Amblyopi/skelning m.m. Birgitta Epps, ortoptist, -05

Transkript

1 Amblyopi/skelning m.m. Birgitta Epps, ortoptist, -05

2 Normal synutveckling Nyfött barn, har låg synskärpa, outvecklad samsyn och ögonmotorik, dvs ögonens ställning varierar Ljusstimuli, startar synutvecklingen. Ljus är en del av det elektromagnetiska fältet. Det omvandlas till elektriska impulser, som registreras i synbarken, nackloben. Genom kontinuerlig användning av båda ögonen förbättras synen. Samordning av ögonen tränas Samsyn och motorik utvecklas De första tre månaderna är helt avgörande för synutvecklingen. Då grundläggs förmågan till god synutveckling. Tänk på hinder i synbanan,( katarakt, ptos, hemangiom) Ögonställning är symmetrisk, skelningstendensen försvinner, och ögonrörelserna är konjugerade. Synskärpa Definition; mesta möjliga upplösningsförmåga i trängsel på 5 m. Måttet räknas i vinkelminuter. Komponenter som ingår i seendet; synskärpa(upplösningsförmåga), näthinnans och synbarkens funktioner diskriminering trängselfenomen kontrastseende betydelsetolkning- synminnet färg och form och rörelse ( bearbetas i synbanorna) rumsrelaterad information igenkännande ex ( ansikten)

3 Normal synskärpa vid olika åldrar Nyfödda, kan fixera moderns ansikte korta stunder, vänder sig mot ljuset 6-9 v fixationen välutvecklad, blicken fast, följer moderns ansikte 3 mån följer olika objekt med blicken 6 mån fixerar stadigt, följer olika föremål,sträcker sig och griper efter dem. Ögonen parallella, blickrörelser koordinerade Nyfödda 6 mån 2 år 3 år 4-4,5 år 5 6 år 0,05-FR 0.2 0,4 0,65 0,8 1,0 Bedömning av barnets synfunktion Bedömning av synskärpa, ser barnet bra? Bedömning av ögonställning, skelar barnet? Bedömning av andra avvikelser, kongenitala anomalier, infektioner 1 Synskärpa, barn < 3 år Fixera föremål Avvärjningsrörelser Följerörelser intressanta objekt, ansiktsbilder, färgstarka och kontrastrika objekt. kan avslöja nystagmus, synnedsättning, defekt synfält, pareser 2 Ögonställning Skelning bedömes med ficklampstest av hornhinnereflexer. Assymmetrisk reflex= skelning eller pseudostrabism pga epikantus, telekantus eller ansiktsassymmetri 3 Andra avvikelser ögonassymmetri Kongenitala anomalier, ptos, hemangiom, katarakt

4 Pupillanomalier Infektioner Synskärpebestämning av barn > 3 år HVOT tavla Godkänt resultat 3 år 4 år 4,5-5år 0,65 0,8 1,0 Icke godkända resultat sidoskillnad ingen sidoskillnad, men ej fullgod för åldern vill ej medverka vrider på huvudet( synnedsättning, astigmatism, nystagmus, pares) kisar, (refraktionsfel) Orsaker till synnedsättning refraktionsfel amblyopi dålig medverkan Amblyopi Definition synnedsättning pga störd synutveckling, dvs brist på adekvat synstimulering i de tidiga levnadsåren i allmänhet ensidig oftast inget organiskt fel förbättras inte omgående på korrektionsglas Orsaker

5 Skelning Anisometropi Ögonpatologi det felaktiga ögats bild supprimeras olika brytning på ögonen. Det bättre ögats bild konkurrerar ut det sämsta ex. katarakt,ptos Följder Handikapp beträffande yrkesval Potentiell blindhet om bästa ögat skadas Behandling Glasögon till de som befinnes ha refraktionsfel Lappbehandling för det bästa ögat Synutvecklingen är färdig vid 7-8 års ålder, och kan sedan inte påverkas. Nyupptäckt amblyopi i skolåldern, dålig prognos Tidigt upptäckt och behandlad amblyopi ger fullgod syn i 90% av fallen BVC gör en stor insats med 4-års kontrollen

6 Ögonställning och skelning Normal samsyn Definition binokulärseende, stereoseende, dvs bilden av ett föremål faller lika tydligt på gula fläcken i båda ögonen Defekt samsyn Definition störd synutveckling pga skelning anisometropi ensidig synnedsättning ögonpatologi Etiologi Centralstyrning av ögonens samarbete rubbat pga anomala ögonmuskler brytningsfel o anisometropier o hyperopier hjärnskador hereditära faktorer ögonsjukdomar o katarakt o tumörer ansikts-och ögon assymmetri Diagnos (Ficklampstest, bedömning av hornhinnereflexer) Covertest. Förtäckningstest Obs 4-5% av förskolebarn har skelning De flesta skelningar har debuterat före 2 års åldern 50% av barn med skelning har amblyopi

7 Ensidig skelning ger alltid amblyopi Skelning VILKET ÖGA? Ensidig Alternerande Ensidig Alternerande Skelar alltid med samma öga (Amblyopi) Fixationen växlar mellan ögonen HUR? Inåt- Utåt- Höjd- Esotropi,inåtskelning Exotropi,utåtskelning Hypertropi, uppåtskelning Hypotropi, nedåtskelning NÄR? Manifest Latent Manifest skelning Latent skelning konstant skelning (synlig skelning) icke synlig (dold skelning)

8 Manifest skelning Esotropi,inåtskelning Kongenital esotropi stor vinkel, ofta alternerande, måttlig hyperopi Ackommodativ esotropi hyperopi, sen debut, periodisk i början Mikroesotropier manifesta, mycket små skelningar, svårupptäckta Sensorisk esotropi sekundär skelning till ögonsjukdomar Paretisk esotropi oftast pga abducenspares OBS, att skelning hos barn kan vara första tecknet på synnedsättning orsakat av allvarlig ögonsjukdom Exotropi, utåtskelning Intermittent exotropi Monokulär exotropi, periodisk skelning, uppträder vid trötthet, vanligast vanligt hos vuxna. Sensorisk synnedsättning pga ex. katarakt. Behandling Glasögon för synfelen en del skelningar rättar upp sig helt eller delvis Kirurgisk korrektion funktionell eller kosmetisk indikation Samsynsträning fusionsträning konvergensträning prismabehandling

9 Latent skelning (dold skelning ) Fusionskraften Nedsatt fusionskraft förmågan att sammansmälta två bilder till en, håller ögonen rättställda. pga trötthet, nedsatt allmäntillstånd, stress, trauma mot huvudet, gör att rättställning inte kan hållas. Skelningen blir synlig. Astenopibesvär ibland diplopi, eller suddigt blinkar mycket eller blundar ett öga gnuggar ögonen ofta huvudvärk värk i ögonen ljuskänslig nedsatt syn ett öga tvångshuvudhållning, kompensatorisk huvudvridning OBS, de flesta skelningar har debuterat före skolåldern. Undantag är de latenta skelningar, som kan debutera när som helst

10 Checklista för yttre ögoninspektion Ja Nej Skelning Defekta följerörelser Nystagmus Torticollis Ögonassymmetri Ansiktsassymmetri Oklar hornhinna Pupillanomalier Pupiller olikstora (aniridi,colobom) Pupillen dold /eller delvis Avvikande pupillreflex Svullna ögonlock Tårighet sedan födelsen

11 Cerebral visual impairment (CVI) Definition: nedsatt syn förorsakad av nedsatt funktion i den retrogeniculära delen av synsystemet, bakre synbaneskada Kriterier synnedsättning ögonen uppvisar normala förhållanden ( ibland ngn grad av opticusatrofi, ej motsvarande graden av funktionsnedsättning) hjärnskada påvisad med CT, MRT eller symtom på hjärnskadasåsom ex, epilepsi, mental retardation, CP- skada Etiologi: Prenatal Genetisk Förvärvad Okänd CNS, anatomisk missbildning CNS, molekylär dysfunktion CNS deformering, vaskulär katastrof Perinatal hypoxi, ischemi prematura, PVL ( periventriculär leucomalaci) blödningar, och deformering av ventriklarna, syns på CT. Postnatal hypoxi- ischemi metabolisk sjukdom neurologisk sjukdom-ex, hydrocephalus ( innan shunten är rätt) epilepsi, infantila spasmer infektioner trauma (non)-accidental, open heart surgery

12 Ofta flerhandikapp: cerebral pares mental retardation epilepsi inlärningssvårigheter Synfunktion: normal till trög pupillreaktion nedsatt synskärpa inskränkt synfält skelning nystagmus visuell perceptionsstörning Beteende: ser inte blind ut uttryckslöst ansikte visuellt ouppmärksamma dålig visuell kommunikation upptäcker bäst föremål i rörelse ser bättre i känd miljö saknar visuell nyfikenhet använder synen endast korta stunder rör huvudet från sida till sida, när de tittar tydlig synfältsinskränkning Visuell perception känner inte igen stillstående föremål känner ibland inte igen ansikten griper inadekvat ser färger lättare än form understödjer synen med känseln,( knackar o bankar)

13 Dyslexi, läs och skrivsvårigheter Neurologisk störning som drabbar språkområdet organiska förändringar i hjärnans språkområde påvisade högra språkcentrum större än normalt assymmetri saknas. Felkoppling i hjärnbarken, framförallt i språkcentrum Störning i hjärnans utveckling på fosterstadiet, (vilsegångna celler, ocminskad utgallring) Visuell dyslexi defekt avkodning av visuell information defekt stavning defekt läsförståelse Auditative dyslexi defekt urskiljning av de enskilda talljuden defekt uppfattning av inbördes ordning defekt korrelation mellan talljud och bokstäver Ofta klagar barnen över ögonsymtom. texten flyter ihop bokstäver hoppar svårt följa rader ögonen känns trötta och irriterade barnet kisar, blundar ett öga huvudvärk Det finns inget vetenskapligt belagt samband mellan dyslexi och synrubbning eller ögonrörelserubbning Det finns utmärkta läsare bland personer med uttalade synfel eller ögonrörelseproblem ex nystagmus.

14 Vilka delkomponenter i synfunktionen är engagerade vid läsning av löpande text Synskärpa ögats upplösningsförmåga avståndssynskärpa och närsynskärpa samt skärpa och ljuskontrast i bildåtergivningen Diskrimineringsförmåga uppfattning av bokstäver som individuellt avgränsade former, dvs förmåga att urskilja bokstäver i trängsel betydelsetolkning tolkning av skrivna ord, hänför sig till synminnet och andra centra i hjärnan Vilka funktionsstörningar av seendet kan försvåra läsningen Refraktionsfel hyperopi och astigmatism Latent skelning Fusionssvaghet fusionskraft= förmågan att sammansmälta två bilder från vardera ögat till en bild. Kan vara nersatt pga sjukdom, stress, trauma mot huvudet eller whip lash skador Ackommodationsstörning hyper-och hypoackommadtion. Spändhet och stress. Kan vara medfött Konvergensstörning konvergens excess eller insufficiens. Spändhet och stress eller medfött Symtom vid störningar av ovanstående funktioner huvudvärk värk i ögonen, trötta och irriterade suddigt av o till vid läsning diplopi ( konvergenssvaghet, dold skelning, fusionssvaghet) blundar ett öga ( störande bild från ett öga ex. låg synskärpa eller diplopi)

15 Behandling glasögon även för små synfel samsynsträning läsglasögon för dem med dålig ackkommodation prismaglas för att underlätta koordinationen mellan ögonen Från ögonvårdens sida skall göras allt för att eliminera faktorer som kan försvåra läsningen Inom skolhälsovården behövs samarbete mellan pedagog psykolog logoped neurolog ögonläkare/ortoptist psykiatriker