Specialpedagogisk tidskrift. - att undervisa. TEMA: Perception och lärande. Svenska Förbundet för. Specialpedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialpedagogisk tidskrift. - att undervisa. TEMA: Perception och lärande. Svenska Förbundet för. Specialpedagogik"

Transkript

1 Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa TEMA: Perception och lärande Svenska Förbundet för 1

2 Anders Nordin Gunilla Olsson Gudrun Nylander Eva Rydholm Redaktionsråd Innehåll Redaktionen Ordföranden har ordet...3 TEMA Perception och lärande Mitt liv att leva med perceptionsstörningar...5 Perceptionens betydelse i skolan...10 Perceptionens betydelse...18 Min väg till arbetet som lärare...21 Övrigt Årsmöte för Svenska Förbundet för...14 Börjar elevhälsan i klassrummet?...15 Boktips 2/ ICF - ett verktyg för kartläggning i vardagen...23 Föreläsningar om dyslexi Teater som ger självförtroende...26 Svenska Förbundet för...27 Kompetensutveckling Annonser Specialpedagogiska skolmyndigheten...4 Hjälpmedelsinstitutet...28 Bilaga: EuroNews nr 20 Lena Singleton Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. Utgivningsplan och teman 2011 Nr 3/2011 Praktiskt estetiska uttrycksformer Utgivning i slutet av september Nr 4/2011 Särskolan Utgivning i början av december Ansvarig utgivare Anders Nordin Dömmesta Stora Mellösa Tel: Redaktör Lena Singleton Jörgensgatan 4c Göteborg Tel: Foto framsida Gunilla Olsson Hemsida Annonspris Helsida 4.000:- Halvsida 2.300: Kvartsida 1.250: 1 spalt 1.600: Övriga priser: Se annonsbokningar och prenumerationsärenden Lösnummer 75 kr/ex. Kan köpas i mån av tillgång. Porto tillkommer. Annonsbokningar och prenumerationsärenden Learning Partner Sture Andersson Bagaregatan Nyköping Tel Prenumeration Plusgiro Bankgiro Org.nr Avgift kr 2

3 Ordförande har ordet nr 2/2011 Omslagsbilden till detta nummer av Specialpedago- gisk tidskrift kan vi använda som underlag för många olika samtal. Med utgångspunkt i temat Perception och lärande kan vi konstatera hur komplicerad vår omvärld är och hur svår den kan vara för personer med percep- tionssvårigheter. I Aviva Ejdelmans personliga och väl beskrivande berät- telse om Mitt liv att leva med perceptionsstörningar får vi på ett påtagligt sätt del av vardagen för en ung person med perceptionssvårigheter. Och omslagsbilden bekräf- tar Avivas berättelse. Golvet breder ut sig under mina fötter. Det är mönstrat och olikfärgat. Mönstret och formerna gör att golvet hela tiden rör på sig., skriver Aviva. Och vidare berättar Aviva att siffrorna i buss- och tågtidtabeller flyter ihop eller flyter omkring. På stationen behöver hon hjälp att hitta riktmärken och har svårt att urskilja enskilda personer i folkvimlet. Perception handlar om hjärnans tolkning av våra sinnesintryck, förklarar Annika Flenninger i sin artikel Percep- tionens betydelse i skolan. Annika utgår i sin artikel från Eriks konkreta upplevelser på väg till och i skolan och beskriver sedan vad skolan kan göra för att hjälpa Erik att tolka, sortera och samordna sinnesintrycken. En start- rutin när Erik kommer till skolan, ritprat och seriesamtal samt sanering av onödigt ljud, ljus, lukt och rörelse är några exempel som Annika ger. I artikeln får vi även en bra generell beskrivning av svårigheter med visuell, auditiv, taktil och kinestetisk perception. Barbro Bruce bidrar i detta nummer med en artikel om Perceptionens betydelse. Barbro fördjupar sig kring perceptionens roll i språkutvecklingen och språkets roll för perceptionsutvecklingen och förklarar att sambandet mellan perception och språk är cirkulärt och ömsesidigt gynnande. Vi får även från Barbro exempel på vad vi bör tänka på och vad vi kan göra i skolmiljön för att un- derlätta för personer med perceptionssvårigheter. De erfarenheter Tobias Stenekull redovisar i Min väg till arbetet som lärare visar tyvärr varken på en lärarutbild- ning eller en skola för alla. Men det är med stor glädje man tar del av Tobias berättelse om det målmedvetna arbetet till lärarjobbet. Man blir även glad när han beskriv- er att min öppna attityd gentemot eleverna skapar ett tillåtande och hjälpsamt klimat i klassrummet, där det är ok att inte vara helt perfekt och där jag hjälper eleverna och eleverna hjälper både mig och varandra. Ett spännande initiativ av unga företagare beskrivs i Gunnel Jakobssons artikel Föreläsningar om dyslexi. Tre gymnasieelever erbjuder föreläsningar ur ett elevper- spektiv kring dyslexi beskrivet som Berget Dyslexi. Teater som ger självförtroende är en artikel som tangerar nästkommande nummers tema. Barbro Jönsson berättar om ett teater- och miljöprojekt med ett processinriktat arbetssätt där alla ämnen och framför allt alla elever var delaktiga. Från konferensen om elevhälsa som hölls i Visby 5-6 maj har Ann-Britt Lindgren skrivit ett referat. Frågeställningen inför konferensen var Börjar elevhälsan i klass- rummet? Som Ann-Britt skriver fick vi ett klart svar: - Elevhälsan börjar i klassrummet. Det är så mycket vi pedagoger kan göra för att skapa en hälsosam och utvecklande miljö genom att ha ett salutogent förhåll- ningssätt till barn/elever., avslutar Ann-Britt. Två av föreläsarna vid elevhälsokonferensen var Chris- tina Gustafsson och Laila Aldenius. De föreläste om ICF som ett verktyg för kartläggning i vardagen. I detta nummer bidrar de med en värdefull artikel med utgångspunkt i sin föreläsning och med en enkel praktiskt- pedagogisk tillämpning av ICF. Boktipset i detta nummer beskriver Sett med barns ögon av Anne Vibeke Fleischer. Om vi avslutningsvis kopplar omslagsbilden till det enorma informationsutbud som finns i vår omgivning och den konkurrens som finns mellan alla budskap, kan vi använda bilden som illustration till de samtal vi hade vid årsmötet för SFSP om att göra förbundet mer synligt. Vi har ett kort referat från årsmötet i detta nummer där vi bland annat lyfter fram denna fråga. Vi kan konstatera att vi är ett viktigt förbund som arbetar med väsentliga frågor i dagens förskola och skola och att vi har erbjudanden både i form av kompetensutveckling och i form av vår tidskrift som är intressanta för alla som är verksamma i förskola och skola. Trots detta når vi inte ut med vårt budskap och tyvärr fortsätter vi att tappa medlemmar. Hur ska vi göra för att bli mer synliga i omvärlden? Till sist önskar jag alla medlemmar och alla läsare en avkopp-lande och skön sommar och avslutar med samma uppman- ing som tidigare somrar: Varhelst ni möter en presumtiv medlem eller prenumerant - passa på att rekrytera!! Anders Nordin 3

4 4

5 Mitt liv att leva med perceptionsstörningar TEXT Aviva Ejdelman FOTO Edward Ejdelman ILLUSTRATIONER Mattias Carlson Mina perceptionssvårigheter beror på en medfödd cp-skada. Mitt handikapp orsakar stora problem i vardagslivet. Tyvärr misstolkas mitt sätt att vara av personer som inte känner till mitt handi- kapp och jag upplevs ibland som lat och ointresserad. Jag har skrivit denna berättelse för att fler ska få chansen att förstå min situation. MORGONBESTYR Klockan ringer. Det är dags att stiga upp. Slänger undan täcket, stiger upp och går för att klä på mig. Påklädnin- gen sker, som allt annat jag gör, enligt rutin. Kvällen före har jag lagt fram kläderna för att undvika att bli stressad. Jag kan inte själv se om kläderna sitter rätt, om färger och mönster passar ihop eller om kläderna är rena. Där- för ber jag någon titta på mig när jag är färdigklädd. Frukost Jag klarar inte av att förbereda måltider själv. Så här går det till vid frukosten. Första problemet är att ta ut maten ur kylskåpet. Efter- som jag saknar orienteringsförmåga och logiskt tänkande kan jag inte skilja frukostmaten från andra matvaror i kylskåpet. Därför måste jag ha hjälp med att plocka fram vad jag behöver till frukost. När jag ska skära bröd kan jag inte bedöma avståndet mellan kniv, bröd och fingrar eller bedöma tjockleken på brödskivorna. Detta gör att jag ofta skär i fingrarna istäl- let för i brödet. Smöret är nästa problem. Ofta blir stora delar av smörgåsen utan smör eller så får jag för mycket eller för lite smör på brödet. Ibland rinner det över då jag ska hälla upp dryck i ett glas eller i en kopp eftersom jag inte kan avgöra när jag ska sluta hälla. Då jag sätter mig till bords kan jag på grund av min bristande avståndsbedömning inte se om jag sitter nära eller långt från bordet. Därför spiller jag ofta på kläderna. När jag ätit färdigt och ska plocka undan maten kommer nästa problem - var ska jag börja? Vad ska slängas och vad ska stoppas tillbaka i kylskåpet eller skafferiet? Hur ska jag kunna avgöra om disken blivit ren eller inte? Min perceptionsstörning gör att jag inte kan skapa någon struktur i det som ska göras. Till och med en sådan enkel sak som att plocka undan efter frukosten blir därför ett stort problem. Tandborstning och kamning Efter frukosten går jag in på mitt rum för att borsta tänderna. Jag kan inte urskilja var jag har borstat, hur nog- grant eller var det behövs ytterligare borstning. Framsida, insida och tuggyta betyder samma sak för mig; jag kän- ner inte någon skillnad. Jag återvänder till köket efter tandborstningen för att fråga om jag är ren om munnen. Jag försöker kamma mig själv, men måste ändå be om hjälp eftersom jag kan ha kammat på samma ställe hela tiden. Att kamma frisyrer eller att bedöma om hårbanden 5

6 sitter lagom hårt måste jag också ha hjälp med. Måste jag tvätta håret på morgonen uppstår samma be- kymmer. Var är håret blött? Var har jag schamponerat det? Har jag sköljt av allt schampo? Resultatet kan bli hur tokigt som helst och jag måste därför ha hjälp även med hårtvätten. Bäddning Nästa moment i morgonbestyren är sängbäddningen. Eftersom jag inte kan uppfatta täckets längd och bredd kan det hamna på tvären. Skor & ytterkläder Nu är jag nästan färdig för att åka till skolan. Jag återvän- der till mitt rum för ta på mig ytterkläderna. Först skorna, sen jackan. Skor är svårt. Jag har svårt att skilja på vänster och höger sko. Därför hamnar fel fot i fel sko ibland. Jag känner inte om skosnörena sitter hårt eller löst eller hur skorna passar. Sommartid är sandaler- nas knäppning jobbig. Hålen i remmen förvandlas till ett enda hål som gör att det är svårt att få spetsen i spännet att passa in i hålet och att få remmen lagom spänd. Ibland glömmer jag saker som jag lärt mig, som till ex- empel att knyta skor. Då är det bara att repetera. Nu är det jackans tur. På jackan är det blixtlåset och knapparna som inte vill som jag vill. Blixtlåset krånglar och det är svårt att sätta ihop knappar och knapphål så att det går att knäppa. Jag kan nämligen inte bedöma avstånd. Det är också svårt att passa in rätt knapp i rätt knapphål och ofta knäpper jag snett. Det är många små detaljer som gör att det inte stämmer. Mössa och glasögon kan jag sätta på mig själv, men jag kan inte se om de hamnar snett. Halsduken är svårare för jag känner inte om jag knutit den lagom hårt. Jag känner ingen skillnad på hårt och löst. Då vantarna ska på hamnar ofta två fingrar i ett av van- tens hål. Jag ser eller känner inte att något är fel. För mig går fingrarna ihop och två fingrar blir till ett. Innan jag är färdig att gå till skolan vill jag ha ett godkän- nande från någon om att allt ser rätt och bra ut. Äntligen klar? Till slut återstår det bara att låsa min dörr. Det händer ibland att jag inte klarar av att låsa eller låsa upp dörren. Jag har då försökt att vrida nyckeln åt fel håll utan att märka någon skillnad. När jag väl låst dörren och gått ut måste jag flera gånger återvända, ef-tersom jag för mitt inre inte kan se om jag låst dörren eller inte. SKOLAN Trappor & skåp som bråkar Så är det dags för skolan. Jag bor på ett elevhem en bit bort, så jag åker buss till skolan. Väl framme vid skolan möts jag av den första svårigheten, trappan. Jag kan inte klara av nivåskillnader. Trapp- stegen flyter ihop till ett plan och mina ögon ser inte hur stora eller hur små steg jag måste ta för att gå uppför eller nedför trappan. Det är speciellt svårt att gå nedför. Därför faller jag ofta. Jag tycker det är obehagligt att gå i trap- por. Det känns som om jag svävar, så därför tar jag det mycket försiktigt. Innan dagens första lektion måste jag hämta böckerna i skåpet. Min blick vandrar över de gula skåpen. Jag kän- ner huvudvärken och yrseln komma. Vilket skåp är mitt? Vid all orientering tar jag hjälp av något slags riktmärke. Riktmärket skiftar från situation till situation. Framme vid skåpet kan det vara svårt att låsa upp. Att pricka rätt så att nyckeln hamnar i nyckelhålet kan vara mycket besvärligt. Men efter några försök brukar det lyckas. När skåpet väl är upplåst försöker jag orientera mig bland böcker och stenciler vilket inte är så lätt. Allting inne i skåpet flyter ihop eller så rör de olika sakerna på sig. Ofta kan boken jag letar efter ligga mitt framför ögonen på mig, men jag ser den inte. Alla böcker och papper antar samma färg, den färg som förekommer mest. Någon måste hjälpa mig att hålla ordning i skåpet, bygga upp en struktur så att jag lättare kan hitta. Det är viktigt att bara det nödvändigaste förvaras i skåpet. Vägen till lektionssalen Nu står jag med böckerna i handen och ska bege mig till 6

7 första lektionen. Golvet breder ut sig under mina fötter. Jag börjar gå på golvet. Det är mönstrat och olikfärgat och svårt för mig att gå på. Mön- stret och formerna gör att golvet hela tiden rör på sig. Jag kan inte själv ta mig till lektionssalen efter- som alla salsdörrar ser likadana ut. Jag vet inte vilken dörr jag ska välja. Genom att ta fasta på olika riktmärken kan jag så småningom lära mig vilken dörr som går till vilken sal. Undervisning i allmänhet... Det krävs mycket tålamod av dem som under- visar mig eftersom jag inte fungerar som en vanlig elev.det mesta av undervisningen bör ske muntligt och helst enskilt. Den enskilda under- visningen ger bäst resultat eftersom den ger mig möjlighet att få materialet förklarat speciellt för mig. Jag kan då också ställa frågor till läraren under tiden som text och uppgifter gås igenom. För att jag ska kunna tillgodogöra mig undervisningen måste jag ha en lugn studiemiljö. Ljud och buller splittrar min koncentrationsförmåga. Det är också viktigt att rummet har en enkel möblering utan inslag av alltför iögonfallande tavlor, gardiner eller tapeter. När läraren ska ge mig en uppgift måste uppgiften delas upp så att jag bara får en instruktion i taget. Ofta behöver instruktionen upprepas flera gånger för att jag ska kunna tolka informationen rätt. När jag tror att jag har förstått, repeterar jag instruktionen. Texter och bilder i undervisningen måste vara anpassade så att jag kan förstå innehållet. Bokstäverna måste vara större än normalt och texterna får inte vara för komplic- erade. Även bilderna bör vara förenklade och onödiga detaljer måste plockas bort. För att jag ska kunna förstå en text måste texten först läsas högt för mig och sedan förklaras. Jag kan inte dra egna slutsatser av de texter som jag läser. Arbetsuppgifter som bygger på att leta efter svar i texter är omöjliga för mig att genomföra. Jag kan inte orientera mig i texten och komma fram till rätt svar. Vid muntliga övningar och redovisningar är det viktigt att låta mig tala till punkt. Vid minsta avbrott tappar jag tråden och måste börja om från början igen. Läraren måste använda ett enkelt språk, inte tala i bilder, inte använda abstrakta ord eller baka in dolda budskap i uppgiften. Blir det för krångliga texter kan jag inte tolka eller förstå innebörden av dem. Jag klarar inte själv av att strukturera en uppgift. Därför är det viktigt att den som undervisar mig bygger upp en struktur som jag kan förstå. Muntlig repetition i alla ämnen är väldigt viktig. Rep- etitionen ska vara en dialog mellan mig och läraren där vi diskuterar och tolkar uppgifter och resultat. Genom dessa samtal får jag också bekräftelse på de kunskaper jag förvärvat. En metod för att testa kunskaperna, som fungerar myck- et bra för mig, är muntliga prov. Läraren eller assistenten läser upp frågan i förenklad form. Jag svarar muntligt och läraren/assistenten skriver ner svaret på papperet. Jag kan inte läsa läxor själv, eftersom jag inte har förmå- ga att strukturera arbetet. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt hinns med på lektionstid. Det hade underlättat för mig om läxläsning och lektion hade kun- nat flätas ihop. Ska jag undervisas i grupp är sammansättningen av gruppen viktig. Andra elever med stort hjälpbehov bör inte sättas i samma grupp som jag om bara en lärare finns tillgänglig. Jag måste ha både anteckningshjälp och extra muntlig genomgång för att kunna tillgodogöra mig undervisningen. Ett alternativ till enskild undervisning är att sätta in ytterligare en lärare i gruppen....och matematik i synnerhet Matematik är ett av de ämnen som jag har svårast för. Det är ofta nödvändigt att jag, tillsammans med läraren, väljer ut delar av kursen och koncentrerar mig på dessa. Det krävs rutat papper, där en siffra skrivs i varje ruta, för att jag ska kunna läsa siffrorna rätt. Läraren läser talet högt för mig. Därefter behöver jag hjälp med att skriva ner det jag uppfattat. När vi tillsammans gått igen- om hela uppgiften gör jag en uträkning med hjälp av miniräknare. Eftersom jag inte kan följa med i det logiska resonemang som krävs för att utföra en matematikuppgift, kan jag inte heller dra några långtgående slutsatser. För att jag ska kunna hålla isär de olika delarna, får uppgifterna inte innehålla för många olika delmoment. Uppställningar i tabellform är inte till någon hjälp för mig. Enhetsbyten eller att förstå ett tals värde ställer också till bekymmer. Därför kan jag till exempel inte 7

8 räkna ut hur mycket växelpengar jag ska ha tillbaks vid ett affärsbesök. Jag kan inte heller uppfatta någon skillnad på mått. En liter är för mig detsamma som en deciliter. Datorn i skolarbetet Ofta används datorn som hjälpmedel i matematikunder- visningen. Ska det fungera för mig krävs det en hel del anpassningar. Tecknen måste vara så stora att jag kan se dem ordentligt på bildskärmen. Förklarande text måste vara förenklad. Alla ord och siffror som inte har direkt med uppgiften att göra bör plockas bort. Lärarens instruktioner måste vara klara och tydliga. Det är också viktigt att jag får arbeta i mitt eget tempo. Eftersom jag inte kan tyda siffror i tabellform kan jag inte använda kalkylprogram. Sport & idrott Jag har svårt att lära mig och att förstå de instruktioner och regler som gäller för olika idrotter. Ledaren måste långsamt förklara en regel i taget för mig. För att kon- trollera att jag förstått en regel upprepar jag vad ledaren sagt. Även om jag lärt mig reglerna muntligt kan jag oftast inte delta i idrottsaktiviteten, eftersom jag inte kan hålla isär de olika reglerna. Detta gäller alla idrotter och även lekar med regler. I idrotter med snabba rörelser hinner jag inte med. Jag kan inte samordna flera rörelser utan måste utföra ett mo- ment åt gången. FRITIDEN Trafik När jag ska gå över en gata kan jag inte se hur långt bort eller hur nära bilarna kör. Många bilar flyter ihop och blir till en enda lång bil. Vid övergångsstället får jag en känsla av att den jättelånga bilen aldrig tar slut så att jag kan gå över. Jag ser inte ojämnheter eller trottoarkanter utan ramlar ofta över dem. Mönstrade trottoarer, ojämn mark och stensatta gator flyter ihop till en odefinierbar yta. Har jag sällskap vid promenaden är det bra om den per- sonen går några steg före eller håller mig under armen och säger till när vi närmar oss ett hinder. Jag kan cykla men klarar inte av cykling i trafiken. Buss & tåg Buss- och tågtidtabeller kan jag inte tyda. Siffrorna flyter ihop eller flyter omkring. Därför behöver jag hjälp när jag ska ut och resa. På stationen letar jag och den som hjälper mig efter riktmärken, så att jag så småningom själv kan orientera mig med hjälp av dem. Jag måste också få veta vem som kommer och möter mig eftersom jag inte kan urskilja enskilda personer i ett folkvimmel. Det är viktigt att den personen står vid tågets utgång. Matinköp Innan jag hittade till livsmedelsaffären själv hade en as- sistent fått följa med mig åtskilliga gånger för att visa vägen. Tillsammans letade vi efter riktmärken: ett hus, ett träd eller något annat som jag kunde använda mig av vid orienteringen. Det var tydliga riktmärken som jag fick lära mig ett i taget Så småningom lärde jag mig vägen och idag kan jag själv hitta till affären. Jag har svårt att hitta rätt bland varorna i butiken. Vad ska jag handla först? Inköpslistor är till god hjälp. Bäst är det med en separat inköpslista för varje avdelning. Då kan jag plocka åt mig allt jag behöver vid exempelvis mejer- 8

9 idisken och behöver inte återvända dit igen. Innan jag ger mig iväg till affären ber jag någon kontrollera att jag fått alla lapparna med mig och att de ligger i rätt ordning. Jag har svårt att hitta rätt på hyllorna i affären. Ofta kan en vara stå mitt framför ögonen på mig, utan att jag ser den. Då får jag be om hjälp. Väl hemkommen från affären, ber jag någon att titta på kvittot så att allt stämmer. Bank & post När jag ska ta ut pengar på bankomat behöver jag hjälp med att få instruktionerna förklarade en i taget och i rätt ordning. Vid besök på banken eller posten kan jag inte hålla reda på när det är min tur. Jag behöver också hjälp med att fylla i blanketter och andra viktiga papper. Klädesaffären Om det spelas musik i affären kan jag inte koncentrera mig på klädesplaggen. Därför upplever jag musik i aff- ärer som störande. Ett smakråd måste följa med mig för att hjälpa till vid färgkombinationer, storlek och pass- form. Är det mycket folk i affären känns det jobbigt. Jag hittar inte rätt bland kläderna om de inte är sorterade utan hänger huller om buller. Bad i hav & bassäng Sommarens höjdpunkt är för de flesta ett härligt dopp i havet. För mig är det problem. Jag kan inte bedöma hur djupt vattnet är i havet. När det är vågor i vattnet kan jag inte se hur långt ifrån mig de är eller hur höga de är. Efter badet kan jag inte hitta tillbaka till de jag är på stranden med, utan måste bli hämtad ute i vattnet. Vid bad i bassänger upplever jag samma problem som vid bad utomhus i öppet vatten. Jag behöver någon som talar om för mig hur djupt det är i bassängen och efter simturen är det viktigt att mitt sällskap hämtar mig vid bassängkanten. Böcker & film I filmer såväl som i böcker får jag ibland inte ihop hand- ling och budskap. För många karaktärer, tidsbyten eller rumsbyten kan jag inte sortera. Någon måste gå igenom handlingen med mig för att jag ska kunna förstå. Korsord Mönster, former och bilder, som i ett korsord, är en omöjlighet eftersom alltsammans flyter ihop. Ska jag lösa korsord måste någon först läsa förklaringen till det sökta ordet. När jag kommit på svaret säger jag det till min medhjälpare som skriver ner ordet på dess rätta plats. På så sätt kan jag koncentrera mig på ett ord i taget. Mitt rum I mitt rum har jag så lite saker som möjligt, bara det nödvändigaste, annars kan jag inte hålla ordning och det blir rörigt. Inga små detaljer bör finnas, som exempelvis prydnadssaker. Enfärgade gardiner och möbler trivs jag bäst med. Mönster stör mig, då mönstret flyter ihop eller flyter omkring. Musik Jag lyssnar gärna på musik, men kan inte uppskatta alla musikstilar. Techno och hårdrock är musik som jag upp- lever som störande. Jag kan inte urskilja olika instrument i en låt och jag ser inte musiken i bilder som jag tror att många andra gör. Människokontakt Jag kan inte tolka kroppsspråk och kan därför inte se på en människa, hur den känner sig. Det är viktigt att personen säger till mig vilket humör han eller hon är på - glad, ledsen eller sur. Jag kan inte delta i samtal där många personer är in- blandade, eftersom diskussionen bollas mellan olika personer. Vitsar och ironi är en omöjlighet för mig att förstå och finna roliga. Perceptionsstörning & stress Stress och mina svårigheter passar inte ihop. Jag har mycket låg stresströskel. Det händer ofta att jag blir stressad. Vid stress fungerar min perception ännu sämre och jag får då inget uträttat. AVSLUTNING Jag har nu berättat om hur vardagen ser ut för mig. Ofta när jag berättar om mina perceptionssvårigheter blir jag misstrodd eller inte trodd alls. Efter att ha läst min berättelse, hoppas jag att det i fram- tiden kommer att visas mer förståelse gentemot oss med perceptionssvårigheter. Det vi behöver är inte dyra hjälp- medel utan förklaringar och tid. Jag önskar att alla, under en dag i livet, skulle få leva med perceptionsstörningar och de svårigheter det in- nebär. Efter den dagen skulle ingen ta något för givet då inget är självklart. Jag gläds mycket när jag klarat av något även om det är det lilla och trots mina svårigheter vill jag inte sluta leva. Jag måste hitta min egen nisch i livet. Min värld - Att leva med perceptionssvårigheter kan beställas från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Best.nr: 3705, Aviva tog studenten på Riksgymnasiet i Kristianstad och studerade därefter på Grans Naturbruksskola i Piteå. Hon arbetar nu på Arbetskollektivet i Malmö. 9

10 Perceptionens betydelse i skolan. TEXT OCH ILLUSTRATIONER Annika Flenninger, leg. psykolog FOTO Privat Erik vaknar på morgonen. Han har sovit bra, är pigg och är utvilad. Nu börjar en ny dag, borta är gårdagen och dess misslyckanden. Han har inte känt efter om han är hungrig, men springer iväg till köket. Redan i dörröppningen till köket känner han en äcklig lukt. Storasys- ter står med kylskåpsdörren öppen och det luktar äckligt. Erik får ont i näsan och blir illamående. Mamma säger att frukosten står på bordet. Erik rusar iväg och skriker Jag tänker inte äta. Ingen förstår att Erik känt lukten av ost från kylskåpet. Nu mår han illa och lukten sätter sig fast i näsan. Varje gång han andas in känns den. Pappa ropar att han ska klä på sig. Det ligger kläder framlagda på stolen i Eriks rum. Enkelt och bra för att han ska hitta och inte fundera över vad han ska ha på sig. Han tar en strumpa och håller för munnen och näsan, andas i den för att få bort den otäcka kylskåpslukten. Känner lukten av tvättmedel och slänger sedan strumpan på golvet. Han börjar klä på sig. Kalsongerna är nytvät- tade och hårda. Erik känner att de skaver mot skinnet. T-shirten känns trång i halsen och den skaver också mot kroppen. Erik skriker och sliter av sig t-shirten. Han hit- tar den smutsiga tröjan från igår bakom en stol och tar på sig den. Den är i alla fall mjuk. Erik klär på sig mjukis- byxorna. De hade han igår. Resåren känns vass och hård i midjan. Nu ska Erik borsta tänderna. Tandkrämen känns stark. Han har svårt att styra tandborsten i munnen och att vinkla den rätt mot tänderna. Mamma hjälper honom att borsta. Han får ont i tandköttet. Erik spottar och fräser. Mamma försöker att snabbt borsta lite i håret, men han springer skrikande därifrån. Nu är Erik uppe i varv, irriterad och arg. Plötsligt hör han ett ljud han känner igen. TV:n är på och Barnkanalen tar hans uppmärksamhet. Erik slänger sig i soffan och tittar på de välkända figurerna. Snabbt lugnar han sig. När pappa ropar hör han inte. Pappa blir irriterad och stänger av TV:n. Erik hoppar till, flaxar ut med armen och välter ljusstaken på bordet. Sedan springer han ut i hallen och tar på sig stövlar och jacka. Mamma kom- mer efter med skolväskan och mössa. Erik skriker när mössan kommer på. Det är kallt ute, säger mamma. Erik rusar ner för trapporna och slänger mössan i busken vid porten. Han har nära till skolan och springer. På andra sidan gatan ser han Viktor. Viktor är på väg till klätterställningen. Erik tänker att han måste hinna före. Det är bara det som gäller nu, att komma före Viktor till klätterställningen. Erik hör ett motorljud långt borta men springer över gatan. Bilens bromsar tjuter. Erik stannar till, ser sig om och springer vidare upp på cykel- banan. En cyklist försöker väja men kör på Erik med framhjulet och ramlar sedan omkull. Erik reser sig upp och rusar vidare. Han hör inte att det ringer in. Alla barn går mot ingången och Erik springer omkull Amanda. De ram- lar båda två och Erik känner att det gör ont i benet. Amanda slog mig, skriker han. Amanda gråter. Hon ramlade omkull av Eriks framfart och har skrapat han- den. När läraren frågar vad som hänt säger Amanda: Erik sprang på mig. Erik säger: Amanda knuffade mig, så jag slog mig. Erik kommer bara ihåg det som hänt just nu. Att han gjort sig illa vid krocken med cyklisten finns inte i hans tankevärld. Klasskamraterna blir arga på Erik och skriker åt honom. Lite senare i klassrummet när alla har lugnat ska Erik rita skolgården och klätterställningen. Han börjar rita klätter- ställningen, men ser att det blir fel. Erik får inte till det. Han vet hur den ser ut, men hur ritar man alla stolpar och pinnar? Erik vet inte hur han ska göra. Han ritar en stor fyrkant. Den ser ut att flyga i luften. Hur får man ner den på marken? Hur ritar man marken? Klätterställnin- gen står i en sandlåda som är rund. Hur ritar man den? Erik blir besviken och arg. Han tar blyertspennan och ritar hårt över teckningen med stora arga streck som gör hål på pappret. Solen skiner in genom fönstret och sticker i ögonen. Erik vänder sig bort och kurar ihop sig mot bänken. Läraren kommer fram och stryker med handen över Eriks axel. Han rycker till och drar sig undan. Läraren säger: -Jag håller din hand och hjälper dig. Hon styr så att det blir en fyrkant med stolpar och pinnar som liknar en klätterställning. Erik blir nöjd. Han skriver sitt namn och namnet på veckodagen. Det är svårt att forma bokstäverna. Han försöker att styra pennan för att skriva bokstäverna. Han vet hur de ser ut och har tränat många gånger ändå blandar han ihop bok- stäverna b och d när han ska skriva onsdag. Bokstaven n i sitt namn skriver han bakvänd. Han störs av ljudet från sin penna. Den skrapar när han skriver och han får ont i 10

11 huvudet. Erik har stora visuella, auditiva och taktila perceptions- störningar, kombinerat med extrem känslighet för lukt samt svårt att tolka kroppens rörelser och positioner. Han är vid dagens slut dränerad på ork och mycket lättirrite- rad. Erik tappar kontrollen, kastar saker, sparkar och slår. Det finns många elever som Erik, med perceptuella funktionsnedsättningar (annorlunda perception). En del har diagnoser som Aspergers syndrom, autismspektrum- störning, ADHD, ADD, cerebral pares, ryggmärgsbråck, utvecklingsstörning med mera, men långtifrån alla. Många gånger har vi inte en diagnos att utgå ifrån och vi vet inte orsaken. Tolkning av sinnesintryck Perception handlar om hjärnans tolkning av våra sinnesintryck. Allt vårt handlande och tänkande styrs från hjär- nan och dess tolkning av omvärlden. Signalerna kommer utifrån men även inifrån kroppen. Våra sinnen bombard- eras med nya stimuli. Det här sker hela tiden och det räcker att fundera över ljudet i ett kök eller i en skolmatsal. Det handlar om att kunna välja och sortera vad som är viktigt. Signalerna ska bearbetas, tolkas och integreras för att kunna an- vändas. Ibland ska de användas omedelbart som svar på ett stim- ulus och ibland ska de lagras i minnet och användas senare som erfarenhets- material. Ett barn med perceptuella funktionsnedsättningar arbetar ständigt med att försöka tolka och förstå omgivningen. Ibland kan barnet ha knep som att instruera sig själv muntligt. Mycket kraft går åt till att stå ut med intryck som inte kan sållas bort av hjärnan. Brist på tillvänjning, desensibilisering gör att bakgrundsljud blir tröttande och kan ge upphov till huvudvärk och illamående, även smärta. Det kan vara ljud från fläktar, klockor, lysrör, skrap från pennor och stolar eller ljus från fönster och lampor. Det kan även vara lukter, rörelser i klassrum- met eller kläder som känns mot huden. Till och med ett hjälpmedel som timstock, med blinkande ljuspunkter och larmljud kan upplevas som outhärdligt. Den trötthet som många barn känner mot slutet av skoldagen kan jämföras med hur vi vuxna kan känna oss på kvällen efter en hel dags shopping eller sightseeing i en för oss okänd storstad. De olika sinnesorganen som ger oss information är ögat, örat, huden och näsan. Vi får även signaler från leder och senfästen långt inne i kroppen. Sinnesintrycken som ska tolkas av hjärnan blir syn (visuell perception), hör- sel (auditivt processande), ytkänsel (taktil perception), djupkänsel (kinestetisk perception/proprioception), lukt och lägesförändringar (vestibulär perception). Sensorisk integration sker när information från de olika sinnena samverkar och integreras i vårt tänkande. Tolkning och samverkan ger oss mening och förståelse. Det är livsnöd- vändigt för oss. Annars skulle vi inte överleva i en farlig värld. Det handlar om vår omvärld just nu på 2000-talet men världen var farlig även för mycket länge sedan. Vi är biologiska varelser och våra förfäder levde i en värld fylld av faror som höjder, stup, vilda djur men även giftiga växter. Den visuella perceptionen (tolkning av synintryck) kan indelas i följande: Figur-bakgrund,, att i en miljö med många synintryck kunna se det viktiga och koncentrera sig på det. Ex- empel på svårigheter kan vara att tolka budska- pet i en bild, spela spel och hitta sin pjäs på spelplanen eller hitta sina kläder i omklädningsrummet efter idrottslek- tionen. Läge i rummet,, att uppfatta i vilket förhållande man befinner sig gentemot omgivningen och föremål i om- givningen. Exempel på svårigheter kan vara att skilja på om ett föremål är till vänster eller höger, bakom eller framför, upp eller ner. Det kan vara svårt att skilja på bokstäverna u, n, b, d, p, q och så vidare. Spatiala relationer, som handlar om att uppfatta föremål i förhållande till varandra. Exempel på svårigheter kan vara att sortera föremål i rätt ordning första, andra, tredje.., storleksordning, att börja på rätt ställe vid skrivning eller läsning i en bok, ställa upp mattetal, skriva bokstäver, läsa karta, diagram och tabeller, lägga pussel. Spati- ala relationer påverkar tidsuppfattningen, att tänka efter en tidslinje och att hålla en röd tråd i en berättelse. 11

12 Formkonstans,, att kunna känna igen inlärda former trots små yttre förändringar. Exempel på svårigheter kan vara att känna igen bokstäver och siffror i olika stilarter och färg, handskrivna bokstäver och tryckta bokstäver Det kan bli problem att uppfatta föremål av samma kat- egori men avbildade på olika sätt fotografi, tecknat. Kinestetisk perception (proprioception, rörelsesinne). Hjärnan får information från muskler, leder och senfästen för att vi ska kunna känna i vilken ställning krop- pen, armarna och benen befinner sig utan att behöva se det med ögonen, att känna lägesförändringar och graden av muskelspänning. Informationen är viktig för kroppsuppfattningen. Vestibulär perception,, ger samlad information från ves- tibularis i örat, ögonmotorik och huvudets position för att kunna hålla balansen och att klara lägesförändringar. Visuo- motorisk samordning,, att kunna tolka sinnesin- tryck och omvandla dessa till motorisk aktivitet, som att kunna samordna kroppens rörelser i förhållande till det man ser. Exempel på svårigheter kan vara att sträcka sig efter föremål, fånga, kasta och sparka en boll, äta med kniv och gaffel, att skriva av från en bok eller tavlan till sin egen bok, att gå runt i klassrummet utan att stöta i bänkar och klasskamrater eller att stå i kö. Den auditiva perceptionen eller auditivt processande (tolkning av hörselintryck) kan indelas i: Figur bakgrund, att i en miljö med många olika ljud kunna urskilja och hålla koncentrationen på det som är viktigt. Exempel på svårigheter kan vara att sortera bort ljud från fläkt, trafik, bakgrundsmusik och så vidare för att kunna koncentrera sig på den som talar, att föra ett samtal med en person när andra personer i rummet talar samtidigt, riktnings-och avståndsbedömning för att avgöra var personen som ropar befinner sig för att veta åt vilket håll man skall titta. Auditivt minne,, att känna igen olika ljud och att minnas hur olika bokstäver låter, för att kunna urskilja ljud som låter lika/olika. Taktil perception (beröringssinne, temperatursinne, smärtsinne). Hjärnan får information från receptorer på huden. Intensivt obehag upplevs när vävnader skadas. Utan information från omvärlden i fråga om hårdhet, mjukhet, trycket mot hudytan, temperaturen i luften och på föremål skulle det vara livsfarligt att röra sig. Vad kan skolan göra? Hur kan man då hjälpa elever som Erik? När han kom- mer till skolan på morgonen så kan vi inte veta vad han har upplevt hemma och på vägen till skolan. Hur mycket stress har han utsatts för på grund av svårigheter att tolka och samordna sinnesintrycken. I Eriks fall hade föräldrarna lagt fram kläder och på andra sätt försökt att göra morgonen lugn för honom. Trots det framkommer svårigheter med lukter, kläder, att hantera tandborste och att få i sig frukost och här kan man säkert göra mer. I skolan får vi lägga fokus på det som vi kan påverka. I det här fallet det som händer Erik när han kommer till skolan. Vi kan räkna med att de här eleverna har slut på sitt energiförråd när vi möter dem på morgonen. Därför behöver Erik en startrutin direkt när han kommer. Det kan vara en person som möter Erik vid gränsen till skol- gården (en bestämd plats) och sedan går med honom till klätterställningen så att han får klättra (eller något annat). Det viktigaste är att ge Erik möjlighet att få tillbaka lite av den energin han förlorat på morgonen. Erik sprang omkull en av sina klasskarater på skolgården men uppfattade inte händelseförloppet. Det är lätt att det blir konflikter när det går fort. I situationen ute på skolgården är det bäst att vara lugn och reda ut vad som hände lite senare. Ritprat och seriesamtal är bra metoder eftersom de gör att fokus blir på det som ritas och sam- talet går långsamt. Kapprummet kan vara en svår plats att vistas i. Där är det rörelser (andra elever) som ger synintryck, ljud och luk- ter. Erik som har svårt med att samordna sinnesintrycken och varseblivningen, behöver en lugn plats för sina kläder. Han mår bra av ett kapprum sanerat från onödigt ljud, ljus, lukt och rörelser. Det gäller även klassrummet. Erik hade inte ätit någon frukost. Vi vet att vår tankeförmåga påverkas negativt om vi är hungriga. I en överens- kommelse med föräldrarna kan man besluta att det finns ett litet förråd av hårt bröd eller annat i skolan. Erik hade som arbetsuppgift att rita klätterställningen, skriva sitt namn och veckodag. Läraren hjälpte honom att styra pennan. Det finns många metoder och knep. Han skulle kunnat kalkera av en klätterställning, fått hjälp av en vuxen att rita steg för steg samtidigt med 12

13 verbal instruktion eller använt sig av en mall. Varje elev är unik och behöver sin speciella lösning. Vi vuxna måste alltid tänka på att förenkla, strukturera och organisera material och arbetsscheman. Det blir så mycket lättare och gör att eleven använder sin energi på arbetsuppgiften. Barnens föräldrar har mycket kunskap om hur just deras barn fungerar, vad som ger och tar energi. Hos dem kan vi få många ledtrådar. Informationen från omvärlden måste organiseras och tolkas för att kunna förstås. En psykologisk utredning När jag som psykolog träffar föräldrar för en utredning frågar jag alltid om barnets tolkningar av de olika sin- nesintrycken. Oftast berättar föräldrar spontant om hur extremt duktiga deras barn är på att känna igen lukter, urskilja olika ljud, eller hur känsliga de är för olika ma- terial i kläder och sängkläder. Det händer även att jag får ta del av beskrivningar om hur plågsamt svårt just deras barn har att ha på sig skor och strumpor. I många fall kan det visa sig att barnet är så känsligt att en lukt kan orsaka smärta, att små noppror på ett bomullslakan kan upplevas som om det är grus eller brödsmulor i sängen. Tänk hur det skulle vara att sova i en säng full med brödsmulor. Föräldrar berättar om hur de förtvivlat skakar och stryker kläder och sängkläder. Hur de måste arrangera för barnet runt matsituationen om det serveras något som barnet inte kan tåla lukten av. Man kanske inte kan öppna kylskåpet då barnet är i köket. Barnet kanske måste sitta i ett annat rum och äta när man server- ar vitlök, ost, räkor eller dill vid middagen. I en psykologisk utredning ingår även att testa barnet med olika instrument. I det vanligaste instrumentet WISC IV, mäts barnets begåvning inom olika områden och främst den visuella perceptionen samt visuo-mo- torisk samordning. I neuropsykologiska instrument som exempelvis NEPSY sker det ett mer ingående utredande av bland annat de auditiva, taktila och kinestetiska in- trycken. Vad påverkar vår perception? Hjärnans funktion och eventuella skador, miljön som barnet vistas i, upprepad exponering för vissa stimuli, psykisk stress, rädsla och oro men även fysiska bristtill- stånd som hunger och för lite sömn. Bemötande som underlättar skoldagen är en fast struktur och ett schema över dagen med tydlighet, gränser och beröm. Vi kan planera och förbereda barnet på de aktiv- iteter som ska genomföras. Låta barnet göra sig bekant med materialet innan det presenteras i skolan. Vi kan prata sparsamt och visualisera mer genom att an- vända seriesamtal och sociala berättelser. Barnet behöver förstå lägesorden (prepositioner) rent kroppslig. Hur känns det att vara över eller under något? Hur springer man i läsriktning och medurs? Det kan vi arbeta med i klassrummet och på raster. Vi kan beskriva verbalt och ge barnet ord/verbala strategier för hur bokstäverna ser ut, samtidigt som vi visar. Barn som har en nedsättning i den perceptuella förmå- gan och att samordna och tolka sinnesintrycken har ofta samtidigt en nedsättning i den exekutiva funktionen. Det betyder svårigheter att kunna ta initiativ, planera och genomföra olika aktiviteter samt att analysera kon- sekvenserna av dessa. Vi vuxna behöver hjälpa barnet med att hitta en strategi som går att applicera på flera olika arbetsuppgifter. Ge barnet kontroll genom svaren på frågorna: Vad ska jag göra? Var? Med vem? Vad ska jag göra när jag är klar? Referenser Empowerment, Vad innebär funktionshindret? Före- ningen Autism. Fleischer Anne Vibeke, Exekutiva svårigheter hos barn. Studentlitteratur. Freltofte Susanne, Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion. Natur och Kultur. Gerland Gunilla, Aspeflo Ulrika, Barn som väcker fun- deringar. Pavus utbildning. Lundkvist Gunnel, När tålamodsburken rinner över om att ritprata. Specialpedagogiska institutet. Klingberg Torkel, Den lärande hjärnan. Natur och Kul- tur. Kurtz Lisa A., Visual perception problems in children with AD/HD, autism and other learning disabilities. JKP Jessica Kingsley Publishers. Sarcone Gianni A., Waeber Marie-Jo, Fantastic optical illusions. Carlton. Wallenkrans Pia, Tanketräning. Warne förlag. Wallenkrans Pia, Träna dina sinnen. Warne förlag. 13

14 Årsmöte för Svenska Förbundet för TEXT Anders Nordin FOTO Marléne Löfgren Den 2-3 april samlades 26 ombud till årsmöte för Sven- ska Förbundet för på Hotell Linné i Uppsala. Dagordningen handlade förutom om val av ledamöter till förbundsstyrelsen och övriga funk- tioner även om medlemsrekrytering och ekonomiska förutsättningar för förbundet. Årsmötet arrangerades av Uppsalaföreningen tillsammans med Södra Sveriges förening. Unn Görman var mötesordförande och Barbro Jönsson mötessekreterare. Gunilla Svanfeldt, som ansvarig för medlemsregis- tret, redovisade att vi till och med sista mars har 1004 betalande medlemmar och 245 som ännu inte betalt. Det fortsatta tappet av medlemmar var grunden till det förslag som styrelsen presenterade till årsmötet att under året på olika sätt göra förbundet ännu mer synligt. Fort- satt deltagande i konferenser och mässor, kontakt med friskolor och lärarutbildningar, annonseringar, kontakt med politiker, utökad aktivitet med remissvar, eventu- ellt användande av sociala medier var några konkreta förslag. Det föreslogs även en tävling mellan föreningar- na om vilken förening som bästa kan behålla och utöka medlemsantalet. Förbundsstyrelsen presenterade även ett förslag till nästkommande årsmöte att minska antalet suppleanter i styrelsen och eventuellt öka antalet ordinarie ledamöter. Eftersom styrelsen av ekonomiska skäl kraftigt minskat på antal styrelsemöten och suppleanterna deltar i möten endast en gång på två år kan vi med denna ändring åstadkomma större kontinuitet och delaktighet i styrelse- arbetet. Barbro Jönsson Unn Görman Jag pratar gärna hjärna var rubriken på Åke Pålsham- mars intressanta föreläsning på lördagseftermiddagen. Underrubriken var Hjärnans utveckling hos barn och ungdomar och temat i föreläsningen var hjärnan, läran- det och barns utveckling. Åke Pålshammar är lektor i psykologi med inriktning neuropsykologi vid Uppsala universitet och uttryckte att hans inriktning var utveck- lingspsykologi med ett neurobiologiskt synsätt. Vi fick uppleva en initierad och engagerad föreläsning med många tips om fortsatt fördjupning. Förbundsstyrelsen konstituerades med följande ledamöter och suppleanter: Ordförande - Anders Nordin Kassör - Elisabeth Olsson Sekreterare - Gunilla Söderbom-Olsson Vice ordförande och vice sekreterare - Gunilla Svanfeldt Kompetensutveckling - Marlene Löfgren och Moniqa E Lindgren Vice kassör och internationella frågor - Gudrun Nylander Suppleanter Barbro Jönsson, Sonja Sidemark, Eva Persson, Gunilla Buhler, Esbjörn Magnusson, Åse Liljeroth Carlsson 14

15 Börjar elevhälsan i klassrummet? TEXT Ann-Britt Lindgren, specialpedagog Gotlands kommun FOTO Sonja Sidemark Den 5 och 6 maj 2011 arrangerades en konferens med frågeställningen Börjar elevhälsan i klassrummet? Konferensen hölls i Visby på uppdrag av Svenska Förbundet för Specialpeda- gogik i samarbete med Gotlands lokalförening. Vårvärmen hade gjort en paus så här i början av maj, men vårblommorna prunkade och lövträden höll just på att börja grönska. Konferensen kom att handla om hur vi som lärare påverkar eleverna och inte så mycket om vad eleverna bär på för svårigheter. Brittis Bentzler som är ordförande i Barn- och utbild- ningsnämnden på Gotland hälsade välkomna och inledde med ledningsperspektivet: Hur ska vi organ- isera förskola och skola för att ge grunden till hälsa och trivsel? Hon sa att det behövs många vuxna med engagemang som vill ta sig an de stora utmaningarna som barn och elever i behov av särskilt stöd är. Brittis menade att olikheter bland barn och elever är en tillgång för samhället och måste tas tillvara. Hon liknade dessa barn/ungdomar vid fyrklöver som vi ska glädja oss åt när vi hittar dem bland alla andra klöver. Amelie von Zweigbergk,, statssekreterare från utbild- ningsdepartementet, hade valt rubriken Vad är elevhälsa idag och i framtiden? Amelie är en erfaren talare och kände att denna dag skulle hon tala rakt ur hjärtat. Först lyfte hon fram Deja-rapporten (Delegationen för jämställdhet i skolan). En ny och riktigt bra rapport som hon rekom- menderade varmt. Den består av 13 ganska små rapporter som gör den lättläst. Många flickor far illa i uppväxtåren. De har dubbelt så svårt att sova som pojkarna. De har mer ont i huvudet, och högre upp i åldrarna är självmordsrisken större. Dessutom är det så illa att de statistiska siffrorna på ohälsa stiger. Det här visar att elevhälsan, med skol- hälsovården, behöver prioriteras. Vad gäller jämställdheten så tycker vi väl i allmänhet att den är fast förankrad i Sverige. Men Amelie gav ett ex- empel på hur hon varit på besök i en 7-årsgrupp i skolan där åtta elever och en pedagog hade bild. Instruktionen var: Blanda färger precis som ni vill och berätta sedan vad som händer! Barnen tar sig an uppgiften och snart är två pojkar färdiga eller har tröttnat. De har blandat alla färger och har en mörk röra på sina papper. Läraren låter dem redovisa och sedan får de gå ut och spela fotboll! Till sist är de fyra flickorna kvar. Då uppstår en helt ny situation. De sitter kvar och diskuterar. Här menar Amelie att mönstret Duktiga Annika byggs upp. Flickorna ställer höga krav på sig själva. Även i vuxen ålder tar kvinnor större ansvar än män när de är sjuka till exempel. Kvinnorna fortsätter att kolla mailen hemifrån i större utsträckning medan männen släpper jobbet och låter det lösa sig. Ett annat resultat visade att det är mycket stressande att vara elev och komma till skolan och inte kunna lika mycket som de andra eleverna. Särskilt flickorna tog skada av det. Detta visar på hur viktigt det är med tidiga insatser i skolan. Redan det första skolåret behövs stöd för de som inte riktigt har samma kunskaper med sig i bagaget till skolan som de flesta andra har. Amelie tog också upp Skolverkets senaste rapport om mobbning. Vi trodde att undersökningen skulle bli bra, men den blev jättebra, sa hon. Det visade sig att flera olika antimobbningsmodeller fungerade bra. Man kom också fram till att pojkar och flickor hade olika perspektiv på vad som var hotfullt i skolan. Flickorna var oro- liga för vad som skulle kunna hända på rasterna, medan pojkarna var rädda för individer. Detta resulterar i att på lektionerna så sitter flickorna och oroar sig för rasten medan pojkarna längtar till den. Skolpersonalen måste hjälpa till så att rasterna blir bra. Rastvakter och skolvär- dar behövs bland annat. Man kom också fram till att om man arbetar med mobbning genom presentationer i au- lan så kunde det vara rent förödande. I så stora samlingar kan det hända att elever blir triggade istället och börjar välja ut sina offer där. Lena Palmqvist, specialpedagog i särskolan på Gotland, berättade om Tvär- professionell samverkan med barnet/eleven i 15

16 focus. Särskolan på Gotland har en egen och sam- manhållen organisation med 125 anställda och 230 elever. Förskoleklassåret är ofta ett utredningsår för att eleven ska komma till rätt skolform redan från första läsåret. Särskolan har ett resursteam som består av kurator, SYV, praktiksamordnare, PVU (pedagogisk verksamhetsutvecklare) för flerfunktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå, hörselpedagog, synkonsulent, RH-konsulent, tal- och kommunikationspedagog samt psykologkonsulent. Dessa är samlokaliserade och träffas en gång i veckan. Det är ofta habiliteringen som initierar kontakten för resursteamet mot specialförskola och för- skoleklassen. Teamet har också olika kontakter i samhället till exempel Habiliteringen, Kortis, BUP och LSS. Alla dessa kringfunktioner kan komma till teamet med ärenden. En inblick i ICF, (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) ett verktyg för kartlägg- ning av vardagen, gav Christina Gustavsson och Laila Aldenius,, rådgivare från Specialpedagogiska skolmyn- digheten, SPSM. Detta är ett system för att klassificera hälsotillstånd. Man gör som ett foto över en speciell händelse och analyserar den för att förbättra just detta för den som man ska hjälpa. Det är minutiöst och om- fattande, men förhållningssättet är säkert användbart i många situationer. Christina och Laila presenterar ICF i en egen artikel i detta nummer (se sid. 23). Efter lunch den första dagen kom Ulf Hagström,, leg psykolog från Stockholm, som har bred erfarenhet från behandlingshem, och ungdomsmottagning samt har varit socionom och skolpsykolog. Hans rubrik var Konsulta- tion och hälsofrämjande samtal. Inledningsvis sa han att: Ju fler kartor vi har desto mer rustade är vi. Det finns ingen allena salig- görande teori. Vi behöver både olika er- farenheter och olika teorier. Han citerade en man som sa Bara för att du har rätt så behöver inte jag ha fel. Tänkvärt! Ulf sa tydligt: Ja, elevhälsan börjar i klassrummet! Klassrummet är ett samhälle i förtätad form, en skapande verkstad. I klassrummet behöver läraren skapa: Känsla-sam- manhang (KASAM), begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är viktigt att skapa berättelser som bidrar till självkänslan, som att förklara vad som är bra och vad som fattas i ett betyg. Målet är viktigt för hur jag har det, inte bara hur man haft det eller hur det är nu. En bra introduktion till ett ämne är att ta upp: Varför är det här viktigt för? Läraren behöver stärka gemenskapen, och se till att det är högt i tak. Det bidrar till kreativitet och skratt. Man behöver skapa hopp och optimism. Vik- tigast är att stärka elevens på realitet baserade självkänsla. Självkänslan är framtidsdeterministisk. Slutligen tog Ulf upp Samtal med föräldrar. Han menar att man måste ha en bra plan som man presenterar för föräldrarna. Presentera alla som deltar. Säga hur lång tid mötet får ta. Vad samtalet ska handla om. Inställningen bör vara att Många bilder är sanna allas bilder är rätta. Vad vill jag med samtalet? Överföra information. Önska samarbete. Uttrycka en önskan. Be om råd. Be om hjälp. Hur ska vi samtala om det? Ge en markering om sambandet. Vad är mitt problem i relation till barnet? Ge bara din egen bild. Beskriv vad du ser eller är med om i samband med barnet. Undvik att använda ordet är om barnet! Christina Bergman,, områdesrektor i Lycksele kommun, började fredagen med att ge en imponerande bild av hur elevvårdsarbetet i hennes hemkommun är uppbyggt. Det är något som många politiker och skolledare borde ta del och inspireras av. Eva-Lotta Eriksson,, un- dervisningsråd från Skolverket berättade om Utredning om utsatta barn i skolan. I den här utredningen har man inriktat sig på Barn med psykisk ohälsa, social problematik, funktionshinder, kroniska tillstånd och tillfälliga akuta kriser med mera. Gruppen definieras som Barn/ungdomar som lever i utsatta situationer. Men det är också så att skolan möter alla barn, så utredningen menar att Ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen. Sen är det lyckligtvis så att de flesta barn/ung- domar aldrig kommer att tillhöra gruppen. Det framkommer att det finns fyra kritiska punkter i skol- gången. Alla byten av barngrupp, klass, lärare och program. Alla övergångar mellan skolformer och stadier. 16

17 Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress) Personberoende verksamhet (Lärare som flyttar t ill exempel). Man fann också sex framgångsfaktorer i skolan: Goda relationer som byggs tidigt. Tidig upptäckt av svårigheter. Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad. Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösnin- gar). Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, peda- gog). Elevhälsa (kompetent och tillgänglig). Eva-Lotta poängterade särskilt vikten av tidiga insatser. Pedagogens förändrade ledarskap gårdagens plikt- generation möter dagens lustgeneration var temat för Lasse Lindsjö,, leg. psykolog från Malmö. Barn och ungdomars uppväxtvillkor är mycket förän- drade mot de vi hade som är födda på 50-talet. Vi var den pliktfostrade, utifrånstyrda lydnadsfostrade gen- erationen. Nu är ungdomarna relationsfostrade (alltså ej till lydnad) inifrånstyrda och lust- styrda. De har mindre förmåga att uppskjuta behovstillfreds-ställelse, medan pliktbarnen har en överdriven förmåga att skjuta upp behovstillfredsställelse. Vi klarade av att lära oss det som behövdes utan att veta varför. Lustfostrade barn vill ha kul och spännande här och nu. Pliktfostrade barn kan styras med makt. De lustfostrade barnen måste ha ett relationsinriktat ledarskap. Det ställer krav på oss som ledare/lärare. Vi måste se på vårt ledarskap och välja ledarstil efter situation. Det är också svårare att bygga en relation till en skör elev, men är mycket viktigt. Eleven behöver struktur. Avgränsningar behövs när impulskontrollen spricker. Beteende hos förebilder lärs in. Utveckla grundfunktion- er för att bli en social varelse. Bygg på det välfungerande (salutogena) gräv inte i det som inte fungerar. Samtal är ett huvudredskap i mötet med barn och ungdomar. I ett relationsinriktat ledarskap behövs både stöd - för att ge en trygg miljö och en känslomässig bas, samt utman- ing för att skapa nya perspektiv och rubba tankebanor. Centrala grundförmågor hos en pedagog/ledare är att ha empati, men också att ha distans. Lasse säger att pedago- ger i allmänhet har mängder av empati, men tyvärr ofta tappar distansen och engagerar sig för hårt. Han menar att det är A och O att hålla distansen för att vi ska orka vara pedagoger ett helt yrkesliv. Sammanfattningsvis fick vi ett klart svar: - Elevhälsan börjar i klassrummet. Det är så mycket vi pedagoger kan göra för att skapa en hälsosam och utvecklande miljö genom att ha ett salutogent förhållningssätt till barn/elever. De flesta av oss har säkert sett att elever i en viss miljö lyckas väldigt bra, men i ett annat samman- hang kommer de helt till korta. Diagnoser behövs nog i vissa fall, men inte i den omfattning som vi har nu. Precis som vi har haft diagnosspråket så behöver vi ett språk för att skapa hälsosamma miljöer och förhållningssätt. Det finns redan och den här konferensen bely- ste det. Hela dagen berikades med goda skratt åt komiska situ- ationer och intressanta exempel att reflektera över. När man har fått delta i en sådana här konferens känns det roligt och utmanande att vara pedagog. Marléne Löfgren, Moniqa E Lindgren och Åse Liljeroth-Carlsson 17

18 Perceptionens betydelse TEXT: Barbro Bruce, leg. logoped, lektor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, språk- och kommuni- kationssvårigheter, Lärarutbildningen, Malmö högskola FOTO: Magnus Jando Vad är och innebär perception? I Nationalencyklopedin (www.ne.se) kan man läsa att perception används synonymt med varseblivning,, och innebär den grundläggande funktion genom vilken levande varelser håller sig informerade om sin omgivning Perceptionen handlar om den tolkning som hjärnan gör av förnimmelser från de olika sinnesorganen, de så kallade receptororganen, som informerar nervsystemet om förändringar i den yttre eller inre miljön. Förnim- melserna kan innefatta information från såväl syn, hörsel, lukt, smak som känsel och rörelseapparat, det vill säga. även beröring, tryck, vibrationer, smärta och temperatur. Stimuli som tas emot via synen brukar kallas visuell per- ception,, via hörseln auditiv perception,, via känseln taktil perception och intrycken från rörelseapparaten kallas för kinestetisk perception. Perceptionen utgör därigenom en grundläggande funktion för såväl överlevnad som utveckling i olika avseenden. Att uppfatta små skillnader oavsett vilket sinnesorgan som tar emot intrycken och att koppla det man upp- fattar till betydelse, samt att kommunicera en eventuell fara kan handla om överlevnad och är alltså livsviktigt. Barns perceptionsutveckling och inputens betydelse Små barns perceptionsutveckling, det vill säga hur barn upplever och tar emot intryck från omvärlden är viktigt att närmare studera och försöka förstå, inte minst för att skapa så goda förutsättningar som möjligt i både läran- demiljö och bemötande för att barnet ska kunna ta till sig stimulansen i omgivningen. Tanken om att barnet är aktivt utforskande och driven av sin nyfikenhet och lust att upptäcka världen, löper som en röd tråd i all forskning som gäller barns kognitiva, socioemotionella, och språkliga utveckling. Det gäller i högsta grad även den perceptuella utvecklingen. Forskningen har visat att hjärnan redan i tidig ålder utvecklas och specialiseras beroende på vilka områden och funktioner som stimu- leras och aktiveras, ett fenomen som fått namnet neuro- plasticitet (Landa, 1992). Därigenom har all input från omgivningen, stöd såväl som stimulans, kommit att få en central betydelse. Det handlar dels om tillgången till variationsrik och för barnet intresseväckande stimulans, men även att klä barnets upptäckter och upplevelser benämns och kommenteras med ord. Just namngivandet, att sätta ord på sina upplevelser, underlättar för barnet att bygga upp och strukturera sitt förråd av begrepp och ord (Plunkett, 2011). Som logoped och lärare på de specialpedagogiska pro- grammen är mitt perspe- ktiv alldeles särskilt inriktat på percep- tionens roll i samband med barns språk- och kommunika- tionsutveck- ling. Det är förstås naturligt att i det sammanhanget först och främst tänka på den auditiva perceptionen, alltså på hur ljud och läten uppfattas, upplevs och tolkas av barnet. Egentligen är det helt fantastiskt hur det lilla bar- net redan någon gång under andra hälften av sitt första levnadsår lär sig höra ut segmentera de språkspecifi- ka ljuden och ljudkombinationerna ur den kontinuerliga ljudströmmen, och koppla dem till innehåll, mening och betydelse, alltså ord. Men det är lätt att inse att det inte bara är den auditiva perceptionen som är av betydelse, utan även den visuella, taktila och kinestetiska percep- tionen. Tänk bara hur det lilla barnet kommunicerar med sin omgivning genom att både jollra och samtidigt fäkta med armarna, sparka med benen och gurgla med saliv på läpparna. Det är med andra ord inte bara ljud som ska uppfattas och produceras, utan alla sinnen som står till buds aktiveras i samspel och kommunikation. Ett an- nat exempel på att flera olika intryck kompletterar den auditiva perceptionen är att det upplevs mycket lättare att höra/uppfatta vad någon säger om man samtidigt ser personens ansikte. Kan man dessutom känna hur läp- parna rör sig, struphuvudet vibrerar, genererar ton och hur talrörelserna avlöser varandra, så blir det ännu fler ledtrådar som underlättar såväl när det gäller att uppfatta som att tolka språkliga signaler. Perceptionens roll i språkutvecklingen För att kunna benämna med ord och alltså klä upplevelser i ord så är det också viktigt att de perceptuella in- trycken är tydligt urskiljbara och står ut som figur från bakgrund. När det gäller visuell perception sker sådant framträdande antingen genom storlek, form, färg, ljus eller med skarpa konturer, och när det gäller auditiv per- 18

19 ception sker framhävandet genom rytm, betoning, längd och melodi i ljudsignalen. En rik och varierad repertoar av sinnesintryck, från alla sinnen, alltså inte bara hörselintryck, utan även genom syn, smak, lukt och känsel är särskilt viktig för det lilla barnet i tidig ålder i samband med uppbyggandet av kunskap och begrepp om världen runtomkring. Be- greppsförståelse utgör en förutsättning för att utveckla ett grundläggande ordförråd, som sedan i takt med nya erfarenheter och insikter utvecklas vidare. Det är vik- tigt och värdefullt att ha tillgång till flera kanaler eller vägar, både IN, det vill säga för att ta emot, uppfatta och bearbeta information, men också kanaler UT, det vill säga för att visa, uttrycka och förmedla vad man vill och känner. Att ha tillgång till flera vägar eller kanaler minskar sårbarheten under språkutvecklingen, men kan också komma väl till pass som både komplettering och kompensation vid språkliga förseningar och problem av olika slag. Detta är en förklaring till varför barn som är sena i sin språkutveckling ofta får en skjuts i sin språk- och kommunikationsutveckling om tecken och gester används som stöd parallellt med det talade språket. Språkets roll för perceptionsutvecklingen Jag har i stycket ovan beskrivit hur stimulans från olika sinnesintryck underlättar för språkutvecklingen, och går nu över till det motsatta förhållandet, nämligen att tillgång till språk stödjer perceptionen och att därigenom språket i sig har en inneboende möjlighet att kompensera för eventuella perceptuella problem. När de mest grund- läggande begreppen och orden finns på plats och börjat utvecklas, så blir därmed perceptionen av både ljud- och synintryck mindre sårbar. Det innebär att det blir lättare att uppfatta och tolka det man ser och hör när man kan benämna sina upplevelser. När även grundläggande grammatiska regler hunnit utvecklas, till exempel för hur ord byggs ihop till sammansatta ord och fogas ihop till satser och berättelser, så underlättas perceptionen ytterli- gare. Det innebär att perceptionen inte är lika känslig för störningar när språket etablerats. Sammanfattningsvis är det lättare att uppfatta och tolka såväl syn- som hörselin- tryck när man hunnit utveckla en grundläggande språklig förmåga. Sambandet mellan perception och språk är följaktligen cirkulärt och ömsesidigt gynnande. Vi vet alla att vi trots störningar i form av buller och konkurrerande bak- grundsljud med lätthet kan lyssna fram och identifiera sådan information som betyder väldigt mycket för oss, eller som vi är särskilt intresserade av. Vi kan också anta att vi har byggt upp en rik begreppsapparat med mot- svarande ord för sådant som intresserar och är viktigt för oss, det underlättar och effektiviserar vår perception. Det finns till och med ett talesätt som säger att vi hör det vi vill höra och ser det vi vill se. De flyktiga ljuden och den språkliga sårbarheten Det pågår en ständig komplettering av sinnesintryck och associationer mellan olika kanaler, vilket tillsammans stagar upp och stöttar den sårbara auditiva perceptionen. Anledningen till att man brukar säga att den auditiva per- ceptionen är sårbar är att ljudintrycken från talsignalen, alltså ljudvågorna, har så kort varaktighet och alltså är så flyktiga, de stannar bara kvar några sekunder innan de försvinner och fadar ut. Hinner man inte uppfatta, kan man heller inte hålla kvar dem för vidare segmentering och analys i arbetsminnet, vilket försvårar tolkning och dumpning i det mer robusta och stabila långtidsminnet. Men med komplettering av andra sinnesintryck kan den auditiva perceptionen göras mindre sårbar och tiden för bearbetning förlängas. Således kan visuell perception, till exempel genom pekgester och rörelser, komplettera ljudsignalen, vilket därmed förbättrar villkoren för den auditiva perceptionen. För det lilla barnet underlättar det om den språkliga inputen från omgivningen repeteras många gånger på någorlunda likartat sätt med en tydlig rytm och melodi, gärna med lite ljusare röst likt barnets egen. Alla sådana anpassningar och förenklingar gör språket lätt för barnet att höra, vilket även återspeglas i barnens egna tidigaste ordproduktioner, som kännetecknas av att vara lätta att göra. Av den anledningen har de första så kallade barnkammarorden ofta en mycket enkel stavelsestruktur, till exempel samma konsonant och vokal, som upprepas många gånger, till exempel pa-pa, ta-ta, ka-ka etc. De enskilda ljuden inom samma stavelse består ofta av ljud, som är så olika varandra som möjligt, ttll exempel ljud som uttalas med helt stängd mun varvat med sådana som uttalas med helt öppen mun. Sådana kontraster är lättast att hålla isär både perceptuellt och talmotoriskt, alltså att uttala. Det är därför inte oväntat att ord som betecknar de för barnet allra viktigaste begreppen, till exempel mamma och pappa, är uppbyggda av sådana maximala ljudkontraster i en enkel men återkommande stavelse- struktur. Perceptionssvårigheter hos barn och ungdomar Det är relativt vanligt att barn med språkliga försenin- gar och språkliga störningar ofta också har svårigheter med själva bearbetningen och analysen av det de hör, så kallade auditiva bearbetningsproblem. En sådan bearbetning innebär att man jämför de aktuella hörselin- trycken med tidigare lagrad kunskap och genom denna analys kan göra en tolkning som är kalibrerad mot den egna referensramen. Det hänger delvis samman med begränsningar i det auditiva korttidsminnet, som gör att hörselintrycken inte stannar kvar så länge att de hinner analyseras och bearbetas. Därmed hinner de inte kopplas 19

20 till mening och innebörd, vilket annars skulle ha konsoliderat informationen i det mer robusta långtidsmin- net. Sårbarheten blir särskilt tydlig när det ställs krav på snabb bearbetning och när språket är komplext, informa- tionstätt och abstrakt. En annan faktor som kan försvåra är om informationen kommer från flera håll samtidigt, till exempel om andra elever pratar samtidigt som läraren både ger muntliga instruktioner, och skriver på tavlan. Svårigheter som gäller auditiv bearbetning har kommit att uppmärksammas alltmer i takt med ökad kunskap om språkstörningar, dyslexi och neuropsykiatriska funktions- nedsättningar. Dessa diagnoser har många symptom gemensamma, till exempel svårigheter gäller språk, kommunikation, perception, uppmärksamhet och kon- centration, och symptomen är i hög grad överlappande. Gemensamt för dem är att symptomen varierar med kontextuella faktorer och tidsvillkor. En diagnos, om kommit att bli alltmer vanlig är (C)APD, dvs. (centrala) auditiva processningssvårigheter (Dlouha, 2007; Paul, 2008). Kännetecknande vid (C)APD är problem med den auditiva perceptionen trots att hörselaudiogram- met är normalt. Förmågan hos centrala nervsystemet att använda den information som finns i ljud är nedsatt utan att orsakas av bristande kognitiva förutsättningar eller av specifik språkstörning. Svårigheterna är visserligen diskreta, men märks genom att det blir svårt att höra varifrån ljuden kommer, så kallad riktningshörsel, men det är också svårt att diskriminera, det vill säga särskilja ljud, samt att höra små ljudskillnader, att uppfatta samtal i buller och brus, vara aktiv i konversationer samt att följa instruktioner. Därför är optimala ljudförhållanden av oerhört stor betydelse vid problem med den auditiva perceptionen. Men svårigheterna får ofta konsekvenser för hela skolsituationen, till exempel är det svårt att lära sig nya och främmande ord och att memorera, men det kan samtidigt vara svårt att hinna med att anteckna, or- ganisera i logisk följd, samt att läsa och skriva. Som ovan beskrivits är språkutvecklingen och den per- ceptuella utvecklingen ömsesidigt beroende av varandra, vilket resulterar i att förseningar och problem med den ena får återverkningar i den andra. Men positivt uttryckt kan också styrkor i den ena väga upp och kompensera för brister i den andra. Språkutvecklingen förutsätter en förmåga i att kunna urskilja likheter och skillnader mellan olika ljud och att så småningom identifiera de språkspecifika betydelseskiljande ljuden, de så kallade fonemen, samt bortse från alla de varianter som är utan betydelse, de så kallade allofonerna. Även skriftspråks- utvecklingen att lära sig läsa och skriva bygger till stor del vidare på den grundläggande förmågan att identifiera och diskriminera mellan de små enheterna, språkljuden, och att koppla dem till skriftspråkets symboler, det vill säga bokstäverna eller de så kallade grafe- men. Förutsatt att begreppen, alltså ordens betydelse och innebörd, finns etablerade, så finns även en mer direkt väg, s.k. helordsläsning, som inte bygger på den auditiva utan den visuella perceptionen. Att tänka på för att underlätta perceptionen En viktig sak är att minska bakgrundsbuller, till exempel helst försöka undvika att onödiga ljudkällor, till exempel radio och bandspelare, står på hela dagar. Försök också identifiera och sanera bullerkällor som till exempel fläkt- system som maskerar ljuden med betydelse och mening. Men att förbättra ljudmiljön kan också handla om att optimera de fysiska förutsättningarna för lyssnande, kommunikation och samtal, exempelvis genom mindre grupper, möblering som manar till lust att stanna upp och mötas inte bara spring förbi! Ett annat exempel är att träna alla barn i att medvetet lyssna på varandra och anknyta till vad samtalspartnern sagt, alltså inte avbryta andra och byta samtalsämne för ofta. Att som vuxen anpassa och förenkla sitt sätt att uttala orden så att de blir lätta att både höra (lyssna fram/upp- fatta) och göra (åstadkomma/uttala) är alltså en viktig förutsättning för att barnet ska kunna utveckla sin språk- liga förmåga. Anpassningarna eller förenklingarna kan motiveras utifrån såväl begränsningar som möjligheter, både i det lilla barnets perception och i dess förmåga att motoriskt producera språk. Sådan anpassning till barnets möjligheter att ta till sig språket, och därmed inneslutas i en språklig och kommunikativ gemenskap, brukar kal- las för barnanppassat tal eller på engelska baby talk. Våra vanligaste barnkammarord utgör bra exempel på dylika anpassningar, till exempel vovve, kisse etc. Det är alltså så att ord som är lätta att höra vanligen också är lätta att göra. Eftersom tillgång till språklig förmåga, både att förstå och att uttrycka sig underlättar för perceptionen, är det viktigt att stärka och stimulera samtliga språkliga delar: fonemen, det vill säga de minsta betydelseskiljande ljuden, morfemen, det vill säga de minsta betydelse- bärande enheterna i språket, reglerna för hur ord fogas samman och kan analyseras samt hur ord fogas till satser, den så kallade syntaxen. Över huvud taget gäller det att medvetandegöra och prata om vad ord och uttryck betyder och vid behov förklara olika innebörder på ett nyan- serat sätt kopplat till olika kontexter eller sammanhang. Det gäller inte minst vid inlärning av nya ord/begrepp i alla ämnen och bör ske långt upp i de senare skolåren (Hajer & Mestringa, 2008). En annan viktig sak är att i dialog med eleven identifiera vilka strategier som kan underlätta i olika avseenden. Att medvetandegöra olika strategier och sätt att lära handlar om studieteknik, till exempel hur man gör för att upp- 20

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra. Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011. Samarbetsövningar och lekar

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011. Samarbetsövningar och lekar FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011 Samarbetsövningar och lekar Lekar och olika övningar kan vara bra på många olika sätt: - Har man en ny grupp, eller nya medlemmar så för att göra alla lite mer

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet LEK MED BOLLEN Svenska Fotbollförbundet Syfte Genom bollek vill vi i tidig ålder ge barn en möjlighet att uppleva glädje och kamratskap inom idrotten. Bollek uppmuntrar barn att använda sin kreativitet

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik

Läs mer

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

Att förstå sin egen diagnos eller utredning Att förstå sin egen diagnos eller utredning Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. handledare, konsult Föreningen Kognitivt Stöd (FKS), Begripsamföreningen cecilia.olsson04@outlook.com Cecilia Olsson, Intradagarna

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer