Tid: onsdagen den 12 mars 2014, klockan Plats: Sammanträdesrum Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, Karlskoga

Transkript

1 G

2 Kallelse/Föredragningslista 1 (2) Folkhälsonämnden sammanträder Tid: onsdagen den 12 mars 2014, klockan Plats: Sammanträdesrum Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, Karlskoga Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Ann-Catrin Örtqvist ersättare Anneli Mylly Ärende Handlingar Föredragande Beslutsärenden 1. Återrapportering av åtgärdsplaner efter skyddsronder 2013 Ann-Mari Pettersson 2. Yttrande över motion - Matpolicy Ulrika Lundgren 3. Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola 4. Politiskt deltagande vid slutseminarium för Kompetenta familjer Informationsärenden 5. Forskningsrapport Kompetenta familjer Ulrika Lundgren Ida Broman Charli Eriksson, Ida Broman 6. Promenadfråga - föräldrastöd Beslutsärenden 7. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 för Karlskoga kommun Cecilia Ljung 8. Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Birgitta Spens 9. Remissvar, rese- och trafiksäkerhetspolicy Ulrika Lundgren, Emmy Andersson

3 Kallelse/Föredragningslista 2 (2) Ärende Handlingar Föredragande 10. Rapport friskvårdsinsatser och hälsoprofiler 2013 Ulrika Lundgren 11. Folkhälsonämndens årsredovisning 2013 Madelene Hedström, Ulrika Lundgren 12. Årsredovisning 2013 Degerfors Madelene Hedström, Ulrika Lundgren, Camilla Jern 13. Reviderad internbudget 2014 Madelene Hedström, Ulrika Lundgren 14. Ekonomisk rapport januari-februari 2014 Madelene Hedström, Ulrika Lundgren 15. Val av deltagare till kurs den 28 mars 2014 Ulrika Lundgren Informationsärenden 16. VIKTiga barn Birgitta Spens 17. Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv 18. Rapport från möte 19. Rapport från kontaktpolitiker 20. Information till folkhälsonämnden Ulrika Lundgren 21. Inkomna handlingar Anmälan

4

5 Tjänsteskrivelse Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN Återrapportering av åtgärdsplaner efter skyddsronder 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden säkerställer via arbetsmiljöplanen en säker och stimulerande arbetsmiljö för alla anställda inom förvaltningen. Varje vår genomförs därför skyddsronder i förvaltningens verksamheter. Efter genomförda skyddsronder analyseras riskerna och åtgärdsplaner upprättas för att på bästa sätt åtgärda de brister som kommit fram. Återrapporteringen av åtgärdsplanerna är gjorda utifrån vilken instans som äger frågan att göra åtgärden. Planer är upprättade för städrespektive kostverksamhetens behov. Återkopplingen är upprättad och gjord tillsammans med: 1) Degerforsbyggen 2) Samhällsbyggnadsförvaltningen 3) Städ- respektive kostverksamheten för åtgärder i enlighet med de behov som analyserats. Skyddsronderna visar att arbetsmiljöfrågan ständigt behöver uppmärksammas och att kompetensutveckling behöver finnas. Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet. Arbetsmiljöplanen ska innehålla en planering av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Folkhälsonämnden vill genom arbetsmiljöplanen säkerställa en säker och stimulerande arbetsmiljö för alla anställda inom förvaltningen. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 17 januari, 2014 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 16 augusti, 2013 Bilaga 1 Åtgärdsplan STÄD Degerforsbyggen 2013 Bilaga 2 Åtgärdsplan KOST Degerforsbyggen 2013 Bilaga 3 Åtgärdsplan STÄD Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 Bilaga 4 Åtgärdsplan KOST Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 Bilaga 5 Åtgärdsplan Städverksamheten 2013 Bilaga 6 Åtgärdsplan Kostverksamheten 2013 g:\nämnden\samverkan fhn\samverkan handling & protokoll\2014\ \ärenden\återrapportering av åtgärdsplaner efter skyddsronder 2013\återrapportering av åtgärdsplaner efter skyddsronder 2013.doc

6 (2) Beskrivning av ärendet Skyddsronder har genomförts i förvaltningens verksamheter. Efter genomförda skyddsronder har riskerna analyseras och åtgärdsplaner har upprättas för att på bästa sätt åtgärda de brister som kommit fram. Där beskrivs de problem som uppmärksammats på de olika skyddsronderna och vem som är ansvarig för åtgärden samt när det bör vara klart. Åtgärdsplanerna ligger även till grund för förvaltningens investeringsäskanden. Åtgärdsplanerna är gjorda utifrån vilken instans som äger frågan att göra åtgärden. Planer är upprättade för städ- respektive kostverksamhetens behov. Under hösten har en mycket stor del åtgärderna gjorts samt vissa åtgärder pågår och utreds vidare och som redovisas i bifogade åtgärdsplaner. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås godkänna redovisningen av återrapporteringen av skyddsronder Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef Kost Ann-Mari Pettersson Verksamhetschef Städ Bilaga Bilaga 1 Åtgärdsplan STÄD Degerforsbyggen 2013 Bilaga 2 Åtgärdsplan KOST Degerforsbyggen 2013 Bilaga 3 Åtgärdsplan STÄD Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 Bilaga 4 Åtgärdsplan KOST Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 Bilaga 5 Åtgärdsplan Städverksamheten 2013 Bilaga 6 Åtgärdsplan Kostverksamheten 2013

7 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder städverksamheten för Degerforsbyggen 2013, Bilaga 1 Område: Städverksamheten, Folkhälsoförvaltningen Risker Bedömning Åtgärder Stora Valla: matta står upp i städutrymme med stor snubblingsrisk Letälvsgården: Utslitna mattor i köken som ej går att reparera. Fel typ av matta i utrymme som behöver städning med fuktigare metoder. Möckelngymnasiet Lab: Dålig belysning i korridor Linné, entré, aula trasiga lampor Bruksskolan; Svårstädade duschrum i idrottshall då det saknas slang/vattenutkast för att kunna utföra uppdrag. Stora Valla: Saknas eluttag för laddning av skurmaskin, enhet E Allvarlig ergonomiskt allvarligt på sikt kan vara allvarligt, Ej allvarlig Behöver åtgärdas av fastighetsägare omgående. Eva kontaktat Conny vecka 43 verkar vara på gång, men när? Finns tre beställningar enligt Conny, men på gång. Det finns en plan för byte av mattor i vissa kök. Gränden och Smultronstället byts första veckan i december Körsbärsdalen byts under Ängslyckan under Örtagården?? Eva mailar vaktmästare Lampor i aulan inte åtgärdade, stora kostnader då armaturerna är dåliga. Fortsatt verksamhet?? Detta finns redan rapporterat till Degefors Byggen och ska vara beställt enligt mail vecka 24 Behöver installeras omgående Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning Degerfors byggen Degerfors byggen Vaktmästeri Degerfors byggen Degerfors Byggen Omgående Planeras vara klart innan 31 mars-14. Se plan i åtgärder Omgående Oklart om det blir åtgärdat. Klart Klart På arbetsplatsträff eller nästa skyddsrond 2014 Vid nästa skyddsrond 2014 På arbetsplatsträff eller nästa skyddsrond 2014 På arbetsplatsträff eller nästa skyddsrond 2014 På arbetsplatsträff

8 Möckelngymnasiet som ovan vid fel hantering eller på nästa skyddsrond-14

9 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder kostverksamheten För Degerforsbyggen 2013 Område: Kostverksamheten, Folkhälsoförvaltningen Risker Bedömning Åtgärder Herrgården: Trasig vägg vid matvagnen. Rör som läcker vid diskmaskinen Ljusramp vid handfat som sitter löst. Letälvsgården: Trasig vägg utanför snabbkylen. Is i/på väggen i mjölkkylen. Dålig målning där inventarier tagits bort och slitet ytskikt överallt. Allvarlig Ej allvarlig Laga väggen. Täta rören Skruva fast ljusrampen. Lagas. Kontrollera problemet. Måla. Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning Degerfors byggen/ kökschef Degerfors byggen/ Kökschef Åtgärdat Åtgärdat-Läcker på nytt Felanmält ej åtgärdat Felanmält ej klart Felanmält ej klart Nästa skyddsrond 2014 Nästa skyddsrond 2014 Tunga galler över golv- och avloppsbrunnar. Soprumsdörren öppnas automatisk och det blir en risk. Ventilationen i vagnhallen är dålig, hög temperatur. Ventilationen i köket är dålig. Vattensamling på golvet framför ugnarna. Byt till lättare galler. Möjligheten att stänga av automatöppning. Kontrollera problemet. Ventilationen är sämre nu än före haveriet. Droppar från taket. Kontrollera vart vattnet kommer ifrån. Kökschef Lämnat önskemål om detta- ej klart Anmält ej klart Kontroll beställt 2013 ej klart Beställt ej klart Åtgärdat

10 Trasig dörrtröskel vid varuintag. Lagas. Beställt ej klart Svartå: Jordfelsbrytare Åtorp: Beställs av köket och installeras. Degerfors byggen/ Kökschef Åtgärdat Jordfelsbrytare Bruket: Kontakt saknar skydd i renseri Strömtorp: Jordfelsbrytare Stora Valla: Jordfelsbrytare Parkskolan: Golvbrunns lock Trångt i vagnhall/mottagning Personalrum/kontor Beställs av köket och installeras. Beställs av köket och installeras. Beställs av köket och installeras. Beställs av köket och installeras. Beställs Ombyggnation Ombyggnation Degerfors byggen/ Kökschef Degerfors byggen/ Kökschef Degerfors byggen/ Kökschef Degerfors byggen/ Kökschef Degerfors byggen Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Apt-höst 2013 Apt-höst 2013 Apt-höst 2013 Apt-höst 2013 Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: - Arbetsinnehåll - Arbetsutrustning - Kunskaper - Våld och hot - Arbetsledning - Belysning o Buller - Lokaler - Värme och Kyla - Arbetsmängd - Ensamarbete - Möjlighet till inflytande - Arbetstid - Farliga ämnen - Arbetsställningar och Rörelse

11 - Organisation - Handlingsutrymme - Samarbete/Relationer

12 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder städverksamheten till samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga 3. Område: Städverksamheten, Folkhälsoförvaltningen Risker Bedömning Åtgärder Ingen ventilation på förskolan Blåklinten 2. Trafikfara när man ska slänga sopor intill Teknikhuset bilar kommer fort. Trösklar på nedre våningen på Gryningen Trösklar finns i samtliga rum på Teknikhuset och Möcklengymnasiset Allvarlig om man inte är uppmärksam Ej allvarlig Förmodligen ingen åtgärd då förskolan ska flytta till planerad ny förskola. Ingen åtgärd. Behöver ses över så ingen olycka sker. Biltrafik och parkering ej tillåten, annat soprum bör användas. Ta bort trösklar för att minimera lyft för att få med städutrustning. Tröskelramper i olika höjder är beställda genom Samhällsbyggnadsförvaltningen för att prova om det kan fungera. Ingen bra lösning. Fungerar inte det, är det ett stort arbetsmiljöproblem att lyfta alla maskiner och städvagnar över trösklarna. Lärosalar E 109 och E 116 i Teknikhuset har trösklar monterats bort och skyddsombud har gjort bullermätning, med resultat att ingen skillnad märks mot när Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning Gunilla Blixt städchef Samhällsbyggnad Marie Lehmus Städchef Samhällsbyggnad Marie Lehmus Städchef Samhällsbyggnad?? Marie Lehmus Städchef Samhällsbyggnad OK OK Klart Pågående Pågår Nästa skyddsrond 2014 om förskolan finns kvar Vid nästa skyddsrond 2014 Vid nästa skyddsrond 2014

13 trösklarna var på plats. Teknikhuset borttagning av entrématta i stora entrén, vid rengöringöring svår då den sitter fastkilad under vägg I Teknikhuset saknas golvlist i dörröppning mellan bilddesign och korridor, korridor och städutrymme. Det finns risk att mattan släpper och ställer upp sig så man snubblar. Se över hur man kan underlätta rengöring av mattan. Marie Lehmus Städchef Samhällsbyggnad Åtgärda brist på golvlist Marie Lehmus Städchef Samhällsbyggnad Klart. Klart. Till hösten eller till nästa skyddsrond 2014 Snarast eller till nästa Skyddsrond 2014

14 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder kostverksamheten till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 Område: Kostverksamheten, Folkhälsoförvaltningen Risker Bedömning Åtgärder Nickkällan: Dålig belysning i restaurangen och lilla matsalen. Golvbrunnen sväljer inte vattensamlingar, halkrisk. Lampa trasig i köket. Allvarlig Ej allvarlig Har tagits upp på tidigare skyddsronder men ännu ingen åtgärd. Har tagits upp på skyddsrond 2012 men ännu ingen åtgärd. Byts omgående. Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning -Fråga tas med soc o HB -Kökschefgolvskrapa -Kökschef Ej klart Ej klart Åtgärdat Skyddrond 2014/APT Obekväm arbetsställning/belastning då inventarier måste flyttas vid städning. Jordfelsbrytare saknas, då risk för personskador kan uppstå. Bergmästaren: Vattensamling vid kokeriet i köket. Golvbrunnen har för hög kant och inte rätt lutning så vattenet rinner inte ner i avloppet utan ut på golvet och detta medför en halkrisk. Timer till kaffebryggare pga brandrisk. Behov finns av vagn/ställning med låsbara hjul. Beställs och installeras där det saknas idag. Kräver åtgärd omgående. Felet har påpekats tidigare men ännu ingen åtgärd. Kökschef anmäler, samt informerar personal Köpa in en timer. -Kökschef HB/SHB Kökschef, HB, golvskrapa -Kökschef Hjul ej bytta Åtgärdat Ej klart Åtgärdat Skyddrond 2014/APT

15 Solbringen: Trasiga lampor i dusch och förråd. Trasig lysrör ovanför spis. Ovanför serveringsdisk är det dålig belysning. Lamporna blir varma och går ofta sönder. Byt lampor Byt lampor Armatur måste bytas. -kökschef -kökschef/shb -Kökschef Åtgärdat Åtgärdat Ej klart Apt-höst 2013 Apt-höst 2013 Skyddrond 2014/APT Torpdalen: Trasiga lampor. Lampskyddet i matlåderumet ramlar snart ner. Innetakplåtarna sitter inte på sin plats. I grönsaksfrysen saknas lock till kopplingsdosa. Vid gryta nr 5 är elkontakten ej övertäckt och den är ej koppla till gem avstängning. Medför brandrisk. Lister saknas runt dörrar vi entré, lastkaj och frys. Risk för skadedjur och att frystemp inte håller sig. Byt lampor och sätt fast lampskyddet. Felanmälan gjort och fel är delvis lagade. Beställ lock eller byt ut kopplingsdosan. Fel har anmälts tidigare men ingen åtgärd har gjorts. Lagas. Fel har anmälts tidigaren men ingen åtgärd har gjorts. Samhällsbyggnad Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Lagat, men gått sönder på nytt Åtgärdat Apt-höst 2013 Golvgaller, ramp, brunnslock, trasiga golvplattor, utstickande plåtlister, trånga utrymmen, trånga förvaringsutrymmen och hög arbetsbelastning innebär arbetsmiljöproblem. Allt detta var med i protokollet från skyddsrond 2012 men har inte åtgärdats Felanmälan görs på frågor som uppkommer i avvaktan på flytt 2014 Bråtenskolan: Brunn saknas under rensstation. Önskan om nytt, medför investering Kökschef Ej klart Apt-2013 Apt-höst

16 Duschslang saknas vid rensstation. Ny kran vi diskmaskin. Montering av ny duschslang. Önskan, befintlig till den kasseras Byte av kran. Kökschef Åtgärdat Åtgärdat 2013 Apt-höst 2013 Tröskel saknas in till omklädningsrum. Golvmatta har släppt in till torrförråd Gullvivans förskola kök: Galler på/över golvbrunn är tungt och risk för klämskador. Sätt dit en tröskel. Byta tröskellist. Krok att lyfta med eller lättare galler. Kökschef beställer -Kökschef Åtgärdat Åtgärdat Pågående, byte av galler Apt-2013 Skyddrond 2014/APT Rävåsen kök: Dålig ventilation. Sophantering. Soprum är placerat lång från köket. Vintertid medför det halkrisk och skador. Dålig planering av utrymmet i soprummet då det blir många tunga och höga lyft Österledens kök: Dörrfoder, ytterdörr finns skador. Trasigt golv i grönsakskyl. Dörrfodret är angripet av rost så dörren går inte att stänga ordentligt. Golvet i renseriet är ojämnt och gallret över avloppet är tungt. Klinkersplattorna runt avloppet är Kontrollera ventilationen Går det att flytta soprummet?? Går det att bygga ut så fler tunnor får plats. Går inte att flytta. Rekommendation att tömma sopor fler gånger så inte lyften blir för tunga Byta dörrfoder. Ej skyddsrond, felanmälan Laga golv eller ev byta. Byta dörrfoder Laga golvet eller ev byta. Byta gallret till lättare. Samhällsbyggnad Kökschef Samhällsbyggnad/ Kökschef Åtgärdat Åtgärdat Pågående Åtgärdat Pågående Apt-höst 2013 Löpande under

17 trasiga. Listen mot ytterdörren är skadad. I kylrum 3 är slang och fästet slitet så det läcker vatten. I kylrum 2 är klinkersplattorna på golvet trasiga. Kondensvatten droppar från taket och ner på förvaringshyllor. Rör i taket är angripna av rost. Gräns mot kök har kakelplattorna gått sönder, dörrfodret har svält och rostangripet. I köket är kaklet trasigt. Golvgallret tungt som resulterar i klämrisk. Avloppsrören är sönderrostade och vassa så där finns risk för skador. Utanför diskrummet är kaklet trasigt. Vid avlastningsbänk i diskrummet så är hörnet i öppningen angripet av fukt. Golvet i diskrummet är ojämnt så vatten samlas under grovdiskmaskinen. Mattan har släppt från väggen på kontor samt vägg i anslutning finns bubblor på väggen. I personalen omklädningsrum är golvet trasigt, toalett saknas och så finns ingen dusch. Finns mögel- och fuktlukt i källaren. Byte av slang och fäste. Laga golvet eller ev byta. Kontrollera rör i taket. Laga golvet eller ev byta. Laga dörrfoder Laga kaklet eller ev byta. Byta ut golvgallret till lättaren eller skaffa redskap för att lyfta gallret med. Byta avloppsrören som är rostiga. Byte av kakel och kontroll av fukt. Kontrollera orsaker till att golvet ändrar form. Gör fuktmätning. Gör fuktmätning Laga golvet och installera toalett/dusch. Gör fuktmätning av källaren. Åtgärdat Ej klart Ej klart Ej klart Pågående Pågående/ Kontroll Pågående Pågående/ Kontroll Pågående

18 Aggerud kök: Lastkajen är smal och trasig. Trappen behöver ses över. Man måste se över förrådsutrymmen då de idag är i källaren. Det blir mycket spring i trappor och många tunga lyft. Måste se över hygienutrymmen då det bara finns en toalett som delas med städpersonalen. Till duschen finns inget avlopp. Lastkajen behöver byggas ut och trappen göras säkrare. Förändring av förvaring då förråd måste finnas i anslutning till köket. Bygga ny toalett. Finns regler i livsmedelslagen. Se över alternativ Samhällsbyggnad/ Verksamhetschef Kost Ombyggnation. Kost o SHB gör ritning 2015 Det behövs nya inventarier då antalet barn har ökat på skolan. Ny ugn ska investeras under hösten Skranta kök: Nya hyllplan i gamla soprummet så det går att nyttja som förråd. Ej täta svängdörrar till kylarna. Dålig belysning i frys. Tunga och onödiga lyft i diskrummet Skogsduvans kök: Dålig ventilation. För kallt på vintern och för varmt på sommaren. Investerar i ny ugn i samråd med Janne Henriksson Sätta upp hyllor och slå av kylan. Önskan Beställs av kökschef Dörrarna behöver bytas ut då kylan läcker ut. Sparar energi om dörrarna är täta. Ny armatur. Beställs av kökschef Ändra så barnen själva får sortera disken, diskinlämning. Se över ventilationen och åtgärda ev bygga om. Janne Henriksson Kökschef SHB Kökschef Kökschef Samhällsbyggnad Pågående Pågående, hur man vill ha det inom köket Åtgärdat Ej klart Pågående, personal i kontakt med elever (matråd) Hela huset gås igenom. Apt-vår 2014 Skyddrond 2014/APT

19 Utredning Stråningstorp kök: Lastkajen är för liten. Den saknas även tak över trappen då det vintertid blir is och halt, stor halkrisk. Soprummet är för litet och skräpet sopsorteras ej. Köket är för trångt då antalet barn har ökat på skolan. Kylar och frysar räcker inte till. Karlberg kök: Brister och fel i hela restaurangen. Brister och fel i personalrum och omklädningsrum. Brister i diskrummet. Bygg ut kajen och på tak över trappen. Nytt soprum eller utbyggnation av befintligt. Se över möjligheter till andra alternativ. Investering av kyl och frys. Renovering av restaurangen från golv till tak. Renovering av personalrum och omklädningsrum. Se över diskrummet med fönster. Samhällsbyggnad Kollas av Janne Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Utredning pågår Utredning görs av SHB Skyddsrond 2014/APT Skyddsrond 2014/APT Dålig ventilation i köket, kondens vid ugnar. Möckeln kök: Problem med diskrännan. Ösa skopa. Kylda soprummet dörr från insidan. Ytterdörrar har svårt att stanna upp när de ska vara öppnade. Grovmedlet fungerar ej i köket. Se över ventilation och åtgärda fel. Handhavande Diskrännan måste ses över. Elektrolux ska kontaktas. Flyttas från gamla Bergslag med hjälp av vaktmästare. Kökschef har kollat med fastighet och det blir för dyrt. Kontrollera och åtgärda fel. Kontrollera och åtgärda fel. Elektrolux genom kökschef Kökschef Samhällsbyggnad Kökschef Åtgärdat Pågående Kan ej åtgärdas/ Dyrt Åtgärdat Åtgärdat Skyddsrond 2014/APT

20 Problem med ventilation i köket som riktar sig mot kontoret. Ögonskölj saknas. Sätt upp gladpack på ventilationen i väntan på reparation. Sätt upp i diskrum. Samhällsbyggnad Kökschef Åtgärdat Pågående Vattenpost saknas i renseriet. Sätt upp vattenpost snarast. Åtgärdat Blästring av gjederställningar. Värmeskåp saknas. Felanmält till Elektrolux. Felanmält till vaktmästare Kökschef Åtgärdat, men anmält på nytt Pågående Dålig ventilation. Bregården: Kontroll måste göras och fel åtgärdas. Gäller serveringsrum och diskrum. Skyddsrond genomfördes i maj-13, därefter har köket byggts om till produktionskök och som tas i bruk fullt ut i feb-14. Används som mottagningskök under perioden aug- 13 feb-14 Åtgärdat/ återrapportering Skyddsrond genomförs vår 2014 Skyddsrond 2014/APT Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: - Arbetsinnehåll - Arbetsutrustning - Kunskaper - Våld och hot - Arbetsledning - Belysning o Buller - Lokaler - Värme och Kyla - Arbetsmängd - Ensamarbete - Möjlighet till inflytande - Arbetstid - Farliga ämnen - Arbetsställningar och Rörelse - Organisation - Handlingsutrymme - Samarbete/Relationer

21 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder städverksamheten Bilaga 5 Område: Städverksamheten Risker Bedömning Åtgärder Allvarlig Ej allvarlig Ögonskölj saknas på några objekt Städchef beställer hem omgående Städchef, medarbetare Problem med kläder och skor som Städchef lyfter dessa frågor på städråd ligger i korridorer. som är minst en gång per år, på vissa Sladdar på golv. objekt 2 ggr/år. Möbleras så det är svårt att städa på Vissa delar blir bättre en period alla ställen Ejektorsug saknas på vissa objekt Uppdatering av säkerhetsdatablad, på vissa objekt. Smittor av olika slag Beror på smitta Städchefer köper in eller flyttar över från objekt som slår igen i och med lokalutredningen. På vissa små objekt som ej städas varje dag är det inget behov då man använder städklara moppar. Städchef beställer hem uppdaterade säkerhetsdatablad. Åtgärder vid första hjälpen ska finnas på varje städvagn från våren Skyddsutrustning finns för personalen, såsom handskar, engångsförkläden, skyddsglasögon, handdesinfektion, städrutiner. Folder med hjälpmedel och säkerhetsutrustning har tagits fram. Ska delas ut till hösten. Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning Städchef, Medarbetare och ansvarig chef på området Städchef Städchef, medarbetare Städchef, medarbetare meddelar om något tar slut Omgående Klart Pågående Pågående Klart Pågående Klart men ständigt pågående. Pågående Klart Nästa skyddsrond-14 Nästa städråd och nästa skyddsrond-14. Snarast och till nästa skyddsrond-14. Snarast och till nästa skyddsrond-14. Vid nästa skyddsrond-14.

22 Mattor som är slitna i vissa byggnader och inte går att underhålla med metoder, och maskiner. Övriga svårstädade golv Eluttag saknas i vissa städutrymmen för att kunna ladda maskiner. Lyft av tunga sopsäckar och pappersmaterial. Även över axelhöjd. Vissa lokaler finns plan för byte av mattor. Viktigt att använda maskiner för att minimera för stor belastning på kroppen. Där man kan underhålla golven är det viktigt att man använder maskiner och rätt metoder. Viktigt att kunna ladda maskiner i städutrymmen så inte obehöriga kommer åt maskinerna. Personalen får byta sopsäckar oftare, samt använda vagn där det finns att tillgå, eventuellt utrusta med pall, samt bära mindre pappersmaterial och istället gå flera gånger. Tunga lyft vid storstädning Vid storstädning kan tunga lyft förkomma, det finns hjälpmedel som kärror och hjul att ställa under bord. Göra upp med vaktmästare om hjälp. Trösklar, dåligt lyse och hög ljudnivå. Trösklar i vissa byggnader behöver tas bort då det är svårt att komma fram med städvagn eller kombimaskin. Lysen i egna boenden inom äldreomsorgen, och andra byggnader. Vid hög ljudnivå i lokaler ska det finnas hörselskydd att tillgå Fastighetsägare se särskild sammanställning Städchef lyfter på städråd Information till medarbetaren Fastighetsägare se särskild sammanställning Städchef lyfter på städråd Personalen Städchef Medarbetare Fastighetsägare se särskild sammanställning Städchef lyfter det på Städråd Ständigt pågående Pågående Klart Ständigt pågående Ständigt pågående Ständigt pågående På arbetsplatsträffar och vid nästa skyddsrond-14 Vid nästa skyddsrond-14. På arbetsplatsträffar och vid nästa skyddsrond-14. På arbetsplatsträffar och vid nästa skyddsrond-14. Vid nästa skyddsrond-14.

23 Vissa lokaler ska man bära städmaterial i trappor. Stegar används vid viss storstädning På vissa objekt upplevs det att man inte hinner med sitt uppdrag Tunga mattor på Möckelngymnasiet och i herrarnas omklädningsrum på Strandbadet Kan bli vid långvarig känsla av stress. Fördela material vid förflyttning i trappor även förvara material i städutrymmen på respektive våning. Vid arbete på stege ska man vara två, en som håller i stegen Planering av schema enligt upphandlat uppdrag måste gås igenom, lokalerna nyttjas i större utsträckning med mera brukare i dag mot tidigare, en förklaring kan vara lokalutredningens följder. Dialog med kund om innehåll och frekvens även schema är rätt planerat. Prata med vaktmästare på Möckelngymnasiet om man kan dela mattorna OK även med personal på Strandbadets mattor finns ej kvar Städchef Medarbetare Verksamhetschef, Städchef med kund Städchef Vaktmästare Personal på Strandbadet Löpande Pågående Ständigt pågående. Snarast Klart Ständigt pågående Ständigt pågående. Avstämning vid nästa skyddsrond-14. Snarast eller vid nästa skyddsrond 2014

24 Datum: Juni 2013 Sammanställning av skyddsronder kostverksamheten 2013 Risker Bedömning Åtgärder Område: Kostverksamheten, Folkhälsoförvaltningen Allvarlig Ej allvarlig Risk för slitningsskador vid tunga lyft. Se över leveransfrekvens kontra befintligt utrymme där leverans sker. Förändring av logistiken vi varuleverans. Kontakta leverantör för annan leveransdag eller annan leverantör. Man önskar få Spendrups som leverantör igen. Bristfällig skyddsutrustning Se över förbandslåda då t ex ögonskölj saknas. Bristfällig belysning. Brister finns vid Se över vilka kök som har serveringsdisk, omklädningsrum, Avsaknad av belysning förråd, frysar, kokeri m m Ej fungerande belysning Dålig belysning skadar synen och är ingen bra arbetsmiljö. Objekt finns på särskild sammanställning till fastighetsägare. Ansvarig Klart när Uppföljning datum/ansvarig för uppföljning Kökschef Kökschef Liz Åtgärdat Ny leverantör går ej att få i dagsläget APT Kökschef Åtgärdat Apt Personal Kökschef Fastighetsägare Ej fungerande belysning Åtgärdad Avsaknad av bekysning pågående APT

25 Bristfällig följning av arbetsrutiner Rutiner finns men följs inte till fullo och medför stress bland personalen. Behov finns av genomgång av rutiner. Upplevd stress då resurs inte finns Personalen korrigerar schema och provar tillgänglig Trånga utrymmen medför stress, irritation och risk för fel arbetsbelastning av kroppen. sig fram. Se över lösning till andra förvaringsmöjligheter. Kökspersonal Kökschef Kökschef Personal Kökschef Åtgärdat Åtgärdat/ Löpande Pågående Apt-vår 2014 Apt 2014 Nästa skyddsrond Ta fram förslag på utökat utrymme. Bristfällig ventilation De kök som har bristfällig ventilation finns på särskild sammanställning till fastighetsägare. Golvbrunnar och golv i kök. Höga kanter, trasiga golvplattor och ej rätt lutning medför att vattnet samlas på golvet och blir till halkrisk. Golvgaller är för tunga och medför slitningsskador. Brister gällande placering av soprum och dålig planering i soprum blir till arbetsmiljöproblem. Jordfelsbrytare saknas. Risk för personskador om fel uppstår. Timer till kaffekokare. Kan medföra brandrisk. Obekväm arbetsställning/belastning då inventarier måste flyttas vid städning Sammanställning lämnas åter igen till fastighetsägare för åtgärd. Lättare golvgaller köps in. Hjälpmedel för att få upp galler köps in. Se över om möjlighet att flytta soprum samt bygga större finns. Beställs genom Degerforsbyggen och fastighetsägare. Se separat sammanställning. Kökschef Fastighetsägare Fastighetsägare Fastighetsägare Kökschef Fastighetsägare Kökschef Degerforsbyggen Fastighetsägare Kökschef Pågående Vissa åtgärdade Ständigt pågående Vissa åtgärdade Pågående Pågående Åtgärdat Nästa skyddsrond 2014 Nästa skyddsrond 2014 Apt Nästa skyddsrond 2014 Skyddsrond 2014 Skaffa timer till kaffekokaren. Fastighetägare Åtgärdat APT Kökschef Vagn/ställning med låsbara hjul. Fastighetsägare Pågående Apt

26 Trasiga väggar, dörrar, lister och behov av målning. Lagning och målning. Sammanställs på dokument till Degerforsbyggen och fastighetsägare. Brister finns på några lastkajer Behöver byggas ut och trappor repareras. Tak måste finns så inte snö/regn blir till is. Bristfälliga förrådsutrymmen. Förråd finns bara i källaren och det medför mycket spring i trappor med tunga lyft. Finns bara tillgång till en toalett som dessutom måste delas med städpersonal. För lite inventarier då elevantalet har ökat. Degerforsbyggen Fastighetsägare Fastighetsägare Åtgärdat och pågående Utredning pågår Se över andra alternativ till förvaring Fastighetsägare Utredning pågår Bygg nya toalett Fastighetsägare Utredning pågår Investeringar (ugn, kyl, frys) Janne Henriksson Utredning pågår Nästa skyddsrond Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: - Arbetsinnehåll - Arbetsutrustning - Kunskaper - Våld och hot - Arbetsledning - Belysning o Buller - Lokaler - Värme och Kyla - Arbetsmängd - Ensamarbete - Möjlighet till inflytande - Arbetstid - Farliga ämnen - Arbetsställningar och Rörelse - Organisation - Handlingsutrymme - Samarbete/Relationer

27 Handläggare: Stig Rengman, Samhällsbyggnadförvaltningen Folkhälsonämnden Investeringsbehov Aggerudsskolans kök Bakgrund Aggerudsskolans kök är inte funktionellt och risken för skador ökar med antalet elever. Trånga ytor och ökad stress är en farlig kombination. Åtgärder behöver göras så snart som möjligt. Folkhälsonämnden ansökte därför om att investeringsmedel motsvarande tkr omfördelas för år 2013 och år 2014 för att åtgärda Aggerudsskolans köks arbetsmiljö. Svar från samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen representerat av Robert Gustavsson, Janne Henriksson, Magnus Gustavsson och Per-Arne Jibbefors, Teknikoch fastighetavdelningen, hade ett möte med verksamhetscheferna Liz Silvergrund-Elfsberg och Ann-Mari Pettersson hösten Resultatet av mötet var att man gemensamt kom fram till att under 2014 undersöka en lämplig lösning för köken på Aggerudsskolan och Stråningstorpskolan. Den ombyggnation som då krävs för arbetsmiljön sker sedan Det finns en plan för åtgärder av frågan. Under 2014 ligger fokus enligt lokalutredningen på gamla köket på Bergslag och på omvandlingen av Karlberg 7 9. Teknik och fastighetsavdelningen har därför en minskad ram under Det är därför inte möjligt att göra en omfördelning till Däremot har arbetsmiljöfrågan säkerställts genom diskussion med berörda verksamhetschefer inom folkhälsoförvaltningen. Stig Rengman Förvaltningschef g:\nämnden\samverkan fhn\samverkan handling & protokoll\2014\ \ärenden\återrapportering av åtgärdsplaner efter skyddsronder 2013\svar från sbf ang aggerudsskolans kök febr 2014.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

28

29 Tjänsteskrivelse Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN Folkhälsonämnden Yttrande över motion - Matpolicy Sammanfattning Folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen om matpolicy i Degerfors kommun, Dnr: KS /1. Motionen är ställd av Centerpartiet i Degerfors, genom Birgitta Höijer och Per-Gunnar Bråtner. I motionen vill man att den kvalitets- och servicenivå som är beslutat av kommunfullmäktige ska uppdateras för att svara mot dagens krav. Degerfors kommunstyrelse har begärt yttrande över motionen från folkhälsonämnden för följande frågor: Degerfors kommun reviderar sin matpolicy/måltidsdokument och klargör mer tydligt än idag att närproducerat och ekologiskt ska vara ledstjärnan. Degerfors kommun ansöker om att ingå i projektet Fokus matglädje. Degerfors kommun tillskapar en samordnad varudistribution för en långsiktigt hållbar resursanvändning. Folkhälsonämnden har i sitt motionssvar, skrivit yttrande om de frågor som lagts fram i motionen. Utifrån det redovisade resultatet föreslås att motionen avslås. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 januari 2014 Centerpartiets i Degerfors motion om matpolicy Degerfors kommuns begäran om yttrande över motion eller medborgarförslag Bakgrund År 2003 antogs ett måldokument för måltidsverksamheten i Degerfors kommun, KF 39 ; , där man beslutat om en lägsta nivå av kvalitet och service för den offentligt finansierade maten. Detta måldokument har följts genom åren. I måldokumentet står följande: Kostverksamheten ska präglas av ett helhetsperspektiv när det gäller livsmiljön. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser ska genomsyra verksamheten. c:\temp\eann9gek3p.doc

30 (4) Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Tillagningen ska helst ske så nära kunden som möjligt men på de enheter som ur investerings- och driftssynpunkt är mest ekonomiskt och ur kvalitetssynpunkt goda. Transporter av livsmedel och färdig mat ska stämmas av, så att resultatet för kommunen blir en sammantaget så låg frekvens som möjligt, med positiv miljöeffekt som resultat. Folkhälsoförvaltningens kostverksamhet värderar alltid nya influenser och riktlinjer som framkommer under åren, både vad gäller kvalitet och hur man arbetar ur ett hållbarhetsperspektiv. Beskrivning av ärendet Folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen om matpolicy i Degerfors kommun (Diarienr: KS /1). Motionen är ställd av Centerpartiet i Degerfors, genom Birgitta Höijer och Per- Gunnar Bråtner. I motionen vill man att den kvalitets- och servicenivå som är beslutat av kommunfullmäktige ska uppdateras för att svara mot dagens krav. Folkhälsoförvaltningen ser inte att det beslut som är taget av kommunfullmäktige i Degerfors behöver uppdateras i enlighet med frågeställningarna, då det är formulerat som ett policydokument. Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Denna formulering är nog och är inte beroende av förändrad lagstiftning. Däremot instämmer folkhälsoförvaltningen i att policydokumentet för mat och måltider kan behövas tas upp till nytt beslut för att vara aktuellt. För de frågor som ställs i motionen redovisas nuläget. Ekologiska produkter Man har ökat målet för varje år vad gäller andelen ekologiskt inköpta råvaror samt att man i förfrågningsunderlaget till livsmedelsavtalet hela tiden efterfrågat mer ekologiska råvaror, dock är dessa råvaror betydligt dyrare, mellan %, i inköp än konventionellt odlade varor. Detta gör att det är svårare att göra dessa inköp när inte kostverksamheten har möjligt att öka priset ut till kund. Närproducerat Vad gäller närproducerat så har man idag något lättare för att göra upphandlingar som främjar våra svenska bönder om man delar upp upphandlingen av livsmedel i mer specifika grupper som gör att fler har möjlighet att svara på anbuden än tidigare.

31 (4) Samordnad varudistribution Samordnad varudistribution för en långsiktig hållbar resursanvändning diskuteras för närvarande med Örebro Science Park och Örebro Universitet för att eventuellt kunna tillskapa ett projekt. Frågan är därför redan under utredning. Fokus matglädje Projekt Fokus Matglädje är ett projekt från Hushållningssälskapet som man söker för att få delta i, till en kostnad för kommunen på ca kr och där Jordbruksverket står för lika stor del. Fokus Matglädje vänder sig till både kostverksamheten, skolan och politiker, där man i olika steg fokuserar på: Steg 1: 1. Bra mat i förskolan, skolan och äldreomsorgen 2. Livsmedelsverkets råd för goda matvanor för hälsa och miljö 3. Upphandling för hållbar utveckling 4. Kostpolicy 5. Samarbetsavtal; där kommunen åtar sig att påbörja ett långsiktigt förändringsarbete avseende måltidsverksamheten, tillsammans med Hushållningssällskapet. Steg 2: Utbildning för personal i den offentliga måltidsverksamheten med en del basutbildning och en del livsmedelskunskap och matlagning Steg 3: Utvärdering och fortsatt förändringsarbete. Överväganden Idag arbetar redan kostverksamheten efter Livsmedelsverkets råd för Bra mat i förskolan, skolan och äldreomsorgen för att skapa goda matvanor för hälsa och miljö. Under 2014 kommer kostverksamheten att starta upp ett arbete med att göra en egen upphandling av livsmedel som främjar hållbar utveckling där vi kommer att sätta fokus på att efterfråga livsmedel med bra kvalitet utan tillsatser och försöka öppna upp för mer lokalt regionalt producerade varor och med ökad andel ekologiskt, som stämmer överens med vad Karlskoga Degerfors kommuner efterfrågar. Utbildning för personal inom kostverksamheten enligt Fokus Matglädje sker redan nu med 4 utbildningstillfällen för alla kockar i Karlskoga Degerfors kommuner under januari och februari månad. Sammantaget gör detta att den redan beslutade matpolicyn är tillräcklig och att kostverksamheten anpassar verksamheten efter denna i takt med omvärldens förändringar.

32 (4) Då det var år 2003 som måldokumentet för måltidsverksamheten i Degerfors kommun, KF 39 ; , antogs kan man under 2014 göra en genomlysning. Syftet skulle vara att se över om den lägsta nivå för kvalitet och service för den offentligt finansierade maten i Degerfors är tillräcklig. Denna genomlysning har dock ett annat syfte än vad man föreslår i motionen. Folkhälsonämnden har i sitt motionssvar, skrivit yttrande om de frågor som lagts fram i motionen. Utifrån det redovisade resultatet föreslås att motionen avslås. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås besluta att avslå motionen. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef Kost Expedieras till Kommunstyrelsen Degerfors

33

34 Tjänsteskrivelse Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN Nöjd Kund Index av måltid inom skola beslutades det att: 1. Folkhälsonämnden godkände redovisningen av Nöjd Kund Index av maten inom skola. 2. Folkhälsonämnden beslutade att återrapport om analysen av resultatet ska ske vid nämnden i november. Dock skedde ingen återrapport i november då ny kostchef tillträdde först i augusti, samt att andra personalförändringar vilket medfört att analys ej varit möjlig. Utfallet för NKI skola 2013 är NKI 54, vid denna mätning. Detta är en klar förbättring mot 2012, då utfallet var NKI 39. Vid nästa mätning bör man också använda sig av ett större urval, för att få ett mer rättvisande resultat. Kan vara svårt att dra relevanta slutsatser med endast 45 enkäter fördelade på fem skolor, vilket gör att man bara har i snitt nio enkäters resultat från respektive skola. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig. c:\temp\lseg9g9dhg.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

35 (6) Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 maj 2013 Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 februari 2014 Bakgrund 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan, vilket var underkänt resultat. Det var knappt 10 procents svarsfrekvens, vilket gjorde att resultatet inte var relevant. Folkhälsonämnden beslutade därför att uppmärksamma skolmaten under Åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits nationellt för att inspirera till bra mat i vardagen. Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Det är med anledning av det låga resultatet för NKI som en ny mätning har gjorts under våren Under april månad svarade elever på en enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden på Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Utfallet för NKI skola 2013 är NKI 54, vid denna mätning. Detta är en klar förbättring mot 2012, då utfallet var NKI 39. Beskrivning av ärendet Under april månad 2013 så svarade 45 elever på enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden och kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Frågorna på enkäten utgår från det av SKL framtagna frågeunderlag som används nationellt vid öppna jämförelser. Frågorna är formulerade på det sätt att gästen skattar den faktiska upplevelsen jämfört med den förväntade upplevelsen. Den totala summan motsvarar ett Nöjd Kund Index. 60 % av de svarande är flickor. De skolor som har besökts är: Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Frågorna behandlade tre områden; bemötande tillgänglighet helhet Svaralternativen är:

36 (6) Från 1, inte alls så bra till 10, bättre än jag hoppades. Av de tre frågeområdena är det bemötande och tillgänglighet som får bäst NKI (71) på båda. På frågorna om bemötande och tillgänglighet så skiljer sig inte skolornas svaralternativ sig åt något markant. Sämst NKI (54) får helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan. På frågan om skolmaten är lika bra som eleven hoppades att den skulle vara, har flest elever kryssat i ruta nummer 4, vilket är under medel. Detta svar måste analyseras mer för att veta vad i helheten som brister för att få bättre bedömning. På frågan om helhet dock kan man se att nöjdast med kosten är eleverna på Strömtorpskolan. Lägst resultat på helhet får Karlbergsskolan. Enkäten har inte lämnat något utrymme för synpunkter eller kommentarer. Det är därför det krävs ytterligare arbete kring svarsresultatet för att få fram vad NKI hos eleverna står för. Kvalitetsledaren har dock tagit med sig muntliga synpunkter från eleverna från diskussionen vid matråden. Det som då kommit fram är att större variation på maträtter önskas samt trevligare sallader. I de mål och styrmått som kommunfullmäktige antagit finns noterat under fullmäktigemål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Under detta fullmäktigemål går att finna folkhälsonämndens mål om att i Karlskoga och Degerfors erbjuds en positiv matupplevelse för matgästen. Utfallet för detta styrmått för NKI skola 2013 är NKI 54. Detta är en klar förbättring mot 2012 då utfallet var NKI 39. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig.

37 (6) Åtgärder NKI avseende helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan har fått lägst värden. Detta innebär att svaren behöver analyseras mer. Elevernas förväntningar på skolmaten behöver analyseras vad det står för? Är förväntningarna högre ställda än vad som är möjligt att uppnå inom ramen för uppdraget? Är frågan formulerad så att man tolkar den på samma sätt? Kökscheferna får i uppdrag att analysera resultaten med respektive matråd under september och oktober månad Menyplaneringen diskuteras med eleverna i samband med matråd för att se vilken typ av variation och sallader som finns förväntningar om. Under hösten 2013 har kostverksamheten arbetat med frågan och kommer att fortsätta arbeta med detta under hela 2014 för att nå ett bättre resultat i nästa mätning. Man har arbetat med att få kökspersonalen att jobba mer med rena råvaror där man framför allt gör sina egna maträtter från grunden och att man har en dialog med eleverna på matråden där de kan få vara delaktiga i besluten. Under 2014 kommer man också att försöka göra gemensamma matsedlar för alla skolorna i båda kommunerna där man kommer att skriva tre veckor från varje skolas bästa recept för att alla skolor ska kunna känna igen sig och känna sig delaktig. Vid nästa mätning bör man också använda sig av ett större urval, för att få en mer rättvisande bild. Kan vara svårt att dra slutsatser med bara 45 enkäter fördelade på fem skolor, vilket gör att man bara har i snitt nio enkäters resultat från respektive skola. Överväganden Flickor har bättre matvanor än pojkar och unga kvinnor har bättre matvanor än unga man, vilket återspeglas i att allt fler pojkar och unga man är överviktiga. Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Konsekvensbeskrivning Måltiden i skolan syftar till att främja barns bästa i främsta rummet. Undersökningen är gjord i dialog vilket främjar delaktighet och inflytande. Goda matvanor är ett av folkhälsans målområden och motverkar följdsjukdomar. Skolans mat ska bidra till att gästen är nöjd. Med god upplevelse av måltiden minskar svinnet.

38 (6) Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner: Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola. Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef Kost Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning

39 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Måltiden i skolan syftar till att främja barns bäst Dialog och inflytande Undersökningen och efterföljande arbete är gjord i dialog och med inflytande från elever. Folkhälsa Goda matvanor är ett av folkhälsans målområde och skolans mat ska bidra till nöjd gäst. Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Med god upplevelse minskar matsvinnet. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Kostnadseffektivitet Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten Tillväxt

40

41 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ida Broman FHN Politiskt deltagande vid slutseminarium för Kompetenta familjer Sammanfattning Under har Karlskoga och Degerfors kommuner tillsammans med Örebro universitet arbetat i forskningsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar- ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors. Som ett led i att avsluta projektet bjuder projektgruppen in till ett seminarium den 2 april. Syftet är att få en samlad bild av de resultat och erfarenheter som gjorts i projektet och gemensamt diskutera hur vi, utifrån resultaten, kan arbeta vidare med familjestödet i kommunerna. För att vidga och ytterligare berika diskussioner under seminariet föreslår projektets arbetsgrupp att förtroendevalda från Folkhälsonämnden deltar vid detta seminarium. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 10 februari 2014 Seminarieinbjudan- Kompetenta familjer: Att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors Bakgrund Under har Karlskoga och Degerfors kommuner tillsammans med Örebro universitet arbetat i forskningsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar- ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors. Det övergripande syftet med projektet har varit att utvärdera och utveckla det lokala familjestödsarbetet. Under projekttiden har flera seminarier arrangerats och vid två av dessa, som anordnades i september 2013, deltog förtroendevalda från bland annat Folkhälsonämnden. Önskemål om deltagande i dessa seminarier framkom vid sammanträde i Utskottet för Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors kommuner och Nämnden för folkhälsa Örebro läns c:\temp\ibrn9gngdd.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

42 (5) landsting (den 10 april 2013), då utskottet har föräldrastöd om ett av sina prioriterade områden. Beskrivning av ärendet Det politiska deltagandet vid projektets seminarier i september 2013 uppkom på grund av önskemål om att få fördjupad kunskap, information och brukardialog i ämnet. Deltagandet vid seminarierna uppskattades och arbetsgruppen för projektet föreslår därför att politiska representanter ska medverka även vid projektets avslutande seminarium. Seminariet äger rum den 2 april 2014 på Campus Alfred Nobel i Karlskoga. Tid för seminariet är klockan 13:00-16:00. Ett erbjudande finns också om att ta av del samma information kring projektets arbete vid ett kortare informationspass samma datum, klockan 17:30-19:00, för den som inte har möjlighet att delta under dagtid. Under seminariet kommer resultat från projektets arbete att presenteras och diskuteras för att gemensamt se hur utvecklingen av arbetet med familjestöd kan ske. Till seminariet har verksamhetsföreträdare som arbetar med barn/unga och föräldrar bjudits in. Även föräldrar och ungdomar är välkomna att delta. Inbjudan har också skickats till respektive diarium för Kommunstyrelsen Karlskoga, Kommunstyrelsen Degerfors, Socialnämnden Karlskoga, Socialnämnden Degerfors, Gymnasienämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och utbildningsnämnden, Kultur- och föreningsnämnden samt Nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting. Konsekvensbeskrivning Arbetet med utveckling av familjestödsarbetet har som fokus att skapa goda förutsättningar för barn/unga i kommunerna. Ett gott familjestödsarbetet är en viktig förutsättning för god hälsa hos föräldrar och barn och kan gynna kommunen då fler barnfamiljer ser positivt på boende i kommunen. Seminariet är tänkt att ge tillfälle till diskussion mellan verksamheter och förtroendevalda, samt medborgare kring projektets resultat där mångfald, integration och jämställdhet är några viktiga faktorer att belysa kopplat till utvecklingen av ett familjestöd för alla i kommunerna. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden utser representanter till seminariet Att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors den 2 april 2014.

43 (5) Ida Broman Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till:

44 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Arbetet med utveckling av familjestödarbetet har som fokus att skapa goda förutsättningar för barn/unga i kommunerna. Barn och ungas röster har tagits tillvara i projektet, vilket kommer att lyftas under seminariet. Dialog och inflytande Seminariet är tänkt att ge tillfälle till diskussion kring familjestöd och föräldraskap mellan verksamheter och politiker, samt medborgare. Projektets arbete har präglats av dialog och delaktighet. Folkhälsa Ett gott familjestödsarbetet är en viktig förutsättning för god hälsa hos föräldrar och barn. Genom projektets arbete och gemensamma diskussioner kring detta, är förhoppningen att arbete med familjestöd i kommunera ska kunna utvecklas, för att ge goda förutsättningar för kommunernas familjer. Jämlikhet och social rättvisa Seminariet kommer troligtvis beröra mångfald och integration då det är aktuellt i frågan föräldrastöd där det finns en skillnad i deltagande och önskemål mellan olika grupper. Jämställdhet Seminariet kommer beröra jämställdhet då det är aktuellt i frågan föräldrastöd där det finns en skillnad mellan män och kvinnors deltagande och önskemål. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter

45 Bilaga Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Tillväxt Ett gott familjestödsarbete kan gynna kommunen då fler barnfamiljer ser positivt på boende i kommunen.

46 S E M I N A R I UM Projekt Kompetenta familjer: Att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors kommuner Tid: Onsdag 2 april, pass 1 kl eller pass 2 kl 17:30-19:00 Plats: Campus Alfred Nobel, Karlavägen 16, Karlskoga Anmälan: Ida Broman Projektsamordnare/ Folkhälsoutvecklare Karlskoga och Degerfors kommuner kompetentafamiljer@karlskoga.se Mer information om projektet finns på: Vid seminariet deltar forskarteamet vid Örebro universitet med bl.a Forskningsledare Charli Eriksson, lektor Karin Fröding, samt kommunernas samordnare Ida Broman och Cecilia Ljung Vill du ta del av ny kunskap och erfarenheter från forskning kring familjestöd? Är du intresserad av att vara med och diskutera hur arbetet med Karlskoga och Degerfors familjer kan vidareutvecklas? Då är du välkommen att delta på detta seminarium! Målgrupp: Chefer och verksamhetsföreträdare som arbetar med och för barn, unga och/eller föräldrar i Karlskoga och Degerfors Föräldrar och ungdomar i Karlskoga och Degefors Förtroendevalda Forskningsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar- ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors har under genomförts i samverkan mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro universitet. Seminariet kommer ge tillfälle att ta del av samlad kunskap och erfarenheter kring familjestöd med utgångspunkt i resultat och erfarenheter från projektet. Vi kommer tillsammans blicka framåt och se hur det gemensamma arbetet kan vidareutvecklas. Seminariet erbjuds vid två tillfällen den 2 april. Pass 1, mellan kl 13-16, är ett lite längre pass med information och diskussion. Pass 2, kl 17:30-19 är ett kortare informationspass. Vi bjuder på fika och vill därför att du anmäler ditt deltagande senast 20 mars. Ange vilket pass du vill delta på. Ange eventuellt behov av specialkost. Varmt välkomna! (Du behöver inte ha deltagit vid projektets tidigare seminarier för att delta vid detta)

47

48 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ida Broman FHN Forskningsrapport Kompetenta familjer Sammanfattning I december 2010 godkände Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens folkhälsoinstitut) den ansökan kring utveckling och utvärdering av lokalt familjestöd som folkhälsoförvaltningen skrev tillsammans med Örebro universitet. Den beviljade ansökan innebar att familjestödsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors genomfördes under tre års tid i kommunerna, mellan januari 2011 och december Under har forskning kring familjestödet i kommunerna bedrivits och flera resultat har presenterats under projekttiden. Årligen har kommunerna lämnat in delrapporter med uppgifter kring hur projektet bedrivits, organiserats, vilka resultat som uppnåtts samt hur pengarna har använts. Projektiden är nu slut och det samlade arbete slutrapporteras till Folkhälsomyndigheten senast den 28 februari. Projektgruppen fick i uppdrag att ta fram två olika slutrapporter. Den ena rapporten ska blanda annat beskriva processen, sammanfattande resultat, planerat fortsatt arbete samt ekonomi. Denna rapport godkändes av Folkhälsonämnden den 12 februari Lärosätet, Örebro universitet, har fått uppdrag att ta fram den andra slutrapporten där de forskningsresultat som framkommit i projektet ska analyseras och presenteras på ett lättförståeligt sätt. Denna forskningsrapport presenteras av forskningsledare Charli Eriksson vid Folkhälsonämndens sammanträde den 12 mars Ida Broman Folkhälsoutvecklare c:\temp\ibrn9g7ga2.doc

49

50 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ida Broman FHN Promenadfråga - Familjestöd Sammanfattning Under 2014 kommer folkhälsonämndens promenadfrågor att ha sin utgångspunkt i de 11 folkhälsomålen som riksdagen har beslutat om. Dagens promenadfråga utgår från mål 3, som berör barn och ungas uppväxtvillkor. I målet anges att insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är. I hemmet är samspelet och relationen mellan barn och föräldrar viktigt, och det finns metoder för föräldrastöd i syftet att förbättra detta. Förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Utvecklingen av arbetet med familjestöd är viktigt för att uppnå målet och ger en möjlighet att göra lokala insatser, samt främja samspel mellan barn och föräldrar via olika arenor i kommunerna. Folkhälsonämnden har arbetat med målet genom projektet Kompetenta familjer under åren Bakgrund I december 2010 godkände Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens folkhälsoinstitut) den ansökan kring utveckling och utvärdering av lokalt familjestöd som folkhälsonämnden tillsammans med Örebro universitet lämnat in. Den beviljade ansökan innebar att familjestödsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors genomfördes under tre års tid i kommunerna, mellan januari 2011 och december Vid folkhälsonämndens sammanträde den 12 februari 2014 presenterades en slutrapport om folkhälsonämndens arbete med projektet Kompetenta familjer och vid dagens sammanträde, den 12 mars 2014, presenterade Charli Eriksson slutrapporten kring projektet från Örebro universitet. c:\temp\ibrn9gngb6.doc

51 (3) Resultat från projektet Tonårstiden är den tid då flest föräldrar uppger sig ha behov av stöd i sitt föräldraskap. Det föräldrar anger att de behöver för att utvecklas och må bra som förälder är bland annat mer tid med familjen, stöd från sin partner, ett positivt bemötande från lärare/annan personal och möjlighet att få stöd från andra vuxna/andra föräldrar. Kvinnor anger att de i större grad kan tänka sig delta i olika aktiviteter för att stärkas som förälder. Föräldrar anser att kommunen och andra aktörer ska göra insatser för att stärka föräldrar och att skolan är en av de viktigaste arenorna för detta. Detta kan då kopplas samman med att föräldrar också ser att ett positivt bemötande från lärare/annan personal är viktigt för att utvecklas och må bra som förälder. Just det positiva bemötandet är något som både Karlskoga och Degerfors arbetar med via satsningen på Vägledande samspel (ICDP). Även idrottsföreningar har lyfts som viktiga arenor för föräldrar, och då främst för möjligheten till nätverk och mötesplats med andra föräldrar/vuxna. Männen uppger i högre grad att de får och söker stöd hos i första hand sin partner när det gäller föräldraskap, medan kvinnor också i hög grad anger vänner, kollegor, de egna föräldrarna och föräldrar till andra barn som viktiga källor för samtal och stöd. Synen på det egna föräldraskapet skiljer sig åt mellan män och kvinnor, där män i högre grad anger att de känner sig som en kompetent förälder. I intervjustudie med ungdomar lyfts gemenskap och sammanhållning som en mycket viktigt del i familjen och att man vill göra saker tillsammans med sina föräldrar och syskon. Det som framkom som viktigast är att man har föräldrar som bryr sig. Ungdomarna anser att det finns skillnad mellan hur mamma och pappa är, och vem man pratar med vid olika tillfällen, men att det ändå är båda föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn. Ungdomarna vill att föräldrar ska visa kärlek och få dem att känna sig älskade, och att föräldrar aktivt ska kommunicera med sina barn. Ungdomarna ansåg att det är föräldrarnas ansvar att fostra och se till att det går bra för barnen i livet, att visa vad som är rätt och fel, vara tydliga med regler samt att se till att allt därhemma fungerar bra. Verksamheternas tankar kring vilka förutsättningar som krävs/finns behov av för att kunna bedriva verksamhet för familjer har lyfts i projektet. Några av dessa är: mer tid för familjerna/föräldrarna, ändamålsenliga lokaler, fortbildning för att kunna möta nya utmaningar, stöd och tydlighet från ledning samt ekonomi. Även samverkan diskuterades under intervjuerna och där framkom olika syn på detta. Samverkan kan fylla olika funktioner. Den kan antingen vara ärendefokuserad (kring en särskild familj) eller fungera mer som nätverk för informationsspridning och erfarenhetsutbyte. Verksamheterna angav också att den personliga relationen och fysiska närvaron var viktig för att

52 (3) få samverkan att fungera bra. Den personliga relationen och fysiska mötet nämndes också som viktig när det gäller att sprida information och marknadsföra olika insatser till föräldrar/familjer. Verksamheterna beskrev också hur de ser på de behov som finns bland familjerna i kommunen idag. Där framkom bl.a. följande behov: - Tid för familjen och att prioritera sin tid rätt - Stöd: i kontakt med skolan, att utreda sin livssituation, utveckla sina relationer, ta beslut i sitt föräldraskap - Motivation till att göra förändringar - Stärkas i sin föräldraroll Verksamheterna uppgav också hinder de trodde kunde finnas för föräldrar, både för att söka stöd och hinder i föräldraskapet. Bl.a. negativa erfarenheter av olika myndigheter, otillgänglighet hos verksamheter, personliga trauman, alkohol/droger, dålig självkänsla och stress. Att barn har ett större behov av vuxna och närhet till vuxna idag, och att det finns ett behov av en väl fungerande familj och vardag för att kunna klara av exempelvis skolgången, lyftes också av verksamheterna. Att bli lotsad rätt i behov av stöd och att ha vuxna som lyssnar på deras behov nämndes också. Diskussionsfråga Nämnden har prioriterat att föräldrar ska stödjas i att ge barnen ett tryggt, aktivt och utvecklande liv. Projektet Kompetenta familjer är nu slut. Utifrån resultat från projektet: - Hur går vi vidare med familjestödsarbetet? Ida Broman Folkhälsoutvecklare

53 qwertyuiopasdfghjklzxc Slutrapport vbnmqwertyuiopasdfghj Utveckling och utvärdering av föräldrastöd klzxcvbnmqwertyuiopa Rapporten ska vara inlämnad senast: KARLSKOGA-DEGERFORS HFÅ 2010/94 sdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjk lzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyu iopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvb

54 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Sammanfattning... 4 Summary (Sammanfattning på engelska)... 5 Projektets resultat... 6 Processbeskrivning Rapporter/artiklar som publicerats i samband med forskningen Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Organisation Barnens perspektiv Jämställdhet i hälsa Jämlikhet i hälsa Vidmakthålla och sprida erfarenheter Stöd från Folkhälsoinstitutet Ekonomisk redovisning Namnunderskrifter... Bilagor... 1

55 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Gemensam slutrapport från redovisande projektkommun och samverkande forskningslärosäte. Projektnamn: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors Redovisande kommun (projektansvarig organisation): Karlskoga-Degerfors Samverkande lärosäte: Örebro universitet Eventuellt samverkande kommuner: Projekttid som delredovisningen ska omfatta: 1 januari december Den 1 januari 2014 bildas Folkhälsomyndigheten som övertar Statens folkhälsoinstituts uppgifter. Instruktioner Slutrapport inklusive fullständig ekonomisk redovisning (både för kommun och för lärosäte), ska vara inkommen till Folkhälsomyndigheten senast den 28 februari Rapport i Wordformat skickas till Elsa Rudsby Strandberg, projektledare Statens folkhälsoinstitut. E-post: elsa.rudsbystrandberg@fhi.se Rapporten ska undertecknas av firmatecknaren, intern revisor och projektansvarig. Handling som styrker vem som är firmatecknare bifogas om det förändrats sedan ansökningstillfället och skickas till Statens folkhälsoinstitut, Östersund Ny adress fr. o. m 1 januari 2014 (Folkhälsomyndigheten, Östersund) Den ekonomiska slutredovisningen ska vara granskad av revisor. Intyg ska bifogas Projektets diarienummer hos Statens folkhälsoinstitut HFÅ 2010/94 Kommunens organisationsnummer Telefon till kommunen Adress Karlskoga kommun 15 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga E-post fkn@karlskoga.se Kontaktperson i kommunen som kan Ida Broman lämna upplysningar om projektet även efter det att projektet avslutats Telefon E-post Ida.broman@karlskoga.se Kontaktperson för ekonomisk redovisning (Namn, e-postadress, telefonnr) Projektledare/samordnare som kan svara på eventuella frågor relaterade till rapporten Madelene Hedström, Ekonom Madelene.hedstrom@karlskoga.se / Ida Broman Telefon E-post Forskningsansvarig vid lärosätet Ida.broman@karlskoga.se Charli Eriksson Telefon E-post Ev. ytterligare kontaktpersoner vid Charli.eriksson@oru.se Camilla Pettersson 2

56 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) lärosätet som kan svara på frågor om projektet Vi samtycker till att text från rapporten publiceras på Folkhälsoinstitutets webb (markera med kryss efter valt alternativ): Ja: Nej: 3

57 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Sammanfattning Lämna en sammanfattning av projektet (syfte, metod, resultat och diskussion), ca 3000 tecken inklusive blanksteg (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb). Syfte: Projektet syftar till att utveckla en samlad strategi som sedan sprids som ett gott exempel lokalt, regionalt och nationellt. Projektet har haft särskilt fokus på familjer med barn i åldrarna år. Syftet var att synliggöra familjestödsaktiviteter som bedrivs och önskas, finna framgångsrika former för samverkan, få kunskap om effektiva kommunikationssätt för att skapa bättre förutsättningar för ett familjestöd för alla föräldrar. Metod: Projektet består av nio delstudier och två syntesstudier. Ett utmärkande drag i forskningen är den participatoriska ansatsen där syftet är att olika intressenter deltar i kunskapsutvecklingen. Detta har gjorts bland annat genom att intressenter deltar i dialogforum före och dialogseminarier efter genomförandet av olika delstudier. Skolungdomar har under projektåren feriearbetat inom projektet. En rad olika kompletterande metoder har använts såsom intervju, enkät, registerdata, deltagande observation, dokumentanalys och dagböcker. Projektet har haft en särskild styrgrupp. Utöver särskilda projektaktiviteter har kommunala praktiker och lärosätets forskare träffats en gång i månaden. Resultat: Verksamhetsuppföljning: Delstudie 1 undersöker med telefonintervjuer vilka familjestödsmetoder och aktörer som finns. Kartläggningen presenterades på ett dialogseminarium, som ledde till nätverksbyggande och synliggörande av aktörer inom området. Under 2013 producerades en guide till familjer om familjeinriktade aktiviteter i kommunerna. Delstudie 2 undersöker vilka som deltar i familjestöd. Drygt 300 enkäter har insamlats från föräldrar som deltagit i tematiska föräldramöten. Ett resultat är att det även om det finns många aktörer är det svårt att få fram verksamheter att följa upp. Delstudie 3 undersöker föräldrars och verksamhetsföreträdares perspektiv på föräldrastödjande verksamheter. Åtta mammor och fyra pappor har intervjuats om sina erfarenheter av tematiska föräldramöten. Intervjuer med 12 verksamhetsföreträdare har även genomförts. Behovsanalys: Delstudie 4 är en intervjuundersökning med ungdomar och föräldrar. I ungdomsstudien beskriver 19 ungdomar bland annat familjen som en enhet med gemensamt ansvar, kommunikation, solidaritet och som gör saker tillsammans i familjen. I föräldrastudien framkommer att de önskar mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar. Det handlar om vuxenstöd och hur föräldrar kan samarbeta. Vägar för detta är skolan men också andra arenor är möjliga. Delstudie 5 avser behovsundersökningen med en enkät till familjer med barn -96, -98, -00 och -02. Urvalet kom att omfatta 1652 familjer varav 43 % besvarade enkäten antingen via webb eller i pappersform. Samverkan, kommunikation och metodutveckling för att skapa en strategi: Delstudie 6-9 omfattar studier av utvecklingen inom de två kommunerna och innovativa metoder att nå föräldrar samt studier av ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar. En familjeguide har framställts och distribuerats till alla familjer med barn. Syntesstudie 1: Aktörer för en samlad strategi, och Syntesstudie 2: Lärande utvärdering som integrerande strategi, genomförs nu under slutfasen av projektet. Diskussion: Bland viktiga erfarenheter i projektet är betydelsen av att ha en participatorisk ansats i forskningen, men detta tar tid att utveckla. Viktiga komponenter i en samlad strategi har identifierats genom forskningen. 4

58 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Summary (Sammanfattning på engelska) Här ska sammanfattning på engelska lämnas (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb): Aims: The project aims to develop a coherent strategy that as a good example locally, regionally and nationally. The project has had a special focus on families with children aged years. The aim was to highlight the family support activities undertaken and desired, find successful forms of cooperation, and gain knowledge of effective communication in order to create better conditions for family support for all parents. Methods: The project consists of nine sub-studies and two synthesis studies. A distinctive feature of the research is the participatory approach which aims at involving different interested parties in the development of knowledge. This has been done for example by stakeholders in dialogue forum before and dialogue seminars after the implementation of various studies. During the summer holidays school children have work in the project. A variety of complementary methods have been used such as interviews, surveys, register data, participant observation, document analysis and diaries. The project has had a special steering group. In addition to specific project municipal practitioners and university researchers activities have met once a month. Results: Monitoring: Study 1 is based on the telephone interviews about the available family support practices and actors. The results were presented in a dialogue seminar, which led to the networking and visibility of stakeholders. In 2013 a guide to families on family-friendly activities in the municipalities was produced. Study 2 examines who participates in family support. More than 300 questionnaires were collected from parents who participated in thematic parent meetings. One result is that although there are many players, it is difficult to get undertake follow ups. Study 3 examines parents and practitioners perspectives on parental support activities. Eight mothers and four fathers were interviewed about their experiences of thematic parental meetings. Interviews with 12 practitioners have also been implemented. Needs Assessment: In study 4 adolescents and parents are been interviewed. In the youth study 19 youths describe the good family as a unit with common responsibilities, communication, solidarity and doing things together in the family. The parent study shows that they want places where they can meet other parents. It's about adult support and how parents can cooperate. Routes for this are the schools but other settings are also possible. Study 5 is a needs survey targeting families with children -96, -98, -00 and -02. The selection was to include 1,652 families, of which 43% responded to the survey either via the web or in paper form. Collaboration, communication and methods for creating a strategy: Study 6-9 includes the study of development in the two municipalities and innovative methods to reach parents and the study of ideals and reality in social communication to parents. A family guide has been produced and distributed to all families with children. Synthesis Study 1, Actors in a comprehensive strategy, and Synthesis Study 2, Learning evaluation as an integrative approach, are part of the final phase of the project. Discussion: Among the key lessons of the project is the importance of having a participatory approach in the research, but this takes time to develop. Key components of a comprehensive strategy have been identified by the research. 5

59 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Projektets resultat A. Förändringar från ursprungsplanen Har projektet följt den ursprungliga projektplaneringen, eller har ändringar behövt göras? Beskriv eventuella ändringar och lämna förklaring till dessa. Projektplanen som gjordes var dimensionerad efter ansökan och trots förändrad budget och tidsplan gjorde vi inga korrigeringar i planen, vilket kan ha gjort att vi övervärderade vår förmåga att genomföra hela planen. Som angavs redan i projektansökan är det många aktörer och intressenter som är inblandade i, och berörs av, arbete med familjestöd i kommunerna och att vi därför visste från början att vi skulle vara tvungna att vara flexibla i arbetet. Då vi valt att ha en bred ingång i projektet och utgå från befintliga verksamheter har anpassningar gjorts efter det. Forskningsprogrammet innehöll nio olika delstudier och två avslutande syntesstudier. Arbetet blev något försenat, vilket förklaras av att arbetet med intervjustudierna kommit igång senare än planerat. Detta beror delvis på att det finns många aktörer inom området men verksamheterna har inte varit igång vid den tidpunkt då vi sökt deltagare till våra delstudier. Detta ledde till att delstudie 2, Verksamhetsuppföljning, fick något förändrad inriktning och studerar deltagande i tematiska föräldramöten. Vidare har delstudie 3 om intressenters perspektiv inte kunnat genomföras fullt ut. Denna delstudie skulle, förutom intervjuer med verksamhetsföreträdare och föräldrar, också ha inkluderat intervjuer med ungdomar vars föräldrar deltagit i någon av föräldrastöd. Dessa har inte genomförts utan istället inkluderades några frågor kring föräldrastöd i de intervjuer som gjordes med ungdomar i delstudie 4 (Perspektiv på föräldraskap och föräldrastöd). Delstudie 8, Innovativa metoder att nå föräldrar, ströks ur planen. Tanken var att via andra arenor så som exempelvis arbetsplatser, idrottsrörelsen och idéburna organisationer nå fler mammor och pappor att delta i föräldrastöd. Delstudien genomfördes inte då projektet misslyckades med att skapa det omfattande intresse från exempelvis arbetsplatser och föreningsliv så som var tänkt från början. Ytterligare arbete för att lyckas fullt ut med delstudien bedömdes för tidskrävande. Trots det har andra innovativa metoder testats för att nå ut till föräldrar. Bland annat via flygblad, annonser, lokaltv-reklam, radio, tidningsartiklar och den Familjeguide som skapats inom ramen för projektet. B. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets forskningsplan. Lämnas som en separat slutrapport. Se de två bifogade exemplen på olika forskarrapporter som bifogats med slutrapportmallen. Till projektansökan lämnades en forskningsplan med syfte, specifika frågeställningar, metodbeskrivning, förväntat resultat samt förväntad betydelse av resultatet. Redovisa tillvägagångsätt och resultat i projektet genom att besvara fem nedanstående punkter. Det är extra viktigt att redovisa vilka resultat som uppnåtts i projektet, både kvalitativt och kvantitativt eftersom detta är något som regeringen särskilt efterfrågar. 6

60 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) 1. Syfte Projektet syftar till att utveckla en samlad strategi som sedan sprids som ett gott exempel lokalt, regionalt och nationellt. I kommunerna bedrivs familjestöd för föräldrar till barn i åldrarna 0-20 år. I detta forskningsprogram har fokus i huvudsak legat på familjer med ungdomar, dvs. barn i åldrarna år. Syftet med projektet var att: Ge en tydlig bild av det familjestödsaktiviteter som bedrivs och önskas i kommunerna från ungdomars, föräldrars och verksamhetsföreträdares perspektiv Finna framgångsrika former för samverkan mellan olika familjestödsaktörer, lokalt men också regionalt, för att kunna nå alla föräldrar. Få kunskap om effektiva kommunikationssätt av familjestödet i kommunerna och därigenom ge bättre förutsättningar för ett familjestöd för alla föräldrar 2. Specifika frågeställningar: Detta forsknings- och utvecklingsprojekt bygger på ett nära samarbete mellan forskare och praktiker med participatorisk ansats. Den planerade verksamheten har bestått av fyra kompletterande program där specifika frågeställningar preciseras: I. Verksamhetsuppföljning - Vilka familjestödsmetoder finns i de båda kommunerna? - Vilka aktörer verkar inom området? - Vilka deltar i familjestödet? - Vilka erfarenheter av stödinsatser har ungdomar, föräldrar och verksamma inom området? II. Behovsanalys - Vilka utmaningar i föräldrarollen möter föräldrar till ungdomar idag och hur möter familjestödet i kommunen dessa behov? - Vilka insatser har föräldrar och ungdomar ett behov av och/eller efterfrågar? III. Samverkan och kommunikation - Hur ser formerna för samverkan och kommunikationen mellan aktörer ut och hur fungerar arbetet? - Hur ser formerna för kommunikation med föräldrar kring kommunens familjestöd ut? IV. Metodutveckling för att skapa en strategi för familjestöd till alla - Hur kan föräldrar nås, engageras och stödjas genom nya former av initiativ via andra arenor än skolan såsom arbetsplatser, idéburna organisationer och idrottsrörelsen? - Hur kan nationella, regionala och lokala initiativ samverka i kommunikationen med föräldrar om ungdomars liv och hälsa? - Vilken roll kan olika aktörer utveckla i en samlad strategi för familjestöd för alla? - Hur kan lärande utvärdering integreras i arbetet med familjestöd? 3. Metodbeskrivning (TILLVÄGAGÅNGSSÄTT): (Beskriv hur ni gått tillväga för att besvara frågeställningarna. Ge både en kvalitativ och kvantitativ beskrivning av upplägg och genomförande, ex. genomförda insatser/studier, mätinstrument, urval, deltagare/undersökningsgrupp) 4. Resultat: (Ge en beskrivning av de viktigaste resultaten i förhållande till frågeställningarna. Presentera kvantitativa resultat i den mån det är möjligt, ex. ökning/minskning i procent, inkl. resultat från signifikanstest) 5. Diskussion (PRAKTISK BETYDELSE): (diskussion av resultat och förväntad betydelse av resultatet ) 7

61 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Svaren på punkt 3-5 finns under beskrivning av respektive delstudie nedan. Vår redovisning ger en kortfattad samlad beskrivning av läget inom de olika delstudierna. Delstudie 1 undersökte frågorna: Vilka familjestödsmetoder finns i de båda kommunerna? och vilka aktörer verkar inom området? Metodbeskrivning: För att få fram en bild av vilken typ av verksamheter och aktiviteter som finns inleddes kartläggningen med att undersöka det lokala utbudet via befintliga kontakter och informationsvägar. Genom hemsidor, muntlig info och tidigare familjestödsarbete lokaliserades ett antal olika aktörer som kunde tänkas arbeta med stöd och samverkan med familjer och föräldrar på olika sätt. För att kunna få med så många olika aktörer som möjligt i kartläggningen gjordes ett urval utifrån olika verksamhetstyper. Telefonintervjuer genomfördes med aktörer som identifierades i de två kommunerna. Total har 49 verksamheter/aktiviteter kontaktats och intervjuer av verksamhetsföreträdare har genomförts via telefon, och i enstaka fall via mail. En mall har använts med några frågor som utgångspunkt för samtalet. Dessa frågor har sedan legat till grund för sammanställningen. Intervjuerna pågick mellan 5-45 minuter. Kartläggningen presenterades på ett dialogseminarium, som ledde till nätverksbygge och synliggörande av aktörer inom området genom den rapport som togs fram. Resultat: Det finns ett stort behov av att synliggöra vad som finns för föräldrar i kommunerna eftersom inte ens de som är aktiva inom området har någon tydlig bild av vad som finns. Konkret resulterade kartläggningen i ett synliggörande av olika former av familjestöd som finns i de två kommunerna och vilka aktörerna är. I kartläggningen ingick frågor om syftet med verksamheten. Analysen visade att motiven varierade, somliga framhöll att föräldrar är en prioriterad part i verksamheten, andra menade att de behövs för verksamheten eller att föräldrar är viktiga för barnens utveckling. Innehållsmässigt lyfte verksamheterna fram att den sker för att ge kunskap, skapa nätverk och samverka samt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Diskussion: Detta arbete har fortsatt och det har under 2013 resulterat i en publikation som ger familjer tips om vart de kan vända sig när det gäller olika former av familjeinriktade aktiviteter som kommun, landsting, ideell sektor och andra aktörer erbjuder. En kartläggning av pågående verksamhet är en viktig del i arbetet med att utveckla en strategi för området. Delstudie 2 undersöker vilka som deltar i familjestöd. Denna delstudie fick en annorlunda uppläggning än planerat. En undersökning av deltagandet i tematiska föräldramöten har genomförts. Metodbeskrivning: Drygt 300 enkäter har insamlats från föräldrar som deltagit i aktiviteten i Karlskoga och Degerfors. Frågor om bland annat familjesammansättning, båda vårdnadshavarnas utbildning, sysselsättning, yrke och födelseland ingick. Resultat: Fyra av fem deltagare på föräldramötena var kvinnliga vårdnadshavare. Av de som deltog gjorde drygt hälften av kvinnorna det ensamma, var femte deltog som ensam man och i vart fjärde fall kom båda föräldrarna. Knappt var sjätte hade ett barn. Hälften hade två barn och 30 % tre eller fler barn. Det var fler föräldrar med flera barn som deltog i jämförelse med kommunen i stort. När det gäller födelseland motsvarade deltagarna fördelningen i kommunen. Diskussion: Uppföljning av andra insatser planeras men har inte kunnat komma igång pga. att grupper inte startat. Ett resultat är att även om det finns många aktörer är det svårt att få fram verksamheter att följa upp. Resultaten från denna delstudie kommer att jämföras med föräldraenkäten som också belyser deltagande i olika föräldrastödjande aktiviteter. 8

62 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Delstudie 3 undersöker intressenters perspektiv på föräldrastödjande verksamheter. Metodbeskrivning: Denna delstudie planerades som tre kompletterande delar. Det handlar om intervjuer med olika intressenter. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Föräldrar har intervjuats om sina erfarenheter av tematiska föräldramöten. Totalt har 8 mammor och 4 pappor intervjuats. Vi hade planerat att intervjua ungdomar med erfarenhet av att föräldrarna deltagit i gruppverksamhet, men det har inte kunnat genomföras med denna inriktning. Intervjuer med verksamhetsföreträdare har genomförts med 12 personer från verksamheter inom kommun, landsting och idéburen sektor. Resultat: I intervjuerna med föräldrar framkom en rad synpunkter på familjestödet generellt och en del handlade om att gå från behov till engagemang och deltagande. Behov uppstår och förändras med tiden. Behoven utgår från barnen och tonårstiden är en brytpunkt då flera av föräldrarna menar att deras behov förändras. Ett exempel som kom fram i intervjuerna är hur man som förälder kan hantera de kroppsliga förändringarna som sker när barnen kommer in i tonåren. Hur ska man prata med barnen kring dessa? Alkohol och tobak är andra frågor som blir aktuella för föräldrarna när barnen blir äldre. Föräldrarna menar att deras behov är till stora delar är tillfredställda. Många säger att de privata nätverken är de viktigaste och att de inte behöver något mer. Flera föräldrar säger också att de har arbeten som ger dem värdefull kunskap också i föräldraskapet. De intervjuade föräldrarna hade synpunkter på frånvarande, närvarande och deltagande föräldrar. Personliga svårigheter förklarar frånvaro. Intresset styr engagemanget. Deltagandet förändras också med tiden. Att engagera och stärka fler föräldrar lyftes fram och det handlar om det informella mötet, det individuella stödet och att underlätta deltagande. Verksamhetsföreträdarna lyfte i intervjuerna bland annat fram strategiska förutsättningar för familjestöd: ekonomi, ledning, ändamålsenliga lokaler, personalens arbetsmiljö, personella resurser, möta nya utmaningar och samverkan. Man såg hinder för föräldrar att söka stöd: negativa erfarenheter av myndighetspersoner och professioner, uppfattningen att andra föräldrar är perfekta och otillgänglighet. Diskussion: Inom forskningsprogrammet har en vid syn tillämpats på familjestödjande insatser. Det har då framkommit att både informella och formella insatser är viktiga. Mötet mellan personal och föräldrar i vardagen liksom mer strukturerade insatser. Det finns betydligt fler verksamheter som skulle ha nytta av att systematiskt följas upp. Inom detta program har detta endast påbörjats. Sådana uppföljningar kan vara ett led i kvalitetssäkring av insatserna, vilket också borde vara en komponent i en samlad strategi inom området. Delstudie 4 är en kvalitativ behovsstudie. Den omfattas av fyra delar: intervjuer med ungdomar, föräldrar och verksamhetsföreträdare samt skolelevers uppsatser om familj. Intervjuer har transkriberats och denna text och uppsatserna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Metodbeskrivning: Ett led i arbetet var den participatoriska ansats som genomfördes sommaren 2011 då fyra skolungdomar gjorde feriearbete med inriktning på att bidra till kunskap om ungdomars och föräldrars perspektiv på föräldraskap och familj. De intervjuade 21 föräldrar och 21 ungdomar. På basen av detta, och litteraturstudier, planerades och genomfördes intervjuer med 19 ungdomar under I arbetet var, utöver projektmedarbetare, studenter inom folkhälsovetenskap engagerade att intervjua ungdomar, vilket resulterade i en examensrapport. Under hösten 2012 samlades också uppsatser in från 50 ungdomar i ålder 13 samt 18 år som komplement till intervjuerna. Ungdomarna ombeds i text beskriva vad en bra familj är. Uppsatserna har analyserats och resultaten beskrivits i en D-uppsats inom Folkhälsovetenskap. Föräldrastudien, som omfattar 8 mammor och 4 pappor, undersöker också vilka behov som föräldrarna ser när det gäller att vara en bra förälder. Tolv intervjuer med verksamhetsföreträdare har genomförts. 9

63 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Resultat: Sommaren 2011 genomförde skolungdomar intervjuer med föräldrar och ungdomar. Ett resultat var att inga känner till vad begreppet föräldrastöd innebär. Ungdomsstudien visar att ungdomarna beskriver familjen som en enhet med gemensamt ansvar. Familjen kan se olika ut, men viktigast är en känsla av solidaritet. Ungdomarna ser det som värdefullt att göra saker tillsammans i familjen. Ungdomarna har många tankar om hur de vill att en förälder skall vara. De har främst traditionella förväntningar på både mammor och pappor. Föräldrarnas attityder är viktiga liksom kommunikationen mellan barnen och föräldrarna. Föräldrarna har ett ansvar för barnet och för familjen som enhet. Ungdomarna beskriver också önskade och icke önskade föräldrabeteenden. I uppsatserna framkommer att den goda familjen har ett familjeliv med engagerat föräldraskap, gemensamt familjeliv och bra atmosfär samt bra förutsättningar i form av god ekonomisk standard och en hel familj. I föräldrastudien framkommer att föräldrarna önskar mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar. Det handlar om vuxenstöd och hur föräldrar kan samarbeta. Vägar för detta är skolan men också andra arenor är möjliga. Nätverk kring barnens kompisar är viktiga att utveckla enligt föräldrarna. Nätverken har en central roll i familjestödet. Viktiga nätverk skapas när barnen är små. Samtalen på mötesplatserna kan vara om gemensamma frågor med det skall också i tillägg till detta finnas möjlighet till särskilt stöd om problem uppkommer. Lokalsamhället har möjligheter att stärka och stödja föräldrar. Skolan är en viktig arena i behov av utveckling, framhåller föräldrarna. Verksamhetsföreträdarna gav sin bild av föräldrars behov. De omnämnde stödinsatser kring pepp, motivation, positivt bemötande och stöd. De lyfte fram behoven hos barn och unga såsom behov av vuxenkontakter, stöd, att någon lyssnar, närvarande vuxna, trygghet och att lotsa dem vidare vid behov. Verksamheterna arbetar med att ge förutsättningar för människor att leva ett gott liv med goda relationer genom hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser. Samverkan kan fungera som kommunikationskanal och utvecklingsforum samt vara ärendefokuserad. Sammanfattningsvis har föräldrar behov av stödinsatser och ett positivt och stärkande bemötande är viktigt. Barn och unga har behov av närvarande vuxna som lyssnar på dem. Diskussion: Det var förvånande vad få undersökningar som fanns av hur ungdomar ser på familj och familjeliv. Intervjuerna ger en gemensam bild av att föräldrastöd inte är ett levande begrepp i detta sammanhang. Vid dialogseminarierna diskuterades bland annat detta och även begreppet kompetenta familjer kan missförstås. Enligt vårt synsätt har alla föräldrar alltid en kompetens som kan vidareutvecklas. Behovet av insatser som bidrar till detta var varierande och genom den planerade enkätundersökningen sker en bredare belysning. Delstudie 5 avser behovsundersökningen med en enkät till ett slumpmässigt urval av föräldrar med tonåringar. En rad förberedelser utöver intervjuerna genomfördes. Vi har i våra tidigare studier undersökt hur frågor kring föräldraskap och familj fungerat. Lokala data om skolungdomar och deras syn på familjeliv och samspelet med föräldrar har undersökts (Liv & Hälsa Ung 2009 och 2011). Vetenskaplig litteratur har granskats med inriktning på familjekompetens. Studien har godkänts av den regionala forskningsetiska nämnden i Uppsala. Ett dialogforum har genomförts som led i utvecklingen av frågeformuläret. Instrumentet har diskuterats inom styrgruppen och vid ett forskningsseminarium på universitetet. Metodbeskrivning: Undersökningen riktades till familjer med barn födda 1996, 1998, 2000 och Slumpmässigt skickades enkäten ut till den kvinnliga eller manliga vårdnadshavaren till barn i den aktuella åldersgruppen. Urvalet kom att omfatta 1653 familjer varav ca en fjärdedel i Degerfors och tre fjärdedelar familjer i Karlskoga. Av dessa hade 21 familjer flyttat och nåddes ej av enkäten. Särskilda marknadsföringsinsatser utvecklades, bland annat gjorde feriearbetande skolungdomar ett annonsförslag och en film, som sändes i lokalteve i kommunerna i samband med att enkäten går ut. Datainsamling: Det är en utmaning att få ett högt deltagande i enkätundersökningar. Datainsamlingen genomfördes av projektet. Alternativa distributionsväger för enkäterna 10

64 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) prövades genom att de tillfrågade fick svara på en webb-version eller pappersversion av enkäten. Enkäten byggde dels på våra tidigare enkäter till föräldrar, som vi använt i effektstudier av föräldrastödsprogram och dels på resultaten från de föregående kvalitativa studierna och litteraturstudier. Enkäten skickades ut den 28 mars med två påminnelser (22 april och 7 maj) gjordes till dem som icke svarat. Dataanalys: Data registreras och bearbetas med kvantitativa metoder där logistisk regression används för att analysera samband mellan olika sociodemografiska faktorer och aspekter på kompetenta familjer och familjestöd. En särskild bortfallsanalys kommer att göras med registerdata. Resultat: Efter påminnelserna var det 43 % som besvarat enkäten. Svarsfrekvensen var högre bland kvinnor (47 %) än män (37 %). Vilket ligger på den nivå som befolkningsenkäter om hälsa har i dessa åldersgrupper. Totalt har 710 personer bevarat enkäten. Födelseland bland de som svarat speglar relativt bra hur det ser ut i kommunerna. I denna redovisning lyfter vi fram några resultat av central betydelse för behovet av insatser för att stärka kompetensen hos familjerna. Först något om socioekonomiska villkor. Att ha gymnasiet som högst genomförda utbildning var vanligast bland de svarande. Större andel män än kvinnor yrkesarbetar. Övervägande majoritet av de svarande bor i villa. Fler kvinnor än män har en osäker månadsinkomst, är arbetslösa eller tycker att det överlag är svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop. Fler kvinnor än män tycker att de/familjen får mycket stöd av sina egna föräldrar. Fler män än kvinnor upplever att de har ett gott stöd av den partner de lever med. Familjelivet framstår som välfungerande för många. Nio av tio familjer brukar äta middag tillsammans på vardagarna. Tre fjärdedelar brukar spela spel tillsammans, vara ute i naturen tillsammans eller planerar fritidsaktiviteter tillsammans. En tredjedel av papporna och 45 % av mammorna är med i samma förening som något av barnen. Om barnet är bekymrat över någonting brukar de prata med mamman enligt 86 % av mammorna och 74 % av papporna. De pratar med papporna enligt 79 % av papporna och 74 % av mammorna. Därnäst pratar barnen med tjejkompis och äldre syskon (vardera en fjärdedel). En hög andel av föräldrarna har enskilt samtal med barnet om hur det har det varje dag eller flera dagar i veckan (79 % av mammorna och 61 % av papporna). Relativt få har detta någon gång i månaden eller mer sällan (21 % av papporna och 12 % av mammorna). Majoriteten (>90 %) upplever att de har en bra relation med sitt barn och att barnet kan prata med dem när barnet har behov av det. Relativt få uppger att de har tidsbrist och inte ägnar tillräckligt med tid till sitt barn (14 %). De flesta känner sig bekväma i sitt föräldraskap (86 respektive 84 %). Tre fjärdedelar av papporna och två tredjedelar av mammorna känner sig som en kompetent förälder. Var tjugonde känner sig i behov av ökad kompetens för att bli en bättre förälder. En fråga handlade om: Vid vilken ålder på Ditt barn/dina barn har Du upplevt störst behov av att prata med någon annan och ställa frågor om uppfostran? Tonåren framstår här som en stor utmaning, 42 % av papporna och 57 % av mammorna tyckte denna ålder var förenad med det största behovet. Intresset av att delta i program riktade till alla föräldrar var större bland mammorna än papporna (35 respektive 15 %). Vem skulle göra insatsen? Mammorna ansåg att skolan (56 %), familjecentralen (34 %), familjerådgivningen (32 %) och socialtjänsten (23 %) var viktiga aktörer. Bilden var likartad hos männen med undantag att familjecentralen nämndes av färre. Samtidigt var det 34 % av papporna och 23 % av mammorna som tyckte att detta var familjens eget ansvar. Vad behöver föräldrarna för att utvecklas och må bra som förälder? Här redovisar vi de svar som minst två tredjedelar framhållit. För kvinnornas del var detta följande: positivt bemötande från lärare och personal (82 %), mer tid för familjen (74 %), stöd från make/partner (71 %), förståelse av när problem är allvarliga (70 %), och förståelse för mina egna behov som förälder (68 %). För männens del framkom följande: förståelse av när problem är allvarliga (79 %), stöd från make/partner (74 %), positivt bemötande från lärare och personal (72 %) och mer tid för familjen (67 %). 11

65 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Diskussion: Familjelivet i Degerfors och Karlskoga visar på stora variationer. Många berättar om ett väl fungerande familjeliv. Här är det viktigt att påminnas om att undersökningen har ett stort bortfall. De 710 föräldrar som bevarat enkäten ger en bild av man gör saker tillsammans i familjen, man har enskilda samtal och d som föräldrar är viktiga samtalsparter med barnen då de är bekymrade. Men det finns också en grupp föräldrar som sällan pratar med sina barn, uppger tidsbrist och att de inte ägnar tillräckligt med tid till sitt barn. Det finns ett behov av närmare analyser av denna variation, vilket redovisas i den vetenskapliga rapporten. Ett visst intresse finns av att delta i program riktade till alla föräldrar. Skolan har här en insats som mötesplats och möjliggörare för erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande och stöd föräldrar emellan. Samtidigt är det behov som flest föräldrar lyfter fram är ett positivit bemötande från lärare och annan personal. Med andra ord bör vidareutvecklingen av familjestödet innehålla både formella och informella insatser. Sedan finns det också en grupp föräldrar som klart uttrycker att det är familjens eget ansvar för utvecklingen av föräldrarollen och familjelivet. Delstudie 6 och 7 omfattar fallstudier av utvecklingen inom Degerfors och Karlskoga. Under hela projektet samlas olika typer av information för att möjliggöra analyser av utvecklingen i de två kommunerna med särskild fokus på det som har relevans för familjers kompetens och situation. I den vetenskapliga rapporten lyfter vi fram det folkhälsoarbete, som bedrivs av den gemensamma folkhälsoförvaltningen, med särskilt fokus på familjestödet. En integrerad del i detta arbete är barnkonventionens förverkligande. Dessa processtudier ger viktig kunskap om vikten av ett strukturerat arbetssätt. Att arbetssättet har kvalitet understryks av att Karlskoga och Degerfors kommuner korades till både Årets folkhälsokommun 2013 och Årets förebyggande kommun Delstudie 8: Innovativa metoder att nå föräldrar var tänkt att genomföras på basen av resultaten från behovsundersökningarna. Inom tidsramen för projektet kunde inte den randomiserade studien genomföras i den skala som skisserades i den ursprungliga forskningsplanen. Delstudie 9: Ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar innebär en samlad analys av det som framkommit i intervjuer, enkäter och dokumentanalys när det gäller att nå föräldrar med information, Studien är ett led underlaget till lokal strategi i arbetet. Under 2013 har en särskild studie av Bredsjödagarna, som är en samling av aktörer från Degerfors, gnomförts. Arbetsprocessen under de två dagarna har dokumenterats, en uppföljning med enkät genomförts och intervjuer av personer som deltagit i flera Bredsjödagar intervjuas under januari En särskild delrapport framställs till stöd för vidareutveckling av arbetsmodellen. Syntesstudie 1: Aktörer för en samlad strategi, och Syntesstudie 2: Lärande utvärdering som integrerande strategi, kommer att genomföras under slutfasen av projektet. Genom detta integreras resultaten från studierna och det lokala arbetet i rapporter som kommer att ingå i den vetenskapliga slutrapporteringen. C. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets delprojekt som inte omfattas av forskning Om projektet har delprojekt som inte omfattas av forskningen, skall dessa redovisas här. Fokus ska också här vara beskrivning av tillvägagångssätt samt vilka resultat som uppnåtts i dessa delar av projektet. 12

66 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Både Karlskoga och Degerfors kommuner har sedan tidigare arbetat med Vägledande samspel (ICDP), främst inom förskolan, som ett främjande förhållningssätt gentemot barn och vuxna. Utifrån den kartläggning som gjordes i projektet våren 2011 och utifrån diskussioner som förts med verksamheter via bland annat de dialogseminarier som genomförts under projektets gång, har det tydligt framhållits att just förhållningssättet inom verksamheterna som arbetar med barn och familjer är av stor vikt. I den enkätundersökning som gjordes i projektet våren 2013 med 700 svarande tonårsföräldrar i kommunerna, har det framkommit att en av de saker som föräldrar behöver mest för att bli stärkta i sitt föräldraskap är ett positivt bemötande från lärare och annan personal. Det är i mötet med olika professioner/verksamheter som mycket av det viktiga stödet/kontakten sker med familjer och därför är förhållningssättet betydelsefullt. Vi har därför, som en del av ett utvecklingsspår i projektet, stöttat utvecklingsarbetet med förhållningssättet Vägledande samspel. Förhållningssättet har fokus på det som fungerar bra och på de resurser som finns hos var och en. Vägledande samspel är också något som främjar samverkan då det berör flera verksamheter, bl.a. förskola, grund- och gymnasieskola samt socialtjänst och primärvård. Dessa verksamheter kan använda detta främjande förhållningssätt i mötet med barn och föräldrar för att på så sätt stärka de personer man möter. Då projektet har haft fokus på familjer med barn från 10 år och uppåt fanns möjligheten att inom projektet driva utvecklingen för att sprida förhållningssättet/metoden till de som arbetar med denna målgrupp. Hittills har utbildningsinsatser för personal samordnats för att fler ska få kunskap kring metoden, extra fokus har bland annat varit på personal i gymnasieskolan. Utbildningar har genomförts genom att bland annat öka samverkan mellan kommunerna för att merutnyttja de interna resurserna som finns. Tre personer har också startat sin utbildning för att själva bli utbildare i Vägledande sampel. Detta för att säkerställa att kompetensen finns lokalt och inom fler förvaltningar. Projektets lokala samordnare har funnits med och drivit detta arbete, något som också kommer att fortgå efter projektets avslutande. Att arbeta med Vägledande samspel, som utgår från barnkonventionen, ligger helt i linje med kommunernas arbete med att införliva barnkonventionen i kommunal verksamhet. Det blir på så vis ett sätt att tydligt lyfta barnets perspektiv i arbetet. En C-uppsats kring ungdomars uppfattning av samspel mellan vuxna i skolan och elever, med utgångspunkt just från arbetet med Vägledande samspel i kommunerna och FN:s barnkonvention, har färdigställs i januari 2014 av studenter vid Örebro universitet. Ett annat utvecklingsarbete som skett i projektet är att ta fram och skicka ut en Familjeguide. Utifrån delstudie 1 som genomfördes i projektet våren 2011, där verksamheter som jobbar med föräldrar/familjer i kommunerna kartlades, uppkom tanken att samla detta till ett informationshäfte för kommunernas familjer. Syftet var att sprida information om verksamheter som arbetar med barn, unga och föräldrar i kommunerna. I projektets enkätstudie uppgav stor andel av föräldrarna att de inte vet vilka aktiviteter som finns och vart man kan vända sig för stöd i sin föräldraroll. Därför valde vi som ett led i projektet att i december 2013 skicka ut en Familjeguide till alla hushåll med barn under 18 år, vilket blev ca 4000 hushåll i Karlskoga och Degerfors. Guiden finns också att ladda ner på projektets hemsida Guiden kommer också att finnas på bibliotek och vårdcentraler och andra offentliga platser. Alla verksamheter som står omnämnda i guiden har godkänt sitt deltagande och den information som finns med. I guiden kan 13

67 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) man läsa både om öppna mötesplatser och aktiviteter som finns för familjer i kommunerna, men också vart man kan vända sig om det finns ett behov av stöd i familjen. Guiden kommer att översättas till finska, då Karlskoga kommun är del av det finska förvaltningsområdet. Andra översättningar kan också bli aktuella. D. Analys/Diskussion Som komplement till punkt B5, ber vi er även besvara nedanstående frågor: Lärdom och erfarenhet från vårt projekt är att en viktig utgångspunkt för vidareutveckling av familjestödet i kommuner är att starta arbetet med att kartlägga och synliggöra de aktörer som finns och de aktiviteter som sker. Det är också viktigt att tänka på både det formella och informella arbetet, samt lyfta in aktörer från kommun, landsting, frivillig- och idéburen verksamhet. 1) Vilken ny kunskap som kan främja barns och ungas psykiska hälsa har hitintills kommit fram genom projektet? I vårt program har tydligt framkommit behov av att vidareutveckla samverkan mellan olika aktörer och där ett första steg är att kartlägga vad som pågår i kommunerna. Det kan ge en ökad målinriktning och ökad kraft att se vilka insatser som görs av andra aktörer och vad som kan genomföras genom samverkan. Samtidigt finns det behov av att jämföra ideal och verklighet i familjestödet. Det finns många möjligheter men dessa kanske inte blir till verkliga insatser om inte barn och unga och deras familjer efterfrågar eller erbjuds dem. Att ta tillvara barn och ungdomars röster om den goda familjens betydelse är viktigt i de verksamheter som möter familjer i kommunerna. Barnens kunskap och perspektiv på hur en bra familj ska vara kan bidra till att vidareutveckla arbetet att främja god psykisk hälsa. I utvecklingen av lokala insatser är det viktigt att olika intressenters perspektiv kommer med och bidrar till utveckla strategier och handlingsplaner. Den kunskap som projektet tagit fram om föräldrars behov är också värdefull för att inrikta insatser för att bättre nå alla föräldrar, stärka dem och på så sätt skapa goda förutsättningar för ett familjeliv som främjar barnens hälsa. 2) Vilken kunskap ser ni projektet tagit fram som andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa? En kraftfull del i vårt projekt är den participatoriska ansatsen. Det är värdefullt att vidareutveckla formerna för olika parters deltagande i produktionen av kunskap. Särskilt viktigt är att barns och ungdomars röster får komma fram. Det är viktigt att ta del av den klokskap som unga människor utvecklar och som kan berika vår kunskap och bidra till vidareutveckling av arbetet. Då projektets studier genomförts i kommuner som i stor grad är representativa för flertalet av landets kommuner, är den kunskap som framkommit viktig att ta vara på för fler kommuner. En del som är viktig att lyfta fram från projektets arbete är vikten av samverkan, delaktighet och dialog mellan verksamheter i kommunerna som jobbar förebyggande med barn, unga och föräldrar. Mycket kunskap och erfarenhet finns i de 14

68 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) olika verksamheter och denna kunskap kan förstärkas genom att man samverkar mer för att på så vis stärka upp arbetet. Att också öka den politiska dialogen kring det förebyggande arbetet är av stor vikt för att nå framgång. Kartläggningar av befintligt arbete och av behov som finns är grunden för att kunna vidareutveckla det arbete som görs. Det handlar inte alltid om att starta nya aktiviteter eller verksamheter, utan mycket av de som redan finns kan vidareutvecklas och stärkas med ny kunskap och förbättrad samverkan. En annan viktig lärdom av arbetet i Karlskoga och Degerfors är vikten av att utveckla kommunala strategier och planer. I detta behövs ett politiskt engagemang och en förvaltning som motor i planering och genomförande som sker i samverkan med andra parter. En särskild personell resurs för samordning och stöd till föräldra- och familjestödjande insatser kan vara av stort värde. 15

69 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) E. Resultat kopplat till den nationella strategins mål och delmål Beskriv om och hur ni uppnått de olika målen i den nationella strategin. Beskrivningen ska om möjligt innehålla kvantitativa mått. Om detta inte är möjligt exempelvis om projektet saknar baslinjemätning, så gör ändå gärna en uppskattning av detta, exempelvis genom att beskriva hur ni har fått den informationen (genom besök på skolor, förskolor, i möten mellan kommunernas aktörer). Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (övergripande målet) 1) Erbjuder projektkommunen alla föräldrar föräldrastöd under barnets hela uppväxttid, dvs år? Om ja, beskriv närmare hur ni genomfört mätningen samt vad projektkommunen erbjuder för typ av föräldrastöd. Under våren 2011 gjordes en kartläggning inom projektet (delstudie 1) som syftade till att lyfta fram de verksamheter som arbetar med stöd och samverkan för/med föräldrar/familjer på olika sätt i Karlskoga och Degerfors. Enligt den kartläggningen finns det verksamheter som erbjuder riktat och/eller generellt stöd för föräldrar med barn i åldern 0-17 år. Det kan bland annat handla om föräldramöten/verksamhetsråd i de olika skolstadierna, stöd via BMM/BVC, elevhälsans samarbete med föräldrar, barn- och ungdomspsykiatrins gruppverksamhet, gymnasieskolans utvecklingssamtal, socialtjänstens öppna verksamhet med samarbetssamtal, föräldraföreningen mot narkotikas jourtelefon eller kyrkornas olika aktiviteter. Kartläggningen gjordes främst via telefonintervjuer, utifrån ett antal förutbestämda frågor som bland annat handlade om vad man gjorde för föräldrar och familjer, hur man gjorde det och vilket fokus verksamheten hade. Ett fåtal intervjuer gjordes via mail. Material inhämtades också från hemsidor där detta var möjligt. Allt sammanställdes sedan i en arbetsrapport och användes som underlag vid ett dialogseminarium dit alla intervjuade aktörer bjöds in. Flera verksamheter och aktiviteter erbjuds alltså i kommunerna, däremot visade det sig i projektets enkätstudie att stor del av föräldrarna inte känner till vad som finns och vart man kan vända sig, vilket resulterade i utskick av Familjeguiden. I kommunerna finns inte så många föräldrastödsprogram för föräldrar att delta i, men som nämnts ovan har andra satsningar valt att göras, så som arbetet med utveckling av förhållningssättet inom de verksamheter som på olika sätt arbetar med kommunernas familjer. Detta är också en av de saker som föräldrar nämnt som viktigast för att de ska bli stärkta i sin föräldraroll. Enligt enkätstudien anser majoriteten (82 % av kvinnor och 72 % av männen) att detta är viktigt. Var sjunde man och var tredje kvinna, bland de som svarat, tänka sig att delta i ett program för att bli stärkta i sin föräldraroll. 2) Har projektet lett till ökad kunskap om betydelsen av att arbeta med föräldrastöd inom projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). 16

70 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) En viktig del i projektet har varit de dialogseminarier och dialogforum som arrangerats som verksamheterna i kommunerna varit en del i. Att skapa delaktighet, få träffas tillsammans för att diskutera frågor, för att sedan kunna sprida kunskapen vidare har varit viktigt för kunskapsutvecklingen. Det har gjort att flera perspektiv belyst och tagits tillvara. Projektet har lett till ökat antal diskussioner i frågan, i olika typer av sammanhang, samt bidragit till att föräldrastöd har fått mer utrymme i den politiska diskussionen. Genom presentation och diskussion av resultat från projektets olika delstudier är uppfattningen att kunskapen i frågan har ökat. De artiklar och annonser som publicerats kring projektet i de lokala medierna är också en viktig del för att öka kunskap om betydelsen av arbete. Det marknadsföringsarbetet som två av de feriegrupper som jobbat inom projektet gjort är också betydelsefullt för att lyfta betydelsen av föräldrastödsarbetet. Spridningsarbetet upplevs ha ökat kunskapen på både politisk- och tjänstemannanivå samt bland verksamheter, föräldrar och ungdomar. 3) Har det skett någon ökning från projektstart tills nu gällande hur många föräldrar med barn 0-17 år som deltar i projektkommunens föräldrastöd? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Här har inga mätningar gjorts. 4) Gör projektkommunen något särskilt för att nå föräldrar med tonårsbarn? Om Ja, beskriv detta närmare. Projektets fokus har varit att se vad tonårsföräldrar i kommunerna har för behov, utmaningar och önskemål gällande sitt föräldraskap. Utifrån den kunskap som framkommit i projektet finns resultat som kan användas i den lokala verksamhetsutvecklingen för att bättre anpassa arbete efter de behov som tonårsföräldrar har. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sker med verksamheten Ventilen i Degerfors. Där har resultat från projektets studier och arbeten använts för att göra en omstart av en befintlig verksamhet så att det bättre passar det behov som finns idag. Ventilen är tänkt att vara en lättillgänglig verksamhet där man som förälder/anhörig till barn upp till 20 år lätt ska få den hjälp/stöd/kontakt man behöver genom att samla alla de verksamheter som erbjuds inom kommunen under en form av paraplyverksamhet. Detta ska bli lättillgängligt både via nätet och telefon. Marknadsföringsarbetet blir en viktig del i detta utvecklingsarbete. Arbete ses som en naturlig fortsättning av forskningsprojektet. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (delmål 1) 1. Har projektet lett till ökad samverkan inom projektkommunen mellan berörda instanser (ex. skola, polis, socialtjänst, ideell sektor) gällande det föräldrastödjande arbetet? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Vid de fem dialogseminarier och tre dialogforum som anordnats inom projektet, som riktats till verksamheter både i Karlskoga och Degerfors, har flertalet olika aktörer 17

71 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) samlats för diskussion kring de resultat och arbete som gjorts i projektet. Deltagarna vid dessa forum och seminarier har själva lyft att det varit viktigt och bra att ses för att tillsammans söka och ta in ny kunskap, lyssna in varandra, få ansikten på varandra och ta del av de olika verksamheternas perspektiv och att få tid att diskutera. Att frågan är gemensam för flera verksamheter, att man behöver varandra och att det är viktigt att man är rädd om det gamla men också att man tillsammans vågar ta in nytt är andra saker man lyft i samband med seminarierna. Det finns kompetens, kraft och vilja hos aktörer och verksamheter, vilket tydliggjorts i mötet under seminarierna. Seminarierna/forumen ses som viktiga insatser som gjorts inom projektet för att öka samverkan, och det också ligger i linje med de resultat som framkommit i intervjuer som gjorts med verksamheterna i kommunerna. Där lyfts just de personliga mötena och gemensamma diskussioner fram som viktiga för samverkan. Under forumen och seminarierna har kommunala verksamheter deltagit, liksom landsting, kyrka, idrottsrörelsen och frivilligorganisationerna. Att fortsätta träffas och bjuda in till diskussionsforum med de olika verksamheterna även efter projektets slut ser vi som ett viktigt arbete för att fortsätta utvecklingen av, och samverkan i, föräldrastödsarbetet. Det utvecklingsarbete som projektet är en del av kring Vägledande samspel (ICDP), se tidigare beskrivning, är också något som ger möjlighet till ökad samverkan både mellan kommunerna och mellan verksamheter, då utbildningarna är till för olika professioner och ger tillfälle för möte och erfarenhetsutbyte över professions och organisationsgränserna. I Degerfors genomförs regelbundna samverkanskonferenser för att utveckla arbetet med det lokala familjestödet. Det övergripande syftet är att stärka samverkan mellan aktörer som arbetar med målgruppen barn/unga/familjer. Här möts representanter/chefer från förskola, grundskola, gymnasieskol, polis, socialtjänst, elevhälsan, psykiatrin, boendet för ensamkommande flyktingbarn, primärvård, och lasarett. Konferenserna genomförs som en del i arbetet med Degerforsmodellen och fungerar som en viktig motor i samverkansarbetet. Samverkanskonferensen utvärderas närmare av universitetet inom ramen för projektet. 2. Har projektet lett till ökad integrering av det föräldrastödjande arbetet i det ordinarie hälsofrämjande arbetet hos projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Inom ramen för det ordinarie folkhälsoarbetet som bedrivs via kommunernas gemensamma folkhälsoförvaltning, där projektet haft sin organisatoriska placering, har föräldrastöd länge varit en central del i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Projektets arbete och resultat visar nu detta ännu tydligare. En tydligare samordnande roll och funktion har skapats, vilket ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. 3. Har projektet lett till att det finns strukturerade/formaliserade former för samverkan inom den kommunala organisationen när det gäller föräldrastödjande arbete? Om ja, beskriv detta. Projektet har haft en samordnare lokalt placerad som haft i uppgift att vara lokal kontakt för projektets olika insatser. Sedan tidigare finns vissa grupper i kommunerna formaliserade som arbetar med bl.a. föräldrastödsfrågan (läs mer om dessa under rubriken Vidmakthålla och sprida erfarenheter). Dessa grupper finns samordnaren eller representant från folkhälsoenheten med i. Projektet har skapat en styrgrupp som funnits med i arbetet, med representation från berörda förvaltningar i de två 18

72 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) samverkande kommunerna samt representanter från projektgruppen. Här har frågor som är aktuella för projektet diskuterats, men också frågor kring föräldrastöd i allmänhet. Gruppen har, utifrån resultat som presenterats, kunnat se vilka prioriteringar som kan vara aktuella i den egna verksamheten. Denna grupp skulle kunna fungera som en framtida grupp för fortsatt samverkan i föräldrastödsfrågan. Som nämnts ovan har de seminarier och forum som anordnats inom projektet varit uppskattade ur samverkanssynpunkt, och ambitionen är att fortsätta med den typen av sammankomster även efter att projektet avslutats. Seminariedeltagarna har fungerat som referensgrupp i olika sammanhang, som exempelvis vid framtagandet av Familjeguiden. Den samverkansstruktur som finns i Degerforsmodellen är värdefull för utvecklingsarbete med familjestöd. En rekommendation utifrån kunskap och erfarenhet från projektet är att är motsvarande/likande struktur kan fungera som god förebild för andra kommuner. 4. Finns formaliserad regional samordning kring frågor som handlar om föräldrastöd? Om ja, beskriv detta närmare. Örebro läns landstings samhällsmedicinska enhet har uppdrag att arbeta med frågor som rör folkhälsa för bl.a. barn och unga. Där finns en tjänst placerad som omfattar 20 % av strategiskt resursarbete kring föräldrastödsfrågor i länet. Denne person samordnar bland annat en regional referensgrupp för föräldrastödsfrågan där projektets samordnare har varit, och kommer fortsätta vara, en del av. Utifrån denna regionala grupp blidades den grupp som deltog i planerandet och genomförandet av den regionala föräldrastödskonferens I mötet med föräldrar som genomfördes i Örebro den 27 november Även vid Regionförbundet i Örebro finns grupper och personer som bland annat har föräldrastödsfrågan som uppdrag, exempelvis föräldrastöd i familjer med missbruksproblematik. Samverkan sker på olika sätt även inom detta område. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (delmål 2) 1) Har projektet lett till ökad kännedom hos föräldrar om former av föräldrastöd som finns tillgängliga lokalt i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Den Familjeguide som skickades ut till alla hushåll med barn under 18 år i Karlskoga och Degerfors (som tidigare beskrivits) hoppas vi skall leda till ökad kännedom bland föräldrar om utbudet som finns. Även via de intervjuer som gjorts har möjlighet att lyfta det lokala föräldrastödet funnits. Föräldrar har också bjudits in till forum och seminarier för att diskutera resultat och insatser som skall göras i projektet. 2) Har projektet lett till ökat antal mötesplatser för föräldrar i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Ge också exempel på sådana mötesplatser. Som nämnts har föräldrar inbjudits till forum och seminarier för diskussion kring resultat och insatser i projektet, men inga långsiktiga mötesplatser har skapats inom 19

73 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) ramen för projektet. Tanken är att projektets resultat skall ligga till grund för vidareutveckling och förändring av befintligt arbete, vilket då skulle kunna vara ökat antal mötesplatser. Att sprida kunskapen om de mötesplatser som redan finns är ett sätt att få flera att nyttja de redan befintliga arenorna mer. Genom den enkätstudie och de föräldraintervjuer som gjorts inom projektet har det framkommit att föräldrar ser skolan som en viktig aktör för att stärka föräldrar. Detta resultat har diskuterats med flertalet verksamheter, där flera tankar om möjlighet att stärka skolan som mötesplats även för föräldrar har framkommit. Det finns mycket bra arbete i skolorna, men det är av stor vikt att mötet och kontakten är av god kvalité mellan föräldrar och skolan och även med andra instanser. Det informella stödet skulle kunna utvecklas för att de kontaktvägar som finns ska vara kvalitativt bra. Ett sätt att göra det är genom den satsning som gjorts för att införa Vägledande samspel som förhållningssätt i flertalet organsationer i kommunerna. Studieförbunden/folkbildningen och frivilligorganisationerna har vid projektets seminarier lyft fram sin roll som viktig mötesplats, något som även det skulle kunna tydliggöras och stärkas. Projektresultaten har också använts i utvecklingsarbete för nya mötesplatser så som exempelvis den planerade familjecentralen i Karlskoga. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (delmål 3) 1) Har projektet lett till ökad användning av föräldrastödsprogram i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera) samt vilka program som används. Projektet har varit med och samordnat utbildningsinsatser under 2013 i programmet Vägledande samspel (ICDP), vilket tidigare beskrivits. Vägledande samspel (ICDP) är ett brett hälsofrämjande och förebyggande program som riktar sig till personer som har ansvar för barns omsorg på olika sätt. Syftet är att öka antalet aktörer och personer i kommunerna som har utbildning i programmet. Aktörerna kommer från olika typer av verksamheter, men möter barn/föräldrar/familjer på ett eller annat sätt. Programmet har fokus på att utveckla förhållningssättet hos de personer som arbetar med barn/föräldrar/familjer men kan också användas som en metod i grupper med exempelvis föräldrar. Samordningsstödet för ICDP kommer att fortsätta via folkhälsoenheten även efter projektets slut. Tidigare har föräldragrupper utifrån Vägledande samspel genomförts och intresse finns att erbjuda detta framöver. 2) Har projektet lett till ökat antal lokala/regionala utbildare i föräldrastödsprogram, (personer som utbildas för att utbilda gruppledare som sedan ska leda grupper för föräldrar)? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Ange hur många utbildare som tidigare fanns och som finns i dagsläget och i vilka program. Två personer har under året påbörjat utbildning i Vägledande samspel (ICDP) nivå 3, för att i sin tur kunna utbilda personer lokalt som i sin tur sen möter barn/föräldrar/familjer. Ytterligare en person kommer att påbörja en nivå 3 utbildning 20

74 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) under Sedan tidigare har det funnits totalt 5 utbildare som har gått nivå 3 i kommunerna. Denna satsning har genomförts via stöd från projektet. 21

75 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Processbeskrivning Lämna en övergripande beskrivning av hur ni arbetat i projektet. Den struktur som längre fram presenteras under rubriken Organisation har fungerat som ram för arbetet i projektet. Möten i projektets arbetsgrupp har skett efter behov, cirka en gång per månad. Där har allt det arbete som skall göras inom ramen för projektet planerats. Utgångspunkten för planeringen har varit den forskningsplan som gjordes vid projektets start Arbetsfördelning har skett utifrån område och kompetens. Universitetet roll har varit att bistå med insatser och kunskap kring det forskningsbaserade arbete som skett. Beroende på vilken delstudie vi arbetat med har olika personer haft olika roller. Samordnaren och folkhälsostrategen i kommunerna har haft till uppgift att lokalt arbeta med kontakter, förankring, information och nätverk, samt fånga upp lokala behov. Samordnare har också bistått med dokumentation och administrativt stöd i forskningsprocessen. Efterhand har arbetet anpassats efter de förutsättningar som funnits (verksamhetsnära forskning), och därför har planen som gjordes från början fått ändrats efter hand. Dialog har förts i den styrgrupp som funnits, för att förankra arbetet och för att alla ska veta hur, när och varför saker gjorts. Vad gäller begreppet föräldrastöd, eller familjestöd som vi valt att använda i projektet för att tydliggöra barnrättsperspektivet i arbetet, har vi försökt att tänka brett och ha en bred syn på vilka aktörer som arbetar med detta på olika sätt. Vi har därför varit tydliga med att projektet inte bara inkluderat de verksamheter som bedriver ett formellt föräldrastödsarbete, med exempelvis någon form av program eller utbildning för föräldrar, utan också de som erbjuder ett mer informellt stöd. Genom det arbete som ferieungdomarna gjorde under projektets första år, då de intervjuade både ungdomar och föräldrar, blev det tydligt att begreppet föräldrastöd inte är något som majoriteten känner till. Begreppet har också varit uppe för diskussion under seminarierna som anordnats och även där har det framkommit att just stöd inte är ett bra ord att använda, då uppfattningen är att familjer inte vill ha stöd. Därför har vi försökt undvika föräldrastöd som begrepp i samtal med föräldrar och ungdomar. Att stärka föräldraskapet eller öka kompetensen ser vi som mer passande att använda. På folkhälsoförvaltningen, där samordnaren varit placerad, sker folkhälsoarbete för barn och unga på flera olika sätt och på olika nivåer. Att dra nytta av annat arbete för projektet har varit viktigt, både på lokal, regional och nationell nivå. Bland annat så diskuteras föräldrastödsfrågan i de olika nätverk och som finns för det lokala och regionala folkhälsoarbetet, både på verksamhets-, tjänstemanna- och politisk nivå. Några av de grupper och nätverk som fungerat som referensgrupper i projektet är: folkhälsonämnden, folkhälsoenheten, kommunala ledningsgrupper, Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken, styrgrupp för Degerforsmodellen, styrgrupp för Familjecentralen, Västermöte samt tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention med politiker och tjänstemän. I projektet har vissa delstudier lagts upp så att vi inför en studie arrangerat dialogforum för att diskutera upplägg, innehåll och idéer kring genomförandet tillsammans med verksamheter, föräldrar och ungdomar. När resultat börjat komma så har dialogseminarium genomförts där resultaten presenterats och diskuterats för att tillsammans med olika parter fördjupa och sprida kunskapen. Dialog och delaktighet 22

76 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) har varit ledord genom hela projektet, för att arbetet ska vara väl förankrat, verksamhetsnära och lokalt anknutet. Att utgå ifrån det befintliga arbete som sker och ta fram kunskap för att stärka upp, utveckla och förmera pågående processer samt öka samverkan mellan de befintliga aktörer som verkar inom området har varit viktigt i projektet. Att också låta ungdomar vara delaktiga på olika sätt i projektet har varit en betydelsefull del. Ett sätt att göra detta var att, genom att nyttja den kommunala arenan med feriearbete, låta ungdomar under tre somrar vara en del av och arbeta i projektet för att få deras perspektiv på projektets olika delar. Projektgruppen har arbetat med en gemensam digital plattform, Blackboard, där all viktig information och dokumentation som berört och skapats inom projektet har samlats. Webbplattform (blackboard) är knuten till universitetet och har underlättat kommunikationen och möjliggjort att en god struktur skapats för projektets material. Detta har också gjort att materialet inte blivit bundet till en viss person, utan har kunnat delas av alla berörda i projektgruppen. I ansökan för projektet söktes ekonomiskt stöd för att ha olika funktioner kopplade till projektet. Folkhälsoförvaltningen har samordnat projektet lokalt genom förvaltningens folkhälsoenhet, där samordnaren varit placerad. Den specifika personen har variera under projektåren, främst på grund av föräldraledigheter, vilket gjort att fler olika personer varit inkopplade i arbetet med den lokala samordningen. Tjänsten har dock alltid varit tillsatt av en person med kompetens inom folkhälsovetenskap. Inom Örebro universitet har professor Charli Eriksson varit huvudansvarig i projektet och lektorerna Agneta Tinnfält och Camilla Pettersson har hela tiden medverkat i programmet. Lektor Karin Fröding har under sista året tillkommit som forskare i programmet. Arbetet har varit upplagt så att forskarteamet har regelbundna mötet. Seminarier har hållits med andra inom det folkhälsovetenskapliga kollegiet vid universitet. Forskningen inom ämnet har samlats i forskningsmiljön Forskning och ekonomi för folkhälsans praktik, policy och politik, som under hösten erkändes som en stark forskningsmiljö vid universitetet. För de olika delstudierna har olika mindre grupper bildats, vilket framkommer av de olika publikationerna. Inledningsvis skedde ett samarbete med Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, kring undersökningen Liv & Hälsa Ung, som genomförs regelbundet i bland andra kommunerna Degerfors och Karlskoga. PhD Sevgi Bayram Özdemir medverkade med analyser i våra tidigare studier av effekter av familjestödsprogram. Hon gjorde även en litteraturöversikt om familjekompetens, som var ett underlag för arbetet med enkäten till föräldrarna. I olika delar av datainsamlingen, analys och rapportering har doktoranden Madelene Larsson samt projektsekreterarna Jennie Jensen och Johanna Hulldin medverkat. I forskningsprogrammet har även studenter på D- och C-nivån medverkat i delstudier. Forskningsprogrammet har under dess verksamhetsperiod haft viss omsättning av personal. Detta har berott på att de under denna period fötts totalt fem barn av medarbetare i programmet. Detta har varit en utmaning men vi har kunnat ta tillvara de vikarierande personerna för fortsatt arbete på viss tid inom programmet för Kompetenta familjer och ytterligare arbete inom andra forskningsprojekt. 23

77 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Rapporter/artiklar som publicerats i samband med forskningen Rapporter/artiklar som hitintills publicerats i samband med forskningen Namn på rapport/artikel Författare Länk till rapport/artikel Kartläggning av familjestöd i Karlskoga och Degefors - En intervjuundersökning våren 2011 med aktörer Ida Broman m.fl. Kommer inom kort att finnas på afamiljer Familjen ger kramar och sätter ramar: En kvalitativ studie av ungdomars syn på föräldrar och familjeliv Malin Lindgren, Diana Spens C-uppsats finns i Diva, 2011 Participatory approaches in health promotion research My family giving voice to adolescents viewpoints Charli Eriksson, Camilla Pettersson, Agneta Tinnfält, Cecilia Ljung, Ida Broman Agneta Tinnfält, Jennie Jensen, Charli Eriksson. Workshop vid 7th Nordic Health Promotion Research Conference, Promoting Health in Everyday Settings: Opportunities and Challenges, June 17-19, 2013, Vestfold University, Poster vid vid 7th Nordic Health Promotion Research Conference, Promoting Health in Everyday Settings: Opportunities and Challenges, June 17-19, 2013, Vestfold University, Det viktigaste i en familj är kärlek och att vara snälla mot varandra en kvalitativ analys av vd en bra familj är enligt tonåringar och föräldrar Camilla Linderborg D-uppsats finns i Diva, 2013 Samspel som en betydande skyddsfaktor - En kvalitativ studie om samspelet med vuxna i skolan ur ungdomars perspektiv Sandra Larsson och Emma Ringström C-uppsats finns i Diva, 2013 Familjeguiden Karlskoga Degerfors verksamheter och aktiviteter för barn, föräldrar och familjer Ida Broman afamiljer Presentationer från konferenser om föräldrastöd, som FHI arrangerat finns också 24

78 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Namn på rapport/artikel Författare Datum Vem deltar i tematiska föräldramötet? Ungdomars uppfattningar om den goda familjen Adolescents perceptions of family and parenthood Perspektiv på behov och hinder i föräldraskapet och i familjestödet Camilla Pettersson m fl Agneta Tinnfält m fl Agneta Tinnfält, Jennie Jensen, Camilla Pettersson, Charli Eriksson Camilla Pettersson, Agneta Tinnfält, Charli Eriksson Ingår i vetenskaplig slutrapport Ingår i vetenskaplig slutrapport mars 2014 Ingår i vetenskaplig slutrapport Praktikers syn på arbete med familjer Perspective on parental support and family competence Familjeliv i Degerfors och Karlskoga en surveyundersökning Karlskoga och Degerfors fallstudier av kommuners arbete med familjestöd Karin Fröding m fl Charli Eriksson, Karin Fröding, Agneta Tinnfält, Camilla Petterson Camilla Pettersson, Charli Eriksson m fl Forskarteamet Ingår i vetenskaplig slutrapport Mars 2014 Ingår delvis i vetenskaplig slutrapport, rapport april 2014 Ingår i vetenskaplig slutrapport Karlskoga och Degerfors kommuners folkhälsoarbete med fokus på familjestöd Ida Broman, Cecilia Ljung Ingår i vetenskaplig slutrapport Slutrapport Hela teamet Family Equity Visions and realities Competent Families Visions and realites Forskarteamet, Charli Eriksson Forskarteamet, Charli Eriksson 25

79 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Organisation Beskriv kort hur projektet varit organiserat. Folkhälsonämnden är den gemensamma nämnd i Karlskoga och Degerfors som har ansvar för folkhälso- och barnrättsfrågorna i kommunerna. Denna nämnd har haft det politiska ansvaret för projektet. Här har arbetet och delrapporterna stämts av för att föra en återkommande dialog. För projektet har en styrgrupp funnits med chefer från berörda kommunala förvaltningar. Denna grupp har träffats ca en gång per termin (totalt 7 gånger). Vid dessa möten har representanter från projektets arbetsgrupp deltagit. Arbetsgruppen har bestått av forskare från Örebro universitet, projektsamordnare och folkhälsostrateg från kommunerna. Inom forskningsarbetet har olika arbetsgrupper kopplats till de olika delstudierna. Vid behov har andra funktioner knutits till projektet, så som informatör, ekonom, sekreterare med flera. Styrgrupp Karlskoga och Degerfors: Chefer från socialförvaltningarna, kultur- och utbildningsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt representanter från arbetsgruppen. Politiskt ansvar: Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors Folkhälsoenheten, Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors kommuner Arbetsgrupp: Forskarteamet vid Örebro universitet och Karlskoga/Degerfors kommunala samordnare och folkhälsostrateg Forskarteamet, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin 26

80 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Barnens perspektiv Hur har barn och unga fått sina röster hörda i projektet? (Jmf artikel 12 i Barnkonventionen Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på) Lämna kort beskrivning. Barn och ungdomars perspektiv har varit en viktig del i flera av projektets delstudier. Bland annat så har vi under tre somrar haft feriepraktiserade ungdomar från skolår 9 och år 1 på gymnasiet i projektet. Totalt har 11 ungdomar feriearbetat i projektet under Detta har varit en del av den participatoriska ansatsen i projektet, vilket innebär att vi inför olika studier arbetat för att få med ungdomars tankar, erfarenhet och idéer. Ungdomarna har under sina ferieperioder arbetat med bland annat en pilotstudie inför intervjustudien med ungdomar och föräldrar, analys av resultat, framtagande av marknadsföringsmaterial för den enkätundersökning som gjordes våren 2013, samt arbetat fram och provat olika metoder för att sprida forskningsresultat till föräldrar och ungdomar. Under de tre olika ferieperioderna har ferieungdomarna beskrivit sitt arbete i en slutrapport. Dessa finns att ladda ner från Här är några sammanfattande ord från ungdomarna från de tre olika praktikperioderna: Ett aktivt, självständigt, kreativt arbete, utvecklande, lärorikt och roligt arbete. Det var lite svårt till en början men blev lättare och lättare. Ungdomarna har tyckt att det varit roligt och givande att bidra till arbetet i projektet. Inom projektet har en intervjustudie genomförts med 19 ungdomar från kommunerna, där de fått uttrycka sina tankar kring synen på familj och föräldraskap. Delar av intervjuerna ingår i en C-uppsats (Spens och Lindgren, 2011). Vi har också samlat in ca 60 uppsatser/berättelser från elever i skolår 6 samt gymnasieelever från barn- och fritidsprogrammet år 2. Ämnet de ombads skriva om var just hur de anser att en bra/god familj skall vara. Resultaten från intervjuerna har analyserats och presenterats. Uppsatserna har analyserats och en jämförelse har gjorts mellan dem och ett urval av de öppna svaren från föräldraenkäten. Denna analys har presenterats i en D-uppsats, (Linderborg, 2013). De resultat som framkommit från intervjuer och uppsatser ska kunna ligga till grund för vidareutveckling av de aktiviteter och verksamheter som finns idag, eller som bör utvecklas i kommunerna. I planeringen av projektet har data från de två kommunerna från undersökningen Liv & Hälsa Ung 2009 använts. Genom detta har forskarteamet tagit del av ungdomars syn på vad som det är noga med hemma hos dem, samt deras bedömning av kontakten med föräldrarna. Här fanns också skillnader mellan kommunerna och länet som helhet. I Degerfors var det till exempel färre ungdomar i skolår 7 som tyckte det var lätt att prata om känslor med sina föräldrar än i Karlskoga och länet som helhet. Dessa resultat presenterades också vid ett av projektets dialogseminarium. Kommunernas folkhälsoarbete och förhållningssätt tar utgångspunkt i barnkonventionen och därför arbetar vi med metoder för att göra barn och ungas röster hörda i allt arbete som berör dem. En C-uppsats kring ungdomars uppfattning av samspel mellan vuxna i skolan och elever, med utgångspunkt just från arbetet med Vägledande samspel i kommunerna och FN:s barnkonvention, genomfördes under hösten 2013 av studenter vid Örebro universitet. Fokus i uppsatsen har varit att låta ungdomar komma till tals i frågan genom fokusgruppsmetodik (Larsson och Ringström, 2013). 27

81 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Att välja begreppet familjestöd istället för föräldrastöd i projektet gjordes just för att tydliggöra barnens roll i arbetet och att det är hela familjen som ska gynnas av arbetet. Jämställdhet i hälsa Hur har överväganden avseende jämställdhet i hälsa gjorts, d.v.s. hur har tar projektet hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor, pojkar och flickor? Lämna kort beskrivning. Inom forskningsprogrammet finns ett tydligt genusperspektiv. Ifrån tidigare egna studier vet vi att när det gäller deltagande i föräldraaktiviteter för tonårsföräldrar deltar mammor mer än pappor. Det var en särskild utmaning inom projektet att få kunskap om hur mammor och pappor vill och kan delta. I verksamhetsuppföljningen av föräldramöten visade det sig att högre andel mödrar än män deltog, (72 % kvinnor mot 28 % män). Både mammor och pappor har intervjuats i projektet och den enkätundersökning som genomfördes skickades till ett urval kvinnliga och manliga vårdnadshavare för att öka kunskapen om mammor, pappor och familj. Trots detta var det en högre svarsfrekvens från kvinnor. Resultatet har också presenterats med fördelning på kön. En särskild vetenskaplig artikel om genusaspekter på kompetenta familjer planeras. Under 2013 har resultaten från behovsstudierna börjat ligga till grund för särskilda insatser för att nå och engagera familjer med ungdomar. Ett konkret uttryck för detta är Familjeguiden som skickats ut till samtliga hushåll med barn upp till 18 år i båda kommunerna. Den avser att skapa intresse hos både mammor och pappor, vilket påverkat dess utformning, och förhoppningen är att detta skall öka tillgängligheten på olika former av insatser som stärker mammor och pappor. I arbetet med de olika delstudierna har vi försökt få med såväl kvinnor som män i dialogforum och seminarier. Bland de ungdomar som feriearbetat inom projektet har en jämn fördelning mellan flickor och pojkar funnits. Projektets organisation har haft en bra fördelning mellan män och kvinnor. Jämlikhet i hälsa Hur har överväganden avseende jämlikhet i hälsa gjorts, d.v.s. hur har projektet uppmärksammat skillnad mellan olika grupper av människor? Lämna kort beskrivning. Projektet har förankring inom folkhälsovetenskap där vi i alla studier har ambition att få kunskap om hur olika grupper i befolkningen har det. Detta har satt sin prägel på detta projekt. I våra tidigare studier vet vi att det finns en socioekonomisk gradient i deltagande i föräldraprogram. Därför har vi i detta projekt haft en ambition att få kunskap om vägar att nå olika typer av föräldrar och familjer. Särskilda insatser har gjorts exempelvis genom en kartläggning av vilka som deltar i tematiska föräldramöten i skolan. Av de föräldrar som deltog var 90 % födda i Sverige, 2.3% i övriga Norden, 3 % i övriga Europa och 4,9 % utanför Europa. Detta motsvarar i stort fördelningen i hela kommunen. Fördjupade analyser pågår. 28

82 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) För behovsundersökningen, som genomfördes genom enkäten våren 2013, gjordes särskilda insatser för att skapa intresse för att delta i studien. Detta omfattade en rad tidigare omnämnda insatser. Trots detta har undersökningen ett stort bortfall. Förutsättningar skapas nu för en ordentlig analys av deltagande och bortfall med data från SCB. Den ursprungliga planeringen gick dock inte att följa genom att SCB inte kunde ge oss de urval vi önskade såvida de inte tog hand om hela datainsamlingen, vilket vi inte hade ekonomiska resurser till. Vårt urval gick inte direkt att koppla till SCBs data, men viktiga gruppjämförelser kan nu göras. Tanken är att, genom samarbete med andra aktörer och på basen av resultaten från studierna, utveckla en plan för insatser att nå föräldrar och familjer med olika bakgrunder. Arbetet är påbörjat genom forskningsseminarium under hösten I bland annat kartläggningen som gjorts samt vid seminarier och i framtagandet av Familjeguiden har stöd av mer riktad karaktär inkluderats, vilket innefattar bland annat stöd till familjer med barn med funktionsnedsättningar. Guiden skickdes ut i tryckt format för att på så vis göra det möjligt för så många som möjligt att få informationen lättillgängligt på lika villkor. Vidmakthålla och sprida erfarenheter 1) Finns ett politiskt intresse för föräldrastöd i kommunen? Om ja, ge en kort beskrivning av hur ni ser detta och hur det yttrar sig. I det avtal som finns mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting kring lokalt folkhälsoarbete är föräldrastöd ett av de områden som prioriterats. Detta leder till att frågan har hög prioritet både politiskt och på verksamhetsnivå i både kommun och landsting. I de lokala folkhälsopolitiska planer som finns för Karlskoga respektive Degerfors kommuner är även där föräldrastöd och föräldrar som målgrupp för folkhälsoarbetet någon som nämnts som prioriterat. Dessa planer är processade på både politisk- och tjänstemannanivå. Tack vare arbetet med projektet och de resultat som redovisats finns ett intresse att fortsätta driva frågorna utifrån den nya kunskap som framkommit, för att komma framåt än mer med det familjestödjande arbetet. Att ha en kontinuerlig dialog med politiken under projekttiden har varit viktigt för att lyfta frågorna. Även under de dialogseminarier som arrangerats inom projektet har politiker bjudits in och deltagit för att diskutera och ta till sig de resultat som framkommit, vilket visar på att intresse finns i frågan. 2) Har det politiska intresset för föräldrastödsfrågorna ökat i och med projektet? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Projektet har lyft föräldrastödsfrågan i flera olika politiska sammanhang under projektåren, bland annat via de tvärsektoriella nätverk för folkhälsofrågor som finns samt vid lokala folkhälsokonferenser. Detta har upplevts öka kännedom, intresse och kunskap i frågan. Ingen mätning har gjorts. Vid olika tillfällen har också politiken lyft att det finns behov av ökad samverkan mellan Karlskoga och Degerfors för barn och föräldrars bästa, samt att det också 29

83 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) uttryckts att en ökad samverkan mellan skola och föräldrar önskas och behövs. Detta kan ses som en effekt av att projektet lyft fram vikten av arbetet och de behov som finns. 3) Finns det nätverk med regelbundna möten där arbetet med föräldrastöd diskuteras? Om ja, beskriv vilka parter ingår i det nätverket, vilken part som ansvarar för nätverket samt hur ofta man träffas i nätverket. Inom ramen för det ordinarie folkhälsoarbete som bedrivs i kommunerna finns nätverk och samverkansformer uppbyggda. I dessa grupper sker också diskussioner kring föräldrastödsarbetet. Exempel på grupper som gör detta är det så kallade Västermöte som sker med verksamheter som har västra Örebro län som verksamhetsområde för olika typer av folkhälsoarbete. Dessa verksamheter är; Örebro läns bildningsförbund, Örebro läns idrottsförbund, Folktandvården, Primärvården, Karlskoga lasarett, Länsstyrelsen, Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting samt folkhälsoenheten Karlskoga och Degerfors kommuner som också är sammankallande för nätverket. Möten sker cirka två gånger per år. Nätverket är också kopplat till det politiska utskott för folkhälsofrågor som bildats mellan politiker inom landstingets Nämnden för folkhälsa och kommunernas Folkhälsonämnd där föräldrastödsfrågan är prioriterad. Utskottet sammanträder fyra gånger per år. De tvärsektoriella nätverk, som finns omnämnt under punkt 2 ovan, finns på både politisk- och tjänstemannanivå. Dessa två grupper ses två till fyra gånger per år och består av representanter från de kommunala nämnderna och förvaltningarna. Här diskuteras aktuella frågor inom folkhälsoområdet, vilket också gör att föräldrastödsfrågan diskuteras här. De tvärsektoriella nätverken samordnas av folkhälsoenheten. Nytt för 2014 är att det politiska tvärsektoriella nätverket för kommunerna kommer att sammanträda tillsammans med utskottet för att öka samverkan i folkhälsofrågorna än mer. Inom ramen för arbetet med Degerforsmodellen (samverkansarena för Degerfors familjestöd), finns olika grupper sammansatta för att driva olika utvecklingsarbeten. Övergripande finns en styrgrupp för Degerforsmodellen där beslut kring fortsatt utvecklingsarbete med familjestöd tas. Gruppen består av chefer från förskola/skola/gymnasiet, socialförvaltning och vårdcentral samt folkhälsostrateg och chef för folkhälsoförvaltningen. Folkhälsoenheten finns också representerad i styrguppen för familjecentral i Karlskoga, där också representanter från vårdcentralen, barn- och utbildningsförvaltningen, individ-och familjeomsorgen finns med. Projektets samordnare sitter med i den referensgrupp för regionalt föräldrastöd som finns i Örebro län. Där sker diskussioner, erfarenhetsutbyten och reflektioner kring föräldrastödsarbetet i regionen. Gruppen består av representanter från Regionförbundet, landstinget, kommunerna, Länsstyrelsen, Örebro läns bildningsförbund, Örebro läns idrottsförbund samt Örebro universitet. Gruppen samordnas av samhällsmedicinska enheten på landstinget och träffas cirka 2 gånger per år. 4) Är detta nätverk ett informellt nätverk för föräldrastöd, eller finns (politiskt/annat) beslut om att ha ett nätverk för föräldrastödsfrågorna? 30

84 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Det ovan nämnda tvärsektoriella nätverken och politiska utskottet är formella grupper där det finns politiska beslut på att mötena skall ske samt vilka parter som skall delta. Västermötet och den regionala referensgruppen som nämnts har inget politiskt beslut för deltagande. 5) Hur planerar ni som kommun och forskningslärosäte att sprida resultat och erfarenheter från projektet efter projektet avslutats? Både delar av forskarteamet och den kommunala samordnaren i projektet har varit en del av den grupp som fick i uppdrag att granska den handbok för lokalt föräldrastödsarbete, Föräldrar spelar roll, som Statens folkhälsoinstitutet gav ut under hösten I detta granskningsarbete användes resultat och erfarenheter från projektet. Magasin föräldrastöd, som Folkhälsoinstitutet gett ut under projekttiden, sprids och har spridits lokalt via de kontaktvägar och nätverk som byggts upp. Detta för att så många som möjligt ska nås av de resultat och arbete som sker runt om i landet. I magasinet har också en artikel om Kompetenta familjer publicerats. Inom projektet har forskningsresultat spridits tillbaka till deltagare och intressenter genom de dialogseminarier som skett kring de första resultaten. Detta har använts som en metod för att kvalitetssäkra forskningen och för att öka intresset och delaktigheten i frågorna. Ett dialogseminarium är tänkt att genomföras lokalt under våren 2014 med slutrapporten som underlag. En viktig utgångspunkt är, och har varit, att använda sig av befintliga forum för spridning av resultat och erfarenheter. Alla de tidigare nämnda grupperna är viktiga kanaler för informationsspridning. Till detta kommer sen konferenser som anordnas inom ramen för folkhälsoarbete/föräldrastöd. Exempel på detta är den regionala konferens kring social hållbarhet och jämlik hälsa som anordnades i länet i början av februari Under barnrättsdagarna som gick av stapeln i april 2013 i Örebro fanns projektet med som utställare. Lokalt i Degerfors har det anordnas dagar för personer som arbetar med familjer och föräldrar i kommunen och under dessa dagar fanns projektgruppen med för spridning av resultat. Fortsättningsvis kommer resultat från projektet kunna spridas via konferenser och utbildningsdagar både lokalt, regional och nationellt, när möjlighet och tillfälle ges. Utifrån kommunernas hemsida har projektet en egen sida där information om projektet och rapporter som färdigställts finns att läsa. Den slutrapport som Örebro universitet skriver utifrån resultat från projektets studier kommer att spridas bland annat via denna hemsida och det kontaktnät som arbetats upp under projektets gång. Rapporteringen av de olika delstudierna kommer att ske dels genom rapporter på svenska och vetenskapliga artiklar på engelska. Till detta kommer medverkan på vetenskapliga konferenser. I juni 2013 arrangerade forskarteamet en workshop om forskningsansatsen vid den sjunde nordiska konferensen för forskning om hälsofrämjande arbete i Vestfold, Norge. Under hösten 2013 genomfördes den årliga lokala folkhälsokonferensen i Karlskoga och där fanns projektet med som en viktig del. Även kommande lokala folkhälsokonferenser blir viktiga forum för spridningsarbetet. Representanter från 31

85 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) projektets arbetsgrupp har deltagit som föreläsare vid fyra av de regionala föräldrastödskonferenserna som FHI genomförde under hösten Forskningsledaren driver tillsammans med kollega den nationella uppdragsutbildningen i föräldrastödjande arbetet, Förebyggandets konst - Föräldrastöd, vid Örebro universitet. Detta är en viktig väg att sprida resultat från vårt och andras forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Då projektets samordnare kommer finnas kvar vid kommunernas folkhälsoenhet, tillsammans med folkhälsostrategen som varit en del i projektgruppen, kommer resultaten kunna förvaltas och spridas lokalt och regionalt. De lokala medierna har varit ett viktigt redskap under projekttiden. Totalt har fem artiklar publicerats kring projektet, tre annonser har tagits fram och en reklamfilm för lokal-tv har skapats. När det funnits tillfälle och känts aktuellt har projektgruppen försökt vara proaktiva gentemot lokal media. De lokala medierna blir viktiga både för det framtida arbetet med familjestöd och för spridning av resultat. Ett nytt form av samarbete kommer att starta med Karlskoga Tidning, med utgångspunkt från Degerfors modellen. Tanken är att det under 2014 ska publiceras artiklar på familjesidan varannan vecka, vilka ska skrivas av olika aktörer inom familjestödjande verksamheter. Detta är ett bra tillfälle att, på ett positivt sätt, lyfta aktuella frågor och händelser och även en möjlighet att sprida kunskap och erfarenheter till medborgarna. I juni 2013 arrangerade projektet ett dialogforum för några utvalda verksamhetsföreträdare, föräldrar samt de 3 ferieungdomar som jobbade i projektet. Fokus vid denna träff var att tillsammans ta fram förslag på hur vi på olika sätt kan sprida forskningsresultat till både verksamheter, men också till föräldrar och ungdomar. Denna träff utmynnade i flera bra förslag som vi tar med oss framöver när forskningsresultaten är sammanställda och klara för allmän spridning. Idéerna kan också användas för marknadsföring av verksamheter och aktiviteter lokalt. De ferieungdomar som var anställda under 2013 fick i uppdrag att ta fram och testa olika sätt att sprida forskningsresultat. Deras arbete resulterade i radioinslag, flyers som delades ut på stadsfest och till väntrum, tidningsannons och artikel samt förslag till reklam för mjölkförpackningar. Även detta arbete är bra underlag för framtida spridningsarbete. 6) Hur säkerställer kommunen att det ni jobbat med i projektet fortlever i ordinarie verksamhet? Projektet har genomförts som ett förstärkningsarbete utifrån befintligt arbete i Karlskoga och Degerfors. Arbetet har därför bedrivits i ett sammanhang som finns kvar och fortlever oberoende av projektmedel. Som tidigare nämnts, så kommer de kommunala kontaktpersoner som funnits kopplade till projektet att finnas kvar knutna till den gemensamma folkhälsoenhet som finns i kommunerna. Även om tjänstgöringsgraden som lagts på just föräldrastödsfrågan kommer minska något jämfört med under projekttiden, så kommer huvudfokus fortfarande vara att driva föräldrastödfrågan vidare i kommunerna, då det är en prioriterad fråga i det lokala folkhälsoarbetet. Detta innebär att de erfarenheter som gjorts i projektet, det kontaktnät och nätverk som byggts upp, samt de resultat 32

86 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) som framkommit i studierna kommer kunna leva kvar, spridas och användas efter projektet avslutats. Tack vare att spridning och förankring av arbete och resultat pågått kontinuerligt under projektets gång, har en god grund för fortsatt arbete ute i de olika verksamheterna lagts. Redan nu finns tydliga uppdrag att jobba vidare med utifrån projektets resultat och samordnarens roll. Till att börja med kommer bland annat samordning och utveckling av två olika verksamheter som arbetar med familjestöd att påbörjas. Det arbetet med utveckling och spridning av Vägledande samspel/icdp i kommunerna kommer att också fortsätta via folkhälsoenheten. Projektet har blivit en naturlig del i flera sammanhang under projekttiden och i det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunerna kring familjestöd blir det därför en självklar del att ta in resultat och nyttja nätverk och arbetssätt som byggts upp i projektet. Kontakten mellan kommunerna och universitetet kommer att fortsätta och analyser av materialet som samlats in kommer att kunna fördjupas för att användas lokalt. Samarbetet mellan lärosäte och kommunerna har lett till att andra samverkansprojekt kring barn och ungas hälsa initierats. Karlskoga kommun deltar i det femåriga forskningsprogrammet Processes that buffer against youth mental health problems: A longitudinal-experimental approach, som genomförs av forskare vid Örebro universitet i tre kommuner i Örebro län. Genom ett programstöd (30 miljoner) kommer ungdomars utveckling följas och fyra olika interventioner prövas systematiskt. En av dessa är ett program för föräldrastöd. Erfarenheter och kunskap som erhållits genom projektet kommer också att finnas med för att förstärka det övriga pågående folkhälsoarbetet i kommunerna. Då folkhälsofrågorna är breda frågor och stor del av arbetet hänger ihop i de olika områdena finns det många delar där stor nytta kan dras av det arbete som gjorts inom projektet. Bland annat så har resultaten från projektet vävts in i bokslut för folkhälsoarbetet för att komplettera och skapa en god bild av arbetet och hälsoläget i kommunerna. Detta ligger sen till grund för fortsatt arbete och prioriteringar. Under våren 2014 kommer ett kvalitetsåtagande för arbetet med familjestöd att tas fram. Ett kvalitetsåtagande är en beskrivning av vad kommuninvånarna kan förvänta sig av de kommunala tjänsterna utifrån befintliga resurser, organisation och kompetens. Kvalitetsåtaganden arbetats i regel fram i dialog med representanter för brukare, personal och politiker. Det arbete som gjort inom projektet ger därmed en god grund för att arbeta fram ett kvalitetsåtagande för just familjestöd. Karlskoga kommun/folkhälsonämnden blir de som står bakom och ansvarar för uppföljning av åtagandet gällande familjestöd. 33

87 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Stöd från Folkhälsoinstitutet 1) Har projektet fått tillräckligt med stöd (annat än det ekonomiska stödet) från Statens folkhälsoinstitut? Om inte, vad ytterligare stöd skulle ha behövts? Vi i projektgruppen anser att vi fått gott stöd från Statens folkhälsoinstitutet under projekttiden. Kommunikationen med ansvarig på Statens folkhälsoinstitut har fungerat väl. Det har varit mycket bra konferenser som Statens folkhälsoinstitut arrangerat inom ramen för satsningen på föräldrastöd. Projektet har deltagit och medverkat i de dialogforum som arrangerats samt vid fyra av de regionala konferenser som nyligen genomförts. Detta har varit viktigt för erfarenhetsutbyte och för att knyta nätverk. Det hade varit värdefullt om fler förtroendevalda deltagit vid dessa sammankomster, men det kräver särskilda insatser, upplägg av program och lång framförhållning i tiden. Forskarteamet deltog aktivt i det forskarmöte som arrangerades, men det skulle varit värdefullt att ha ett ytterligare forskarmöte under sista projektåret. Besöket från Statens folkhälsoinstitut i september 2012 var värdefullt för det fortsatta arbetet. Vid några tillfällen har det upplevts att former för återrapportering och ramar för det har kommit för nära in på datum för inlämning. Det har gjort det något tidspressat att få med rapporterna i den kommunala politiska processen. 2) Övrigt som Statens folkhälsoinstitut bör uppmärksammas på: En utmaning inom verksamheten är att själva ordet föräldrastöd är problematiskt. I våra intervjuer av föräldrar och ungdomar framkommer att de inte använder ordet. Man vill träffa andra föräldrar för erfarenhetsutbyte. Ordet har en negativ klang. För det generella föräldrastödet kanske det är bättre att tala om att främja föräldrakompetens. Om fokus på konferenserna är generellt föräldrastöd, måste innehållet i programmen ha en annan balans mellan föräldrastödsprogram och andra insatser. Om man ska utveckla arbetet med tonårsföräldrar, vilket är ett eftersatt område, är ungdomars delaktighet avgörande. Detta gäller på såväl nationellt som lokalt plan. Det hade varit värdefullt att anslagen medger att forskningen får ytterligare tid för avslut, vilket kräver arbete med analys och redovisning efter det att arbetet med interventionsinsatsen avslutats. Risken är annars att värdefull kunskap som samlats in inte tas till vara eller sprids. 34

88 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Ekonomisk redovisning av intäkter och kostnader Karlskoga-Degerfors HFÅ 2010/94 Projekttid som delredovisningen ska omfatta: 1 januari december Instruktioner Den ekonomiska redovisningen ska undertecknas av firmatecknaren, intern revisor och projektansvarig. Handling som styrker vem som är firmatecknare bifogas om det förändrats sedan ansökningstillfället. Redogör för hur beviljade medel har använts, både av kommun och av forskningslärosäte. Till redovisningen får kostnader med klar bäring på projektet som uppkommit under början av 2014 som ett led i avslutandet av projektet inkluderas, Samtliga kostnader skall finnas med i den slutredovisning som lämnas till Folkhälsomyndigheten. Bidragstagaren ska särredovisa verksamhet som avses och redogöra för hur beviljade medel från Statens folkhälsoinstitut har använts under den period som rapporten avser. Statens folkhälsoinstitut/folkhälsomyndigheten har rätt att begära in utdrag från ekonomisystem (där in-och utgående balans framgår tydligt)och fakturor som styrker kostnader. INTÄKTER INTÄKTER Belopp i kronor Projektbidrag från Folkhälsoinstitutet för verksamhet åren SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Projektmedel som överförts från kommunen till samverkande forskningslärosäte 35

89 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) KOSTNADER Personalkostnader (lön, sociala avgifter som avser projektet). Ange tjänst exempelvis projektanställda, anställda inom egen organisation, arvode till extern personal. Ange även tjänstgöringsgrad. Belopp i kronor Kommun Forskningslärosäte Projektanställda, 100 % Anställda inom egna organisationen, 75 % Lön fast personal inkl lkp Projektanställd personal inkl lkp Summa personalkostnader Kommun Forskningslärosäte Kostnad för genomförda aktiviteter Kommun Ange vad kostnaderna baserats på i stora drag exempelvis konferenser, utbildningar, kartläggningar. Kurs/konferens/utbildningskostnader Lärosäte Förtäring vid sammanträden/konferenser Hotell 1418 Konferenser Summa kostnad för genomförda aktiviteter Kommun Forskningslärosäte Administrativa kostnader Kommun Forskningslärosäte Ange kostnader i stora drag förslagsvis uppdelat på material, lokal, tryckkostnader mm. Lokalkostnad Telefoni, data

90 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Kontorsmaterial 2189 Trycksaker Litteratur Marknadsföring Administration Material Kostnad för administration Kommun Forskningslärosäte OH-kostnader (lokal, dator, telefon m.m.) Ange för lärosäte samt även för kommun i de fall detta är relevant. Kommun Forskningslärosäte Resor Kommun Forskningslärosäte Leasingbil inkl drivmedel Tågresor 8574 Resor Övriga kostnader Kommun Forskningslärosäte SUMMA KOSTNADER Utgående balans totalt för projektet (intäkter minus kostnader) Kvarstår att återbetala till Statens folkhälsoinstitut Kommun (kommunen) kronor Lärosäte (lärosäte) 37

91 Utveckling och utvärdering föräldrastöd, (NKC 2010/44) Bilagor Till slutrapporten bifogas följande bilagor: Sammanträdesprotokoll Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors, FHN 8, FHN , Slutrapport Kompetenta familjer Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Karlskoga, , KS 148, Aktuell information kring kommunledningen Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Karlskoga, , KF 152, KS , Anhållan om entledigande från Niina Laitila (S) Sammaträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott , KS AU 39, KS , Anställning av tillförordnad kommundirektör 38

92 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN Folkhälsonämnden Promenadfrågor de 11 folkhälsomålen Bakgrund Folkhälsonämnden beslutade den 12 februari 2014 att fortsätta med tematiska temafrågor under Vid sammanträdet framförde nämnden önskemål om vad promenadfrågorna under 2014 skulle behandla. De förslag som nämnden framförde var bland annat jämställdhet, våld i nära relationer/mot äldre/mot kvinnor, demokrati och ungdomar, dialog och inflytande, sociala medier, ekonomiskt utsatta barn, matvanor, arbete mot ätstörningar, de 11 folkhälsomålen, mobbning, unga arbetslösa, sex och samlevnad. Genomförande Under 2014 kommer därmed promenadfrågorna att ha de 11 folkhälsomålen som grund för de ämnen och frågor som presenteras till nämnden för diskussion. Då nämnden beslutat att prioritera fyra av de 11 folkhälsomålen kommer fokus att läggas på de av nämnden prioriterade målen. De ämnen som promenadfrågorna berör under 2014 kommer att behandlas med utgångspunkt i de olika målen. Ämnena kommer att baseras på de förslag på ämnen som nämnden framfört den 12 februari 2014, viktiga frågor inom nämndens verksamheter, aktuella händelser samt möjlighetera att inkalla föreläsare. c:\temp\eann9gnh7y.doc

93 2 (8) De 11 folkhälsomålen Våren 2003 beslutade riksdagen om en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Det övergripande målet var att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen beslutade riksdagen om en förnyad folkhälsopolitik och rubriceringen av målområdena reviderades. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och socials förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområdena har sammanförts till tre strategiska områden. Dessa är: - Goda livsvillkor - Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor - Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Det strategiska området goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i forskolan och skolan samt möjligheterna att nå en utbildningsnivå som skapar goda möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa som alla ar viktiga delar for att uppnå en god folkhälsa. Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, minska tobaksbruket, verka för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, vilket är viktigt för att nå en god folkhälsa.

94 3 (8) Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Mål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är. I hemmet är samspelet och relationen mellan barn och föräldrar viktigt och det finns metoder för föräldrastöd för att förbättra detta. Förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser som till exempel problemlösningsförmåga och förmåga att samarbeta, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.

95 4 (8) Mål 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa utan insatser behövs som främjar hälsa i arbetslivet. Mål 5 Miljöer och produkter Folkhälsopolitikens målområde 5, Miljöer och produkter, handlar om hela vår fysiska omgivning- luft, mark, vatten samt den byggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. Till exempel påverkar luftföroreningar och buller hälsan i form av sjukdom och förtida dödsfall, men även vårt mentala välbefinnande genom att de kan störa upplevelser. Buller kan också orsaka sömnstörningar, koncentrationssvårigheter samt direkta skador i form av hörselnedsättningar och tinnitus. Farliga kemiska ämnen kan påverka fosterutvecklingen samt orsaka cancer. Speciella risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Mål 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområde 6, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, lyfter fram hälsodimensionen i hälso- och sjukvårdsektorn och knyter därmed an till Hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål - att hela befolkningen ska ha en god hälsa på lika villkor.

96 5 (8) Mål 7 Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Ett fördjupat internationellt samarbete inom smittskyddsområdet är av stor vikt i en globaliserad värld och regeringen verkar därför för att smittskyddsfrågor ska ges hög prioritet såväl i det samarbete som sker i EU som i det samarbete som sker i WHO:s och FN:s regi. Mål 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som bland annat sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten påverkar exempelvis livsvillkoren för homo- eller bisexuella och deras utsatthet för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma gäller även för människor med annan etnisk bakgrund. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Mål 9 Fysisk aktivitet Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa, välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. Trenden är att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är en mycket lönsam samhällsekonomisk åtgärd.

97 6 (8) Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig och aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska ge ökad puls och andning samt avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energiförbrukning. Till fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation hör t.ex.: 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka eller minuters löpning tre dagar per vecka, men det kan också handla om trädgårdsarbete, friluftsliv, cykling eller att gå i trappor. Dessutom rekommenderas regelbundna korta pauser ("bensträckare"), särskilt för dem som har ett stillasittande arbete eller stillasittande beteende. Mål 10 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Mål 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målet med folkhälsopolitiken på detta område är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

98 7 (8) Folkhälsonämndens fyra prioriterade mål Sedan 2012 har Karlskoga respektive Degerfors kommun egna folkhälsopolitiska planer vilka är beslutade i respektive kommuns fullmäktige. Dessa bygger på gemensamma folkhälsopolitiska policyer Barn- och ungdomspolitisk policy och Folkhälsopolitisk policy. Policyerna är beslutade av respektive kommuns fullmäktige. Genom dessa styrdokument är fyra målområden inom folkhälsopolitiken prioriterade. Dessa är: - Delaktighet och inflytande (1) - Ekonomiska och sociala förutsättningar (2) - Barn och ungas uppväxtvillkor (3) - Alkohol, narkotika, dopning och tobak (11) Målen som kommunerna ska jobba mot är följande:

99 8 (8) De prioriterade områdena och målen är framtagna med utgångspunkt från nationellt, regionalt och lokalt arbete. Inför beslut har målen remissats av kommunernas nämnder för att sedan behandlas av kommunernas gemensamma tvärsektoriella nätverk för politiker. Policyerna och planerna finns att läsa och ladda ner från Karlskoga kommuns hemsida: Regionalt folkhälsopolitiskt arbete Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska arbete bygger på det regionala arbetet med folkhälsoplan och lokala folkhälsoavtal. I februari 2012 antog landstingsfullmäktige en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål- En god och jämlik hälsa i Örebro län Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i det regionala folkhälsoarbetet. Utifrån folkhälsoplanen har landstinget tagit initiativ till och tecknat fyraåriga samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Folkhälsoavtalen i Örebro län bygger på länets folkhälsoplan och syftet med avtalen är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för äldres hälsa samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I regionen finns även Regionalt program för social välfärd. Programmet pekar på att människors levnadsvillkor och förutsättningar är ojämlika och samhällets sociala välfärd inte kommer alla länsinvånare till del. Utifrån målområde 11, alkohol, narkotika dopning och tobak finns det en regional strategi som Länsstyrelsen tagit fram. Strategins mål är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Vidare läsning För att läsa mer om ämnet besök följande hemsidor:

100

101 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 för Karlskoga kommun Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Bokslut 2013 bygger på Karlskoga kommuns styrsystem. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål och med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer för hälsan år bokslut fokuserar på barns och ungas trygga uppväxtvillkor, vilket bygger på 2013 års kollegiala granskning av kommunens arbete med barnkonventionen. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunens årsredovisningsprocess kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunen, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta förväntas leda till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 17 februari, Folkhälsopolitiskt bokslut Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun. Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner. c:\temp\cljg9gearm.doc Karlskoga har sedan 2010 aktivt utvecklat arbetet med lokala folkhälsopolitiska bokslut års bokslut var ett kombinerat bokslut som gällde både Karlskoga och Degerfors kommuner, med folkhälsonämnden som avsändare. Bokslut var en kombination av att följa upp folkhälsoenhetens uppdrag samt en form av uppföljning av de lokala styrdokument inom folkhälsa, barnkonventionen och alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Det presenterade dessutom nuläget i kommunerna utifrån statistik hämtad från exempelvis Liv och hälsa undersökningarna. Bokslut 2010 avgränsades utifrån de politiskt prioriterade områdena; POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

102 2 (5) Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas lika levnadsvanor och livsvillkor ANDT För att förtydliga kopplingen till kommunernas respektive styrmodeller med övergripande mål förändrades bokslutet utförande Det innebar även att kommunerna fick kommunegna bokslut. Då det visat sig vara mer användarvänligt med kommunegna folkhälsopolitiska bokslut har detta fortsatt. Beskrivning av förslag Bokslut 2013 bygger på Karlskoga kommuns styrsystem. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunens ordinarie årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunen. Dessutom är det viktigt att boksluten blir färdiga i god tid, synkroniserat till kommunernas årsredovisningsprocesser. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt. Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en hållbar utveckling. Bokslutet utgår även från Karlskoga kommuns nya fullmäktigemål Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Nya målet, fullmäktigemål 3 gäller från och med Detta mål igår i 2013 års folkhälsopolitiska bokslut då processen att utveckla målet påbörjades under 2013 och det är ett viktigt mål för tydliggörande av barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Bokslutet ska vara ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete och behöver ta samma riktning som dit kommunen är på väg års bokslut fokuserar även på barns trygga uppväxtvillkor då Karlskoga och Degerfors kommuner genomförde en kollegial granskning inom ramen för Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken i slutet av Temat för granskningen var barns trygga uppväxtvillkor och innebär i praktiken en granskning om hur kommunerna följer barnkonventionen och barnets bästa. 1 Mål och budget

103 3 (5) Utifrån ovan utvalda målområden kompletteras aktuell statistik och fakta som ett breddat kunskapsunderlag. Statistiken hämtas både från folkhälsopolitiken och barnrätts/ungdomspolitiken och bygger på de skydds- och riskfaktorer som påverkar hälsan. Överväganden Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. De folkhälsopolitiska boksluten är ett verktyg för detta. Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt på att förbättra för medborgarna har även påverkan på folkhälsan på sikt. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner Folkhälsopolitiskt bokslut 2013, Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun. 2. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 för godkännande av kommunfullmäktige i Karlskoga kommun som en del av kommunens årsredovisning. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige Karlskoga kommun, för godkännande Samtliga nämnder i Karlskoga kommun för kännedom

104 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Barnkonventionens artiklar kopplas samman med årets bokslut och blir på så sätt även ett bokslut utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Bokslutet speglar även barns och ungas trygga uppväxtvillkor och hälsa. Detta är en viktig kunskapsgrund för att kunna leva upp till barnkonventionen och barnets bästa. Dialog och inflytande Delaktighet och inflytande är ett område som berörs i bokslutet då det har stor betydelse för hälsan men också är en mänsklig rättighet utifrån barnkonventionen. Folkhälsa Folkhälsopolitiskt bokslut kan användas som ett breddat beslutsunderlag och är en viktig faktor för hållbara beslut. Bokslutet synliggör även kopplingen till kommunernas styrmodeller, vilket innebär ett förtydligande mellan kommunens prioriteringar och folkhälsa. Jämlikhet och social rättvisa Ekonomisk och social trygghet är ett prioriterat område i bokslutet och genom detta synliggörs ojämlikhet utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Jämställdhet All statistik och information, där det är möjligt, redovisas på kön. Jämställdheten synliggörs både i fall där det råder ojämställdhet, likväl som jämställdhet mellan könen. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter

105 Bilaga Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Kommunens ekonomi kan komma att påverkas på sikt om förändringar beslutas utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det kan både innebära omfördelning likväl som ekonomiska satsningar/besparingar. Kostnadseffektivitet Genom ett grundligt förarbete kan kostnadseffektivitet uppstå, ur ett kommunperspektiv. Sociala investeringar bör projekteras och socioekonomiska analyser bör tas fram för att beräkna kostnad/vinst på olika processer. Tillväxt

106 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga

107 Årets folkhälso- och förebyggande kommun 2013 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari

108 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun År 2013 utsågs Karlskoga och Degerfors till årets folkhälso- och förebyggande kommun för strategiskt och strukturerat folkhälsoarbete samt för kommunernas samverkansarbete mot en jämlik hälsa. Hur står det då till i årets folkhälsokommun med utgångspunkt från barn och unga? Barn och unga är centrala i 2013 års bokslut. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 visar en bild av barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga, med utgångspunkt från ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål. Dessa mål ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot en tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, främjande och hållbar kommun. Kommunens prioriterade folkhälsoområden hänger samman med målen och främjar medborgarnas livsvillkor samt arbete för att minska skador av tobak, alkohol och narkotika. Folkhälsoområdena är beslutade av kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsopolitiska policy. FN:s konvention om barnets rättigheter bidrar också till bokslutets innehåll. I november 2013 granskades Karlskoga och Degerfors i sitt arbete med barns och trygga uppväxtvillkor inom ramen för Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Resultatet från granskningen är en viktig komplettering till bokslutet. Karlskoga kommun kan förbättra förutsättningarna för kommuninvånarnas hälsa genom tvärsektoriellt arbete och samverkan. Det är möjligt att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor och minska skillnader i hälsa. Genom att utgå från beslutade folkhälsopolitiska mål och folkhälsopolitiskt bokslut 2013 kan Karlskoga göra jämlikt och på så sätt göra skillnad. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Eje Johansson Anneli Bramvehl Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande 3

109 4

110 Innehållsförteckning Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun... 6 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla... 6 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling... 7 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga. 7 Inledning... 8 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Rökning, snusning, alkohol och narkotika Tobak Alkohol Narkotika Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Må bra Framtidstro Familj och personligt stöd I Karlskoga finns kompetenta föräldrar Sömn Fysisk aktivitet Matvanor Förskola och skola Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Ekonomi skyddsfaktor för hälsa Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer

111 Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Integrera jämlikhet i hälsa och barnkonvention i ordinarie styrning och ledning. Utveckla system för uppföljning och analys och bedöm konsekvenserna av olika åtgärder. Utveckla och implementera lokala styrdokument, exempelvis Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut och plan. Förbättra möjligheter för en bra start i livet för alla barn och unga. Utveckla familjestödsarbetet, utbildning och arbetsmarknad som hälsofrämjande arenor som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar Utgå från barnrätts-och ungdomsperspektivet exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel. Förbättra kommuninvånarnas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga. Utveckla samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och andra aktörer i samhället för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa. 6

112 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Behåll fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet. Det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa, symtom som stress, magont och riskbeteenden mellan killar och tjejer. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika åldersgrupper, beroende på andel skyddsfaktorer, social status och bland olika etniska grupper. Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Minska skillnader i hälsa och arbeta aktivt utifrån barnkonventionen. Förbättra förutsättningarna för och prioritera barn och unga med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer. Mer samhällsekonomiskt effektiv användning av gemensamma resurser. Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn/familjer. Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention. Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna samt med Örebro läns landsting och idéburna organisationer. Gränsöverskridande arbete handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarnas bästa. 7

113 Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. För att nå nationella folkhälsomålet God hälsa på lika villkor krävs långsiktighet, struktur och tvärsektoriell samverkan på lokal, regional och nationell nivå med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer, se figur 1. Utveckling av välbefinnande hos människan är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors hälsa. Folkhälsan påverkas av allt från biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och strukturella förhållanden som till yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Allt detta påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika skikt. Den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer. Nästa nivå utgör individens livsvillkor. Därefter följer levnadsvanor och den fjärde nivån närmast människan står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre 1. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Bearbetad version av Lena Edlund, efter Region Gotlands version av Dahlgrens och Whiteheads original. 1 Källa: ( ) 8

114 I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Arbetet hänger samman med nationella och regionala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska policy 2 och folkhälsopolitisk plan 3 är den jämlika hälsan central. Barns- och ungas trygga uppväxtvillkor är betydelsefulla då förhållanden under barndomen spelar en viktig roll för hälsan under hela livet. Genom tidiga åtgärder som förbättrar hem och förskole/skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa och skillnader i uppväxtvillkoren minska. Under hösten 2013 tilldelades Karlskoga tillsammans med Degerfors kommun pris, för kommunernas gemensamma folkhälsoarbete. Priserna är ett hedrande bevis på ett gott arbete som gör skillnad: Juryns motivering årets folkhälsokommun: Ett välorganiserat och, såväl inom som utom den egna organisationen, starkt förankrat folkhälsoarbete, målinriktat och med en jämlik hälsoutveckling i sikte. Juryns motivering årets förebyggande kommun: Årets pris tilldelas två kommuner i samverkan. Förutom att uppfylla de krav som ställs i nomineringsförfarandet visar de att små kommuner genom regionala och kommunala samverkansavtal och gemensam nämnd kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Genom att koppla sitt lokala ANDT 4 - och folkhälsoarbete till de nationella ANDT-målen finns också en långsiktighet mellan det som genomförs på lokal nivå och det som efterfrågas på nationell nivå. Karlskoga har i sitt samverkansarbete på politisk och tjänstemannanivå börjat utvecklingsarbetet för en mer jämlik hälsa som ligger i linje med WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 och Michael Marmots utredning Closing the gap. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser samt en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa - som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa - anses vara ett betydelsefullt strategiskt mål med utgångspunkt från Health Policyn är gemensam med Degerfors kommun och är antagen av respektive kommunfullmäktige. KF Karlskoga , 174, KF Degerfors , 36. Policyn gäller för perioden Ladda ner planen från: 3 Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 4 ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak. 9

115 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut 2013 ska presentera en bild över livsvillkor och levnadsvanor för barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun. Utgångspunkten är ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål vilka ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, jämlik och hållbar kommun. Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra kommunen och följa upp medborgarnas hälsa. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Karlskoga kommun och även fokus förårets bokslut blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar och skolsköterskornas elevhälsosamtal en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut Detta bokslut tar ansats utifrån tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Under 2013 processades ett nytt fullmäktigemål fram. Då detta har stor betydelse för bokslutets tema ingår även detta. Nya målet är; Fullmäktigemål (process 2013, gäller från 2014) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Med utgångspunkt från dessa mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Karlskoga kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt vid prioritering av statistik och information. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns 10

116 övergripande mål. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är framförallt förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds och riskfaktorer 5 ) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, samt utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder, alternativt ses som nyckeltal för utvecklingen. Indikatorerna ska kunna härledas till kommunens verksamhet. En indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenhet och kunskap som finns inom verksamheterna tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från rapporten Barn och unga , utgiven av nuvarande Folkhälsomyndigheten, enkätresultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer 2013, Kommun och landstingsdatabasen 7, Skolverket samt Rädda Barnens Årsrapport Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannens Max 18. Resultat från 2013 års kollegiala granskning på barns trygga uppväxtvillkor är också en kompletterande del av rapporten. Data som beskriver Karlskogas barns- och ungas hälsa 2013 är främst hämtad från skolsköterskornas elevhälsosamtal för läsår 2012/2013 med urval skolår 4 och 8. Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. 5 Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 6 Statens folkhälsoinstitut (2013). Barn och unga Utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund. Elanders Sverige AB, Mölnlycke

117 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Karlskoga kommun prioriterar aktiviteter som är främjande och förebyggande för invånarna i kommunen. Prioriteringen syns på den politiska dagordningen genom kommunens fullmäktigemål som beslutats av kommunfullmäktige och som sedan bryts ner på respektive nämnd. Det syns även genom prioritering av lokala folkhälsomål. Under 2013 syns en ökad medvetenhet inom kommunen, samt en vilja att jobba för ökad jämlikhet i hälsa och aktivt prioritera utsatta grupper. Genom det utvecklade arbetet med medborgardialoger har även kommunens möjligheter att utvecklas tillsammans med medborgarna förbättrats. Karlskoga har även tagit ytterligare steg för att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter utifrån ett intensifierat arbete med barnets rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt integration. År 2013 kan beskrivas dels genom uppföljning av indikatorer som kan mäta det prioriterade målet, men även genom att sätta örat mot marken och beskriva viktiga milstolpar på genomförda satsningar under året 8. Gemensamt för samtliga aktiviteter är grundingrediensen samverkan. Inom kommunen men också med andra kommuner, landstinget, idéburen verksamhet samt andra samhällsaktörer. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från urval ur Karlskogas folkhälsopolitiska plan 9 : Aktiviteterna är urval av exempel av Karlskogas arbete för en attraktiv kommun för alla. Detta är sammanställt i en matris på följande sida. 8 Under 2014 kommer folkhälsoplanen att följas upp i Karlskoga kommun 9 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 12

118 Mål Aktivitet 2013 Kommentar Ökad och kontinuerlig dialog - Medborgardialog - Ung medborgardialog Medborgardialoger genomförs om exempelvis torget och biblioteket Delaktighet och inflytande - Medborgardialogprojekt med Sveriges ungdomsråd - Feriejobb i kommunen Medborgardialogprojektet avslutades med gott resultat Karlskogas ungdomsråd utvecklades i denna process. Fysiska och virtuella mötesplatser - Politikerluncher - Karlskoga kommuns hemsida utvecklas Utveckling av politikercafé, utvecklat av ungdomar i medborgardialogprojektet. Synliggöra folkhälsoarbetet - Årets folkhälsokommun Folkhälsokonferens Folkhälsa i Fokus Inbjöds till flera nationella arenor för att beskriva - Samverkan och strategiskt arbete lyftes fram som framgångsfaktorer för årets folkhälsokommun. - Positiva utvärderingar av folkhälsokonferens 2013 kommunens folkhälsoarbete Ökad jämställdhet och jämlikhet inom alla samhällsområden - Planering och uppbyggnad av jämställda förskolan Pärlan - Jämställd snöröjning - Tänk nytt, lätt och rätt handbok om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Utvecklat arbete för att ha jämlikhet och jämställdhet som en utgångspunkt under planering och arbete. 13

119 Mål Aktivitet 2013 Kommentar Främjande och förebyggande arbete - Årets förebyggande kommun Familjecoacher tillsätts - Struktur och aktiviteter lyfts fram som vinnande koncept - Fälttjänsterna avslutas Tidig upptäckt och insatser - Verksamheten Rymden för barn och unga med föräldrar Väl fungerande samarbete med Svenska kyrkan med alkohol-, drogproblematik, eller psykisk sjukdom Förebyggande aktiviteter i syfte att minska alkoholbruk för ungdomar - Stoppa langningsarbete - Drogfri skolavslutning - Positivt samarbete med lokaltidning - Positiva recensioner från deltagande ungdomar och samarbetspartners Fortsatt samverkan mellan berörda aktörer - Påbörjat drogförebyggande samverkansarbete Oro för nätdroger utvecklade ett nära samarbete kring narkotika Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Karlskoga är en varuproducerande kommun i västra Örebro län och tillhörande Värmlands landskap. I december 2013 hade Karlskoga invånare, vilket är en ökning sedan År 2012 fanns cirka familjer med hemmaboende barn (yngre än 21 år). 1 femtedel av hushållen i Karlskoga består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. I Karlskoga fanns samma år barn i åldrarna 0-19 år. 88 procent av Karlskogas invånare är födda i Sverige vilket är en högre andel om man jämför med länet och riket. Karlskoga har i och med detta en lägre andel utrikes födda invånare än både regionen och riket. Karlskoga har däremot en högre andel medborgare med finskt ursprung i jämförelse med länet och riket. Detta är en anledning till att Karlskoga kommun är ett finskt förvaltningsområde. 14

120 Kommunala basfakta Karlskoga Invånare, antal Varav kvinnor Varav män Invånare 0-12 år, andel (%) 12,2 % 12,3% 12,3% 12,4% Invånare 65+, andel (%) Varav kvinnor 25,8% 26,3% 26,6% 26,8% Varav män 21,4% 21,9% 22% 22,1% Födda, antal Födelseöverskott Döda, antal Medellivslängden 11 i Karlskoga kommun är 82,5 år för kvinnor och 78,6 år för män vilket är precis under värdet för länet och riket. Inflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Utflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Flyttningsnetto, antal Varav kvinnor Varav män Immigrationsnetto, antal Varav kvinnor Varav män Immigrerade, antal Varav kvinnor Varav män Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (Barnkonventionen, artikel 2-4) Under 2013 genomfördes en kollegial granskning av Karlskoga och Degerfors kommuner inom ramen för kommunernas partnerskapssamarbete för att utveckla FN:s konvention om barnets rättigheter. Under en dag undersöktes hur trygga uppväxtvillkor barn och unga har av Partnerskapet för barns rättigheter i 10 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 11 Förväntat antal levnadsår vid födseln. Medelvärde för perioden Källa: kommunala basfakta, Folkhälsomyndigheten 15

121 praktiken 12. Granskningens fokus var barnkonventionen i styrprocessen samt delaktighet och inflytande för barn och unga. Resultatet från Karlskoga och Degerfors kollegiala granskning visar att kommunerna har en mycket tydlig prioritering på barn och unga. Karlskoga och Degerfors kommuner har även en samsyn vad gäller barnrättsfrågor och barnperspektivet. Det finns ett stort engagemang och en tydlig röd tråd mellan förtroendevalda - tjänstemän - verksamhetsnära. Granskningen visar också på att det finns utvecklingsområden. Förtroendevalda ger exempelvis uttryck för att vissa styrdokument låter bra på papper men att de behöver finslipas för att det ska bli en röd tråd från ord till handling. I granskningen lyftes också att barnets rättigheter utifrån barnkonventionen borde vara i centrum lik väl som olika lagar. Granskarna från partnerskapet för barns bästa i praktiken ser en potential för utveckling av samverkan med barnets bästa i fokus. Slutsatsen från granskningen visar att Karlskoga och Degerfors kommuner är på god väg i arbetet med förverkligandet av barnkonventionen, även om en del arbete återstår. Den sammanfattande bild som ges av barnrättsarbetet i Karlskoga och Degerfors är att det finns en röd tråd som genomsyrar arbetet och även ett stort engagemang. Med utgångspunkt från detta finns stora möjligheter att utveckla kommunernas arbete som ska gå från ord till handling i implementeringen av barnets rättigheter enligt rapporten 13. Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnet har rätt att bli hört och barnets intresse ska komma i främsta rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras (Barnkonventionen, artikel 12-14) Vid senaste valet (2010) valde 70 procent av förstagångsväljarna att rösta till kommunfullmäktige i Karlskoga. Ungas valdeltagande och förtroende för myndigheter, politiker och institutioner är lägre bland förstagångsväljare än bland övriga. Valdeltagandet bland förstagångsväljare i Sverige har dock ökat de senaste två valen. Däremot saknar nästan varannan ungdom i Sverige tillit till andra människor. 14 World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011 har undersökt unga i åldern år och förtroende för demokrati. Resultatet visar på ett tydligt trendbrott. Under en längre tid har unga och äldre delat samma värderingsgrund vad gäller demokrati och avståndstagande från diktatur. Den senaste undersökningen visar att nästa 10 procent av den yngre generationen säger att demokrati är dåligt, samtidigt som en allt större grupp värderar diktatur som bra eller mycket bra. Sverige sticker ut som ett land som har blivit mer antidemokratiska i jämförelse med övriga länder i undersökningen. Detta är ett 12 Karlskoga och Degerfors ingår sedan 2004 i ett nationellt partnerskap för barnets bästa i praktiken. Läs mer om Partnerskapet på 13 Kollegial granskning Karlskoga och Degerfors kommuner. Med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. 14 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 16

122 nytt fenomen. Det samband som forskarna Lindberg och Staffan såg som starkast associerat med antidemokratiska värderingar var utbildning. Ungdomar som svarar att de tycker att det vore bra med en annan form av diktatur eller som kan tänka sig att sälja sin rösträtt för pengar saknar nästan alla högre utbildning. 15 Var femte svensk ungdom kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar Nästan 15 procent av de unga tycker att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av militären. Var fjärde svensk ungdom anger att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare så man slapp bry sig om att rösta Figur 2: Rösträtt till salu Lindberg, Staffan I och Svensson Richard (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 17

123 Rökning, snusning, alkohol och narkotika Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Barnkonventionen, artikel 33) Tobak All rökning är en riskfaktor och spelar stor roll för folkhälsan. Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det går fortare och kräver färre cigaretter för att etablera ett nikotinberoende hos ungdomar än hos vuxna. När bruket väl är etablerat är det svårt att bryta. På kort sikt riskerar unga rökare drabbas av exempelvis minskad lungfunktion, sämre kondition ökad astmaproblematik samt hosta och andnöd. Att röka vattenpipa orsakar samma sjukdomar och skapar även samma beroende som tobaksrök. Hos spädbarn som utsätts för passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd 17. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Snus innehåller över giftiga ämnen varav 28 är cancerframkallande. Snusning ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Användning av snus är framförallt en manlig vana. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Svenskfödda pojkar är gruppen som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning 18. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen under perioden , visar utvecklingen en något ökad andel elever i skolår 9 i Karlskoga som röker och snusar dagligen. I elevhälsosamtalen som görs årligen med alla elever i klass 6, 8 samt 1 på gymnasiet ställs frågan om eleven vanor kring tobak, alkohol och narkotika. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att 92 procent av tjejerna respektive 88 procent av killarna i skolår 8 aldrig röker. Vad gäller snusning är det 97 procent av tjejerna respektive 89 procent av killarna som aldrig snusar. 17 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 18 Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 18

124 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Alkohol Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och en rad negativa psykologiska, sociala och fysiska hälsokonsekvenser, däribland tobaksbruk, drogmissbruk, skolproblem och oskyddat sex. En undersökning visar att det är fyra gånger större risk att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende i jämförelse med de som börjar dricka vid 20 års ålder. Med utgångspunkt från nationell statistik är det vanligare med riskabelt alkoholbruk bland ungdomar i åldern år som är födda i Sverige än för ungdomar som är födda utomlands 19. Senaste Liv och hälsa ung undersökningen 2011 visar på en positiv utveckling i Karlskoga där färre ungdomar i skolår 9 anger att de druckit alkohol under vårterminen. Trenden ser likadan ut för både killar och tjejer, men det är fler tjejer än killar som angett att de druckit alkohol. Likaså är det tjejerna som i högre grad anger att de har en hög alkoholkonsumtion. Trenden i Karlskoga följer den nationella trenden med fler ungdomar som avstår alkohol. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. I Karlskoga kommuns elevhälsosamtal för skolår 8 20 svarar större delen av eleverna att de inte dricker alkohol. Det är ett positivt resultat. I analysen av svaren bör elevhälsosamtalets genomförande beaktas då eleverna svarar på en enkät som sedan diskuteras med skolsköterska. Upplevelsen från skolsköterskorna som genomför enkäten är att ungdomarna svarar sanningsenligt. Samtalen innebär en viktig möjlighet att kunna förebygga ohälsa då åtgärder kan sättas in vid behov. I jämförelse med Liv och hälsa ung undersökningen svarar alla elever anonymt på en enkät utan efterföljande samtal. 19 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 20 För bokslutet har urvalet gjorts till skolår 8 i samtliga frågor. 19

125 85 procent av flickorna respektive 79 procent av pojkarna i skolår 8 angav i senaste elevhälsosamtalen att man aldrig dricker alkohol. Dessa siffror visar på ett omvänt resultat gentemot senaste årens resultat från Liv och hälsa ung i skolår 9 där fler pojkar anger att man inte druckit under vårterminen. Resultaten är dock inte jämförbara då det är olika mätmetoder och olika åldrar på eleverna. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Narkotika Elevhälsosamtalen tar även upp frågor som om man provat narkotika samt hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika. Narkotiksbruk medför kraftigt ökade risker för skador både medicinskt och socialt. Skadorna kan uppkomma både akut och efter en tids användning. Nationell data visar att olika typer av psykiska besvär och sjukdomar är vanligare hos personer med skadligt bruk av narkotika. Det omvända syns också, det vill säga att ett mindre regelbundet bruk av narkotika leder till psykisk ohälsa i högre grad. Det finns även ett starkt samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet 21. Ur ett länsperspektiv visar de senaste årens mätningar genom Liv och hälsa ung att majoriteten av ungdomarna inte har använt narkotika. Pojkar och gymnasieelever har enligt samma undersökningar brukat narkotika i större utsträckning än flickor, respektive elever i nian. Flickor som använt narkotika har en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat 22. Spice och cannabis är störst bland unga i Örebro län. Cannabis innehåller en högre halt THC idag än tidigare, vilket gör drogen starkare. Cannabis är skadligt för den växande hjärnan och påverkar inlärningsförmågan och organisationsförmåga. Spice är en syntetisk substans som ger ett cannabisliknande rus. Då det finns 21 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 22 Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 20

126 många olika varianter av spice är det svårt att avgöra styrkan. Det gör att kroppens reaktion är svår att förutsäga. De unga droganvändarna i länet är från år gamla och upp till 25. Att spice inte är narkotikaklassat betyder inte att det är ofarligt. Spice är en drog som kan innehålla både bensin och lösningsmedel. Det är viktigt att stärka föräldrarna så att de har verktyg för att kunna ta samtal med sina ungdomar 23. Elevhälsosamtalen visar att ingen av flickorna i skolår 8 har provat narkotika i jämförelse med 2 procent av pojkarna. Vid frågan hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika svarar 98 procent av flickorna och 97 procent av pojkarna att de säger bestämt nej. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. 23 Nerikes Allehanda, 8 mars Spice och cannabis störst bland unga. Journalist:Helena Björk. 21

127 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas och utvecklas. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet kan beskrivas som långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av 24. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från urval ur Karlskogas folkhälsopolitiska plan 25 : Aktiviteterna är urval och exempel från Karlskogas arbete för en socialt hållbart Karlskoga. Detta är sammanställt i en matris nedan. Mål Aktivitet 2013 Kommentar Familjestöd - Kompetenta familjer - Lokalt arrangerade seminarier - Resultat och slutförande av treårigt forskningsprojekt. - Samverkansvinster! 24 Sveriges kommuner och landsting (2013) Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. 25 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 22

128 Mål Aktivitet 2013 Kommentar Minskad psykisk ohälsa - Planering av dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa Samverkan utifrån kostnadseffektiv metod för ökad hälsa Öka och stärka arbetet med barnkonventionen - Genomförande av kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor Tredje granskningen sedan 2007 visar på en positiv utveckling av arbetet i Karlskoga. Skola för trygghet och utveckling - Invigning av Möckelngymnasiet Positiv satsning för en attraktiv kommun Må bra Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6) Upplevelsen av att må bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet, det vill säga jämlikhet i hälsa. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om flickors/kvinnors och pojkars/mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen för perioden , visar utvecklingen av Karlskogaungdomarnas egenupplevda hälsa på en förbättring över tid. Ur ett genusperspektiv så är detta ett viktigt nyckeltal och utvecklingsområde då pojkar i mycket högre grad anger att de mår bra i jämförelse med flickor.. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att de flesta barnen/ungdomarna anger att de mår bra. Det gäller både för skolår 4 och 8. I skolår 8 kan en liten skillnad ses att fler killar anger att de mår bra i förhållande till tjejer. Den skillnaden syns inte för skolår 4. 23

129 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Framtidstro Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6) Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro 26. Karlskogas senaste resultat i Liv och hälsa ung (2011) visar upp en optimistisk syn, där över 80 procent av ungdomarna i skolår 9 ser ljust på framtiden. Utifrån ungdomarnas resultat finns en könsmässig skillnad, där män/pojkar har en något ljusare syn på framtiden. Flickorna har å andra sidan en positiv trend med ökad andel som ser mycket eller ganska ljust på framtiden. Elevhälsosamtalen visar på att nästan varje elev i skolår 4 och 8 ser positivt på framtiden. Svaren från elevhälsosamtalen visar på fler barn/unga som ser positivt på framtiden än vad som tidigare framkommit i Liv och hälsa ung undersökningen. Som poängterats tidigare i bokslutet är det olika metoder för genomförande av enkäter och olika åldrar, så resultaten ska tolkas med försiktighet. 26 Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 24

130 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Elevhälsosamtalen tar även upp frågan om hur många av kommunens elever som känner sig glada. Resultaten samstämmer med andel barn och unga som har framtidstro. Nästan alla ungdomar i skolår 4 och 8 anger att de känner sig glada. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Familj och personligt stöd Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet (Barnkonventionen, artikel 18) 25