Underlag kring flytande förnyelsebara drivmedel 2015
|
|
- Ann-Charlotte Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Underlag kring flytande förnyelsebara drivmedel 2015 Redovisning av Trafiknämndens uppdrag till ÖstgötaTrafiken Eva Skagerström
4 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Förnyelsebart mål... 2 Dagsläget... 2 Omfattning... 2 Biogas... 3 Övriga drivmedel... 3 Nu gällande avtal... 3 Förnyelsebara drivmedel för bussar... 4 Tillgång på förnyelsebara drivmedel... 4 Tillgång på förnyelsebara drivmedel för olika fordonstyper... 4 Förnyelsebart 2015 eller Samhällsekonomi... 6 Omvärldsfaktorer... 7 Tillgång och utveckling av förnyelsebara drivmedel generellt... 8 ÖstgötaTrafikens Rekommendation... 9 Referenser... 9 Bilaga
5 Bakgrund Syfte Syftet med denna rapport är att fullgöra det uppdrag som Trafiknämnden gav ÖstgötaTrafiken att överlämna ett underlag kring flytande förnyelsebara drivmedel från Bakgrunden till uppdraget är det inriktningsmål som ÖstgötaTrafiken i samråd med landstinget och länets kommuner fattade 2008, att kollektivtrafiken senast 2015 ska drivas med förnyelsebara drivmedel. Förnyelsebart mål Målet att 2015 köra på enbart förnyelsebara drivmedel omfattar personbilar och bussar i den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Inriktningen har varit biogas så långt möjligt. Där biogas inte är möjligt är inriktningen flytande drivmedel som kan användas i befintliga dieselfordon. Då beslutet om förnyelsebart 2015 togs omfattade kollektivtrafiken i ÖstgötaTrafikens regi allmän kollektivtrafik samt särskild kollektivtrafik i form av länsfärdtjänst. Den särskilda kollektivtrafiken i ÖstgötaTrafikens regi har sedan dess ökat och kommer att öka avsevärt de närmaste åren. Anledningen är att Motala, Vadstena, Mjölby, Ödeshög, Linköping och Norrköping har lämnat över ansvaret för att upphandla och driva trafik i kommunal färdtjänst och till viss del skolskjuts. Kostnaderna för den kommunala särskilda kollektivtrafiken och skolskjuts belastar respektive kommun och denna trafik ingår inte i beslutet som fattades År 2008 då beslut fattades om enbart förnyelsebara drivmedel bedömdes att diesel tillverkad av förnyelsebara råvaror (synetisk diesel) skulle finnas kommersiellt tillgängligt till Utvecklingen har sedan dess stannat av och i dags läget finns det inget som tyder på att nya flytande förnyelsebara drivmedel blir kommersiellt tillgängliga innan Istället för satsningar på helt förnyelsebara drivmedel har nationella satsningar främst varit inriktade på ökad inblandning av förnyelsebara drivmedel i diesel och bensin samt el- och elhybrider. Idag finns tre förnyelsebara drivmedel kommersiellt tillgängliga för bussar: biogas, etanol samt rapsmetylester (RME). Dagsläget Omfattning Idag kör 300 bussar i den allmänna kollektivtrafiken i Östergötland och 140 fordon i Länsfärdtjänsten Tillgången på fordon anpassade för särskild kollektivtrafik och som kan drivas med förnyelsebara drivmedel är mer begränsad än för bussar i allmän kollektivtrafik. I den allmänna kollektivtrafiken kör idag hälften av bussarna på biogas, ett fåtal på RME och resten på diesel. Antalet bussar som drivs med biogas har ökat kraftigt sedan Bussarna som kör på biogas är stationerade i Linköping, Norrköping och Motala. I den allmänna kollektivtrafiken så återstår 130 bussar som idag körs på diesel. Hälften körs i landsbygdstrafik samt i länets mindre tätorter. Resten av de dieseldrivna bussarna körs i expresstrafik. 2
6 80% 70% 60% 50% 40% 30% dieselbussar gasbussar 20% 10% 0% Bild 1. Bussar i allmän kollektivtrafik i ÖstgötaTrafikens regi fördelat på drivmedel. Geografiskt är fordonen stationerade vid 27 bussdepåer av varierande storlek inom regionen. Varav fyra depåer är byggda för biogasfordon. Under 2011 förbrukade bussarna i den allmänna kollektivtrafiken totalt 6,9 milj Nm3 biogas och 5 milj liter diesel. Biogas Samtliga fordon depåställda i Linköping, Norrköping och Motala kör på biogas. Gasdrivna fordon finns som tätortsbussar och bussar för närområdestrafik. Utbudet av renodlade landsbygdsbussar är begränsat i gasdrift och fordon för regional stomlinjetrafik saknas helt. Satsning på biogas har gjorts i så stor utsträckning som hittills varit möjligt. I Finspång och Mjölby pågår det relativt långtgående planer på investeringar i tankanläggningar för biogas. I dessa två orter kan det skapas förutsättningar för biogasdrivna bussar från och med När det gäller de anpassade fordon som används i den särskilda kollektivtrafiken har det tidigare helt saknats gasdrivna fordon som tillräckligt väl uppfyller krav för funktionshindrade. Övriga drivmedel I Norrköping kör fem fordon på RME och i Finspång kör sedan hösten bussar stationerade i Finspång på RME på entreprenörens eget initiativ. Övriga bussar drivs med diesel. De dieseldrivna bussarna körs framförallt i landsbygdstrafik men också i tätortstrafik i Mjölby samt expresstrafik. I den särskilda kollektivtrafiken (länsfärdtjänst i dagsläget) drivs samtliga bussar med diesel. Nu gällande avtal All kollektivtrafik i ÖstgötaTrafikens regi är upphandlad, när avtalen löper ut varierar med olika typer av trafik. Länsfärdtjänsten är upphandlad till Den dieseldrivna landsbygdstrafiken samt tätortstrafik i Finspång och Mjölby är upphandlad till juni 2016 medan avtalet för expresstrafiken löper till Hittills har förnyelsebara drivmedel införts vid avtalsstart. I nu gällande avtal gällande längre än 2015 och där bussarna drivs med diesel är det möjligt med övergång till förnyelsebara drivmedel under avtalsperioden. 3
7 Förnyelsebara drivmedel för bussar Tillgång på förnyelsebara drivmedel Idag finns det tre kommersiellt tillgängliga förnyelsebara drivmedel som kan användas i busstrafik: biogas, etanol och RME. Alla tre har sina för- och nackdelar. Bedömningen är att endast dessa tre förnyelsebara drivmedel kommer att finnas kommersiellt tillgängliga även år Biogas kan endast köra i fordon speciellt byggda för att köras på gas. Biogas kräver ny infrastruktur för både distribution och tankning. I Östergötland har bussdepåer speciellt anpassade för biogas byggts i samband med övergång till biogas. Vid dessa depåer sker så kallad långsamtankning under tiden bussen står stationerad vid depån. Fördelen med långsamtankning är att större mängder gas kan tankas i fordonet jämfört med snabbtankning. Biogas är det drivmedel som ger den minsta negativa klimatpåverkan av de tre drivmedlen däremot är biogasbussar mindre energieffektiva än dieseldrivna bussar. Biogasen i Östergötland har ytterligare en miljöfördel genom att den är producerad av avfall. Etanol kräver bussar speciellt anpassade för att drivas med etanol. Etanoldrivna bussar kan inte, till skillnad från etanoldrivna personbilar, köras på bensin eller bensininblandningar. Den etanol som används för busstrafik kommer främst från Brasilien och är tillverkad av sockerrör. I Norrköping tillverkas etanol av spannmål som huvudsakligen används för låginblandning i bensin. Etanoldrivna bussar finns för både tätortstrafik och i begränsad omfattning för landsbygdstrafik. Miljönyttan med etanol har periodvis debatterats flitigt. Hur stor klimatpåverkan etanol ger varierar stort med vilken råvara som används vid etanolproduktionen. Den största fördelen med RME är att befintliga dieselbussar kan användas. RME går att köra i alla typer av dieseldrivna bussar, däremot inte i nyare personbilar. Om inte bussen är anpassad för RME från fabrik måste mindre anpassningar av bussen göras och fordonstillverkaren godkänna att bussen drivs med RME. Införandet av miljöklassen EURO VI som gäller alla nya bussar from 2014 kan innebära att urvalet av bussar som fordonstillverkaren godkänner att köras på RME begränsas. Nackdelen med RME är att det är relativt köldkänsligt och vid mycket kallt väder bör man köra på diesel. RME har liksom etanol ifrågasatts på grund av att åkermark används för att producera drivmedel istället för mat. RME ses allmänt som en övergångslösning i väntan på mer effektiva drivmedel. Syntetisk diesel, benämns också HVO, är kemiskt identisk med diesel. Skillnaden är att syntetisk diesel tillverkas av förnyelsebara råvaror. Syntetisk diesel finns sedan några år kommersiellt tillgänglig men råvarubasen är palmolja och på grund av kritik från bland annat miljöorganisationer så har den inte införts i Sverige. I Sverige tillverkas syntetisk diesel dels baserad på tallolja och dels på rapsolja och slaktavfall. Den svenska syntetiska dieseln används för inblandning i fossil diesel. Det finns inget som tyder på att ren syntetisk diesel kommer att finns kommersiellt tillgängligt de närmaste åren. Tillgång på förnyelsebara drivmedel för olika fordonstyper Kollektivtrafiken körs med olika typer av fordon. Bussar i den allmänna kollektivtrafiken klassas utifrån storlek och användningsområde. Större bussar indelas i landsbygdsfordon och tätortsfordon. Inom respektive användningsområde finns det olika fordonstyper som normalbussar, ledbussar och dubbeldäckare. I den allmänna kollektivtrafiken körs också mindre bussar inom ramen för 4
8 servicetrafik. För samtliga bussmodeller finns det idag fordon som är möjliga att köra på RME efter fordonsleverantörens godkännande. Etanoldrivna bussar saknas som dubbeldäckare men finns för övriga större bussmodeller. Bussar som kan drivas på biogas är mer begränsat. Gasdrivna tätortsfordon finns men urvalet är begränsat för landsbygdstrafik. Dubbeldäckare saknas helt i gasutförande. Fordon i den särskilda kollektivtrafiken som kan drivas på förnyelsebara drivmedel är betydligt mer begränsat än motsvarande i den allmänna kollektivtrafiken. Det beror på att dessa fordon tillverkas i mindre serier och utvecklingen går därför inte lika snabbt. I den särskilda kollektivtrafiken kör mindre bussar med upp till 8 passagerare. För dessa fordon är möjligheten att köra på förnyelsebara drivmedel begränsat. Enstaka fordonsleverantörer kan erbjuda gasdrivna bussar med upp till 8 passagerare. Fordon som tar fler än åtta passagerare är idag möjliga att köra på RME och i begränsat urval biogas. I den särskilda kollektivtrafiken används också vanliga personbilar. Personbilar finns i ett stort antal modeller för gas respektive etanol, här är det tillgången på tankställen för de olika drivmedlen som sätter begränsningen. Det finns idag inga biltillverkare som godkänner att nyare fordon körs på RME. I bilaga 1 redovisas tillgången på förnyelsebara drivmedel för olika fordonstyper mer detaljerat. Förnyelsebart 2015 eller 2016 I den allmänna kollektivtrafiken så återstår 130 bussar som idag körs på diesel. Hälften kommer att handlas upp med trafikstart juni 2016, dessa körs i landsbygdstrafik samt i länets mindre tätorter. Resten av de dieseldrivna bussarna körs i expresstrafik och är upphandlad till juni Enda alternativet för att nå målet med befintliga fordon är att ersätta dieseln med RME vilket är möjligt för alla återstående 130 bussar. Det kräver dock att respektive fordonstillverkare godkänner det. RME har funnits under lång tid som drivmedel och erfarenheten av att köra på RME är relativt stor. Olika studier ger olika merkostnader för att köra på RME jämfört med diesel. Kostnaderna i denna rapport är främst hämtade från egna erfarenheter av RME i busstrafik. Merkostnaden för att ersätta diesel med RME baseras på det RME-försök som ÖstgötaTrafiken 2009 genomförde tillsammans med dåvarande Orusttrafiken. Kostnaderna har justerats med aktuella priser. Merkostnader för att ersätta diesel med RME i busstrafik härstammar från fyra olika faktorer: extra tankanläggning, tätare service, anpassning av fordon för RME-drift samt drivmedelskostnader. Här presenteras merkostnaderna för RME för två olika scenarier, dels övergång till RME från och med juni 2015 och dels övergång från och med juni Anledningen till det andra scenariot är att hälften av de idag dieseldrivna fordonen är upphandlade till juni Merkostnaden för att ersätta diesel med RME för de återstående 130 bussarna i den allmänna kollektivtrafiken från och med juni 2015 är 12 miljoner det första året. Den största kostnaden, drygt hälften, kommer av det extra servicebehov som fordonstillverkarna rekommenderar vid övergång till RME. I dagsläget är RME billigare än diesel, i denna rapport har antagits att drivmedelskostnaderna är lika stora. Både dieselpris och RME priset varierar över tid, priset på RME följer främst priset på 5
9 rapsolja. I detta scenario är förutsättningen att samtliga bussar har anpassats för RME-drift och att samtliga depåer har en egen tankanläggning för RME. Om övergången till RME-drift flyttas fram ett år, till juni 2016, då hälften av bussarna handlas upp med krav på förnyelsebara drivmedel under hela avtalsperioden ändras förutsättningarna. Den årliga merkostnaden i detta scenario blir då 5,5 miljoner. Även här står det extra servicebehovet för den största merkostnaden, nästan tre fjärdedelar av merkostnaden. Det är framförallt minskad kostnad för anpassning av fordon och minskat servicebehov som innebär lägre kostnad än i det första scenariot. I detta scenario har antagits att de nya fordon som handlas upp anpassas för RME-drift från fabrik. Dessa nya fordon har inget extra servicebehov och ingen merkostnad vid inköp jämfört med motsvarande dieselfordon. Kostnaden för tankanläggning blir marginellt mindre, eftersom det i båda scenarierna krävs dubbla tankanläggningar då diesel används som backup vid extrem kyla. Vid ny upphandling så ökar valfriheten för entreprenören genom att vissa bussmodeller finns för etanoldrift. Sammanfattningsvis så kostar det 12 miljoner det första året att ersätta diesel med RME för samtliga dieseldrivna bussar i den allmänna kollektivtrafiken from juni ,5 miljoner per år att ersätta diesel med RME från och med juni Skillnaden i merkostnader kommer främst från lägre kostnader för anpassning av befintliga dieselfordon till RME-drift och mindre servicebehov. I det andra alternativet antas att nya fordon som är anpassade för RME-drift från start handlas upp för landsbygdstrafiken. Hur stor merkostnaden faktisk blir är omöjligt att förutsäga. Den faktiska kostnaden beror på flera faktorer som exempelvis konkurrenssituation vid upphandling, aktuellt drivmedelspris, politiska beslut. Stockholms Lokaltrafik (SL) har genomfört ett RME-projekt under Merkostnaderna i detta försök är ungefär lika stora som kommit fram i denna rapport. Värmlandstrafiken som också har erfarenhet av RME uppskattar att merkostnaden är 2 kr per km, vilket är 4 gånger högre än vad våra beräkningar visar. Samhällsekonomi Skälet till att köra på förnyelsebara drivmedel är att minska den negativa påverkan på klimatet från kollektivtrafiken. Övergång till förnyelsebara drivmedel innebär minskade kostnader för samhället genom mindre påverkan på klimatet och lokala utsläpp. Klimatpåverkan och utsläpp kan värderas med nationellt vedertagna värderingsfaktorer. Genom att addera samhällets kostnader för klimatpåverkan och utsläpp till merkostnaden relativt dieseldrivna bussar så erhålls en jämförelse där också samhällets nytta med förnyelsebara drivmedel ingår. I figur 2 jämförs de tre förnyelsebara drivmedlen inklusive kostnader för utsläpp. Biogas är det drivmedel som är bäst ur klimatsynpunkt av de tre men också det drivmedel med högst merkostnad. Biogas är fortfarande ett relativt dyrt alternativ även om merkostnaden nästan halveras jämfört med diesel då samhällets kostnader för utsläpp inkluderas. I figuren ser man att om kostnaderna för utsläpp tas med är RME billigare än diesel. 6
10 kr per 100 km Biogas RME Etanol Diesel merkostnader koldioxid övriga utsläpp Bild 2. Merkostnader för olika drivmedel jämfört med diesel samt kostnader för klimatpåverkan och utsläpp. (Källa: Strateco Utveckling och ÖstgötaTrafiken) Omvärldsfaktorer Hur marknaden för förnyelsebara drivmedel utvecklas är starkt beroende av politiska beslut i Sverige och omvärlden. Användning och produktion av biodrivmedel i världen har vuxit kraftigt de senaste tio åren även om de fortfarande endast utgör 2 procent av den totala energianvändningen i transportsektorn. Nationellt har den politiska inriktningen varit att öka inblandningen av förnyelsebara drivmedel i fossila drivmedel och inte mot rena förnyelsebara drivmedel. Investeringsviljan har gått ner på grund av avsaknad av tydliga och långsiktiga politiska beslut. I oktober kom ett nytt förslag från EU-kommissionen som innebär begränsningar som påverkar framförallt RME. Förslaget innebär begränsningar i statsstöd till matgrödebaserade drivmedel samt nya direktiv för att räkna drivmedlens klimatpåverkan. Om förslaget genomförs kan det påverka tillgången på RME negativt. Andra faktor som påverkar utvecklingen av förnyelsebara drivmedel för kollektivtrafik är det nya miljökrav som gäller nya bussar från och med Fordonstillverkaren måste certifiera fordonet för alla drivmedel som fordonet ska köra på, det kan innebära att urvalet av nya fordon som är godkända RME begränsas från Målsättningen att gå över till förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafiken har även drivits av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Sedan 2001 har Svensk Kollektivtrafik, på senare år i samarbete med andra aktörer inom persontransporter, tagit fram ett miljöprogram som är en branschgemensam rekommendation innehållande miljökrav för trafikupphandling. Miljöprogrammet har hittills innehållit mål om ökad andel förnyelsebara drivmedel. I kommande 7
11 miljöprogram är målet omformulerat från andel förnyelsebara drivmedel till utsläpp av koldioxid per utfört transportarbete. I det kommande programmet finns också mål beträffande minskad energianvändning per utfört transportarbete. Tillgång och utveckling av förnyelsebara drivmedel generellt Etanol är det största förnyelsebara drivmedlet på världsmarknaden idag. Etanol har också sannolikt störst utvecklingspotential de närmaste åren. Etanolproduktion bygger i regel på redan stora tillgångar av en viss råvara i en region. USA och Brasilien står för nästan 90 procent av etanolproduktionen och etanolanvändningen. I USA sker dessutom en snabb utbyggnad av etanolproduktionen. EU har en betydande nettoimport av etanol. Biodiesel, inklusive RME, är det näst största förnyelsebara drivmedlet på världsmarknaden. Europa dominerar på biodieselmarknaden både vad gäller produktion och användning. De tre största producenterna av biodiesel är EU, USA och Brasilien. Biodiesel kan tillverkas av ett stort antal vegetabiliska oljor. Dagens produktion kommer från fyra huvudråvaror: palmolja, rapsolja, solrosolja och sojaolja. Palmolja används främst i Asien medan sojaolja används i USA. Raps- och solrosolja används främst i Europa. I Sverige användes endast biodiesel framställd ur raps, RME. Det finns många prognoser för framtida produktion och användning av biodrivmedel. Generellt för de flesta prognoserna är fortsatt ökad produktion och ökad efterfrågan. Både EU och USA har biodrivmedelsprogram som kommer leda till högre efterfrågan. Utveckling av priset påverkas alltmer av råvarukostnaden eftersom tillverkningskostnaden minskar. Marknadspriset på förnyelsebara drivmedel torde ha en stark koppling till de fossila alternativen eftersom de är substitut för dessa. Politiska beslut och styrmedel är en viktig aktör för prisutvecklingen. Situationen för de framtida idag ej kommersiella förnybara drivmedlen är mycket svår att förutsäga. Det finns ingen fullskalig anläggning för framställning av nästa generations drivmedel baserad på biobränslen, även om många pilot- och demonstrationsprojekt pågår. Energimyndigheten bedömer att inga nya tekniker för biodrivmedel kommer att slå igenom i sådan skala att det påverkar prissättningen för etanol och RME fram till år När det gäller nya tekniker så är elektrifierings- och hybridiseringsspåret hett. Redan idag finns hybridbussar där el används för att minska dieselförbrukningen, kommersiellt tillgängliga. När det gäller rena elbussar så kör två laddhybrider i Umeå på försök, ytterligare två bussar har upphandlats med samma teknik. Också i Göteborg kör två laddhybrider på försök. Bussarna laddas vid laddstationer på hållplatserna. Den första öppna upphandlingen någonsin i Europa av helt eldrivna stadsbussar har gjorts. Det är den holländska provinsen Friesland som har upphandlat sex eldrivna bussar. Bussarna kommer från den kinesiska busstillverkaren BYD, Build Your Dreams. 8
12 ÖstgötaTrafikens Rekommendation Syftet med denna rapport är att utgöra underlag angående flytande förnyelsebara drivmedel från Bakgrunden till uppdraget är det inriktningsmål som ÖstgötaTrafiken i samråd med landstinget och länets kommuner fattade 2008, att kollektivtrafiken senast 2015 ska drivas med förnyelsebara drivmedel. För den del av bussflottan som fortfarande kör på diesel är inriktningen att befintliga fordon ska kunna användas. Utredningen gör bedömningen att för befintliga fordon finns endast ett flytande förnyelsebart drivmedel, RME, tillgängligt i kommersiell skala till I rapporten har två scenarion utretts dels övergång till RME från och med juni 2015 respektive juni Anledningen är att hälften av den berörda bussflottan kommer att handlas upp med trafikstart juni Andra hälften är upphandlad till juni ÖstgötaTrafiken rekommenderar att övergång till förnyelsebara drivmedel för de fordon som är upphandlade till juni 2016 sker vid nytt trafikavtal. Detta för att undvika extra kostnader som kan komma vid en förhandlingssituation samt att nuvarande entreprenörer måste anpassa fordon för endast ett år. Dessutom kan det innebära att motivationen för att köra på RME är låg vilket kan innebära onödiga problem vid övergång. Övergång vid nytt trafikavtal innebär också att vilket drivmedel som väljs kan lämnas öppet och anbudsgivarna själva välja det drivmedel de anser vara mest lämpligt så länge det uppfyller vår definition på förnyelsebara drivmedel och våra ekologiska, etiska och sociala krav. För den del av trafiken som är upphandlad till 2021 rekommenderas att övergången till förnyelsebara drivmedel sker så snart möjligt för att minimera merkostnaden då avskrivningstiden blir längre. Kommunal färdtjänst och skolskjuts som drivs och handlas upp av ÖstgötaTrafiken har ökat de senaste åren. Syftet är att samordna den särskilda kollektivtrafiken i större utsträckning med den allmänna kollektivtrafiken. Kommunerna ansvarar dock fortfarande för kostnaderna i den kommunala särskilda kollektivtrafiken. Därför rekommenderar ÖstgötaTrafiken att Trafiknämnden inleder diskussion med kommunerna om införande av förnyelsebara drivmedel även i den särskilda kommunala trafiken. Referenser Busstidningen.se Ecotraffic. 2:a generationens drivmedel - Översiktlig inventering av läget i USA, Spanien, Tyskland, Danmark, Kanada och Österrike, juni Energimyndigheten, Analys av marknaderna för etanol och biodiesel, Strateco Utveckling AB, Först igen, Svenskt Gastekniskt Center AB, Förgasning- Status och teknik, juli Trivector. Skånetrafikens biogaskoncept Marknadsanalys, vägval och strategiska rekommendationer,
13 Bilaga 1. Fordonstyperna i tabellen följer klassificering enligt bussdirektivet, 2001/85/EG. Fordon för fler än 22 passagerare klassificeras i någon av klasserna I, II eller III. Där klass I inrymmer tätortsfordon, klass II är främst för sittande medan i klass II endast sittande tillåts. Fordon för högst 22 passagerare klassificeras i A eller B. I klass A får stående finnas medan klass B endast har utrymme för sittande passagerare. Fordon i särskild kollektivtrafik klassificeras i klass 1 om det är låggolvsfordon medan klass 2 är normalgolvsfordon utrustade med lift eller ramp. Siffran inom parentes anger maximalt antal passagerare. Klass 3 är större personbilar med möjlighet att ta en rullstol. Tabell 1. Tillgång på förnyelsebara drivmedel för olika fordonstyper Tillgång på fordon för förnyelsebara drivmedel Fordonstyp Biogas RME Etanol Allmän kollektivtrafik Dubbeldäckare, klass III nej ja nej Ledbuss, klass I ja ja ja Ledbuss, klass II nej ja Ja Boggiebuss, klass II ja ja ja Boggiebuss, klass I ja ja ja Normalbuss, klass I ja ja ja Normalbuss, klass II ja ja ja Servicelinjefordon, klass I ja ja ja Servicelinjefordon, klass A och B ja ja nej Särskild kollektivtrafik* Taxi ja, på vissa orter nej ja, på de flesta orter Klass 1(8) nej nej nej Klass 2(8) Ja nej nej Klass 1(14) nej ja nej Klass 2(14) Ja ja nej Rullstolstaxi -Klass 3 ja nej nej * Fordon anpassade för särskild kollektivtrafik som kan köras på förnyelsebara drivmedel finns generellt i mycket begränsat urval. 10
AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL. Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur Miljönämnden
AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur I princip kan alla nya bussar köras på biodrivmedel Motorteknik Dieselmotor Etanolanpassad
Läs merDu får vad du köper. 27 maj 2014 maria.losman@ecoplan.se På uppdrag av Biogas Väst
Du får vad du köper 27 maj 2014 maria.losman@ecoplan.se På uppdrag av Biogas Väst Succépusslet Policy Upphandling Uppföljning internt av avrop/inköp Uppföljning externt hos leverantörer Policy 1. Sitt
Läs merTillsyn för fossilbränslefritt Stockholm
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (6) 2017-09-12 Bakgrund I strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 (Dnr:134-175/2015) finns följande uppdrag: Staden ska ta fram en handlingsplan för fossilbränslefrihet
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merFortsatt biogassatsning i nya upphandlingar Gasdagarna Båstad
Fortsatt biogassatsning i nya upphandlingar Gasdagarna Båstad 2019-05-16 klt.se Något om Kalmar län 240 000 invånare Ca 550 fordon i kollektivtrafiken Den gröna näringen är omfattande kött, ägg och mjölk
Läs merFinansiering av miljöbussar
1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,
Läs merLeveransavtal med Stockholm Gas AB
1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms
Läs merKONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM
C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm
Läs merMiljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan
Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till
Läs merEr storregionala samverkansorganisation. - Vi har kunskapen, stärker samverkan mellan regionala aktörer och underlättar övergången till fossilfrihet.
Er storregionala samverkansorganisation - Vi har kunskapen, stärker samverkan mellan regionala aktörer och underlättar övergången till fossilfrihet. Utmaningen Vad är teknikneutralitet? Vi satsar på teknikneutralt
Läs merFörslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-01-30, punkt 11 Förslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Läs merWorkshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län
Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt
Läs merExempel 15 km zoner i alt 1 personliga zoner
Exempel 15 km zoner i alt 1 personliga zoner Exempel 20 km zoner i alt 1 personliga zoner Exempel på möjlig zonindelning i alt 2 fasta cirkelzoner Miljö- och klimatstrategi (12 bilder) Miljö- och klimatstrategi
Läs merTEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK
TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08
Läs merDET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...
Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE
Läs merMiljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merVAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST
VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet
Läs merPROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15
PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi
Läs merProgramförklaring för Miljöfordon Syd
Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra
Läs merDefinition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition
Läs merRoland Nilsson E.ON Gas Sverige
Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merVälkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp
Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav
Läs merFörnybara drivmedel Per Wollin
Förnybara drivmedel Per Wollin 2017-10-25 Transportutmaningen % fossilt Andel fossila bränslen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inrikes
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merwww.balticbiogasbus.eu 1
www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande
Läs merKunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar
Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.
Läs merTRAFIK AB. Kalmar 2008-06-04. Thomas Rehnström
KALMAR LÄNS L TRAFIK AB Kalmar 2008-06-04 Kalmar kommun Under flera år haft processen igång om vilka kommunala fordon som kan nyttja biogas Ansökan om KLIMP bidrag till biogasbussar Upphandling linjetrafik
Läs merBILAGA 2.2: MILJÖKRAV
KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.
Läs merUppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad
Utlåtande 2015:125 RV (Dnr 135-1148/2015) Uppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Förslag till Uppdaterad miljölastbilsdefinition
Läs merMiljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm
Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2011 December 2012 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel
Läs merFörvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16
Läs mer2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.
2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merFordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB
Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20
Läs merMotion om biogas i Strängnäs
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2016:120-034 Strategienheten 2017-02-03 1/5 Handläggare Elin Hjorth 0152-292 31 Motion om biogas i Strängnäs Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merMotion om biogas i Strängnäs
KF 25:1 KF 25:2 KF 25:3 KF 25:4 KF 25:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2016:120-034 Strategienheten 2017-02-03 1/5 Handläggare Elin Hjorth 0152-292 31 Motion om biogas i Strängnäs Förslag
Läs merRemissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-
Läs merKOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Läs merTransportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Jenny Ivner 2018-10-29 Dnr: RS 2018-469 Regionstyrelsen Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030 Bakgrund Fossilfritt
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs merGENOMFÖRANDEPLAN FÖR ATT GÖRA JÄRFÄLLA KOMMUNS FORDONSFLOTTA FOSSILFRI
GENOMFÖRANDEPLAN FÖR ATT GÖRA JÄRFÄLLA KOMMUNS FORDONSFLOTTA FOSSILFRI 2018-2025 Mattias Larsson Februari 2018 2018-01-17 1 (7) Innehåll GENOMFÖRANDEPLAN FÖR ATT GÖRA JÄRFÄLLA KOMMUNS FORDONSFLOTTA FOSSILFRI
Läs merUtsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merJohan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige
1 Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige Ecolution Scania Optimise Bioetanol Biodiesel Biogas 90 % av världens biobränsle Lokalt och globalt bränsle Många olika råvaror & processer Hållbar
Läs merVad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården
Läs merGrön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter
Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter Malin Aldenius, 2017.11.30 Lunds Universitet, LTH K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Transportpolitiska mål Tillgänglighetsmål
Läs merDrivmedelsfakta 2013
Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merMILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING PERSONBIL
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING PERSONBIL En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik 2018 BESTÄLLNINGSFORMULÄR Krav i denna bilaga inkluderas i det avtal som
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs merMarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik
MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merFossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?
Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå
Läs merHandbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt
Läs merFolke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB
1 Folke Fritzson Hållbara transporter tillgängliga drivmedel 2 Ethanol < 90% Biodiesel < 70% FAME, RME, etc. Möjlig CO 2 -reduktion Biogas < 90% Stora möjligheter att minska CO 2 -utsläpp redan idag! Scania
Läs merEtanol som fordonsbränsle
Vägverket 1 Etanol som fordonsbränsle Etanolanvändning Etanolfordon i Sverige Konverteringsuppdraget - Vad händer nu? Pumplagen eller Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
Läs mer2015-11-05 Conny Karlsson Trafik-/Produktionschef. Pensionärsråd. Kalmar 2015-05-11. En del av Landstinget i Kalmar län
2015-11-05 Conny Karlsson Trafik-/Produktionschef Pensionärsråd Kalmar 2015-05-11 Information Nöjdhet - punktlighet - resande R18. Totalt sett, vilket sammanfattande betyg vill du ge hela resan, d.v.s.
Läs merUr ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator
2030 Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator OKQ8 Direktdivisionen 2030 - UR ETT DETALJHANDELSBOLAGS PERSPEKTIV Vilka är OKQ8 idag och var står vi? Vad
Läs merBjörn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!
Björn Isaksson 2018-09-14 Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Källa: SOU 2016:47 Klimatutmaningen Källa: SOU 2016:47 För Sveriges del - Transportutmaningen Clean Power for transport
Läs merMiljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merHållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Läs merRädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete
Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete FOTO: THOMAS HARRYSSON Emma Johansson, tågvärd För den som vill vara med och bromsa klimatförändringen är bussförare
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merHur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke
Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Erik Thunström Upphandlare Sundsvalls kommun Umeå 2014-11- 06 Renare lu? med @ärrvärme - men vad gör vi åt bilen? 1969 2014 Inversioner ef problem
Läs merMotion om miljöbilar
Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,
Läs merKöpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet
Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid
Läs merMotion 2017:47 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om fossilfria bränslen i sjötrafiken
Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS 2017-1160 Landstingsstyrelsens förvaltning 2018-04-12 SLL Hållbarhet Christl Kronfeld 1 (3) Landstingsstyrelsen Motion 2017:47 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP)
Läs merMiljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm
Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2013 December 2014 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel
Läs merJusterad genomsnittsålder på bussar med anledning av elektrifiering av stadstrafiken i Norrtälje
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2017-06-20, punkt 27 Justerad genomsnittsålder på bussar med anledning av elektrifiering av stadstrafiken i Norrtälje beskrivning t avser
Läs merDINA VAL SPELAR ROLL
DINA VAL SPELAR ROLL Vad? Interreg-projektet Green Drive Region jobbar för att du som bilist enkelt ska kunna byta till fordon som drivs av el, vätgas eller biodrivmedel som till exempel biogas och biodiesel.
Läs merEnergianvändning i gasbussar Nuläge och prognos. Sara Anderson, 2050 AB
Energianvändning i gasbussar Nuläge och prognos Sara Anderson, 2050 AB Syfte Syftet med utredningen är att kartlägga gasbussars energieffektivitet, dels vad som finns kommersiellt tillgängligt idag och
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merDrivmedelsfakta 2014
Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merFossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg
Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012
Läs merMILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Läs merFordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken
Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på
Läs merAlfredssons har flytande biogas i tankarna
Alfredssons har flytande biogas i tankarna Att köra på flytande biogas kan vara ett sätt för den tyngsta vägtrafiken att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Alfredsson Transport i Norrköping är bland
Läs merPM REVIDRERING AV MÅL I REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
1(7) Ruth Eriksson Regional Utveckling Infrastruktur och kommunikationer Tfn: 063-146561 E-post: ruth.eriksson@regionjh.se Datum:2018-08-15 Dnr: RUN/1082/2015 PM REVIDRERING AV MÅL I REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merMiljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Läs merHållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%
Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merFossilfrihet på väg?
Fossilfrihet på väg? Slutsatser och reflektioner Biogas i kollektivtrafiken idag och imorgon 21 april 2015 Vad är fossiloberoende fordonsflotta? Ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merMotion om miljöbilar
Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat
Läs merHUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " " " Martin Ahrne" Biogas Öst
HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " 2014-12-11" " Martin Ahrne" Biogas Öst VI ÄR BIOGAS ÖST! BIOGAS ÖSTS LÅNGSIKTIGA EFFEKTMÅL
Läs mer