Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter"

Transkript

1 Introduktion 1 Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja dem att resa mer hållbart. Syftet är att förmedla grundläggande information om syftet och fördelarna med att spara energi och att använda hållbara transporter. Kurspaketet kan användas av språklärare och SFI-lärare, men också av andra intresserade som arbetar mer informellt med utbildning. Syftet med kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Projektet TOGETHER on the move har till syfte att stödja personer som har utvandrat från sitt hemland att använda transportmöjligheterna i sitt nya hemland, med betoning på hållbara transporter. Rörlighet spelar en betydande roll för dessa människors integration och bidrar till att de kan engagera sig fullt ut i samhället. Hållbara transporter som att gå, cykla och åka kollektivt och att använda bil på ett mer miljöanpassat sätt har kanske redan funnits på hälso- och miljöagendan i dessa personers hemland. Men för de flesta har det troligtvis endast varit aktuellt att välja transportmedel efter inkomst och i vissa fall efter samhällsstatus. Materialet är inriktat på behoven hos följande huvudmålgrupper: Personer som är intresserade av att använda hållbara transporter: de som kan och vill använda ett eller flera av dessa alternativ men som inte är bekanta med den lokala infrastrukturen, transportsystemet och allmänna trafikregler när man färdas till fots eller med cykel de som har möjlighet att använda hållbara transporter, men som inte känner sig bekväma nog i sin (nya) omgivning. Personer som fortfarande inte inser vilka personliga fördelar de kan få av hållbara transportsätt och som därför behöver en del motivation för att inse fördelarna. Personer som behöver språkkunskaper för att effektivt kunna använda flera olika hållbara transporter. TOGETHER_Energibesparing_1_Introduktion.pdf

2 Introduktion 2 Denna undervisningsmodul Energibesparing och hållbara transporter, som ingår i TOGETHER on the move, är avsedd som undervisnings- och övningsmaterial om energibesparing och hållbara transporter för dessa målgrupper. Inlärningsmål med kurspaketet Inlärningsmålen för personer med invandrarbakgrund är att: Lära sig mer om transporter och energianvändning jämfört med annan energianvändning i ett hushåll Lära sig mer om fördelarna med energibesparing och hållbara transporter ( Hur gynnar det mig? ) & MJUKA ÅTGÄRDER Ha tillgång till information om hållbara transporter och få förslag på hur det kan tillämpas Förbättra sina språkkunskaper Få social integration genom samhällsengagemang Bli motiverad för ämnet hållbara och energibesparande transportmedel HÅRDA ÅTGÄRDER Väcka engagera för ämnet hållbara transporter och övervinna barriärer Lära känna den lokala miljön och öka området som de rör sig inom Utforska omgivningen med hållbara transporter Kunna kommunicera och ha nöje av kommunikationen TOGETHER_Energibesparing_1_Introduktion.pdf

3 Introduktion 3 Varför använda hållbara transporter? Hållbara transporter (eller gröna transporter ) syftar på vilket transportmedel som helst som har låg miljöpåverkan, är bränslesnålt, är utrymmesbesparande och främjar en hälsosam livsstil. Hållbara transporter inkluderar: rörlighet med mänsklig kraft såsom att gå och cykla kollektivtrafik energieffektiva sätt att köra motordrivna fordon (sparsam körning, alternativa bränslen, gröna fordon och drivlinor, men också samåkning eller bilpooler). Hållbara transporter är snabba och flexibla Speciellt i städer sitter bilar ofta fast i köer. Hållbara transportsätt som att gå eller cykla ger större oberoende och flexibilitet: du kan ta genvägar, det krävs inget parkeringsutrymme, med cykel kan du färdas snabbt eller i den takt du trivs med. Kollektivtrafik är lämplig för längre pendling, då det är för långt för att gå eller cykla, eller när du har tungt att bära. Med spårvagn, tåg eller tunnelbana undviker du även köer i trafiken. Det kan du inte alltid med buss, även om särskilda bussfiler i många fall kan lösa även detta problem. Hållbara transporter sparar pengar Hållbara transporter bidrar till att du sparar pengar. Att gå, cykla och åka kollektivt är i allmänhet billigare än att äga och använda bil. Om du är tvungen att färdas med bil, så kan sparsam körning minska kostnaderna. Hållbara transporter är miljövänliga Beräknat på medelbeläggning använder bilar mycket mer energi och släpper ut betydligt mycket mer växthusgaser och luftföroreningar per person än kollektivtrafik, för att inte tala om när man går eller cyklar. Alla dessa transportsätt är därför energieffektivare och hållbarare än bilar, eftersom de hjälper till minska växthusgaser såsom koldioxid och hälsofarliga luftföroreningar som partiklar. Således förorenar de mindre och håller vår luft renare. Hållbara transporter är hälsosamma Att gå och cykla är utmärkta sätt att integrera fysisk aktivitet i den dagliga rutinen utan att det går åt extra tid. En halvtimmes daglig träning i medelhög intensitet halverar risken för hjärt- och kärlsjukdomar! 1 1 Transport and health (Transport och hälsa). Ett informationsmeddelande från BMA:s (British Medical Association, Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse. Källa: BMA British Medical Association (2009) TOGETHER_Energibesparing_1_Introduktion.pdf

4 Introduktion 4 Hållbara transporter främjar sociala kontakter Att gå, cykla och använda kollektivtrafik är de bästa sätten att lära känna omgivningen och att lära känna andra människor. Hjälp dina deltagare att bli en del av sin omgivning och visa dem sevärdheter i deras bostadsområde. Hållbara transporter är roliga Många tycker att det är en fritidsaktivitet speciellt att cykla (men även att promenera). Detta kan bli ett glädjemoment i det dagliga livet, genom att man förenar en resa under arbetsdagen med en skön fritidstur. TOGETHER_Energibesparing_1_Introduktion.pdf

5 Introduktion 5 Kurspaketets struktur Undervisnings- och övningsmaterialet för TOGETHER on the move ger dig tydliga riktlinjer för hur olika utbildningar och kurser om transportmedel kan genomföras. Materialet är inte enbart avsett för lärare i språkundervisning för invandrare, utan det är också en resurs för opinionsbildare som genomför informella utbildningar. Kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter består därmed av: Lärarhandledningen Övergripande energibesparing och hållbara transporter, som innehåller följande avsnitt: Transport och energi: användning, besparing, effektivitet Hållbarhet och grön transport Fördelar med hållbara transporter Transporter och deras klimatpåverkan Transporter och buller Transporter och utrymme Transporter och hälsofrågor Fakta och diagram om bilar Konsekvenser av bilkörning på samhälle och miljön Utbildningen innehåller exempel och konkreta övningar för deltagarna: En bra dag Energitävlingen Arbetsblad till deltagarna ingår i utbildningen Stödpapper till deltagarna är en del av utbildningen Materialet innehåller användbara länkar om energibesparing och hållbara transporter i Sverige. Vi hoppas på ett framgångsrikt och tillfredställande arbete med denna utbildningsmodul! TOGETHER_Energibesparing_1_Introduktion.pdf

6 Lärarhandledning Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbara transporter Syfte med lärarhandledningen 2 Energianvändning introduktion 2 Energianvändning i allmänhet 2 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen 4 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter 5 Hållbarhet och Gröna transporter 6 Hållbarhet och hållbar utveckling 6 Gröna transporter 6 Fördelar med hållbara transportmedel 7 Transporter och dess klimatpåverkan 10 Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter 10 Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel 10 Energianvändning för hållbara transportmedel 10 Transporter och buller 11 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter 12 Transporter och utrymme 13 Utrymmesbesparande transportsystem 13 Transporter och hälsofrågor 15 Fakta och diagram om bilar 16 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart 24 Aktuell spridning av bilar 16 Biltäthet (bilägande per person) världen över 17 Bilens inverkan på samhället 19 Bilarnas dominans i moderna städer 20 Bilens miljöpåverkan 22 Sammanfattning 24 TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

7 Lärarhandledning 2 Syfte med lärarhandledningen Denna handledning innehåller grundläggande fakta och information om energibesparing och hållbara transporter och är avsedd för språklärare, utbildare och opinionsbildare. Den har till syfte att bygga upp den bakgrundsinformation som krävs för att genomföra utbildning som ska öka intresset för energibesparing och transporter. En del av informationen behöver inte läsas just nu, men utbildaren bör förstå den för att kunna använda den som referensmaterial vid frågor från deltagarna. Dessutom kan alla delar av denna handbok delas ut som underlag till deltagarna, om så önskas. Energianvändning introduktion Energianvändning i allmänhet Nästan all mänsklig aktivitet leder till energiförbrukning, såsom produktionen av varor, uppvärmning, belysning och transporter. Nästan alla sektorer erbjuder emellertid möjligheter till effektivare energianvändning (renare produktion inom industrin, energibesparande glödlampor, effektiva hushållsapparater, etc.) och användning av hållbarare transportmedel. Vad är energi? Energi är en fysikalisk kvantitet (mängd arbete som kan utföras av en kraft) Energi mäts till exempel i joule eller kwh (kilowattimmar) Energiförbrukning Energiförbrukning innebär användning av resurser som är förnybara (till exempel vind, sol, biomassa), naturliga (till exempel biomassa) eller fossila (till exempel olja, gas, kol). Dessa resurser mäts i enheter som kilowattimmar (kwh), Joule eller Ton oljeekvivalenter. Elräkningen i ett hushåll ger en väldigt bra bild av hur mycket energi (mätt i kwh) som används i genomsnitt. Följande lista på vad som kan utföras med 1 kwh energi skapar en bild och gör olika typer av energianvändning jämförbara: Du kan: (( Använda en kokplatta i 40 minuter (och laga 10 tallrikar nudlar) (( Använda en mikrovågsugn i 40 minuter TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

8 Lärarhandledning 3 (( Använda en hårtork i 38 minuter (( Använda en vattenkokare i 40 minuter (och koka upp 10 liter vatten) (( Använda en dammsugare i 43 minuter (( Använda en brödrost i 1 timme (( Använda en 40W glödlampa i 25 timmar (och läsa några böcker) (( Använda en lågenergilampa i 111 timmar (och läsa några böcker till) (( Använda en 42-tums LCD-TV i 8 timmar (( Köra en genomsnittsbil 1,5 kilometer (( Köra en elbil 6 kilometer 1 Att gå igenom en normal dag och reflektera över vad vi har gjort, ger oss en bra bild av när och för vad vi använder en viss mängd energi. 1 How far will 1 kwh go? (Hur långt räcker 1 kwh?) Källa: Energimyndigheten (2011) och AEA:s (Association of Energy Auditors, Energirevisionsrådets) egna beräkningar (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

9 Lärarhandledning 4 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen? Ungefär en tredjedel av mänsklighetens totala energiförbrukning går till transporter. Dessutom kommer ungefär 95 procent av denna transportenergi från fossila resurser (huvudsakligen från råolja, naturgas eller kol). Det gör transporter till en av de största källorna för utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller. Å ena sida leder detta till global uppvärmning och miljöhot, å andra sidan leder föroreningar och buller från transporter till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen. Vissa transportmedel för passagerare (och varor) har hög energiförbrukning, som att köra privatbil eller flyga. Men det finns även hållbara transportsätt, som att gå, cykla och åka kollektivt. och det finns energieffektiva sätt att köra motorfordon, som sparsam körning, samåkning och alternativa bränslen. Energianvändning per sektor i % Källa: Statistics Austria (2009) 2 % Jordbruk Privata hushåll 25 % 29 % Industri 10 % 34 % Tjänstesektorn Transport TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

10 Lärarhandledning 5 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter Vart går mina pengar? Energiförbrukning Källa: KELAG (2011) bil belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning Diagrammet visar tydligt att det (åtminstone i flera europeiska länder) finns två stora energikonsumenter i hushållen: Uppvärmning Transporter Transportandelen varierar kraftigt om det finns eller inte finns en bil (eller fler) i hushållet. Detta visas väldigt tydligt i följande diagram: (( Ett normalt hus (med normal isolering och strömkällor) UTAN bil använder MINDRE energi än ett lågenergihus (väldigt bra isolering och förnybara energikällor) MED bil. Dessutom lägger ett hushåll med bil 16 procent av hushållsutgifterna på transporter, medan andelen sjunker till 5 procent i hushåll som inte är bilägare. 1 1 Structure of expenditure on transport towards car availability (Transportutgifter i relation till biltillgänglighet). Källa: Austrian Institute of Economic Research (Österrikiska institutet för ekonomisk forskning) (2007) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

11 Lärarhandledning 6 Energianvändning i ett hushåll i kilowattimmar (kwh) Källa: VCÖ (Austrian Traffic Club: Österrikiska trafikföreningen) (2006) och Austrian Energy Agency (Österrikiska Energimyndighetens) egna beräkningar (2011) belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning bil normalt hus med bil lågenergihus med bil normalt hus utan bil lågenergihus utan bil Detta betyder att energianvändningen för transporter beror väldigt mycket på färdmedlet: hushåll som använder bil, har ett mycket större energibehov än hushåll som använder en blandning av att cykla, gå och använda kollektivtrafik. Dessutom är kostnaderna mycket högre! Hållbarhet och Gröna transporter Hållbarhet och hållbar utveckling Definitionen av hållbar utveckling är utveckling som möter dagens behov utan att inskränka möjligheterna för framtida generationer att uppfylla sina behov. Hållbarhet baseras på de tre förutsättningarna ekologi, ekonomi och sociala aspekter. Gröna transporter Hållbara transporter eller gröna transporter avser transporter med låg miljöpåverkan som är bränsleeffektiva, utrymmesbesparande och främjar en sund livsstil. Gröna transporter inkluderar: Rörlighet med mänsklig kraft, som att gå och cykla Kollektivtrafik Energieffektiva sätt att köra motorfordon (sparsam körning, alternativa bränslen, gröna fordon och drivlinor, men också individualiserade typer av kollektivtrafik som samåkning och bilpooler) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

12 Lärarhandledning 7 Fördelar med hållbara transportmedel Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare än 5 km, nästan 10 procent är till och med kortare än 1 km. Detta är det perfekta avståndet för att cykla respektive gå. I stadsområden är dessutom cykeln det snabbaste färdsättet att ta sig från punkt A till B upp till 5 km. 1 Du kan använda genvägar, det finns inget behov av parkeringsplats och du kan bestämma själv hur intensiv cyklingen ska vara lugn och rofylld eller snabb och krävande. Kollektivtrafik är lämplig för pendling inom avstånd som är för långa för att gå eller cykla, eller när du är tvungen att ha med dig väskor. Med spårvagn, tåg eller tunnelbanan undviker du även trafikstockningar. Detta är inte alltid möjligt när du tar bussen, däremot löser särskilda bussfiler ofta även detta problem. Hållbara transporter sparar pengar I tider med stigande bränslepriser är det ett perfekt sätt att spara pengar att resa med kollektivtrafik, gå, cykla och använda sparsam körning (energieffektiv körning av motorfordon). Det är bra för alla i samhället eftersom det leder till färre negativa yttre effekter, men speciellt är det bra för varje enskild konsument. Alla hållbarare transporter är vanligtvis billigare än kostnaderna för en medelbil per månad (inklusive inköpspris och avskrivningar). Om du måste använda bil minskar sparsam körning inte enbart bränslekostnaderna. Det minskar även underhållskostnaderna (på grund av mindre användning och slitage) och minskar behovet av reparationer efter olyckor (som är mycket sällsyntare när du kör sparsamt). Hur gynnar det mig? Ökad användning av hållbara transportmedel har många direkta ekonomiska fördelar för dig som konsument. Mer pengar kvar i plånboken. Under en typisk arbetsdag (8 timmar) används din bil i genomsnitt under 1,5 timmar. Om du inte har bil kan du använda pengarna till något annat eller helt enkelt spara dem! Om du äger en bil, använder du 15 procent av dina hushållskostnader till transporter. Om du inte äger en bil är andelen bara 5 procent! Göteborg är kostnaden för ett årskort i lokaltrafiken kronor för en vuxen. I Stockholm kostar motsvarande årsbiljett kronor. Även en liten bil kostar dig 150 kronor per dag, över kronor/år! 1 Cycling: the way ahead for towns and cities (Att cykla: Vägen framåt för städer). Källa: European Commission (Europeiska kommissionen) (1999) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

13 Lärarhandledning 8 En liter bensin är dyrare än en liter mjölk. Således förser du din bil med dyrbarare bränsle än dig själv eller din familj! Du kan spara minst 100 kronor per dag, om du minskar bilanvändningen och i stället använder hållbara transportmedel! Hållbara transporter är hälsosamma Att gå och cykla är utmärkta sätt att integrera fysisk aktivitet i den dagliga rutinen utan att behöva använda extra tid. En halvtimmes daglig träning i medelhög intensitet halverar risken för hjärtoch kärlsjukdomar! 1 Kollektivtrafik producerar mindre luftföroreningar jämfört med motoriserade individuella transporter, och därmed hålls vår luft renare och våra koldioxidutsläpp lägre. Hållbara transporter är miljövänliga Räknat på medelbeläggningen, använder bilar mycket mer energi (se diagram nedan) och släpper ut betydligt mycket mer växthusgaser och luftföroreningar per passagerarkilometer (pkm) än vad kollektivtrafik gör, för att inte tala om att gå eller cykla. Även sparsam körning minskar markant bilarnas utsläpp av avgaser. Därför är alla dessa transportsätt mer energieffektiva och hållbara än vanlig bilkörning, efter som de hjälper till minska mängden växthusgaser, som koldioxid, och hälsofarliga luftföroreningar, som partiklar. Således förorenar de mindre och håller vår luft renare. Energianvändning i kilowattimmar (kwh) för olika transportmedel (per passagerarkilometer, pkm) Källa: Umweltbundesamt Austria (2009) 0,6 0,5 0,4 kwh 0,3 0,2 0,1 0 car bil train tåg buss spårvagn tram tunnelbana subway bicycle cykel walking gå transportsätt mode 1 Transport and health (Transport och hälsa). Ett informationsmeddelande från BMA:s (British Medical Association, Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse. Källa: BMA British Medical Association (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

14 Lärarhandledning 9 Hållbara transporter ökar de sociala kontakterna Hållbara transportmedel är det bästa sättet att lära känna närområdet och att träffa andra människor. När du går eller cyklar, liksom när du åker kollektivt, håller du kontakten med din omgivning och med människorna som bor i din närhet. Hållbara transporter är kommunikativa! Hållbara transporter är roliga Många tycker att speciellt att cykla (men även att promenera) är en fritidsaktivitet. Detta glädjemoment kan utgöra en del av det dagliga livet, när du förenar en arbetsresa med en skön fritidstur. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

15 Lärarhandledning 10 Transporter och dess klimatpåverkan Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter Transporter är en av de huvudsakliga källorna till utsläpp av växthusgaser (koldioxid, CO 2, är den viktigaste av dem), luftföroreningar och buller. Detta leder till global uppvärmning och miljöhot som översvämningar och torka. Dessutom bidrar föroreningar och buller från transporter i hög grad till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen (sjukdomar i andningsorganen och hjärt- och kärlsjukdomar). För att dessa negativa konsekvenser ska minska, bör användningen av hållbara transportmedel stärkas och ersätta mindre hållbara transportmedel. Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel Energiupptag för en medelbil jämfört med andra trafikslag per enhet Källa: Austrian Energy Agency (2008) Cyklar Går Spårvagn Tåg Buss Motorcykel Bil Diesel Bil Bensin Flygplan Energianvändning för hållbara transportmedel Att gå och cykla och all form av kollektivtrafik är: mycket effektivare än enskilda motorfordon, släpper ut mindre koldioxid. När du går eller cyklar, behövs ingen extern energikälla. Din kropp använder helt enkelt energi som den får från mat och dryck. De krävs betydligt mindre energi per kilometer än till exempel användning av motorfordon. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

16 Lärarhandledning 11 Kollektivtrafik kräver mindre energi än privatbilar eftersom fler personer transporteras i samma fordon (enligt medelvärde eller beläggningsgrad). (( Detta betyder att dessa transportmedel är hållbarare och påverkar miljön mindre. De släpper ut mindre växthusgaser, såsom koldioxid, och mindre hälsofarliga luftföroreningar, såsom partiklar. Transporter och buller (( Kan du föreställa dig fallet att de tillåtna utsläppsvärdena för nya bilar inte hade ändrats under de senaste 30 åren? Det skulle inte enbart vara skadligt för hälsa och miljö, det skulle vara absurt med tanke på framstegen inom bilteknik och bränslen under samma period. Men denna situation existerar för en bortglömd form av transportförorening. En typ av förorening som påverkar oss så mycket att den skadar vår hälsa. Precis som för andra typer av föroreningar finns det allmänt tillgänglig teknik för att dramatiskt minska denna påverkan, men tråkigt nog har inte EU-reglerna förändrats med tiden. Problemet är buller från transporter. 1 Bilar orsakar väldigt mycket buller och detta buller leder till hälsoproblem. Upp till km/ tim är det motorbullret som är den dominerande källan, men vid högre hastigheter är det bullret från däcken som rullar på körbanan som dominerar. Således kan trafikbuller undvikas speciellt i stadsområden genom att man använder andra trafikslag än bilar eller genom att man kör med låga varvtal. Buller från bilar En bil som färdas med varv per minut (rpm) producerar lika mycket buller som 32 bilar som körs med rpm. Källa: ECOWILL/ 1 Transport and noise (Transport och buller). Källa: TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

17 Lärarhandledning 12 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter Hörseln kan skadas om det mänskliga örat utsätts för en viss ljudnivå under en längre tid. Men det har även negativt inflytande på den psykiska och fysiska hälsan. Ett flygplan som startar motsvarar runt 130 till 140 decibel (db), vilket motsvarar det absoluta tröskelvärdet för smärta. Men negativa hälsoeffekter uppkommer vid betydligt lägre nivåer, speciellt vid längre exponeringstider (vilket är typiskt till exempel vid vägar med tät trafik). En ganska stor andel av Europas befolkning lider av buller från transporter. Följande figur visar bullernivåer från olika källor: Bullernivåer i olika miljöer Ljudtryck Start av jetflygplan (25 meters avstånd) Ljudtrycksnivå Smällare Rockgrupp Tryckluftsborr Bullrig arbetsplats Genomsnittlig gatutrafik Kontor Samtal Vardagsrum Bibliotek Sovrum Skog Källa: Brüel & Kjaer (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

18 Lärarhandledning 13 Transporter och utrymme I allmänhet tar infrastruktur för transporter väldigt stort utrymme med omfattande nät av trafikleder och stora parkeringsutrymmen. Utrymmen som för bara några decennier sedan endast användes av de gående har helt anpassats till bilen, och människan har trängts undan på gatornas ytterkanter. En bilist behöver cirka 28 gånger mer utrymme än en person som förflyttar sig kollektivt med buss och tåg, eller som cyklist och gående. Utrymmesbesparande transportsystem Med dagens medelantal personer per bil (genomsnittsvärdet är runt 1,3 personer per bil): kan en buss ersätta upp till 50 bilar kan ett tåg ersätta upp till bilar! I de fall då det är ont om utrymme, speciellt i stadsområden, innebär detta att kollektivtrafik liksom fotgängare och cyklister kräver betydligt mindre utrymme än bilförare. Titta på följande exempel: Hur stor plats behöver 60 personer? Källa: anders reisen (2009) 60 personer på en bro 60 personer i en buss 60 personer i bilar Exemplet visar att 60 bilar (eller det utrymme som de kräver, bilden till höger) tar upp hela utrymmet på bron, medan en buss som transporterar samma antal personer endast tar upp en väldigt liten del av utrymmet. Om alla åkte buss i stället för bil skulle det bli möjligt att omfördela utrymmet, särskilt i städer, så att det återgår till fotgängare, cyklister, lekande barn, etc. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

19 Lärarhandledning 14 Ett annat exempel visar 40 hopfällbara cyklar på en parkeringsruta: Källa: Gizmodo (2009) Bilar som är parkerade eller i rörelse kräver således mycket mer värdefullt utrymme än hållbarare transportmedel. En parkeringsruta för en bil tar upp lika mycket utrymme som upp till 12 normala cyklar. Cyklar på en bilparkeringsruta Källa: Karma Konsum (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

20 Lärarhandledning 15 Transporter och hälsofrågor Transporter påverkar hela befolkningens hälsa, både direkt och via föroreningar i miljön, och koldioxidutsläppen från transporter är en av huvudfaktorerna till klimatförändringen. De huvudsakliga hälsoeffekterna omfattar: Övervikt och fetma som en följd av minskad fysisk aktivitet Andningsproblem på grund av luftföroreningar Skador från trafikolyckor Obehag på grund av buller Enligt WHO:s (World Health Organisation, Världshälsoorganisationen) studier dör upp till 8 gånger fler personer av bristen på fysisk aktivitet än av trafikolyckor (och dubbelt så många jämfört med dödsfall på grund av luftföroreningar)! 1 (( Med andra ord, är det hälsosammare att gå längs med en förorenad gata än att inte gå överhuvudtaget! Jämförelse av hur många människor som dör av trafikolyckor, luftföroreningar och bristen på fysisk aktivitet i Frankrike, Schweiz och Österrike Källa: Martin Eder, BMLFUW, Graphic: JMP (2012) Hur vi rör på oss och vilket transportmedel vi använder har direkt inverkan på vår hälsa! Transportmedel som medför fysisk aktivitet, såsom att cykla och gå, enbart eller i kombination med kollektivtrafik, medför betydande positiva hälsovinster. Vid planering och beslut har man emellertid ofta förbisett dessa fakta. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

21 Lärarhandledning 16 Över 30 procent av bilresorna i Europa är kortare än 3 km; 50 procent är kortare än 5 km. Dessa sträckor tar minuter med cykel eller minuter till fots i rask takt. I EU är många resor korta och de flesta av dem utförs med bil. Detta leder till att över 30 procent av den vuxna befolkningen inte är tillräckligt aktiv under en typisk vecka, och förekomsten av fetma har ökat med procent mellan slutet av 1980-talet och slutet av 1990-talet. 1 (( En halvtimmes måttlig fysiskaktivitet per dag, såsom att gå eller cykla, minskar risken för hjärtattack med 50 procent! 2 Att gå eller cykla (till exempel till arbetet) kan således bli till ett personligt gym för att komma eller hålla sig i form och spara pengar! Fakta och diagram om bilar Aktuell spridning av bilar År 2010 var det totala antalet fordon (bilar, lastbilar och bussar) på världens vägar 1,015 miljarder. 3 När detta antal uppnåddes översteg för första gången antalet funktionsdugliga fordon i världen miljardstrecket. I dag finns det runt 850 miljoner bilar (inkluderat skåpbilar och lättare fordon) i världen. 4 Detta betyder att på jorden finns det mer än en bil per tio invånare. Det är emellertid stora skillnader mellan världens olika länder. I länderna i Europeiska unionen, finns det 470 bilar per invånare. I USA finns det 444 bilar per invånare. I motsats till det finns det endast 19 bilar per invånare i Kina och 8 bilar per invånare i Indien. 5 Om Kina hade lika många bilar per person som Europa, skulle dess bilflotta ensam bestå av ungefär en miljard bilar. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) 2 Transport and health. A briefing note from the BMA Board of Science (Transport och hälsa. Ett informationsmeddelande från BMA (British Medical Association: Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse). Källa: BMA British Medical Association (2009) 3 World Vehicle Population Tops 1 Billion Units (Världens fordonspark överstiger 1 miljard enheter). Källa: WardsAuto (2011) 4 Transport Outlook Meeting the Needs of 9 Billion People (Transportutsikter Möte 9 miljarder människors behov). Källa: International Transport Forum (2011) 5 The Automobile Industry Pocket Guide (Bilindustrin fickhandbok). Källa: ACEA European Automobile Manufacturers Association (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

22 Lärarhandledning 17 Det förutspås att antalet bilar i världen kommer att tredubblas till 2,5 miljarder år Denna tillväxt förutspås ske nästan uteslutande i utvecklingsländerna producerades 58,3 miljoner bilar i världen. 2 Biltäthet (bilägande per person) världen över Följande illustrationer visar antalet bilar per person i olika världsdelar: 3 Totala antalet fordon mindre än 47 inga värden per invånare (År, Senast tillgängliga) Land/region Bilar per invånare I världen 132 Europeiska unionen 470 USA 444 Sverige 465 Kina 20 Indien 9 1 Källa: International Transport Forum (2011) 2 Källa: ACEA (2011) 3 World-wide Passenger Cars (per 1,000 people) (Passagerarbilar världen över (per invånare)). Källa: ChartsBin/The World Bank Group (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

23 Lärarhandledning 18 Skillnaden i biltäthet i olika världsdelar syns ännu tydligare i följande illustrationer. Den verkliga världskartan jämförs med en fiktiv världskarta, där storleken på territoriell ytan motsvarar biltätheten. Den verkliga världskartan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Världen enligt biltätheten Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

24 Lärarhandledning 19 Följande diagram illustrerar antalet bilar per 100 invånare världen över: Bilar per 100 invånare antal bilar per hundra invånare Sydöst Afrika Nordafrika Södra Asien Stillehavs-Asia Mellanöstern Östra Asien Sydamerika Östeuropa Nordamerika Västeuropa Japan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Exempel på dålig tillgänglighet med bil I Madagaskar har ungefär 30 procent av befolkningen inte tillgång till tillförlitliga vägar i alla väderförhållanden. 1 I Kina finns det 184 städer och byar som inte har tillgång till bilanvändning (eller vägar över huvud taget). 2 Bilens inverkan på samhällen Bilens framgångssaga startade för 90 år sedan när T-Forden introducerades. Denna var relativt överkomlig för medelklassen. Inom bara några årtionden hade bilens snabba utveckling haft stor genomslagskraft som ledde till storskaliga förändringar i landskap och stadsplanering, tillverkningsprioriteringar, inköpsvanor och sociala interaktioner, vilket följande bilder tydligt visar: Förortsgata i USA Ancaster, USA. Källa: Jakebelder (2010) 1 Madagascar: The Development of a National Rural Transport Program. (Madagaskar: Utvecklingen av ett nationellt program för landsbygdstrafik) Källa: The World Bank (Världsbanken) (2010) 2 China Through a Lens: Rural Road Construction Speeded Up (Kina genom linsen: Byggande av landsbygdstrafik påskyndas). Källa: TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

25 Lärarhandledning 20 Gågata i Argentina Downtown Buenos Aires, Argentina. Källa: Galio (2007) Gågata i Brasilien Curitiba, Brasil. Källa: Mathieu Bertrand Struck (2005) Livliga kvarter med öppna ytor samt massor av barer, butiker, och restauranger är vanligtvis belägna vid gågator eller gator med begränsad trafik. Bilarnas dominans i moderna städer Våra städer är mer och mer utformade efter bilarnas behov i stället för efter fotgängarnas behov. På gator som domineras av bilar försvinner små kvartersbutiker och lokala barer, på grund av att det inte finns några fotgängare som kommer in. Småbutiker ersätts av butiker i utkanten av städerna och bilvänliga stora köpcentrum, eftersom hushåll med bil har möjlighet att resa längre bort. Nedläggningen av småbutiker leder till social uteslutning för personer utan bil. Förlusten av gångvänliga städer och byar har också brutit gemenskapen i stadsdelar och samhällen. Många människor i I-länderna går sällan utan kör vanligtvis direkt från hemmet till arbetet och till andra destinationer. Därför har de mindre social kontakt med sina grannar. 1 1 From Highway to Superhighway: The Sustainability, Symbolism and Situated Practices of Car Culture (Från motorvägar till Superhighways : Hållbarheten, Symbolism och praxis skapad från bilkulturen). Källa: Graves-Brown, Paul (1997) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

26 Lärarhandledning 21 Rusningstrafik i Brasilien Motorvägen Prestes Maia i San Paulo. Källa: Bruno Takahashi Carvalhas de Oliveira (2005) Motorväg i USA Anslutning till centrum i Atlanta, USA: Källa: Scott Ehardt (2004) Statlig motorväg i Houston/Texas, USA. Källa: Dhanix (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

27 Lärarhandledning 22 Bilens miljöpåverkan Bilavgaser. Källa: Ruben de Rijcke (2009) Transporter producerar luftföroreningar, som bland annat innehåller följande giftiga ämnen: Kväveoxider (NOx) Kväveoxiderna, kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ), är huvudsakliga oönskade biprodukter från förbränningen av bränslen och drivmedel vid hög temperatur, som i bilens förbränningsmotor. Den definitivt största källan till utsläpp av kväveoxider är vägtransporter. Kvävedioxid (NO 2 ) är särskilt skadlig för människan eftersom den skadar på lungfunktionen och följaktligen orsakar luftvägssjukdomar. Kväveoxiderna bidrar dessutom till surt regn och till marknära ozon. (( Kväveoxider (NOx) bildas i bilarnas förbränningsmotorer. Kolmonoxid (CO) Cirka 80 procent av kolmonoxidutsläppen i Sverige härrör från trafiken. Kolmonoxid (CO) bildas huvudsakligen vid ofullständig förbränning av bränslen och drivmedel. Kolmonoxid är en luftförorening som är hälsofarlig för människan och bidrar dessutom till bildandet av marknära ozon. Även små mängder kolmonoxid påverkar det centrala nervsystemet och kan ge effekter på människors hälsa vid inandning. (( Kolmonoxid (CO) bildas vid ofullständig förbränning av bränslen och i bilens förbränningsmotor. Deliklar Deliklar är små delar av fast material. De orsakar och förvärrar luftvägssjukdomar och de tros vara cancerframkallande. Vägtransporter är en av de huvudsakliga källorna till partiklar, speciellt i tätorter. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

28 Lärarhandledning 23 Deliklar bildas huvudsakligen vid förbränning av drivmedel. Deliklar kan också släppas ut genom bland annat mekanisk nötning och korrosion, till exempel däckslitage, bromsslitage och slitage av vägytan. (( Deliklar bildas huvudsakligen vid bränsleförbränning i bilar. Koldioxid och klimatförändring Vägtransporter bidrar väsentligt till den globala uppvärmningen genom utsläpp av koldioxid (CO 2 ). Transportsektorn är den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp, och inom sektorn är vägtransporter den största bidragskällan till global uppvärmning. (( Vägtransporter bidrar väsentligt till global uppvärmning på grund av utsläpp av koldioxid. Miljöbestämmelser i olika länder har minskat utsläppen från enskilda fordon. Detta har emellertid uppvägts av att såväl antalet fordon som användningen av varje fordon har ökat. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

29 Lärarhandledning 24 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart Du kan använda rese- och energidagböcker för att göra energianvändningen mätbar och jämförbar och för övningar, där deltagarna antecknar sin energiförbrukning under en viss tidsperiod. I energidagböckerna kan deltagarna fylla i olika aktiviteter som leder till energiförbrukning (som användning av elektriska apparater och uppvärmning, tvätt, matlagning, ätande, etc.). Dessa aktiviteter kan jämföras med användningen av olika transportmedel och kan kompletteras genom att deltagarna jämför restider för olika trafikslag på samma sträcka, för att få en allmän känsla av hur lång tid dagligt resande tar. På det sättet kan man räkna ut skillnaden mellan objektivt uppmätt restid och subjektivt upplevd restid. Angivna utsläppsfaktorer gör det också möjligt jämföra utsläppen av koldioxid och energianvändning för olika trafikslag på angivna sträckor. Dessutom kan du anordna olika typer av energitävlingar, för att undersöka varje deltagares individuella energiförbrukning på ett lekfullt sätt. (( Det finns olika typer av dagböcker, mallar och webbverktyg som kan göra energianvändning jämförbar. Sammanfattning I tider med stigande bränslepriser och klimatförändringar är det ganska enkelt att minska den negativa miljöpåverkan genom att använda hållbara transportmedel. Du kan arbeta med enkla och positiva exempel, till exempel hoppa över bilanvändningen en dag i veckan och upplev fördelarna med att cykla i stället. Dessutom är kollektivtrafik, att gå och cykla och att köra energieffektivt ett perfekt sätt att spara pengar och att förbättra din hälsa och livskvalitet. Tyngdpunken för denna utbildning ligger på att ge deltagarna den relevanta bakgrunden och möjligheterna att byta till gröna transporter, som leder till en positiv inställning till energibesparing hos utbildare och deltagare. TOGETHER_Energibesparing_2_Lärarhandledning.pdf

30 Utbildningssession 1 Utbildningssession En bra dag Energitävlingen Inledning 3 Övningar 7 Del 1: Intag Övning 1: Energianvändning i allmänhet 7 Övning 2: Energianvändning för transport 8 Övning 3: Fördelar med hållbara transportmedel 9 Del 2: Teori Övning 4: Hållbarhet och Grön transport 10 Övning 5: Transport och dess klimatpåverkan 11 Övning 6: Transport och buller 12 Övning 7: Transport och utrymme 13 Övning 8: Transport och hälsofrågor 14 Övning 9: Fakta och diagram om bilar Spridning av bilar 15 Övning 10: Bilens inverkan på samhälle och landskap 16 Övning 11: Bilens miljöpåverkan 17 Övning 12: Sammanfattning och gruppdiskussion 18 Del 3: Praktik Övning 13: Energidagboken Förberedelse inför Energitävlingen 19 Övning 14: En bra dag Energitävlingen 20 Del 4: Sammandrag Övning 15: Utbyte av erfarenheter 21 Övning 16: Sammanfattning och avslutning 22 TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

31 Utbildningssession 2 Huvudsakligt arbetsmaterial Arbetsmaterial för utbildare Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbar transporter Arbetsmaterial för kursdeltagare Arbetsblad Arbetsblad 1: Energibudget för olika transportmedel Arbetsblad 2: Andelen av energianvändningen som går till transport Arbetsblad 3: Energidagboken Arbetsblad 4: Energitävlingen Stödpapper Stödpapper 1: Energianvändning i allmänhet Stödpapper 2: Energianvändning för transport Stödpapper 3: Fördelar med hållbara transportmedel Stödpapper 4: Hållbart resande Stödpapper 5: Transporter och deras påverkan på klimatet Stödpapper 6: Transport och buller Stödpapper 7: Transporter och utrymme Stödpapper 8: Transporter och hälsofrågor Stödpapper 9: Aktuell spridning av bilar Stödpapper 10: Bilens inverkan på samhälle och landskap Stödpapper 11: Bilens miljöpåverkan TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

32 Utbildningssession Inledning 3 Utbildningssession En bra dag Energitävlingen Allmänna riktlinjer vid arbete med invandrare Vid arbete med invandrare, var uppmärksam på språk-, kultur- och könsfrågor. Du ska inte enbart tänka på det specifika behovet utan även på bemötandet, bakgrund och kön på dina utbildare. Nedtill finns en del aspekter som du bör ta hänsyn till, beroende på personerna som deltar i dina kurser: Om du inte är fullständigt bekant med dina kursdeltagares färdigheter, ta dig tiden att intervjua dem om deras erfarenheter. Undvik att utsätta deltagarna för pinsamma situationer på grund av kultur, kön eller religion. Ibland kan könsspecifik utbildning vara lämpligare. Om du vill genomföra könsspecifik utbildning, då bör utbildarna vara av samma kön som deltagarna. (( Det finns en tabell över specifika kulturella värderingar angående energibesparing och kollektivtrafik i bilagen av denna träningsmodul, som ger en relativ jämförelse av attityder till energibesparing och hållbara transportmedel i flera länder. Mål för utbildningssektionen Målet med denna utbildningssektion är att ge en introduktion till ämnet energianvändning och hållbar transport. Kursdeltagaren bör bli bekant med syftet med energibesparing och fördelarna med att använda gröna transportmedel. Därutöver, hjälper denna utbildningssektion till att skapa en överblick över de enskilda synsätten på energiförbrukning. Dessutom, kommer deltagarna att: förstå de viktigaste transporteffekterna angående energiförbrukning, få en överblick över olika hållbara transportmedel, få färdigheter i att fylla i rese- respektive energidagböcker. I allmänhet, består utbildningssessionerna av en kombination av hårda och mjuka åtgärder. TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

33 Utbildningssession Inledning 4 Inlärningsmål med denna utbildningssession: Inlärning om transport och energianvändning i jämförelse med energianvändning i hushåll Inlärning om fördelarna med energibesparing och hållbara transportmedel ( Hur gynnar det mig? ) Ha information om hållbara transportmedel och möjligheter till förfogande Förbättrade språkkunskaper Social integration genom samhällsengagemang Motivering till ämnet för hållbara och energibesparande transportmedel & MJUKA ÅTGÄRDER HÅRDA ÅTGÄRDER Engagera till ämnet för hållbara transportsätt och överbrygga barriärer Lära känna den lokala miljön och utöka rörlighetsområdet Utforska omgivningen med hållbara transportmedel Kommunikation och nöje (( Se även allmänna introduktionen till denna modul. Utbildningssektionens struktur Denna utbildningssession förmedlar material om olika konsekvenser av transport angående energianvändning och beskriver genomförandet av en energitävling med dina deltagare vilken innehåller förberedande och komplementerande övningar uppdelade i 4 delar: Del 1 kommer att bedöma deltagarnas nuvarande vanor angående energibesparing och hållbar transport och introducerar ämnet energianvändning och transport i allmänhet och diskuterar fördelarna med hållbara transportmedel. Del 2 lär ut grunderna och obligatoriska komponenter i transport och hållbarhet och fokuserar huvudsakligen på de olika konsekvenserna av transport. Del 3 täcker den praktiska utbildningen av energitävlingen. Del 4 beskriver sammandraget av deltagarnas erfarenheter från utbildningssessionen. TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

34 Utbildningssession Inledning 5 Det är rekommenderat att de föreslagna övningarna hålls efter varandra, med det är också möjligt att helt enkelt ta utvalda övningar. Det finns inget rätt eller fel sätt. Du kan använda utbildningsmanualen övergripande information om ämnet energibesparing och hållbar transport. Om nödvändigt och lämpligt, kommer du att behöva dela ut stödpapper och be deltagarna att fylla i arbetsblad efter de utvalda övningarna. Specifika färdigheter och målsättningar (för språklärare) Deltagarna bör förstå termerna energianvändning, hållbarhet och grön transport. Dessutom bör de kunna fylla i energidagboken, förstå energiförbrukningen av flera olika transportsätt och kunna prata med sina lokalsamhällen angående detta ämne. Språknivån och språkfärdigheter är indikerade med alla övningar. (( Du kommer att hitta en tabell över vanliga europeiska språknivåer i den bilagen av TOGETHER on the move. Språkfärdigheter L Lyssna P Prata Lä Läsa S Skriva TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

35 Utbildningssession Inledning 6 Material i utbildningssessionen Följande material rekommenderas i denna utbildningssession: Anteckningsbok/papper Arbetsblad för deltagarna Blädderblock Energidagböcker (som samlas in från deltagarna) Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbar transporter Markörer Pennor Portfölj/er (valfritt) Stödpapper för deltagarna Trippmätare (om möjligt) Whiteboardtavla Portfölj För att se till att den praktiska informationen som tillhandahålls under utbildningssessionen och för att se till att inlärningsprocessen fortsätter efteråt, erbjuds varje deltagare att skapa en portfölj med det som har genomförts under utbildningssessionen. Denna portfölj kan användas som ett sätt att bedöma deltagarens personliga utveckling och kommer att fyllas med fotografier, användbara meningar, bilder och så vidare. Deltagaren kommer att få arbetsblad och praktiska övningar under utbildningssessionen som de kan använda för att fylla sin portfölj. Genom att fokusera på deltagarnas personliga behov, är det möjligt att anpassa portföljen i form av en personlig Energibesparingsmanual. TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

36 Utbildningssession Del 1: Intag 7 Övningar Del 1: Intag I denna del kommer det grundläggande kunskaperna som deltagarna redan har att utforskas. Startpunkten kommer att vara behov, önskningar och erfarenheter från deltagarna. Dessutom, kommer kunskaper i energianvändning för transporter att erhållas. ÖVNING 1 Innehåll Didaktiska verktyg Energianvändning i allmänhet I vårt dagliga liv konsumerar vi energi: för matlagning, för uppvärmning av våra hus, för belysning och för transport. I denna övning presenteras energiförbrukning i olika sektorer för deltagarna. Inledningsdiskussion Låt deltagarna gå igenom en vanlig dag, de bör tänka på de saker som de har gjort för att få en överblick av när och för vad de har använt vilken mängd energi. Utbildaren delar ut stödpapper 1 och kan ta hjälp av jämförelser och bilder för att göra den ganska abstrakta saken energi realiserbar. Be deltagarna att ta med olika hushållsräkningar (t.ex. rörelsekostnader såsom elektricitet, bränsle, olja och gas; kvitton från mataffären; transportkvitton (t.ex. bensinkostnader, tågbiljetter, etc.)), för att kunna klassificera dem i olika energisektorer. På detta sätt är det lättare att förstå vad energi är och under vilka delar av vårt liv som vi konsumerar energi. Material Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbar transporter Energianvändning i allmänhet, s. 2 Stödpapper 1 Energianvändning i allmänhet Blädderblock/whiteboardtavla, papper/pennor, markörer Tid Språk/CEFR-nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 20 min Nivå: alla Färdigheter: L, P, Lä TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

37 Utbildningssession Del 1: Intag 8 ÖVNING 2 Innehåll Didaktiska verktyg Energianvändning för transport En tredjedel av all energianvändning går till transport. Den använda energimängden är lägre eller högre, beroende på vilket transportmedel vi använder. Miljökonsekvenserna varierar avsevärt beroende på energikälla. Inledningsövning Deltagarna uppskattar hur mycket energi de använder vid användandet av olika transportmedel (till fots, cykel, bil) genom att kryssa för flervalsfrågorna i arbetsblad 1. Enskild övning Deltagarna fyller i och uppskattar andelen av totala energianvändningen som går till transport enligt arbetsblad 2. Gruppdiskussion Utbildaren förmedlar lösningar och öppnar gruppdiskussionen genom att göra energianvändning för transport jämförbart med energianvändning i hushåll såsom tvätt, uppvärmning och belysning. Utbildaren kan ställa följande frågor: Jämfört med energianvändning i hushåll (uppvärmning, belysning, etc.), hur stor del av energianvändning utgörs av transport? Finns det någon skillnad mellan att äga eller inte äga en bil? Vad tror deltagaren att energiförbrukningen är för genomsnittsbilen jämfört med andra transportmedel per enhet? Material Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbar transporter Hur stor andel utgör transport av den totala energianvändningen?, s. 4 Arbetsblad 1 Energibudget för olika transportmedel Arbetsblad 2 Andelen av energianvändningen som går till transport TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

38 Utbildningssession Del 1: Intag 9 Material Stödpapper 2 Energianvändning för transport Blädderblock/whiteboardtavla, papper/pennor, markörer Tid Språk/CEFR-nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: alla Färdigheter: L, P, Lä ÖVNING 3 Innehåll Didaktiska verktyg Fördelar med hållbara transportmedel Hållbara transportmedel såsom att gå, cykla, kollektivtrafik och Eko-körning kan användas flexibelt, är kostnadseffektiva och har positivt inflytande på vår hälsa och miljö. I denna övning kommer deltagaren att upptäcka nyttan och personliga fördelar med hållbara transportsätt. Gruppdiskussion Skapa grupper om 3 4 personer och låt deltagarna diskutera hur de tar sig runt och vilka möjliga utvägar det finns för en övergång till hållbara transportmedel. Låt dem upptäcka den potentiella nyttan och personliga fördelar med hållbara transportsätt. Du kan använda stödpapper 3. Material Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbar transporter Fördelar med hållbara transportmedel, s. 7 Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Tid Språk/CEFR-nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 20 min Nivå: alla Färdigheter: L, P, Lä Total tid för Del 1 ~ 1 timme och 10 minuter TOGETHER_Energibesparing_3_Utbildningssession.pdf

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Utbildningssession En bra dag Energitävlingen

Utbildningssession En bra dag Energitävlingen 1 En bra dag Energitävlingen Inledning 3 Övningar 7 Del 1: Intag Övning 1: Energianvändning i allmänhet 7 Övning 2: Energianvändning för transport 8 Övning 3: Fördelar med hållbara transportmedel 9 Del

Läs mer

Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbara transporter

Lärarhandledning Övergripande energibesparing och hållbara transporter Övergripande energibesparing och hållbara transporter Syfte med lärarhandledningen 2 Energianvändning introduktion 2 Energianvändning i allmänhet 2 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen

Läs mer

Lektion 3 Cykelvägar i din stad

Lektion 3 Cykelvägar i din stad 1 Cykelvägar i din stad Inledning 2 Exercises 6 Del 1: Inhämtning Övning 1: Fördelarna med att cykla 5 Övning 2: Erfarenheter av att cykla 7 Övning 3: Olika delar på en cykel 8 Övning 4: Förberedelse för

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

KORTA BILRESOR värst för miljön

KORTA BILRESOR värst för miljön KORTA BILRESOR värst för miljön Allt fler väljer bort bilen när de ska åka till jobbet. Du kan också göra det. Utan din insats kommer vi inte att klara av klimatproblemen. Varje gång du kör bil, t.ex.

Läs mer

KORTA BILRESOR värst för miljön

KORTA BILRESOR värst för miljön KORTA BILRESOR värst för miljön Allt fler väljer bort bilen när de ska åka till jobbet. Du kan också göra det. Utan din insats kommer vi inte att klara av klimatproblemen. Varje gång du kör bil, t.ex.

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 S E E R R D R U U? H EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ 1 RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 2 270 SVARADE 13 % RESEVANEUNDERSÖKNING BLAND LINNÉUNIVERSITETETS

Läs mer

Lektion 2 Cyklingsövning i riktig trafik

Lektion 2 Cyklingsövning i riktig trafik 1 Cyklingsövning i riktig trafik Inledning 2 Exercises 5 Del 1: Inhämtning Övning 1: Erfarenheter av att cykla 5 Del 2: Teori Övning 2: Olika delar på en cykel 6 Övning 3: Viktiga trafikskyltar 7 Övning

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Övningssession Platsbesök Att färdas till fots

Övningssession Platsbesök Att färdas till fots 1 Platsbesök Att färdas till fots Introduction 2 Övningar 7 Del 1: Inhämtning Övning 1: Befintliga rörlighetsvanor 7 Övning 2: Fördelar med att gå 8 Övning 3: Hur man använder en resedagbok? 8 Del 2a:

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33 Transport We will not have a society if we destroy the environment. Margaret Mead Transport 33 Åsa Pettersson Mänskligheten har aldrig varit lika global som den är idag. Förutom att vi vill resa jorden

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP Aspekt Utsläpp Utfallsindikatorer Objektiv EL/Em-I-O1 Årligt koldioxidutsläpp från trafik EL/Em-I-O2 Andel

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun. RESVANOR NU OCH FÖRR Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om människors resvanor, nu och i tidigare generationer, när det gäller reslängd, val av färdmedel och miljöpåverkan. Eleverna lär sig beräkna

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 S E E R R D R U U? H EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ 1 RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 610 SVARADE 61 % RESEVANEUNDERSÖKNING BLAND LINNÉUNIVERSITETETS

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer