Reflektion gör sig icke självt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflektion gör sig icke självt"

Transkript

1 Projektrapport från Institutionen för pedagogik NR 1:2007 Reflektion gör sig icke självt Elisabeth Andersson ISSN ISBN

2

3 Reflektion gör sig icke självt Elisabeth Andersson Projektrapport från Institutionen för pedagogik, Nr 1:2007 Högskolan i Borås, Borås

4

5 Innehållsförteckning Förord 4 REFLEKTION GÖR SIG ICKE SJÄLVT 6 SYFTE 8 SAMTAL OCH LYSSNANDE 9 Det goda samtalet 9 Många gånger försummas meningsfulla utbyten 9 Det öppna lyssnandets möjlighet 10 Bekräftelsen överväger framför reflektion 11 Det sokratiska samtalet 11 Att samtala är att lyssna 12 En god lyssnare 12 Utmärkande för en mindre god lyssnare 12 Att skriva är att samtala med sig själv 13 Kommentar 13 REFLEKTION 14 Reflexiv kompetens 15 Praktisk reflektion 16 Att återkalla det som skett 17 Reflektion i lärarutbildningen 17 Behov av att utveckla den kollektiva reflektionen 18 Praxisbegreppet 18 En reflekterande praktiker 21 Kommentar 21 DEN KOLLEKTIVA REFLEKTIONEN 22 En analytisk diskurs 22 Rundan med ärenden 22 Notera - Fundera - Sammanfatta - Reflektera - Notera 23 Aktionslärgrupper och att formulera den nuvarande förståelsen och reflektionen 23 Problembaserat lärande 24 Kommentar 25 2

6 SLUTSATSER 26 På vilket sätt kan lärarutbildningen få/ge tid för samtal och reflektion? 26 På vilket sätt kan vi säkerställa möjlighet att ge och få respons? 26 På vilket sätt kan reflektion tränas? 27 Referenser 28 3

7 Förord till arbetsrapporter i projektet Yrkesdagbok mentorskap reflektion. Tre redskap i lärarutbildningen. Vid Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik, pågår sedan 2004 ett forsknings- och utvecklingsprojekt, Yrkesdagbok reflektion mentorskap. Tre redskap i lärarutbildningen. Projektet finansieras av Rådet för högre utbildning och löper över tre år. Det övergripande syftet för projektet är att med utgångspunkt i studenters dagboksskrivande utveckla redskap för att stödja det individuella såväl som det kollektiva lärandet. I projektet deltar tre olika aktörer, studenter, mentorer och forskare knutna till lärarutbildningen. Mentorn, dvs. en lärare med förankring i förskolans eller skolans verksamhet ses som en viktig aktör på två plan dels som medskapare i studenternas lärande dels som medskapare i en egen läroprocess vad gäller att utveckla förmåga att problematisera begreppet reflektion i relation till studenter och deras lärande. Till projektet finns också knutet en utvärderare. Vi som arbetar inom projektet har som ambition att fortlöpande informera om arbetet till dem som kan vara intresserade av att veta hur arbetet fortskrider. Istället för några få, omfattande rapporteringar har vi valt att publicera skrifter som har karaktär av arbetsrapporter och som dokumenterar delar av det pågående arbetet inom projektet. Av naturliga skäl får därför rapporterna varierande innehåll och varierande grad av vetenskaplig tyngd. Det är projektmedlemmarnas önskan att studenter, lärarutbildare, lärare i förskola och skola, forskare och andra alla skall hitta den information de söker om projektet i våra rapporter. Vi önskar också att läsarna skall inspireras att reflektera vidare kring de frågor som behandlas i rapporterna. Den här rapporten, nr 4 i serien, handlar om samtal och kollektiv reflektion som ett verktyg i lärarutbildningen. I rapporten diskuteras och problematiseras begreppen i relation till deras möjligheter att vara redskap för lärande både under utbildningen och i yrkespraktiken Borås i Februari 2007 Sonja Kihlström Birgitta Davidsson Elisabeth Andersson Ingamay Larsson Hemsida:www.hb.se/ped/YRM 4

8 5

9 REFLEKTION GÖR SIG ICKE SJÄLVT Tankar om reflektion som ett verktyg i lärarutbildning Ett av de verktyg för lärande som fokuseras inom projektet Yrkesdagbok, reflektion och mentorskap är Reflektion. Många studenter och även lärare inom lärarutbildningen saknar kunskap om vad reflektion innebär. Begreppet har inte problematiserats tillräckligt och det utgör inte en tydlig röd tråd i utbildningen. Reflektion gör sig icke själv och det är inte självklart att yrkesdagboken och skrivandet bidrar till reflektion. Detta påstående är en av de slutsatser jag som projektmedlem och handledare drar då projektarbetet närmar sig sitt slut. I vår projektansökan beskrev vi hur yrkesdagboken ses som en tillgång och som något värdefullt och något man som student vill använda sig av. Men i realiteten använder sig de flesta studenter ändå inte av yrkesdagboken. Detta faktum förklaras av att studenterna saknar metoder och redskap för hur innehållet kan problematiseras. Studenterna ser inte riktigt meningen med att skriva. Många menar att de skriver ändå så mycket under utbildningen. Studenterna framhåller också att de i samtal med studiekamrater reflekterar över både teori och praktik. Under projektets gång har yrkesdagboken och skrivandet tonats ner och fokus har mera riktats in på reflektion och det goda samtalet i grupp. Mycket av projektets arbete har handlat om att finna olika modeller för hur mentorn kan leda och strukturera mentorsträffarna till en arena för reflekterande samtal. Vilket också har dokumenterats i en handbok för mentorer. 1 Ett flertal forskningsrapporter och studier både inom det egna lärosätet (Andersson, 2002; Arvidsson, 2006, Davidsson m.fl.1999, Eriksson m.fl.1999, Eriksson, 2001, Strömberg, 2001) och andra lärarutbildningar, nationellt (Berglund 1988; Emsheimer, 2002) och internationellt (El-Dib, 2002) bekräftar det resultat som gjorts inom det aktuella projektet och som beskrivs av Kihlström (2005) i en av projektets rapporter. 2 Projektrapporten fastslår att många studenter saknar kunskap om begreppet reflektion. Det finns ett fåtal studenter som verkligen ser skrivandet som ett verktyg där de hämtar underlag till reflektion och som är mycket positiva till att skriva. Men i det stora hela lämnas studenten att själv att ta ansvar för uppmaningen att skriva och reflektera. Kihlström konstaterar att skrivandet och reflektionen fordrar både tid och respons och träning. 1 Mentorshandbok (Andersson & Larsson, 2006) Skrifter från Institutionen för pedagogik Nr 3: Att skriva yrkesdagbok och att reflektera (Kihlström, 2006) 6

10 Något som ofta framkommer då man påtalar behovet av reflektion inom snart sagt alla sektorer av samhället är bristen på både tid och rum. På lärarutbildningen vid Högskolan i Borås har alltsedan 1997 en medvetenhet om detta fenomen funnits och en ambition att skapa en arena för den yrkesmässiga reflektionen. Yrkesdagboken 3, mentorn och mentorsgruppsträffar är det pedagogiska och organisatoriska uttrycket för att möta detta behov av tid för samtal och reflektion. Trots användning av både yrkesdagbok och mentorskap sedan flera år har det visat sig att det finns ett behov av att utveckla metoder för att stödja och underlätta skrivandet och det reflekterande samtalet inom mentorsgruppen och under utbildningen i övrigt. Både studenter och mentorer menar att det är det reflekterande samtalet som är det viktigaste vid mentorsgruppsträffen. Att få lov att komma till mentorsträffen full av upplevelser och frågor och att möta varandra och mentorn för givande samtal i en öppen och fri anda utan krav, är av stor betydelse. Denna rapport tar sin utgångspunkt i behovet av att utveckla reflektionen som ett viktigt och centralt verktyg för den blivande läraren. Rapporten kan ses som ett försök att närmare utreda vad begreppet reflektion innebär och att presentera konkreta modeller för reflektionsövningar (praktisk reflektion). En återkoppling till syftet med projektet är kanske på sin plats. I syftet ingick att genom dialog om det som dokumenterats i dagboken kommunicera, utveckla och använda gemensamma begrepp i samtal om pedagogisk yrkesverksamhet. genom dialog i mentorsgruppen utveckla ett gemensamt yrkesspråk och förmåga till pedagogisk reflektion. finna former och modeller för att utveckla mentorns roll i lärarutbildningen i relation till studenters dagboksskrivande och reflektion; genom reflekterande dialoger inom mentorsgruppen utveckla den inomprofessionella kompetensen. 3 Från utbildningsplanen för lärarutbildningen; Under hela utbildningstiden skall utbildningen innehålla moment kring skrivandet av s.k. yrkesdagbok. Att skriva yrkesdagbok utgör en del i utvecklandet av yrkesprofessionell kunskap relaterad till läraryrkets olika innehåll och delar. Den bidrar till utvecklandet av ett vetenskapligt förhållningssätt 7

11 SYFTE Denna delrapport syftar främst till att något svara mot ett av projektets syften, det som handlar om att finna former och modeller för att utveckla studenters förmåga till reflektion. Detta görs genom att studera olika teorier och modeller för det reflekterande samtalet i grupp. Sökorden blir Samtal - Reflektion - Kollektiv reflektion. 8

12 SAMTAL OCH LYSSNANDE Detta avsnitt inleds med några olika definitioner på samtalet. Vad kännetecknar samtalet? Vad menas med det goda samtalet? Till samtalet hör naturligtvis lyssnandet vilket också fokuseras i detta avsnitt. Det finns många definitioner på samtalet. I mentorsgruppen ges möjligheter till att både tala och att lyssna samt analysera och reflektera över innehållet i samtalen. Det är värdefullt att både mentor och studenter är förtrogna med vad som kännetecknar det goda samtalet. På så sätt kan man vara mer uppmärksam på sig själv som både lyssnare och talare. Det goda samtalet Samtal bidrar till att människor lär känna sig själva och andra och därigenom uppövas förmågan att skapa trygga och stabila relationer skriver Lindgren (2000) i sin avhandling om mentorskap inom högre utbildning. God kommunikation är lika stimulerande som starkt kaffe och det är precis lika svårt att sova efteråt skriver Persson (2005) en av projektets mentorer i sitt fördjupningsarbete om mentorskap. Hon menar att samtalet måste beröra och kännas angeläget. Alla måste vara mentalt närvarande, vara ärliga och öppna, både som talare och lyssnare, så att det som någon upplever som viktigt att föra fram verkligen sägs. Persson menar att reflekterande samtal ska leda till att se egna förutsättningar, möjligheter och begränsningar. Det är genom självkännedom man bygger en egen trygghet och personlig utveckling. Hon framhåller reflektionen över det egna tänkandet och förmågan att ifrågasätta egna känslor och handlingar. Många gånger försummas meningsfulla utbyten Trots att språket är människans värdefullaste tillgång försummas många gånger meningsfulla utbyten skriver Lindgren (2000). Hon refererar till flera författare som gör skillnad på prat och tal. De menar att människor oftast debatterar, kommenderar, konverserar, skvallrar och klagar och att det är sällan som det goda reflekterande samtalet uppstår. Detta kan bero på slentrian men kanske också på att det upplevs svårt på olika sätt att samtala. De flesta människor vill bli sedda, känna trygghet för att öppet kunna möta en annan människa, tidigare erfarenheter kan ha bidragit till att de undviker närhet och djupa samtal. Lindgren skriver att en orsak kan vara känslor av ensam- 9

13 het och otillräcklighet. Effektivitetskrav och brist på tid gör att det mest blir ytligt prat. Detta bekräftas av Mollberger Hedqvist (2006) som i sin doktorsavhandling undersöker hur pedagoger kan utveckla sin yrkeskicklighet genom samtal. Hon studerar de samtal och berättelser som uppstår mellan pedagoger under barnkonferenser och under grupphandledning. Hon finner två olika sätt att förhålla sig och att samtala. Hon beskriver samtal och berättelser där erfarenheten hålls tillbaka, den generella kunskapen och regler styr pedagogernas förhållningssätt. I samtalet framträder pedagogernas föreställningar om de olika synsätten på kunskap. De olika synsätten konstateras men bryts aldrig mot varandra. Det bjuds inget motstånd i dialogen mellan pedagogerna. Det handlar om reproduktion och att agendan utestänger den egna rösten, pedagogerna möter varandra med den givna kunskapen. De vet hur saker och ting förhåller sig. De tar sin egen kunskap för given. Nyfikenheten och alternativa tankar och göranden uteblir. Det handlar mer om bekräftelse än om reflektion Det öppna lyssnandets möjlighet Mollberger Hedqvist (2006) finner också ett annat sätt att förhålla sig och det kallar hon Det öppna lyssnandets möjlighet. Pedagogerna lär i dialogen de skymtar sin egen erfarenhet och de sätter ord på sin erfarenhet. Genom pedagogernas berättelser blir den egna erfarenheten synlig och tillgänglig. Att mötas blir ett lyssnandets utmaning och en öppenhet för nya erfarenheter och en möjlighet att vända blicken mot sig själv. Författaren menar att den insiktsskapande dialogen har skapats ur en reflektion över mötet med barnet. Hon sammanfattar och skriver att pedagogernas blick mycket sällan vändes till en reflektion över mötet med sig själv. Pedagogernas insikter om barnet framträder i berättelserna. Men deras insikter om sig själva lyser med sin frånvaro. När blicken har vänts mot dem själva har pedagogerna nyfiket närmat sig ett öppet lyssnande till sig själva och till varandra i handledningssamtalet. Detta att lyssna till sig själv blir en möjlighet till förståelse menar Mollberger Hedqvist. Det finns en inneboende kunskap i pedagogernas erfarenheter som kan komma till uttryck och bli en medveten kunskap. Hon framhåller att goda pedagoger kräver goda samtal och att samtal är en kunskapsform där man fördjupar sitt yrkeskunnande genom att samtala med sina kollegor. Om samtalet blir gott eller dåligt, beror på hur vi möter och förhåller oss till de utmaningar som samtalet ställer oss inför. 10

14 Bekräftelsen överväger framför reflektion I pedagogernas vardag finns dessa olika synsätt och insikten om skillnader i synsätt är en aspekt av pedagogens yrkeskunnande. Mollberger Hedqvist ser inte eller mycket sällan en förbindelse mellan pedagogernas föreställningar och deras erfarenhetsvärld i samtalen. Samtalen cirkulerar kring deras föreställningar om kunskap, tankar om kunskap - kunskapssyn. För att gå vidare i reflektionsprocessen och undersöka sina erfarenheter krävs en berättelse som kommer ur handlingen - görandet i yrkesutövandet. Berättandet tar med sig handlingen till tanken. Mollberger Hedqvist (2006) menar att det är viktigt återvända till handlingen och genom berättelsen kan handlingen förbindas med tanken. Med andra ord vi reflekterar över handlingen och har möjlighet att ompröva den. Det vill säga att vi är öppna för våra erfarenheter och att någon mottar vår berättelse och ger oss respons. Hon skriver vidare att för att utveckla ett yrkeskunnande i ett samtal krävs denna lyssnande hållning till varandra där olika sätt att se och handla får brytas mot varandra. Ett lärande som kommer inifrån handlar om att förstå det man erfarit. Pedagogernas medvetenhet om sin kunskap och deras bekräftelse av sig själva handlar mest om att sätta ord på det de redan vet och att de bekräftar sig själva i motsats till att de utmanar sig själv. Bekräftelsen överväger framför reflektion. Bekräftelse och reflektion handlar om omsorg och utmaning. Att bekräfta sig själv är ett slags omsorgsperspektiv på sig själv Att utmana sig själv är att befinna sig i en kreativ motgång i yrkeskunnandet menar Mollberger Hedqvist. Det sokratiska samtalet Det sokratiska samtalet utmärks av ett lyssnande som gör att insikten hos den andre kommer fram av sig själv. Bjurwill (1998) beskriver det sokratiska samtalet som består av följande kriterier Det är fritt löpande - dialogen är öppen för påkallade och opåkallade idéer. Vidare utmärks det sokratiska samtalet av att man accepterar den tysta kunskapen som grund för inlärning, den personliga eller privata kunskapen, den praktiska kunskapen. Vardagligheten ses som en plattform för pedagogisk påverkan. Det utmärks vidare av improvisation och tolerans för oliktänkande och en bredvillighet att ändra ståndpunkt och inställning, en vilja att bjuda på sig själv är också något som utmärker det sokratiska samtalet. 11

15 Att samtala är att lyssna Att föra ett samtal en verklig dialog innebär alltså till stor del att kunna lyssna och lyssna in. Inom aktionslärandet använder man sig av lärgrupper där det lärande samtalet är centralt. Jag finner där konkreta former för ett aktivt lyssnande. Deltagarna i lärgrupperna uppmanas att reflektera över den egna lyssnarkompetensen. Aktivt lyssnande innebär en förmåga att hänga med, att lyssna för full förståelse och att matcha och stimulera samtalet. Det viktigaste är att lyssna aktivt engagerat och intresserat. Här är kriterierna på en god lyssnare enligt aktionslärandet. 4 En god lyssnare Tar vara på tillfället frågar sig vad kan jag lära mig av detta? Undviker att bedöma, lyssnar för full förståelse. Lyssnar efter centrala teman eller idéer Är engagerad och visar också det med kroppsspråket - Ger feedback, frågar, stämmer av. Kämpar med okoncentration - Tolkar laddade ord och söker feedback på sin tolkning. Förutser, sammanfattar, lyssnar mellan raderna och ser helheten. Försöker möta samtalspartners sinnestämning, kalibrerar in stämning och matchar partnern. Ger akt på kroppsspråk - Har och uppvisar empati Utmärkande för en mindre god lyssnare Slutar lyssna om framförandet eller ämnet är tråkigt - Brukar ofta råka i argumentation. Lyssnar hela tiden efter fakta. Lyssnar inte till helheten. Blir lätt distraherad, hoppar i diskussionen. Visar inte engagemang, låtsas mer vara intresserad men kämpar inte med sin okoncentration. Reagerar på värdeladdade ord - Dömer ofta och snabbt. Tar egen utflykt i ord om samtalspartnern är långsam och avbryter. 4 Referat Reflektera över din lyssnarkompetens Utbildningsmaterial för aktionslärande metodkonsult Stefan Bergstrand Centrum för Aktionslärande i Sverige 12

16 Försöker i samtalet övertyga partnern om sin egen sanning. Startar gärna samtal med förbipasserande eller inbrytare. Påpekar ofta det som han/hon tycker är fel - Ignorerar kroppssignaler som ges. Visar ingen inlevelseförmåga 5 Att ges tillfälle att analysera sig själv som lyssnare och att inventera sina mindre goda lyssnar erfarenheter leder också till att man som deltagare i en samtalsgrupp kan ge tydliga signaler om hur man vill bli bemött. Om man upplever förtryckande samtal är det viktigt att kunna ge tydliga signaler så att förtryckaren kan reflektera över sitt beteende och i bästa fall förändra samtalsbeteendet menar Bergstrand. Att skriva är att samtala med sig själv Ett sätt att förtydliga, förädla och fördjupa den egna kunskapen är att skriva. Dagboksskrivande kan vara som att samtala med sig själv skriver Davidsson & Boglind (2000) I syfte att få bättre och djupare förståelse för något kan man säga att tanken stannar upp vid en företeelse t.ex. en händelse i förskola eller skola, något som man känner ett behov av att få en djupare förståelse av. Davidsson och Boglind refererar till Bengtssons (1996) båda begrepp självreflektion och reflektion som tänkande och framhåller att syftet med att skriva yrkesdagbok är att stödja både självreflektion och reflektion över det kommande yrket. När man har tänkt färdigt kommer en skrivfas menar Tiller (1998) i loggboken skriv man ner vad som händer. I dagboken integreras också tankar och känslor. Analytiskt kommer dagbokskrivandet efter loggboken. Kommentar Att samtala betyder att öppet våga möta en annan människa och därigenom också att möta sig själv. För att det goda samtalet skall infinna sig krävs ett aktivt lyssnande. Genom att identifiera det goda samtalet kan man uppöva sin lyssnarkompetens. Att skriva kan ses som ett samtal med sig själv. Tiller menar att i det första stadiet av skrivandet noterar man det som händer (loggboken) därefter går man tillbaka till det man skrivit och där integreras också tankar och känslor. 5 Referat Reflektera över din lyssnarkompetens Utbildningsmaterial för aktionslärande metodkonsult Stefan Bergstrand Centrum för Aktionslärande i Sverige 13

17 REFLEKTION Rent språkligt härstammar begreppet reflektion från det latinska verbet reflectere. Ordboken 6 beskriver betydelserna återkasta återspegla tänka, fundera överväga. Här innebär reflektion att i tankarna gå tillbaka för att tänka efter. Emsheimer (2005) har en definition på reflektion den får också bli min Reflektion skiljer sig från vanligt tänkande eller grubblande genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar. (s.5) Dewey (1996) har utarbetat en teori angående reflektion i läraryrket. Det reflekterade tänkandets början är en upplevelse som får en att stanna upp. Reflektionens olika stadier definieras. Det handlar om att formulera ett problem och hypoteser för problemets lösning, samla relevanta observationer för att testa hypoteserna i tanke och handling. Det sista stadiet menar Dewey kan bestå i att se in i framtiden genom att göra en prognos en förutsägelse. Reflektionen innefattar observation. Reflektionen innefattar också förslag. Data och idéer påverkar varandra ömsesidigt och är oundgängliga faktorer i det reflekterande tänkandet. Dewey ser fem faser eller aspekter av det reflekterande tänkandet: Förslag - Intellektualisering - Den vägledande idén - Hypotesen - Resonemang. Ordningsföljden mellan dessa faser är inte given. En fas kan också utvidgas. Dewey menar att hypotesen prövas genom handlingar. Reflektionen innebär också en hänvisning till framtiden och till det förflutna. Förmågan att strukturera kunskaper utgörs till stor del av att man granskar tidigare fakta och idéer och att man relaterar dem till varandra utifrån en ny bas, nämligen den slutsats man kommit fram till. Van Manen i Alexandersson (1994) menar att reflektion har blivit ett annat ord för tänka inom undervisning i meningen av att överväga. Van Manen pekar på möjligheterna att bli medveten om sin kunskap och få möjligheter att utveckla den genom reflektionen. I en tankeväckande reflektion kan läraren upptäcka vad han gjort och inse både begränsningar och möjligheter. Van Manen ser det också som problematiskt att det råder en sådan brist på tillfällen då kollegor kan reflektera tillsammans runt sin praktik. Han ser fyra nivåer av systematisk reflektion. 6 Bonniers Svenska ordbok (1989) Malmström-Györki-Sjögern 14

18 Det vardagliga tänkandet Då vi sätter ord på våra erfarenheter Därefter en mera systematisk reflektion över egna och andras erfarenheter med målet att komma till teoretisk förståelse och kritisk insikt. Slutligen ett metatänkande, vi tänker över vårt sätt att reflektera och teoretisera för att komma till en mer självreflekterande uppfattning om kunskapens väsen Tiller (1998) menar att det är mycket viktigt att läraren liksom spelarna tar time out för att få en helhetssyn och en större överblick över spelet, en distansering. Läraren behöver liksom spelaren skaffa sig distans till sin egen verksamhet. Tiller beskriver hur läraren kan använda sig av ett outnyttjat utrymme för reflektion i vardagen, han föreslår fem minuter varje dag. Tiller ser tre steg där man använder tre minuter till att tänka på de ljusa och positiva händelserna - varför blev det så bra? Därefter använder man en minut för att tänka på de mest mörka och problematiska erfarenheterna och varför det blev som det blev. Den sista minuten skall användas till att tänka över vad man lärt av dagen och vad som är viktigt att ta med till kommande dagar. Reflexiv kompetens Den professionella personen måste utveckla en reflexiv kompetens menar (Sommer.2005). Han framhåller vikten av att avprivatisera den personligt upplevda kunskapen. I en starkt föränderlig värld måste kunskaper läras in och läras av för det skall kunna användas på ett meningsfullt sätt. Reflexiv kompetens innebär ett ständigt sökande och att man avstår från uni-versell förståelse av såväl teori som praktik och att välja en multi-versell förståelse skriver Sommer. Han menar också att det blir av allt större betydelse med en bred praktiskt erfaren och systematiskt reflekterad kunskap från vardagslivets många olika kontexter för att den reflekterande praktikern kontinuerligt ska kunna kvalificera sig. Bjurwill (1998) framhåller att reflektion handlar om att utveckla en förmåga till dubbla synsätt och därmed också en förmåga till beredskap för förändringar och en bättre handlingsberedskap 15

19 Praktisk reflektion Emsheimer (2005) har utvidgat reflektionsbegreppet ytterligare i boken med titeln Den svårfångade reflektionen där han försöker närma sig metoder och skissar på några utkast till praktisk reflektion Han påpekar att man inte blir klokare bara av att göra erfarenheter utan att göra något med dem. Han beskriver reflektion som ett slags pusselläggande och skriver att Forumspel kan jämföras med pusselläggande. Forumspelet när det är som bäst representerar reflektion - det handlar om att Se - tänka - relatera - pröva - resonera. Forumspelet utvecklar aspektseende Spelets poäng är inte att finna den ideala lösningen, det finns inget rätt eller fel. Alla tänkbara infallsvinklar är viktiga. Det kan hända att en lösning eller ett infall kan kännas så rätt att alla bitar faller på plats -. Men det handlar om att finna så många lösningar som möjligt. Och att kunna betrakta problemet ur en mängd olika perspektiv så att man börjar ompröva sina gamla tankar och får se sina relationer från ett annat håll - ur en annan människas perspektiv. Man får syn på nya kombinationer Gestaltandet är där med förutsättningen för att se företeelserna ur ett annat perspektiv. Reflektion och lärande kan också ses som ett slags pusselläggande menar Emsheimer. Det handlar om att genom uppmärksamhet och perception koppla samman skeenden och olika delprocesser att relatera, för att därefter bryta isär och nya infallsvinklar blir möjliga. Man måste vara van vid att stå utan förklaringsmodeller och själv arbeta med sitt material. Det handlar om att Se - förstå - handla och att Lägga märke till. Spontant lägger man märke till detaljer som motsvarar våra förutfattade meningar, där ett samtal kan synliggöra fenomenet eller situationen. Emsheimer jämför reflektionsprocessen med forskningens grundelement. Fenomen- Förståelse-Slutsats-Handling. Det handlar i realiteten om de olika forskningsstegen: Insamling av data - Bearbetning analys - Slutsatser. För att tänkandet skall bli reflektion inte bara spontana idéer är det viktigt att alltid inta minst två eller helst fler positioner och att sytematiskt söka och koppla samman olika idéer. Där igenom uppstår nya mönster menar författaren. Han uppmanar oss till att missförstå oss själva, till omtänkande och till perspektivbyte och att ändra utsiktspunkt. Han ställer olika frågor som fördjupar och utvidgar reflektionen. De handlar om aspektseende vidare om delarna i förhållande till helheten om tolkning och om sorteringsordning. 16

20 Vidare menar han att betraktandet av skillnaden är den mest kraftfulla källan för information vi kan nå. Skillnaden ökar förmågan att se och betrakta de gemensamma dragen. De konkreta råden blir då att: Ta fasta på skillnaden att söka skillnader och att försöka förstå den information skillnaden berättar om. Slutligen att ställa frågor som blottlägger skillnader. Han talar också om att arbeta med abduktion i reflektionsprocessen. Abduktion innebär en pendling mellan induktivt och dedutivt arbete. Induktion innebär att utgå från empiri och generera teori. Deduktion innebär däremot att man utgår från teori som läggs på materialet (datan). Abduktion gör att man genererar en förståelse - en liten teori utifrån sitt material. Emsheimer(2005) gör en genomgång av olika reflektionsteorier och ställer sig kritisk till att reflektion har likställts med metatänkande där fokus riktas mot tänkandet bakom handlingen och skälen till olika handlingar. Han menar att konsekvensen av metatänkandet blir att fokus flyttas från situationen till tänkandet bakom. Risken är att man förlorar fotfästet skriver författaren. Medan Grimmett (1988), Dewey (1933) och Schön (1983) framhåller situationen som kärnan för reflektionen är andledningslitteraturen är full av metareflektion menar Emsheimer. Att återkalla det som skett Det är viktigt att återkalla det som skett skriver Handal & Lauvås (2000). De beskriver tre faser i reflektionsprocessen. Det handlar först om att hämta fram och granska det som skett, därefter att återuppväcka känslor och att ställa frågorna om, vad som var viktigt, positivt eller negativt i den upplevda praxisen. De positiva känslorna kan användas som en drivkraft i reflektionsprocessen. De negativa får inte vara ett hinder för att synliggöra centrala förhållanden. Den tredje fasen blir det som de kallar omvärdering av erfarenhet. Tanken är att till den egna erfarenheten anknyta andra idéer begrepp kunskaper och känslor för att utveckla de kognitiva strukturerna, bygga ut och kanske förändra dem. Reflektion i lärarutbildningen Emsheimer (2005) fann i sin forskning att studenterna i stor utsträckning saknar metoder för reflektion. Något som även stöds av studier som utförts vid Högskolan i Borås (Andersson 2002; Eriksson 2001, Kihlström 2006). Han fann att studenter i sin praktikbearbetning oftast stannade på nivån att berätta för varandra istället för att reflektera över sina olika erfarenheter. Studenterna frågade efter hjälp och pedagogisk ledning vid bearbetningen av praktikerfarenheterna. De ställde frågan, vad 17

21 betyder det att utveckla sin reflektion och att nå fram till en fördjupning. Ofta söker studenten främst efter likheter för att kunna generalisera. Uppgiften att bearbeta praktikerfarenheter uppfattades som att omformatera. Man vet att man skall göra något - men inte HUR det ska gå till. Emsheimer(2005) fann tre nivåer i uppfattningar av innebörden av praktikbearbetning: Rapportera vad man varit med om - Göra vissa jämförelser - Försöka förstå skillnader och likheter. Han konstaterar att studenterna saknar metoder för bearbetning och det är inte intressant att bara berätta vad man varit med om. El-Dib (2002) studerar lärarstudenters praktikrapporter där studenterna i slutet av sin lärarutbildning förväntas ha utvecklat en reflexiv kompetens. Men hon finner att de flesta studenter beskriver sitt forskningsfokus utan att beakta tänkbara orsaker. De är bara ett fåtal studenter som kan problematisera och se fenomenet ur olika aspekter så som sociala, etiska och kulturella. El-Dib framhåller att man under hela utbildningen talat om vikten av reflektion men att man ej givit plats för reflektion som ett innehåll i utbildningen. Behov av att utveckla den kollektiva reflektionen Emheimer (2005) fann två uppfattningar av begreppet reflektion som framkom i lärarstudenters lärande. Reflektion som tyckande - att anlägga egna värderingar och reflektion som att anlägga ett vetenskapligt perspektiv objektivitet resonemangen kan inte påverkas av ett identifierat subjekt. Vem som helst ska kunna föra resonemanget. Emsheimer har också intervjuat lärarutbildare om hur de ser på begreppet reflektion. Han fann att även lärarutbildarna saknade svar på reflektionens innebörd liksom metoder för hur man skulle hjälpa studenterna till en djupare förståelse. Han menar att det finns en parallell mellan studenternas avsaknad av metoder och lärarutbildarnas. Det finns alltså ett behov av att utveckla den kollektiva reflektionen bland lärarutbildarna. Han ställer sig kritisk till att lärarutbildningen ofta arbetar med slutna teorier där ordningen redan är given. Det är inte en bra utgångspunkt för att utveckla kritiskt tänkande och reflektion mena författaren. Han refererat till Dewey som säger: För att kunna vara förvånad måste man hålla en given förklaring ifrån sig. Praxisbegreppet Handal & Lauvås (1990) diskuterar och definierar begreppet praktisk yrkesteori som handlingsberedskap. Det är i samband med bestämda situationer som yrkesteo- 18

22 rin aktualiseras och blir tillgänglig för reflektion och handledning. Den praktiska yrkesteorin utgörs av det vi faktiskt lägger tonvikten vid i det dagliga arbetet - under handlingstvånget, det är vardagskunskapen och de värderingar och kunskaper vi bär på. Vi har ett föga medvetet förhållande till våra yrkesteorier. Det handlar om vår omedvetna relation till förtrogenhetskunskapen. Men det är viktigt att ta reda på vad vi faktiskt vet - men som vi inte vet om att vi vet. För många yrken gäller att de praktiska yrkesteorierna utvecklas redan från tidig ålder. Föreställningar omkring yrket, värderingar, erfarenheter och kunskaper är sammanflätade. De minst tillgängliga är de äldsta och knutna till djupa känslomässiga aspekter av oss själva. Praktisk yrkesteori är ett individuellt fenomen men den utvecklas och formas i samspel med vår omgivning. Författarna ringar in de element som denna praktiska yrkesteori består av och hur de är förbundna med varandra. Det handlar om tre delkomponenter det är personliga erfarenheter, förmedlade kunskaper (teori) och värderingar. Lövile i Handal & Lauvås (2000) illustrerar pedagogens praktik genom en teoretisk modell i tre nivåer som kallas för Praxistriangeln. Nivå ett P1 utgör handlingsnivån. Det är på den nivån läraren befinner sig då hon/han handlar och vid planering av vad som skall göras. P2 nivån är den nivå där man motiverar den pedagogiska handlingen. Man anför beprövad erfarenhet och teoretiska skäl. På P3 nivån analyseras handlingen utifrån etiska skäl. Var det rätt att göra som man gjorde? Författarna använder sig av Lövlies praxistriangel och utifrån dennes språkbruk kommer man fram till att praktiska påståenden kan underbyggas av tre typer av skäl och argument så som praktikbaserade, teoribaserade och etiska skäl( Figur 1) 19

23 Figur 1 Praxistriangeln. Fri tolkning av Lövile i Handal & Lauvås ( 2000) Praxistriangeln kan även ses omvänt, där handlingsnivån är det översta och synliga (observationen) och teoretiska och etiska skäl är det underliggande. Mollberger Hedqvist (2006) både breddar och fördjupar begreppet Praxis hon menar att Praxis är alla mänskliga och sociala verksamheter som inte tar sikte på att framställa en produkt. Vår praxis skapas av våra hållningar där hållning och förhållningssätt kan beskrivas som inarbetade mönster och som vanemässiga former. Att möta och bemästra livets utmaningar är alltså en fråga om vår hållning till livet. Med vårt förhållningssätt till varandra signalerar vi något till varandra, vår praxis är grundläggande etisk. I vår praxis ingår följande mänskliga handlingar som: samtala - dansa - älska - ge omsorg - ge erkännande till andra och att kräva erkännande från andra. Hon menar att vår praxis är något som vi går in i eller ger oss hän till. Värdet 20

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15 Riktlinjer för VFU 150921 Yvonne P-Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor ht-15 Yvonne P-Hildingsson yvhi@hh.se 035-167522, 0735-251836

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL MINDFUL PEOPLE i Mindful People Publishing www.mindfulpeople.se/pub Mindfulness Guide - Training

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer