Statsupplåning. Prognos och analys 2008:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsupplåning. Prognos och analys 2008:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT"

Transkript

1 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 SAMMANFATTNING SÄMRE KONJUNKTUR LEDER TILL UNDERSKOTT Årsprognos för 28 2 Makroekonomisk bedömning 3 Årsprognoser för 29 och 21 3 Månadsprognoser 5 Statsskulden 6 ÖKAD UPPLÅNING Upplåningsbehovet 7 Nominella statsobligationer 8 Statsskuldväxlar 9 Realupplåning 1 Valutaupplåning 11 AKTUELLT Extra emissioner av statsskuldväxlar 13 Marknadsinformation Statsskulden 16 Finansmarknaden 19 Svensk ekonomi 2 Återförsäljare 2

2 I Statsupplåning Prognos och analys 28:3 presenterar vi prognoser för statens finanser och upplåning 28, 29 och 21. I det första avsnittet redovisar vi års- och månadsprognoser för statsfinanserna och analysen bakom. Dessa prognoser ligger till grund för upplåningen som behandlas i rapportens andra avsnitt. Beräkningarna avslutades 21 oktober 28. I artikeln Extra emissioner av statsskuldväxlar beskriver vi vårt agerande under höstens turbulens på finansmarknaderna. Bo Lundgren Riksgäldsdirektör RIKSGÄLDENS UPPDRAG Riksgälden är statens finansförvaltning. I vårt uppdrag ingår att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I Statsupplåning Prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenterar vi prognoser för utvecklingen av statsfinanserna de närmaste två åren. Utifrån dessa uppskattar vi hur mycket staten behöver låna och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten. Den femte vardagen i varje månad publicerar vi utfallet av statsbudgetens saldo (nettot av alla in- och utbetalningar) för den föregående månaden. Vi jämför utfallet med prognosen från Statsupplåning Prognos och analys och förklarar eventuella avvikelser. I samband med månadsutfallet redovisar vi också statsskuldens utveckling i rapporten Den svenska statsskulden.

3 Sammanfattning De svenska statsfinanserna är på väg att försämras. Den rådande finanskrisen dämpar den ekonomiska tillväxten och hindrar sannolikt fortsatta försäljningar av statliga tillgångar. Tillsammans innebär detta att de senaste årens överskott vänds till underskott och att statens upplåning ökar. Vi räknar med ett överskott i statsbudgeten på 148 miljarder kronor i år, vilket är 15 miljarder lägre än vår senaste prognos. För 29 sänker vi prognosen för budgetsaldot med 16 miljarder kronor och får då ett underskott på 23 miljarder. Vår första prognos för 21 visar på ett underskott på 35 miljarder kronor. Lägre skatteinkomster och stopp för försäljningar Statens finanser påverkas i hög grad av konjunkturnedgången, främst i form av lägre skatteinkomster. Den svenska ekonomin kommer troligen att visa nolltillväxt nästa år mot bakgrund av att efterfrågan från omvärlden minskar. Hushållens konsumtion dämpas och företagens vinster sjunker. Läget på arbetsmarknaden ser betydligt sämre ut än för några månader sedan. Skatteinkomsterna påverkas också av regeringens planerade skattesänkningar som ska träda i kraft nästa år. Finansoron gör att vi bara räknar med 3 miljarder kronor i försäljningsinkomster 29. Dessa avser betalningen för aktierna i Beam Spirits & Wine som såldes i samband med försäljningen av Vin & Sprit. Vi räknar inte med några försäljningar alls 21 eftersom det troligen tar tid innan situationen på finansmarknaderna förbättras. Ökad upplåning De försämrade statsfinanserna innebär att statens upplåning kommer att öka. Upplåningsbehovet blir i genomsnitt omkring 12 miljarder kronor 29 och 21. Det större upplåningsbehovet kommer framför allt att täckas med statsskuldväxlar. Den utestående volymen statsskuldväxlar ökar med cirka 5 miljarder kronor till i genomsnitt runt 14 miljarder kronor under 21. Upplåningen i nominella statsobligationer ökar till 74 miljarder kronor 29 och till 84 miljarder kronor 21. Vi höjer upplåningen per auktionstillfälle från 2 till 3,5 miljarder kronor från och med den 19 november. Den utestående stocken obligationer ökar under 21 för att då bli lika stor som den var 26. Huvuddelen av obligationsupplåningen görs i den tioåriga löptiden. Den större upplåningen gör att vi även får möjlighet att förbättra likviditeten i de löptider som nu har små utestående volymer. Upplåningen i realobligationer är oförändrad på 3 miljarder kronor i årstakt eftersom realskuldens andel av den totala skulden redan i dagsläget överstiger målet på 25 procent. Vi fortsätter att erbjuda byten av den sjuåriga realobligationen mot längre löptider. Obligationsupplåningen i utländsk valuta begränsas till 1 miljarder kronor per år under 29 och 21. Volymen kommer att bero på de villkor vi kan uppnå. Valutaupplåningen gör vi till största delen genom att swappa obligationsupplåning i kronor till utländsk valuta. Den sammantagna valutaupplåningen bestäms av att valutaskuldens andel ska vara 15 procent av statsskulden. Valutaupplåningen sammantaget blir cirka 5 miljarder kronor både under 29 och 21. Statsskuldens utveckling Statsskulden kommer att vara miljarder kronor i slutet av 28. Att skulden inte minskar lika mycket som budgetöverskottet motiverar, beror på att Riksgälden just nu har omfattande kortfristiga placeringar. Vi räknar med att statsskulden landar på 1 69 miljarder kronor i slutet av 29 och 1 14 miljarder kronor i slutet av 21. Det motsvarar omkring 33 procent respektive 32 procent av BNP. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 1

4 Sämre konjunktur leder till underskott Våra nya prognoser för 29 och 21 pekar mot budgetunderskott på 23 respektive 35 miljarder kronor. För 29 är det en försvagning av statsfinanserna på 16 miljarder kronor jämfört med vår förra prognos. Oron på finansmarknaderna och den medföljande globala konjunkturnedgången blir allvarligare än vi räknade med i juni. De svenska statsfinanserna påverkas i hög grad av den ekonomiska avmattningen, främst via sjunkande skatteinkomster. Inkomstbortfallet förstärks av föreslagna skattesänkningar. Finansoron innebär också att vi inte räknar med några ytterligare försäljningar av statliga tillgångar 29. Trots en viss återhämtning i konjunkturen består underskottet även 21. Vi räknar inte med några försäljningsinkomster det året. Dessutom bedömer vi att regeringen kommer att genomföra nya finanspolitiska stimulansåtgärder i storleksordningen 3 miljarder kronor. För 28 räknar vi med ett budgetöverskott på 148 miljarder kronor. Det är 15 miljarder kronor lägre än vår förra prognos. Förändringen beror på lägre inkomster från försäljningar av statliga tillgångar och lägre skatteinkomster. Tabell 1. Statens nettolånebehov och statsskulden Prognos Prognos Prognos Miljarder kronor Statsskulden vid årets början Primärt lånebehov Räntor på statsskulden Nettolånebehov* Skuldkorrigeringar varav omvärdering valutalån 4 1 Kortfristiga placeringar Statsskuldens förändring Statsskulden vid årets slut * Nettolånebehovet visar vad staten behöver låna för att finansiera budgetunderskott. När staten har överskott innebär det att nettolånebehovet är negativt. Stort överskott 28 Vi räknar med ett överskott på 148 miljarder kronor för 28. Det är 15 miljarder kronor lägre än vår förra prognos. Förändringen beror på att inkomsterna från försäljningar av statliga tillgångar blir 1 miljarder kronor lägre och att skatteinkomsterna minskar med 5 miljarder kronor. De minskade försäljningsinkomsterna beror främst på att priset för Vasakronan blev lägre än vi räknade med. Dessutom har betalningen för statens aktier i det amerikanska företaget Beam Spirits & Wine att senarelagts. Dessa aktier såldes i samband med försäljningen av Vin & Sprit och betalningen fanns med i vår prognos för 28. Betalningen kommer i stället att ske i januari 29. Efter fyra år i rad med överskott, bedömer vi att statsfinanserna kommer att visa underskott 29 och 21. De senaste månaderna har den globala finanskrisen förvärrats och har nu tydliga effekter även i Sverige. Den pågående konjunkturnedgången förstärks, vilket leder till högre arbetslöshet och sjunkande vinster för både företag och hushåll. Detta påverkar statsfinanserna negativt, främst via sjunkande skatteinkomster. Eftersläpningar gör att den pågående konjunkturnedgången inte får särskilt stor effekt 28. Vår prognos innebär fortfarande att statsfinanserna kommer att visa det största överskottet någonsin i år. En stor del av överskottet beror på att staten har sålt tillgångar. Totalt för 28 räknar vi med att inkomsterna från försäljningar av statliga tillgångar blir 77 miljarder kronor. Det fördelar sig på 5 miljarder kronor för Vin & Sprit, 25 miljarder kronor för Vasakronan och 2 miljarder kronor för statens andel i OMX. De lägre skatteinkomsterna beror på lägre inbetalningar av moms och preliminärskatt från företag. Vi räknar med räntebetalningar på 41 miljarder kronor för 28, vilket är 1 miljard kronor lägre än föregående prognos. Skillnaden förklaras av valutakursdifferenser. För statens övriga betalningar är prognosförändringarna mycket små. Utfallen för statens betalningar har stämt väl med våra prognoser mellan juni och september. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 2

5 Finanskrisen förstärker konjunkturnedgången Vår syn på den makroekonomiska utvecklingen är betydligt mer pessimistisk än i juni. Finanskris och fördjupad lågkonjunktur gör att vi räknar med lägre tillväxt, högre arbetslöshet och lägre utvecklingstakt för skattebaserna. Svagare konjunktur men utvecklingen är svårbedömd Den globala konjunkturnedgången kommer att bli djupare än vad vi räknade med i vår förra prognos. Oron på finansmarknaderna har ökat den senaste tiden, vilket fått flera stater att sätta in omfattande stödåtgärder till banksystemet. Krisen är nu så svår att den kommer att späda på den globala konjunkturnedgången som pågick redan innan höstens händelser. De underliggande orsakerna till finanskrisen är internationellt betingade. Men effekterna har nu blivit tydliga även i det svenska finansiella systemet. Hur stora och långvariga effekterna på den globala ekonomin blir är osäkert. Vi har utgått från att konjunkturnedgången i Sverige blir relativt djup, men kortvarig. Vi räknar med en återhämtning redan 21. Det är också möjligt att de statliga stödåtgärderna till banksystemen snart får avsedd effekt. Då kan konjunkturnedgången bli lindrigare än vi räknar med. Tillväxten 29 nära noll Vi bedömer att BNP-tillväxten i Sverige blir nära noll 29 och cirka 2 procent 21. Sverige är en liten öppen ekonomi med ett stort exportberoende. Efterfrågan från omvärlden viker snabbt. Läget på arbetsmarknaden ser betydligt sämre ut än för bara några månader sedan. Antalet varsel har ökat markant under hösten, samtidigt som nyanmälda platser minskar. Vi räknar med att sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar under prognosperioden. Vi bedömer att arbetslösheten kommer att vara drygt 8 procent i slutet av 21. Historiskt sett har stora nedgångar i tillväxten alltid inneburit stigande arbetslöshet. Lägre utvecklingstakt för skattebaserna Nedgången på arbetsmarknaden leder till en svagare utveckling av lönesumman. Vi räknar med att den växer med cirka 3 procent under 29 och 21. Det är betydligt lägre än de senaste åren, även om det historiskt sett inte är anmärkningsvärt lågt. Lönesumman är den viktigaste skattebasen och har därför stor betydelse för den långsiktiga hållbarheten i statsfinanserna. Hushållens konsumtion kommer att utvecklas svagare under de kommande två åren. Den vikande arbetsmarknaden i kombination med sjunkande värden på bostäder och finansiella tillgångar minskar konsumtionsviljan. I löpande priser bedömer vi konsumtionens ökningstakt till under 4 procent för både 29 och 21. En dämpad konsumtion påverkar statsfinanserna främst via lägre inkomster från moms och punktskatter. Vinsterna i företagen sjunker under 28 och 29 till följd av svag efterfrågan både i omvärlden och på hemmamarknaden. Företagen kommer att dra ner på investeringstakten under 29. Avgörande för utvecklingen av investeringarna blir hur företagen kan lösa finansieringen i den rådande finansoron. Under 21 tror vi på en vändning i vinstutvecklingen i takt med att den globala ekonomin återhämtar sig. Kostnadsläget för företagen kommer att förbättras samtidigt som efterfrågan åter ökar. Stoppdatum för ränteberäkningarna i prognosen 3 september Riksgäldens aktuella prognos för räntebetalningar på statsskulden grundas på de räntor och växelkurser som rådde den 3 september 28. Vi har även beaktat utfallet för nettolånebehovet till och med september. Konjunkturkänsliga statsfinanser visar underskott 29 och 21 Vår nya prognos för 29 är ett underskott på 23 miljarder kronor. Trots en viss återhämtning i den globala ekonomin ökar underskottet till 35 miljarder kronor 21. Lägre inkomster från lönebaserade skatter och moms Skatteinkomsterna 29 minskar med 62 miljarder kronor jämfört med förra prognosen. Den lägre lönesummeutvecklingen innebär att inkomsterna från lönebaserade skatter minskar jämfört med förra prognosen. Den högre arbetslösheten och hushållens sjunkande tillgångsvärden (främst bostäder och aktier) innebär lägre privat konsumtion. Det leder till att staten får betydligt lägre inkomster från moms. Sjunkande vinster för både hushåll och företag Vi räknar med sjunkande företagsvinster under både 28 och 29. De preliminära skatteinbetalningarna från företagen har varit något lägre än beräknat under de senaste månaderna och många företag har jämkat ner sin skatt för 28. Vi bedömer att den utvecklingen kommer att fortsätta även nästa år. Inbetalningarna av preliminärskatt blir 18 miljarder kronor lägre än i vår förra prognos. Under 21 räknar vi med en viss återhämtning i konjunkturen, vilket leder till en svag ökning av vinsterna och därmed inkomsterna från bolagsskatt. Inkomsterna från hushållens kapitalskatter blir något lägre än vi beräknade i juni. Vi har under en längre tid prognostiserat sjunkande kapitalvinster under 28 och 29. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 3

6 Utvecklingen på värdepappers- och bostadsmarknaderna de senaste månaderna har förstärkt det intrycket och vi reviderar ned prognosen ytterligare. Preliminära taxeringsutfall för 27 visar att hushållens kapitalvinster nådde rekordnivåer detta år. För 28 räknar vi med att vinsterna sjunker med 45 procent. Det är förvisso en dramatisk minskningstakt, men i kronor räknat blir vinsterna bara obetydligt lägre än vad de var exempelvis 25. Historiskt sett är det alltså ingen låg nivå vi prognostiserar för 28. Det ska snarare tolkas som att 27 var ett exceptionellt bra år. Liksom för företagsvinsterna räknar vi med en återhämtning under 21. Skattesänkningar i budgeten I budgetpropositionen föreslog regeringen ett antal skattesänkningar som ska träda i kraft nästa år. Skatten på arbete sänks via ett tredje steg i jobbskatteavdraget och höjd skiktgräns för statlig skatt. Dessutom får pensionärer sänkt skatt i form av ett särskilt grundavdrag. Arbetsgivaravgifterna sänks med 1 procent och nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar utökas. Bolagsskattesatsen sänks från 28 procent till 26,3 procent. Sänkningen finansieras via regeländringar som ska motverka skatteplanering. Stopp för försäljningar För 29 räknar vi med 3 miljarder kronor i försäljningsinkomster, vilket avser aktierna i Beam Spirits & Wine. Det bistra läget på finansmarknaderna gör att vi inte tror på några fler försäljningar under nästa år. Värdet på bolagen som finns kvar på försäljningslistan är betydligt lägre än tidigare. Det innebär att det är osannolikt att regeringen skulle acceptera ett pris på rådande nivåer. Få aktörer har i dagsläget den finansiella styrka som krävs för att köpa. Det är också svårare att lånefinansiera en affär än tidigare. Vi räknar inte med några försäljningsinkomster under 21. Vi bedömer att det tar tid innan situationen på f inansmarknaderna förbättras så att ytterligare försäljningar kan genomföras. Det är också något lättare för oss att planera upplåningen efter ett läge utan försäljningar, och sedan anpassa oss om en försäljning blir av, i stället för tvärt om. Stabila utdelningar Utdelningarna på statens aktier beräknar vi till 23 miljarder kronor för 29, vilket är 4 miljarder kronor mer än i förra prognosen. Ökningen beror på att vi inte längre räknar med några försäljningar av statliga tillgångar, vilket innebär att staten behåller sina ägarandelar och därmed utdelningarna. Posten kommer också att göra en extra utdelning som vi inte räknade med i förra prognosen. Även för 21 räknar vi med 23 miljarder kronor i utdelningar. Ett fåtal stora företag står för större delen av utdelningarna. Vi bedömer att flertalet av dessa kommer att ha god utdelningskapacitet trots den sämre konjunkturen. Ökade utgifter för Arbetsförmedlingen Vi räknar med att utgifterna för Arbetsförmedlingen stiger under 29. Jämfört med föregående prognos är ökningen 7 miljarder kronor. Det beror dels på ökade kostnader för a-kassan, dels på större kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Utgifterna för a-kassan stiger från en låg nivå. Ökningen begränsas också av att många gått ur a-kassan samt att ersättningsnivåerna är lägre än tidigare. År 21 ökar utgifterna för arbetsförmedlingen med 3 miljarder kronor jämfört med 29. Det beror främst på ökade utgifter för a-kassan. Finanspolitisk stimulans 21 Vi räknar med att regeringen kommer att genomföra nya utgiftsökningar och/eller skattesänkningar i storleksordningen 3 miljarder kronor under 21. Vi bedömer att konjunkturläget kommer att motivera ytterligare finanspolitiska åtgärder för att stimulera efterfrågan i ekonomin. Räntebetalningar på statsskulden För 29 räknar vi med räntebetalningar på 34 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än förra prognosen. Jämfört med 28 är det en minskning med 7 miljarder kronor. En stor del av minskningen förklaras av att realobligation 311 förfaller i december 28 och därmed inte belastar räntebetalningarna nästa år. Ökningen jämfört med föregående prognos förklaras främst av valutakursdifferenser på grund av den svagare kronan. Samtidigt ökar räntebetalningarna eftersom statsskulden blir större än vad vi räknade med tidigare. Men det motverkas av att överkurserna vid emission ökar, eftersom vi kommer att ge ut större volymer av obligationer i svenska kronor. För 21 räknar vi med räntebetalningar på 34 miljarder kronor. Löpande räntebetalningar i svenska kronor beräknas fortsätta stiga, men det motverkas även då av större överkurser vid emission till följd av större emissionsvolymer av obligationer i svenska kronor. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 4

7 Månadsprognoser Riksgälden publicerar årsprognoser tre gånger per år. Mellan ordinarie publiceringar reviderar vi års- och månadsprognoserna endast i undantagsfall. Om vi reviderar gör vi det samtidigt som månadsutfallet presenteras, vilket sker fem arbetsdagar efter varje månadsskifte. Tabell 2. Statens NETTOlånebehov per månad Miljarder kronor okt nov dec jan feb mar apr maj jun Myndigheternas repotransaktioner ökar nettolånebehovet med 27 miljarder kronor i december och minskar det med 27 miljarder kronor i januari. Vi beräknar att försäljningar av statens aktier kommer att minska nettolånebehovet med 3 miljarder kronor i januari. Därefter finns inga ytterligare försäljningsinkomster i prognoserna. Primärt lånebehov 8,7 19,4 92,2 21,3 47,2,7 15, 32,8 11,6 Räntor på statsskulden 2,5,4 16,2 5,8, 4,4,8 4,9 1,2 Nettolånebehov* 11,2 19,9 18,4 15,5 47,2 5,1 15,8 27,9 12,8 * Nettolånebehovet visar vad staten behöver låna för att finansiera budgetunderskott. När staten har överskott innebär det att nettolånebehovet är negativt. Diagram 1. STATENS NETTOLÅNEBEHOV MÅNADERSTAL Miljarder kronor Prognos Variationerna mellan månader förklaras till stor del av variationer i skatteinkomster, skatteåterbäring och myndigheternas repotransaktioner. Se faktaruta (för information om vad myndighetsrepor är) jan 1 jan 2 jan 3 jan 4 jan 5 jan 6 jan 7 jan 8 jan 9 Myndigheternas repotransaktioner Några myndigheter, främst Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Kärnavfallsfonden, har tillgångar i form av svenska statspapper. Sedan april 27 repar PPM och Kärnavfallsfonden ut delar av detta innehav. Det innebär att de säljer statspapper och samtidigt tecknar ett avtal om att köpa tillbaka samma statspapper i framtiden. De myndigheter som gör repor får betalt i kontanter. I praktiken är repan ett lån mot säkerhet. I och med att myndigheterna lämnar säkerhet får de bra villkor på lånet i form av låg ränta. Nästa steg är att de placerar de kontanter de får när repan ingås på konto i Riksgälden. Räntan på konton med rörlig ränta i Riksgälden ligger nära Riksbankens reporänta. Eftersom myndigheterna lånar billigare än reporäntan genom att lämna statspapper som säkerhet och sedan placerar likviden till nära Riksbankens reporänta i Riksgälden kan de göra en säker vinst. Riksgäldens roll är att vi är myndigheternas bank. Vi är inte inblandade i repotransaktionen. Den gör myndigheterna på marknaden som vilken aktör som helst. Reporna ger större variationer i nettolånebehovet När reporna ingås minskar statens nettolånebehov eftersom myndigheterna samtidigt sätter in kontanter i Riksgälden. Omvänt ökar nettolånebehovet när repan avslutas eftersom myndigheten då tar ut kontanter från sitt konto. Det har inneburit att nettolånebehovet har 1 varierat betydligt mer än tidigare mellan olika månader. 5 Däremot stänger myndigheterna sina repotransaktioner över årsskiftet, vilket innebär att nettolånebehovet på året 5inte påverkas. Effekten på nettolånebehovet för en enskild månad blir förändringen av myndigheternas 1 totala volym av repor under månaden jämfört med föregående 15 månadsskifte. 2 Riksgälden jan/1 maj/1 sep/1 jan/2 gör maj/2 sep/2 prognos jan/13 3maj/1 sep/3 jan/4 maj/4 på sep/4 repotransaktionerna jan/5 maj/5 sep/5 jan/6 maj/6 sep/6 jan/7 maj/7 sep/7 jan/8 med maj/8 den information vi har tillgänglig från myndigheterna. Vi gör prognoser på dagsnivå, vilka används internt i likviditetshanteringen och vi gör prognoser på månadsnivå, vilka publiceras externt i Statsupplåning Prognos och analys. Vi har löpande kontakt med myndigheternas tillgångsförvaltare för att uppdatera våra prognoser. Prognoserna är däremot mycket osäkra eftersom myndigheterna kan ändra sina planer med kort varsel. Volymen för myndigheternas repor har successivt stigit till närmare 3 miljarder kronor. Det innebär att nettolånebehovet har minskat med lika mycket. Myndigheterna stänger dock reporna vid vissa tillfällen, vilket styrs av deras placeringsregler. Eftersom de snabbt ingår nya repor, innebär det att Riksgäldens finansieringsbehov påverkas så länge denna verksamhet pågår. sep/8 jan/9 maj/9 Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 5

8 KÄNSLIGHETSANALYS Riksgälden gör ingen sammantagen känslighetsanalys för nettolånebehovet, men presenterar en partiell analys av vilka effekter några avgörande makrovariabler har om de förändras. Tabellen visar en bedömning av vad olika förändringar innebär för nettolånebehovet på ett års sikt. För att göra en bedömning av ett alternativt scenario där flera makrovariabler utvecklas annorlunda ska effekterna adderas. Känslighetsanalys Miljarder kronor Ökning med en procent/procentenhet Effekt på lånebehovet Lönesumman 1 5 Hushållens konsumtion i löpande priser 2 Öppen arbetslöshet 5 Räntenivån i Sverige 4 Internationell räntenivå 2 TCW-index,5 1 Kommunala lönebaserade skatter betalas ut till kommunerna med ett års eftersläpning. Detta gör att effekten på statens nettolånebehov på ett års sikt tidshorisonten i tabellen är större än den permanenta effekten. Statsskulden Vi beräknar statsskulden till miljarder kronor i slutet av 28. Det innebär en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 27. Att statsskulden inte minskar lika mycket som överskottet i statens betalningar motiverar, förklaras av att Riksgälden just nu har omfattande kortfristiga placeringar. Eftersom skulder och tillgångar redovisas var för sig, blir statsskulden tillfälligt större än vad den annars skulle vara. De stora kortfristiga placeringarna beror på att vi, per den 3 september, lånat cirka 93 miljarder kronor extra genom att sälja statsskuldväxlar. Det har vi gjort för att lindra den brist på statsskuldväxlar som uppstått på grund av oron på finansmarknaderna. En ytterligare förklaring är att vi har placerat större delen av den likvid som staten fick för Vin & Sprit på valutakonton. De pengarna ska användas för att betala av lån i utländsk valuta när de förfaller i början av 29. Vi har antagit att de kortfristiga placeringarna, som i slutet av september uppgick till 139 miljarder kronor, kommer att minska med 65 miljarder kronor fram till årsskiftet. Under 29 räknar vi med att de kortfristiga placeringarna minskar till noll i slutet av året. Se tabell 1. Vi beräknar därmed att statskulden blir 1 69 miljarder kronor i slutet av 29 och 1 14 miljarder kronor i slutet av 21. Som andel av BNP motsvarar det omkring 33 procent respektive 32 procent. Diagram 2. STATSSKULDEN 2 21 Miljarder kronor Prognos Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 6

9 Ökad upplåning Statens upplåning kommer att öka de närmaste två åren på grund av de försämrade statsfinanserna. Upplåningen i nominella statsobligationer ökar från 2 till 3,5 miljarder kronor per auktion från och med den 19 november. Under 21 blir upplåningen 4 miljarder kronor per auktion. Den utestående volymen statsskuldväxlar ökar med cirka 5 miljarder kronor till i genomsnitt runt 14 miljarder kronor under 21. Upplåningen i realobligationer är oförändrad på 3 miljarder kronor per år. Det kan i begränsad utsträckning bli aktuellt att ge ut obligationer i utländsk valuta. Statens upplåningsbehov ökar de kommande två åren eftersom statsfinanserna försämras. Den största delen kommer att lånas upp med statsskuldväxlar. Upplåningen i nominella statsobligationer ökar också, medan upplåningen i realobligationer kommer att vara oförändrad. En begränsad upplåning i utländska obligationer motsvarande runt 1 miljarder kronor per år är trolig under de kommande två åren. Tabell 1 redovisar upplåningsbehovet och upplåningen fördelad på olika instrument. Prognosen för statens upplåning avser den långfristiga bruttoupplåningen. Den omfattar dels nettoupplåning som täcker kalenderårsvisa budgetunderskott, dels refinansiering av förfallande obligationer och den långfristiga upplåningen i statsskuldväxlar (långsiktig förändring av den utestående växelstocken). För enkelhetens skull talar vi fortsättningsvis endast om upplåning respektive upplåningsbehov när vi avser den långfristiga bruttoupplåningen. Samtidigt har vi löpande förfall och refinansiering av till exempel statsskuldväxlar som inte berörs i denna prognos. Vi har sedan mitten av september genomfört ett antal extra emissioner i statsskuldväxlar mot bakgrund av den starka efterfrågan på statspapper och försämrad likviditet på växelmarknaden. Eftersom dessa inte är en del av vår ordinarie upplåning har vi här bortsett från den extra växelupplåningen. Den diskuteras i en separat artikel. Upplåningsbehovet ökar kraftigt Statens upplåningsbehov blir omkring 12 miljarder kronor i genomsnitt under 29 och 21. Det innebär en förändring från 28 med drygt 16 miljarder kronor. I år överstiger budgetöverskottet förfallande obligationslån och kassamässiga förändringar med 44 miljarder kronor. Under 29 och 21 förfaller obligationslån för omkring 1 miljarder kronor per år i genomsnitt. Förfallen under 29 är betydligt större än under 21. Det beror på att vi har två förfallande nominella obligationslån 29 och inget 21. Ett förfaller i januari och ett i december och pareras genom att upplåningen i obligationer behöver öka bägge åren. Under 28 gav försäljningen av Vin & Sprit ett kassatillskott i utländsk valuta som motsvarar cirka 5 miljarder kronor. Detta tillskott har förvaltats i utländsk valuta inom ramen för vår likviditetsförvaltning och kommer att användas för att betala förfallande valutalån framför allt i januari 29. Det betyder att en del av de förfall som äger rum i januari inte behöver finansieras med nyupplåning, vilket förklarar att upplåningsbehovet inte ökar lika dramatiskt till 29 som annars hade blivit fallet. Tabell 1. upplåning Upplåningen avser obligationsupplåning och den långsiktiga finansieringen med statsskuldväxlar. Budgetöverskott innebär att vi får ett negativt nettolånebehov. Ett negativt upplåningsbehov innebär att budgetöverskottet är större än obligationsförfall inkl. kassamässiga förändringar. Miljarder kronor Nettolånebehov Förändring av kassabehållning och privatmarknadsupplåning Förfallande obligationslån och uppköp Varav Statsobligationer Obligationer i utländsk valuta Upplåningsbehov Statsskuldväxelupplåning, netto Obligationsupplåning, brutto Varav Obligationer i utländsk valuta Realobligationer Nominella statsobligationer Upplåning Förändring av utestående deposits, likviditetsväxlar och repor. Privatmarknadsupplåningen antas vara oförändrad från den 3 september Nettot av emissioner (exklusive byten) och förfall. 3 Nominella belopp. Över- och underkurser (inklusive inflationskompensation) och valutakursdifferenser vid emissioner ingår som räntebetalningar i nettolånebehovet. 4 Emissionsvolym per auktion: Emissionsvolym realobligationer per auktion, genomsnitt.,5,5,5,5 Emissionsvolym nominella statsobligationer per auktion, genomsnitt. 1,9 2,2 3,5 4, Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 7

10 Tabell 2. Viktiga datum Datum Tid Aktivitet 8-9 december Uppköp av en begränsad del av lån mars Byten från 315 till 312 och september Byten från 315 till 312 och 314 Nominella statsobligationer för 3,5 miljarder kronor per auktion Riksgälden ökar upplåningen i nominella obligationer från 2 till 3,5 miljarder kronor per auktion från och med den 19 november. För 29 som helhet kommer vi att låna upp 74 miljarder kronor i statsobligationer. Under 21 behöver upplåningen höjas till 4 miljarder kronor per auktion. Den nominella statsobligationsstocken kommer att öka 21 efter att ha minskat tre år i rad. Vid utgången av 21 kommer stocken att vara ungefär lika stor som 26. Även om den utestående stocken har minskat är minskningen begränsad jämfört med hur mycket statsskulden har krympt. Det beror på att vi har prioriterat obligationsupplåning för att upprätthålla en likvid obligationsmarknad. Under 29 minskar stocken relativt mycket eftersom två stora lån förfaller, ett i januari och ett i december. Tabell 3 redovisar stockförändringen och exponeringen i obligationsräntor justerad med swappar. Swapparna innebär att vi förkortar räntebindningstiden. Swapparna diskuteras närmare under avsnitten om statsskuldväxlar och valutaupplåning. Tabell 3. Förändring av utestående stats- OBLIGATIONER, netto inklusive swappar Miljarder kronor Nominella statsobligationer, emissioner Förfall, uppköp och byten Förändring av nominell statsobligationsstock Swappar, netto Nominella statsobligationer och swappar, nettoförändring Nettot av nyingångna och förfallande swappar. Riksgälden har föreslagit regeringen att räntebindningstiden i den nominella kronskulden ska förkortas från 3,5 till 3,2 år. Förkortningen genomförs för att minska kostnaderna för statsskulden; se Statsskuldens förvaltning Förslag till riktlinjer för Förkortningen ska vara genomförd vid utgången av 21. Vi har i prognosen utgått från att regeringen beslutar i enlighet med vårt förslag. Förkortningen av löptiden påverkar inte upplåningen i obligationer utan kommer att genomföras genom att vi ökar swappvolymerna. Diagram 1 visar vår prognos för räntebindningstiden. Den långa räntebindningstiden under hösten beror på att likviden från försäljningen av Vasakronan kom tidigare än vi räknade med i juniprognosen. Omfattande kort finansiering i decembermånaderna innebär att löptiden tillfälligt blir mycket kort för att sedan bli längre igen under vårarna. Diagram 1. UTFALL OCH PROGNOS FÖR DEN NOMINELLA KRONSKULDENS RÄNTEBINDNINGSTID År 4, 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,1 3, 2,9 2, Räntebindningstid (1 månads glidande medelvärde) Mål 21 Juniprognosen Målet för räntebindningstiden i den nominella kronskulden är 3,2 ±,3 år, enligt vårt riktlinjeförslag till regeringen. Förkortningen av räntebindningstiden från 3,5 till 3,2 ska vara genomförd i slutet av 21. Det månatliga utfallet publiceras den femte bankdagen varje månad i pressmeddelandet om utfallet av statens lånebehov. Diagram 2. Miljarder kronor , 4 3 3,9 3,8 2 3,7 3,6 1 3,5 3,4 3, ,2 3,1 3, 2,9 2, STATSOBLIGATIONER OCH SWAPPAR Nominella statsobligationer Statsobligationer minus swappar Prognos Tioåriga obligationer prioriteras Vi ger normalt ut obligationer med två-, fem- och tioåriga löptider för att stödja likviditeten i de mest handlade obligationerna. Obligationer med tioårig löptid kommer att prioriteras: något mer än hälften av emissionerna kommer att göras i denna löptid. Vi kommer även, som vi gjort under hösten, att emittera i andra löptider om det är motiverat för att upprätthålla likviditeten. Den större lånevolymen gör det möjligt att öka de utestående stockarna i de löptider som nu är små. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 8

11 Vi introducerar inte någon ny tioårig obligation förrän tidigast 21. Det utestående lånet 147 (december 22) kommer att bli nytt tioårigt referenslån i december 29. Vi erbjuder uppköp av lån 148 (december 29) motsvarande omkring en femtedel av stocken. Uppköpet görs den 8 och 9 december 28. Diagram 3. NOMINELLA STATSOBLIGATIONER (BENCHMARKLÅN) Miljarder kronor Tabell 4. Referenslån i den elektroniska interbankmarknaden Datum för byten av referenslån (IMM-datum) 2-årigt 5-årigt 1-årigt Referenslån Övriga benchmarklån sept dec Referenslån i den elektroniska handeln är det lån som löptidsmässigt ligger närmast två, fem eller tio år. Referenslån ändras endast vid IMMdatum (tredje onsdagen i mars, juni, september och december) under förutsättning att de nya lånen är de lån som löptidsmässigt ligger närmast två, fem eller tio år vid efterföljande IMM-datum. Därmed kommer ett underliggande lån i ett terminskontrakt alltid att vara detsamma som ett referenslån under kontraktets tre sista månader. Datumen i tabellen för ändring av referenslån avser likviddag. Första affärsdag för ett nytt referenslån är normalt fredagen innan IMM-datum. Ökad upplåning i statsskuldväxlar Huvuddelen av den ökade upplåningen kommer att göras i statsskuldväxlar. Detta speglar att anpassningen till det stora överskottet under 28 framför allt gjordes i växlar: när vi nu får underskott ökar växelupplåningen snabbt. Ökningen innebär att den utestående stocken växer till i genomsnitt runt 14 miljarder kronor under 21. Det är betydligt mer än de 8 1 miljarder kronor som vi tidigare räknat med. Riksgäldens emissioner Inför varje auktion beslutar vi vilken obligation eller statsskuldväxel vi ska ge ut. När det gäller statsskuldväxlar beslutar vi också om volym. Beslutet är baserat på en intern låneplan som utgår från vår senast publicerade prognos över upplåningsbehovet. Inför auktionsbesluten finns det möjlighet för återförsäljare och investerare att lämna synpunkter. Synpunkterna är av stort värde eftersom vi genom dem får en samlad bild av efterfrågan på marknaden. Det är dock aldrig möjligt för en enskild aktör att påverka våra emissionsbeslut. I normalfallet följer vi vår fastställda låneplan. Skulle vi däremot få entydiga signaler om att vi bör avvika från låneplanen har vi möjlighet att göra detta. Vi emitterar i genomsnitt statsskuldväxlar för cirka 15 miljarder kronor per auktionstillfälle under 29 och 21. Volymen kommer att variera kraftigt eftersom det kortfristiga upplåningsbehovet förändras mellan månaderna. Vi har i regel stora kortfristiga lånebehov i december och januari. Under 29 räknar vi med att stocken ökar med omkring 5 miljarder kronor för att under 21 ligga kvar på ungefär den nivån. Vi kommer under december och januari att dela upp de ordinarie auktionerna så att de kommer tätare. Detta görs dels för att vi kommer att låna relativt mycket i statsskuldväxlar, dels för att tätare auktioner bidrar till ett mer kontinuerlig tillskott av likviditet och en bättre prisbildning. Auktionsdatum återfinns i avsnittet om marknadsinformation. Tabell 5. Förändring av utestående statsskuldväxlar, netto inklusive swappar Miljarder kronor Statsskuldväxelupplåning, netto Byten av statsobligationer till statsskuldväxlar 27 8 Förändring av statsskuldväxelstocken Ränteswappar, netto Statsskuldväxelstock och swappar, nettoförändring Nettot av emissioner (exklusive byten) och förfall Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 9

12 Diagram 4. Miljarder kronor Statsskuldväxlar STATSSKULDVÄXLAR OCH RÄNTESWAPPAR Statsskuldväxlar plus ränteswappar STATSSKULDVÄXELPOLICY Var tredje månad ger vi ut en ny sexmånadersväxel, Diagram 4. STATSSKULDVÄXLAR OCH RÄNTESWAPPAR med förfall på ett IMM-datum (tredje onsdagen i Miljarder kronor mars, juni, september och december). De övriga 4 månaderna introducerar vi en ny tremånadersväxel Det finns således vid varje tillfälle fyra utestående löptider på upp till sex månader. Eftersom vi inte längre erbjuder byten mellan obligationer med ett år kvar till förfall och statsskuldsväxlar, finns det i regel även en obligation med kortare löptid än tolv månader på marknaden I vanliga fall lånar vi hela emissionsbeloppet i den Statsskuldväxlar Statsskuldväxlar plus ränteswappar nya statsskuldsväxel som vi introducerar i auktionen. I övrigt styrs fördelningen mellan statsskuldväxlar av vårt lånebehov. I den mån de två kortaste löptiderna emitteras sker det som regel löpande (on tap). Vi kommer att fortsätta med löpande emissioner i statsskuldväxlar med skräddarsydda löptider (likviditetsväxlar) och i de två kortaste löptiderna. Det sker inom ramen för vår likviditetsförvaltning. Prognos Prognos Swappupplåningen ökar Sammantaget ökar användningen av swappar under 29 till 5 miljarder kronor, jämfört med 45 miljarder i vår förra prognos. Ökad obligationsupplåning under 29 i kombination med en förkortning av räntebindningstiden gör att vi behöver göra mer swappar. Den utestående stocken av swappar ökar något under perioden 28 21; se tabell 6. Stocken beror på swappvolymen och utestående swappar som förfaller Swapparna görs relativt jämnt fördelat över året men med affärsmässig flexibilitet både vad gäller tidpunkt och löptid. Vi kan komma att avvika från prognosen om lånebehovet förändras under året. Vi kan skapa kort ränteexponering genom att ge ut obligationer och sedan använda ränteswappar för att förkorta räntebindningstiden. Denna teknik gör det även möjligt att bidra till likviditeten i obligationsmarknaden utan att skuldens samlade löptid ökar. Under förutsättning att skillnaden mellan swappräntan och statsobligationsräntan är tillräckligt stor, sänker denna upplåningsteknik statens lånekostnader. God likviditet i obligationsmarknaden bör också bidra till att långsiktigt sänka upplåningskostnaderna. Ränteswappar använder vi även som en del av valutaupplåningen. Då kombinerar vi en ränteswapp med en valutaswapp så att exponeringen i kronor byts till exponering i utländsk valuta. Tabell 6. SWAPPAR Förändring av utestående swappar Miljarder kronor Ränteswappar Valutaswappar Swappar totalt Swappar, förfall Swappar, nettoförändring Ränteswappar från lång till kort ränteexponering i SEK. 2 Ränteswappar från lång till kort ränteexponering kombinerat med valutaswappar till utländsk valuta. Realupplåningen oförändrad på 3 miljarder kronor Vi fortsätter att ge ut realobligationer i begränsad omfattning trots att realandelen för närvarande är större än målet på 25 procent av statsskulden. Lånevolymen ligger kvar på 3 miljarder kronor per år. Orsaken är att vi eftersträvar långsiktighet och väl fungerande marknader för statspapper. Se faktaruta för en mer utförlig beskrivning av hur vi resonerar kring och hanterar realskuldens andel. Som framgår av diagram 5 kommer realskulden i genomsnitt att bli 29 respektive 27 procent under 29 och 21. Detta är lägre jämfört med förra prognosen eftersom statsskulden växer. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 1

13 Löptiden för realskulden ska vid slutet av 28, 29 och 21 vara 1,6, 1,1 respektive 9,6 år med ett avvikelseintervall på ±,5 år. Intervallet är satt så att vi ska ha den flexibilitet vi behöver i vår hantering av realupplåningen. Den 3 september var löptiden 9,9 år. Under 28 återstår en av sex planerade försäljningsauktioner. Under 29 och 21 kommer emissionerna att fördelas ungefär jämnt mellan lånen 316, 315, 312 och 314. Val av obligation inför varje enskild auktion kommer i huvudsak att följa en intern och i förväg fastställd emissionsplan. Diagram 5. Procent 35 REALSKULDENS RESPEKTIVE VALUTASKULDENS ANDEL AV STATSSKULDEN MÄTT SOM ANDEL AV VALUTASKULDENS SUMMERADE KASSAFLÖDEN Vi har genomfört två byten från 315 till 312 och 314. I auktionerna köpte vi tillbaka ungefär 8,2 miljarder av lån dec 28 Realskuld Valutaskuld dec 29 dec 21 I de mer långsiktiga beräkningarna låter vi emissionsvolymen ligga kvar på 3 miljarder kronor per år. Vi räknar också med att göra byten motsvarande 1 miljarder kronor per år under 29 och 21. Därefter dras bytesvolymen ned till 5 miljarder kronor per år fram till och med 213. Vi kommer dock att låta åtminstone 25 miljarder kronor av 315 förfalla. Vi kommer inte att erbjuda några byten eller uppköp i samband med att lån 311 och 316 förfaller. Riktvärdena för hur statsskulden ska fördelas mellan de olika skuldslagen anges i termer av alla framtida kassaflöden (nominell skuld plus kuponger och förväntad inflationskompensation). Detta kan också uttryckas som marknadsvärdet av skulden beräknad med nollräntor samt förväntad inflationskompensation. Vi kallar detta mått för statsskuldens summerade kassaflöden (SSK). Andelssiffrorna här skiljer sig från de som redovisas i avsnittet Marknadsinformation. Där används det vanliga måttet där skulden värderas till nominellt slutvärde. STYRNING AV REALANDELEN Det är svårt att styra realandelen av statsskulden annat än i mycket grova drag. Det beror på att likviditeten i realmarknaden är begränsad och att vi har små förfall de kommande åren. Det finns inte heller en tillräckligt utvecklad marknad för reala derivatinstrument. Större anpassningar, för att snabbt få ned andelen till önskad nivå, skulle därför bli dyrt. Det skulle också strida mot vår strävan att agera förutsägbart. Vi har därför accepterat stora svängningar i andelen. Under hösten 27 övervägde vi ett antal olika alternativ i vår upplåningspolicy som syftade till att undvika stora förfall och uppfylla målet om 25 procents realandel på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Vi valde att än så länge gå vidare med ett av alternativen: från och med 28 erbjuder vi kursriskneutrala förlängningsbyten från obligation 315 till de betydligt längre obligationerna 312 och 314. Kursriskneutrala byten innebär att marknadsvärdet av köp- och säljvolym multiplicerat med modifierad duration för respektive obligation ska vara lika. Begränsad obligationsupplåning i utländsk valuta Obligationsupplåningen i utländsk valuta blir cirka 1 miljarder kronor per år under 29 och 21. Vi har prioriterat obligationer i svenska kronor under 27 och 28 för att upprätthålla marknaden i dessa när statsskulden har minskat snabbt. När nu statsskulden ökar finns det anledning att fördela upplåningen på fler skuldslag. Valutaupplåningen begränsades tidigare av att valutaskuldens andel minskades genom årliga regeringsbeslut om amorteringar på valutaskulden oavsett upplåningsbehov. Den kommer nu i huvudsak att bestämmas av refinansieringsbehovet och budgetsaldot så att andelen ligger på 15 procent av statsskulden. Eftersom statsskulden växer måste valutaupplåningen öka. Valutaupplåning kan också göras genom att swappa upplåning i obligationer utgivna i kronor till utländsk valutaexponering. Eftersom vi behöver låna cirka 5 miljarder kronor under 29 respektive 21 finns det skäl att göra åtminstone en del av denna genom att ge ut obligationer i utländsk valuta. Fördelningen av valutaupplåningen mellan obligationer i utländsk valuta och swappade kronobligationer beror också på de lånevillkor som är möjliga på marknaden nästa år. Av detta skäl kan upplåningen komma att avvika väsentligt från vår prognos. Den svenska kronan är för närvarande svag. Det innebär, allt annat lika, att andelen valutaskuld blir större eftersom Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 11

14 valutaskulden värderas i kronor. Valutaskulden får ligga inom det styrintervall på ± 2 procent som regeringen beslutat om. Vi behöver alltså inte dra ned valutaupplåningen när kronan är svag. Den planerade valutaupplåningen innebär att valutaskuldens andel kommer att vara något större än 15 procent vid dagens kronkurs. Tabell 7. Valutaupplåning Miljarder kronor Obligationer i utländsk valuta, upplåning Förfall, obligationer Förändring av obligationer i utländsk valuta Kortfristig upplåning, inkl. terminer, netto 3 3 Förändring av valutaskulden Valutaswappar, netto Förändring av valutaskulden inkl. swappar, netto Nominella värden Diagram 6. Miljarder kronor VALUTASKULDENS UTVECKLING Valutalån direkta valutalån och valutaswappar Direkt valutaupplåning Inklusive valutaswappar Prognos Swappar i valutaupplåningen Större delen av valutaupplåningen kommer att göras genom att swappa obligationer i kronor till exponering i utländsk valuta; se faktarutan för hur det går till. Vi kommer 5 att låna i utländsk valuta med valutaswappar för 5 respektive 25 miljarder kronor under 29 och Som redan framgått kommer denna fördelning att bero på lånevillkoren 3 och kan därför komma att avvika från prognosen. Om valutaupplåning med swappar blir mindre än här 2 prognostiserats kommer volymen ränteswappar i kronupplåning 1 att ökas i motsvarande grad. STYRNING AV VALUTASKULDEN Det finns två sätt för oss att låna i utländsk valuta. Antingen kan vi ge ut obligationer i utländsk valuta eller så kan vi swappa svenska kronobligationer till exponering i utländsk valuta Hur vi fördelar valutaupplåningen mellan direkt valutaupplåning och kron-/swappupplåning beror på vilka räntevillkor vi får. Valutaupplåning i form av kron-/swappupplåning innebär att räntan på statsobligationer i kronor byts mot en kort ränteexponering i utländsk valuta samtidigt som det lånade beloppet växlas till utländsk valuta. Det första steget i valutaupplåning med swappar är att vi lånar på den svenska obligationsmarknaden. Därefter gör vi en swapp i vilken vi mottar en fast swappränta, som är högre än obligationsräntan. Samtidigt betalar vi en rörlig ränta i utländsk valuta. Vi har nu inte längre någon exponering i obligationsräntan. Denna transaktion är en kombinerad ränte- och valutaswapp (basswapp). Inom ramen för swappen växlar vi sedan de kronor som vi får in vid obligationsupplåningen till utländsk valuta med vår motpart. Resultatet är att vi har gett ut ett obligationslån i kronor men får beloppet och betalar rörlig ränta i utländsk valuta. När swappen förfaller växlar vi tillbaka det lånade beloppet till kronor med vår swappmotpart. Det ska enligt avtalet ske till samma kurs som vid den ursprungliga valutaväxlingen. Med kronbeloppet kan vi betala obligationsförfallet. För att kunna växla tillbaka beloppet till kronor måste vi först köpa den utländska valutan. Detta skapar en valutaexponering eftersom vi inte känner till den framtida växelkursen då vi gör swappen. Upplåning med valutaswappar ger således samma valutaexponering som om vi ger ut en obligation direkt i utländsk valuta. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 12

15 Extra emissioner av statsskuldväxlar I mitten av september beslutade Riksgälden att emittera mer statsskuldväxlar än vi behöver för att finansiera den egentliga statsskulden. Bakgrunden var den starka efterfrågan på statspapper som uppstått i spåren av den turbulenta situationen på räntemarknaden. Efterfrågan kunde inte hanteras på ett rimligt sätt inom ramen för vårt normala system för att låna ut statsskuldväxlar till våra återförsäljare via så kallade marknadsvårdande repor. I stället valde vi att förse marknaden med mer växlar genom täta extra auktioner. De pengar vi får in från de extra emissionerna har vi i huvudsak placerat i lån till bankerna med säkerställda bostads ob ligationer som säkerhet. På så sätt stöder vårt program även bostadsinstitutens upplåning. Ramen för programmet är satt så att vi som mest kan ha 15 miljarder kronor i extra växlar utestående. Vi avser att fortsätta med de extra auktionerna så länge det behövs för att stötta marknaden för statsskuldväxlar. Bara köpare på marknaden Efter flera månader av växande osäkerhet på ränte- och kreditmarknaden accelererade utvecklingen i mitten av september, bland annat till följd av att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers sattes i konkurs. Efterfrågan på säkra statspapper ökade samtidigt som andra räntebärande värdepapper som bostadsobligationer såldes på marknaden. Få aktörer var villiga att sälja statsskuldväxlar samtidigt som efterfrågan blev alltmer prisokänslig; placerarna verkade vilja ha växlar oavsett vilken ränta de fick. I en sådan situation fungerar inte handeln och prisbildningen störs. Det blir svårt för våra återförsäljare att ställa säljräntor till sina kunder. För att kunna sälja växlar måste återförsäljarna veta att de kan hitta någon att köpa växlar från, det vill säga en placerare som är beredd att sälja växlar. Möjligheten att sälja växlar blir i en sådan situation beroende av Riksgäldens erbjudande att tillfälligt låna ut växlar. Vi har sedan många år ett åtagande gentemot våra återförsäljare att repa ut statsskuldväxlar (och andra statspapper) vid tillfälliga bristsituationer. Åtagandet har ingen övre volymgräns. Detta är viktigt eftersom de enskilda återförsäljarna måste kunna räkna med att stödet finns där hela tiden. För att begränsa utnyttjandet av våra repor tar vi betalt: räntan för att låna ut pengar till staten via sådana växelrepor var 25 räntepunkter lägre än Riksbankens reporänta. På morgonen den 18 september gjorde vi bedömningen att endast mycket omfattande stöd via vårt marknadsåtagande skulle göra det möjligt att hålla växelmarknaden öppen. Här finns dock ett problem. Visserligen har vi Vad innebär våra marknadsstödjande repor? Marknadsstödjande repor går till så att vi säljer en statsskuldväxel (eller statsobligation) samtidigt som vi köper tillbaka den med en dags förskjuten likvid. Ett exempel kan vara på sin plats: säg att vi repar ut en växel på tisdag. Då levererar vi den på onsdag och får tillbaka den på torsdag. Man kan säga att vi lånar ut den mellan onsdag och torsdag i en affär som görs upp på tisdag. Fram till onsdagen har förhoppningsvis återförsäljaren hittat någon som vill sälja växeln i fråga. Om inte, så kan transaktionen upprepas. När vi lånar ut en växel på detta sätt lånar vi pengar under samma period som repan, det vill säga mellan onsdag och torsdag. Under den perioden har vi således mer pengar som antingen behövs för att finansiera statens löpande betalningar eller kan placeras mot ränta. Vi tar 25 räntepunkter betalt för våra repor i statsskuldväxlar. ingen övre gräns för vår marknadsåtagande, men i praktiken kan vi inte låna ut statsskuldväxlar för hur många miljarder kronor som helst. Det skulle dra upp den redovisade statsskulden och leda till en orimligt omfattande kassahantering. Marknadsaktörerna inser att det finns en sådan gräns. Av detta skäl kan förväntningar om att repornas omfattning ska börja närma sig denna gräns utlösa en situation där efterfrågan ökar okontrollerbart och vi abrupt måste stänga repofaciliteten. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 13

16 Snabb bedömning leder till stoppat marknadsstöd Några återförsäljare uppgav att de inte ansåg sig ha möjlighet att indikera till vilka räntor man var beredd att sälja växlar. Pristransparensen hotade att snabbt försvinna. Växelräntorna var på väg ner mot onaturligt låga nivåer. Att de korta statspappersräntorna i USA var nerpressade under,5 procent av likartade skäl ökade trycket på oss att göra något. Risken fanns att även internationella aktörer skulle försöka ta till vara denna möjlighet att få tag på statspapper. Vi behövde snabbt bedöma situationen och olika möjligheter. Här behövdes också information från våra återförsäljare. För att kunna inhämta information från marknadsaktörer och diskutera olika möjligheter var det nödvändigt att annonsera ett stopp för fortsatt marknadsstöd i form av repor i statsskuldväxlar under beslutsfasen. På så sätt förhindrade vi att någon aktör fick tillgång till bättre information än någon annan. Klockan 1 tillkännagav vi i ett pressmeddelande att detta stöd upphörde och att besked skulle lämnas klockan 15 om hur situationen skulle hanteras. Det stod snabbt klart att marknadsstödet inte skulle fungera som avsett i den uppkomna situationen. Omfattningen skulle kunna bli orimligt stor och den i förväg fastställda prissättning vi tillämpar (som är knuten till Riksbankens reporänta) skulle inte fungera om växelräntan föll snabbt. Å andra sidan bedömde vi att utan vårt stöd skulle handeln i statsskuldväxlar sannolikt upphöra. Detta hade inte varit lyckat i den i övrigt osäkra situationen. Täta auktioner i stället för repor Vi beslöt att i stället tillgodose efterfrågan på statsskuldväxlar genom täta och stora emissioner. Primärmarknaden fick ersätta bortfallet av andrahandsmarknaden. I stället för att vända sig till återförsäljare på andrahandsmarkanden fick investerare möjlighet att (via återförsäljarna) köpa statsskuldväxlar i våra auktioner. För att detta skulle bli ett fungerande alternativ behövdes täta auktioner. Vi började emittera växlar flera gånger i veckan, utöver ordinarie växelauktioner som hålls en gång varannan vecka. Vårt beslut om hanteringen av situationen på marknaden för statsskuldväxlar fattades därför efter samråd med Riksbanken samtidigt som Regeringskansliet informerades under hand. Efter en helhetsbedömning av läget beslöt vi att inom de närmaste dagarna emittera 5 miljarder kronor i växlar. Vi annonserade också att vår bedömning var att den totala omfattningen av de extra emissionerna kunde uppgå till maximalt 15 miljarder kronor. Genom att annonsera en så pass stor volym ville vi markera att det faktiskt fanns goda möjligheter att även fortsättningsvis köpa statsskuldväxlar. Stor extra volym lugnar marknaden Vid den första extra emissionen på 25 miljarder kronor kom det in bud motsvarande cirka 7 miljarder kronor. Buden (uttryckta i räntetermer) var emellertid inte alls panikartade och redan vid den andra auktionen, också den på 25 miljarder kronor, skar vi ned volymen. Flera bud lades till relativt hög ränta och speglade således inte någon exceptionellt stark efterfrågan. Vår tolkning av utvecklingen är att när väl investerarna uppfattade att det inte skulle uppstå någon akut brist på statsskuldväxlar, kunde de tänka sig att avvakta snarare än att köpa växlar med mycket låg avkastning. De extra emissionerna är i första hand ett sätt att upprätthålla en marknad för statsskuldväxlar i ett mycket turbulent läge. Emissionerna motsvarar inte något upplåningsbehov utan kan betraktas som en del av vår marknadsvård. I normala fall använder vi vårt marknadsstöd i form av repor. Repor i statsskuldväxlar gör att den redovisade statsskulden ökar och att vi får in mer pengar som vi kan behöva placera. Men genom att emittera växlar i auktioner fick vi kontroll över hur stora volymer som skulle kunna komma i fråga, i stället för att låta efterfrågan på repor avgöra omfattningen. Åtgärden kan således ses som ett sätt att ersätta reporna med en beloppsbegränsad och kontrollerbar form av marknadsvård. Auktionsformen har flera fördelar. Den är öppen för alla, volymerna är kända i förväg och prisbildningen helt transparent; vi bestämmer volym och marknaden räntan. Den investerare som är angelägen att köpa växlar kan då alltid göra det genom att lägga bud till låg ränta i auktionerna. En låg ränta är liktydig med ett högt pris. Oron på räntemarknaden var och är global och inte begränsad vare sig till Sverige eller statsskuldväxlar. Den uppkomna situationen på växelmarknaden var snarast toppen av ett isberg. Placering genom lån av bostadsobligationer Eftersom de extra emissionerna inte motsvarar ett upplåningsbehov måste vi placera överskotten på marknaden. Detta ska göras till bästa avkastning med hänsyn till risk. Möjligheten att placera stora överskott på till exempel dollarmarknaden begränsades både av höga kostnader för att skydda växelkursrisken i dollar och av att de tillgångar som då skulle bli aktuella föreföll osäkra ur kreditrisksynpunkt. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 14

17 Det avgjort bästa alternativet var därför att placera likviden i bankerna med svenska säkerställda bostadsobligationer som säkerhet. Det gör vi genom omvända repor i bostadsobligationer, vilket innebär att vi köper bostadsobligationer i en affärstransaktion där vi samtidigt säljer dem med en senarelagd likviddag. Vi har i huvudsak placerat medlen från auktionerna på detta sätt. Löptiderna har också i huvudsak matchat löptiderna för de växlar som vi sålt. Denna placeringsform är väl beprövad och vi har använt den av och till tidigare. I och med att vi placerar på detta sätt kan bankerna använda illikvida bostadsobligationer som säkerhet för lån från oss. De lånade pengarna använder de för att köpa statsskuldväxlar, men de befinner sig ändå i en mer gynnsam situation. Statsskuldväxlarna kan de nämligen använda som säkerhet för lån från andra motparter. Nettoresultatet av transaktionerna är således att bankerna slipper försöka belåna bostadspapper på marknaden och i stället kan använda statspapper som säkerhet för lån från till exempel andra banker. På så sätt underlättas deras löpande finansiering, trots att det hela (till synes) börjat med att de lånat ut pengar till staten. Vi kunde i samrådet med Riksbanken före vårt beslut konstatera att våra åtgärder passade väl in i Riksbankens syn på vilka åtgärder som behövdes. En effekt av våra växelemissioner blev att vi även kunde stödja bostadsfinansieringen genom att ge bankerna papper som fungerade bättre som säkerheter. I den stabilitetsplan som regeringen annonserade den 2 oktober ingår också en ändring i lagen om statens upplåning och skuldförvaltning som ger ett otvetydigt lagstöd för vårt agerande. I ett senare skede har Riksbanken lånat ut kronor i auktioner där banken mottagit bland annat säkerställda bostadsobligationer som säkerhet. Behovet av att göra omvända repor i bostadsobligationer med oss har därmed minskat och våra extra emissioner av växlar har fått ett mer renodlat syfte att stödja likviditeten på denna marknad. Avvecklingen av de extra växlarna De extra emissionerna kommer att avvecklas. Vid vilken tidpunkt och hur snabbt får avgöras av marknadsförhållandena. I december och januari kommer emellertid statens upplåningsbehov att vara stort. I det ordinarie låneprogrammet kommer därför relativt stora volymer statsskuldväxlar att säljas. Det finns då möjlighet att ersätta de extra emitterade växlarna med ordinarie. Det större upplåningsbehovet under 29 jämfört med förra prognosen från juni innebär också att den utestående stocken kommer att öka. Behovet av extra växlar borde därför minska även långsiktigt; se även upplåningsavsnittet. Den statliga planen för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet kan också innebära att efterfrågan på extra emissioner minskar. En annan fråga är hur andrahandsmarknaden ska kunna återgå till ett normalt funktionssätt och när en normal prisbildning på växlar ska återuppstå. Här kan man tänka sig att vi fortsätter med relativt täta auktioner. Det kan ske genom att volymerna i de ordinarie auktionerna sprids ut över fler tillfällen och görs tätare. Täta ordinarie auktioner i en miljö utan extra växlar och utan vårt normala marknadsstöd i form av repor borde kunna bidra till en marknadssituation som balanserar vårt upplåningsbehov med investerarnas önskan att få tag på statsskuldväxlar. När en sådan prisbildning etablerats finns det förutsättningar för att andrahandsmarknaden åter ska kunna fungera. Det skulle i det läget också finnas möjlighet att åter införa ett marknadsstöd för att utjämna mer tillfälliga bristsituationer. Det här är frågor som vi kommer att beröra i en kommande dialog med marknadsaktörerna. För att marknaden för statsskuldväxlar ska fungera tillfredsställande krävs också att det finns substitut i form av kortare papper som till exempel certifikat emitterade av företag och bostadsinstitut. Det handlar då både om att likviditeten och förtroendet på marknaden återställs, och att förvaltare utformar sina regler för hantering av kortare placeringar baserat på en verklighet där statsskuldväxlar utgör en begränsad del av möjliga placeringar. Thomas Olofsson Upplåningschef Vid tidpunkten för beslutet om extra emissioner var den utestående stocken av statsskuldväxlar endast drygt 5 miljarder kronor. Den ovanligt låga volymen berodde på stora överskott i statens betalningar under månaderna innan. Samtidigt som efterfrågan steg snabbt var således utbudet mycket begränsat, vilket bidrog till problemen. Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 15

18 Marknadsinformation Källa: Riksgälden, om ingen annan anges. S T A T S S K U L D E N NOMINELLA STATSOBLIGATIONER, UTESTÅENDE BELOPP, 3 SEPTember 28 Förfallodatum Kupong % Lån Miljoner kronor , , , , , , , , , , Summa benchmarks Icke benchmarks 1 9 NOMINELLA STATSOBLIGATIONER, AUKTIONSDATUM Annonseringsdag Auktionsdag Likviddag STATSSKULDVÄXLAR, UTESTÅENDE BELOPP, 3 SEPTember 28 Förfallodatum Miljoner kronor Summa statsskuldväxlar REALA STATSOBLIGATIONER, UTESTÅENDE BELOPP, 3 SEPTember 28 Förfallodatum Kupong % Lån Miljoner kronor , , , , , , , Summa realobligationer Kreditbetyg Kronskuld Valutaskuld Moody s Aaa Aaa Standard & Poor s AAA AAA STATSSKULDVÄXLAR, AUKTIONSDATUM Annonseringsdag Auktionsdag Likviddag REALA STATSOBLIGATIONER, AUKTIONSDATUM Annonseringsdag Auktionsdag Likviddag * * Bytesauktion Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 16

19 SKULDSAMMANSÄTTNING Total skuld 1 86 miljarder kronor 3 september 28 Utländsk valuta inkl. swappar 2,9 % Privatmarknadsupplåning 6,5 % Realobligationer 2,9 % Statsobligationer och statsskuldväxlar inkl. swappar 52,7 % FÖRFALLOPROFIL, NOMINELLA OBLIGATIONER OCH REALOBLIGATIONER Miljarder kronor 3 september S T A T S S K U L D E N Benchmarklån Övr. nominella obligationer Realobligationer STATENS NETTOLÅNEBEHOV, 2-21 Miljarder kronor 1 Prognos Primärt lånebehov Räntor Totalt STATENS NETTOLÅNEBEHOV, 12-MÅNADERSTAL Miljarder kronor 1 Prognos juni 7 juni 8 Primärt lånebehov Räntor Totalt juni 9 RIKTMÄRKE FÖR VALUTASKULDENS SAMMANSÄTTNING FINANSIERING AV VALUTASKULDEN 3 september 28 JPY 4, % GBP 5, % USD 1, % 1 CHF 16, % 5 EUR 65, % Övriga 3 % JPY 1 % USD 29 % GBP 2 % SEK 46 % inkl. kron-/valutaswappar EUR 19 % Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 17

20 S T A T S S K U L D E N NOMINELLA KRONSKULDENS RÄNTEBINDNINGSTID (RT) OCH DURATION År 3 september 28 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, jan 4 jan 5 jan 6 jan 7 jan 8 REALA KRONSKULDENS RÄNTEBINDNINGSTID, GRT År 13, 12,6 12,2 11,8 11,4 11, 1,6 1,2 9,8 9,4 9, jan 6 jan 7 jan 8 sep 8 Statsskuldväxlar och obligationer, duration Statsskuldväxlar och obligationer, RT Nominell kronskuld, duration Nominell kronskuld, RT Den 1 januari 26 bytte vi löptidsmått från duration till genomsnittlig räntebindningstid (RT). FÖRFALLOPROFIL, LÅN I UTLÄNDSK VALUTA EXKLUSIVE CALLABLE BONDS 5, Miljarder kronor 3 september ,5 4, 8 3,5 6 3, 4 2,5 2 2, jan 4 jan 5 jan 6 jan 7 jan Lån Kron-/valutaswappar UTLÄNDSKT ÄGANDE AV STATSOBLIGATIONER OCH STATSSKULDVÄXLAR INKLUSIVE REPOPOSITIONER Miljarder kronor jan jan 1 jan 2 jan 3 Utländskt ägande statsskuldväxlar Utländskt ägande statsobligationer jan 4 jan 5 jan 6 jan 7 jan 8 Andel utländskt ägande av stocken statsobligationer och statsskuldväxlar i procent Procent Källa: Riksbanken STATSSKULDENS EXPONERING I UTLÄNDSK VALUTA Miljarder kronor Procent Lån i utländsk valuta Valutaswappar Andel av skulden i procent jan jan 1 jan 2 jan 3 jan 4 jan 5 jan 6 jan 7 jan Riksgälden 4 november 28 Statsupplåning Prognos och analys 28:3 1

Statsupplåning. Prognos och analys 2009:1 SAMMANFATTNING. Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8

Statsupplåning. Prognos och analys 2009:1 SAMMANFATTNING. Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8 Statsupplåning Prognos och analys 29:1 SAMMANFATTNING STORT underskott 29 Krisen kulminerar 2 Stort omslag i statsfinanserna 5 Månadsprognoser 7 Statsskulden 8 Större upplåning Upplåningsbehovet ökar kraftigt

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Statsupplåning Prognos och analys 21:2 SAMMANFATTNING STARKARE ÅTERHÄMTNING ÄN FÖRVÄNTAT Tydliga tecken på ljusning 2 Budget mot balans 3 Budgetsaldot jämfört med statens finansiella sparande 6 Månadsprognoser

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

STATENS LIKVIDITETSFÖRVALTNING

STATENS LIKVIDITETSFÖRVALTNING SSUPPLÅNING PROGNOS OCH NLYS 2005:1 SENS LIVIDIESÖRVLNING Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning ska säkra att statens betalningar fullgörs i tid och bedrivas till så låga kostnader som möjligt med

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2 Statsupplåning Prognos och analys 2013:2 SAMMANFATTNING 1 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I NETTOLÅNEBEHOVET 2 Långsam återhämtning 2 Förändring av nettolånebehovet 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:3

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:3 Statsupplåning Prognos och analys 2012:3 SAMMANFATTNING 1 UNDERSKOTT I STATENS FINANSER 2 Statens lånebehov ökar 2 Lägre tillväxt i svensk ekonomi 3 Nettolånebehovet ökar 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:3 SAMMANFATTNING STARKARE KONJUNKTUR LEDER TILL ÖVERSKOTT

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:3 SAMMANFATTNING STARKARE KONJUNKTUR LEDER TILL ÖVERSKOTT Statsupplåning Prognos och analys 2:3 SAMMANFATTNING STARKARE KONJUNKTUR LEDER TILL ÖVERSKOTT Konjunkturbilden ljusare 2 Underskott vänds till överskott 3 Budgetsaldot jämfört med statens finansiella sparande

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-04-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING Riksgäldskontorets prognos är oförändrat 90 100 miljarder kr i budgetöverskott 2000. Justering för tillfälliga faktorer indikerar ett överskott på 5 15 miljarder

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2002:3. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation Statsupplåning prognos och analys 22:3 Statens lånebehov Prognosförutsättningar 3 Årsprognosen för 22 3 Årsprognosen för 23 Lånebehovet justerat för tillfälliga effekter 5 Månadsprognoser 5 Statsskulden

Läs mer

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

30 december 2011 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 3 december 11 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 58 357 518 353 1 626 318 989 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar

31 januari 2012 C. STATSSKULD. Statsskuld. Statens skuld inkl. vidareutlåning och penningmarknadstillgångar 31 januari 212 Statsskuld från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 7 848 341 18 1 8 474 66 169 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001

Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer. 31 januari 2001 Statens lånebehov och finansiering prognoser och planer 31 januari 2001 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 2001 Riksgäldskontorets prognos pekar på ett överskott i statens betalningar på 70 80 miljarder

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:1 SAMMANFATTNING

Statsupplåning. Prognos och analys 2010:1 SAMMANFATTNING Statsupplåning Prognos och analys 21:1 SAMMANFATTNING Återhämtningen fortsätter men budgetunderskotten består Konjunkturbilden något ljusare 2 Stabila budgetprognoser 3 Budgetsaldot jämfört med statens

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 31 januari 213 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 119 462 939 985 1 239 51 27 742 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 3 april 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 2 44 298 34 1 46 528 961 767 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 28 december 212 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 71 523 598 44 1 12 47 33 757 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:3. Sammanfattning 1 Långsam global återhämtning 2. Nettolånebehovet 2015 revideras upp 6

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:3. Sammanfattning 1 Långsam global återhämtning 2. Nettolånebehovet 2015 revideras upp 6 Statsupplåning Prognos och analys 214:3 Sammanfattning 1 Långsam global återhämtning 2 Fortsatt måttlig tillväxt i den globala ekonomin 2 Svensk ekonomi växer långsammare 3 Nettolånebehovet 215 revideras

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:1 Statsupplåning Prognos och analys 2014:1 Sammanfattning 1 Fortsatt men bräcklig återhämtning 2 Små prognosförändringar i nettolånebehovet 5 Något större obligationsupplåning 12 Marknadsinformation 21 1

Läs mer

2005:3 STATSUPPLÅNING PROGNOS OCH ANALYS STATENS LÅNEBEHOV FINANSIERING AKTUELLT MARKNADSINFORMATION. www.rgk.se. Årsprognosen för 2005 1

2005:3 STATSUPPLÅNING PROGNOS OCH ANALYS STATENS LÅNEBEHOV FINANSIERING AKTUELLT MARKNADSINFORMATION. www.rgk.se. Årsprognosen för 2005 1 STTSUPPLÅNING PROGNOS OCH NLYS 25:3 STTENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 25 1 Årsprognosen för 26 2 Jämförelser 3 Månadsprognoser 4 Statsskulden 5 FINNSIERING Nominell kronupplåning 6 Realupplåning 8 Valutaupplåning

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2008:1. Statens lånebehov. Årsprognosen för Årsprognosen för Månadsprognoser 6 Statsskulden 6

Statsupplåning. Prognos och analys 2008:1. Statens lånebehov. Årsprognosen för Årsprognosen för Månadsprognoser 6 Statsskulden 6 Statsupplåning Prognos och analys 28:1 Statens lånebehov Årsprognosen för 28 1 Årsprognosen för 29 3 Månadsprognoser 6 Statsskulden 6 Finansiering Finansieringsbehovet 7 Nominell kronupplåning 7 Realupplåning

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8 Statsupplåning Prognos och analys 2014:2 Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2 Ökad global tillväxt 2 Svensk ekonomi 3 Nettolånebehovet minskar 8 Prognosförändringar i nettolånebehovet 8 Budgetsaldot

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12 Statsupplåning Prognos och analys 2015:2 Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2 Måttlig global tillväxt 2 Stabil tillväxt i svensk ekonomi 3 Något lägre nettolånebehov 5 Prognosförändringar i nettolånebehovet

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:2 Statsupplåning Prognos och analys 2012:2 SAMMANFATTNING 1 BEGRÄNSAT UNDERSKOTT 2 Statens lånebehov ökar 2 Svensk ekonomi visar motståndskraft 3 Lånebehovet ökar 2012 och 2013 4 Budgetsaldot och statens

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:3

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:3 Statsupplåning Prognos och analys 2013:3 SAMM AN FAT TN I NG 1 UND ERSKOT T ET MI NSKAR 2 Återhämtning i sikte 3 Förändring av nettolånebehovet 4 Budgetsaldot och statens finansiella sparande 7 Månadsprognoser

Läs mer

Tillika underlag för utvärdering av statsskuldsförvaltningen

Tillika underlag för utvärdering av statsskuldsförvaltningen Tillika underlag för utvärdering av statsskuldsförvaltningen Innehåll 1 Vi är statens finansförvaltning 3 Ett omvälvande år 5 Resultat och måluppfyllelse 7 Finansiell stabilitet 10 Statsskuldsförvaltning

Läs mer

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgälden Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009 Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgäldens uppgifter Förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med beaktande av risken Ge statliga garantier och

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:1 Statsupplåning Prognos och analys 2013:1 SAMM AN FAT TN I NG 1 STÖRRE VAL UT ARESER V ÖKAR L ÅN EB EHOVE T 2 Statens lånebehov ökar 2 Måttlig tillväxt i svensk ekonomi 2 Nettolånebehovet ökar 2013 och

Läs mer

Innehåll. Riksgäldens vision och uppdrag 1. Riksgäldsdirektören har ordet 2. Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4. Kostnader och anslag 6

Innehåll. Riksgäldens vision och uppdrag 1. Riksgäldsdirektören har ordet 2. Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4. Kostnader och anslag 6 Årsredovisning 2007 Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 1 Riksgäldsdirektören har ordet 2 Sammanfattande resultat och måluppfyllelse 4 Kostnader och anslag 6 Statsskuldsförvaltning 10 Statens internbank

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 28 november 214 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 6 17 293 15 1 243 443 674 534 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR 3 december 214 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. penningmarknadstillgångar 77 456 465 29 1 32 9 139 824 Upplupen inflationskompensation Valutakurseffekter

Läs mer

Statsupplåning - prognos och analys 2007:1

Statsupplåning - prognos och analys 2007:1 Statsupplåning - prognos och analys 27:1 STATENS LÅNEBEHOV Årsprognosen för 27 1 Årsprognosen för 28 2 Jämförelser 3 Månadsprognoser 4 Statsskulden 4 AKTUELLT Stark ekonomisk tillväxt och ökat överskott

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 augusti 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 februari 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 november 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 december 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 januari 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen

Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen Riksgäldens Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 27 Dnr 28 /29 Innehåll 1. Mål för statsskuldsförvaltningen 1 2. Statsskuldens kostnader 2 Genomsnittliga emissionsräntor för våra viktigaste

Läs mer

Statsupplåning - prognos och analys 2007:3

Statsupplåning - prognos och analys 2007:3 Statsupplåning - prognos och analys 27:3 Statens lånebehov Årsprognosen för 27 1 Årsprognosen för 28 2 Statens finansiella sparande 3 Månadsprognoser 4 Statsskulden 4 Finansiering Finansieringsbehovet

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 juli 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 oktober 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Det penningpolitiska styrsystemet i Sverige kan med relativt enkla medel styra och stabilisera dagslåneräntan. Erfarenheterna från den senaste finansiella krisen visar att styrsystemet

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 december 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 28 april 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 maj 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Underlag för utvärdering

Underlag för utvärdering Dnr 214/251 21 februari 214 Underlag för utvärdering Statsskuldens förvaltning 213 1 Underlag för utvärdering 213 1 Mål och utvärdering 1 1.1 Uppdrag 1 1.2 Ramverk för statsskuldsförvaltningen 1 2 Riksgäldens

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 29 januari 216 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 217 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Dnr 2013/376 22 februari 2013. Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 2012

Dnr 2013/376 22 februari 2013. Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 2012 Dnr 213/376 22 februari 213 Underlag till utvärdering av statsskuldsförvaltningen 212 1 Innehåll 1 Mål för statsskuldsförvaltningen 1 2 Statsskuldens kostnad och risk 2 2.1 Räntebetalningar på statsskulden

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

Statsskuldsräntor m.m.

Statsskuldsräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m. 26 Förslag till statsbudget för 2002 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 3.1 Prognos för

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2006

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2006 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2006 med bilaga 1, Stockholm Stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012

RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013. Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 RIKTLINJER FÖR STATSSKULDENS FÖRVALTNING 2013 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Riktlinjebeslut för statsskuldens förvaltning 2013...

Läs mer

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad.

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Riksgäldens Årsredovisning 2006 Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 2 Riksgäldsdirektören har ordet 3 Sammanfattande resultat

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2017-04-26 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Magnus Andersson Tfn:

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 mars 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012 Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 2011-12-07, 4 Beslut DATUM: 2011-12-07 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 955 mnkr. Det är en ökning med 7 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer