Social hållbarhet en definition utifrån Malmös perspektiv

Transkript

1 Scial hållbarhet en definitin utifrån Malmös perspektiv En textanalys av Malmö stads definitin av scial hållbarhet Scial sustainability frm Malmö s pint f view Lvisa Erikssn Institutinen för kulturgegrafi ch eknmisk gegrafi SGEL16 VT-12 Handledare: Ståle Hlgersen

2 Innehåll Innehåll... 2 Abstract Inledning Syfte ch frågeställning Avgränsningar Bakgrund Brundtlandrapprten Malmö Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö Teri Hållbar utveckling Scial hållbarhet Kritik mt hållbar utveckling Kritik mt scial hållbarhet Metd ch material Textanalys Tillvägagångssätt Val av material Källkritik Analys Vad menar Malmö att scial hållbarhet är? Interdependens inm scial hållbarhet Hur är Malmös definitin av scial hållbarhet i förhållande till andra svenska städer? Slutsatser ch diskussin Sammanfattning Källr

3 Abstract This study explres Malmö's definitin f scial sustainability. Scial sustainability still lacks a universal definitin, creating a wide margin f interpretatin and free space t act r nt t act. The cncept has grwn as a tpic n the plitical agenda and the City f Malmö has in recent years launched majr prjects t influence the scial sustainability in a psitive directin. Amng ther things, "Cmmissin fr a scially sustainable Malmö" has taken shape. Its purpse is t, thrugh scientific research, wrk ut hw the city shuld g abut making the best pssible way t reach a lng-term scially sustainable city. By reviewing fficial dcuments frm the City f Malmö this study will shw hw the city f Malmö themselves chse t define scial sustainability. Health and equality is the largest glbal factrs fr scial sustainability accrding t Malmö. Health affects ur immediate survival and studies shw that equality in sciety affect health. Malmö als includes knwledge as a significant determinant f health and equality. Furthermre, this study cmpares Malmö with nine f Sweden's majr cities t shw different interpretatins f scial sustainability. The cmparisn shws that Malmö has treated the subject scial sustainability in a greater extent than the ther nine cities. 3

4 1. Inledning Sedan Brundtlandkmmissinen presenterade sin rapprt har begreppet hållbar utveckling i mångt ch mycket infiltrerat stra delar av vårt samhälle. Dagligen möts vi av rubriker, annnser, sciala medier etc. sm alla hänvisar till hållbar utveckling på någt sätt. Hållbara stadsdelar, hållbar miljöhantering, hållbar framtid, hållbara företag, akademiska utbildningar i hållbar utveckling 2 sv. Detta vittnar m den samtida genmslagskraft Brundtlandrapprten har fått ch hur stra delar av världen har varit villiga att implementera dessa tankar i planeringen för framtiden. Genm eklgisk, eknmisk ch scial hållbarhet ska en hållbar utveckling kunna bli verklighet, men detta baserat på att alla tre pelare får växa parallellt då de är inbördes berende av varandra. Många skribenter hävdar att sciala hållbarheten fta kmmer i skymundan till fördel för eknmisk ch framförallt eklgisk hållbarhet. 3 Vad detta berr på menar många är bristen på en definitin vad scial hållbarhet faktiskt innebär ch hur det ska uppnås. Begreppet har ett brett spektra ch en given knsensus ch allmängiltig definitin finns ännu inte. Trts detta har begreppet implementerats på flera håll ch framför allt inm kmmunal verksamhet. På grund av den allmängiltiga definitinen inte finns har kmmunen möjlighet att själva tlka begreppet utifrån sina egna värderingar ch behv. Detta skapar utrymme för begreppet att utvecklas efter behv ch sin samtid. Det skapar ckså utrymme att misstlka begreppet ch dess funktin vilket kan tänkas undergräva scial hållbarhet sm en del i att nå hållbar utveckling. Just nu gör Malmö stad många ch stra satsningar för att främja scial hållbarhet. Staden sm tidigare var känd sm en förebild ur eklgiskt hållbarhetsperspektiv, med satsningar sm B01 4, har nu valt att lägga mer krut på den sciala hållbarhetsaspekten. Vi kan på Malmö stads hemsida ta del av mrådesprgrammen, vilket syftar till att främja scial hållbarhet i några av Malmös mest utsatta stadsdelar. 5 I Malmö hölls även seminariet Scial hållbarhet: Scialt - Lkalt Glkalt 6 av Kmmissinen för ett scialt hållbart Malmö, ckså kallat Malmökmmissinen. Även Malmökmmissinen, vilken jag återkmmer till senare, är en satsning Malmö stad gjrt för att finna strategier med vetenskaplig bas för att främja scial hållbarhet i staden. 7 Den sciala hållbarheten är en pririterad fråga för Malmö, vilket visar sig genm initiativ sm mrådesprgrammen ch kmmissinen för ett scialt hållbart Malmö. För att arbetet ska bli framgångsrikt måste de tre hållbarhetsdimensinerna balanseras mt varandra i det kmmunala arbetet ch scial tillväxt, liksm övriga dimensiner av tillväxt, måste kunna mätas. 8 1 WCED (1988) 2 Linköpings universitet ( ) 3 Hutchins & Sutherland (2008) 4 Malmö stad 1 ( ) 5 Malmö stad 2 ( ) 6 Malmö stad 3 ( ) 7 Malmö stad 4 ( ) 8 Malmö stad 14 (2010) 4

5 Malmös engagemang för de sciala hållbarhetsfrågrna har vuxit de senaste åren ch blivit en tydlig punkt på den plitiska agendan då staden har ansetts vara icke hållbar för sina invånare. Genm medias uppmärksammande har gemene man kunnat ta del av både kaset sm präglat staden i frm av våldsamheter, upplpp ch beskjutningar 9 men ckså, nu på senare tid, av de stra satsningar sm görs för att läka stadens sår 10. Malmö har mnämnts sm en dual stad ch har utmaningar när det gäller segregatin, barriäreffekter ch en delad beflkningsutveckling. 11 Det kan tänkas vara nödvändigt för Malmö att arbeta med övergripande strukturer, långsiktiga lösningar ch medbrgardialg 12 för att ta itu med de prblem staden har. Baserat på vanstående ville jag undersöka den sciala hållbarheten i Malmö mer. Uppenbart är att de har visiner m hur ett scialt hållbart Malmö kan skapas. Viljrna, engagemanget ch incitamenten finns där men samtidigt kan det vara svårt att få till snabba lösningar på akuta prblem. Vid första anblick på Malmös hemsida märks det att ett engagemang runt scial hållbarhet har fått fäste. Men samtidigt sm Malmö har ett strt fkus på sciala hållbarhetsfrågr nu är staden frtfarande en aktör i en glbal neliberalistisk struktur sm präglar stadsutvecklingen i mångt ch mycket. Detta kan tänkas kmplicera arbetet för en stad med sikte på scialt hållbarhet då vinst ch välfärd kanske inte alltid är förenligt, men detta lämnar jag till ett annat uppsatsämne. Utifrån hur Malmö definierar det sciala hållbarhetsbegreppet vill jag titta närmare på hur väl detta överensstämmer med vad sm finns skrivet på ämnet men ckså undersöka hur andra större städer i Sverige väljer att definiera det. Har städerna lika infallsvinklar? Har de fkus på lika kmpnenter de menar ingår i scial hållbarhet? I denna uppsats kmmer jag alltså presentera ffentligt material från Malmö stads hemsida sm behandlar begreppet scial hållbarhet. Utifrån detta ämnar jag analysera hur Malmö förhåller sig till scial hållbarhet sm teri ch vad det teretiska begreppet innefattar. Slutligen kmmer jämförelsen med andra svenska städer där jag tittar närmare på hur Malmö förhåller sig till dessa. 9 Brandné, B. Upplpp med bränder ch stenkastning (2007) 10 Sandström, D. Malmö staden sm ska läkas (2012) 11 Mukhtar-Landgren, D. (2005) 12 Malmö stad 5 ( ) 5

6 1.1 Syfte ch frågeställning Många menar att de tre aspekterna av hållbarhetsbegreppet inte får samma utrymme på den plitiska agendan i dagsläget. Det mesta fkus hamnar på miljöaspekten av begreppet vilket utelämnar de andra två. 13 I vissa fall är sciala ch eknmiska aspekter inte alls medräknade. Då de tre aspekterna är ömsesidigt berende av varandra för att uppnå en hållbar utveckling kan det tänkas att lika utrymme ges ch inte premiera ett utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den sciala hållbarheten hanteras sm begrepp i Malmö stad. Genm att granska lika dkument från Malmö stad vill jag skapa en djupare förståelse kring hur begreppet behandlas enligt deras beskrivningar. Eftersm det inte råder knsensus kring begreppet scial hållbarhet ch vad det faktiskt innebär vill jag även undersöka hur Malmö förhåller sig till andra större tätrter i Sverige. Den mest centrala delen blir att undersöka vilka parametrar Malmö stad väljer att inkludera i begreppet, vad de beskriver sm viktigt ch hur de talar m scial hållbarhet. Min frågeställning ser ut sm följande: Hur peratinaliseras begreppet scial hållbarhet i Malmö? Hur definierar Malmö stad scial hållbarhet i de lika dkumenten? Hur behandlar andra större svenska städer scial hållbarhet sm begrepp i förhållande till Malmö? 13 Littig, B. & Grießler, E. Scial sustainability: a catchwrd between plitical pragmatism and scial thery (2005) 6

7 1.2 Avgränsningar För denna uppsats har jag avgränsat mig till Malmö stad sm studiebjekt. Detta för att Malmö mtalats mycket den senaste tiden, genm sina satsningar för att läka staden, genm de rligheter sm präglat staden ch genm insatser för att öka attraktiviteten. 14 Staden är mycket intressant på många sätt, dck har jag valt att avgränsa denna uppsats till scial hållbarhet ch hur Malmö behandlar detta högaktuella ämne. Då scial hållbarhet kan innefattas av väldigt många kmpnenter ämnar jag inte undersöka på vilka sätt Malmö implementerar scial hållbarhet i frm av satsningar på integratin, utbildning, funktinsblandning eller liknande. Min studie innefattas därför av Malmös sätt att hantera scial hållbarhet sm begrepp ch inte hur det praktiseras. Därför har inte heller alla åtgärder ch begrepp i dkumenten analyserats utan fkus har legat på Malmös sätt att uttrycka ex. Scial hållbarhet innebär I denna uppsats ämnar jag inte inbegripa eknmisk eller eklgisk/miljömässig hållbarhet i någn utsträckning. Detta för att avgränsa arbetet till scial hållbarhet ch fkusera på detta begrepp. Dck presenteras alla hållbarhetsaspekterna krt. I analysen jämför jag Malmö med andra städer i Sverige. Dessa kmmer inte behandlas på samma nivå sm Malmö utan fungera sm jämförelseanalys för hur begreppet används runt m i Sverige. De städer jag valt ut för detta ändamål var från början de ti största städerna i Sverige. Då inte alla av dessa behandlade scial hållbarhet på respektive hemsida fick jag välja nästa stad i strleksrdningen. Dck, för att inte städerna skulle skilja sig allt för mycket åt ansåg jag att en gräns för invånare eller mer var rimlig. Därav blev jämförelsen bara med ni städer, då nästa stad på tur (Gävle) endast har ca invånare 15 för tillfället. 14 Sandström, D. (2012) 15 SCB 1 (2012) 7

8 2. Bakgrund I styckena nedan har jag valt att gå igenm bakgrunden för Brundtlandrapprten, Malmö stad ch Malmökmmissinen. Brundtlandrapprten ligger till grund för hur vi talar m hållbar utveckling idag, vilket mtiverar mitt val av att använda mig av den. Malmös bakgrund är intressant utifrån den analys sm senare genmförs. Malmökmmissinens texter utgör en str del av studien ch därför gör kmmer en krt presentatin av kmmissinen för att kunna återkppla till denna senare. 2.1 Brundtlandrapprten Hållbar utveckling, sm vi benämner det idag, förekm först i den s.k. Brundtlandrapprten Our cmmn future (Vår gemensamma framtid) från Rapprten utarbetades av Wrld Cmmissin n Envirnment and Develpment (WCED), där dåvarande nrska statsministern Gr Harlem Brundtland var rdförande. WCED är ckså känt sm Brundtlandkmmissinen ch är en berende ch fristående specialkmmissin tillsatt av FN. 16 Under 1970 ch 1980-talet blev prblematiken kring miljö ch utveckling ett växande diskussinsämne ch allt fler blev varse m att jrdens resurser är ändliga ch att vi måste ta hand m den miljö vi lever i på ett bättre sätt. Där av km FNs generalförsamling överens m att någt behövde göras för att kunna minska eventuella katastrfala följder i framtiden ch gav därför WCED i uppgift att utarbeta en rapprt kring ämnet Syftet var att skapa strategier ch handlingsprgram sm skulle generera hållbar utveckling, dvs. utvecklingsarbete sm driver samhället framåt men inte påverkar kmmande generatiner negativt. Brundtlandkmmissinen definierar det sm utveckling sm tillfredsställer dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjligheter att tillfredsställa sina. 18 Man ansåg att världen behövde bli bättre på att använda sina resurser, vara mer miljömedvetna ch arbeta därefter. Syftet var ckså att skapa större möjligheter för internatinella samarbeten för lika länder, i lika utvecklingsstadier ch ta fram gemensamma ch ömsesidiga mål sm tar hänsyn till de ömsesidiga förhållandena mellan människr, resurser, miljö ch utveckling. Detta var gemensamma prblem sm man ansåg skulle lösas genm gemensamma åtgärder. Man skulle ckså undersöka hur vi internatinellt kan visa mer miljöhänsyn på ett mer effektivt sätt. 19 Rapprten är uppdelad i tre delar med varsin rubrik: gemensamma prblem, gemensamma uppgifter ch gemensamma strävanden. I avsnitten presenteras de htbilder sm upptäckts ch vilka mråden man anser är viktiga att fkusera hållbarhetsarbetet på sm t ex. matförsörjning, industrier ch prduktin, beflkningsfrågr, arter ch eksystem, energiutvinning ch urbana utmaningar. 16 WCED (1988) s WCED (1988) s. 7f 18 WCED (1988) s WCED (1988) 8

9 Till sist går rapprten ckså igenm tillvägagångssätt för att uppnå målen för en hållbar utveckling. 20 FN:s knferens i Ri (Riknferensen) 1992 handlade m utveckling ch miljö. 21 Där utarbetades de tre pelare varpå hållbar utveckling vilar idag; eklgisk, eknmisk ch scial hållbarhet. Knferensen km fram till att det mellan dessa tre kmpnenter finns en interdependens sm är nödvändig för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. 2.2 Malmö Malmö blev en svensk stad 1658 efter att tidigare varit danskt. Staden hade då 3000 invånare. 22 Idag lever tusen gånger fler människr i Malmö vilket gör staden till tredje störst i Sverige. Dessa människr blir ständigt fler ch idag har man har räknat att de berikar stadens mångfald med 175 lika natinaliteter. 23 Vägen till det Malmö vi kan se idag har inte utgjrts av en jämn utveckling utan har beskrivits sm en berg- ch dalbana. 24 Malmö utgjrdes tidigare till str del av industriell verksamhet ch prduktin, där varvsindustrin var väldigt betydelsefull. Mycket av industrin utgjrdes av strskalig prduktin av lågteknlgiska knsumtinsvarr sm sköttes av ett fåtal stra företag, företag Malmö var berende av. 25 Flera tusen malmöbr sysselsattes inm industrin ch mest känt är kanske varvsindustrin med Kckums i spetsen. Under 1960-talet blmstrade verksamheten ch Malmö ansågs vara landets främsta tillväxtcentrum. Dck avtg tillväxttakten under de nästkmmande decennierna ch Malmö avindustrialiserades med kulmen under ch 1990-talen. 26 Prduktinen flyttade utmlands ch Malmö drabbades av en djup depressin med massarbetslöshet invånare, av mer välbeställd srt, lämnade staden till fördel för kranskmmunernas villabyggnatiner. Samtidigt tg Malmö emt en str mängd flyktingar vilket bidrg till att beflkningssammansättningen förändrades. 27 Höga utgifter ch minskade skatteintäkter bidrg till en enrm kris sm slg Malmö hårt. Genm att implementera ett skatteutjämningssystem i början på 90-talet lyckades man stabilisera Malmös situatin. 28 Staden valde att, sm många andra pstindustriella städer, sadla m ch satsa på någt sm kunde föra Malmö in i framtiden. Satsningen gjrdes på kunskap ch 1997 etablerades Malmö högskla samtidigt sm allt fler kunskapsintensiva industrier fick möjlighet att etableras i staden WCED (1988) 21 Lehtnen, M. The envirnmental scial interface f sustainable develpment: capabilities, scial capital, institutins (2004) s Malmö stad 6 (2011) 23 Malmö stad 6 (2011) 24 Möllerström, V. Malmös mvandling från arbetarstad till kunskapsstad (2011) s Dannestam, T. Stadsplitik i Malmö: Plitikens meningsskapande ch materialitet (2009) s Dannestam, T. (2009) s Dannestam, T. (2009) s Dannestam, T. (2009) s Mukhtar-Landgren, D. Den delade staden Välfärd för alla i kunskapsstaden Malmö (2006) 9

10 Beflkningen var i mångt ch mycket inte frmad efter den nya kunskapsintensiva marknaden vilket skapade ett strt glapp mellan människr, bstadsmråden ch deras rörelsemönster i staden. 30 Istället för den förväntade psitiva effekten skapade detta en dual stad där majriteten frtfarande var arbetslösa f.d. arbetare samtidigt sm det breddades väg för en välutbildad samhällsklass. 31 Satsningarna på kunskap har gett viss utdelning ch 2009 hade nästan 25 % av beflkningen minst tre års eftergymnasial utbildning. 32 Jämfört med år 1990 då samma siffra för minst tre års eftergymnasiala studier var 9,5 %. 33 Malmö har i vår samtid kallats Sveriges mest segregerade stad. 34 Den består av ti stadsdelar sm var ch en arbetar med lkaldemkrati lett av stadsdelsfullmäktige ch arbetar med förskla, äldremsrg, stadsbiblitek sv. 35 Variatinen ch diversifieringen inm staden är str. I ena delen av staden finns Västra Hamnen, B01-prjektet med exklusiva bstäder byggt i hållbarhetens tecken sm fick strt internatinellt erkännande. I andra änden av staden finner vi dess mtpl Rsengård. En prdukt av miljnprgrammet (år ) där Le Crbusier-inspirerade betngblck fungerar sm hemvist för fler persner än planerat. Sm ett minne från den blmstrande industristaden finns mråden sm Davidshall. Detta är ett klassiskt exempel på en stadsdel sm genmgått en s.k. gentrifiering dvs. gamla slitna bstäder (ex. f.d. arbetarkvarter) sm renverats ch på så vis stigit i värde. Detta får den ursprungliga invånaren att flytta från mrådet då det blivit för dyrt att b kvar, en s.k. scieknmisk skiftning. 36 Idag har staden passerat invånare ch ständigt ökar antalet. Bara 2010 flyttade över persner till Malmö, vilket gav en beflkningsökning på över persner samma år Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö tillsattes under 2010 med uppgift att finna långsiktiga lösningar på scialt hållbara prblem. Malmökmmissinens syfte är att är att utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa ch förbättra livsvillkren bland Malmöbrna. 38 Enligt den frskning sm gjrts på Malmö visade det sig att det skiljde sju år i medellivslängd mellan två stadsdelar. Detta menar Malmö visar på den nedåtspiral staden befinner sig i vad gäller hälsa ch jämlikhet. Skillnaderna utgörs av lika faktrer sm utbildning, arbete, bendefrm ch kapital (eknmiskt ch scialt) vilket man menar påverkar den gda hälsan i str utsträckning. Kmmissinens förhppning är att 30 Mukhtar-Landgren, D. (2006) 31 Mukhtar-Landgren, D. (2006) 32 Malmö stad 7 (2009) 33 Malmö stad 7 (2009) 34 Bagge, P. Segregerad stad segregerad skla (2004) 35 Malmö stad 8 (2012) 36 Pacine, M. Urban Gegraphy: a glbal perspective. (2009) s. 211f 37 Malmö stad 6 (2011) 38 Malmö stad 4 10

11 skapa långsiktiga lösningar för människrnas hela livsförlpp sm får en psitiv inverkan på den sciala hållbarheten i staden. 39 Inspiratinen för arbetet återfinns i WHO:s 40 (Wrld Health Organizatin) rapprt Utjämna hälsskillnaderna inm en generatin 41 (Clsing the Gap in a generatin) från 2008 vilken beskriver mfattningen ch följderna av glbal scial rättvisa. Där hävdas att den sciala hållbarheten är en fråga m liv ch död vilken tar lång tid att rätta till, minst en generatin. Detta har Malmökmmissinen tagit fasta på ch har utarbetat tre pririterade mål: barn ch ungas uppväxtvillkr, demkrati ch inflytande i samhället samt sciala ch eknmiska förutsättningar. 42 I dessa punkter inkluderas både den fysiska ch psykiska hälsan sm prblemmråden sm kmmissinen anser måste åtgärdas för att staden ska bli hållbar. 39 Malmö stad 9 40 Wrld Health Organizatin ( 41 Kmmissinen för sciala bestämningsfaktrer för hälsa (2008) 42 Malmö stad 9 11

12 3. Teri Grunden för teriavsnittet är hållbar utveckling ch scial hållbarhet i synnerhet. I följande text redgör jag för begreppet ch tar upp vilka lika delar sm kan förekmma inm diskussiner kring scial hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling har fått enrm genmslagskraft i vår tid men har ckså kritiserats För att skapa lite nyans till begreppet ch min teridel vill jag sist i avsnittet presentera lite av den kritik sm finns mt hållbar utveckling. 3.1 Hållbar utveckling I beskrivningar av hållbar utveckling finns en tydlig interdependens mellan eknmi, eklgi, ch sciala aspekter. 43 Dessa tre utgör stmmen för vad Brundtlandrapprten har skildrat sm hållbar utveckling, även m de tre pelarna först blev till efter Ri-knferensen Hållbar utveckling kan Figur 1 definieras sm utveckling sm tillfredsställer dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjligheter att tillfredsställa sina. 45 Även vikten av en jämn fördelning av resurser såväl inm sm mellan generatiner betnas. Trts att begreppet är vida känt ch använt, är det svårt att hitta allmängiltiga förklaringar av vad begreppet faktiskt innebär. Brundtlandrapprten gav inte heller någn klar vägledning kring hur begreppet ska realiseras i praktiken. 46 Den eklgiska hållbarheten var den pelare sm först fick uppmärksamhet genm Brundtlandrapprten. Världen gjrdes då uppmärksam på att förändringar behövde ske kring hushållningen av naturresurser ch utsläpp av miljögifter för att värna m jrdens eksystem men ckså för människans möjlighet att kunna leva på stra delar av vår jrd. 47 Detta menade man var starkt kpplat till eknmi, då stra mängder naturresurser överexplaterades ch miljögifter släpptes ut i naturen för eknmisk vinning. Man menade även att det fanns en snedfördelning av tillväxten vilket påverkade människan negativt, liksm att rika länder överexplaterade fattiga för egen eknmisk vinning. Därför var en jämn fördelning av den eknmiska tillväxten (sm bör vara av gd kvalitet), liksm en rättvis fördelning av de ökade resurserna ett villkr för hållbar utveckling. 48 Människan skulle lära sig ch uppmuntras att leva på ett sätt sm tg hänsyn till miljön. Genm att handla rätt skulle detta förändra förutsättningarna eklgiskt välmående men ckså för de människr sm lever under mer utsatta förhållanden. Genm att inte överexplatera mråden i fattiga länder kunde människr b i dessa mråden utan att fara illa av utsläpp. I grund ch btten är en hållbar 43 Hutchins, M. J. & Sutherland, J. W. An explratin f measures f scial sustainability and their applicatin t supply chain decisins. (2008) 44 Lehtnen, M. (2004) 45 WCED (1988) s Fegler, C. & Unem, L. Vad är hållbar utveckling? (2000) 47 WCED (1988) Förrd 48 Fegler, C. & Unem, L. (2000) 12

13 utveckling en förändringsprcess inm vilken explatering av resurser, inriktningen av investeringarna, rienteringen av den tekniska utvecklingen ch de institutinella förändringarna äger rum på ett balanserat sätt ch förstärker både nuvarande ch framtida möjligheter att tillfredsställa människrs behv ch anspråk. 49 De tre hållbarhetsaspekterna är ömsesidigt berende av varandra vilket betyder att dessa tre pelare måste verka parallellt för att vi ska kunna leva i ett hållbart samhälle (se figur 1). Det betyder att de inte heller får undergräva varandra, då riskerar utvecklingen att inte vara hållbar. Hållbar utveckling kan tänkas skapa ett underlag för det utvecklings- ch planeringsarbete sm drivs i många städer/reginer idag ch kanske inte helt sällan även är målet med utvecklings- ch planeringsarbetet. Till exempel är trygghet i staden väldigt aktuellt för stadsplaneringen idag. 50 Förhppningen är att kunna tillgdse alla hållbarhetsaspekter för att på så vis kunna skapa förutsättningar för t ex. gd stadsutveckling. Michael Pacine menar dck att det är svårt det är för städerna att implementera hållbarhetsaspekterna då det kan finnas mtsättningar mellan deras hållbarhetsmål ch utveckling. Med tanke på den mångfald sm finns inm städer är det ckså svårt att tillämpa hållbar utveckling i allmänhet Scial hållbarhet Den sciala hållbarheten anses av vissa vara underpririterad de andra två aspekterna i hållbarhetsdiskursen. Likaså anses den vara den svagaste pelaren av de tre, baserat på att den har väldigt dålig teretisk underbyggnad. 52 Den sciala aspekten har ännu inte fått samma genmslagskraft sm eknmisk ch framför allt eklgisk hållbarhet, även m den är på frammarsch. Den sciala hållbarheten har varit svårare att definiera ch då den givits fkus har juridiska frågr, hälsa ch säkerhet varit de främsta utgångspunkterna. Vad man inte har behandlat i lika str utsträckning är kulturella ch etiska följderna av beslutsfattandet. 53 Enligt författare kring ämnet scial hållbarhet finns ingen given knsensus kring begreppet ch dess innebörd. 54 Många lika aspekter tlkas in ch det kan ckså vara därför denna, liksm de andra två hållbarhetsaspekterna är svårhanterade ch svåra att definiera. Nedan presenteras några av de definitiner sm finns av hållbar utveckling. Dempsey et al. menar även de att definitinen är tydlig men allmänt accepterad ändå. 55 De vill peka på att lite fkus har legat på just scial hållbarhet men att scial sammanhållning, scialt kapital, inkludering ch exkludering har varit mer 49 WCED (1988) s Olssn (2012) s Pacine, M. (2009) s Lehtnen, M. (2004) 53 Hutchins, M. J. & Sutherland, J. W. (2008) 54 Dempsey, N., Bramley, G., Pwer, S. & Brwn, C. The Scial Dimensin f Sustainable Develpment: Defining Urban Scial Sustainability. (2009) s Dempsey et al. (2009) s

14 mskrivna ämnen. 56 De påstår att det finns två undergrupper till den urbana sciala hållbarheten, vilka är scial rättvisa (equity) ch hållbarheten av gemenskap (sustainability f cmmunity). 57 De påtalar även Malmö sm en stad sm ligger i framkant vad gäller att vara en hållbar stad, tillsammans med Barcelna ch Amsterdam. Anledningen till att de talar m just urban scial hållbarhet grundar sig i argument m att den sciala hållbarheten är en prdukt av den miljö vi lever vår vardag i ch väldigt många människr lever i någn typ av urban miljö. Vi är i väldigt str utsträckning påverkade av vilka bstadsmråden vi lever i, hur närmiljön är utfrmad samt i vilken grad vi känner ss välkmna, inkluderade ch trygga. Dempsey et al har satt samman en lista över vad scial hållbarhet kan innebära, utifrån den litteratur de har studerat: 58 Nn-physical factrs Educatin and training Scial justice: inter- and intra-generatinal Participatin and lcal demcracy Health, quality f life and well-being Scial inclusin (and eradicatin f scial exclusin) Scial capital Cmmunity Safety Mixed tenure Fair distributin f incme Scial rder Scial chesin Cmmunity chesin (i.e. chesin between and amng different grups) Scial netwrks Scial interactin Sense f cmmunity and belnging Emplyment Residential stability (vs. turnver) Active cmmunity rganizatins Cultural traditins Predminantly physical factrs Urbanity Attractive public realm Decent husing Lcal envirnmental quality and amenity Accessibility (e.g. t lcal services and facilities/emplyment/green space) Sustainable urban design Neighburhd Walkable neighburhd: pedestrian friendly Sm synes är det många trivselfaktrer, dvs. icke fysiska, sm är viktiga för en scialt hållbar stad. Människrna i staden ska ha möjlighet till utbildning ch självförverkligande, trygga bstadsmråden med gemenskap ch sammanhållning. De ska ckså ha tillgång till scialt kapital ch interaktin samt möjlighet att utöva kulturella aktiviteter ch kunna arbeta. Många av målbildens 56 Dempsey et al. (2009) s Dempsey et al. (2009) s. 292f 58 Dempsey et al. (2009) s

15 icke fysiska punkter är handlar m jämställdhetsaspekter så sm scial rättvisa, delaktighet ch lkal demkrati, scial integratin (ch utrtning av scial utestängning) ch rättvis fördelning av inkmster. De fysiska faktrerna är någt färre ch flytande i sin beskrivning. De fysiska faktrerna innefattar att bstäderna ska vara anständiga, det ska vara ftgängarvänligt, stadsplaneringen ska vara hållbar ch tillgängligheten till arbete/skla/service ska vara gd. Beskrivningarna av den byggda miljön är väldigt diffusa ch svårbestämda. Dempsey et al menar att trts bristande enighet inm teri ch plitik finns återkmmande faktrer sm scial sammanhållning, scialt kapital, integratin ch bra livsmiljöer vilka anses vara mycket psitiva för scial hållbarhet. 59 Michael Pacine (2009) påpekar att scial hållbarhet är ett multidimensinellt begrepp ch måste mfatta den centrala frågan m hur människr väljer att leva sina liv. Pacine menar att ett scialt hållbart samhälle innefattar följande faktrer: säkerhet, hälsa, jämlik tillgång till bstäder, samhällsservice ch rekreatin, full tillåtelse för kultur ch andliga behv. 60 Han nämner även att målen för hållbarhet inte är förenliga med kapitalismens mål ch kmmer att mötas av mtstånd från inrtade vanr. 61 Pacine beskriver scial hållbarhet sm en rad åtgärder ch strategier sm syftar till att förbättra livskvaliteten ch ge lika tillgång till, ch fördelning av, rättigheter för användande ch ianspråktagande av den naturliga ch byggda miljön. Detta innebär en förbättring av beflkningens levnadsvillkr genm att minska fattigdmen ch öka tillfredsställandet av grundläggande behv. 62 Sören Olssn menar att den bestämda definitinen fyller en funktin genm att scial hållbarhet är ett rienterande begrepp sm anger riktning, vilket samtidigt leder till förvirringen kring betydelsen. begreppet visar på ett perspektiv sm handlar m en möjlig framtid 63 men vad denna innefattar berr på situatin ch värderingar. Olssn menar att dessa värderingar varierar över tiden men att just nu har trygghet i stadsmiljön strt fkus i planeringssammanhang. 64 Genm att begreppet inte är styrande, utan rienterande öppnar det upp för att mfrma, utveckla ch möjliggör för flexibilitet. Det skapar ckså förutsättningar för att ge fler möjlighet ch frihet att påverka utvecklingen av begreppet med nya tankar, kunskaper ch idéer. Även m detta kan anses väldigt gdtyckligt menar Olssn, att det sm sedan tidigare finns skrivet m ämnet har några tydliga riktlinjer vilket tillskriver scial hållbarhet innebörd ch tillämpning. 65 Olssn menar att diskussinen kring scial hållbarhet hittills mestadels har kretsat kring den eklgiska hållbarheten ch hur förutsättningar ska skapas för att människan ska ges möjlighet att agera så miljövänligt sm möjligt. 66 Även m Olssn understryker vikten av denna definitin är scial hållbarhet betydelsefullt i sig. Litteraturen kring scial hållbarhet beskriver Olssn sm tudelad men kmpletterande där två huvudsakliga aspekter tas upp: välfärd ch kapaciteten att lösa prblem Dempsey et al. (2009) s Pacine, M. (2009) s Pacine, M. (2009) s Pacine, M. (2009) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) 65 Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s. 3 15

16 Välfärdsperspektivet syftar till att alla människr ska leva i acceptabla miljöer under acceptabla villkr ch att en ungefärlig rättvis fördelning av livskvalitet finns. Detta kpplas fta till plitiska åtaganden, fördelningsplitik ch rättviseaspekten. Människan ska ha möjlighet att påverka sin livssituatin, känna sig trygg ch ha möjlighet till självförverkligande genm ex. utbildning. Om välfärden htas, viktiga värden inte längre tillfredsställs är det en källa till samhällelig r, knflikter, upplpp, bråk ch ytterst kanske i revlutin. 68 Olssn menar att mer jämställda samhällen tenderar att fungera bättre i lika avseenden än mer jämlika samhällen. Str inkmstspridning krrelerar med de faktrer sm mäter välfärden sm t ex psykisk ch fysisk hälsa, livslängd ch välbefinnande. 69 Med det menar Olssn att en mer rättvis fördelning av välfärden ch scial hållbarhet har starka band sinsemellan. Resnemanget styrker han med att hänvisa till Richard Wilkinsn & Kate Picketts bk Jämlikhetsanden. Prblemlösarkapaciteten handlar m sciala systems kapacitet att lösa prblem ch hantera intressen. Då prblem uppstår i alla typer av miljöer är det av str betydelse för hållbarheten att det finns möjlighet att hantera ch lösa dessa. 70 Prblemlösarkapaciteten är central för alla sciala system - familj, grupper, städer ch stadsdelar, natiner ch visar på det ansvar sm vi alla har inför det vi är del av. 71 För att ha kapacitet att lösa prblem är vi berende av handlingskraften hs enskilda individer ch av styrningsmekanismer i samhället vilka kan delas in i fyra sektrer vilka har en lång traditin av prblemlösande inm ch mellan sig: det ffentliga systemet (plitik ch administratin), näringslivet, civilsamhället ch familj- ch vänkretsen. 72 Dessa sektrer bygger på en kulturellt förankrade traditiner sm under årens lpp har frmats ch mfrmats för att passa rådande idelgiska uppfattning. 73 Olssn skriver att dessa sektrer inte helt sällan verkar gränsöverskridande, t ex ser vi kmmunala blag bildas (ffentligt system + näringsliv) ch privata aktörer tar över det sm tidigare varit av kmmunalt ansvar (näringsliv + ffentligt system) Kritik mt hållbar utveckling David Reid 75, frskare i humaneklgi vid universitetet i Edinburgh, har skrivit en intrduktin till hållbar utveckling där han ckså ger begreppet viss kritik. Han menar på att det är realistiskt att prata m hållbar utveckling då vi inte vet vad kmmande generatiner kmmer att ha för behv. Enligt Reid kan vi inte heller veta m det går att förbereda för framtiden ch framtida utmaningar samtidigt sm vi ska kunna möta våra behv idag. Vidare spekulerar han kring m hållbar utveckling kmmer att få någn riktigt genmslagskraft på den plitiska frnten. Hela idén kring hållbar utveckling bygger på gemensamma aktiner för att vi ska se önskvärda resultat vilket ckså betyder att plitiker runt m i världen måste 68 Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Olssn, S. (2012) s Reid, D. Sustainable Develpment: An intrductry guide. (1995) Intrductin 16

17 jbba för dessa mål vilket kan vara ytterst prblematiskt. Framför allt kan detta tänkas vara ett prblem för stater sm inte är så utvecklade ch präglas av krruptin ch plitiskt förtryck. Han menar på att det är prblematiskt att sätta upp samma mål för länder sm befinner sig på helt lika plan i utvecklingen. Ytterligare ett prblem kan vara att begreppet är för brett ch lämna mycket fritt tlkningsutrymme för lika parter att missbruka. Likaså ifrågasätter han tpdwn-styrningen av prblematiken kring hållbar utveckling ch den byråkrati sm tidigare har fått styra ch sm har undergrävt vad vi nu gemensamt ska kämpa för. 76 Erik Swyngeduw har ckså kritiserat hållbar utveckling i sin text Impssible Sustainability and the plitical Cnditin. 77 Där beskrivs den paradx sm finns inm hållbar utveckling ch hur mtsättningarna inte står i prprtin till varandra. Han vill understryka att det inte finns en universallösning på så mfattande prblem sm det talas m inm hållbar utveckling. Vidare menar han att vi inte kmmer närmare lösningar på verkliga plitiska ch miljömässiga prblem m vi räds en apkalyps vi inte vet kmmer inträffa. 78 Felet ligger i, menar han, att miljöutmaningarna det påstås att vi står inför, har fått sådan mfattning att det inte fattas några plitiska beslut av värde. 79 Swyngeduw belyser den förkärlek människa har för att kntrllera över sin mgivning, vilket visas tydligt genm dagens försök till framställning av artificiellt kött, stamcellsfrskning ch att återanvända avlppsvatten sm dricksvatten. Samtidigt sm vi arbetar för att jrden ska tillbaka till någt slags utgångsläge (klimatmässigt) driver vi teknlgin längre ch längre från detta utgångsläge, vilket skapar en paradx i vår utveckling. Swyngeduw vill ckså påpeka den absurditet sm uppstår när mycket fkus ges någt vi inte kan kntrllera men att det är så svårt att ta plitiska beslut sm på ett mer direkt sätt kan påverka vår mgivning för bättre sciala förhållanden, någt vi i betydligt större utsträckning kan kntrllera. 80 Han kmmenterar ckså på hållbarhet sm en trend. Flertalet institutiner, rganisatiner ch företag benämner sig sm hållbara i sin utfrmning. Detta menar han inte är så märkligt så flertalet självfallet är för hållbarhet ch en hållbar utveckling ch inte emt någt annat vre besynnerligt. 81 Frågan är dck hur vi faktiskt implementerar hela hållbarhetsknceptet i lika verksamheter. 3.4 Kritik mt scial hållbarhet På grund av bristande knsensus kring begreppet scial hållbarhet är det svårtlkat ch kanske ännu svårare att implementera. Hur lika verksamheter ska gå tillväga för att tillgdse scial hållbarhet kan tänkas utebli just pga. bristande förklaringar på vad det faktiskt är ch innebär. Den kritik jag har funnit har ckså kmmenterat just på tlkningsutrymmet sm lämnas för scial hållbarhet. 76 Reid, D. (1995) 77 Swyngeduw, E. Impssible Sustainability and the Pstplitical Cnditin (2007) 78 Swyngeduw, E. (2007) s. 13f 79 Swyngeduw, E. (2007) 80 Swyngeduw, E. (2007) 81 Swyngeduw, E. (2007) s

18 Kristen Magis ch Craig Shinn 82 ger begreppet scial hållbarhet viss kritik. De menar att även m begreppets definitin befinner sig under uppbyggnad saknas frtfarande en tydlig definitin ch detta skapar prblem ur ett hållbarhetsperspektiv. 83 Magis ch Shinn skriver vidare att hållbarhet baseras på systemteri, förutsett att samhället, miljön ch eknmin är ömsesidigt berende kmpnenter i ett större system. De menar att systemet bara kan hållas vid liv så länge varje beståndsdel av systemet fungerar sm de ska. För att fullständigt kunna urskilja ch dra nytta av det scial hållbarhet innebär behöver det till full förstås sm fenmen skiljt från, m än berende av, eklgi ch eknmi. 84 Även Markku Lehtnen ger begreppet kritik ch menar på att den sciala hållbarhetsaspekten inte kan analyseras genm samma analytiska ram ch med samma verktyg sm den eklgiska ch eknmiska. Detta menar han på grund av att det är svårt, m inte möjligt att kvantifiera sciala företeelser. Scial hållbarhet är ckså reflexivt, har många dimensiner ch samtidigt är det sciala av relatinell karaktär vilket försvårar analysen ytterligare. 85 David K. Ft ch Susan Rss 86 menar på att breda definitiner sällan gynnar diskussinen kring ett begrepp eller ett ämne. Likaså är det med scial hållbarhet där ingen tydligt guidning finns för hur vi ska hantera ch diskutera ämnet ch inte heller för hur vi faktiskt ska uppnå scial hållbarhet. De menar att det stra utrymmet sm lämnas åt begreppet skapar en knflikt mellan frmulering ch tlkning. Detta medför även enighet mellan lika aktörer då det ännu inte finns någn gemensam uppfattning för hur scial hållbarhet ska tlkas ch förstås. 87 Dck kan man ana en framväxande knsensus kring begreppet men denna finns inte i precisa frmuleringar ch beskrivningar ännu. Därför måste tydliga plicydkument utarbetas för att minska vår nedåtgående spiral. Ft ch Rss menar ckså att den sciala hållbarheten är kntextspecifik ch den vi är minst bekanta med utav de tre hållbarhetsaspekterna. Plicydkument måste skapas, implementeras ch efterföljas m scial hållbarhet ska kunna uppnås Magis, K. & Shinn, C. Emergant principles f scial sustainability (2009) s Magis, K. & Shinn, C. (2009) s Magis, K. & Shinn, C. (2009) s Lehtnen, M. (2004) 86 Ft, D. K. & Rss, S. Scial sustainability (2004) 87 Ft, D. K. & Rss, S. (2004) 87 Ft, D. K. & Rss, S. (2004) 88 Ft, D. K. & Rss, S. (2004) 18

19 4. Metd ch material För att kunna besvara uppsatsens frågeställning har jag valt att använda mig av kvalitativ metd i frm av textanalys. Genm att granska dkumentatin sm Malmö stad tillhandahåller, lättillgängligt för sin publik, vill jag undersöka hur väl de speglar den definitin de gjrt av begreppet scial hållbarhet. Textanalysen ch den argumenterande texten finner jag lämplig för mitt ändamål då ffentliga dkument fta syftar till att övertyga sin publik m att det resnemang de för är krrekt. 4.1 Textanalys Kristina Bréus behandlar textanalysen sm frskningsmetd i Texter i vardag ch samhälle. 89 Hn beskriver att texter har en förmåga av att påverka samhället genm att ha inverkan på människans verklighetsuppfattning ch samhällssyn. Genm texterna skapas våra föreställningar m hur samhället är knstruerat ch hur det fungerar. Därigenm skapas ckså värderingar samt relatiner mellan människr ch mellan grupper. Bréus menar att även människrs ch gruppers identitet kan skapas genm texterna genm att tillskriva dem vissa egenskaper. 90 Genm att analysera texter studerar vi alltså en viktig aspekt av det sm bygger upp människrs föreställningar m samhället, sm påverkar relatiner mellan grupper ch sm bidrar till att skapa ch upprätthålla vissa relatiner. 91 Vidare kan vi ckså studera textens förmåga att ge uttryck för rådande föreställningar m samhället ch dess relatiner. Genm att tillämpa denna metd i min studie gavs jag ett brett arbets- ch analysmråde. Då jag valde att granska ffentliga dkument, publicerade av Malmö stad förutsatte jag att dessa är till för att frma uppfattningar m samhället ch m grupper i samhället i den riktning Malmö vill arbeta. Textens förmåga att ge uttryck för rådande föreställningar kpplar jag till hållbar utveckling ch dess relevans för vår samtid. Stra delar av det material sm publiceras från kmmuner i Sverige har idag någn anknytning till hållbar utveckling ch många städer säger sig vilja ha en hållbar utveckling eknmiskt, eklgiskt ch scialt. Då Malmö har öppnat ögnen för den sciala dimensinen av hållbar utveckling tlkar jag även detta sm ett uttryck för rådande föreställningar. 4.2 Tillvägagångssätt Mitt ämne var inte slklart från början, utan har frmats under arbetets gång. Från att ha diskuterat scial hållbarhet på både en plitisk ch en praktiserande nivå landade jag i att göra en begreppsdefinitin utifrån Malmös perspektiv. Jag 89 Bréus, K. Texter i vardag ch samhälle (2011) kap Bréus, K. (2011) s Bréus, K. (2011) s

20 startade genm att göra eftersökningar på Malmös hemsida för att skapa mig en uppfattning m det överhuvudtaget skulle gå att genmföra min studie. Då jag upplevde att jag fann material på mrådet började jag även samla in material för mitt teriavsnitt samt bakgrundsavsnittet. Tanken var att jag skulle haft möjlighet att intervjua en tjänsteman på Malmö stad sm arbetar ingående med scial hållbarhet. Då tjänstemannen inte fanns anträffbar inm tidsramen för denna uppsats fick jag stryka det mmentet, även m det varit ett önskvärt inslag. Den litteratur jag använt mig av har varit i frm av både tryckta ch digitala texter, böcker ch artiklar. Jag upptäckte att väldigt mycket finns skrivet på ämnet hållbar utveckling, ch framför allt eklgisk hållbarhet. Då jag kncentrerade mitt mråde till scial hållbarhet i första hand fanns ett någt mindre urval men jag fann det jag sökte. Jag blev tidigt varse m kmplexiteten i begreppet scial hållbarhet ch att någn knsensus ännu inte finns kring betydelsen ch innebörden. Därför tyckte jag det skulle vara intressant att undersöka hur Malmö förhöll sig till andra svenska städer gällande scial hållbarhet. Jag valde ut ni av de största städerna, med över invånare ch undersökte hur de definierade scial hållbarhet ch gjrde till sist en jämförelse av dessa. Denna uppsats är naturligtvis färgad av mig sm författare. Jag är medveten m att mina åsikter ch kunskaper skapar en bild av studien sm kanske hade sett annrlunda ut med en annan författare. Mitt intresse för den sciala hållbarheten har varit strt ch ckså varit fkus för mycket av mina tidigare studier där jag ckså påpekat den underpriritering jag upplevt att scial hållbarhet har fått i jämförelse med, framför allt, eklgisk hållbarhet. Min utgångspunkt är ckså att de tre hållbarhetsaspekterna frtfarande får lika mycket uppmärksamhet, vilket mtiverade mitt val av ämne. 4.3 Val av material Det material jag har valt att använda mig av har jag inhämtat via Malmö stads hemsida. Detta i frm av digitala ffentliga dkumentatiner sm finns lättillgängligt för allmänheten, vilka ckså kan tänkas vara målgruppen för dkumenten. Dessa dkument behandlar ch definierar på någt sätt scial hållbarhet vilket mtiverar mitt val av dessa. Stigendal ch Östergren fungerar sm språkrör för Malmö stad då de båda finns att tillgå på Malmös hemsida; Stigendal genm sin artikel ch Östergren genm sin pst sm kmmissinär i Malmökmmissinen. Mikael Stigendal är prfessr i scilgi ch en utav de 14 kmmissinärerna i Malmökmmissinen. I 25 år har han avbrutet bedrivit frskning m Malmö ch utarbetat det underlag sm används för Malmökmmissinens diskussiner ch arbete. 92 I rapprten Malmö den delade kunskapsstaden skriver Stigendal m hur viktigt det är med kunskap är för en gd utveckling av staden. Han medger att Malmö har utvecklats mycket under de 25 år han har studerat staden men att kunskapsframgångarna bara har gynnat vissa delar av beflkningen Stigendal, M. Malmö De två kunskapsstäderna. (2012) 93 Stigendal (2012) s. 7 20

21 Delrapprten är Malmökmmissinens egen tlkning av sitt uppdrag, vilket de erhållit av kmmunstyrelsen i Malmö. Delrapprten går igenm vad kmmissinen genmfört hittills men ckså hur arbetet ska frtlöpa. Per-Olf Östergren är överläkare i scialmedicin ch ckså han kmmissinär i Malmökmmissinen. I sin föreläsning, sm finns tillgänglig på Malmö stads hemsida talar han m hur hållbar utveckling i grund ch btten handlar m människans överlevnad ch hur scial hållbarhet genm gd hälsa spelar en betydande rll. 94 Jag har ckså valt att undersöka Malmö stads översiktsplan. I skrivande stund håller Malmö stad på att ta fram en ny översiktplan för 2012 vilken kmmer att färdigställas under slutet av 2012 ch beslut fattas kring denna under mitten av Detta betyder att det inte finns någn färdig versin av den i dagsläget. Dck finns mycket av materialet presenterat på hemsidan ( ch i samrådsunderlaget/planstrategin. 95 Där lägger Malmö fram sina visiner m hur en växande stad ska se ut ch vilka mål ch visiner sm är önskvärda ch eftertraktade. Senare i analysen har jag valt att göra en jämförelse mellan Malmö ch ni andra större städer i Sverige. Infrmatinen för denna jämförelse har jag inhämtat genm enkla sökningar på respektive stads hemsida. Ibland har jag fått arbeta mig igenm flera långa texter för att finna en liten definitin, vilket ckså visar hur städerna tillämpar begreppet i lika str utsträckning. För min analys har jag i huvudsak använt mig av: Stigendal, M. Malmö de två kunskapsstäderna (2012), Malmö Stad Kmmissinen för ett scialt hållbart Malmö. Delrapprt (2012), Malmö stad Östergren, P-O. Föreläsning: Scial hållbarhet ch hälsans jämlikhet ( ) Malmö stad. Översiktsplan för Malmö 2012: Samrådsunderlag/planstrategi (maj 2011) 4.4 Källkritik De källr jag valt att använda mig av är samtliga hämtade från Malmö stads hemsida. Per-Olf Östergrens föreläsning ch delrapprten har kmpnenter av samma slag, vilket är en naturlig följd av att Östergren ckså är kmmissinär för Malmökmmissinen. Om fler dkument på mrådet funnits publicerade på ämnet scial hållbarhet hade detta kunnat stärka min analys ytterligare. De utvalda är ckså de sm på någt sätt definierar scial hållbarhet i sin text, vilket avgränsade mängden dkument sm fanns tillgänglig. Det teretiska underlag jag använt mig av har fått styras av tillgängligheten ch relevansen. Mycket litteratur finns på mrådet men mycket av samma srt där samma diskussinen bekräftas av föregående text. Sörens Olssns text sm jag använt sm teretiskt underlag är använt av Götebrgs stad sm förklaring på vad de menar med scial hållbarhet. 94 Östergren, P-O. Scial hållbarhet ch hälsans jämlikhet. (2012) 95 Malmö stad 10: Översiktsplan för Malmö 2012: Samrådsunderlag/planstrategi (2011) 21

22 5. Analys Malmö har en bred tlkning av begreppet scial hållbarhet ch i de dkument jag använt för min analys dyker många definitiner upp. I detta avsnitt presenteras den analys jag har gjrt utifrån terin ch det utvalda materialet. Till sist presenteras en jämförelse mellan Malmö ch de svenska städer jag valt att undersöka. 5.1 Vad menar Malmö att scial hållbarhet är? Malmö ska vara en attraktiv ch en hållbar stad, så skriver de i samrådsunderlaget för översiktsplanen De bekräftar ckså att eklgisk, eknmisk ch scial hållbarhet är ömsesidigt berende av varandra ch att en hållbar utveckling nås genm att samtliga hållbarhetsaspekter tillgdses ch är ömsesidigt berende av varandra. 96 Liksm teretikerna inm scial hållbarhet (ex. Ft & Rss, Olssn) bekräftar även Stigendal att en klar definitin av begreppet inte existerar. 97 Likaså är Malmös definitiner baserade på lika kmpnenter. T ex menar Per-Olf Östergren, i sin föreläsning att scial hållbarhet utgörs av beflkningens gda hälsa, vilken jag återkmmer till lite senare. 98 Detta överensstämmer med listan Dempsey et al.(vilken jag hädanefter kmmer referera till sm Dempsey-listan) har knstruerat där en av de icke-fysiska faktrerna för scial hållbarhet är health, quality f life and well-being. 99 Hälsa är även en utav de faktrer Michael Pacine menar att ett scialt hållbart samhälle innefattas av. 100 En annan faktr Malmö menar är viktig för den sciala hållbarheten är kunskap. I Malmö de två kunskapsstäderna vill Stigendal peka på vikten av en utbildad beflkning för en gd utveckling. Han belyser ckså krrelatinen mellan kunskap ch hälsa, där en ökad kunskapsnivå är önskvärt m hälsan ska bli bättre hs hela beflkningen. 101 Även Dempsey-listan bekräftar att kunskap är en viktig del av den sciala hållbarheten, liksm Olssn påpekar vikten av att människan ges möjlighet till självförverkligande genm t ex utbildning. 102 Jämställdhet är ckså ett återkmmande tema i Malmös dkument. Östergren talar i sin föreläsning m hur viktig jämställdheten är för scial hållbarhet vilket bekräftas av Sören Olssn. 103 De har båda valt att referera till samma studie av Richard Wilkinsn & Kate Pickett (Jämlikhetsanden, 2010) sm genm mfattande frskning visar på att mer jämställda samhällen mår bättre än de samhällen där det finns stra skillnader inm beflkningen. Även Stigendal menar att mtsättningarna i staden ökar då klyftan mellan människr ökar, 104 vilket ckså 96 Malmö stad 10 (2011) s Stigendal, M. (2012) s Östergren, P-O. (2012) 99 Dempsey et al (2009) s Pacine, M. (2009) s Stigendal, M. (2012) s Olssn, S. (2012) s Östergren, P-O. (2012) 104 Stigendal, M. (2012) 22