Din arbetsmiljö vem bryr sig?

Transkript

1 Din arbetsmiljö vem bryr sig?

2 2 INNEHÅLL Friskfaktorer...4 Arbetsplatsens utformning...6 Du och chefen Balans i arbetslivet Vi är varandras arbetsmiljö Om din arbetsmiljö behöver förbättras...17

3 Vi bryr oss om dig och din arbetsmiljö! Oavsett om du är en erfaren eller oerfaren lärare eller studie- och yrkesvägledare, småbarnsförälder, mormor eller farfar, jobbar inom offentlig eller privat sektor ska du kunna känna glädje och trygghet i jobbet. Arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats ska vara en naturlig och integrerad del i det vardagliga arbetet. En god arbetsmiljö omfattar såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön. Lagstiftningen om hur arbetsmiljön ska vara beskaffad ger dig både rättigheter och skyldigheter du har rätt att ställa krav på din arbetsmiljö och arbetsmiljön ställer krav på dig. Som arbetstagare har du ett ansvar att berätta om din situation för din rektor. Vill du ha stöd och tips i arbetsmiljöarbetet kan du vända dig till Lärarnas Riksförbunds lokalombud och skyddsombud på din arbetsplats. Du hittar också information på Med den här skriften vill Lärarnas Riksförbund ge verktyg i arbetet för en god arbetsmiljö. Skriften är indelad i sex delar, där varje del berör en aspekt av arbetsmiljön. Till varje del hör en checklista, som du kan använda för att stämma av arbetsmiljön på din arbetsplats. Vi har också samlat diskussionsfrågor som du kan ta upp med arbetskamraterna och rektor eller fundera över själv. Längst bak finns en länksamling om du vill veta mer. Där finns också referenser till lagtexter. 3

4 Friskfaktorer ett vitt begrepp Friskfaktorer i arbetet är allt från delaktighet och inflytande över den egna arbetssituationen till trivsel på arbetsplatsen. Friskfaktorer för individen kan skilja sig helt eller delvis från arbetsgruppens. För att främja hälsa och utveckling är det viktigt att ta vara på de friskfaktorer som redan finns och att utveckla nya. Detta stärker både medarbetare och ledning liksom verksamheten i stort. Hälsa är inget statiskt. Vi befinner oss alla någonstans på en skala mellan hälsa och ohälsa. En och samma arbetsplats kan uppfattas som bra av vissa men upplevas som sämre av andra. Arbetsmiljön är en viktig del av människans totala livsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska främja individers och därmed arbetsplatsers hälsa. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av samverkanssystemet på din arbetsplats. ALLMÄNNA FRISKFAKTORER Öppet klimat där alla törs säga vad de tycker Tydligt ledarskap Fungerande dialog och återkoppling mellan chef och medarbetare Kompetensutveckling som svarar mot behov och utveckling i arbetet Lön som svarar mot prestation Arbetstillfredsställelse Tydliga mål och delmål Rimlig arbetsbelastning Samarbete mellan individer och arbetsgrupper Balans mellan arbete och fritid Möjlighet att få nyttja hela sin kompetens Arbetet ger status Arbetet respekteras i samhället 4

5 VARNINGSSIGNALER Fysiskt trött Vaknar lätt För mycket sömn För lite sömn Aldrig utsövd Psykologiskt och emotionellt trött Panikkänslor Försvarssystemet faller isär Slutar reagera emotionellt Blir känslokall och cynisk Stark överkänslighet Andligt trött Blir likgiltig Förlorar förmågan att fästa sig vid något Finner inte mål och mening i livet Du känner dig TRÖTT Socialt trött Uteblir från möten Drar sig undan kontakt Orkar inte med fler människor Svarar inte på förfrågningar Har störda relationer hemma och på arbetsplatsen Upplever stark ensamhet Är irriterad på andra Intellektuellt trött Glömmer Minns inte Svårt att koncentrera sig Orkar inte tänka, läsa, skriva För många järn i elden Orkar inte prioritera Svårt att fatta beslut Skjuter upp 5

6 Arbetsplatsens utformning det man kan ta på, det som syns och hörs Den fysiska arbetsmiljön är kanske det som ligger närmast till hands när man tänker på arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön omfattar såväl inom- som utomhusmiljön. Ljus, buller, ventilation, måltidsmiljö, skrivbord och stol, pausutrymmen och toaletter är exempel på sådant som sammantaget utgör den fysiska arbetsmiljön. Lokaler och utrustning ska vara anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Goda fysiska arbetsmiljöförhållanden minskar risken för ohälsa och olycksfall i arbetet. De ökar möjligheterna till trivsel och välbefinnande och ger bra förutsättningar för en väl fungerande verksamhet och en god arbetsprestation. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) anges krav och riktlinjer för de flesta av de fysiska arbetsmiljöförhållandena. FRISKFAKTORER Goda ljusförhållanden Goda ljudförhållanden Goda ergonomiska förhållanden Fungerande tekniska hjälpmedel 6

7 TECKEN PÅ ATT DIN ARBETSMILJÖ KAN BEHÖVA FÖRBÄTTRAS Du upplever att din hörsel har försämrats. Du har ofta huvudvärk och känner dig trött. Du är ofta hes och torr i munnen. Du känner dig ofta missbelåten och otillfredsställd med tekniska hjälpmedel och lokaler. Ljudnivån ligger över 85 decibel. DISKUTERA Hur/när kan du ostört föra känsliga samtal på din skola? Hur förvarar ni känsligt material på ett säkert sätt? Arbetsrum och undervisningslokaler ska vara anpassade efter den verksamhet som bedrivs och efter antalet personer som vistas där. Har du tillgång till de ändamålsenliga och fungerande tekniska hjälpmedel du behöver? Om det inte är så på din skola, vad måste göras? På vilka sätt kan ljudnivån bli acceptabel i undervisningslokalerna? Hörselskada bedöms föreligga om den genomsnittliga ljudnivån som personer exponeras för under längre tid överstiger 85 decibel(a)? Hur uppfattar du ljudnivån i din arbetsmiljö? Finns det någonstans att ta vägen om du behöver vila en stund? Hur kan man möjliggöra att luftkvalitén är god även i slutet av lektionen? Har du tillgång till ändamålsenliga lokaler? 7

8 8

9 VISSTE DU ATT ARBETSMILJÖVERKET ANSER ATT: För att passera obehindrat mellan möbler behövs normalt ett fritt mått om minst 0,70 m. Detta gäller passage för gående, enl AFS 2000:42, 55 med kommentarer. Utrymmet för skrivstol vid ett skrivbord behöver normalt vara cirka 0,85-1,0 m. Måttet är inte inskrivet i AFS, men tillhör normal praxis vid planering. Detta utrymme för skrivstol finns behandlat i standarden SS-EN ISO Ett fungerande kontorsrum för en person, avsett för vanliga kontorsfunktioner och med sparsam möblering, kan sällan göras mindre än cirka 8-10 m², till vilket kommer korridorer med mera. Ett fungerande kontorsrum för två personer, med samma förutsättningar, kan sällan göras mindre än cirka 15 m². Öppna kontor kan sällan göras mindre än cirka m² per arbetsplats, inklusive gångar men exklusive andra allmänna och gemensamma funktioner. Det finns inga exakta minsta storlekar för kontorsrum eller arbetsplatser i öppna kontor. Ovanstående ytor kan ses som riktvärden. 9

10 Du och chefen ledarskapets betydelse för arbetsmiljön Du och din rektor har ett ömsesidigt ansvar för att kommunikationen mellan er fungerar. Er arbetsrelation ska kännas avspänd och naturlig. Rektor står för de långsiktiga linjerna i verksamheten. För att kunna erbjuda stabila arbetsförhållanden är rektor beroende av medarbetarnas stöd. Ett gott ledarskap kännetecknas av tydlighet och ett närvarande, inlyssnande och entusiasmerande förhållningssätt. Att rektor diskuterar och förankrar inför sitt beslutsfattande och tillvaratar sina medarbetares idéer främjar ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen. FRISKFAKTORER Entusiasmerande rektor Förtroende mellan rektor och medarbetare Naturlig kommunikation mellan rektor och medarbetare Närvarande rektor som är nåbar vid behov 10

11 TECKEN PÅ ATT DIN ARBETSMILJÖ KAN BEHÖVA FÖRBÄTTRAS Rektor är sällan synlig på arbetsplatsen. Medarbetarna känner en osäkerhet kring vad som gäller i olika frågor. Informella ledare får stort utrymme. Målen för arbetet känns otydliga. Svårt att nå rektor när du behöver. Få kontakter med rektor samt väldigt få eller inga naturliga tillfällen att ses under arbetsveckan. Ansvarsfördelningen i olika frågor känns oklar och du upplever små eller obefintliga möjligheter att göra något åt din arbetssituation. När problem påtalas tar det lång tid innan något händer eller så saknas återkoppling helt. Arbetsglädje och stolthet över jobbet har svårt att infinna sig. Lite eller obefintlig återföring och stöd i det dagliga arbetet. Förtroendeklyfta mellan rektor och många i personalen. Kontinuerliga konflikter mellan kollegor samt mellan rektor och medarbetare. DISKUTERA Hur har ni i kollegiet involverats i planeringen av verksamhetsåret? Har ni terminsschema som är planerat utifrån de uppgifter som finns över året? Om inte, vad behövs för att sådana ska komma till stånd och bli kända i arbetsgruppen? Följer rektor upp fattade beslut? Om din rektor inte är konsekvent i sitt ledarskap, hur kan du berätta det för henne/ honom? Besöker rektor dig regelbundet när ni planerar, genomför eller utvärderar undervisningen? Tala om för rektor att det är viktigt med ett närvarande ledarskap. Ställer rektor frågor om undervisningen eller andra saker som känns viktiga för dig i jobbet? Hur kan du och din rektor skapa tillfällen där ni avsätter tillräckligt med tid för att tala om något i ditt arbete? Återkopplar din rektor till dig när du haft någon fråga eller synpunkt? Om inte, säg till hur du vill ha det. Om någonting är bra, säg det också! Hur ger du positiv återkoppling till din rektor? 11

12 Balans i arbetslivet trivsel och möjligheter till utveckling Om du har balans i ditt arbete och mellan ditt arbete och din fritid, har du goda förutsättningar att trivas i ditt jobb och känna dig stolt över ditt arbete. Viktigt för din arbetstillfredsställelse är också att du har möjligheter att utvecklas, att du har tillräckligt med utrymme för reflektion och återhämtning samt att du får återkoppling från din rektor och dina arbetskamrater. En god arbetsmiljö och en bra verksamhet hänger ihop. Om du trivs blir du en bättre lärare och studie- och yrkesvägledare. Som lärare ska du ha balans mellan undervisning och andra arbetsuppgifter och tillräcklig tid för gemensam och individuell planering och uppföljning. Du som är studie- och yrkesvägledare ska ha en jämn arbetsbelastning över året med tid för förberedelser, möten, samtal och utveckling. FRISKFAKTORER Arbetstid och arbetsinnehåll disponeras på ett sätt som ger dig förutsättningar att vara en bra lärare/studie- och yrkesvägledare Möjligheter till återhämtning/rast Du kan påverka ditt dagliga arbete Du har möjlighet att diskutera ditt arbete med rektor 12

13 DISKUTERA Om du inte känner balans i ditt arbetsliv - hur kan du förändra situationen? Hur kan du anpassa arbetsmängd och innehåll till den tillgängliga arbetstiden? Hur kan ditt inflytande öka? Vilka åtgärder ska sättas in för att underlätta för den som har hög arbetsbelastning? Hur kan ni göra för att lärare ska avlastas administrativa arbetsuppgifter? Hur möjliggörs återhämtning och reflektion hos er? Balans i arbetslivet vad är det för dig? Hur kan din tid och kompetens användas på bästa sätt? DETTA KAN DU GÖRA HÄR OCH NU FÖR ATT FÖRBÄTTRA DIN ARBETSSITUATION: Tydliggör vad du gör på din arbetstid. Prioritera och rensa ut bland dina arbetsuppgifter. Boka ett möte med din rektor och resonera om din arbetssituation. Du kan be Lärarnas Riksförbunds ombud att delta vid mötet. Skapa ett arbetsschema för dig där arbetsuppgifter samt pauser och raster finns inlagda. Arbetstidsschemat ska innehålla även utrymme för reflektion och förflyttning. Lägg den reglerade arbetstiden i ett individuellt arbetstidsschema som innehåller arbets dagens början och slut, raster och pauser. Respektera att din arbetstid är slut - den är inte oändlig. 13

14 Vi är varandras arbetsmiljö arbetskamrater som bidrar till arbetsglädje, eftertanke och bekräftelse En av de viktigaste faktorerna för att hantera ett krävande jobb är att såväl rektor som medarbetare bidrar till arbetsglädje, eftertanke och bekräftelse. Det goda medarbetarskapet bygger på att det finns plats för dig som människa och att det finns en tolerans för olikheter och individers olika förutsättningar. Rektor är tydlig och synlig i gruppen och lägger ner möda på att arbetsgruppen ska fungera utan onödiga konflikter. Kommunikation är ett nyckelbegrepp. Genom att ge informationen på rätt sätt till varandra kan ni undvika många konflikter. Du som kollega har ett ansvar för att synliggöra om du upptäcker att någon fungerar allt sämre i gruppen, eller om gruppens sammansättning och kultur påverkar er arbetsmiljö negativt. Rektor kan hjälpa till med att tydliggöra organisationens, individens och arbetsgruppens ansvar. Vid mer komplicerade konflikter kan rektor, i samarbete med Lärarnas Riksförbunds ombud, besluta att använda sig av företagshälsovårdens kunskaper för att utreda och komma med konstruktiva förslag till förbättringar. FRISKFAKTORER Hjälpsamma arbetskamrater Humor och glädje på jobbet Återkommande friskvårdsaktiviteter 14

15 TECKEN PÅ ATT DIN ARBETSMILJÖ KAN BEHÖVA FÖRBÄTTRAS Du känner dig ensam och isolerad. Arbetsgruppens konflikter hanteras allt sämre. Informella ledarskap som inte är accepterade. Någon vill ej yttra sig i gruppen. Oförmåga att skilja på sak och person. Rädsla för repressalier. Möten i arbetsgruppen sker alltför sällan. Rektor lägger över uppgifter på arbetsgruppen utan att ge resurser. Undanhållande av information. DISKUTERA Klargör vilken roll du har i arbetsgruppen. Är du nöjd med din roll? Hur är relationen till arbetskamraterna? Är du utsatt eller finns det någon kollega som du upplever är utsatt? Hur kan du uppmärksamma rektor på detta? Hur vill du att kollegor kommunicerar med dig? Är det genom lappar, e-post, telefon? Finns det olösta konflikter? På vilket sätt känner rektor till dessa? Hur ser kommunikationsmönstret ut i er arbetsgrupp? Är det effektivt och gynnar det ert arbete med verksamhetsutveckling och trivsel? Rektor ansvarar för att tydliggöra rollfördelningen mellan vårdnadshavare, lärare, mentor, kurator, studie- och yrkesvägledare, socialtjänst med flera. På vilka sätt kan ni hitta rutiner och underlätta kontakterna? Hur kan handledning genomföras i arbetslag/i grupper/enskilt hos er? 15

16 16

17 Om din arbetsmiljö behöver förbättras HAR DU TAGIT UPP ARBETSMILJÖPROBLEMEN MED DIN REKTOR? Rektor har ett arbetsmiljöansvar för verksamheten på din skola. Det är viktigt att din rektor får reda på hur du upplever din arbetsmiljö. Om arbetsgivaren inte får reda på vad du upplever som ett problem finns det heller ingen möjlighet att åtgärda problemen. HAR DU TAGIT UPP ARBETSMILJÖPROBLEMEN MED DIN FACKLIGA FÖRETRÄDARE? Ibland kan arbetsmiljöfrågor vara känsliga och du vill inte i första hand ta upp dessa med din rektor. Då finns ombudet på din arbetsplats till för dig så du kan få råd och stöd. Det finns inga enkla eller dumma frågor, givna svar eller facit på hur arbetsmiljöfrågor ska hanteras i varje givet läge. Varje situation är unik och skyddsombudet eller lokalombudet på din arbetsplats får hjälp av Lärarnas Riksförbund om så behövs. Lärarnas Riksförbunds alla ombud med kontaktuppgifter finns på Du kan också vända dig till Lärarnas Riksförbunds medlemsjour: e-post: medlemsjour@lr.se, tel: Samtalet kostar som ett vanligt lokalsamtal. Lärarnas Riksförbund finns till för dig! 17

18 LÄNKAR/LÄS MER På följande webbplatser hittar du mer information: Lärarnas Riksförbund, Arbetsmiljöverket, LAGTEXTER Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) Arbetsmiljölagen (1977:1160) På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar du följande föreskrifter (AFS): Anpassning och rehabilitering Arbetsplatsens utformning Buller Systematiskt arbetsmiljöarbete Våld och hot i arbetsmiljön 18

19 19

20 Lärarnas Riksförbund Tryck: Modintryckoffset Upplaga ex. Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behörig lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. 20 lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon lr@lr.se