1. Ta hand om den/de skadade 2. Ta hjälp av närmaste vuxen. Den som kommer först till undsättning, ringer vid behov ambulans, 112. Tänk på att uppge:
|
|
- Per-Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Handlingsplanen ska hängas upp på alla förskoleavdelningar och i alla klassrum och fritidshem. Akut situation 1. Ta hand om den/de skadade 2. Ta hjälp av närmaste vuxen Den som kommer först till undsättning, ringer vid behov ambulans, 112. Tänk på att uppge: Ditt namn Varifrån du ringer: skolans eller förskolansnamn, telefonnummer och adress Typ av olycka Antal skadade personer Typ av skada eller besvär 3. Ta hand om barngruppen. 4. Underrätta anhörig. 5. Underrätta ansvarig chef. Förskolechef: Solveig Knutsson Rektor F-2: Maria Johansson Rektor 3-5: Peder Westman s krishandlingsplan 1
2 s krisgrupp Namn Telefon Mobiltelefon Mobiltelefon Bostad dagtid Skolledning Maria Johansson Peder Westman Solveig Knutsson Får du inte tag på någon i ledningen, kontakta Ann Blom, se under "Andra viktiga telefonnummer", sidan 3. Assistent Pia Hansen Kopplat till mobil Vaktmästare Mats Jonsson Skolsköterska Maria Anselmby Specialpedagoger Boel Marteleur Malin Lindberg Kurator Carina Baaz Skolpsykolog Karin Engström Widell Präst Ralf Peters Vidarekopplat till mobil. Diakon Nadia Haag Vidarekopplat till mobil. Aspenässkolan Mari Strömberg Ulla Wedenmark Bratli / Seatons Allé Förskola Anna Schlyter Åtorps förskola Ulrika Aksell Riddarstensförskola Maria Karlsson Helene Lundell s krishandlingsplan 2
3 Vid krissituation sammankallas krisgruppen av ledningen, för övrigt träffas gruppen en gång per läsår, första onsdagen i oktober. Maria Johansson och Boel Marteleur reviderar planen i april varje år. Andra viktiga telefonnummer Förvaltningsledning Elisabeth Westin Verksamhetschef Ann Blom POSOM samordnare Gunilla Norström (Psykiskt och socialt omhändertagande) Krismateriel finns i personalrummet på skolan samt ute på respektive förskola. Kriskorgen innehåller: Vita stearinljus. Ljusstake. En fotoram. Två glasskålar för värmeljus. Tändstickor. Musikkassetter/ CD-skivor. En blomstervas. Krispärmen innehåller: Aktuella barn/elev och personallistor. Enhetens krisplan med bilagor. Sektor s krisplan. Dikter och andra tips mm I krissituation gäller nedan omedelbara åtgärder: Ledningens ansvar: Se till att säkerhetsregler och krisplan träder i kraft och att nödställda arbetstagare undsätts i en vålds eller hotsituation. Omedelbar hjälp sätts in av ledning och krisgrupp. Dokumentera allt. Information till hemmet via brev alternativ mail. Skolan hålls öppen. Kyrkorummet i Aspenäskyrkan erbjuds som samlingslokal. Personalens ansvar: Håll gruppen samlad tills alla fakta kommit fram. Den vuxne får inte lämna sin grupp. Den som först får vetskap om olyckan tar kontakt med ledningen/krisgruppen. Ev. kalla vårdnadshavare till platsen. Aktuella telefonnummer: Se krispärmen i personalrummet. s krishandlingsplan 3
4 Samla alla fakta. Se till att inget barn är ensamt. Håll fortlöpande kontakt med all personal och ge saklig information. Meddela alla var krisgruppen finns. Visa omsorg om de anhöriga. Blommor mm I händelse av dödsfall: Genomför gruppsamtal (Se Björklunds kompendium s. 8-14) Kalla eventuellt till föräldramöte på kvällen. Ordna kondoleansblommor Flagga på halv stång. Markering på plats, alt. gör en minnesvrå. Skapa en minnesplats med kort, blommor och teckningar, och ställe där det finns möjlighet att skriva och uttrycka sina känslor. Låt den stå kvar så länge som detta anses lämpligt. Senare: Ordna minnesstund dels i aktuell grupp/klass, dels för övriga grupper. Skapa möjlighet för anhöriga att besöka skolan. Förbered deltagande i begravning. Akuta åtgärder olycksfallsdagen. Ta hand om den som drabbats, ge stöd och ställ upp för samtal. Kontakta vårdnadshavare till den/de drabbade. Kontakta vårdnadshavare till samtliga barn/elever i gruppen/klassen. Se till att den drabbade får vård. Se till att någon stannar tills de drabbade tagits om hand. Sammankalla krisgrupp. Mediaansvarig: Förskolechef, Solveig Knutsson Rektor F - 2, Maria Johansson Rektor 3-5, Peder Westman, Anmälan görs till polis eller sociala myndigheter. Allvarligt tillbud eller allvarlig arbetsskada, kontakta omedelbart arbetsmiljöinspektionen tel: Informera all personal. Personalen informerar barnen/eleverna i sina klasser/grupper. Informationsbrev till alla vårdnadshavare via rektor/förskolechef. Utnyttja företagshälsovården för genomgång av händelsen och chockupplevelsen samt för eventuella andra åtgärder. Den drabbade ska alltid ha hjälp. Tillbudsrapport till förvaltningen och arbetsmiljöinspektionen sparas på enheten. Åtgärder snarast: Besök den skadade på sjukhuset så snart som möjligt. s krishandlingsplan 4
5 Ordna att någon finns med vid hemfärd och hemkomst. Gör arbetsskadeanmälan snarast. Skadeanmälan till förvaltningen vid skada av barn/elev. Anpassa arbetet/skolgången under en övergångsperiod till de nya förhållandena. Ge alla berörda möjlighet att samtala om händelsen. Stöd snabb återgång till arbetet/skolarbetet. Ge avlastning i arbetssituationen. Uppföljningssamtal inom en vecka. Senare åtgärder: Uppföljning inom tre månader. Kvarstår problem? Noggrann uppföljning av den drabbades sjukfrånvaro. Bedömning utifrån önskemål eller sjukfrånvaro behövs ytterligare samtal eller behandling? Åtgärder vid rättegång. Ge arbetstagare möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet i förväg. Se till att drabbade har sällskap av annan person vid rättegången. Den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna. Biträd vid behov den drabbade arbetstagaren med framställning till domstol med begäran om att åtalad lämnar rättssalen medan arbetstagaren hörs som målsägare eller vittne. Rapport om våld eller hot om våld: Uppgift om drabbad: Kön Ålder Befattning eller yrke Utbildning Tid i yrket s krishandlingsplan 5
6 Inträffad händelse: Arbetsplats Misstänkt gärningsman När inträffade händelsen Vilken sysselsättning pågick Ensamarbete Vad ledde fram till händelsen Händelseförlopp Fysisk/psykisk skada Sjukskrivning Åtgärder efter inträffad händelse Vilka åtgärder behövs för att liknande händelse inte skall upprepa Anmälan gjord till: Arbetsmiljöinspektionen Polisen och/ eller socialtjänst Försäkringskassen (arbetsskada) Handlingsplan vid Akut Hot eller Våldshändelse - barn/elev Alla barn/elever ska känna sig trygga och må bra. Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling finns i vår Likabehandlingsplan. Nolltolerans gäller mot alla former av hot och våld. En vuxen på förskolan/skolan kontaktas omgående. Vid nödsituation se Krisplanen. Vårdnadshavare till berörda barn/elever informeras omedelbart om den aktuella händelsen. Rektor och skolsköterska informeras omgående. Efter samråd med vårdnadshavare genomför ansvarspedagogen omgående ett samtal med den utsatte. Trygghetsgruppen kallar till samtal. Vid samtalet bestäms hur arbetet på förskola/skola skall anpassas till de nya förhållanden som händelsen orsakat. Berörd personal informeras. Alla samtal dokumenteras. Vårdnadshavare till alla berörda barn/elever kallas till samtal så snart som möjligt, helst samma dag. Vid mötet eller via annan kontakt bestäms vilka åtgärder som ska sättas in för att skapa trygghet. Ansvarspedagogen gör en bedömning om rektor skall närvara. Den som blivit utsatt skall erbjudas hjälp i form av stöd från läkare, psykolog eller kurator. s krishandlingsplan 6
7 Även övriga inblandade erbjuds samtal med kurator eller annan stödperson. Rektor bedömer tillsammans med den som blivit utsatt om polisanmälan skall ske. Allvarliga personskador och tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket och till Sektor. Anmälan sparas hos rektor. Tid för uppföljningssamtal med berörda planeras vid första samtalet. Rektor utser ansvarig. I övrigt se AFS 1993:2 Hot och våld i arbetsmiljön. Handlingsplan vid Akut Hot eller Våldshändelse - personal Rektor och skyddsombud informeras om den aktuella händelsen. Vid hot och våldssituationer kan den utsatte medarbetaren ges möjlighet att avstå från arbete under resterande del av dagen. Rektor fattar beslut i denna fråga. Löneavdrag skall ej ske i sådana fall. Rektor uppsöker den som varit utsatt för samtal. Skyddsombud deltar. Vid detta möte diskuteras och beslutas hur vi går vidare. Efter samråd med den berörde informeras övrig personal. Vid behov sammankallas skolans krisgrupp. Den som varit utsatt ges möjlighet till hjälp från företagshälsovården. Tillsammans med den som varit utsatt bedömer rektor om polisanmälan skall ske. Utgångspunkten är att våldshandlingar eller uttalade hot om våld skall polisanmälas. Med anledning av en eventuell rättslig process är det att föredra att polisanmälan görs gemensamt av arbetsgivare och den som varit utsatt. Rektor ansvarar för att polisanmälan sker. Allvarliga personskador och tillbud skall anmälas till arbetsmiljöverket. Vid skada skall alltid en anmälan om arbetsskada göras. Vid tillbud skall alltid en anmälan om tillbud göras. Tillbudsanmälan sparas i original i rektors personalpärm. Kopior distribueras till personalkontoret och till skyddsombud. Det är viktigt med uppföljningssamtal. Rektor eller eventuellt krisgrupp utser ansvarig. Rektor eller annan person ur ledningsgruppen biträder den utsatte vid eventuell rättegång. Utvärdering: Hot och våldshändelser skall fortlöpande dokumenteras. Uppföljning av denna rutin skall ske i arbetsmiljöbokslutet. Rektor och skyddsombud har utvärderingsansvar. I övrigt se AFS 1993:2 Hot och våld i arbetsmiljön. s krishandlingsplan 7
8 Källa: Munksnäs skolas krisplan.(björklund) KRISER OCH DERAS FÖRLOPP (Att läsa inför samtal) 4.1. CHOCKFASEN: DET KAN INTE VARA SANT Varar från ett ögonblick upp till några dygn. Det är en ändamålsenlig reaktion som hjälper oss att klara av det som skett och som skyddar oss från en kunskap som vi ännu inte är beredda att ta till oss eller uthärda. Under chockfasen registreras i minnet data och intryck som senare kommer att behövas. Chockreaktionen är en garanti för att vår förmåga att fungera skall bibehållas. Reaktionerna kan variera från ett yttre lugn till förvirring, förtvivlan och hysteriska reaktioner. Olika kroppsliga symptom såsom t ex hjärtklappning, darrningar, yrsel, apati och illamående kan förekomma REAKTIONSFASEN: VARFÖR JUST JAG? Denna fas kan pågå upp till ett par månader. Individen kan inte längre förneka det som hänt. Ett inre försvarssystem mobiliseras. Många människor i reaktionsfasen binder mycken energi i försvar mot det som hänt. Reaktionsfasen kan kännetecknas av känslokyla, ångest, sårbarhet, sorg, depression, ilska, aggressivitet, isolering, skuld, skam, och självförebråelse. Kroppsliga symptom, såsom trötthet, svaghet, sömnsvårigheter, illamående, magproblem samt huvudvärk, kan förekomma BEARBETNINGSFAS: LIVET GÅR VIDARE Denna fas kan pågå i allt från någon till några månader efter det inträffade, till ca ett år. Under bearbetningsfasen går man igenom traumat och de känslor som är förknippade med det. Man avstår från det som varit och ger utrymme för sorgen. Isoleringen bryts och man börjar blicka framåt. Bearbetningsfasen kräver ännu ett aktivt arbete. Den krisdrabbade kan plågas av minnes- eller koncentrationssvårigheter och rastlöshet. De mänskliga relationema sätts på hårt prov, man är irriterad och drar sig undan. De fysiska försvaren avtar NYORIENTERINGSFAS: LIVET SEGRAR Den krisdrabbade börjar långsamt acceptera det som hänt och kan utan smärta börja tänka på det skedda samt ser möjligheter i det fortsatta livet. 5. VEM HAR DÖTT? Barn och ungdomar reagerar liksom vuxna inte bara på ett enda sätt. Det finns stora skillnader i hur barn och ungdomar reagerar på nyheten att någon är död. Reaktionen är beroende på hur nära kontakten med den som dött har varit. Men det är viktigt att det finns vuxna till hands då den unga har behov att tala om det som hänt. Det är missriktad hänsyn från de vuxnas sida när de underlåter att prata för att de tror att deras egna reaktioner kan skrämma den unga. Tystnad och tigande är alltid en källa s krishandlingsplan 8
9 till oro och ängslan hos barn och ungdomar ANHÖRIGAS DÖD Av alla tänkbara dödsfall är det föräldrarnas död som får de största konsekvenserna för ungdomar eftersom en förälder är den som står för kärlek och daglig omsorg. Dödsfallet leder till instabilitet och stora omvälvningar i vardagen. De flesta barn och ungdomar förnekar också vissa aspekter av det slutgiltiga i föräldrarnas död. De kommer att hålla delar av verkligheten på avstånd - inte så att kontakten med verkligheten försvinner utan att den känslomässiga tas in gradvis. Genom att inte kunna tolerera starka känslor kan medvetandet stänga ute alla tankar om det som skett - ungdomarna kan utåt sett vara precis som vanligt. Starka känslor kan visa sig i andra situationer som när de läser en bok, ser en film eller hör andra berätta om plågsamma upplevelser. Ungdomar kan också genom ilska och raseri försöka tvinga föräldrarna att komma tillbaka till livet. Den döde kan finnas i deras tankar starkare och längre än hos många vuxna. Barn och ungdomar som mister sina föräldrar tycks bli mer utsatta för psykiska problem senare i livet. Risken för framförallt depressioner och självmordstendenser kan öka. Det finns en större risk för att dessa problem ska uppstå om: - döden kom plötsligt - det är äldre barn som drabbas - det saknas stöd från resten av familjen - det inte finns någon "ersättningsperson" Barns och ungdomars reaktioner när syskon dör är i stort sett desamma som när en förälder dör, men intensiteten, varaktigheten och följderna är oftast inte så stora på längre sikt. När ett barn dör påverkas det känslomässiga klimatet i hemmet i hög grad. De syskon som är kvar upplever inte bara en förlust av en lekkamrat och rival, de förlorar också föräldrarnas uppmärksamhet och omsorg under en tid. Om ett yngre syskon dör, kan skuldkänslorna bli starka genom att man kan ha haft en önskan om att bli av med det yngre syskonet. Om man mister ett äldre syskon, kan man belastas med bördan att bli en ersättning för den förlorade eller uppfylla det som denne skulle bli. Ett syskons död leder för de övriga barnen till en omfördelning av rollerna som följer på det känslomässiga tomrum som den döde lämnar efter sig. Ofta kan syskon få för sig att de är mindre viktiga än den döde. Också s.k efterlevnadsskuld är vanlig: "Det skulle inte varit han som dog, utan jag; han var ju så bra på allt." Skolkamrater kan pumpa på information både när syskonet är sjukt och efter dennes död. Vissa ungdomar kan uppleva detta så plågsamt att de vägrar gå till skolan. Vid en far- eller morförälders död kan ungdomar visa sorg och saknad, men oftast är sorgen av en annan karaktär än om ett syskon eller en förälder dör. Ungdomar har lättare att acceptera och förstå att en gammal människa har dött utifrån deras syn på döden som en avslutning på ett långt liv. Ett sådant dödsfall ifrågasätter inte deras antaganden om livet och döden så starkt. De har därmed lättare att godkänna dödsfallet i både tanke och känsla. s krishandlingsplan 9
10 5.2. UNGDOMAR OCH SJÄLVMORD Självmord skapar en svår situation för de efterlevande, både när det gäller ungdomar och vuxna. För ungdomar väcker sådana dödsfall destruktiva impulser, känslor av hjälplöshet och beroende. Ungdomar kan tänka mycket på att drivkraften att begå självmord kan vara ärftlig och de kan oroa sig för att de själva skall göra samma sak. Signaler för självmord kan exempelvis vara: den unga skriver/talar mycket om självmord eller död, ger bort viktiga och kära ägodelar, saknar framtidstro och planer. Ungdomar måste få reda på det förfärliga som hänt på en gång, annars slutar de tro på de vuxna: "När de i veckor kunde hålla tyst och inte lät mig få veta, vad är det nu de döljer för mig?" Otillräckliga och felaktiga förklaringar ökar risken för självförebråelse, eftersom de hindrar ungdomarna att diskutera sina egna tankar och fantasier. Det är viktigt att framhålla att självmord inte är ett sätt att lösa problem ANDRA DÖDSFALL En väns död har många gånger mycket större betydelse för ungdomar än vi anar. Att de vuxna inte talar med dem beror på att man som vuxen inte riktigt kan handskas med det att en ung människa dör eftersom det kan hända även ens egna barn. För ungdomar är det svårt att visa känslor i kamratgänget, i varje fall när det gäller pojkar, och därför blir det lätt en ensam sorg att bära. Bitterheten kombinerad med orättvisan i att just han/hon måste dö eller skuld över det att man själv lever gör att känslan att ta den dödes plats eller återförenas med honom kan bli stark. En väns död kan ses som ett straff för t.ex. en förbjuden lek. När vänner förlorar sina föräldrar gör de ungdomarna mer sårbara för tanken att detta även kan drabba dem själva. Deras illusion om sårbarhet ersätts av en känsla av otrygghet och insikt om att de själva kan drabbas KOM IHÅG Sorg, längtan och smärta efter föräldrars och andra närståendes död kan komma tillbaka och förstärkas vid minnesdagar som årsdagen för dödsfallet, den dödes födelsedag eller helger som jul och nyår. Var beredd på detta och låt inte sådana dagar förbigås med tystnad. En rituell markering kan vara på sin plats och det hjälper ungdomar att få ett konkret uttryck för det de känner vid dylika tillfällen. I bland känner sig vuxna bekymrade över ungdomars "brist på sorg". Det är viktigt att de vuxna inte ställer orealistiska och orimliga krav på hur länge och på vilket sätt barn och ungdomar skall sörja. Det som kan tyckas opassande för vuxna, behöver inte alls upplevas på det sättet av ungdomar. Vid krissituationer krävs både känslomässig och intellektuell omställning, där de vuxnas fömåga att lyssna, vara deltagande och stödjande blir viktiga för ungdomars utveckling. 6. ATT FÖRMEDLA DÖDSBUD TILL EN ELEV SOM DRABBATS AV EN NÄRASTÅENDES DÖD Låt den som skall berätta vad som hänt vara någon som eleven känner tillit för eller till vilken eleven har en bra relation. s krishandlingsplan 10
11 Innan man berättar något, bör man skaffa sig all den information som finns att få genom att kontakta tex. polisen eller andra myndigheter. Välj en lämplig plats där ni kan vara ostörda. Berätta ärligt och öppet. Ofta behövs en viss mental förberedelse. Budskapet kan sägas direkt, t.ex: "Jag vill att du skall förbereda dig på något mycket tråkigt. Det har hänt en olycka med din pappa...". Budskapet om att någon dött skall innehålla de fakta man känner till. Det är mycket viktigt att denna information är korrekt; är man osäker bör man kontrollera först. Det är inte lämpligt att vänta till skoldagens slut eller tills eleven kommer hem med att berätta något så allvarligt. Reservera gott om tid för eleven så att de reaktioner som kommer kan få sitt utlopp. Ta inte till fraser som "det kommer nog att ordna sig" eller "tiden läker alla sår". Låt inte eleven vara ensam, trösta gärna på ett sätt som faller sig naturligt. Kroppskontakt kan ha en lugnande effekt, men man skall respektera en elev som inte vill ha en sådan närhet. Efter ett sådant budskap är det viktigt att följa eleven hem eller till den plats, där den övriga familjen befinner sig. I samråd med familjen och eleven bör de andra eleverna så snart som möjligt informeras om vad som hänt. 7. MARKERING OCH RITUALER I SKOLAN 7.1. INLEDNING Hela skolan berörs av krisen. Vad berättar man, vem berättar, hur och när? Det är viktigt att de vuxna först blir underrättade om vad som verkligen hänt, då är de bättre förberedda inför elevernas reaktioner och kan bättre behandla saken i sina elevgrupper. Vuxna och barn informeras också om kommande åtgärder. Det är mycket viktigt att man ger korrekt information i stället för att sprida rykten eller fantasier. EIevernas hem skall informeras. Det är bra om föräldrarna vet om vad som har hänt, då förstår de varför barnet eventuellt reagerar på ett överraskande sätt. Om döden inträffat i skolan eller på skolvägen är det polisens eller läkarens uppgift att underrätta de anhöriga om dödsfallet. Ett dödsbud försöker man alltid överbringa personligen. Vid ett dödsfall måste en polis eller läkare alltid utreda dödsorsaken. Det är viktigt att avtala om vem/vilka som skall hålla kontakt med den avlidna elevens hem (kondoleanser samt överenskommelser och information om skolans åtgärder) ATT MÖTA DÖDEN I SKOLAN Då ett dödsfall drabbar skolsamfundet behöver dess medlemmar 1) information om det skedda 2) ritualer som skapar trygghetsramar för mötandet av dödens verklighet 3) tid och utrymme att bearbeta och förstå sina känslor (debriefing) 4) en möjlighet att ta emot och ge stöd (socialt nätverk) Döden väcker ångest hos vuxna och ungdomar, därför undviker man ofta att behandla döden. Men i bästa fall kan skolan erbjuda hjälp åt den som drabbas av en förlust eller skilsmässa. Hjälp med debriefinggrupper kan skolan begära av svenska krisgruppen för daghem och skolor. I skolan är det bra att på förhand fundera över hur man skall förhålla s krishandlingsplan 11
12 sig till dödsfall. Efter psykisk förberedelse och planering är man bättre rustad för en konfrontation med döden än om man ställs inför en akut situation hel oförberedd NÄR EN ELEV DÖR När någon dör i en grupp av jämnåriga väcks bland de övriga i gruppen fantasier om att också de själva kan råka ut för samma sak. När en skolkamrat dör borde skolan erbjuda sina elever en trygg plats där de vuxna ger utrymme för känslor av förlust, ångest, hat och rädsla, samt är lyhörda för eventuella självdestruktiva tendenser. Det är viktigt att man uppmuntrar eleverna att fråga och hjälper dem att fundera över det som hänt. Också en tyst sorg måste tillåtas. Vid sidan av diskussion är det också bra att bearbeta ett dödsfall med hjälp av skönlitteratur, lyrik, kreativt skrivande, rollekar, teckning och musik KAMRATSTÖD DEBRIEFING Debriefing är när en grupp samlas för att gå igenom intryck och reaktioner om man varit inblandad vid t.ex. dödsfall, olyckshändelse eller någon annan traumatisk händelse. Vid debriefing bör man tänka på följande: Alla inblandade skall vara med vid samtalet. Samtalet skall ske i nära anslutning till händelsen. (Dock ej samma dag.) Samtalet måste få ta den tid som behövs. Ofta behövs två till fyra timmar. Alla som är närvarande skall kunna lita på att det som sägs inte förs vidare till någon annan. Samtalet kan ledas av en lämplig person i skolan vilken har en god kännedom om hur ett sådant samtal genomförs. Alla olika sorters reaktioner är tillåtna MARKERING OCH RITUALER I HELA SKOLAN Brev hem till föräldrarna Minnesord av gruppledaren/rektorn Flaggan på halvstång Ljus och fotografi av den döda En lämplig dikt Sång, musik, en tyst minut Besök på gravgården, graven, gå med facklor till kyrkan 7.6. MARKERING OCH RITUALER I KLASSEN Ljus och blommor på elevens pulpet Skriva dikter, måla, teckna, skriva dagbok Diskussion Om en elev har dött är det bra att diskutera med elevens föräldrar om hur de vill att man tar upp frågan i klassen. Glöm inte bort sorgearbetet tillsammans med den dödes vänner. 8. SAMTAL I KLASS Reservera ordentligt med tid, t.ex. en dubbellektion. Dödsfall och andra kriser är svåra att tala om; samarbeta gärna med någon annan för eleverna bekant person. s krishandlingsplan 12
13 Gör upp en plan för samtalet: inledning, fakta, tankar, reaktioner, information, avslutning INLEDNING Redogör för vad ni skall göra de närmaste timmarna och varför det sker. Det är viktigt att poängtera att döden väcker många olika känslor och reaktioner, men genom att tala om den, fastän det "gör ont", kan man börja förstå bättre hur andra har det och att man själv får det mindre plågsamt efter en tid. Följande regler är viktiga: Ingen får efteråt berätta vad någon annan tänkt, känt eller upplevt. Ingen får efteråt kritiseras för hur han/hon reagerat. Ingen kan tala för någon annan. Man måste inte prata, men det är bra om alla berättar hur de fick veta vad som skett FAKTA Alla får berätta hur de fick reda på vad som hänt - vad de fått veta av vem och när. Behovet av konkret information är mycket stort hos barn och ungdomar; det är viktigt att gripa tag i rykten och felaktiga uppfattningar - ångest sprider sig lätt som ringar på vattnet TANKAR OCH REAKTIONER Vilka tankar har det skedda väckt (undvik frågan "vad kände du"- den kan ofta mera hämma än främja samtalet), fråga t.ex. vad som var värst för eleven. Det är viktigt att namnge alla sinnesintryck (syn, hörsel, lukt och känsla); ställ gärna frågan "var det någon annan som reagerade på samma sätt?" så att eleverna får se att de i många avseenden reagerar likartat. Uppmuntra eleverna att berätta om sina drömmar och rädslor. Man kan också låta eleverna teckna eller skriva dikter. Uppmuntra gärna eleverna att ta avsked av sin förlorade kamrat. Försök mobilisera kamratstöd, elevernas omtanke om varandra kan väckas och uppmuntras INFORMATION Ta upp de trådar som eleverna kommit med, påpeka likheter i reaktionssätt, betona det normala i deras reaktionssätt. Informera om normala reaktioner, känslor av fruktan, ångest, ilska, hämnd, sorgsenhet, skam, skuld. Det är viktigt för eleverna att förstå att deras koncentrationsförmåga och minne kan påverkas av det skedda och att det är helt normalt att fortsätta att bearbeta saken i veckor och månader. Ge gärna råd om hur eleverna själva kan arbeta vidare, t.ex. prata med föräldrarna, med vänner, besöka graven/gravgården, skaffa information om händelsen, skriva dikter, dagbok o.s.v AVSLUTNING Sammanfatta och planera vad som skall hända efteråt Uppmana eleverna att vid behov komma och prata med lärare eller elevvårdspersonal s krishandlingsplan 13
14 9. TÄNKVÄRT VID KRIS Rykten är ofta värre än verkligheten Ungdomar och alla andra som berörs av krisen skall få veta sanningen Ungdomar och vuxna reagerar rätt lika vid sorg Ta hänsyn till elevens/elevernas åsikter Skicka inte hem elever tidigare p.g.a. ett dödsfall Försök få eleverna snabbt tillbaka till skolan, rutiner är bra Om en elev dött behövs det ofta flera samtal i klassen under en längre tid Den som hjälper behöver också själv hjälp Pojkar skjuter i högre grad undan tankarna på det som skett. Pojkarna skriver hellre än pratar om dödsfall Flickor gråter mera, är mer skrämda och ängsliga, har större koncentrationssvårigheter Flickor får mer stöd av vänner, talar mera hemma s krishandlingsplan 14
15 Akutsituation där en gärningsman är inblandad. Signalement: Ålder Längd Hårfärg Klädsel Särskilda kännetecken, tatueringar, synliga ärr, glasögon, hudfärg, frisyr, skägg eller mustasch. Dialekt Skulle du känna igen personen? Checklistan är utarbetad i samarbete med Christina Lycke- Ahlbin, t f chef för utredningsroteln, länskriminalen, Göteborg, Västra Götaland. (Några tillägg är gjorda av s krisgrupp). s krishandlingsplan 15
1. Ta hand om den/de skadade 2. Ta hjälp av närmaste vuxen. Den som kommer först till undsättning, ringer vid behov ambulans, 112. Tänk på att uppge:
HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Handlingsplanen ska hängas upp på alla förskoleavdelningar och i alla klassrum och fritidshem. Akut situation 1. Ta hand om den/de skadade 2. Ta hjälp av närmaste vuxen
Läs merKRISBEREDSKAP FÖR Hallens RO
KRISBEREDSKAP FÖR Hallens RO Handlingsplan 2010/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingsplan...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 HALLENS RO KRISGRUPP...4 Rektor RREKTP TELEFONKEDJA OMRÅDE Hallen LÅ 05/06...4 Fritidshemmet
Läs merKRISPLAN. Vitsippans förskola
KRISPLAN Vitsippans förskola 2016-2017 Larmlista 2016-04-29 Pia Bengtsson (förskolechef) 070-2702699 Pia Göthlin (pedagog) 0708-742779 Johanna Karlsson (pedagog) 073-0309454 Ida Allansson Nilsson (pedagog)
Läs merÖvertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola
Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid
Läs merMålet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.
Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merKRISPLAN Bergakottens förskola
KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merkrisplan ( del 2/2 )
Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merVÄGLEDNING VID DÖDSFALL
VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
Läs merProvocera inte och avstå själv från att hota då undviker du att trappa upp konflikten.
Vilka typer av hot eller våld våra arbetstagare kan drabbas av har att göra med vilket yrke eller vilken verksamhet man arbetar inom och vilka arbetsuppgifter man har. Här beskrivs några olika arbetsuppgifter
Läs merKrisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029
Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan
Läs merVÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merKrisplan för Ekbackeskolan
1 Krisplan för Ekbackeskolan beslutad av krisgruppen 2015-08-26 I vår vardag uppstår oundvikligen olika krissituationer som upprör, exempelvis i skolan. Det kan vara en elevs eller arbetstagares dödsfall,
Läs merLillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.
Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid
Läs merFörsäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris
Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER
HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merRutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun
Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Akut våldshändelse, hot om våld eller olycksfall 4 Uppgifter om anhörigs arbetsplats och telefonnummer
Läs merKrisplan Annelundsskolan del 2
Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM
1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress
Läs merHot och våld - skydd av medarbetare
Hot och våld - skydd av medarbetare Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2012-01-18 av Kommunstyrelsen 12 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid Tills vidare
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merKRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA
KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA Skriven hösten 2010 Ansvar Krisplanen beskriver hur personalen i Isnäs skola skall agera, om vi i skolan råkar ut för en oväntad kris t.ex. dödsfall, allvarlig sjukdom, svår olycka
Läs merRiktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.
1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla
Läs merKrisplan. Porthälla utbildning
Krisplan Porthälla utbildning 2011-2012 Innehållförteckning KRISGRUPPENS MEDLEMMAR 1 Rektorer 1 Styrgruppen 1 Övriga i krisgruppen 1 KONTAKTER OCH TELEFONNUMMER 2 KRISREAKTIONER 3 Chockfas 3 Reaktionsfas
Läs merRutin vid krissituationer Backaskolan
Rutin vid krissituationer Backaskolan Innehåll : 01 Telefonlista Krisgruppen 02 Telefonlista organisationer 03 Krisgruppens arbetsuppgifter 04 Dödsfall-personal 04.1 I den berörda gruppen 04.2 I de övriga
Läs mer1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN
KRISPLAN 2011/2012 1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN Planen syftar till att hjälpa barn och personal i krishantering Att få vara ett redskap till att ge uttryck för sina känslor och tankar Att sätta av
Läs merDen person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor.
2015-09-15 Krisplan för Furulunds enhet Furan Steg 1 (omedelbara åtgärder) Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor. Rektor sammankallar krisgruppen. Om rektor inte finns tillgänglig
Läs merStödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer.
Handlingsplan för krissituationer När ett barn drabbas av en olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap
Läs merKRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18
KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna
Läs merKRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING
KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.
Läs merHANDLINGSPLAN VID KRIS
Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid
Läs merKRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14
KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.
Läs merKrishanteringsplan Backaskolan. Uppdaterad
Krishanteringsplan Backaskolan Uppdaterad 170120 Innehåll Telefonlista Krisgruppen s 3 Telefonlista Organisationer s 3 Krisgruppens arbetsuppgifter s 4 Dödsfall - Personal s 5 I den berörda gruppen: I
Läs merKrisplan vid dödsfall och olyckor
Krisplan vid dödsfall och olyckor 1 Beredskapsplan vid dödsfall och olyckor Död och sorg är ett tema som vi ofta har svårt för att tala om. Samhället och familjestrukturen har gradvis förändrats och därmed
Läs merHandlingsplan/ Krishantering
Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna
Läs merKRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE
KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE KRISPLAN FÖR Kalknäs REKTORSOMRÅDE...1 KRISGRUPP Kalknäs REKTORSOMRÅDE...2 Krisplan för kalknäs rektorsområde:...2 Exempel på krissituationer:...3 Krisarbetets organisation:...3
Läs merKRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA
KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner
Läs merKRISPLAN FÖR LOVISA GYMNASIUM
KRISPLAN FÖR LOVISA GYMNASIUM 2017 Uppdaterad och godkänd på skolkonferensen 16.1.2017 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Viktiga telefonnummer 2. Handlingsmodell för akuta kriser 2.1 Rektors uppgifter 2.2 Hälsovårdarens
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Förskolan
Handlingsplan vid krissituationer Förskolan INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner vid utflykt...3 Hämtning av barn (vårdnadstvister)...3 När får ett barn inte lämnas ut?...4 Om ett barn inte blir hämtat...4 Om
Läs merKrisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult
Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Bråthult 2013/2014 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig
Läs merKrishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium
Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika
Läs merHandlingsplan för krissituationer Bildningsförvaltningen Råssnässkolan
Handlingsplan för krissituationer Bildningsförvaltningen Råssnässkolan 20180903 1 2 Handlingsplan för krissituationer inom bildningsförvaltningens verksamheter Innehåll sid Krisgruppen 3 Externa telefonnummer
Läs merRiktlinjer för första hjälpen och krishantering
2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares
Läs merRektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.
Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev
Läs merBEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER
BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa
Läs merSIMNING KRISPLAN. Alla inom simsektionen ska känna till beredskapsplanen, vad den innehåller och hur den ska användas.
SIMNING KRISPLAN INLEDNING Denna plan ska vara en hjälp för simsektionens styrelse, tränare, och ledare, då hot, våld, sexuella trakasserier, olycka eller dödsfall inträffar och där simsektionens barn,
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merKRISPLAN HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING NORGÅRDENSKOLAN F-9. Alla elever och vårdnadshavare skall informeras om vår krisplan.
BARN OCH UTBILDNING Läsåret 08/09 KRISPLAN HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING NORGÅRDENSKOLAN F-9 Alla elever och vårdnadshavare skall informeras om vår krisplan. Krisplanen skall utvärderas i slutet av varje
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merFastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef
Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.
Läs merKrisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11
2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda
Läs merKrisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux
Reviderad 20150824 Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux I händelse av svår olycka, dödsfall eller annan kris inom Mönsteråsgymnasiet/Komvux. Innehåll: 1. Inledning 2. Bakgrund och syfte 3. Några begrepp
Läs merKrishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Läs merKrisplan vid Norrtelje Teknikoch. Naturbruksgymnasium
Krisplan vid Norrtelje Teknikoch Naturbruksgymnasium Läsåret 2016-2017 Reviderad augusti 2016 Krisplan vid Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium 2015-2016 Krisledningsgrupp leder och fördelar krisarbetet:
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR ATT UNDVIKA HOT & VÅLD SITUATIONER BISTÅNDSENHETEN
2009-09-29 Reviderad id 2012-03-16 SÄKERHETSPOLICY FÖR ATT UNDVIKA HOT & VÅLD SITUATIONER BISTÅNDSENHETEN Reviderad och beslutad av Biståndsenhetens samverkansgrupp 2012-03-16 Bemötande vid upprörda/hotfulla
Läs merBEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER
BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKrisgruppen Bjärke enhet
Krisgruppen Bjärke enhet Träffas varje år efter skoluppstarten och ser till så att all information, alla dokument, namn och telefonnummer är aktuella. Beredd på att samlas omgående på aktuell plats (om
Läs merHandledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet
Uppdaterad ht 2010 Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Trivsel och god psykisk arbetsmiljö på skolan... 1 Åtgärder vid förekomst av kränkande behandling...
Läs merVästra skolområdet. Krisplan för. skolor,förskolor,familjedaghem. Läsår 2012/2013. Reviderad 7 November Västra skolområdet
1 Läsår Krisplan för Västra skolområdet skolor,förskolor,familjedaghem Reviderad 7 November 2011 Västra skolområdet Ängetskolan Höglandskolan Älgvägen 35 Åvägen 12 891 42 Örnsköldsvik 891 43 Örnsköldsvik
Läs merHANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD
Barn- och utbildningsnämnden 2008-01-16 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad 2016-06-30 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD 1 (10) Rinmnagymnasiet TELEFONLISTA Namn Telefonnummer SOS Ambulans/polis/brandkår/
Läs merHandlingsplan mot hot och våld
1 Sida 1(10) Handlingsplan mot hot och våld inom, Upprättad 2016-11-15 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Ansvar... 3 Förebyggande arbete... 3 Kunskap... 4 Riskbedömning och utvärdering...
Läs merHandlingsplan mot hot eller hot om våld Lärcenter
1 KS/2017:752 617 Handlingsplan mot hot eller hot om våld Sida 1(10) Upprättad 2018-08-01 2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 3 Förebyggande arbete... 3 Kunskap... 3 Riskbedömning
Läs merHandlingsplan vid kris
1 Handlingsplan vid kris Reviderad 2015-09-15 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Mål sidan 3 Krisgruppen skall sidan 3 Telefonlista sidan 4 Folkhögskolans krisgrupp sidan 4 Handlingsplan - allvarliga tillbud under
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merHandlingsplan för krissituation
1 (5) -Tolleredsenheten Handlingsplan för krissituation Krisgrupp På vår enhet finns det en krisgrupp. Krisgruppen består av rektorer, skolsköterska samt en representant från varje arbetslag. Krisgruppen
Läs merKrisplan vid dödsfall och olyckor. Reviderad 2013-12-12
Krisplan vid dödsfall och olyckor Reviderad 2013-12-12 1 Beredskapsplan vid dödsfall och olyckor Död och sorg är ett tema som vi ofta har svårt för att tala om. Samhället och familjestrukturen har gradvis
Läs merHöglandsskolans Krisplan from sept-12
Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Krisledningsgrupp: arb hem mobil Monika Warsén /rektor 50843204 376303 076-1243204 Isabel Rodriguez /bitr.rektor 50843202 070-7184391 Madeleine Reiser /bitr.rektor
Läs merKrishanteringsplan för
Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse
Läs merHandlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014
Handlingsplan vid olycka/kris Stiernhööksgymnasiet Vt 2014 Upprättad 2013-10-24 Handlingsplan vid olycka/kris Reviderad 2014-03-12 Fel! Bokmärket är inte definierat. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik Fel!
Läs mer# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"
!" # $"%%% # & $"'( ( "%% ( ) $"%*% +%, -, & ).. / %,". / %,", ".."0". +,%"% #. 1 &. 1"2'' (.# / "2'' (.& 3 ).( -"*4%.) -"*4. -,%"5555# 1. Inledning 0,%,03,% % " " 0 " 0 % " " %,%" "0 %"" " '0"'%0,% "
Läs merHandlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium
Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING
HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer
Läs merKRISPLAN FÖR FÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
KRISPLAN FÖR FÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET Läsåret 2009-2010 1 Innehållsförteckning Avsnitt sid Akut kris 3 Olycka där ett eller flera barn är drabbade 3 Elevs förälder eller syskon
Läs merKRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN
VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 1(8) Krisplan för KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN I samband med svår olycka eller dödsfall gällande elever och medarbetare VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 2(8) Krisplan för Innehållsförteckning
Läs merKrisplan. Hänvisa all kontakt med media till rektor och presskonferens. Vid nödsituation larma 112
1 (9) Krisplan Krisledningsgrupp leder och fördelar krisarbetet: Arbete Mobil Hem Tillförordnad rektor Tommy Olsson 08 597 835 01 073 661 05 47 Arbetslagsledare Karin Sagbrant 073 666 32 42 070 365 65
Läs merRev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld
Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan mot hot och våld Almunge skola ska vara en trygg och säker arbetsplats utan hot- och våldssituationer för elever och personal. Almunge
Läs merVåld och hot RIKTLINJER
Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.
Läs merKrisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.
Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merKRISHANTERINGSPLAN 2015. Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun
KRISHANTERINGSPLAN 2015 Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun Definition En kris definieras oftast som en händelse där ens tidigare erfarenheter
Läs merDet viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av;
Version 2007-08-24 Umeå kommuns skolplan tydliggör att. Föräldrarna är medansvariga till det som barnen gör i skolan. Då det uppstår problem med våld, hot och/eller mobbning ska åtgärder omedelbart sättas
Läs merHandlingsplan. mot våld och hot om våld. för. barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde 1 (6) Dokumentnamn. Fastställd/upprättad/reviderad
1 (6) Handlingsplan mot våld och hot om våld för barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Handlingsplan mot våld och hot om våld för barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentansvarig
Läs merKRISHANTERINGSPLAN FÖR 11/12. Alsike skola Knivsta
KRISHANTERINGSPLAN FÖR 11/12 Alsike skola Knivsta Handlingsplan för särskilda insatser i samband med större allvarliga kriser för enskild, grupp eller hela skolan Innehållsförteckning: sid 1 Telefonnummer
Läs merSyfte och ansvar 3 Handlingsplanens syfte Ansvar. Riskinventering 4 Riskgrupper Risksituationer
2 Innehållsförteckning Syfte och ansvar 3 Handlingsplanens syfte Ansvar Riskinventering 4 Riskgrupper Risksituationer Förebyggande arbete för att undvika hot 5-6 På kontorsrummet Att tänka på vid besök
Läs merHandlingsplan vid krissituationer i skolan och på fritidshemmet Läsåret 2018/2019
Handlingsplan vid krissituationer i skolan och på fritidshemmet Läsåret 2018/2019 Mål: Att all personal på skolan ska vara väl förtrogen med och känna trygghet i Karolinerskolans krisplan. Att krisgruppen
Läs mer2013/14. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1
2013/14 Något svårt har hänt KRISPLAN Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 Krisgruppen sammankallas vid: 1. Allvarlig olycka/dödsfall Elev/elever som är inblandade samt även personal. Viktigt med en bedömning
Läs merRutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö
Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver
Läs merKrisplan för Trollehöjdskolan
Krisplan för Trollehöjdskolan Reviderad 14 oktober 2013 av skolkurator May-Gunn Andersson Lilja och skolsköterska Linnéa Dalteg, reviderad 20 november 2015 av skolkoordinator Carina Arthursson 1(11) Innehåll
Läs merHANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA
NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs mer29 KRISPLAN Väsby skola Sidan 1 av 8 Upplands Väsby kommun Rev. 2011-09-21
Väsby skola Sidan 1 av 8 Krisplan för Väsby skola, läsåret 2011/12 Innehållsförteckning 1 Krisgrupperna består av 2 Viktiga telefonnummer 2 Personer att kontakta vid kris Tanken med krisplanen 3 Krisgruppens
Läs merBarn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1. verksamhetschef Dalby/Torna Hällstad. Dalby/Torna Hällestad
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1 Dalby/Torna Hällestads ansvarsområde Fastställd av Skolledningen Fastställd 2014-03-07 Fackliga organisationer Handlingsplan
Läs merKRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall
KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...
Läs mer