Fennia. Verksamhetsberättelse och bokslut Fennia. Fennia. Fennia. FenniaF. Fennia

Transkript

1 Fennia FenniaF Fennia ia Fennia Fennia Verksamhetsberättelse och bokslut 2011 Fennia Fennia

2

3 Fennias verksamhetsberättelse och bokslut 2011 Fennia

4 Innehåll Verkställande direktörens översikt 5 Styrelsens verksamhetsberättelse 6 Bokslut 9 Resultaträkning 9 Balansräkning 12 Moderbolagets finansieringsanalys 15 Bokslutsprinciper 16 Noter till moderbolaget 20 Nyckeltal 33 Formler för beräkning av nyckeltalen 36 Risker och risk- och solvenshantering 38 Styrelsens förslag till hur vinsten ska disponeras 46 Revisionsberättelse 47 Förvaltningsrådets utlåtande 48 Fennias förvaltningsorgan

5 Verkställande direktörens översikt Lyckad försäljning och ekonomisk återhämtning ökade Fennias premieinkomst Goda försäljningsresultat och en ekonomisk återhämtning bidrog till att Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias premieinkomst ökade med 8,3 procent och steg till 359 miljoner euro. Jämfört med tidigare år litade ett större antal privathushåll och företag samt kunder hos företagarservicen på vår service och valde Fennia till sitt försäkringsbolag. Bolaget gläder sig över att målen för en ökad premieinkomst överträffats, men vi är inte nöjda med vår lönsamhet. Under detta år är det centrala temat att förbättra lönsamheten för den grundläggande affärsverksamheten. Vi tror på att servicekoncept och lönsamhet kan kombineras. De rätta besluten har fattats och riktningen är utstakad. Vi har råkat ut för två skaderika år i följd. Då vi ersatt ovanligt många stora skador har totalkostnadsprocenten försämrats. Under de kommande åren spelar förutseende riskhantering en viktig roll. Vårt arbete syftar hela tiden till att säkra att våra kunders produktion och verksamhet är störningsfri. Förra året var placeringsmiljön ovanlig och svår att förutsäga. Placeringarnas avkastning enligt verkligt värde var 0,8 procent, vilket med tanke på omständigheterna kan betraktas som tillfredsställande. Det är glädjande att personalen trivs med att arbeta på Fennia och att atmosfären präglas av arbetsglädje. Vi tror på att detta också förmedlas i kundkontakterna. Indexet för personalens totala tillfredsställelse steg i personalundersökningen till 68,7 procent från att ha varit 66,6 procent vid den föregående mätningen. Hos Fennia är personalens arbetsmotivation betydligt högre än i den genomsnittliga expertorganisationen. Fennias anställda ger också flitigt feedback och deltar i att utveckla verksamheten enligt bolagets värderingar. Jag minns en försäljare som sade att vi njuter varje dag i vårt team för vi kan bara lyckas. Enligt undersökningen EPSI Rating har Finland nu Nordens nöjdaste försäkringskunder. Med utgångspunkt i feedbacken från våra kunder hör Fennia till de tre bästa när det gäller kundtillfredsställelse bland företags- och privatkunder. Vårt mål är att vara branschens mest rekommenderade. Vi har också utvecklat produkter och tjänster utifrån feedbacken från kunderna och våra observationer. Som de viktigaste hindren för att anställa personal har företagarna angett osäker efterfrågan, svårigheter med att avskeda och arbetskraftskostnader, som kan vara en betydande del av de totala kostnaderna för produktionen. Även risken för att rekryteringen misslyckas kan ibland kännas för stor. Eftersom en misslyckad rekrytering kan innebära en avsevärd ekonomisk risk för en ensamföretagare, har Fennia lanserat Försäkringen för den först anställda, som är avsedd för medlemmarna i Företagarna i Finland och våra kunder. Genom den vill vi stödja en positiv sysselsättningsutveckling för mikroföretag och sänka tröskeln för att rekrytera den första fast anställda. Dessutom inkluderade vi i kundfinansieringssortimentet ett kortvarigt konjunkturlån på ett år avsett för medlemmarna i Företagarna i Finland och våra kunder. Vi har hört så många framgångshistorier att vi tror på att man genom samarbete når goda resultat. Vårt budskap är att vi vill främja företagande och att vi tar hand om våra kunder. Vår verksamhet styrs av värderingen Kunden är nummer ett. Vi vill lyckas varje dag, så att ni uppriktigt kan rekommendera våra tjänster. Ett ödmjukt tack till våra kunder och vår personal för förtroendet och för ett gott samarbete. Våra utgångspunkter för att skapa framtiden tillsammans är strålande. Antti Kuljukka 5

6 Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 År 2011 ökade Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias premieinkomst med 8,3 procent till följd av goda försäljningsresultat och ekonomisk återhämtning. Bolagets försäkringstekniska resultat belastades avsevärt av kompletteringar av ersättningsansvaret till följd av att grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden ändrats. Som en följd av en utmanande placeringsmiljö och ett negativt försäkringstekniskt resultat minskade bolagets solvenskapital påtagligt. Försäkringsverksamhet Premieinkomsten från skadeförsäkring ökade till 359 miljoner euro (332 mn euro). Och premieinkomsten från direktförsäkring ökade med över 8 procent och var 359 miljoner euro (331 mn euro). Bolagets marknadsandel ökade till cirka 9,9 procent (9,6 %), enligt branschens preliminära uppgifter. Premieinkomsten från den mottagna återförsäkringen var 0,4 miljoner euro (0,3 mn euro). Kreditförlusterna minskade och var 2 miljoner euro (3 mn euro). År 2011 var liksom året före ett skaderikt år. De kraftiga stormarna i slutet av december ökade för sin del ersättningskostnaderna. Ändringar i slutet av året av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden ledde till att ersättningskostnaderna ökade med 52 miljoner euro. På grund av att räntenivån sjunkit beslutade bolaget att sänka den beräkningsränta som används vid diskontering av ansvarsskulden till 3,0 procent (3,5 %). Livslängden ökar fortfarande och därför var bolaget tvunget att utöka ansvarsskulden för ersättningar i pensionsform. Till följd av samverkan mellan grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden växte skadekvoten och totalkostnadsprocenten med 14,8 procentenheter. Bolagets jämförbara skadekvot utan engångsändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden var 84,9 procent (82,9 %). Driftskostnaderna ökade till 86 miljoner euro (75 mn euro). Ökningen berodde på försäljningssatsningar, på ökande utvecklings- och driftskostnader för informationssystem och på ökande avskrivningar. Driftkostnadsprocenten var 24,8 procent (23,2 %). Bolagets totalkostnadsprocent försämrades avsevärt på grund av ändringarna av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden till 124,5 procent. Bolagets jämförbara totalkostnadsprocent var 109,7 procent (106,0 %), av vilka skadorna utgjorde 76,6 procent (74,6 %) och driftskostnaderna och kostnaderna för skadereglering 33,1 procent (31,4 %). Premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ökade 16,5 procent till 84 miljoner euro (72 mn euro). Den ekonomiska återhämtningen syntes i form av aktivare företagsverksamhet och bidrog för sin del till att premiein komsten ökade. Ändringar i grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden försämrade betydligt försäkringsgrenens skadekvot, som steg till 129 procent. Försäkringsgrenens jämförbara skadekvot var 92 procent (94 %). Premieinkomsten från den övriga olycksfalls- och sjukförsäkringen ökade med 12 procent till 29 miljoner euro (26 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot försämrades till 112 procent (97 %). Premieinkomsten från trafikförsäkringen ökade med 4 procent till 72 miljoner euro (69 mn euro). Försäkringsgrenens jämförbara skadekvot var utan ändring av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden 81 procent (83 %). Premieinkomsten från den frivilliga bilförsäkringen ökade något till 60 miljoner euro (58 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot försämrades till otillfredsställande och var 81 procent (77 %). Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar ökade med 4 procent och var 41 miljoner euro. Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar för privathushåll ökade med 5 procent och var 37 miljoner euro. Både företagssektorns och privathushållssektorns skadekvot försämrades. Antalet skador inom privathushållssektorn ökade kraftigt och försäkringssektorn drabbades av flera medelstora skador. Placeringsverksamhet År 2011 var placeringsmarknaden utmanande och med hänsyn till omständigheterna var resultatet av bolagets 6

7 Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 Fennia, moderbolag Placeringsbestånd mn euro (1 261 mn euro) Övriga finansmarknadsinstrument 15,0 % (5,7 %) * 1,7 % (1,8 %) Övriga placeringar 2,3 % (2,8 %) * 1,5 % (-4,3 %) Masskuldebrevslån 36,8 % (46,5 %) * 2,4 % (5,1 %) Aktier och andelar 21,7 % (21,4 %) * -9,7 % (18,7 %) Placeringsverksamhetens avkastningsprocent 0,8 % (6,8 %) Avkastningsprocent per placeringsslag Fastighetsplaceringar 24,2 % (23,6 %) * 7,9 % (5,5 %) placeringsverksamhet tillfredsställande. Nettointäkterna från bolagets placeringsverksamhet enligt gängse värde var 10 miljoner euro (83 mn euro). Placeringsverksamhetens nettoavkastning på sysselsatt kapital var 0,8 procent (6,8 %). Placeringstillgångarna enligt gängse värde (inklusive upplupna räntor) var vid årets slut miljoner euro (1 261 mn euro). Masskuldebrevslån och placeringar i långa räntefonder utgjorde 37 procent av placeringsbeståndet, och penningmarknadsplaceringar och depositioner 15 procent. Aktier, placeringar i aktiefonder och kapitalfonder utgjorde 22 procent, fastighetsplaceringar 24 procent och övriga placeringar 2 procent. Resultat och solvens Bolagets rörelseförlust var 69 miljoner euro (rörelsevinst 39 mn euro). Ändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden belastade det försäkringstekniska resultatet och ökade rörelseförlusten med 52 miljoner euro. Till följd av den ofördelaktiga skadeutvecklingen och engångsändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden upplöstes 60 miljoner euro av utjämningsbeloppet. Vid årets slut var utjämningsbeloppet 157 miljoner euro (217 mn euro). Bolagets verksamhetskapital var 253 miljoner euro (285 mn euro). Bolagets solvenskapital minskade betydligt till 410 miljoner euro (502 mn euro). Solvensprocenten, dvs. solvenskapitalet i förhållande till premieintäkterna, minskade till 117,5 procent (155,0 %). Företagsledning och personal Under verksamhetsåret bestod Fennias styrelse av kommerserådet Eero Lehti (ordförande), trafikrådet Esko Penttilä (vice ordförande), Jouko Kemppi, Lars Koski, professor Eva Liljeblom, industrirådet Rauno Mattila, styrelseordförande Antti Vaahto, Juha Valkamo (t.o.m ) och styrelseordförande Juhani Vesterinen (t.o.m ). Styrelsesuppleant var Lasse Heiniö. Styrelsen sammanträdde sammanlagt 13 gånger under verksamhetsåret. För de ordinarie medlemmarnas del var närvaroprocenten 77 procent och för suppleanternas del 69 procent. Bolagets var Antti Kuljukka. Till nya medlemmar av förvaltningsrådet utsågs på bolagsstämman den 18 april 2011 Tauno Maksniemi, Tapio Pitkänen och Pekka Kuivalainen. År 2011 hade bolaget i medeltal anställda (995). Koncernstruktur Till Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias koncernbokslut fogas Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv på basis av bolagets underkoncernbokslut. Moderbolaget äger 60 procent av Fennia Liv. Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions- Fennia, som ingår i Fennia-gruppen, äger 40 procent av Fennia Liv. Till koncernbokslutet har också fogats Finlands Skadeinspektion SVT Ab, som ägs av bolaget till 100 procent, och efennia Ab. Fennia äger 20 procent av efennia och rösträtten är 63,6 procent. Fennia-gruppens tjänster utvidgades med ett värdepappersbolag som blev Fennia Livs dotterbolag. Fördraget om bildandet av Fennia Kapitalförvaltning Ab undertecknades den 7 februari Finansinspektionen beviljade bolaget verksamhetstillstånd för ett värdepappersbolag den 29 september I slutet av 2011 hörde till koncernen ytterligare 26 fastighetsbolag, av vilka 13 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. Dessutom har Uudenmaan Pääomarahasto Oy sammanslagits med koncernen som intresseföretag. Koncernbokslut Volymen för koncernens livförsäkringsverksamhet ökade kraftigt, men på grund av den svåra placeringsmiljön 7

8 Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 minskade rörelsevinsten betydligt. Fennia Livs solvensställning bibehölls dock på en bra nivå. Premieinkomsten från livförsäkringsverksamheten ökade med 32 procent till 79 miljoner euro (60 mn euro). De utbetalda ersättningarna ökade till 62 miljoner euro (52 mn euro). Driftskostnaderna för livförsäkringsverksamheten var 10 miljoner euro (8 mn euro). Omkostnadsprocenten (av belastningsinkomsten) försämrades till 113,4 procent (105,2 %). Resultatet av koncernens placeringsverksamhet enligt gängse värde var -28 miljoner euro (163 mn euro), varav fondförsäkringarna utgjorde -46 miljoner euro (43 mn euro). Koncernens värderingsdifferenser var 114 miljoner euro (144 mn euro). Koncernens rörelseförlust var 65 miljoner euro (rörelsevinst 59 mn euro). Koncernens fria egna kapital var 195 miljoner euro (200 mn euro). Koncernens solvenskapital minskade betydligt till 478 miljoner euro (583 mn euro). Risk- och solvenshantering De principer för risk- och solvenshantering som bekräftats av korncernbolagens styrelser utgör grunden för risk- och solvenshanteringen i Fenniakoncernen. I Fenniakoncernen avses med riskhantering koordinerade strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man identifierar, mäter, följer upp, hanterar och rapporterar koncernens och koncernbolagens risker. Med solvenshantering avses strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man styr och fastställer koncernbolagens och koncernens risktäckningskapacitet, riskvillighet och risktolerans samt de väsentligaste riskbegränsningarna. Styrmodellen för riskhanteringssystemet bygger på den så kallade modellen med tre försvarslinjer, som beskrivs närmare i bilagan om riskhantering. En riskhanteringskommitté har tillsatts för koncernens försäkringsbolag för att förbereda, styra och koordinera risk- och solvenshanteringsuppgifter samt för att förmedla information om detta. Försäkringsverksamheten baserar sig på tagande av försäkringsrisker, riskspridning inom försäkringsbeståndet och hantering av dessa. De väsentligaste försäkringsriskerna är förknippade med riskurval, säljstyrning och riskprissättning, dvs. eventuell förlustrisk som följer av att kostnader för framtida försäkringsersättningar (inkl. driftskostnader) överskrider de försäkringspremier som fås av försäkringar. I försäkringsriskerna ingår även storskaderisker (bl.a. katastrofrisker) och återförsäkringsskyddets lämplighetsrisker. De viktigaste hanteringsåtgärderna när det gäller hantering av försäkringsrisker hänför sig till riskurval, prissättning, försäkringsvillkor och anskaffning av återförsäkringsskydd. Vid beräkning av ansvarsskulden tillämpas olika kvantitativa metoder, vars hantering har en central roll vid hantering av reservrisken. På reservriskens karaktär inverkar väsentligt utöver själva metoderna också tillräckligheten, kvaliteten och hanteringen av de uppgifter som används. Placeringsverksamheten baserar sig på de placeringsplaner som godkänns i bolagsstyrelserna och som preciserar bland annat allokeringen av placeringar och slår fast ansvar och befogenheter för dem som i praktiken verkar inom placeringsverksamheten. När allokeringen av placeringar fastställs beaktas bolagens risktäckningskapacitet. Med marknadsrisker avses förlustrisker som direkt eller indirekt beror på ändringar i finansmarknadens variabler, t.ex. fluktuationer i räntor, aktier, fastigheter, valutakurser och kreditmarginaler, värdenivåer och volatiliteter. Placeringsverksamhet och dess hantering har en särställning när det gäller hantering av marknadsrisker. De väsentligaste riskerna är förknippade med placeringarnas värdeminskningar och placeringarnas oförenlighet med karaktären hos den försäkringstekniska ansvarsskulden. De väsentligaste metoderna för hantering av marknadsriskerna hänför sig till val av placeringsinstrument, diversifiering av placeringar och riskbegränsning. Syftet med hanteringen av operativa risker är att minska sannolikheten för oförutsedda förluster. Med operativ risk avses förlustrisk som beror på otillräckliga eller misslyckade interna processer, personalresurser, system eller yttre faktorer. I operativa risker ingår juridiska risker. De effektivaste riskhanteringsåtgärderna riktas mot de allvarligaste operativa riskerna. Utsikter för pågående räkenskapsperiod De mest pessimistiska uttalandena om euroområdets sönderfall och den djupa recession det skulle leda till i Europa har blivit färre eller åtminstone skjutits framåt när euroländerna godkände det andra lånepaketet till Grekland. Hela detta år kommer emellertid att präglas av osäkerhet. Att förutsäga placeringsverksamhetens resultat är exceptionellt svårt. Detta år är Fennias centrala tema att förbättra den grundläggande affärsverksamhetens lönsamhet. För att uppnå det utför bolaget ännu mer skadeförebyggande arbete än tidigare. Genomförandet av avtalade utvecklingsprojekt fortsätter i bolaget. Målet för utvecklingsprojekten är att förbättra servicen och öka kundtillfredsställelsen och på det sättet skapa möjligheter att nå målen enligt bolagsstrategin. 8

9 Resultaträkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Försäkringsteknisk kalkyl 2 Skadeförsäkring Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Totalförändring i premieansvaret Premieintäkter sammanlagt Övriga försäkringstekniska intäkter Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Återförsäkrares andel Totalförändring i ersättningsansvaret Återförsäkrares andel Ersättningskostnader sammanlagt Driftskostnader Övriga försäkringstekniska kostnader Försäkringstekniskt bidrag före förändring i utjämningsbeloppet Förändring i utjämningsbeloppet Försäkringstekniskt bidrag

10 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Försäkringsteknisk kalkyl Livförsäkring Premieinkomst Premieinkomst Återförsäkrares andel Premieinkomst sammanlagt Andel av nettointäkterna från placeringsverksamheten Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Återförsäkrares andel Förändring i ersättningsanvaret Ersättningskostnader sammanlagt Förändring i premieansvaret Driftskostnader Försäkringstekniskt resultat

11 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Annan än försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkringens tekniska bidrag Livförsäkringens tekniska resultat Intäkter av placeringsverksamheten Uppskrivningar av placeringar Kostnader för placeringsverksamheten Korrigering av uppskrivningar av placeringar Överföring av placeringsverksamhetens nettointäktsandel Övriga intäkter Övriga Övriga kostnader Övriga Andel av intresseföretagens vinster Inkomstskatt för den egentliga verksamheten Skatt för räkenskapsperioden Skatt för tidigare räkenskapsperioder Latent skatt Förlust/vinst av den egentliga verksamheten Minoritetsandelar Bokslutsdispositioner Förändring i avskrivningsdifferensen Räkenskapsperiodens förlust/vinst

12 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Placeringar 7 Fastighetsplaceringar Fastigheter och fastighetsaktier Lånefordringar hos företag inom samma koncern Lånefordringar hos ägarintresseföretag Placeringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern Aktier och andelar i intresseföretag Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depositioner Depåfordringar inom återförsäkring Placeringar sammanlagt Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar Fordringar Vid direktförsäkringsverksamhet Hos försäkringstagare Vid återförsäkringsverksamhet Övriga fordringar Latenta skattefordringar

13 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Övriga tillgångar Materiella tillgångar Maskiner och inventarier Varulager Kassa och bank Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror Övriga aktiva resultatregleringar

14 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter PASSIVA Eget kapital 16 Grundfond Garantikapital Uppskrivningsfond Säkerhetsfond Styrelsens dispositionsmedel Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens förlust/vinst Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens Minoritetsandelar Koncernreserv Försäkringsteknisk ansvarsskuld Premieansvar inom skadeförsäkring Premieansvar inom livförsäkring Ersättningsansvar inom skadeförsäkring Återförsäkrares andel Ersättningsansvar inom livförsäkring Utjämningsbelopp inom skadeförsäkring Försäkringsteknisk ansvarsskuld sammanlagt Ansvarsskuld för fondförsäkringar Skulder Av återförsäkringsverksamhet Övriga skulder Latenta skatteskulder Passiva resultatregleringar

15 Moderbolagets finansieringsanalys Indirekt finansieringsanalys Rörelseverksamhetens kassaflöde Förlust/vinst av den egentliga verksamheten Korrektivposter Förändring i den försäkringstekniska ansvarsskulden Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar Avskrivningar enligt plan Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring i rörelsekapital Förändring i rörelsekapital: Ökning/minskning av kortfristiga räntefria rörelsefordringar Ökning av kortfristiga räntefria skulder Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader Betalda direkta skatter Rörelseverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i placeringar (exkl. likvida medel) Överlåtelseinkomster av placeringar (exkl. likvida medel) Investeringar i och överlåtelseinkomster av materiella och immateriella tillgångar samt av övriga tillgångar (netto) Investeringarnas kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

16 Bokslutsprinciper Bokslutet har upprättats enligt bokföringslagen och lagarna om aktiebolag och försäkringsbolag samt i enlighet med beslut, föreskrifter och anvisningar från de myndigheter som övervakar försäkringsbolagen. Placeringarnas bokföringsvärde Byggnader och konstruktioner tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningarna enligt plan eller till ett lägre gängse värde. Fastighetsaktier samt mark- och vattenområden tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Aktier och andelar som ingår i placeringarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Aktier och andelar som hänför sig till anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde om värdesänkningen anses bestående. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Finansmarknadsinstrument tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Differensen mellan finansmarknadsinstrumentens nominella värde och anskaffningsutgift periodiseras bland ränteintäkterna eller som avdrag för dessa under finansmarknadsinstrumentets löptid. Motposten bokförs som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften. Värdeförändringar till följd av fluktuationer i räntenivån har inte bokförts. Nedskrivningar i anslutning till emittentens kreditvärdighet bokförs i resultatet. Lånefordringar och depositioner tas i balansräkningen upp till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde än detta. De nedskrivningar som tidigare gjorts av placeringar återförs till placeringarnas värde på ett sådant sätt att de påverkar resultatet till den del som det gängse värdet överskrider bokföringsvärdet. Derivatinstrument används i första hand till att skydda placeringsportföljerna. Derivaten bokförs dock som ickeskyddande derivatkontrakt. Vinster och förluster som uppkommit under räkenskapsperioden till följd av att derivatkontrakt stängts eller förfallit har bokförts som intäkter eller kostnader för räkenskapsperioden. Den negativa differensen mellan det gängse värdet för ett icke-skyddande derivatkontrakt och ett högre bokföringsvärde/en högre avtalskurs bokförs som kostnad. Orealiserade intäkter bokförs inte. Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar värderas till gängse värde. Bokföringsvärde för annan egendom än placeringar Som övriga utgifter med lång verkningstid har utgifter för totalrenovering av lägenheter och för planering av datasystem aktiverats. Dessa och inventarier tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningar enligt plan. Premiefordringar tas i balansräkningen upp till det sannolika värdet och övriga fordringar till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde. Från premiefordringarnas nominella värde har annullationer som baserar sig på tidigare erfarenhet dragits av, varvid man får det sannolika värdet. En fordran som sannolikt inte kommer att betalas bokförs som kreditförlust. Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan görs som lineära avskrivningar på anskaffningsutgiften baserade på ekonomisk verkningstid. De uppskattade avskrivningstiderna är i genomsnitt följande: Dataprogram Utgifter för planering av datasystem Övriga utgifter med lång verkningstid Kontors-, affärs- och industribyggnader Beståndsdelar i byggnader Transportmedel och datautrustning Kontorsmaskiner och -inventarier Uppskrivningar av placeringar 3 7 år 5 7 år 5 10 år år år 3 5 år 7 år Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till placeringstillgångar och till placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar samt korrektivposter till uppskrivningarna bokförs så att de inverkar på resultatet. Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångar och återföringar av dem förs mot uppskriv- 16

17 ningsfonden under det bundna egna kapitalet. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Placeringarnas gängse värde Fastigheternas gängse värden fastställs årligen fastighetsvis med utgångspunkt i beräkningar av bolagets egna experter. I bokslutet har en försiktig värdering tillämpats. I situationer där den rätta nivån på en försiktig värdering har behövt säkerställas har man låtit göra utomstående värderingar av fastigheternas gängse värden. Värderingarna har då gjorts av ett landsomfattande bolag som vid sidan av sin övriga verksamhet specialiserat sig på fastighetsvärdering. Som gängse värde för aktier och andelar i livförsäkringsbolaget, som är dotterbolag, tillämpas ett försiktigt kalkylerat sannolikt överlåtelsepris som baserar sig på dotterbolagets substansvärde. För noterade värdepapper och för sådana värdepapper som har en marknad används som gängse värde årets sista tillgängliga kurs enligt fortlöpande handel, eller om den saknas, den sista avslutskursen. Som gängse värde för värdepapper som inte noteras används det sannolika överlåtelsepriset, den återstående anskaffningsutgiften eller ett substansvärde. Som gängse värde för kapitalinvesteringsfonderna har tillämpats anskaffningsutgiften eller de värderingar som förvaltningsbolaget uppgett om fondens gängse värde. Derivatkontrakt värderas till gängse värde på bokslutsdagen. Från verksamhetskapitalet avdras eventuell maximiförlust för icke-skyddande derivatkontrakt. Som gängse värde för fordringar tillämpas det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Poster i utländsk valuta Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta liksom gängse värde för placeringar har i bokslutet omvandlats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen. Kursdifferenser som uppkommit under räkenskapsperioden och vid bokslutet bokförs som korrigeringsposter till de berörda inkomsterna och utgifterna eller som intäkter och kostnader av placeringsverksamheten om kursdifferenserna hör till finansieringstransaktioner. Kursdifferenser i den försäkringstekniska kalkylen har i resultaträkningen inte överförts till intäkter/kostnader av placeringsverksamheten. Att överföringen inte gjorts har ingen effekt på den korrekta och tillräckliga bild som resultaträkningen ger av hur resultatet bildats. Arrangemang för personalens pensioner Pensionsskyddet för personalen i koncernbolagen har ordnats genom ArPL-försäkringar i Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia. Pensionsförsäkringspremierna bokförs i resultaträkningen enligt prestationsprincipen. Ackumulerade bokslutsdispositioner och hantering av latenta skatter Lagstiftningen gör det möjligt att bokföra frivilliga reserver samt avskrivningar som överskrider planen. I koncernbolagens bokslut avdras inte den latenta skatteskulden från ackumulerade bokslutsdispositioner, fonderade uppskrivningar och värderingsdifferenser på placeringar. Intäktsförda uppskrivningar är skattepliktig inkomst. Latenta skattefordringar till följd av periodiseringsdifferenser i bokföring och beskattning har inte tagits upp i koncernbolagens bokslut. Koncernbolagen har inte motsvarande latenta skatteskulder. I koncernbokslutet har latenta skatteskulder och latenta skattefordringar till följd av konsolideringsåtgärder, fonderade uppskrivningar och periodiseringsdifferenser bokförts. I koncernbokslutet har de frivilliga reserverna och den ackumulerade avskrivningsdifferensen delats upp i ändring i den latenta skatteskulden och i räkenskapsperiodens resultat samt i latent skatteskuld och i eget kapital. Den tilllämpade skattesatsen är 24,5 procent (26 %). Förändring i bokföringsprinciperna för skadeförsäkring i bokslutet 2010 I slutet av 2010 trädde en lagändring om den s.k. garantiavgiftsposten i kraft. I fråga om lagstadgad olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring skulle skadeförsäkringsbolagen på förhand förbereda sig på eventuellt solidariskt ansvar genom att bilda en särskild garantiavgiftspost i balansräkningen. Lagändringen ledde till att man avstod från förhandsförberedelse i form av en garantiavgiftspost och att skadeförsäkringsbolagen inte längre behöver reservera en garantiavgiftspost i sina resultaträkningar. Enligt lagens bestämmelser bokfördes bolagets belopp som motsvarade garantiavgiftsposten i slutet av 2009 som intäkter under övriga försäkringstekniska intäkter i resultaträkningen Det garantiavgiftsbelopp som ackumulerats före den 31 december 2010 i olycksfallsförsäkringen bokfördes som kostnad under övriga försäkringstekniska kostnader i resultaträkningen 2010 och under fördelningssaldot i balansräkningen. Den garantiavgiftspost som ackumulerats före den 31 december 2010 i trafikförsäkringen bokfördes 2010 som en förändring i utjämningsbeloppet i resultaträkningen samt i utjämningsbeloppet i balansräkningen. Skadeförsäkringens ersättningsansvar Ersättningsansvaret omfattar de ersättningsbelopp som bolaget ska betala efter räkenskapsåret och som orsakats av skador som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare samt av andra försäkringsfall. På grund av att räntenivån sjunkit beslutade bolaget att sänka den beräkningsränta som används vid diskontering av ansvarsskulden till 3,0 procent. Vid beräkning av ersättningsansvaret för alla ersättningar i pensionsform tillämpas förräntning, och den tillämpade räntesatsen är 3,0 procent 17

18 (3,5 %). På andra delar av ersättningsansvaret tillämpas inte förräntning. Den s.k. dödlighetsmodell som försäkringsbolagen använder uppdaterades 2011, eftersom det konstaterades att livslängden fortsättningsvis blir längre. På grund av ändringen höjde bolaget ersättningsansvaret för pensionsreserver. Detta hade en påtaglig inverkan på ansvarsskulden för den lagstadgade olycksfalls- och trafikförsäkringen och en liten betydelse för den frivilliga olycksfalls- och ansvarsförsäkringen. Till ersättningsansvaret hör också det utjämningsbelopp som separat ska tas upp i balansräkningen. Utjämningsbeloppet är en buffert som kalkylerats i händelse av skaderika år. Storleken på utjämningsbeloppet bestäms på de grunder som Finansinspektionen fastställer för bolaget. Ansvarsskuld för livförsäkringen Vid beräkning av ansvarsskulden följs både lagen om försäkringsbolag och social- och hälsovårdsministeriets och Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Vid försäkringar som är bundna till placeringarnas värdeutveckling (fondförsäkringar) används ingen beräkningsränta. För övriga försäkringar beräknas ansvarsskulden per försäkring, och den beräkningsränta som tillämpas varierar enligt följande: För den individuella liv- och pensionsförsäkringen inklusive kapitaliseringsavtal tillämpas en beräkningsränta på 4,5 procent på avtal som börjat gälla före , 3,5 procent på avtal som börjat gälla efter och 2,5 procent på avtal som börjat gälla efter I en del av kapitaliseringsavtalen är beräkningsräntan 2 procent eller 1 procent. För den icke formbundna gruppensionsförsäkringen är beräkningsräntan 3,5 procent. För ansvarsskuld som ackumulerats före har den ändrade beräkningsräntans (från 4,25 procent till 3,5 procent) effekt aktiverats i ansvarsskulden och den kommer att avskrivas i jämna belopp under 15 års tid. För gruppensionsförsäkringar som börjat gälla efter är beräkningsräntan 2 procent. För att uppfylla räntekravet på 4,5 och 3,5 procent för pensions- och sparförsäkringar kompletterades ansvarsskulden såväl under räkenskapsåret som i de tidigare boksluten. Ansvarsskulden för räntekomplettering var cirka 24,1 miljoner euro Genom att upplösa ansvarsskulden för räntekomplettering är det årliga avkastningskravet i beräkningsgrunden för detta bestånd 3,2 procent under de närmaste åren. För de individuella pensionsförsäkringar som börjat gälla före har den aktiverade anskaffningsutgiften dragits av från premieansvaret. Amorteringstiden för denna s.k. zillmering bestäms per försäkring och är högst sju år. Zillmeringen har fastslagits på ett sådant sätt att de belastningar som motsvarar försäkringarna räcker till för framtida amorteringar. Skälighetsprincipen Enligt 13 kap. 2 i lagen om försäkringsbolag ska livförsäkringsbolag tillämpa den s.k. skälighetsprincipen i fråga om sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet berättigar till extra förmåner som utdelas enligt de överskott som försäkringarna eventuellt avkastar. Denna princip förutsätter att en skälig del av det överskott som dessa försäkringar avkastar i form av extra förmåner ska återföras till de aktuella försäkringarna, om detta inte förhindras av solvenskraven. Fennia Livs mål är att på lång sikt ge försäkringskapitalet i de försäkringar som är berättigade till utdelning av överskottet en bruttoavkastning som motsvarar minst den riskfria räntan. Försäkringens duration och återköpsrätt beaktas då de extra förmånerna delas ut. Beloppet på avkastningen som utdelas bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. Med försäkringens totalränta avses försäkringsavtalets beräkningsränta och den tilläggsränta som ska gottskrivas det aktuella avtalet. I beloppet av den tilläggsränta som gottskrivs försäkringen tas avtalets beräkningsräntenivå i beaktande. När bolagets nettointäkter från placeringar är låga sänks nivån på de extra förmånerna. Totalräntan på försäkringar med en lägre beräkningsränta kan då underskrida den högsta beräkningsräntan. När placeringarnas nettoavkastning är hög, kan försäkringar med en lägre beräkningsränta få en högre totalränta än försäkringar med en högre beräkningsränta. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar vi efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att utdelas som en extra förmån till den berörda gruppen försäkrade under kommande år. I förhållande till övriga försäkringsbolag och andra former av lågriskplaceringar strävar bolaget efter konkurrenskraftiga extra förmåner. Nivån på de extra förmånerna begränsas av avkastningskraven som ägarna har fastställt för kapitalet samt av bolagets solvensmål. Ett sådant solvensmål uppställs att alla solvensgränser som lagstiftarna förutsätter överskrids och att bolaget kan ta risker i sin placeringsverksamhet i den mån som placeringsplanen förutsätter för att det årligen fastställda avkastningsmålet ska uppnås. Fennia Livs styrelse fastställer tilläggsräntan kvartalsvis på förhand. Beloppet på de kommande extra förmånerna kan dock ändras även under kvartalet om solvensen eller den allmänna marknadssituationen förutsätter det. I risklivförsäkringarna tillämpas den så kallade skälighetsprincipen i dödsfallsskyddet för namngivna försäkringsgrupper i form av höjda ersättningsbelopp. Målen för de extra förmånerna är inte bindande och inte en del av försäkringsavtalet som tecknas mellan bolaget och 18

19 försäkringstagaren. Målen för de extra förmånerna gäller tills vidare och bolaget förbehåller sig rätten att ändra dessa mål. Hur skälighetsprincipen uppfylldes 2011 De extra förmåner som Fennia Liv delade ut 2011 motsvarar de mål som bolaget uppställt i sin skälighetsprincip. Avkastningen som utdelas till försäkringarna bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar vi efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att utdelas som en extra förmån till den berörda gruppen försäkrade under kommande år. År 2011 blev bolagets placeringsavkastning låg. Genom att upplösa den ansvarsskuld som under tidigare år reserverats för extra förmåner och för räntekomplettering kunde man dock gottskriva försäkringar tilläggsränta utöver försäkringsränta Den riskfria räntan har varit låg för såväl korta räntor som långa statslån ända sedan Den totalränta som Fennia Liv gottskrivit har tydligt överskridit den motsvarande placeringstidens riskfria ränta Försäkringens duration och återköpsrätt har beaktats då de extra förmånerna delas ut. Därför har den totalränta som gottskrivs pensionsförsäkringarna vanligen varit lite högre än den ränta som gottskrivs sparförsäkringarna. Tabellen nedan visar Fennia Livs totalräntor som gottskrivits 2011 Totalränta för räntebärande försäkringar 2011 Beräknings- Individuell Individuell Grup- Kapitaliränta spar- pensions- pensions seringsförsäkring försäkring försäkring avtal 4,50 % 4,50 % 4,50 % 3,50 % 3,65 % 3,95 % 3,95 % 3,50 % 2,50 % 3,63 % 3,95 % 3,43 % 2,00 % 3,95% 3,43 % 1,00 % 3,43 % Koncernbokslut I Fennias koncernbokslut har alla de dotterbolag tagits med där moderbolaget direkt eller indirekt har över hälften av rösträtten. Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv hör till koncernen som ett dotterbolag. Fennia Liv och dess dotterbolag inkluderas i koncernbokslutet på basis av Fennia Livs underkoncernbokslut. Fennia Kapitalförvaltning Ab (Fennia Livs ägarandel är 100 procent), som bildades 2011, är ett nytt dotterbolag. Finlands Skadeinspektion SVT Ab (100 procents ägarandel) och efennia Oy (20 procents ägarandel, rösträtt 63,6 procent) är Fennias dotterbolag. De övriga dotterbolag som tagits med i koncernbokslutet är alla fastighetsbolag. I slutet av 2011 hörde till koncernen 26 fastighetsbolag, av vilka 13 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. Koncernbokslutet har upprättats som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter. Bolagens interna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinstutdelning samt inbördes aktieinnehav har eliminerats. Från resultatet och det egna kapitalet har minoritetsandelen avskiljts som en separat post. Inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Den koncernaktiva som hänför sig till anläggningstillgångsposter avskrivs enligt avskrivningsplanen för den berörda anläggningstillgångsposten. Koncerngoodwill som inte har hänförts har avskrivits i sin helhet. De uppskrivningar som fanns i fastighetsdotterbolagens bokföring när aktierna förvärvades har återförts, eftersom grunden för att de genomförts har inverkat på anskaffningspriset för dotterbolagets aktier. I koncernbokslutet har de bolag där koncernen kontrollerar procent av rösträtten tagits med som intresseföretag genom kapitalandelsmetoden. Undantag utgör innehaven (20 50 procent) i ömsesidiga bostads- och fastighetsaktiebolag som inte tas in i koncernbokslutet. Att de lämnas utanför har ingen väsentlig inverkan på koncernens resultat och fria egna kapital. Koncernbolagen Koncernbokslutet inkluderar följande dotterbolag efennia Oy Emmelia Oy Finlands Skadeinspektion SVT Ab Asunto Oy Espoon Myllynkivi Asunto Oy Helsingin Vattuniemenkuja 8 Asunto Oy Helsingin Viikinportti Asunto Oy Keravan Jaakonkulma Asunto Oy Oulun Alppilan Ruusu Kiinteistö Oy Eagle Lahti Kiinteistö Oy Joensuun Metropol Kiinteistö Oy Ornant Kiinteistö Oy Ruosilantie 4-6 Kiinteistö Oy Ruosilantie 11 Kiinteistö Oy Tampereen Rautatienkatu 21 Kiinteistö Oy Televisiokatu 1 Kiinteistö Oy Televisiokatu 3 Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv nya dotterbolag Fennia Kapitalförvaltning Ab Kiinteistö Oy Konalan Ristipellontie 25 dotterbolag Asunto Oy Jyväskylän Jontikka Asunto Oy Tampereen Vuoreksen Puistokatu 76 Kiinteistö Oy Espoon Niittyrinne 1 Kiinteistö Oy Kaakkurin Liikekeskus Kiinteistö Oy Kalevankatu 9 Kiinteistö Oy Koivuhaanportti 1-5 Kiinteistö Oy Mikkelin Hallituskatu 1 Kiinteistö Oy Sellukatu 5 Kiinteistö Oy Teohypo Kiinteistö Oy Vaajakosken Varaslahdentie 6 Kiinteistö Oy Vasaramestari Kiinteistö Oy Vasaraperän Liikekeskus Koncernbokslutet inkluderar som intresseföretag Uudenmaan Pääomarahasto Oy 19

20 Noter till moderbolaget Noter till resultaträkningen och balansräkningen Premieinkomst Skadeförsäkring Direktförsäkring Från hemlandet Återförsäkring Premieinkomst före återförsäkrares andel Resultat enligt försäkringsklassgrupp, moderbolag Försäkringsklassgrupp år Premieinkomst Premieintäkter Ersättnings- Driftskostnader åter- Försäkringstekniskt före åter- före åter- kostnader före åter- försäkrares bidrag före förförsäkrares försäkrares före åter- försäkrares andel ändring i garantiandel andel försäkrares provisioner och avgiftsposten och andel vinstandelar utjämningsbeloppet Lagstadgat olycksfall Övriga olycksfall och sjukdomar Motorfordons ansvar Landfordon Brand och annan skada på egendom Ansvar Övriga DIREKTFÖRSÄKRING SAMMANLAGT Återförsäkring SAMMANLAGT Förändring i garantiavgiftsposten Försäkringstekniska intäkter och kostnader Förändring i utjämningsbeloppet FÖRSÄKRINGS TEKNISKT BIDRAG

21 Poster som avdragits från premieinkomsten Kreditförluster på premiefordringar Fördelningsavgifter Premieskatt Brandskyddsavgift Trafiksäkerhetsavgift Arbetarskyddsavgift Sammanlagt Specifikation av driftskostnader Totala driftskostnader enligt funktion Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Övriga kostnader Sammanlagt Funktionsspecifika avskrivningar enligt plan Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Övriga kostnader Sammanlagt Specifikation av driftskostnaderna i resultaträkningen Utgifter för anskaffning av försäkringar Provisioner för direktförsäkring Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring Övriga utgifter för anskaffning av försäkringar Kostnader för skötsel av försäkringar Förvaltningskostnader Provisioner och vinstandelar för avgiven återförsäkring Sammanlagt

22 Specifikation av personalkostnader, personalen och medlemmarna i de olika organen Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Sammanlagt Löner och arvoden till ledningen Verkställande direktören och ens ställföreträdare Styrelsen Förvaltningsrådet Sammanlagt Pensionsåldern för en bestäms enligt ArPL. Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Kontorspersonal Försäljningspersonal Sammanlagt Revisorns arvoden Revision Skatterådgivning 9 14 Övriga tjänster 1 1 Sammanlagt

23 Specifikation av nettointäkterna av placeringsverksamheten Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringar i företag inom samma koncern Dividendintäkter Intäkter av fastighetsplaceringar Ränteintäkter Från företag inom samma koncern Från övriga företag Övriga intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga företag Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Sammanlagt Återförda nedskrivningar Försäljningsvinster SAMMANLAGT Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Till företag inom samma koncern Till övriga företag Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital Till företag inom samma koncern Till övriga företag Sammanlagt Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Byggnadsavskrivningar enligt plan Försäljningsförluster SAMMANLAGT Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen