REFERAT. Referat från Europeiska socialfondens lärandeplattform den 18 juni 2008

Transkript

1 REFERAT Referat från Europeiska socialfondens lärandeplattform den 18 juni 2008 Vill du veta hur man utvecklar arbetsplatsen tillsammans med Socialfonden? Det var rubriken när Svenska ESF-rådet bjöd in till ett halvdagsseminarium med fokus på programkriterierna samt ett av målen för programområde 1. Öresund visade upp sig från sin bästa sida lite grann från ovan. Solen sken, himlen var blå och havet glittrade när vi samlades på plan 54 i Malmös nya landmärke, Turning Torso, för att ta del av tankar, kunskap och erfarenheter som konkretiserar de viktigaste kvalitetskraven i det nya programmet. De fyra främjandekriterierna lärande miljöer, innovation, samverkan och strategisk påverkan har fastställts av Socialfondens övervakningskommitté. Minst ett av dessa ska, utöver de andra urvalskriterierna, finnas med i en projektansökan för att svara upp mot de nationella kraven och vara valbart för prioritering. I Sydsverige ger de tre senare dessutom poäng i strukturfondspartnerskapets rankning bland de valbara projekten. Främjandekriterierna är hörnstenarna som ska stödja projektidén mot högre kvalitetshöjder. Först ut var Kenneth Abrahamsson, programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. Kenneth talade om lärande. Man kan gå på kurs eller delta i personalutbildning. Formellt och informellt lärande. Det finns ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Man kan organisera lärande på olika sätt. Man kan ägna sig åt learning by doing, just in time learning, fördjupning av yrkeskompetens, breddning av yrkeskompetens och kompetens för en ny yrkeskarriär, sa Kenneth. Kennet lyfte också frågeställningar om bedömningar; hur bedöms yrkesskicklighet och gör arbetsgivaren rätt kompetenskalkyl? Vad är normen, vad finns det för dold kompetens? Hur vidsynta är arbetsgivarna för öppna kriterier Svenska ESF-rådet, Sydsverige Telefon Besöksadress: Stortorget 9 Fax Postadress: Box 68, Malmö Webbplats:

2 2 vid anställningar? Går man på formella betyg eller informell kompetens, eller har man till och med för mycket kompetens? Han berörde också ansvaret för individens lärande; staten, företagen, facken och individens egen kraft. Det finns olika stödmodeller för lärande. Det kan vara coach, mentor eller vägledare/ konsult, självstyrande grupper, jobbrotation, arbetsbyte, externa nätverk eller projekt som lärform. De viktigaste råden från Kenneth för att skapa en lärande miljö: Synliggör den informella kunskapen. Stöd icke-planerat spontant lärande. Främja erfarenhet och yrkesreflektion. Stimulera till möten samtal dialog. Tänk på att ge tid för reflektion. Framför allt: Koppla det individuella lärandet till det arbetsorganisatoriska lärandet! Björn Bergman, näringslivsdirektör, Malmö stad. Han hade också många uppmaningar till presumtiva projektägare: Sätt arbetslärandet på agendan Bryt ohälsoskuggans makt Främja uthålliga arbetssystem Utveckla kreativa stödmodeller Skapa delaktighet och öka innanförskapet (samhörighet och gemenskap) Läs på om lärande teorier Validera mera och inspirera flera I Socialfonden vill vi att samverkan ska vara en metod eller en strategi för att bedriva utvecklingsarbete. Det bör ha partnerskapskaraktär, dvs det kräver ett åtagande på ett sätt som lösare nätverkssamverkan inte gör. En projektledning som har förmåga att arbeta över organisationsgränser, påverkar och låter sig påverkas av andra organisationer och intressen är bättre rustad att hitta lösningar på en viss utmaning eller att nå ett visst mål. Björn Bergman, näringslivsdirektör, Malmö stad, berättade om sina erfarenheter av vad samverkan kan betyda för utveckling. I den föregående programperioden var han ägare till ett projekt som byggde på samverkan mellan Malmö stad och nio företagsgrupper i Malmö. Initiativet kom från företagsgrupperna. Målsättningarna var bland annat att skapa kompetenshöjande insatser för anställda, stärka företagens konkurrenskraft, öka tillväxt och stärka informella nätverk.

3 3 Resultaten innebär bland annat: Företagsgrupperna har börjat samverka Det har bildats en paraplyorganisation, Näringslivskontoret har en rakare väg för att kommunicera med grupperna Företagen har fått en annan syn på kommunen Kompetensutveckling i en blandning av drygt 230 utbildningar, handledning, nätverksaktiviteter samt affärskontakter i olika former 63 företag från olika branscher har varit med Cirka 900 anställda har deltagit. Björn ser att samverkan, med en gemensam vision och målbild hos både privata och offentliga aktörer, gör stadens utveckling både starkare och snabbare. Anders Forkman, Vinge advokatbyrå. Innovation är när projektaktiviteterna syftar till att identifiera lösningar som idag inte erbjuds eller är etablerade i befintliga system och strukturer. Anders Forkman, Vinge advokatbyrå, företrädde den ideella föreningen MINE (Malmö i nya Europa) och personifierade engagemang och initiativ som kan skapas för att hitta innovativa lösningar på långvariga problem. MINE är ett samarbetsprojekt som skapades 2003 för att främja integrationen i Malmö, bidra till att Malmö utvecklas till en dynamisk och integrerad stad, där den etniska mångfalden ska avspegla sig på arbetsplatserna och staden bli ett kraftcentrum i norra Europa byggt på hög ekonomisk tillväxt, trygghet och gemenskap. MINE består hittills av 21 företag bland andra SEB, Pågen, BE Group, Fonus, E-ON, Advokatfirman Vinge, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Malmö Högskola, MFF och Malmö Stad. De vill engagera alla företag i att se affärsnyttan med mångfald och menar att detta är den mest (enda?) framkomliga vägen för att skapa ett brett intresse. Socialt ansvar kan hamna långt ner på agendan, affärsnyttan kan man dock inte lågprioritera. När de nu, år 2008, gör en förprojektering med stöd från Socialfonden handlar det om att rigga för ett genomförande där 100 nya företag kommer med på tåget, delar MINEs vision. Målet med strategisk påverkan är att ompröva nuvarande eller allmänt existerande policys, arbetssätt, praxis, regelverk eller övriga ramar för att förbättra och förnya.

4 4 Pia Kinhult, ordförande i strukturfondspartnerskapet i Sydsverige, talade om den påverkan hon vill se från Socialfondsprojekten. Pia utgick från det faktum att vi lever i en föränderlig värld. För att klara kompetensförsörjningen måste vi kunna behålla och utveckla befintlig personal. Vi måste också kunna hitta rätt personal och ta in och anställa fler. Vi är urusla på att byta jobb och bransch. Man stannar kvar på ett jobb trots att man vantrivs. Vi behöver en ny syn på arbetslivet och måste bli mer benägna att byta jobb. Företagen i Sydsverige sitter fast i gamla strukturer och handlar utifrån en nationell marknad. Konkurrensen är dock global. För att överleva måste företagen bli mer internationella och utveckla sin export, sa Pia. Pias vision med Socialfonden är att vi ska bryta fördomar, öppna nya dörrar, lyfta blicken, se utmaningarna och skapa nya jobb. Syftet är inte att bränna pengar utan använda dem till att ta fram verktyg för att förbättra det arbete som måste göras. Pia Kinhult, ordförande i strukturfondspartnerskapet i Sydsverige. Ett av målen i programområde 1 är att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Svenska ESF-rådet har fått in väldigt få projektansökningar med denna inriktning i programstarten. Det var skälet till att vi ville inspirera fler att fundera över idéer på temat och hade därför bjudit in Carita Gustafsson, rehabsamordnare i Örkelljunga kommun, som delade med sig av sina erfarenheter från tidigare projektarbete. Ohälsofaktorer enligt projektdeltagarna är: Osynligt ledarskap Bristande återkoppling på utfört arbete Obalans mellan krav och kontroll Hög personalersättning

5 5 Lärdomar för arbetsgivaren enligt projektdeltagarna: Agera tidigt i rehabiliteringsprocessen Arbetsledarna måste få tid och kompetens att genomföra rehabinsatser Vikten av samordning mellan intressenter Vikten av dokumentation, information och dialog med intressenter Viktiga steg i rehabiliteringsarbetet är att: Stödja och utbilda arbetsledarna Kartlägga det friska Matcha mot hela verksamhetsområdet Ta fram individuella handlingsplaner Arbeta hälsoförebyggande Informera den anställde om regelverk, sjukförsäkring och ansvarsfördelning Marianne Öberg-Håkansson från Svenska ESF-rådets huvudkontor. Marianne Öberg-Håkansson från Svenska ESF-rådets huvudkontor summerade sina intryck från dagen och poängterade: Programkriterierna är programmets själ och är verktygen för att nå framgång.