Naturinventering, Ekebo, del av Kolberga 2:2, Oskarshamn kommun

Transkript

1 Naturinventering, Ekebo, del av Kolberga :, Oskarshamn kommun Oskarshamn januari 00 Björn Johansson, biolog, Oskarshamns kommun

2 Sammanfattning Oskarshamns kommun arbetar med en detaljplan över området Ekebo, fastigheten Kolberga :. Syftet är att skapa ett nytt villaområde väster om Saltviksvägen. Rapporten är resultatet av en inventering av Ekebo, fastigheten Kolberga :, utanför Oskarshamn. Fältarbetet utfördes under två tillfällen i januari månad år 00. Syftet är att samla kunskap om det aktuella områdets natur och göra en naturvärdesbedömning av intressanta biologiska miljöer. Förutom insamlande av kunskap utfördes en översiktlig fältinventering av området. Syftet var att hitta eventuella okända värdefulla naturmiljöer och att avgränsa dessa områden. Tidpunkten på året då fältinventeringen ufördes gjorde att bedömningen av biologiska naturvärden har lagts på olika former av strukturer och funktioner och inte på arter. Skogsstyrelsen har genomfört en nyckelbiotopsinventering av skogsmark för att lokalisera områden med höga naturvärden, i området hittades inga objekt med höga naturvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län har framtagit ett regionalt naturvårdsprogram Forslund ). I planen redovisas områden med höga naturvärden, inga delar av området berörs av Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Vid Länsstyrelsens våtmarksinventering eller ängs- och hagmarksinventering har man inte hittat några intressanta objekt i det aktuella området. De områden som är biologiskt intressanta är främst kopplade till ädellövskogen med den i anslutna bete- och ängsmarken. Skiftande åldersfördelning på olika trädslag och buskar ger området ett omväxlande och mosaikartat utseende. Sankmarken i de sydvästra delarna med sitt äldre bestånd av asp är också ett område som är biologiskt intressant. Trots att det planlagda området ligger nära bostadsbebyggelse används det inte som strövområde av allmänheten. Skogsvägen i den norra delen används flitigt av allmänheten, när fältinventeringen pågick observerades en livlig trafik av t ex hundägare som rastar sina hundar, cyklister och även biltrafik.

3 Innehållsförteckning. Inledning.. Rapportens genomförande... Beskrivning av Ekebo.. Läge. Naturförhållanden... Fauna..Biologiska värden. Kulturhistoriska värden.... Sociala värden. Referenser...

4 . Inledning Bakgrunden till naturinventeringen av Ekebo, fastigheten Kolberga :, är att Oskarshamns kommun arbetar med en detaljplan över området. Syftet är att skapa ett nytt villaområde väster om Saltviksvägen och därigenom möta efterfrågan på villatomter. Naturinventeringens syfte är att samla kunskap om det aktuella områdets natur och göra en naturvärdesbedömning av intressanta biologiska miljöer.. Rapportens genomförande Utöver insamlande av kunskap utfördes en översiktlig fältinventering av det planlagda området. Syftet med inventeringen var att hitta eventuella okända värdefulla naturmiljöer och att avgränsa dessa områden. Fältbesöket utfördes under två tillfällen i januari månad år 00. Tidpunkten medförde att många av områdets fåglar flyttat söderut och att de flesta kärlväxter vissnat, även den lägre faunan är mycket begränsad vid denna årstid. Tyngdpunkten vid bedömningen av biologiska naturvärden har därför lagts på olika former av strukturer t ex död ved och gamla träd) och funktioner t ex opåverkad hydrologi) och inte på arter.. Beskrivning av Ekebo. Läge Det undersökta området ligger väster om Saltviksvägen och mellan Mockebo och Rotvik, se karta. b [b[ ~ Valbergsudden Busholmen Saxskär Tillingeö Fallebo Bergholme Gröna grundet Västra Röhällen Östra Röhällen Metaregrunden Fårudden Tärngrundet Västra glot Fisklösan Måckebo Ekudden Graneholmen Jordgubbeholmarna Tillingeö övre Rotvik Bergholmen Eneholmen Bytsholmen Lökholmen Södra Viskär Norra Viskär Uvö hällar Uvö Tvillingsholmen ortarna Ekholmen Grytsholmen Korsholmen Gäddehällarna urrholmen urregrundet Kalvekullen Lilla Uvö ersvarp Rotvikesund Saxskär Tillingeö Västra Röhällen Östra Röhällen Tärngrundet Tillingeö övre Eneholmen Bytsholmen Södra Viskär Norra Viskär Uvö hällar Gäddehällarna urregrundet REVEN BLÄNKET HÄLSINGESKÄR UVÖ HÄLLAR SANDGRUNDET STÅNGSKÄR ENGSTRÖMSKANS GRUND MJÄRDEN TILLINGEÖ FISKLÖSEHOLMEN GULDET KITTEGRUND HOMMAN KRÅKHOLMEN KOARN SÄNKET TÄRNGRUNDET GARNET RYSSJAN ILKEN KVAEN GRÅSJÄLSBÅDEN SÖREGRUND : : : : : :0 : : : : :: BERGHOLMEN SLÄTHOLMEN LEKAREN SÖET TVILLINGHOLMEN SINNAREN LÖKHOLMEN URREGRUNDET METAREGRUNDET HULLINGEN JORDGUBBE- HOLMEN ORTARNA VISKÄRSKLINT FLÖTET UVÖ DANKHOLMEN GRANHOLMEN BYTESHOLMEN GRÖNA GRUNDET VISKÄR HUGGKROKEN DRAGET SILLEHÄLL BUSHOLMEN s: s: s: KOLBERGA : 0 : 0 : : : : :0 0 : : : : : 0 : ROTVIK : : : :0 : : : : : : : : : : : : :0 : : : : : : : : : :0 : : : : : : : : : : 0 m Karta. Det planerade villaområdet befinner sig inom det rödmarkerade området. Avståndet till Oskarshamns centrum är ca km. Det planlagda området omfattar en areal på ca, ha och ingår som en del i fastigheten Kolberga :. Hela planområdet består av orörd naturmark och är inte tidigare planlagd. Inga bostadshus eller byggnader finns inom områdets gränser. All mark inom planområdet ägs av Oskarshamns kommun. Ekebo

5 . Naturförhållanden Området är kuperat och domineras av äldre tallskog med ett relativt stort inslag av gran. Tallskogen består av två olika bestånd där det nordligaste är ca år idag och det sydligaste är ca år gammalt idag, enligt skogsbruksplanen, se karta. Blått = Bete- och ängsmark Rött = Åker Gult = Ädellövskog Grönt = Tallskog N Karta. Karta från skogsbruksplan. Lövinslaget i området består av asp, björk och ek. å hällmarkerna dominerar tall av olika ålder med inslag av enbuskar och yngre ek. I sänkor och fuktigare partier växer gran och ek. Längst utmed Saltviksvägen är inslaget av ek mera påtagligt. Aspen hittar man främst i anslutning till de blötare partierna som exempelvis längs bäcken och sankmarker. I området finns död ved i form av lågor och stående döda träd främst av tall. I anslutning till tallskogen ligger det en sankmark i de sydvästra delarna och i kanten till denna växer ett äldre bestånd av asp. Markvegetationen utgörs mest av ris som t ex, lingon Vaccinium vitis-idaea och blåbär Vaccinium myrtillu. Gräsvgetationen består av bl a bergven Agrostis vinealis och rödsvingel Festuca rubra. Örtvegetationen utgörs bl a av örnbräken teridium aquilinum, stensöta olypodium vulgare och harsyra Oxalis acetosella. I bottenskiktet förekommer björnmossa olytrichum commune, husmossa Hylocomium splendens, kammossa tilium cristacastrensis, väggmossa leurozium schreberi och kvastmossor Dicranum. å hällmarkerna består bottenskiktet främst av grå renlav Cladonia rangiferina, fönsterlav Cladonia stellaris och bägarlavar Cladonia. å en småblockig mark i norr växer en ädellövskog som domineras av ek med inslag av enbuskar. Åldern på ädellövskogen är ca år idag, enligt skogsbruksplanen. Ädellövskogen övergår i en igenväxande bete- och ängsmark med inslag av lövträd. I den nordvästra delen

6 ligger en åker som inte brukas längre. Söder om åkern är inslaget av gran relativt stor. Trivialträden björk och asp dominerar i de öppnare områdena, men man finner även enstaka exemplar av äldre en, tall och gran. Buskskiktet utgörs av hassel Corylus avellana, slån runus spinosa, nyponros Rosa dumalis och sälg Salix caprea. I ädellövskogen består örtvegetationen bl a av stensöta olypodium vulgare och träjon Dryopteris filix-mas. I de öppna ljusare partierna och på gräsmarken växer fyrkantig johannsesört Hypericum maculatum, kråkvicker Vicia cracca, hallon Rubus idaeus och björnbär Rubus subg. Rubus. Gräsvegetationen består av hundäxing Dactylis glomerata, veketåg Juncus effusus, bergven Agrostis vinealis, rödsvingel Festuca rubra och tuvtåtel Deschampsia cespitosa. Bottenskiktet består främst av olika mossor och lavar som t ex husmossa Hylocomium splendens, väggmossa leurozium schreberi, kvastmossor Dicranum, grå renlav Cladonia rangiferina och blåslav Hypogymnia physodes.. Fauna Varken däggdjursfaunan eller grod- och kräldjursfaunan har studerats närmare. Spår av rådjur, dovhjort och rödräv observerades vid inventeringtillfället och flera arter som är vanligt förekommande i den här delen av Sverige som t ex grävling, fälthare och älg bland däggdjuren och huggorm, snok och padda bland grod- och kräldjuren förekommer säkerligen i området. Eftersom fältinventeringen utfördes i januari månad så studerades inte den lägre faunan = ryggradslösa djur t ex snäckor, fjärilar och skalbaggar). Under inventeringen noterades flera typiska fågelarter för regionen som alla är stannfåglar t ex talgoxe, kungsfågel, nötväcka, korp, talltita och stjärtmes. Vinterflyttande arter som är vanliga för regionen förekommer med största sannolikhet i området under sommarhalvåret t ex lövsångare och sädesärla.. Biologiska värden Skogsstyrelsen har genomfört en nyckelbiotopsinventering av skogsmark för att lokalisera områden med höga naturvärden, i det planlagda området hittades inga objekt med höga naturvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län har framtagit ett regionalt naturvårdsprogram Forslund ). I planen redovisas områden med höga naturvärden, inga delar av det planlagda området berörs av Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Vid Länsstyrelsens våtmarksinventering eller ängs- och hagmarksinventering har man inte hittat några intressanta objekt i det aktuella området. De områdena med naturvärde är främst kopplatde till ädellövskogen med den i anslutna beteoch ängsmarken. Skiftande åldersfördelning på olika trädslag och buskar ger området ett omväxlande och mosaikartat utseende. Den rika förekomsten av blommande och bärande buskar är en mycket värdefull miljö för häckande fåglar och insekter. Sankmarken i de sydvästra delarna med sitt äldre bestånd av asp är också ett område som är biologiskt intressant. Buskvegetationen runt omkring sankmarken ger skydd åt både fåglar och insekter dessutom utnyttjar många fågelarter aspen som bohålsträd. Aspen härbärgerar också många insekter, svampar, lavar och mossor.

7 Nedan följer en kort beskrivning av de i planförslaget presenterade naturområdena -, se karta. Natur : Kuperat område med småblockig terräng. Området i sydväst består av en sluttning som planar ut något. Tall i olika åldersstadier dominerar, i den mer kuperade delen finns inslag av enbuskar. I området växer även unga exemplar av björk, gran och ek. Död ved främst av tall förekommer relativt rikligt i form av lågor. Markvegetationen består av bl a lingon, blåbär, bergven och stensöta. Bottenskiktet utgörs bl a av grå renlav, fönsterlav, väggmossa och kvastmossor. Natur och : Naturområdena och består av hällmarker, de är lika till struktur och vegetationen. Tall av olika ålder dominerar med inslag av enbuskar. Här växer även unga exemplar av ek och gran. Markvegetationen består av bl a bergven och stensöta. Bottenskiktet utgörs av bl a grå renlav, fönsterlav, bägarlavar, björnmossa, husmossa och kammossa. Natur : Område löper längst med Saltviksvägen, hela området sluttar ner mot vägen. Detta område genomkorsar de tre olika bestånden tall år, tall år och ädellövskog år). Vissa partier är bitvis småblockiga, andra består av mindre hällmarker och en del har en öppnare prägel. Inslaget av ek i tallbeståndet är stort i detta område. Här växer också enstaka enar och granar. I de öppnare partierna växer nyponros. Markvegetationen är lik de övriga naturområdena d.v.s. här återfinns bl a lingon, blåbär, stensöta, grå renlav, fönsterlav, väggmossa och kvastmossor m fl.

8 Utkast till Detaljplan för del av KOLBERGA : EKEBO, Centralorten = stenröse = fångstgrop = torpgrund - = naturområden Karta. Utkast till detaljplan, modifierad.. Kulturhistoriska värden Kulturhistoriska lämningar finns i form av två stycken rösen, fångstgrop och en gammal husgrund, se karta. Rösenas placering och utformning tyder på att det kan vara lämningar från 00-talet s.k. odlingsrösen, under denna tid ökade nyodlingen och detta medförde att stenröjningen intensifierades. Den gamla husgrunden är markerad med en skylt av hembygdsföreningen. Några lämningar av stengärdesgårdar har inte påträffats i området under inventeringen. Enligt flygbilden på den äldre ekonomiska kartan från 0-talet var området beväxt med träd- och buskvegetation. Åkern i den nordvästra delen hade samma utbredning vid denna tidpunkt som den har idag. Det som har hänt sedan 0-talet är att skogen har blivit äldre

9 och ängs- och betesmarkerna har börjat växa igen på grund av upphörd hävd. Ädellövskogen, åkern och det intilliggande öppnare partiet har med största sannolikhet varit betesmark tidigare. Förekomsten av enar i området och enstaka äldre träd av björk och gran styrker detta påstående. Spår av stängselstolpar finns dessutom i omgivningen.. Sociala värden Trots att det planlagda området ligger nära bostadsbebyggelse så används det inte som strövområde av allmänheten. Den kuperade terrängen och frånvaron av markerade stigar bidrar troligen till att området inte lockar för friluftsaktiviteter. Havslätts motionsspår som utgör en del av områdets norra gräns och Uvö naturreservat som endast ligger ca 0. km åt nordost har en större dragningskraft på människor, dels för att de är mer kända och mer lättillgängliga. Skogsvägen som avgränsar området i norr och även ingår som en del av Havslätts motionsspår används av det rörliga friluftslivet som motionsspår under sommarhalvåret och som skidspår under vinterhalvåret då väderleken medger detta. Under tiden när fältinventeringen pågick i den norra delen så observerades att en livlig trafik förekom på skogsvägen t ex hundägare som rastar sina hundar, cyklister och även biltrafik. Referenser Litteratur Forslund, M.. Natur i Östra Småland. Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar Rühling, Å.. Floran i Oskarshamns kommun. SBF-Förlaget, Lund Inventering av Ängs- och Hagmarker, Oskarshamns kommun. Länsstyrelsen i Kalmar län :, Kalmar Skogsbruksplan Döderhult Oskarshamn). Internet