Rapport 2015:1. Långsiktigt sparande. viktigt men svårt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2015:1. Långsiktigt sparande. viktigt men svårt"

Transkript

1 Rapport 2015:1 Långsiktigt sparande viktigt men svårt

2 2015:1 Långsiktigt sparande Viktigt men svårt Konsumentverket 2015 Ansvarig handläggare: Vilhelm Nordenanckar och Agne Sandberg

3 Förord Vi ställs inför allt större och svårare finansiella beslut. Företag erbjuder flera avancerade sparprodukter till konsumenterna. En fråga man kan ställa sig är om konsumenten kan göra rationella val bland det stora utbudet av produkter? Föreliggande rapport är en sammanställning av vad som under ledning av professor Kent Eriksson framfördes under seminariet Långsiktigt sparande viktigt men svårt?. Under seminariet diskuterade forskare konsumenternas problem med långsiktigt sparande, förutsättningar och konsekvenser. Konsumentverkets ambition är att varje år arrangera ett forskarseminarium på ett specifikt tema i samarbete med vårt vetenskapliga råd. Syftet med seminarierna, där några av landets främsta konsumtionsforskare deltar, är att synliggöra intressant svensk konsumtionsforskning och bidra till en dialog och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker. Det är vår förhoppning att denna rapport ska bidra till ökade insikter och till en fortsatt debatt om problem och komplexiteten i långsiktigt sparande för konsumenter samt stimulera till fortsatt forskning om detta. Karlstad januari 2015 Gunnar Larsson Generaldirektör

4 Innehållsförteckning Förord Sparar vi för lite eller mycket? Måste man spara? Om sparandets privatekonomiska betydelse Behov av att spara Ökat sparbehov Svenska folkets sparvanor och sparvilja Sparbehovet är stort Personliga slutsatser Hur lönsam är du som bankkund om kostnadsstrukturer och prissättning på bankmarknaden Beräkning av lönsamhet i traditionell bankverksamhet En enkel lönsamhetsmodell på kundnivå Från räntenetto till nettointäkter på utlånings- och inlåningsprodukter Andra icke-räntebärande intäkter och kostnader En utvecklad enkel kundlönsamhetsmodell i en traditionell bank Har konsumenten möjlighet att göra rationella långsiktiga val för sitt sparande Vad påverkar vårt sparande? Hur fattar vi finansiella beslut? Vad innebär ett bra val av finansiella produkter? Det är svårt att fatta rationella långsiktiga finansiella beslut Finansiell rådgivning idag och imorgon Att göra långsiktiga val i sparandet även enkla tumregler fungerar ganska bra Några slutsatser Räknefärdighet och finansiell förmåga Om undersökningen Låga nivåer av räknefärdighet och finansiell förmåga Kunskap har betydelse för finansiellt besluts- fattande Val av bolån Slutsatser Panelsamtal om sparande Referat av debatten... 54

5 5 (57) 1. Sparar vi för lite eller mycket? Kent Eriksson, professor och forskningsledare på Centrum för bank och finans, CEFIN, KTH. Sparar vi för lite eller för mycket? Det är en stor fråga och den blir allt viktigare, men den går tyvärr inte att besvara riktigt bra. Skälet till det är att finansiell ekonomi får en allt större betydelse för människors ekonomiska trygghet. Detta innebär också att finansiella beslut får en allt större del i människors vardag. Men eftersom finansiella marknader utvecklas i takt med att samhällsekonomin utvecklas, så måste människor hänga med i politisk och ekonomisk utveckling för att bevaka sina finansiella tillgångar. Det svåra är att lyckas tolka vad samhällsutvecklingen innebär för individens eget sparande. Det här är svårt eftersom det är svårt att förstå både samhällsutveckling och de finansiella tjänster som finns tillgängliga. Även de mest professionella investerare begår misstag. Det är därför inte så överraskande att vanliga konsumenter finner det svårt välja finansiella tjänster, samt att agera i rätt tid när de behöver ändra tjänsterna. Svaret på frågan om vi sparar för mycket eller för lite är alltså om vi lyckas hänga med i omvärldsutvecklingen och anpassa vårt sparande till vår egen situation i ljuset av omvärldens ekonomiska utveckling. Den mesta forskningen pekar på att det här är väldigt problematiskt för konsumenter. Ett viktigt skäl till att det är problematiskt är att de flesta inte är intresserade av finansekonomi. Det får man ha all förståelse för. Undersökningar visar också att konsumenter har begränsad finansekonomisk kunskap. Utvecklingen sedan finanskrisen 2008 pekar dock på att människor i allt högre grad måste ta ställning till sin finansiella ekonomi. Det innebär att de konsumenter som inte är intresserade, eller kunniga om finansiell ekonomi får stora problem. De svenska hushållens finansiella tillgångar har ökat väldigt kraftigt sedan åttiotalet. Hushållens skulder har också ökat väldigt kraftigt. Hushållen är alltså väldigt skuldsatta och har väldigt stora tillgångar. Många bedömare skulle gå så långt som att säga att hushållen är extremt skuldsatta och har extremt stora tillgångar. En viktig slutsats är att finansiella tillgångar och skulder spelar en allt större roll för hushållen. Det beslut som hushållen fattar om hur de sköter sin finansiella ekonomi får därför en väldigt stor betydelse för hushållen.

6 6 (57) Hushållens finansiella tillgångar Hushållens skulder Men det är inte bara så att det är de stora tillgångarna och skulderna som leder till det faktum att konsumenten tvingas fatta allt mer omfattande finansekonomiska beslut. Det är också så att finansiella regleringar lägger allt mer finansekonomiskt beslutsfattande hos hushållen och individerna. Tidigare skötte staten mycket av individernas finansiella ekonomi, men nu får konsumenterna själva i allt högre grad fatta finansekonomiska beslut. Exempelvis så skötte staten förr mer av individernas pensionssparande, medan det nu sker genom avtalspensioner och premiepension, som individen själv ska välja. Den här utvecklingen, att konsumenterna tvingas fatta omfattande finansiella beslut på grund av både regleringar och marknaders utveckling, har pågått sedan krisen För att förstå det här så behöver jag utveckla hur regleringarna har förändrats under den här tiden. För att förstå varför människor måste kunna mer om finansekonomi så behöver vi förstå grunden till varför regleringarna har förändrats. Jag kommer därför att utveckla bakgrunden till att regleringen har införts, samt beskriva regleringarna. Det finns ett tydligt mönster, där finansiella kriser följs av perioder då det införs nya finansiella regleringar. Det är inte så konstigt, för de gamla fungerade inte så bra, eftersom de inte kunde hindra att det blev en kris. När president Obama tillträdde som president 20 januari 2009 så höll han ett installationstal som till stor del handlade om den finansiella krisen. Han sa att bankirerna på Wall Street hade varit giriga och att vanliga människor hade varit vårdslösa med sin privatekonomi. Presidenten införde regleringar både när det gällde bankerna och när det gällde

7 7 (57) privatpersoner. Han tillsatte också nya myndigheter för att se över de finansiella marknaderna och en speciell myndighet för finansiellt konsumentskydd. I stort sätt så har Europa infört samma typ av regleringar som USA gjorde. För konsumenternas del handlar det om reglering av den information de får och reglering av vilka val de ska göra. Konsumenten tvingas genom regleringar att göra fler finansiella val, samtidigt som de kommer att få mer information från de som säljer finansiella tjänster. Konsumenterna ska också godkänna att de har förstått informationen och de konsekvenser det innebär för deras privatekonomi. För svenska konsumenter har konsumentskyddet stärks på de finansiella marknaderna. Det görs genom ökad information, ökad valfrihet för konsumenten, samt att det finns förslag om licensierade mäklare. Den grundläggande tanken i regleringen är väldigt god. Konsumenten ska få ökad information och därmed få större möjlighet att agera för att få så bra finansiella tjänster som möjligt. Tyvärr visar forskningen att människor har begränsat intresse för finansiella tjänster och också begränsad förmåga att bedöma finansiella tjänster. Främst beroende på bristande intresse, men till viss del beroende på bristande räkneförmåga. Det kan hända att konsumenterna med tiden kommer att bli väldigt avancerade köpare av finansiella tjänster, men fram till dess så kommer vi sannolikt att se att människor gör misstag i sitt sparande. Misstagen kommer att stå konsumenten dyrt. Det är två faktorer till som är väldigt viktiga. Genom EU möter svenska konsumenter nya internationella finansföretag. Och med nya aktörer kommer nya försäljnings- och rådgivningssätt. Det kan vara svårt för kunden välja rätt när det inte är vana vid finansföretagens tjänster och arbetssätt. Det kan också vara oklara juridiska situationer när finansiella aktörer från andra länder agerar i Sverige. Eftersom den svenska konsumenten har stora tillgångar och skulder, och dessutom beslutar över dem själv, så ökar det kommersiella intresset för utländska aktörer att ge sig in på den svenska marknaden. Den andra viktiga förändringen är rådgivning och försäljning online. Än så länge möter kunden finansföretag främst via Internetbanken online. Det sker dock en stark utveckling internationellt för att utveckla mobil bankverksamhet, speciellt inom betalningar. En trend är också att rådgivning ges online. Miljön online är ny för konsumenten, åtminstone när det gäller finansiell rådgivning. Konsumenten får alltså finansiella råd på ett sätt de inte är vana vid. Sannolikt är också rådgivarna online inte svenska företag, utan internationella. Detta ställer svenska konsumenter inför en ny situation, som de kan ha svårt att bemästra. Flera av de internationella aktörer som satsar hårt på mobila betalningar är duktiga på att sköta dialogen med de som använder deras tjänster. Det är inte svårt att föreställa sig att företag som Apple, Paypal och Facebook snart utvecklar verktyg online där konsumenter får finansiella råd på något sätt. Den som sköter konsumentens betalningar kan lätt också bli den som ger råd till kunden i andra finansekonomiska frågor.

8 8 (57) Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att regleringar, internationalisering och teknikutveckling skapar en osedvanligt riskfylld situation för konsumenten när det gäller finansiella tjänster. Konsumenten behöver vara väl rustad med intresse för sin privatekonomi och finansekonomisk kunskap för att klara av det de kommer att tvingas göra framöver.

9 9 (57) 2. Måste man spara? Om sparandets privatekonomiska betydelse Ylva Yngveson, privatekonomisk analytiker, Pro Norna AB Sparande som fenomen har en relevans inte bara för samhällsekonomin utan också för enskilda individers och hushålls ekonomi och välmåga. Jag utgår här från individens horisont, både på detaljnivå och i ett större perspektiv. För att reda ut sparandets privatekonomiska betydelse i dagsläget finns några grundläggande frågor att besvara. För det första: Har behovet av eget sparande verkligen ökat? För det andra: Inser hushållen och individerna behovet av sparande? Dessutom skulle en fråga också kunna ställas: Behöver det finnas ett privat sparande över huvud taget? På den sista frågan kanske de flesta svarar ett spontant ja. Men självfallet finns det individer i varje samhälle som anser att man inte ska spara pengar överhuvudtaget. Att det är bäst att leva direkt ur hand i mun. Sparande kan också ges en politisk vinkel, ett mindre önskvärt beteende. Säkert menar en del att i ett välfärdssamhälle som vårt ska man inte behöva bygga upp eget sparkapital. Samhället ska fånga upp oss när något oförhappandes inträffar. Ibland uppmärksammas det till och med att en stor andel företrädare för regering och riksdag är ickesparare och verkar därmed inte vilja vara föredömen för privata sparandet. Men viss omfördelning av inkomster över livet, det vill säga sparande, ger ökad trygghet för individerna. Något som är till gagn för hela samhället. Som långsiktigt sparande vill jag definiera det sparande som ett hushåll behöver för att åstadkomma en långsiktigt hållbar ekonomi. Därför menar jag att både det kortsiktiga sparandet och det långsiktiga sparandet behöver belysas här. Om man inte har täckning för den kortsiktiga inkomstfördelningen över tiden blir det långsiktiga sparandet svårt att upprätthålla. 2.1 Behov av att spara Vad det innebär att spara i ett mer övergripande resonemang är det förmodligen få personer som funderar över. Det finns sparteorier som utgår från individens rationella beteenden och rationella beslut. Att man långsiktigt fördelar pengar över livet för att utjämna konsumtionsmöjligheterna och även för att få större trygghet. Men det är inte självklart att en vuxen människa i olika lägen i livet fattar de bästa, långsiktigt rationella besluten om att konsumera, spara eller låna. Många andra faktorer påverkar vårt beslutsfattande. Min vilja är att fler individer får en insikt om vad de egentligen gör när de sparar och när de lånar. Att spara innebär att avstå konsumtion idag för att möjliggöra konsumtion i morgon. Att låna innebär tvärtom att tidigarelägga konsumtion, men som då också innebär att konsumtionsmöjligheten i morgon begränsas. Besluten handlar i grunden om när i livet inkomster ska användas. Det finns ingen moral eller etik i olika sätt att agera utan borde vara

10 10 (57) enbart en genomtänkt handling. Olika sätt att agera får nämligen olika stora konsekvenser för den privata ekonomin. Att låna innebär att man intecknar framtida inkomster, vilka inte är fullt ut kända. Resultatet blir en ökad sårbarhet. Det finns alltså goda orsaker till att ha sparande som en del av den privata ekonomin. Det minskar sårbarheten och ökar handlingsfriheten. Men har då detta behov ökat? Ökat sparbehov Jag börjar med att göra en tillbakablick. Varför inte till det lugna, goda och optimistiska 60-talet? Denna tillbakablick utgår, om inte annat sägs, från egen livserfarenhet. Vår levnadsstandard. Runt år 1960, hur tedde sig våra vardagsliv? En del hushåll hade tillgång till en bil. Per bil gick det 6,3 personer. Till jobbet cyklade man. Hade man inte unikaboxen med sig till jobbet eller tillgång till lunchmatsal åt man lunchen hemma. En del hade tillgång till egen tvättmaskin. 54 procent hade tillgång till eget bad eller dusch. Endast Televerkets telefon fick man använda. Den tronade ofta i hallen och hade sin omständliga sifferskiva. En teve kunde finnas i vardagsrummet. Då var det ofta som samlingspunkt för grannar och släkt, de som inte hade någon egen teve-mottagare. Men radion fanns förstås och ibland en grammofon. I köket fanns kylskåp, brödrost, eventuellt en elvisp, en köksassistent och som lyx en frysbox. Diagram 1. Årlig försäljning av hushållsprodukter, i 1000-tal, Källa: Branschkansliet. Not. Statistiken över försålda spisar finns först från 1968.

11 11 (57) I år, 2014, ser det väldigt annorlunda ut. Många fler äger en bil. Barnfamiljer har ofta två bilar fanns det 4,5 miljoner personbilar i landet. Per bil går det numera enbart 2,1 personer. Fler har egen tvättmaskin (drygt 70 procent), diskmaskin (55 procent), torktumlare, mangel. Idag har procent tillgång till eget bad eller dusch. Telefonen har blivit telefoner, en mobil per person i hushållet samt ofta en fast telefon. Mobilen är uppkopplad och har blivit ett i det närmaste nödvändigt redskap för kontakter med myndigheter och banker, men också med vänner och sociala nätverk. Den enda teven i hobbyrummet har fått sällskap av 2-3 stycken i kök och sovrum. Nya produkter som tillkommit i våra hem är datorerna (94 procent av åringar har tillgång till dator hemma), bredband (94 procent av samma grupp), printern, videon (85 procent), surfplattorna, cd-spelaren (85 procent), snowboarden/slalomskidan, mountainbiken, systemkameran, surroundljudet, utegrillen och så vidare. I köket surrar det av en eller flera kaffebryggare, tebryggare, juicepress, stavmixer, sodastreamer, matberedare, mikrovågsugn (83 procent) och frysskåp (98 procent). Det här är tecken på en fantastisk standardökning för svenska hushåll. Ökade reala inkomster och teknisk utveckling har möjliggjort en resa mot ett bekvämt liv med många prylar. Den andra sidan av detta är att behovet av pengar för att ersätta prylarna när de tar slut eller går sönder i förtid har ökat starkt. Ju mer vi skaffar oss av materiell standard, desto mer behöver vi ha i marginaler. Det gäller i alla fall, om vi inte kan tänka oss att avstå delar av den om förutsättningarna ändras. Men det finns fler förutsättningar för sparande som har förändrats. Våra trygghetssystem De trygghetssystem som vi har byggt upp under många år här i landet har förändrats. Uppbyggnaden skedde främst under 60-och 70-talen. Det var då som kommunalskatterna höjdes i stor skala var genomsnittlig kommunalskatt 14,20 kr hade den stigit till 29,02 kr. Skyddsnätet är i många fall glesare idag. Det är svårt att via skattehöjningar klara de kostnadskrav som uppstått på grund av exempelvis förändrat (rationaliserande) arbetsliv och medicinska framsteg. Självrisker har ökat och ersättningsnivåer har sänkts. Vid sjukdom fick man för 4-5 decennier sedan ersättning för hela inkomstbortfallet. Idag ger sjukpenningen högst 77,6 procent av lönen och kompletterande försäkringar kan inte ge mer utfyllnad än till 90 procent. Ersättningar vid sjukdom och VAB har under senare år även haft viss fördröjning vid utbetalning.

12 12 (57) Diagram 2. Sjukförsäkringen Ersättningsgrad. Källa: Swedbank. Historisk tidskrift, Edebalk. Egna beräkningar Vid arbetslöshet var ersättningen från staten högre än den är idag, i förhållande till inkomsten, och numera är självrisken betydande. Täta förändringar i ersättningsnivåerna åt olika håll ger en osäkerhet om skyddets omfattning. Dessutom var arbetslösheten på en lägre nivå före 90- talskrisen. Risken att hamna i arbetslöshet har ökat väsentligt. Diagram 3. Arbetslöshet, i procent av arbetskraften år Källa: Ekonomifakta

13 13 (57) Bidragen var ofta mer följsamma med löne- och kostnadsutvecklingen när de infördes än de blev efter krisen i början av 90-talet. Ett exempel utgör underhållsstödet till ensamstående förälder. Det infördes knöts det till basbeloppet. För ett barn utgjorde beloppet 40 procent av prisbasbeloppet i många år fram till år 1994 då följsamheten slopades och frystes till kr höjdes det med 100 kronor. Enligt förslag från nya regeringen kan det höjas med 300 kronor till Politikernas mån om att inte bygga in automatiska kostnadshöjningar för statsbudgeten ger ändå ovisshet för individen om vad skyddet är värt i längden. Diagram 4. Underhållsstödets urholkning Källa: Försäkringskassan, Swedbank, egna beräkningar Pensionerna har genomgått stora förändringar, inte minst för att skapa långsiktig hållbarhet för samhällets finanser. ATP-systemet gav förutsägbarhet för individen, vilket även gällde tjänstepensionernas utformning. Tumregeln med förmånsbestämda systemen var att ATP och folkpension skulle ge 65 procent av slutlönen och tjänstepensionen 10 procentenheter utöver det, för de flesta arbetstagare. Det räckte med 15 goda inkomstår av totalt 30 yrkesår. Idag räknar Pensionsmyndigheten med en pensionsgrad om 75 procent av sista lönen om man jobbar heltid från 23 års ålder, går i pension utifrån nya årskullsberäknade pensionsåldern och dessutom har rätt till tjänstepension, se tabell 1.

14 14 (57) Tabell 1. Vilken andel av slutlön kan vi förvänta oss i pension? Källa: Pensionsmyndigheten Det krävs således att individen idag samlar på sig mer tid i avlönat arbete för att få en rimlig pension. Deltid, studieår, utlandsvistelser, litet löneuttag som egenföretagare och många andra orsaker till lägre inkomster under livets gång påverkar direkt pensionen. Det finns de som också hävdar att vi går mot ett F-skattsedelsamhälle. Det innebär att vi mer och mer kommer att jobba som enskilda företagare och sälja våra tjänster, i stället för att vara anställda. Det kommer att kräva ett medvetande om att man själv behöver sätta av pengar till sin pension. Alla dessa faktorer betyder tillsammans att man som löntagare behöver ha ett större sparkapital för att klara av att behålla en önskvärd och uppnådd konsumtionsstandard, att klara svängningar i inkomst och familjesituation och att klara den framtida försörjningen efter yrkeslivet. Ett alternativ är att ha mer av försäkringslösningar, men allt klaras inte den vägen. Våra bostäder Bostadssektorn var i många år en subventionerad sektor, men utvecklingen har gått mot att räntesubventioner, investeringsstöd och annat har slopats eller minskats. Nyproduktion har i många år inneburit stigande kostnader för de boende. När nyproduktionen ger högre priser och

15 15 (57) avgiftsnivåer samtidigt som vi har en bostadsbrist på många orter, leder det till högre priser på det befintliga beståndet. För att mer realistiskt kalkylera ett bostadsköp kan det vara lämpligt att betrakta boendet som konsumtion snarare än att se det som en investering. Då betyder stigande priser högre boendekostnad och att man betalar mer för sitt boende utan att få mer boende för pengarna. På andra varor och tjänster vill vi inte se att priserna stiger på samma sätt. För 50 år sedan kunde ett villaköp betyda motsvarande runt 3 årslöner i pris. Ett hus kunde kosta kronor och årslönen för en manlig tjänsteman i privat sektor låg på ungefär kronor. Idag handlar det snarare om 6 årslöner. Det är räknat på genomsnittslön i förhållande till genomsnittspriset för småhus år En förändring som man kan ta med i beräkningen för den faktiska situationen är att det mer ofta är två i en familj som har avlönat arbete idag än på den tiden. Det krävs helt enkelt två heltidslöner idag. Men förhållandet har förändrats tydligt och då framförallt på senare tid, se diagram 5. Utrustningen i ett hem har knappast ändrats så radikalt att det motsvarar prisförändringen. Diagram 5. Antal årslöner för köp av småhus Källa: SCB och egna beräkningar Att ha en kontantinsats förr var en självklarhet. Lån var inte alltid lätta att få och attityden var ändå att lånet snabbt skulle betas av. Idag krävs en kontantinsats på 15 procent av köpeskillingen. Även om det redan tidigare var en normal nivå så betyder det mer i kronor som ska sparas ihop idag och mer i förhållande till en inkomst. Vid fastighetsköp tillkommer stämpelskatter som tas ut i procent på köpeskilling och pantbrev. Ju mer bostadspriserna stiger desto mer krävs av sparkapital för att även klara den posten. Att spara ihop till kontantinsats och stämpelskatter för

16 16 (57) genomsnittshuset handlar om närmare kronor per månad om man sparar i tre år eller kronor om man har fem år på sig. Dessutom kräver stora lån och låg inflationstakt att mer av lånen behöver betalas av genom amorteringar. Amorteringar, som är ett sparande i efterhand. Jag kan konstatera att det finns ett starkt ökat behov av sparande, inte minst av ett långsiktigt sparande. 2.2 Svenska folkets sparvanor och sparvilja Hur sparar svenskarna? I undersökning efter undersökning framkommer det att stora grupper inte har något sparat alls eller enbart har ett väldigt litet kapital. En femtedel av vuxna svenskar saknar helt eget sparande. Var femte vuxen har heller inget regelbundet sparande. Vanligaste beloppet för månadssparande till bufferten är 500 kronor. Det genomsnittliga månadssparandet totalt sett ligger dock högre, bland dem som sparar. Enligt Länsförsäkringars sparundersökning från våren 2014 sparar männen kronor och kvinnor kronor i genomsnitt. Men, som framgår av diagram 6 sparar hela 25 procent upp till högst kronor i månaden. Diagram 6. Individuellt sparande, kronor per månad år Källa: Länsförsäkringar. Spara-rapport 2014

17 17 (57) Den senaste officiella förmögenhetsstatistiken från 2007 visar att svenskarnas tillgångar är begränsade. Av dem som hade finansiella tillgångar låg genomsnittlig nettoförmögenhet då på kronor. Men eftersom förmögenheterna i Sverige är mycket ojämnt fördelade säger medianförmögenheten mer om tillståndet. Det beloppet är kronor. Enligt Statistiska Centralbyrån saknade dock personer helt finansiella tillgångar och personer har ett sparande på mellan 1 krona och kronor. En faktor som man här behöver ta hänsyn till är den latenta skatten på sparkapital. Många med finansiellt sparkapital är äldre personer som har sparat länge och därmed har en stor del obeskattade medel. Nettot är något mindre än vad statistiken säger. Diagram 7. Nettoförmögenheten i 1000-tal kr (x-axeln) fördelat på antal individer, 2007 Källa: SCB. Ur Swedbank och sparbankernas 40 -årsrapport 2011 Sparandets ginikoefficient Sverige har en förhållandevis liten lönespridning, men när det gäller tillgångar är det ett motsatt förhållande. Det är få som äger de stora förmögenheterna. Ginikoefficienten beskriver detta. En låg siffra visar på stor spridning medan en hög siffra visar på stor koncentration.

18 18 (57) Diagram 8. Olika tillgångar, ginikoefficient. Tillgångsslag Gini-koefficient Hyresfastigheter 0,999 Jordbruksfastigheter 0,986 Börsnoterade aktier 0,980 Obligationer samt övriga värdepapper 0,966 Räntefonder 0,955 Bostadsrätter 0,937 Övriga fonder 0,893 Småhus 0,830 Nettoförmögenhet 0,896 Källa: SCB, ur Swedbank och Sparbankernas 40-årsrapport, 2011 Vill man spara mer? Ja, 60 procent säger sig vilja spara mer. Har man då råd att spara mera? 38 procent säger sig ha råd, oavsett om man vill spara mer eller inte. Fem av tio menar att de inte har råd (Swedbank 2009). Av vuxna personer som sparar är 31 procent inte nöjda med hur mycket de sparar (Länsförsäkringar 2014). Det är mer vanligt bland kvinnor och yngre att tycka så. Samtidigt som det är större andel män än kvinnor som inte sparar. Frågan är om man sparar när man kan spara. Det är inte som frånskild tvåbarnsförälder som den möjligheten är som störst. Det är snarare två lägen i livet som man kan ta vara på. Det är när man är ung och äntligen fått ett jobb, men inte har så uppbunden ekonomi, och när man kommit upp i medelålder och har utflugna barn, mindre lån och förmodligen högre lön. Hur mycket anser man är tillräckligt sparkapital? När vuxna individer får svara på frågan om hur mycket de anser vara tillräckligt att ha i sparande visar det sig att det är ett större belopp än man faktiskt har i sparande, sett på totalnivå. I Institutet för Privatekonomis (Swedbank och Sparbankerna) undersökning 2009 framkommer att 51 procent av individer 16 till 79 år har sparat ihop till kronor, men enbart en av fyra anser att det räcker. Hälften anser i stället att kronor är ett tillräckligt sparkapital, pensionssparande inräknat. Det är 21 procent som inte har sparande men bara var tredje av dem anser att de inte behöver något sparkapital.

19 19 (57) Diagram 9. Sparbelopp i praktiken och hur mycket man tycker är ett tillräckligt sparkapital. Befolkningen år, exklusive ej svar. Källa: Swedbank. Så sparar svenskarna IV 2009 Under årens lopp har viss förskjutning skett till tro om att större sparkapital behövs. I diagram 10 visas utvecklingen under 10-årsperioden , men då ingår inte pensionssparbehov. Den heldragna linjen avser hur stor andel som anser att man måste ha mer än kronor sparat var det sex av tio som ansåg det behövdes mer än så. Diagram 10. Hur mycket svenskarna anser vara ett tillräckligt sparkapital förutom privat pensionssparande. Befolkningen år, exklusive ej svar. Källa: Swedbank. Så sparar svenskarna IV 2009

20 20 (57) Sparar man till pensionen? Pensionssparande det verkligt långsiktiga sparandet och säkerligen det mest svåra. Pensionen ligger väldigt långt bort i tidshorisonten för den som är ung, just den tid då man har bäst möjlighet att dra nytta av ränta-på-ränta-effekten på sitt sparande. Hur vi prioriterar mellan långsiktig trygghet och kortsiktiga nöjen blir tydligt i Folksams jämförelse 2012 av hur mycket svenskarna lägger på spel och på pensionssparande. 450 kronor i månaden lägger svenskar över 18 år på spel, i genomsnitt. Totalt omsatte spelmarknaden 42 miljarder kronor år 2011, medan privat pensionssparande uppgick till cirka 11 miljarder kronor, enligt Folksam. Även om många sparar till sin pension på fler sätt är jämförelsen talande. Enligt SCB s statistik över avdragsgilla pensionssparandet gör 40,2 procent av kvinnorna år avdrag och 33,3 procent av männen. Beloppen är låga. Kvinnor drar av kronor i genomsnitt per år och männen kronor. Det är främst i åldern år som man har pensionssparavdrag. Men cirka 500 kronor per månad i genomsnitt är ett ganska litet belopp för att få en kännbar förstärkning. Många yrkesarbetande tror eller är säkra på att dagens avsättningar och sparande till pensionen kommer att räcka till den livsstil man tänker sig som pensionär. Men 38 procent av åringarna är osäkra på om deras nuvarande pensionssparande är tillräckligt och 21 procent är säkra på att deras totala pension inte kommer att räcka, enligt en undersökning från Nordea Tre personer av tio säger att de inte sparar själva till pensionen, oavsett sparform. De flesta sparar mellan 1 krona och 500 kronor i månaden och vanligast att spara är det i årsåldern, enligt Swedbanks undersökning 2012 om amorteringar och sparande. Där framkommer också att vart femte hushåll med lån över 1,5 miljoner kronor varken amorterar på bolån eller sparar till pensionen. Diagram 11. Andel av hushållen med bolån som varken amorterar eller pensionssparar utifrån storlek på bolånen. Källa: Swedbank. Rapport Så amorterar och sparar svenskarna. 2012

21 21 (57) Sparbehovet är stort Om nu sparbehovet har ökat, sparandet är i underkant och vi ser att många skulle vilja spara mer, hur mycket borde man då spara? Det är inte lätt att ta fram rekommendationer som kan passa alla. Var och en har sin hushållsstorlek, sina vanor, önskemål och utrustning. Men det går att ta fram exempel på vad som kan vara rimliga belopp. Oförutsett och förutsägbart Alla hushåll har glädje av en sparad slant för det som är oförväntat, men också för utgifter som går att förutsäga. Vitvaror och kapitalvaror har en begränsad livslängd. För buffert och kapitalvaruutbyte kan det behövas en påfyllnad med cirka 1000 kronor i månaden för ett hushåll, i princip oberoende av storlek. Målsättningen är att ha minst två bruttolöner sparade per hushåll (ej per individ) för det oförutsedda och förutsägbara i hemmet. Bil För att underhålla och sköta om en bil behöver också pengar reserveras. Allt kanske inte kan tas från den löpande inkomsten. För en liten, nyare, bil handlar det om 700 kronor i månaden för att klara nya däck, service, reparationer m.m. Många hushåll har dessutom två bilar. Själva bilköpet kan finansieras med lån, men när det är slutbetalt är det bra att sätta av motsvarande belopp för kommande kontantinsats vid nästa bilköp. Utrymmet behöver finnas och i storleksordning att det motsvarar värdeminskningen. Det handlar inte sällan om kronor i månaden. Bostad Äger man sin bostad tillkommer utgifter för underhåll. För en bostadsrätt är kravet på sparande inte så stort, kanske 500 kronor i månaden. Äger man ett småhus är det lämpligt att snarare sätta av ett par tusen kronor. Vill man dessutom förnya och bygga ut krävs mer. Ett bostadsägande är ofta långsiktigt och när bostadspriserna stiger kan det vara lockande att låna mer för underhåll och förnyelse. Det är viktigt att ha i åtanke att andra bostäder också blir dyrare. För att kunna dra nytta av sitt bostadsägande för framtiden, framförallt för att ha låg boendekostnad som pensionär då inkomsterna blir lägre, är det klokt att inte hela tiden öka på sin belåning eller att undvika amortering. Amortering på bostadslån är en het fråga. Hur mycket ska man amortera? Det här rör sig om mycket långsiktiga lån. Även en låg inflation gynnar låntagaren över tid, men hur situationen kan, eller är önskvärd, att se ut som pensionär borde vara vägledande. Det är trots allt så att med dagens låga inflation kommer skulderna att behålla sitt värde i förhållande till löner och priser på ett helt annat sätt jämfört med den tid då vi hade hög inflation här i landet. Amortering på bolån är därför i högsta grad en del av ett långsiktigt sparande. I Riksbankens PM4 från januari 2014 om hushållens amorteringsbeslut framkommer samtidigt att det finns rimlighet i beslutet att långsiktigt spara på annat sätt än enbart genom amorteringar. Avkastning på värdepappersmarknader kan ge bättre tillbaka än en amortering. Det resultatet

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån i korthet Tänk på det här innan du tar ett seniorlån: Seniorlån är generellt sett dyra lån

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Bankkundernas möjligheter att välja rätt Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-31

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand?

Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 1 Om man nu har rätt till allmän pension och en tjänstepension, finns det överhuvudtaget någon anledning att spara på egen hand? 2 Ja, det kan finnas olika anledningar till att man behöver fylla på med

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Finansförbundet och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Finansförbundet en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Gilla Din Ekonomi Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Ung & Student Koll på läget Från 13 år får ungdomar skaffa ett eget konto med kort. Och på 18 årsdagen öppnar sig en hel värld av möjligheter.

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012

Medelklass utan medel. Länsförsäkringars sparrapport 2012 Medelklass utan medel Länsförsäkringars sparrapport 212 1 Innehållsförteckning 1. Fler saknar sparkapital och månadssparande jämfört med 21... 5 1.1 Andelen utan sparkapital har ökat... 5 1.2 En av fem

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BOLÅN, KONSUMTIONSLÅN, SPARANDE I VÄRDEPAPPER OCH FASTIGHETSMÄKLARE SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

fondguide Rätt fonder. Rätt enkelt. spara till pensionen spara till frihet

fondguide Rätt fonder. Rätt enkelt. spara till pensionen spara till frihet spara till frihet delsbanken.se/fondguide fondguide Rätt fonder. Rätt enkelt. Rätt fonder. Rätt enkelt. spara till pensionen Konsten att välja rätt fonder är ingen konst. Hög eller låg risk? Indien eller

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02 Sammanfattning Skulder skapar möjligheter: en entreprenör kan realisera sina idéer och ett ungt hushåll kan köpa sin första bostad. Men skulder kan också begränsa möjligheter: entreprenörens projekt kan

Läs mer