Kärande: Torgny Jönsson, , Box 273, Härnösand. Staten genom Justitiekanslern, Box 2308, Stockholm

Transkript

1 Stockholms tingsrätt Box Stockholm Ansökan om stämning Kärande: Torgny Jönsson, , Box 273, Härnösand Svarande: Staten genom Justitiekanslern, Box 2308, Stockholm Saken: Skadestånd på grund av kränkning av artikel 6.1 och 6.3.b Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Forum: 10 kap 2 rättegångsbalken Torgny Jönsson (TJ) ansöker om stämning på Staten genom Justitiekanslern (JK) under nedan anförda yrkanden och grunder; 1

2 1.Yrkanden TJ yrkar att tingsrätten förpliktigar JK att till TJ som skadestånd utge kronor utgörande ersättning för förmögenhetsskada. På detta belopp yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från intill dess full betalning erlagts. TJ yrkar att tingsrätten förpliktigar JK att till TJ som ideellt skadestånd utge kronor utgörande ersättning för den tid som TJ har varit frihetsberövad på grund av dom i mål där hans konventionsenliga rättigheter kränkts. På detta belopp yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från intill dess full betalning erlagts. TJ yrkar ersättning för sina rättegångskostnader i målet med belopp som senare kommer att anges. På detta belopp yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dag för dom eller beslut i målet intill dess full betalning erlagts. 2.Grunder 2.1 Sakomständigheter TJ fälldes av Malmö tingsrätts mål nr B den (härefter benämnt Bedrägerimålet ) till ansvar för grovt bedrägeri och påföljden bestämdes till sex års fängelsestraff samt förverkades sex månaders villkorligt medgiven frihet. 1 Malmö tingsrätts domslut i mål B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 1 2

3 Hovrätten över Skåne och Blekinge beslöt därefter i mål nr B den att skärpa påföljden till sju års fängelse. Därutöver ådömdes TJ att till målsägandesidan utge skadestånd om kronor. I Bedrägerimålet företräddes Ekobrottsmyndigheten av kammaråklagare Martin Bresman samt vice chefsåklagare Lars Olson. TJ försvarades av advokaten Jonas Carlsson, Malmö. Inför huvudförhandlingen i Malmö tingsrätt hölls den 13 maj 2008 planeringssammanträde 3 varvid advokat Carlsson noga förklarade att TJ behövde ytterligare tid för förberedelse av sitt försvar. Främst hänvisades från försvarets sida till den omfattande hemliga telefonavlyssning som bedrivits mot TJ. Åtal i Bedrägerimålet väcktes den 1 juni 2009 och TJ hävdade, i konsekvens med vad som anförts vid planeringssammanträdet i Bedrägerimålet, när förhandlingen i tingsrätten påropades den 8 juni 2009, att det förelåg hinder mot huvudförhandling i Malmö tingsrätt under påstående om att TJ ej beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Försvarets invändning om rättegångshinder gjordes under påstående om att ett påbörjande av förhandlingen skulle strida mot Europakonventionens artikel 6.3.b. Tingsrättens chefsrådman Göran Stafgård beslöt, stick i stäv mot vad samma chefsrådman uttalat i protokoll från planeringssammanträdet, att starta rättegången. Utan motivering genom ett beslut samma dag. 2 bil 2 3 bevisning bil 3 Hovrätten ö Skåne och Blekinges domslut i mål B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning Protokoll från planeringssammanträde i Malmö tingsrätt , se Bevisuppgift- skriftlig 3

4 Beslutet att starta rättegången, oaktat att TJ ej beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, innebar en kränkning av artikel 6.3.b i Europakonventionen. Skadeverkan av kränkningen var av sådan art att den ej varit möjlig för TJ att läka i högre instans i brottmålsprocessen. I överklagande till hovrätten gjorde TJ gällande att tingsrättens beslut utgjort grovt rättegångsfel och att handläggningen inneburit en kränkning av TJ:s rättigheter enligt konventionen och att målet därför skulle återförvisas till tingsrätten för förnyad handläggning. Hovrätten uttalade, utan att ha genomfört en fullständig prövning av TJ:s invändning, att tingsrätten inte begått något rättegångsfel genom att påbörja förhandlingen den 8 juni Högsta domstolen lät inte meddela prövningstillstånd i målet och har därför ej heller, i effektiv mening, prövat TJ:s invändning. TJ hävdar att ovannämnda beslut medverkat vid kränkning av hans konventionsenliga rättigheter. Till utveckling av de faktiska omständigheterna kan följande anföras: Förundersökningen mot Torgny Jönsson (EB ) Enligt uppgift hämtad ur Ekobrottsmyndighetens (EBM) yttrande till JK av den 2 oktober 2012 i JK:s ärende var upprinnelsen till förundersökningen en förundersökning om bl.a. penninghäleri som leddes av åklagare vid Internationella åklagarkammaren (IÅK) i Malmö. Förundersökningen inleddes den 21 maj Samma dag påbörjades den hemliga telefonavlyssningen mot TJ. 4 Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober 2012, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 4 4

5 TJ anhölls den 12 oktober 2008 och häktades fyra dagar senare med restriktioner. Av säkerhetsskäl beslöts att TJ skulle vara placerad på Göteborgshäktet; 30 mil från sin försvarare. Utredningen fortskred under hösten 2008 och våren 2009, och som framgår av förundersökningsprotokoll nr 1 s.5 5, fick TJ ta del av förundersökningens protokoll från den 17 april Under andra veckan av april 2009 delgavs TJ del av den hemliga telefonavlyssningen bestående av telemeddelande, varav utgjordes av sms-meddelanden, av telefonsamtal utan svar, var dubbletter av samtal, var samtal som på grund av fel inte kopplats fram av de filerna var inspelade telefonsamtal. Från delgivning av förundersökningsprotokollet inletts till dess att åtal mot TJ väcktes den 1 juni 2009 lämnades TJ 32 arbetsdagar för förberedelse av sitt försvar Förundersökningens omfattning enligt Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten har lämnat motstridiga uppgifter angående förundersökningens omfattning. Ekobrottsmyndigheten har, i frågan huruvida TJ medgetts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, anfört argument till vederläggande av TJ:s påståenden och redovisat uppgifter till styrkande av att TJ erhållit tillräcklig tid för föreberedelse av försvaret, nedan benämnt Alternativ A. 5 Delgivningsprotokoll ur förundersökningsprotokoll 1 i Malmö tingsrätts mål B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 5 5

6 Det är detta alternativ som Ekobrottsmyndigheten beslöt att presentera för såväl tingsrätt som hovrätt i Bedrägerimålet. Genom redovisning av Alternativ A lät företrädare för Ekobrottsmyndigheten även vilseleda Högsta domstolen 6 angående förundersökningens omfattning. I Alternativ B redovisar Ekobrottsmyndigheten uppgifter stick i stäv mot de som lämnats i Alternativ A. Av Ekobrottsmyndighetens yttrande i JK:s ärende av framgår med styrka att förundersökningsmaterialet mot TJ var betydligt mer omfattande än vad Ekobrottsmyndigheten redovisat till de domstolar som tidigare haft att pröva fråga om hinder mot huvudförhandling och rättegångsfel förelegat. Ekobrottsmyndigheten har ställts inför den grannlaga uppgiften att å ena sidan se sig tvingad att argumentera mot TJ:s påståenden om att myndigheten pressat fram en snabb rättegång för att därigenom skapa ett materiellt och processuellt övertag. Å andra sidan har Ekobrottsmyndigheten nödsakats att i JK:s ärende argumentera i direkt motsatt riktning och där hävdat att man med hänvisning till förundersökningsmaterialets omfattning i Bedrägerimålet skall undslippa skadeståndsansvar Förundersökningens omfattning enligt Alternativ A resp B Alternativ A Ekobrottsmyndighetens beskrivning av förundersökningens omfattning under Alternativ A baseras på de uppgifter som lämnats av Ekobrottsmyndigheten vid följande tillfällen; 6 Svarsskrivelse från Martin Bresman och vice chefsåklagare Lars Olson till Ekobrottsmyndighetens Rättsenhet av och därefter ingiven till Högsta Domstolen angående omfattningen av förundersökningen i Malmö tingsrätts mål nr B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 6 7 Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober 2012, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 4 6

7 1. Vid protokollfört förberedelsesammanträde inför huvudförhandling i Bedrägerimålet 8 i Malmö tingsrätt den 13 maj I skrivelse från Ekobrottsmyndigheten till Malmö tingsrätt 9 av den 14 maj 2009 med anledning av det som avhandlades vid planeringssammanträdet som omnämns i punkt I skrivelse från kammaråklagare Martin Bresman och vice chefsåklagare Lars Olson till Ekobrottsmyndighetens Rättsenhet 10 den 5 januari 2010 och därefter ingiven till Högsta domstolen angående omfattningen av förundersökningen i Bedrägerimålet. 4. De handlingar och samtal ur hemlig telefonavlyssning som löpande delgavs TJ under perioden som utredningen i Bedrägerimålet fortskred, oktober 2008 till juni 2009, se rubriken Ekobrottsmyndighetens invändningar punkt Det förundersökningsmaterial samt de förundersökningsprotokoll som delgavs TJ från första veckan i april 2009 till sista veckan i maj bevisning bil 3 9 bevisning bil 7 10 Protokoll från planeringssammanträde i Malmö tingsrätt , se Bevisuppgift- skriftlig Skrivelse från Ekobrottsmyndigheten till Malmö tingsrätt , se Bevisuppgift- skriftlig Svarsskrivelse från Martin Bresman och vice chefsåklagare Lars Olson till Ekobrottsmyndighetens Rättsenhet av och därefter ingiven till Högsta Domstolen angående omfattningen av förundersökningen i Malmö tingsrätts mål nr B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 6 11 Delgivningsprotokoll ur förundersökningsprotokoll 1 i Malmö tingsrätts mål B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 5 7

8 6. Det sidomaterial som Ekobrottsmyndigheten tillgängliggjorde för TJ:s försvarare den 24 juni Vid granskning av ovan angivna handlingar framgår att det skriftliga materialet i förundersökningsprotokollet, enligt Alternativ A, omfattade sidor, se markerat avsnitt i sammanträdesprotokoll under punkt 1 ovan. Den hemliga telefonavlyssningen bestod enligt vad som angivits av Ekobrottsmyndigheten i Alternativ A av telemeddelande varav utgjordes av sms-meddelanden, av telefonsamtal utan svar, var dubbletter av samtal, var samtal som på grund av fel inte kopplats fram av de filerna var inspelade samtal. Sidomaterialet (Slask) som TJ:s advokat gavs möjlighet att ta del av omfattade, i Alternativ A, cirka sidor skriftligt material 13, se rubriken Försvarets kostnadsräkning i Bedrägerimålet nedan Tidsåtgång för förberedelse av TJ:s försvar enligt Alternativ A Vid beräkning av tidsåtgång för förberedelse av TJ:s försvar, utifrån de uppgifter som Ekobrottsmyndigheten lämnat rörande förundersökningens omfattning, genomförs denna utifrån 12 Advokat Jonas Carlssons kostnadsräkning i Bedrägerimålet av den se Bevisuppgiftskriftlig bevisning bil 8 13 Advokat Jonas Carlssons kostnadsräkning i Bedrägerimålet av den , se Bevisuppgiftskriftlig bevisning bil 8 8

9 principen om den anklagades insynsrätt 14. TJ utgick från sin möjlighet att förbereda försvaret i överensstämmelse med den kontradiktoriska principen för att i möjligaste mån aktivt verka för sitt försvar, se rubriken Insynsrätt nedan. Enligt Alternativ A fanns sidor skriftligt förundersökningsprotokoll. Material som skulle bearbetas, jämföras och ställas mot den bevisning som i övrigt åberopades mot TJ. Det skall noteras dels att en stor del av den skriftliga utredningen utgjorts av ekonomiskt analysmaterial från perioden med mer än transaktioner i olika valutor och med olika räntesatser dels ock att det presenterade materialet var ett urval av transaktioner som efterfrågats ensidigt av åklagaren. TJ begärde adekvata tekniska hjälpmedel såsom dator för kontrollräkning och analys av det skriftliga materialet, men förvägrades detta 15. Vid beräkning av tidsåtgång för genomgång av det skriftliga materialet skall hänsyn särskilt tas till att ingen av de drygt handlingar som återfanns i målet hade beslagtagits hos TJ. Flertalet av handlingarna var okända för honom intill tidpunkten då han delgavs utredningen. Om man utgår från att en driven person läser trettio sidor i timmen och arbetar åtta timmar per dag åtgår drygt 17 arbetsdagar för att läsa igenom den skriftliga utredningen en gång. Därefter återstår bearbetning och jämförelse av materialet. 14 Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning (Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrums RättsPM 2008:4, februari 2008) 15 Advokat Jonas Carlssons kostnadsräkning i Bedrägerimålet av den , sid 5, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 8 9

10 När det gäller den hemliga telefonavlyssningen lämnades den till TJ utan kronologisk ordning. Trots att Ekobrottsmyndigheten ostridigt haft tillgång till materialet i kronologisk ordning under hela utredningsperioden, se rubriken Ekobrottsmyndighetens invändningar nedan. Vid sidan av de sms-meddelandena bestod telefonavlyssningen, enligt vad som påstås i Alternativ A, av samtal där TJ var ena part i cirka av dem. Vid beräkning av den hemliga telefonavlyssningens omfattning kan utgångspunkt tas i de samtal som åklagaren lät införa i förundersökningsprotokollet i Bedrägerimålet. Där var den genomsnittliga längden på samtalen är 4,8 minuter. När man multiplicerar samtal med 4,8 minuter erhålls en total tid om minuter. Omräknat i arbetsdagar om åtta timmar ger det en tidsåtgång för en genomgång av telefonavlyssningen motsvarande 191 arbetsdagar. TJ har genomfört en egen, och för Ekobrottsmyndigheten mera fördelaktig beräkning 16, och då kunnat konstatera att den sammanlagda samtalstiden för den samtalen uppgick till drygt sekunder vilket omräknat utgör 63 arbetsdagar. Vid beräkning av tidsåtgång enligt Alternativ A har ingen hänsyn tagits till genomgång av det cirka sidor skriftligt sidomaterial som TJ:s försvarare tilläts ta del av. Vid beräkning av tidsåtgång enligt Alternativ A har ej heller hänsyn tagits till genomgång av de sms-meddelanden som förekommer. 16 Sammanställning upprättad av Torgny Jönsson över omfattning av den hemliga telefonavlyssningen i Malmö tingsrätts mål nr B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 9 10

11 Som framgår av ovanstående uppgick tidsåtgång för en genomgång av förundersökningsmaterialet enligt Alternativ A till 80 arbetsdagar. Det är ostridigt att TJ lämnades 32 arbetsdagar till sitt förfogande för förberedelse av sitt försvar i Bedrägerimålet. TJ saknade i Alternativ A 48 arbetsdagar enbart för genomförandet av en första genomgång av förundersökningsmaterialet. Därutöver saknade TJ tid för bearbetning, analys och förberedelse vilket uppskattas till 35 arbetsdagar. Innalles torde TJ behövt 83 arbetsdagar, utöver de 32 dagar som Ekobrottsmyndigheten beviljade honom, för att hans konventionsenliga rätt enligt artikel 6.3.b skall kunna anses ha blivit tillgodosedd i Alternativ A. Ekobrottsmyndigheten har anfört argument mot de beräkningar och det resonemang som förs ovan, se rubriken Ekobrottsmyndighetens invändningar nedan Tidsåtgång för förberedelse av TJ:s försvar enligt Alternativ B Alternativ B Ekobrottsmyndighetens beskrivning av förundersökningens omfattning under Alternativ B baseras på uppgifter som lämnats av olika företrädare för Ekobrottsmyndigheten i sammanhang där det har funnits skäl att framställa förundersökningen i Bedrägerimålet som mera omfattande än vad som gjorts i ärenden där Ekobrottsmyndigheten haft att argumentera mot TJ:s påståenden om att han ej beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. 11

12 De uppgifter som hänförs till Alternativ B har lämnats vid följande tillfällen och omständigheter; 1. I Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober sid 3st framgår ; Förundersökningsprotokollet (Bedrägerimålet, egen anm) omfattar ca sidor. Därtill kommer de handlingar som ingår i det s.k. sidomaterialet som till antalet uppskattningsvis uppgår till sidor. 2. I Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober sid 5st framgår ; Enligt uppgift från förundersökningsledaren, kammaråklagare Martin Bresman, omfattade den hemliga telefonavlyssningen ca samtal och TJ samtalade, enligt beskrivning från polisen, i telefon cirka 16 timmar/dygn alla dagar i veckan under den avlyssnade perioden. 3. Ekobrottsmyndighetens har i särskilt yttrande till Justitiekanslern av den 22 februari 2013 i ärenden och bekräftat att förundersökningsprotokollet i bedrägerimålet översteg sidor samt att sidomaterialet uppgick till drygt sidor. Med utgångspunkt i de beräkningsgrunder som tillämpats i Alternativ A skall i Alternativ B följande justeringar göras 17 Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober 2012, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 4 18 Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 2 oktober 2012, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 4 19 Ekobrottsmyndighetens yttrande till Justitiekanslern i ärenden och av den 22 februari 2013, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 10 12

13 vid beräkning av tidsåtgång för TJ att förbereda sitt försvar i Bedrägerimålet; Av Ekobrottsmyndighetens ovan angivna uppgifter framgår att det fanns samtal i den hemliga telefonavlyssningen samt att TJ talade i telefon cirka 16 timmar/dygn alla dagar i veckan under den avlyssnade perioden. Avlyssningen mot TJ pågick under perioden den 21 maj 2008 till den 12 oktober 2008, 145 dagar. 145 dagar x 16 timmar/dygn ger 2320 timmar inspelat material motsvarande 290 arbetsdagar á åtta timmar. Det skulle krävas 290 arbetsdagar för TJ att genomföra en genomlyssning av hela det hemliga avlyssningsmaterialet om samtal. Inte 63 arbetsdagar som anges under Alternativ A. Av Ekobrottsmyndighetens ovan angivna uppgifter framgår även att det skriftliga materialet var betydligt mer omfattande än vad Ekobrottsmyndigheten tidigare uppgivit i ärenden som faller under Alternativ A. Istället för de under rättsprocessen i bedrägerimålet lämnade uppgifterna om sidor görs gällande att förundersökningsprotokollet omfattade sidor. Det innebär att denna del av materialet var drygt 50% mer omfattande än vad som påståtts från Ekobrottsmyndighetens sida i Alternativ A. Därmed skulle krävas 26 arbetsdagar för en genomläsning av det skriftliga materialet och inte 17 arbetsdagar som anges i Alternativ A. Vid beräkning av tidsåtgång enligt Alternativ B har ingen hänsyn tagits till genomgång av det cirka sidor skriftligt sidomaterial som TJ:s försvarare tilläts ta del av. 13

14 Av naturliga skäl har inte någon beräkning av tidsåtgång för genomgång av de drygt sidor sidomaterial som undanhölls TJ varit möjlig att genomföra, se rubriken Insynsrätten nedan. Vid beräkning av tidsåtgång enligt Alternativ B har ej heller hänsyn tagits till genomgång av de sms-meddelanden som förekommer. Innalles torde TJ behövt minimum 284 arbetsdagar till sitt förfogande, utöver de 32 dagar som Ekobrottsmyndigheten beviljade honom, för att hans konventionsenliga rätt enligt artikel 6.3.b skall kunna anses ha blivit tillgodosedd i Alternativ B. 2.2 Förklaring till varför det förekommer ett Alternativ A och ett Alternativ B TJ har alltsedan huvudförhandling i Bedrägerimålet påropades den 8 juni 2009 hävdat, att han ej beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Det har från TJ:s sida gjorts gällande att åklagarsidan medvetet sökt tillförsäkra sig ett materiellt och processuellt övertag genom att pressa fram en snabb rättegång i avsikt att möta TJ oförberedd. I nu aktuell stämningsansökan redovisas under Alternativ A att TJ saknade 83 arbetsdagar för att förebereda sitt försvar på sådant sätt att hans konventionsenliga rätt skall anses ha blivit tillgodosedd. Under Alternativ B saknas som redovisats 284 arbetsdagar. Oaktat TJ:s, i tidigare sammanhang framförda påståenden, om att hans rättigheter i enlighet med artikel 6.3.b i 14

15 Europakonventionen har kränkts på grund av åtgärder vidtagna av förundersökningsledaren, görs gällande att de objektiva rekvisiten för påstående om kränkning är täckta. I såväl Alternativ A som B redovisas omständigheter som uteslutande bygger på Ekobrottsmyndighetens egna uppgifter och är hämtade ur handlingar framtagna vid samma myndighet. Det görs från TJ:s sida gällande att genom lättförståelig matematik kan uteslutas att han gavs tillräcklig tid till sitt förfogande. I rättsprocessen mot TJ har han hela tiden stått fast vid uppfattningen att tiden för förberedelse av försvaret var otillräcklig och har i rättsliga sammanhang även redovisat denna uppfattning. Ekobrottsmyndigheten har förklarat sig vara tillfreds med utfallet i processen mot TJ. Därför har man, inför de domstolar som deltog i avgörandet mot TJ, framfört påståenden om att TJ överdrivit förundersökningens komplexitet och omfattning. Det ligger i sakens natur att Ekobrottsmyndigheten önskat framställa den fällande domen mot TJ som tillkommen under rättvisa förhållanden. Den 2 oktober 2012 tvingades Ekobrottsmyndigheten att redovisa en helt annan bild av förundersökningens omfattning i Bedrägerimålet än den som man tidigare lämnat. Målsägandena Willis och Per Thulin med bolaget Hillex AB samt Leif Andersson med bolag Skåne Schakt AB riktade, i JK:s ärenden respektive , skadeståndsanspråk mot staten med anledning av att polis och åklagare dröjt med att ingripa mot TJ:s förestående brottslighet. 15

16 Ekobrottsmyndigheten valde, i sitt yttrande i skadeståndsärendet, att överge taktiken som tidigare redovisats under rättsprocessen mot TJ och framställde förundersökningens omfattning så som den redovisats i Alternativ B ovan. En tänkbar förklaring är att Ekobrottsmyndigheten såg som bästa utväg att lägga alla kort på bordet för att undvika ett sammantaget skadeståndsanspråk om kronor jämte ränta. I JK:s skadeståndsärende låg det i Ekobrottsmyndighetens intresse att redovisa förundersökningens omfattning såsom exceptionell för att sanktionera den interimistiska passivitet som polis och åklagare tillämpat i utredningen mot TJ. 2.3 Ekobrottsmyndighetens invändningar Ekobrottsmyndigheten har anfört invändningar mot TJ:s påståenden om att han förvägrats tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Dessa invändningar har huvudsakligen varit följande; 1. Till skillnad från personal på Ekobrottsmyndigheten har TJ själv varit inbegripen i samtliga samtal, som utspelat sig under en period då han erkänt brott, och han vet naturligtvis på förhand vad som avhandlats i dessa samtal 20 TJ delgavs telemeddelanden i icke-kronologisk ordning. Som framgår av Ekobrottsmyndighetens skrivelse till Riksåklagaren, bevisuppgiften bil 6 sid 5, var samtliga telefonmeddelanden sparade digitalt från olika abonnemang på CD skivor för respektive abonnemang. Innalles delgavs TJ ett trettiotal skivor utan kronologi. 20 bevisning bil 7 Skrivelse från Ekobrottsmyndigheten till Malmö tingsrätt , Bevisuppgift- skriftlig 16

17 Insprängt i detta material fanns ljudfiler där TJ inte var ena parten. De problem som TJ ställdes inför, utöver materialets omfattning, kan bäst illustreras genom följande exempel; Varje gång TJ hittade ett samtal, som han bedömde vara av intresse för försvaret, hade han filer att söka igenom för att finna det närmast föregående eller efterföljande samtalet. Genom invändningen tillskriver Ekobrottsmyndigheten TJ egenskapen av att klara hålla innehållet i filer i minnet samtidigt. Därutöver ansågs han kapabel att efter 8 månaders häktning klara placera vart och ett av samtalen i tid; med rätt datum och klockslag. Samtal som hade ägt rum nästan ett år tidigare, och i vissa fall samtal som TJ inte ens hade deltagit i. Det skall i sammanhanget noteras att TJ inte erkänt sig skyldig till något brott. Vare sig under utredningen mot honom eller vid huvudförhandling i Bedrägerimålet. 2. Förutom antalet telefonsamtal är förundersökningsmaterialet på ca 4200 sidor inte exceptionellt omfattande 21 Den hemliga telefonavlyssningen var åklagarsidans mest betydelsefulla bevismedel i Bedrägerimålet. Det framstår som svårbegripligt hur man ska kunna bortse från denna vid en bedömning av huruvida TJ beretts tillräcklig tid och möjlighet att försvara sig. 21 Skrivelse från Ekobrottsmyndigheten till Malmö tingsrätt den 14 maj 2009, se Bevisuppgiftskriftlig bevisning bil 11 17

18 3. TJ har fortlöpande i samband med förhör fått ta del av vad som framkommit under förundersökningen 22 Invändningen är vilseledande och beskriver inte det verkliga förhållandet. Åklagarmyndigheten framhåller i RättsPM 2008:4 ; Löpande delgivning bör användas så att den misstänkte och försvararen kontinuerligt ska få del av utredningen. Genom en fortlöpande delgivning av förundersökningen får den misstänkte tidigt möjlighet att påkalla utredningsåtgärder med en möjlig tidsvinst som följd. Av förhörsutskrifter från samtliga förhör som hölls med TJ under förundersökningen i Bedrägerimålet framgår att TJ löpande delgavs 16 av de telefonfilerna. Av samma förhörsutskrifter framgår att TJ löpande delgavs innehållet i 14 av de sidorna skriftligt material som senare kom att utgöra förundersökningsprotokoll. Uttryckt i matematiska termer omfattade den löpande delgivningen av samtal ur den hemliga telefonavlyssningen 0,23 promille av förundersökningsmaterialet. Löpande delgivning av det skriftliga förundersökningsmaterialet omfattade 2,15 promille av materialet. Av naturliga skäl delgavs TJ ingenting löpande ur de sidor sidomaterial som undanhölls honom. 22 Svarsskrivelse från Martin Bresman och vice chefsåklagare Lars Olson till Ekobrottsmyndighetens Rättsenhet av , 2 sid 2st, och därefter ingiven till Högsta Domstolen angående omfattningen av förundersökningen i Malmö tingsrätts mål nr B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 6 18

19 Ekobrottsmyndighetens utredningsman Lars-Göran Ritmer uppgav i ljudupptagen partsutsaga i Malmö tingsrätts mål B den 26 augusti 2010 att han i samband med förhör med TJ under förundersökningen i Bedrägerimålet delgett TJ samtal av de sammantaget telefonfilerna. Kriminalinspektör Lars-Göran Ritmer ledde samtliga förhör med TJ där TJ tilläts ta del av förundersökningsmaterial. Ekobrottsmyndigheten invändning om att TJ löpande delgivits material skall ses i ljuset av att det inte rört sig om delgivning av förundersökningsprotokoll, utan om 14 utvalda av drygt handlingar som åklagare beslöt att delge honom i samband med förhör. Samtliga i avsikt att övertyga TJ om att det förelåg graverande bevisning mot honom. Invändningen om löpande delgivning devalveras även av att de båda förhörsledarna Lars-Göran Ritmer och Filip Karlgrund befanns skyldiga till ringa tjänstefel av Hovrätten över Skåne och Blekinge i mål B Detta sedan hovrätten konstaterat att de lämnat TJ oriktiga och vilseledande uppgifter angående förundersökningens innehåll i samband med förhör. Tjänstefelen bedömdes vara ringa med hänvisning till förundersökningens omfattning. Det fåtal uppgifter som TJ löpande delgavs kunde i efterhand, i ett flertal fall, visas vara osanna. 4. Torgny Jönssons förklaring om att han varit beredd att sitta häktad till augusti har tingsrätten inte kunnat förlitat sig på. Ingen kan sitta frivilligt häktad i avvaktan på lämplig tidpunkt för huvudförhandling.// // Enligt åklagaren 19

20 har risken varit uppenbar att Torgny Jönsson skulle kunna tvinga fram en huvudförhandling mitt i sommaren. 23 I 45 kap 14 rättegångsbalken stadgas dels att rätten skall bestämma tid för huvudförhandling så snart som möjligt samt dels ock att om den tilltalade är anhållen eller häktad, skall hållas huvudförhandling inom en vecka från den dag då åtalet väcktes, om inte längre uppskov är nödvändigt på grund av åtgärd som avses i 11 eller 12, målets omfattning eller annan omständighet. I Europakonventionens artikel 6.3 stadgas att Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. TJ uppfattar såväl RB 45 kap 14 som artikel 6.3.b som tillkomna för att tillförsäkra den anklagade ett skydd. I ena fallet mot att man frihetsberövas utan att skuldfrågan blir prövad inom rimlig tid efter åtalets väckande, och i andra fallet ett skydd mot att riskera möta sin motpart utan att man beretts möjlighet att försvara sig. Det förefaller minst sagt märkligt att en åklagare kan ha något objektivt skäl att motsätta sig atten frihetsberövad vill ha ytterligare tid för att förbereda sitt försvar; det är ju den tilltalade som lider av tidsutdräkten. Det ska noteras att åklagarsidan i Bedrägerimålet, i sin argumentation, inte heller påstått att målsägandena skulle ha haft ett intresse av ett snabbt avgörande. 23 Svarsskrivelse från Martin Bresman och vice chefsåklagare Lars Olson till Ekobrottsmyndighetens Rättsenhet av , och därefter ingiven till Högsta Domstolen angående omfattningen av förundersökningen i Malmö tingsrätts mål nr B , se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 6 20

21 Om en åklagare motsätter sig en begäran om mer tid för förberedelse borde man misstänka att åklagaren kan ha ett syfte att skaffa sig ett materiellt övertag i målet och kräva ett klarläggande om vilken tid den tilltalade haft att förbereda sig. Tingsrätten saknade i Bedrägerimålet varje intresse av att utreda denna fråga och beslöt efter 5 minuters överläggning att starta rättegången. Hovrätten tog förvisso del av såväl TJ:s som Ekobrottsmyndighetens argumentation, men reflekterade inte över den faktiska tidsåtgången för genomgång av den hemliga telefonavlyssningen. Hovrätten lät sig dessutom missledas av Ekobrottsmyndighetens påståenden om att TJ varit samtalspart i samtliga samtal, vilket senare visat sig vara felaktigt. Sedan hovrättens avgörande har, genom Ekobrottsmyndighetens egna handlingar, framkommit uppgifter som visat att förundersökningen var avsevärt mer omfattande än den beskrivning som Ekobrottsmyndigheten initialt lämnat. Som framgår av protokoll från förberedande sammanträde inför huvudförhandling i Malmö tingsrätt den 13 maj hade TJ till sin försvarare uppgivit att det återstod en stor mängd samtal ur det hemliga telefonavlyssningsmaterialet för honom att gå igenom en första gång. TJ hade då redan, vid upprepade tillfällen till Ekobrottsmyndighetens utredare, uppgivit att han skulle komma att behöva fram till augusti-september 2009 för att hinna förbereda sig. Advokat Jonas Carlsson förklarade vid sammanträdet att TJ var beredd att sitta fortsatt häktad fram till augusti 2009 för att hinna bli klar. När denna begäran avfärdades från 24 bevisning bil 3 Protokoll från planeringssammanträde i Malmö tingsrätt , se Bevisuppgift- skriftlig 21

22 åklagarsidan bad advokat Carlsson, som en sista åtgärd, respit med åtalets väckande till åtminstone den 15 juni Ekobrottsmyndigheten framförde i skrivelse till Malmö tingsrätten den 14 maj 2009, dagen efter planeringssammanträdet, en lång rad argument mot TJ:s begäran om ytterligare tid för förberedelse. Oaktat att det av sammanträdesprotokollet framgår att chefsrådmannen ansåg att det låg en poäng i TJ:s argument för att senarelägga rättegången, hörsammade samma chefsrådman Ekobrottsmyndighetens begäran om en snabb rättegångsstart. 5. Ljudfilerna som TJ önskat gå igenom har inte åberopats som bevisning mot TJ utan har av åklagaren bedömts vara av mindre betydelse och lämnats utanför förundersökningen som sidomaterial 25 Ekobrottsmyndigheten lät i förundersökningsprotokoll 7 och 8 införa 386 utvalda samtal som av åklagarsidan bedömts vara viktiga. Bland dessa samtal förekom inte något som talade till TJ:s fördel. TJ hann, under den tid som han hade till sitt förfogande, att leta fram ett 30-tal samtal som tillfördes förundersökningsprotokollet och som senare åberopades av TJ till hans försvar. Det görs från TJ gällande att sistnämnda omständighet visar vikten av den egna genomgång av materialet som han inte tilläts slutföra. 3.Rättslig grund 25 Yttrande från Ekobrottsmyndigheten till Hovrätten ö Skåne o Blekinge den i Bedrägerimålet, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 11 22

23 3.1 Tillämpliga konventionsbestämmelser Europakonventionen ålägger konventionsstaterna att garantera var och en som befinner sig under deras jurisdiktion vissa rättigheter. Enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen är var och en som anklagas för brott berättigad till tillräcklig tid och möjlighet för förberedelser av sitt försvar. 3.2 Svensk domstols behörighet Skadestånd på grund av förmögenhetsskada och ideellt skadestånd kan utan stöd i lag dömas ut vid kränkningar av rättigheter som hänföres till artikel 6. Något som klarlagts genom avgöranden av Högsta domstolen (se NJA 2005 s.462, NJA 2009 N 70 och NJA 2010 s.363). 3.3 Presumtion om skada vid kränkning. Av Europadomstolens praxis framgår att det finns en stark presumtion för att en kränkning av rättighet, hänförlig till artikel 6, också har medfört en skada. Staten har därmed att visa att en inträffad kränkning på grund av särskilda omständigheter har saknat betydelse för den som har utsatts för kränkningen. Om inte annat kan visas skall kränkningen anses ha medfört en skada och därmed föreligger det en ansvarsgrund. 3.4 Talans berättigande Medlemsstaterna bär ett skadeståndsansvar direkt på unionsrättslig grund vid överträdelse av unionsrätten. Taleförbudet i 3 kap. 7 SkL är enligt sin ordalydelse endast 23

24 tillämpligt på talan enligt 3 kap. 2 SkL. En skadeståndstalan grundad direkt på medlemsstaternas skadeståndsansvar enligt fördraget, såsom det uttolkats i EU-domstolens praxis, omfattas därför inte av taleförbudet,(sou 2010:87 s.94). 3.5 Tidigare avgöranden Högsta domstolen (HD) har i mål som rört skadeståndstalan mot staten uttalat att skadeståndslagen, i den utsträckning det är möjligt, skall tolkas fördragskonformt (se NJA 2003 s.217). HD konstaterar i NJA 2005 s att staten kan bli skadeståndsskyldig för förmögenhetsskada som orsakats av omständighet innefattande kränkning av Europakonventionens artikel 6. I ärendet redovisas att fel och försummelse kan ha uppstått genom ett antal förbiseenden hos flera tjänstemän. Summan av de misstag som begåtts var avgörande då det inte gick att direkt peka ut vem som varit oaktsam i det enskilda fallet. Ej heller krävdes något kvalificerat vållande. HD fann att den kränkning av Europakonventionens artikel 6 som förekommit kunde hänföras till förhållanden inom Åklagarmyndigheten och att den skadelidande kunde styrka orsakssamband mellan kränkning och skada på ett sätt som berättigade honom till ersättning för förmögenhetsskada. HD noterade i målet att Europadomstolen normalt dömer ut ersättning för renodlad ideell skada (non-pecuniary damage) vid kränkning av artikel 6 Se även HD:s avgöranden NJA 2007 s.295f, NJA 2007 s SOU 2010:87 s 128f 24

25 3.6 Avgöranden i Europadomstolen I Europadomstolens fall Rowe och Davies mot Storbritannien ansågs artikel 6 kränkts sedan ett dokument undanhölls försvaret. Rättssäkerheten ansågs inte ha blivit tillgodosedd eftersom det var en åklagare och inte en domare som fattat beslut om att hemlighålla dokumentet. Europadomstolen konstaterade att det inte var förenligt med artikel 6.1 att överlämna åt polis och åklagare att göra en avvägning av försvarets intresse av att få tillgång till informationen mot det allmännas intresse av att informationen hölls hemlig. Det krävs enligt Europadomstolen en procedur som gör det möjligt att få en domare att pröva om en viss handling skall lämnas ut eller inte. Det framgår även av Europadomstolens beslut i fallet Dowsett mot Storbritannien, se Danelius Mänskliga rättigheter i europeisk praxis III uppl s. 231f. 4. Insynsrätten Av den kontradiktoriska principen följer den misstänktes insynsrätt. Vid bedömning av huruvida TJ:s insynsrätt, i effektiv mening, kan anses ha blivit tillgodosedd har utgångspunkt tagits i Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning, Åklagarmyndigheten - Utvecklingscentrums RättsPM 2008:4. Däri utvecklas de riktlinjer som åklagare och polis hade att följa vid tidpunkten för rättsprocessen i Bedrägerimålet. Den misstänktes insynsrätt inträder formellt i och med att han eller hon delges skälig misstanke om brott. Den misstänktes rätt till insyn kan enligt Europadomstolen i vissa fall inskränkas. Europadomstolens domar avser processmaterial. Av Europakonventionen går inte att utläsa ett krav på att den 25

26 misstänkte ska ha rätt att ta del av allt material redan under förundersökningsstadiet. Det kan dock vara en förutsättning för att den misstänkte senare under rättegången ska ha möjlighet att på ett rättvist sätt kunna ta tillvara sina rättigheter,( RättsPM 2008:4). Löpande delgivning bör användas så att den misstänkte och hans försvarare kontinuerligt får del av utredningen. Det åligger åklagaren att fortlöpande pröva vilket material som den misstänkte och försvararen kan få del av, (Ds Ju 1979:15). I Bedrägerimålet uppgick det som av åklagaren ansågs vara möjligt att delge TJ till 16 telefonsamtal och 14 skriftliga handlingar. Det ska framgå av anteckning på förundersökningsprotokollet att det finns sidomaterial. Vid slutdelgivning har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av vad som kommit fram under förundersökningen. För att de ska kunna ta ställning till vilket material de önskar ta del av måste de få information om huruvida det finns material som inte tagits med i förundersökningsprotokollet. Åklagaren är ansvarig för att den misstänkte och försvararen på ett överskådligt sätt informeras om vilket material som hänförts till sidomaterial. När det gäller de praktiska möjligheterna för den misstänkte och försvararen till en konkret och praktisk kontroll av sidomaterialet och åklagarens sovringsbeslut är det av största vikt att det så enkelt som möjligt går att få en överblick över det utredningsmaterial som inte tagits med i förundersökningsprotokollet utanförts till sidomaterialet,(utvecklingscentrums RättsPM 2008:4). 26

27 Det krävs inte att den misstänkte och försvararen faktiskt läser igenom utredningsmaterialet. 27 De måste dock alltid få tillräcklig tid att gå igenom materialet. Hur lång tid som krävs beror dels på omfånget dels på om de redan tidigare fått del av uppgifter ur materialet. Det är inte tillräckligt med bara en hastig genomläsning vid ett förhör. 28 Åklagaren är skyldig att avvakta med sitt beslut i åtalsfrågan till dess att tiden som givits för genomgång av materialet har löpt ut. 29,(Utvecklingscentrums RättsPM 2008:4). JO har uttalat att rätten att få en kopia av materialet omfattar inte bara det sammanställda förundersökningsprotokollet utan även sådant material som åklagaren kan ha valt att inte redovisa i protokollet,(utvecklingscentrums RättsPM 2008:4). 5. TJ:s insynsmöjlighet i Bedrägerimålet TJ förvägrades av Ekobrottsmyndigheten rätten att ta del av samtligt icke-sekretessbelagt material i Bedrägerimålet. Av Ekobrottsmyndighetens egna uppgifter, såsom de redovisats i JK:s ärende , uppgick antalet sidor sidomaterial (slask) till mer än sidor. TJ nekades att personligen ta del av sidomaterialet då skäl anfördes från Ekobrottsmyndighetens sida om att det var ogenomförbart med hänsyn till säkerhetsrisker. 5.1 Försvarets kostnadsräkning i Bedrägerimålet JO 1967 s.84 JO 1964 s.215 JO 1969 s.85 27

28 TJ:s försvarare advokaten Jonas Carlsson gavs den 24 juni 2009, enligt vad som framgår av försvarets kostnadsräkning 30, 16 dagar efter det att rättegången mot TJ inletts vid Malmö tingsrätt, möjlighet att för första gången gå igenom det som från Ekobrottsmyndighetens sida påstods utgöra hela sidomaterialet. Av kostnadsräkningen, sid 7, framgår att försvaret debiterat tid för genomgång av slasken med 2 timmar och 30 minuter. Advokat Carlsson har uppgivit att det material som presenterats honom fanns i ett fåtal pärmar och översteg inte sidor. Vid utgångspunkt att en driven person läser 30 sidor per timme borde det ha tagit 417 timmar eller 52 arbetsdagar för en genomgång av sidomaterialet. Inte 2 timmar och 30 minuter. Handlingarna i Bedrägerimålet visar på ett stort engagemang från försvarets sida i att tillvarata TJ:s rättsliga intresse. Med detta i beaktande kan uteslutas annat än att TJ:s försvarare endast tilläts ta del av en mindre del av sidomaterialet. Generöst uppskattat till sidor sidomaterial. Det görs från TJ:s sida gällande att sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare samt att omständigheten medfört en allvarlig kränkning av hans konventionsenliga rätt till möjlighet att förbereda sitt försvar. 30 Advokat Jonas Carlssons kostnadsräkning i Bedrägerimålet av den , sid 5, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 8 28

29 Vad gäller tillgängliggörande och information samt tid för genomgång av sidomaterialet görs från TJ:s sida gällande att de riktlinjer som ovan redovisats i Åklagarnas RättsPM inte i något avseende har efterlevts. Någon kopia av sidomaterialet överlämnades aldrig till TJ. En omständighet som är lättbegriplig då ett utlämnande av kopia i ett senare skede skulle kunna röja ett undanhållande av de sidorna. Den faktiska skada som kränkningen av TJ:s insynsrätt har medfört, och därmed även hans möjlighet att förbereda sitt försvar, låter sig svårligen undersökas i efterhand. Det kan dock konstateras, utifrån det som redovisats under avsnitt 2.3 punkt 5 ovan, att TJ inte i något avseende har delat åklagarens bedömningar vid sovringsbeslut. Därmed görs gällande att Ekobrottsmyndighetens kränkning av TJ:s insynsrätt skall antas ha medfört allvarlig och oläkbar skada. Ekobrottsmyndigheten lät inte redovisa sidomaterial på sätt som är förenligt med direktiven i RättsPM 2008:4 och som går stick i stäv mot ovan redovisade uttalanden från JO. Ställt mot eventuella efterhandskonstruktioner från Ekobrottsmyndighetens sida saknas skäl att acceptera andra förklaringar än de som kan utläsas av förundersökningsprotokollet angående delgivning av sidomaterial samt av det som framgår av försvarets kostnadsräkning i Bedrägerimålet. 6. Sammanfattning Vid frågan huruvida den tilltalade erhållit skäligt rådrum enligt 23 kap 18 rättegångsbalken får åtalsbeslut utan lämnande av skäligt rådrum endast fattas i undantagsfall, exempelvis vid risk för omedelbar preskription. 29

30 Vid sidan av inhemsk lagstiftning har den misstänktes rätt till tillräcklig tid att förbereda sitt försvar tydliggjorts genom införandet av Europakonventionens artikel 6 under Regeringsformen. Det synes råda en bred enighet bland sakkunniga kring uppfattningen att allmänna krav på effektivitet inte får inkräkta på rättssäkerhetskravet. TJ:s absoluta uppfattning är att JO:s uttalande (1964 sid.214) om den anklagades oinskränkta rätt till insyn i förundersökningsmaterial även har omfattat honom. Med en sådan rätt måste följa rätten till tillräcklig tid att även granska materialet. I annat fall vore rätten endast illusorisk. Av i stämningsansökan redovisade omständigheter framgår att, samt hur, TJ:s rätt till en rättvis rättegång har kränkts sedan hans rätt till tid och möjlighet har kränkts av staten. Vad gäller frågan om tillräcklig tid framgår av det som ovan redovisats att i såväl Alternativ A som i Alternativ B har TJ:s rättigheter kränkts. Vad gäller möjlighet framgår av det som ovan redovisats att inskränkningar i TJ:s insynsrätt har medfört att rättigheten har kränkts. Även det faktum att TJ nekats rätt till adekvata hjälpmedel för förberedelse av sitt försvar 31 har i praktisk mening medfört en kränkning av hans möjlighet att försvara sig. 7. Skadeberäkning 31 Advokat Jonas Carlssons kostnadsräkning i Bedrägerimålet av den , sid 5, se Bevisuppgift- skriftlig bevisning bil 8 30

31 Ersättning för förmögenhetsskada skall bestämmas till yrkat belopp då TJ dömts att utge samma belopp genom rättsavgöranden vid vilka hans rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 samt artikel 6.3.b Europakonventionen kränkts av staten. Ersättning för ideell skada skall bestämmas till yrkat belopp då TJ frihetsberövats under dagar genom rättsavgöranden vid vilka hans rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 samt artikel 6.3.b Europakonventionen kränkts av staten. 8. Bevisning Samtliga faktiska omständigheter i detta mål är väl kända av båda parter sedan staten genom Ekobrottsmyndigheten har upprättat majoriteten av de skriftliga handlingar som lagts till grund för stämningsansökan. Bevisuppgift innefattande samtlig muntlig och skriftlig bevisning kommer inges till tingsrätten senast den 16 augusti Stadgad avgift (450 kr) har insatts på tingsrättens plusgirokonto nr Härnösand den 1 augusti 2013 Torgny Jönsson 31

32 32