Främst. Säkerheten. 14 Kolossalt. sid 10. Ministern. Framgångsrik. ger svar. logistik På den grønne gren. efterslæb. Bygga. Sista ordet.
|
|
- Ove Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nummer Säkerheten Främst sid 10 4 Ministern 6 Bygga ger svar broar 8 Framgångsrik 11 logistik På den grønne gren 14 Kolossalt efterslæb 16 Sista ordet
2 2 Ledare Säkerhetstänka med både huvud & hjärta Det görs många insatser i branschen för att förbättra säkerheten på asfaltverk, under transporter och ute på vägarbetsplatserna. För Nynas del står hanteringen av bitumen i centrum och i somras lanserade vi en ny version av vårt säkerhetspaket Säker bitumenhantering. Alla initiativ i stort och smått är viktiga komplement till de oräkneliga lagar, föreskrifter och instruktioner som finns på området. Men har vi som målsättning att nå hela vägen fram, att helt undvika olyckor, räcker det inte att behärska regelverket. Minst lika viktigt är att säkerhetstänkandet blir en naturlig ingrediens i allt vi gör. Det går inte att dra en skiljelinje mellan privat och professionellt, att klä av sig säkerhetstänkandet på samma sätt som man hänger upp hjälmen när arbetsdagen är slut. 89 procent av de vuxna i Danderyd hjälm när de cyklar, medan motsvarande siffra för Sala är 2 procent vilket direkt avspeglas i ett liknande beteende hos barnen i dessa kommuner. För det mesta går det förstås bra ändå. Men det räcker att det blir fel en enda gång för att konsekvenserna ska bli förödande. Om något kan gå fel så kommer det att göra det förr eller senare, för att citera Murphys lag. Ett bra tips är att utgå från tumregeln Take2. Med det menas att alltid ta ett par minuter innan man sätter igång med en uppgift. Tänk igenom vad det är som ska utföras, vilka problem som kan uppstå för dig och dina kolleger, samt hur du ska agera om något oförutsett inträffar. Att säkerhetstänka med både huvud och hjärta. Vi har inte bara ett ansvar för oss själva. För flera år sedan var jag på besök i Sydamerika. När vi skulle kliva in i taxin utanför flygplatsen upptäckte min kollega att det inte fanns några säkerhetsbälten. Han föreslog att vi skulle ta en annan taxi. Inte för min skull, sa jag, bråttom som vi hade. Tänk inte på dig själv i första hand utan på din familj, fick jag till svar. Efter det har jag aldrig missat att sätta på mig bältet. Men viktigare är att min kollegas kommentar fick mig att bli medveten om att vi inte bara har ett ansvar för oss själva utan även för de som finns i vår närhet. Under de drygt fyra år som jag arbetat med bitumen har min syn på säkerhet förändrats. Numera finns säkerhetsaspekten alltid med, även hemma. Det kan vara småsaker som att se till att någon håller i stegen när stuprännorna ska rensas. Den insikten kommer inte av sig själv utan det behövs en atmosfär som uppmuntrar att vi hjälper och påverkar varandra. Enligt en undersökning från NTF använder Peter Bäcklund Business Area Director, Bitumen Nordic Foto: Elis Hoffman Stopp&belägg är ett nyhetsmagasin från Nynas AB Ansvarig utgivare: Peter Bäcklund Redaktör: Linda Rofors, mobil: , e-post: linda.rofors@nynas.com Produktion: Hedengren Media, Art direction: Johan Hemgren Utgiven av: Nynas AB, Box 10700, Stockholm Telefon: Webbadress: Omslagsfoto: K-G Z Fougstedt På omslaget: John Lindestam, arbetsledare på Skanskas asfaltverk i Vällsta. Vill du ändra adress, skicka tidningen till en kollega eller bli struken från vårt register? Skicka i så fall ett meddelande till någon av följande kontaktpersoner: Sverige: johanna.gustafsson@nynas.com Norge: kjell.arne.juul@nynas.com Danmark: anders.kargo@nynas.com
3 Noterat 3 Foto: K-G Z Fougstedt Miljöanpassade storstadsvägar Det pågår flera projekt runt om i landet för att minska miljöpåverkan i samband med asfaltproduktion och beläggningsarbeten. Ett exempel är att Trafikverket under 2012 har köpt in ton biotillverkad asfalt från Skanska för underhållsbeläggningar i Stockholmsområdet. Totalt räknar man med att initiativet ska minska koldioxidutsläppen med 112,7 ton. Det handlar om 12 olika sträckor, bland annat väg 226 vid Huddinge sjukhus och väg 229 från Skarpnäck bort mot väg 73. Totalt motsvarar det över kvadratmeter ny beläggning, säger Skanskas distriktschef Johan Hugolf. Vid en ceremoni lämnade Johan Hugolf (till vänster) över ett certifikat till Trafikverkets Krister Ydrevik, som bevis på att biotillverkad asfalt har använts på Huddingevägen. Förutom miljövinsten har biotillverkad asfalt fördelen att fokus ligger på själva tillverkningsprocessen. Den färdiga beläggningens egenskaper påverkas alltså inte. I biotillverkad asfalt ersätts eldningsolja med förnybara energikällor, till exempel rapsolja, för att driva asfaltverket. Det innebär en reducering av koldioxidutsläppen med 65 procent. Än så länge utgör det här alternativet en relativt liten del av vår totala produktion, men visionen inför framtiden är att all asfalt som vi tillverkar ska vara biotillverkad, avslutar Johan Hugolf. Höstens branschhöjdpunkt Den 21 november i Malmö och dagen efter i Stockholm öppnas dörrarna för Asfaltdagar Som vanligt blir det ett proppfullt program med aktuella ämnen som kommer att passa såväl entreprenörer som beställare och konsulter samt material- och maskinleverantörer, säger Glenn Lundmark på Asfaltskolan, som är arrangör tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bland inslagen ingår till exempel frågan hur vi ska asfaltera våra rondeller, vad som bestämmer priset på asfalt samt utmaningen att skapa hållbara vägar. Sedan brukar vi ju vara generösa med raster, så man hinner mingla med allt trevligt branschfolk som är på plats, poängterar Glenn Lundmark. (( Mer information på Skum metod för bättre miljö Ogräs är inte bara ett bekymmer i trädgården utan ställer även till problem på många vägar i tätbebyggda områden. De flesta bekämpningsmedel är ineffektiva eller miljöfarliga, men i år har NCC Roads lanserat en ny miljöanpassad metod i flera städer där man sköter gatuunderhållet. Metoden, som kallas Spuma, innebär att gatorna täcks med ett skum som består av kokhett vatten samt stärkelse från majs och kokos. Det isolerande skummet gör att vattnets värme bibehålls med följd att ogräsets cellstruktur snabbt dör eller försvagas. Fördelarna är allt från minskade koldioxidutsläpp till färre behandlingar per år jämfört med traditionella termiska metoder som gasbränning och ångbehandling. I somras körde vi en testperiod i svenska kommuner och intresset har varit stort, så till våren börjar vi på allvar, säger Frida Panzar på NCC Roads.
4 4 Intervju Ministern ger svar på tal Höstens infrastrukturproposition signalerar att satsningar på transportsystemet prioriteras upp genom en långsiktigt höjd investeringsnivå. Så här sammanfattar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd dagens situation. Vilka delar av infrastrukturen är det framförallt som behöver prioriteras? För att svara på den frågan har vi nu ett bra kunskapsunderlag i form av den kapacitetsutredning som regeringen uppdrog åt Trafikverket att genomföra våren En diagnos av det svenska transportsystemet har varit nödvändig för att slå fast vad som behöver göras, när det kan göras och vad det kostar. Vi vet till exempel att järnvägens problem beror på decennier av eftersatt underhåll. Det är därför hög tid att rekordsatsa med följd att vi lägger 522 miljarder på det svenska transportsystemet under 12 år. Det handlar framförallt om viktiga stråk för arbetspendling och godstrafik. Vad vill regeringen göra för att komma till rätta med problemen? Först och främst behöver de verkliga problemen identifieras. Fakta snarare än åsiktsmaskineri behövs för att göra skillnad. Nu har vi ett bra underlag i kapacitetsutredningen, som visar vad som behöver genomföras. Regeringen möter den kunskapen med stora satsningar både på drift och underhåll samt nya investeringar. Det kommer att ge resultat, men det kommer också att ta tid. Vilka satsningar kommer att göras för att specifikt förbättra vägsystemet? Regeringen har avsatt 155 miljarder kronor till drift och underhåll av det svenska vägnätet. Det handlar om att vårda och rusta de vägar vi har, men det finns också ett utrymme för att göra nya investeringar i vägnätet. Detaljerna för detta kommer Trafikverket att titta på i den kommande åtgärdsplaneringen. Regeringen fattar sedan beslut om satsningarna under våren En del menar att det finns en motsättning mellan järnväg och väg. Hur ser du på den beskrivningen? Vi genomför den största satsningen någonsin på järnvägsunderhåll, 86 miljarder på 12 år. Varenda krona behövs. Men det sker inte på vägtrafikens bekostnad utan vi höjer ambitionerna även för vägtrafiken och satsar alltså 155 miljarder på underhållet av våra vägar. Det viktiga är att alla satsningar hänger ihop och att helheten blir så bra som möjligt. Då måste vi tänka trafikslagsövergripande. Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Den 27 april i år tog regeringen emot Kapacitetsutredningen. I utredningen, som bedömer kapacitetsbehoven för alla trafikslag, fastslås att bäst resultat uppnås genom att det befintliga transportsystemet blir effektivare. Åtgärder inom drift och underhåll samt reinvesteringar och trimning ges med andra ord högsta prioritet.
5 Projekt 5 Nytänkande på väg 50 Foto: Torbjörn Larsson på nya riksväg 50 mellan Mjölby och Motala ingår en mil motorväg, två mil 2+1-väg och en 700 meter lång bro över Skepparpinan. Totalt ska NCC lägga ut drygt ton asfalt innan vägen står klar nästa höst. Man har valt ett lågtempererat alternativ NCC Green Asphalt som ger både lägre koldioxidutsläpp och en bättre arbetsmiljö. Även upphandlingsformen är lite speciell. Det handlar om en funktionsupphandling där NCC har ansvar för drift och underhåll i hela 20 år, vilket givetvis ställer extra stora kvalitetskrav. Vi tar med oss erfarenheterna från andra totalentreprenader, bland annat Norrortsleden där vi har 15 års drift- och underhållsansvar. Och precis som i det fallet är utmaningen att säkerställa en teknikutveckling även för det här objektet, säger Robert Lundström på NCC Roads. Den nya bron över Motalaviken står snart färdig. Robert Lundström leder dessutom ett forskningsprojekt med koppling till väg 50. Det är ett samarbete mellan NCC och Nynas. Syftet är att kvantifiera effekten av polymermodifierat bitumen och asfalt samt utveckla ett dimensioneringsverktyg där detta kan beaktas. I de provsträckor som läggs ingår tre massatyper med sammanlagt sex olika bindemedel. E6 ett år senare I maj 2011 fick en sträcka på gamla betongvägen in mot Malmö en ny asfaltbeläggning, som innehåller ett mjukt bindemedel Nynas Endura F1 med hög andel polymerer. Skanskas projektchef Lars-Bertil Olsson berättar om situationen ett år efter beläggningsarbetet. Hur har ni följt upp projektet? Uppföljningen har skett genom okulär kontroll där vi konstaterat att inga sprickor har uppkommit i den nya beläggningen. Malmö Stad upplever vårt koncept som lyckat och hittills har beläggningen uppfyllt alla de kvalitetskrav som ställts. Skanska har i år testat samma metod även på ett annat projekt Vi har lagt samma typ av beläggning på den gamla riks- och kustvägen från Lomma och norrut mot Bjärred. Arbetet utfördes nu i september och kund är Lomma kommun. Allt fler tar det kallt Foto: Kristian Pohl Kall asfaltteknik, som innebär att ballasten inte värms upp, har varit på tapeten i närmare 20 år. Hittills har metoden nästan uteslutande använts på det lågtrafikerade vägnätet, ofta med gott resultat. Det har samtidigt funnits en försiktighet i branschen, främst på grund av oro för beständighetsproblem. Men nu är läget ett annat till följd av skärpta krav på energieffektivisering och minskade CO2-utsläpp. Ett viktigt bidrag för att driva på utvecklingen är ett pågående projekt Energisnåla asfaltbeläggningar: kalltillverkad asfalt där flera entreprenörer och materialleverantörer deltar tillsammans med Trafikverket, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Trafikkontoret i Göteborg. Utgångspunkten är att kalltillverkad asfalt även ska kunna användas på vägar med relativt hög trafikintensitet. Inom projektet ska man anlägga provsträckor som följs upp genom fältmätningar och laboratorieundersökningar. En av provsträckorna finns på Björlanda Lexbyväg i Göteborg, som förstärkts med ett kalltillverkat asfaltlager av verksblandad bituminiserad makadam. Därtill är det lagt en referenssträcka med varmt bundet bärlager. Lars Thunman tillsammans med Torbjörn Jacobson (Trafikverket), Roger Lundberg (NCC), Lennart Holmqvist (PEAB) och Åke Sandin (Göteborgs trafikkontor) under ett projektmöte. Foto: Gösta Rising
6 6 Projekt Photo: Viktor Stenberg Bitumen för att bygga broar Nynas Endura F2 är ett högmodifierat bindemedel med stor flexibilitet och bra motstånd mot deformation. Denna skräddarsydda premiumprodukt användes nyligen när en av världens längsta hängbroar fick ny beläggning. Text: Uriel Hedengren Högakustenbron är en av världens största hängbroar. Bron stod klar hösten 1997 och ingick i en omfattande infrastruktursatsning för att bland annat korta restiderna på E4 i norra Sverige. Det geografiska läget ställer stora krav på brons isolerings- och beläggningssystem. Medeltemperaturen i området på vintern ligger kring -20 grader med variationer ner till -40 grader, medan termometern sommartid kan pressa sig upp mot 30-gradersstrecket. Brobygget föregicks av ett betydande utredningsarbete. Totalt testades åtta olika system innan man slutligen valde polymergjutasfalt för skydds- och bindlagret samt en polymermodifierad stenrik asfaltbetong till slitlagret (närmast stålkonstruktionen ligger två lager epoxi samt en SBS-modifierad svetsbitumenmatta). Den ursprungliga beläggningen på Högakustenbron har alltså legat orörd sedan Det är en imponerande tidsrymd med tanke på trafikintensiteten samt den höga andelen dubbdäck och rikliga användningen av salt på vintern. För att förebygga framtida sprickbildning och stensläpp bestämde Trafikverket att under 2012 lägga ett nytt slitlager på bron. Arbetet utfördes första veckan i juli. Precis som 1997 levererade Nynas det polymermodifierade bindemedlet Endura F2, som i princip är identiskt med bindemedlet som användes för 15 år sedan medan Skanska ansvarade för asfalteringen. Johan Kjellsson och Conny Olsson räknar med att den nya beläggningen ska motverka framtida sprickbildning och stensläpp. Foto: Per Ågren
7 Noterat 7 Den här typen av massa är väldigt elastisk. Varning för trafikinfarkt Beläggningen var i förvånansvärt bra skick trots att den legat så länge. Hade det varit en vanlig väg hade vi säkert väntat ytterligare något år men för den här typen av broar är säkerhetsmarginalen extra väl tilltagen, säger Conny Olsson, projektledare på Trafikverket och ansvarig för underhållsbeläggningar i Västernorrland. Conny Olsson fanns även med på bron 1997, fast den gången i en arbetsledande position för Skanska. När vi anlade den ursprungliga beläggningen var allt genomarbetat och planerat in i minsta detalj. Huvudarkitekt var den numera pensionerade Pereric Westergren och upplägget kom senare även att användas för bland annat Iggesundsbron och Öresundsbron. Det fanns med andra ord ingen anledning för Trafikverket att ändra på ett vinnande koncept. Förutsättningarna var faktiskt ännu bättre den här gången tack vare att jobbet utfördes mitt i sommaren till skillnad från 1997 då vi höll på långt in i september. Vi räknar helt klart med att den nya beläggningen ska hålla i minst 15 år till, summerar Conny Olsson. Även Skanskas projektchef Johan Kjellsson är nöjd med sommarens arbetsinsats. Det gick riktigt bra, säger han. Vi körde fyra skift, från tisdag morgon till torsdag natt. Väderförhållandena var gynnsamma och läggarlaget gav sitt yttersta. Alla ville förstås nå ett minst lika bra resultat den här gången. Kvalitetskraven har varit betydande i alla led. Förutom att värma upp ytan till 70 grader innan beläggningen kom på plats, för att säkerställa en bra vidhäftning mot gjutasfalten, har man haft självklistrande läggare. Dessutom användes statiska vältar eftersom brokonstruktionen kan ta skada av kraftiga vibrationer. Totalt gick det åt ton asfaltmassa till de kvadratmeter som de fyra vägbanorna om vardera meter omfattar. Slitlagrets tjocklek bestämdes till 35 mm. Den här typen av massa är väldigt elastisk, nästan som en gummisnodd. Det är en avgörande fördel med tanke på att bron rör sig en del. Med en konventionell massa riskerar man att få sprickor i beläggningen. Det kan i sin tur leda till att stenar släpper som nöter bort färg på vajrar och balkar med kostsamma rostskador som följd, avslutar Johan Kjellsson. Utvecklingsarbetet fortsätter Bengt Sandman på Nynas berättar att man tagit vara på den uppfrästa asfaltmassan från bron. Den ska förhoppningsvis ge viktig information inför det fortsatta produktutvecklingsarbetet. Vi kommer att återvinna bindemedlet för vidare analyser. På så sätt kan vi få en bra bild av förändringar över tid för en polymermodifierad produkt med tanke på hur många år som har gått. Trycket på de tre svenska storstadsregionerna ökar. Prognoserna tyder på att de tillsammans kommer att ha ungefär 6 miljoner invånare år Det ställer i sin tur stora krav på investeringar i infrastrukturen. Problemet accentueras av att Sverige har halkat efter de flesta länder i Europa på grund av underinvesteringar de senaste 30 åren. Specifikt för väginfrastrukturen ligger den svenska investeringsnivån 28 % lägre än i övriga Europa. Det märks inte minst i Stockholm där planerade satsningar ofta har skjutits på framtiden. Men nu tycks det ändå börja hända saker med projekt som Förbifart Stockholm och tunnelbana till Nacka på agendan. Förbifart Stockholm, som drar igång på allvar nästa höst, blir ett av Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin med en prislapp på 28 miljarder kronor. Det handlar om cirka 50 entreprenader som kommer att sysselsätta upp emot personer. De 21 kilometer långa nya vägen, varav 18 kilometer går i tunnel, ska binda samman de norra och södra länsdelarna och därmed avlasta Essingeleden och innerstaden. När allt är klart, om cirka tio år, beräknas restiden för hela sträckan bli 15 minuter. Visste du att 30% av trafiken i innerstäderna består av bilister som letar parkeringsplats.
8 8 Projekt Framgångsrik Svappavaara logistik i norr En tät dialog mellan leverantör, transportör och entreprenör var nyckeln till framgång när ton asfaltmassa med flera olika bindemedel levererades till den nya gruvvägen i Svappavaara. Text: Uriel Hedengren De senaste årens stora efterfrågan på järnmalm innebär ett uppsving för svensk gruvnäring. Ett exempel är den nya gruvan i Kaunisvaara som snart tas i drift. De tunga transporterna från gruvan innebär att flera vägavsnitt i området, totalt cirka 15 mil, måste stabiliseras. Tidigt i höstas slutfördes upprustningen av den första etappen, en 2,5 mil lång sträcka på E45 mellan Vittangi och Svappavaara. Under de cirka sju veckor som beläggningsarbetet pågick belades vägen med cirka ton asfalt av Lemminkäinen Sverige AB. Den stora volymen beror på de hårda belastningar som den tunga trafiken kommer att medföra. På den sida av vägen där lastbilarna ska gå fulla har vi lagt tre lager med polymermodifierad asfalt, säger Hans Lundgren, Lemminkäinens arbetschef för beläggningar i norra Sverige. Det handlar om två lager bundet bärlager om vardera 60 mm med AG22 Nypol 40/ samt AG 22 Nypol 90/ Över dessa båda skikt ligger ett 60 mm heltäckande bindlager med ABb 22 Nypol Foto: Andreas Nilsson Depån i Holmsund Depån i Holmsund, med en lagringskapacitet på drygt kubik, hanterar årligen upp emot ton bitumen. År 2009 invigdes även en PMB-anläggning på depåområdet. Efterfrågan har ökat stadigt sedan dess och under 2012 kommer man att producera cirka ton PMB till kunder i norra Sverige, Norge och Finland. Planering och samordning var nyckelbegrepp när Jörgen Berglund och Fredrik Andersson organiserade leveranserna från Holmsund till Svappavaara.
9 Projekt 9 Nästa år återvänder vi för att avsluta hela etappen. Unik fältstudie I samband med beläggningsarbetet fick Lemminkäinen i uppdrag att göra några provsträckor. Marcus Larsson på Trafikverket berättar mer. Hans Lundgren berättar vidare att man stod inför flera utmaningar med tanke på projektets komplexitet. Det gäller såväl den korta byggtiden som mängden asfalt som skulle färdigställas mellan 15 augusti och 15 oktober. Dessutom logistiken för bitumen och stenmaterial samt vädret. Nästa år återvänder vi för att avsluta hela etappen genom att lägga en tunnskiktsbeläggning (TSK) som ytskikt på sträckan. Den sammanlagda tjockleken på asfalten kommer därmed att vara hela 20 centimeter. Detta är ett unikt projekt i Sverige med hänsyn till de laster som ska trafikera sträckan. Under beläggningsperioden producerade och levererade Nynas anläggning i Holmsund närmare ton polymermodifierat bitumen (PMB). Utmaningen var att klara den stora produktionen, periodvis upp emot 200 ton per dag, utan att våra övriga kunder påverkades, säger depåchef Jörgen Berglund. När det var som mest intensivt tog depån emot 2-3 tankbilar dagligen, som sedan transporterade produkterna hela vägen upp till Svappavaara. Det gällde för oss att ständigt ligga ett steg före eftersom tankbilarna skulle köra närmare 70 mil. De produkter som till exempel tillverkades en söndag hämtades på måndagen och levererades till asfaltverket dagen efter. Eftersom olika typer av PMB användes var det extremt viktigt att säkerställa att rätt produkt avlämnades vid rätt tillfälle. Nu gick det lyckligtvis väldigt bra och enligt Jörgen Berglund är det goda samarbetet mellan alla inblandade parter en avgörande förklaring. Vi hade en väldigt nära dialog med både entreprenören och transportören. Det gjordes dagligen en avstämning av förändringar mot veckoprognoserna, vilket innebar att vi även fick en bra beredskap om något oväntat skulle inträffa. A B C Vilka försökssträckor har lagts? Fyra försökssträckor, om vardera 250 meter, har lagts på väg E45 vid Svappavaara. I och med att beläggningskonstruktionerna skiljer sig åt i riktning mot Svappavaara (lastade fordon) och mot Kaunisvaara (tomma fordon), så är det intressant att studera hur stora skillnaderna är vid belastning. Vad är syftet? Syftet med försöken är att se om det går att optimera valet av beläggningskonstruktion. Frågan är till exempel om PMB behövs eller om det räcker med vanliga penetrationsbitumen för en så pass kraftig beläggningskonstruktion. Vidare tittar vi på en konstruktion med hårdare bitumen. VTI kommer att göra regelbundna uppföljningar under de närmaste åren. Schematisk skiss för provsträckorna på väg E45 1 ABb16 el. 22 PMB (60 mm) AG22 40/ (60 mm) AG22 90/ (60 mm) TSK16 160/220 (45 kg/m 2 ) AG22 160/220 (60 mm) AG22 160/220 (60 mm) ABb22 70/100 (60 mm) AG22 70/100 (60 mm) AG22 70/100 (60 mm) Storstensbärlager kallmassa, Stenmax 32 mm (200 mm) Viacomac 32 A = Slitlager B = Bindlager C = Bärlager Foto: Jörgen Berglund Bär- och bindlager
10 10 Arbeta säkert eller inte alls Foto: K-G Z Fougstedt Det handlar inte bara om investeringar för att undvika olyckor på asfaltverken. Minst lika viktigt är personalens engagemang och medvetenhet. Text: Uriel Hedengren Skanskas asfaltverk i Vällsta är ett av landets största med en kapacitet på cirka 300 ton i timmen. Här tillverkas alla tänkbara asfaltmassor, totalt närmare 200 recept, för leverans till Stockholm med omnejd. På säkerhetsområdet ligger man väl framme och har sedan länge ett nära samarbete med både Nynas och transportörerna. Arbeta säkert eller inte alls, som arbetsledare John Lindestam sammanfattar inriktningen. Riskerna är av lite olika typ. Givetvis brännskador, men även ögonskador kan förekomma samt klämskador i anslutning till roterande transportband. När det gäller bitumen är det främst chaufförerna som är i riskzonen. Därför har vi investerat i stationära sugpumpar istället för trycksatta ledningar mellan tankbilen och lagringstanken. Sugtekniken innebär att bitumen endast droppar ut om lossningspumpen mot förmodan skulle gå sönder. Om den trycksatta slangen däremot brister sprutar 160 grader hett bitumen ut i luften. Vi har även satsat på en väldigt säker kran som används när chauffören tar produktprover. Det minimerar risken för att det stänker bitumen vid provtagningen. Enligt John Lindestam är chaufförerna numera väl medvetna om riskerna. Det har verkligen gått framåt de senaste åren. Skulle det ändå vara något som vi tycker är tveksamt rapporterar vi det direkt till åkeriet. Här på Vällsta har vi även en policy som innebär att chaufförerna inte får leverera bitumen förrän verkets maskinist har gett klartecken. Målsättningen är givetvis att ingen ska skada sig på jobbet. För att det ska vara möjligt måste var och en ta ett personligt säkerhetsansvar. Jag tror att vi har gjort de nödvändiga investeringarna. Nu gäller det att hela tiden påminna om riskerna och undvika att tänka jag ska bara eller så där har gjort tusen gånger. En hjälp på vägen är att vi alltid går igenom alla arbetsmoment och risker i samband med större uppdrag. Safety Week Den oktober fokuserade Skanska extra mycket på arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Satsningen är en del i målsättningen att skapa en sund säkerhetskultur med delaktighet, dialog och trivsel, där alla känner sitt eget ansvar även kunder och leverantörer. I säkerhetsveckan ingick en rad aktiviteter under mottot: Vår resa mot skadefria arbetsplatser är endast möjlig om du och jag tar ansvar. Kampanjhjälp Nynas har i många år arbetat för att öka medvetenheten om hur man hanterar bitumen på ett säkert sätt. Nu lanseras en ny uppdaterad version av säkerhetspaketet där det bland annat ingår handbok, DVD, affischer och en snabbguide som kan användas under arbetets gång. Mer information på Det nya kampanjmaterialet.
11 Norge 11 På den grønne gren I forslaget til statsbudsjett går den norske regjeringen inn for å bevilge 21 milliarder NOK til vegformål i En økning på 1,6 milliarder (10 %) fra Utvilsomt er Norge er på den grønne gren med snarlig milliarder NOK på bok i et ellers gjeldstynget Europa. Tekst og foto: Yngve Jacobsen Samlet vil samferdsel (veg og bane) få 36 milliarder å rutte med hvis forslaget vinner fram. Som man ser er vegsektoren den store vinneren, og beløpet (21 mrd) rekker samlet til: 24 km veg med ny gul midtstripe, 15 km ny motorveg, 19 km midtrekkverk på to- og trefeltsveger, 12 km forsterket midtoppmerking, 1 km nytt kollektivfelt og 54 km ny gang- og sykkelveg. Regjeringen foreslår at bevilgningene til drift og vedlikehold økes med 1,4 milliarder NOK. Men, innvender adm. direktør Arne Aaberg i FAV, beløpet er ikke tilstrekkelig til å stoppe den negative utviklingen i vedlikeholdsetterslepet, som anslås å utgjøre et beløp i størrelsesorden milliarder NOK. Regjeringen foreslår at momsfritaket for omsetning av tjenester som gjelder offentlig veg avvikles. Beløpet er beregnet til 3,2 milliarder NOK og foreslås kompensert fullt ut gjennom tilsvarende høyere budsjettbeløp. Med unntak av manglende inndekking av utviklingen i vedlikeholdsetterslepet oppfattes imidlertid samferdselsbudsjettet som godt i bygg- og anleggsbransjen. Ifølge Aaberg er det også et annet men: Fra 2012 til 2013 øker bompengeandelen med 1,35 milliarder NOK til 13,85 milliarder NOK. Dette avstedkom hørbare protester over det ganske land da budsjettforslaget ble offentliggjort tidligere i høst. Alt er ikke bare rosenrødt i oljelandet Norge Europas heldige fetter Anton forstås. Vegdirektør Terje Moe Gustavsen uttrykker i en pressemelding stor tilfredshet med regjeringens forslag: Budsjettet muliggjør oppstart av mange nye vegprosjekter og fortsatt sterk og målrettet innsatsen mot trafikkulykkene. Med dette budsjettet har regjeringen oppfylt første fireårsperiode av Nasjonal transportplan , konkluderer vegdirektøren. Vegdirektør Terje Moe Gustavsen uttrykker stor tilfredshet med regjeringens forslag til statsbudsjett. Regjeringen vil bruke 21 milliarder NOK til vegformål i 2013 en økning på ti prosent fra 2012.
12 12 Norge Den nye sjefen i Veidekke Industri Jeg har fått ansvaret for en stor butikk nå. Da er det betryggende å ha et nettverk av erfarne seniorer i ryggen, sier Øyvind Moen, adm. direktør i Veidekke Industri fra Tekst: Yngve Jacobsen Øyvind Moen (37) er utdannet sivilingeniør i kjemiteknikk fra NTNU og emnevalget for hovedoppgaven var WAM Foam. Før sommerens avansement var han leder av forretningsområdet Drift & vedlikehold. Som toppsjef i Veidekke Industri har Moen nå fått ansvar for ytterligere to forretningsområder, nemlig Asfalt og Pukk & grus. Stopp&belägg møter den nye sjefen i Veidekke Industri på hovedkontoret på Skøyen i Oslo: Sommerjobb på Gardermoenutbyggingen var min første kontakt med asfaltbransjen. Det ga mersmak og etter endt studium fikk jeg trainee-stilling i Veidekke. I traineeperioden jobbet jeg mye med polymermodifisert bitumen, emulsjoner og fagutvikling innen asfalt, forteller han. Amerikanerne med FHWA var på studietur i Europa for å se på bruken av Warm Mix Asphalt. I etterkant av dette var jeg over der for å lære opp Amerikanerne i bruk av skumutstyr i forbindelse med LTA (Lav temperatur asfalt produksjon). Teknisk sjef i Veidekke Asfalt, Olle Larsen hadde allerede i 1998 startet utviklingen av teknologien. Nå er Amerikanerne lysår foran Norge og resten av Europa med denne teknologien i forhold til bruk. Men etter fjorårets LTA-forsøk er det blitt kjempefokus på dette. Gledelig. De gode resultatene, både når det gjelder teknologi og utslipp, har inspirert myndighetene til å sette press på bransjen for å ta i bruk den nye teknologien. Asfaltkjernedammer er også et av Øyvind Moens spesialområder: På åtti- og nittitallet var Veidekke involvert i flere store utbygginger av asfaltkjernedammer i regi av Statkraft (bl.a. Svartisen, Urar, Kjøssnesfjorden). I dag er vi verdensledende på dette området. I 2005 var jeg i Spania som anleggsleder på en damutbygging der vi hadde asfaltkjernen som underentreprise. Interessen var formidabel. Vi hadde over 60 besøkende fra 14 ulike nasjonaliteter som kom for å se på teknologien og metoden bare i løpet av det halve året jeg var der. Asfalten vi benytter i damkjerner er nærmest selvkomprimerende, nesten flytende og lagd på en helt spesiell resept. For tiden har vi prosjekter gående i Canada og Brasil, forteller Øyvind Moen. Han understreker at asfaltkjernedammer bare utgjør en liten nisje. Foto: Veidekke Veidekke Industri er for tiden involvert i flere store vegutbygginger og har dessuten mange driftskontrakter. Asfaltvirksomheten utgjør to tredeler av årsomsetningen på cirka 3 milliarder NOK.
13 Norge 13 Vi har aldri hatt så stor langsiktig ordretilgang som i dag. Hva er de største problemer og utfordringer for bransjen generelt og Veidekke spesielt? Kringen-saken har jo vært en enorm belastning, ikke bare for Veidekke, men for hele bransjen. Utfordringen er å tilføre bransjen mer profesjonalitet og skape tillit til kunder og omverdenen. Omdømmebygging er viktig for å gjøre bransjen attraktiv slik at vi kan tiltrekke oss nye medarbeidere. Det blir verre og verre med rekrutteringen, men her er det store lokale variasjoner. Sesongarbeid er lite forenlig med ønskene til dagens ungdom. På høyere nivå har vi vanskeligheter med å få tak i anleggsledere. Hva med toppledernivå? Bransjen er veldig statisk. Men om noen få år kommer et generasjonsskifte. Du er 37 år og representerer den yngre garde? Ja, jeg har jobbet med mange seniorer og stort sett vært den yngste helt siden jeg begynte i Veidekke. Jeg er ikke direkte ung lenger, men i Veidekke-sammenheng nærmest som trainee å regne. Jeg har fått ansvaret for en stor butikk nå. Da er det betryggende å ha et nettverk av erfarne seniorer i ryggen. Vi besitter flere 100 års erfaring. Det jeg har gjort som ny leder for Veidekke Industri er å legge litt rom for yngre krefter og gjøre bruk av seniorer med sine tunge erfaringer som mentorer. Moen synes lønnsomheten i bransjen er for svak og mener økt bruk av funksjonskontrakter vil gi en helt annen giv: Statens Vegvesen hadde en strategi om å utlyse 50 prosent funksjonskontrakter, men vi er fortsatt ikke i nærheten. I år ble det utlyst veldig få. Men det er også mye positivt som skjer. Vi har aldri hatt så stor langsiktig ordretilgang som i dag. Vi er involvert i flere store vegutbygginger og har dessuten mange driftskontrakter. Veidekke Industri har mellom og ansatte og omsetter for cirka 3 milliarder NOK på årsbasis, hvorav asfalt utgjør cirka 2 milliarder. Vi tjener penger, men ikke nok, sier Øyvind Moen. De gode resultater med fjorårets LTA-forsøk, både når det gjelder teknologi og utslipp, har inspirert myndighetene til å sette press på bransjen for å ta i bruk den nye teknologien, sier Øyvind Moen. Veidekke Industri Antall ansatte: Omsetning 2011 (mill NOK) Asfalt: ca Pukk&grus ca 350 Drift/vedlikehold: ca 650 Sum omsetning ca Foto: Yngve Jacobsen Nærmer seg all time high Arne Aaberg, adm. direktør i FAV, har godt nytt å melde før han går av med pensjon ved årsskiftet: I 2002 ble det totalt produsert 3,9 millioner tonn asfalt i Norge. Siden den gang har kurven stort sett gått én vei. Asfaltåret 2012 later til å bli ualminnelig godt. 6,4 millioner tonn er innen rekkevidde dersom høsten blir asfaltvennlig. Dette er tett på rekordåret 2011 da det totalt ble produsert i overkant av 6,7 millioner tonn. Jeg treffer jevnlig direktørene for asfaltforeningene i mange europeiske land. Når man hører dem fortelle om finanskrise og brutale kutt i offentlige vegbevilgninger forstår man at det gjelder å være ydmyk og ta inn over seg at Norge er i en begunstiget og helt spesiell stilling, sier Aaberg til Stopp&belägg. Det gjelder å være ydmyk og ta inn over seg at Norge er i en begunstiget og helt spesiell stilling. Arne Aaberg Slutt på FAV som selvstendig forening I den senere tid har velkjente organisasjoner i den norske asfaltbransjen fått nye navn som mer presist uttrykker arbeidsområdene: Asfaltteknisk Institutt (ATI) heter i dag Veiteknisk Institutt. Asfaltentreprenørenes Forening (AEF) har byttet navn til Foreningen Asfalt- og Veiservice (FAV). Man har knapt blitt dus med det nye navnet før det nå er slutt på FAV som selvstendig medlemsforening. Første juli i år ble nemlig FAVs oppgaver overtatt av Entreprenørforeningen Bygg og Anlegg (EBA). Arne Aakre (56) er ansatt som avdelingsleder veiservice og asfalt med virkning fra 17. september. Aakre kommer fra stillingen som HMS leder/industrivernleder i Sic Processing på Herøya Næringspark. Dette arbeidet har blant annet bestått av arbeid med ISO-sertifisering, risikoanalyser, risikovurdering industrivern, beredskap og kontakt med Klif, Arbeidstilsyn og andre offentlige instanser. Han har også vært transportsjef i Indre Agder og Telemark avfallsselskap og kvalitets -og miljøleder i AT Skog i mange år. Arne Aaberg, administrerende direktør i FAV, vil ut året bidra til nødvendig opplæring av den nyansatte samt sikre momentum på så vel saker som utvalg i EBA som har ni medarbeidere. Jeg er blitt veldig godt mottatt i EBA. Dette blir en spennende jobb, sier Arne Aakre til Stopp&belägg.
14 14 Danmark KOLOSSALT EFTERSLÆB PÅ DANSKE VEJE Foto: Stig Funch Alfastsen De danske kommuneveje er præget af omfattende efterslæb. Statsvejene har gennem større bevillinger de sidste år fået et løft, som nu ser ud til at være slut. Tekst: Mette Bender Op mod 20 milliarder kroner i efterslæb på de kommunale veje. Det er buddet fra Dansk Vejforenings sekretariatschef Søren Bülow. Det er dog svært at fastsætte den konkrete størrelse, fordi ikke alle kommuner har værdisat deres vejkapital, og fordi kommunerne anvender forskellige metoder og systemer, når de værdisætter, siger han. Kommunernes Landsforening opgjorde for et par år siden efterslæbet til 12 milliarder. Dette tal indbefatter kun en delmængde af de kommunale vejudgifter og må betegnes som laveste bud, mener Søren Bülow. Han anfører, at konsulentvirksomheden Grontmij i 2010 anslog efterslæbet til mellem 15 til 20 milliarder. Vi hælder i Dansk Vejforening til de 20 milliarder, fordi vi af analyser af kommunernes udgifter til vejvedligeholdelse kan se, at de bruger mindre for hvert år. Derfor er det mest sandsynligt, at efterslæbet stiger støt. Lektor Lars Bolet fra Institut for Planlægning på Aalborg Universitet er enig i, at det præcise efterslæb på kommunevejene ikke er muligt at fastsætte. Jeg kan ikke vurdere, om efterslæbet er på 5 eller 50 milliarder. Der findes ingen sikker opgørelse, og kommunale budgetter er svære at gennemskue. Men forfaldet er omfattende, siger han. Også statsvejnettet står over for problemer. Ifølge en ny statusrapport fra Vejdirektoratet forventes efterslæbet på statens vejnet ved udgangen af 2012 at udgøre 1,2 milliarder kroner. Staten tog for et par år tilbage en dyb indånding og lavede et flerårigt forlig med bevillinger, der gjorde det muligt for Vejdirektoratet at bringe det statslige vejnet i bedre stand, forklarer Lars Bolet. Det betyder, at de 5 procent af vejnettet, som hører under staten, og som bærer broderparten af trafikken, i dag er væsentligt bedre vedligeholdt end gennemsnittet af kommunernes veje. Efterslæbet på statens motorveje og hovedlandeveje er delvist indhentet og kunne forsvinde helt, hvis man fastholdt den gode kurs. Desværre foreslår regeringen en finanslov, der sætter dele af de opnåede forbedringer overstyr, siger Søren Bülow fra Dansk Vejforening. Betonsyge truer 600 danske broer Op mod 600 danske broer er truet af Særligt vejbroerne er udsatte, og det ser betonsygen AKR. Årsagen er en kemisk ud til, at nedsivende vejsalt er med til at reaktion i betonen, og særligt beton skabe gode forhold for AKR. Omfanget af fremstillet i 60 erne og 70 erne er udsat. betonsyge i broer vokser og vil fra 2020 Nogle danske broer lider allerede af AKR, være så massivt, at det vil koste staten som betyder alkalikisel-reaktioner. Betonen mindst 200 millioner kroner årligt, vurderer svækkes og smuldrer og kan i sidste ende Vejdirektoratet. gå i stykker. Nedsivende vand og utilstrækkelig vedligeholdelse forstærker problemet. Betonsygen rammer dels vejbroer og dels broer i forbindelse med jernbane. Borrevejle Vig-broen på Holbækmotorvejen har udviklet omfattende betonsyge. Vejdirektoratet har derfor været nødt til at nedrive den ene halvdel af den 114 meter lange tvillingebro. Foto: Stig Funch Alfastsen
15 15 Råd fra dansk forsker: Adskil faste og variable udgifter Vidste du at Trafikken på det danske statsvejnet voksede 2 procent fra 2011 til 2012 og nu udgør 45 % af den samlede danske vejtrafik i Danmark? Vedligeholdelsen af næsten alle danske veje ligger decentralt i kommuner. Her er faste og variable udgifter sjældent adskilt. Dette er en af årsagerne til det danske efterslæb, mener lektor Lars Bolet. Tekst: Mette Bender De danske veje er hullede og misligholdte. Efterslæbet ser ud til at beløbe sig til omkring 20 milliarder kroner. Hvorfor er det gået så galt? Lars Bolet er lektor ved Institut for Planlægning ved Aalborg Universitet og del af Trafikforskningsgruppen. Han ser flere mulige forklaringer. En del af årsagen er nok, at vi mangler klarer normer for hvilket kvalitetsniveau, vi ønsker. Det er svært at administrere og planlægge langsigtet, når målsætningen ikke er klar, siger han. En anden forklaring går på, at få danske kommuner adskiller faste og mere variable udgifter. Det vil være en god ide at lægge de faste udgifter i den kommunale vejforvaltning og trække de variable fra den store kommunekasse for eksempel i forbindelse med hårde vintre. Sådan sikres stabile investeringer i vedligehold, siger Lars Bolet. Han nævner desuden, at flere kommuner indgår flerårige driftsaftaler om blandt andet belægningerne og dermed får mulighed for at arbejde langsigtet med vedligeholdelsen. Dermed undgås det, at midler til disse områder inddrages i det politiske budgetspil. 98 kommuner, som tager sig af alle danske veje bortset fra de 5 procent, som er de mest betydningsfulde, og som ligger hos Vejdirektoratet. Indtil 2007 havde man således en forholdsvist centraliseret ledelse af indsatsen. Man havde også en væsentlig større bredde i og koncentration af fagpersonale, anfører Lars Bolet, som i 10 år var Vej- og Trafikchef i Fyns Amt. Han peger på, at både Sverige og Norge har størstedelen af vejnettet placeret under statslig ledelse. Dermed har Danmarks nabolande en mere central ledelse og en højere koncentration af faglig ekspertise. I Sverige har man desuden som i Finland slået statsveje og jernbane sammen under fælles paraply. I Norge finansierer man ny infrastruktur gennem bompenge. Ingen af disse løsninger er afprøvet i Danmark. Lars Bolet ser desuden et alvorligt problem i den sammenblanding mellem det faglige og det politiske niveau, som foregår i de danske kommuner. Hvis de mennesker, der skal tage sig af vejenes drift, ikke i samme grad som nu skal betjene politikerne, ville de have mere tid til at passe deres arbejde. Foto: Kristian Hegner Reinau, Aalborg Universitet Lars Bolet ser andre mulige forklaringer på det store efterslæb i Danmarks politiske struktur. Indtil strukturreformen i 2007 tog amterne sig af Danmarks net af landeveje. Siden da har opgaven hvilet på de i alt I Danmark uddanner vi kun én vej- og trafikingeniør for hver fire, der går på pension. Det er bekymrende. Til gengæld har de få, der uddannes, meget let ved at finde arbejde i sektoren, siger Lars Bolet.
16 Marknadstidning B Sista ordet med Niclas Krona Stopp&belägg har träffat Nynas säljansvarige i södra och västra Sverige för ett samtal om PMB, generationsskiften, miljötänkande och funktionsupphandlingar. Text: Uriel Hedengren Nu i somras kom Niclas Krona till Nynas, med drygt tio år på olika positioner i Skanska bakom sig. Första jobbet efter examen från Chalmers var på Skanskas Vägtekniska Centrum i Göteborg där man bland annat studerade åldringsegenskaper som en del i flera sammanlänkade SBUF-projekt. Testerna visade tydligt att polymermodifierat bitumen (PMB) inte är så ålderskänsligt. När ett penetrationsbitumen börjar torka och spricka har ett PMB fortfarande fullt liv i sig, säger han. Att modifieringen ger bättre egenskaper än för vanligt bitumen råder inte längre någon tvekan om, vilket har visats i många olika studier. Nu gäller det att lära sig att även visa hur mycket vägens livslängd förbättras och vad kostnaden är för att inte använda PMB. Då blir det också möjligt att sälja ett mervärde. När vi får in sådana parametrar i dimensionerings- och kalkylprogrammen kommer proppen att gå ur och PMB ta över en mer betydande del av marknaden. Det är dags att vässa pennorna och börja ringa in mervärdet från polymermodifiering, att följa upp och bygga vidare på allt det arbete som redan är gjort eller har påbörjats. Foto: Elis Hoffman De senaste åren har Niclas Krona varit Resource Manager för Skanskas kross- och asfaltverksamhet i södra Kalifornien. När den ekonomiska krisen slog till i USA 2008 kämpade branschen med besparingar och neddragningar. Många erfarna trotjänare försvann och därmed även deras kunskaper. De som kom in efteråt förstod inte alltid tankegångarna bakom det befintliga regelverket. Många var osäkra och rädda att göra fel, samtidigt som nya och inte sällan motstridiga krav kom till. Det blev en dyrköpt generationsväxling. Jag hoppas att vi får en väsentligt effektivare kunskapsöverföring här hemma nu när många tongivande namn närmar sig pensionsåldern. En annan erfarenhet från åren utomlands är de hårda miljökraven i Kalifornien. Vi är på väg åt samma håll här. Utmaningen är att kunna erbjuda kall och halvvarm asfalt som håller minst lika hög kvalitet som en konventionell massa, samtidigt som beställarna på allvar börjar efterfråga miljöanpassade beläggningar. Till detta kan vi lägga en ökad andel funktionsupphandlingar, vilket säkert kommer att medföra ett uppsving för skräddarsydda asfaltprodukter. Den pedagogiska uppgiften är att visa varför det är värt att satsa på beläggningar som håller i sju år även om garantitiden går ut efter fem. Men det kräver att regelverken anpassas och att man på beställarsidan ser till att det finns incitament för entreprenörerna att leverera sina bästa lösningar även mot slutet på garantitiden. Jag tror att vi på sikt kommer att få se en ökad andel unika och anpassade lösningar. En styrka är att vi genom åren har skaffat oss gott om erfarenheter som kan omsättas i nya kostnadseffektiva beläggningar. Att kort sagt flytta fram frontlinjen ytterligare en bit, avslutar Niclas Krona.
Funktionsentreprenader
Funktionsentreprenader Funktioner framtidens entreprenadform om vi ska utvecklas, för det gynnar Kreativitet / Utveckling Kvalitet Miljö Trafiksäkerhet Ekonomi Agenda Allmänt Utförda entreprenader Rv 50
Läs merLeveransguiden 2015 1
Leveransguiden 2015 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer 12 Emulsionsfabriker 13 Säkerhet
Läs merAsfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket
Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,
Läs merPolymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige
Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat
Läs merSPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER
SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens
Läs merNABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Läs merID: BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR. Besiktningshandbok. Roger Lundberg (6)
ID: 13491 BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR Besiktningshandbok Roger Lundberg 2018-12-17 1 (6) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Projektbeskrivning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 4 1.2.1 Förväntat
Läs merMarknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt
Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,
Läs merLeveransguiden 2014 1
Leveransguiden 2014 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer 12 Emulsionsfabriker 13 Säkerhet
Läs merNYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT
NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merAsfaltdagen 2016 Torsten Nordgren
ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merMiljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg
Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg 1 Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Väg Nationell Samordnare Beläggning Klimat och
Läs merNya modeller i Världens Bästa Idrottsregion
Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och kan delta lite mer i idrottsaktiviteter. Där idrottens behov av ledare är
Läs merFakta om asfaltbeläggningar i Sverige
Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merHalvvarma, flexibla beläggningar
Peab Asfalt AB Mattias Jonasson Regionchef Region Nord Verksamhetsområdet omfattar Vägverksregionerna Mitt, Mälardalen, Stockholm och Väst I Reg. Nord producerade vi ca 250 000 ton halvvarma och ca 100
Läs merLeveransguide 2012. Leveransguide 2012 1
Leveransguide 2012 Leveransguide 2012 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11 PMB,
Läs merVi utför provsträckor med. gummiasfalt
Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merLeveransguide 2013. L everansguide 2013 1
Leveransguide 2013 L everansguide 2013 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11
Läs merFramtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg
E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp
Läs merSpjutspetskompetens inom asfalt
Spjutspetskompetens inom asfalt Sandahls Grus & Asfalt AB grundades 1991 men har vuxit ordentligt de sista åren. Sandahls geografiska verksamhetsområde sträcker sig över hela landet och därför är verksamheten
Läs merVad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik
Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt Vad är? står för GjutAsfaltFöreningen i Sverige GAFS är numera en Skandinavisk förening med medlemmar
Läs merAtt bygga men inte synas
OM OSS Att bygga men inte synas Plötsligt en morgon står den bara där. Reser sig högt över gryningsdimman och sträcker sig mot himlen. Som ett stabilt ramverk för hela byggprojektet. Själva plattformen
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merSäkerhetskultur i Skanska Sverige
Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta
Läs mer8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?
Namn: Tone Resa: Spanien - Barcelona - Weekend Datum: 23.-25. mai 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -ble møtt av hyggelige representanter på flyplassen til avtalt
Läs merNy regional mässa Stor tillväxtregion Nytt evenemangsområde. 4 6 september 2014
Ny regional mässa Stor tillväxtregion Nytt evenemangsområde VÄSTSVERIGE, GÖTEBORG 4 6 september 2014 Nu bygger västra Sverige för framtidens behov Göteborg och Västra Götaland är ett viktigt nav för hela
Läs merPresentation Kenneth Lind
TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket
Läs merGrænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se
Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se 1 2 2011-04-08 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merKöpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.
Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta
Läs merBakgrund. Cirkulationsplatser
Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson
Läs merNVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14
1 (5) NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14 Sammanträde: torsdag 6 november Plats: Skanska, Stockholm Närvarande: Henrik Sjöholm ordförande Sven Fahlström sekreterare Lars Jansson
Läs merFunktionsupphandlingar i kommuner
Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet
Läs merUnga ledare i Världens bästa idrottsregion
Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,
Läs merSÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.
41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade
Läs merKan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?
Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et
Läs merNVF, underhåll. Projekt: Organisation, kontrakt, uppföljning. Presentation Kontraktsformer. Färöarna 2 juni 2015
NVF, underhåll Projekt: Organisation, kontrakt, uppföljning Presentation Kontraktsformer Färöarna 2 juni 2015 Summering Kontraktsformerna för drift och underhåll av vägar har stora likheter i Norge, Sverige
Läs merLeveransguide 2011. L everansguide 2011 1
Leveransguide 2011 L everansguide 2011 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merHållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merVårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden
Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer
Läs merNVF Specialistseminarium 2014
NVF Specialistseminarium 2014 Beläggningsteknik för framtiden PMB i asfaltsbeläggningar Michael Langfjell, Peab Asfalt E6 Bohuslän PMB i asfaltsbeläggningar Agenda Historik Vad har vi lärt oss? Framtiden
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merConfalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR
Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet
Läs merGods på baneseminar 15 april 2013
Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?
Läs merFARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR
Tryckfolder Version 1.04 TERRAKOMP FRAMTIDENS HÅLLBARA STENSÄTTNING FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR TERRAKOMP, VAD ÄR DET? Att bygga ett attraktivt naturstensfarthinder i stadsmiljö är en tidskrävande
Läs merOKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT
Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver
Läs merVad lär ni eleverna? 2
Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna
Läs merMiljövinster och miljonvinster går hand i hand!
Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar
Läs merInnlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark
Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merHALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna
HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.
Läs merDet handlar inte om rör.
Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2
Läs merFöryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt
1 Upplägg Klimatpåverkan asfaltproduktion Asfaltforums studieresa till Berlin SBUF-projekt föryngringsmedel Viktigt att tänka på ASTA ZERO Hällered Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB
Läs merStockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG
Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen
Läs merBusiness Meetpoint 3-5 november 2009
GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur
Läs merAvtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige
Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det
Läs merutveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin
(Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska
Läs merBeläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:
. Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merEXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merGummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008
Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merBRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN
BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN UE-samordning Stockholm 2014 06 11 Närvarande: Thomas Skoog TSK SVEVIA Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Christer Lindahl CLI SKANSKA Anläggning Niclas Ericsson NER SKANSKA
Läs merNewo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg
Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya
Läs merNÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT.
NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. FÖR DIG SOM VÄRDESÄTTER KREATIVITET, MILJÖ, HÅLLBARHET OCH ESTETIK. Idag kan du skapa fantastiska bostadsmiljöer av betong, med stor variation på både struktur,
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN
FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN Q: Varför vill SMA bryta kalksten i Klinte? A: Gotländsk kalksten är unik i Sverige. Den är så ren och av sådan kvalitet som till exempel stål- och pappersindustri behöver
Läs merReflektioner från LISAs avslutningskonferens
Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merNästa station: Framtiden!
Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för
Läs merExamensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet
Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar
Läs merBullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering
Bullerreducerande asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande beläggningar Dränerande asfaltbetong (ABD), ett eller två lager 3-6 och 7-9 db(a) Tunnare beläggningar
Läs merFör pålitliga och säkra leveranser
För pålitliga och säkra leveranser Leveransguiden 2016 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer
Läs merFIRST LEGO League. Härnösand 2010
FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola
Läs merInterreg Sverige- Norge programmet 2014-2020
Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Västsvensk EU-konferens, Vänersborg 21 augusti 2015 Janne Eidissen Jørn Haabeth Annika Nordenstam 1 Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Om programmet
Läs merFIRST LEGO League. Göteborg 2012
FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Another brick in the wall Vi kommer fra Växjö Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 7 gutter. Vi representerer Karl-Oskarskolan
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merTio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!
Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande
Läs merScangrip, som produceras i Danmark, har allt sedan 1946 varit en trotjänare för hantverkarna i Sverige.
SCANGRIP Sveriges nationaltång sedan 1946. Den enda låstången som kan manövreras med en hand. Fördelen är att man alltid har en hand fri att fixera, justera eller att hålla arbetstycket med. SCANGRIP Sveriges
Läs merVästtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen
Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10
Läs merSlutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010. Charlotte Lindström
Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010 Charlotte Lindström 1 2 2010-12-15 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte att analysera problemställningar och ta fram
Läs merfoto: Staffan Löwstedt SvD SCANPIX När vinst går före säkerhet En rapport från SEKO april 2013.
foto: Staffan Löwstedt SvD SCANPIX När vinst går före säkerhet En rapport från SEKO april 2013. Ny undersökning från Seko Anställda inom SL slår larm om säkerheten Mer än hälften av de anställda upplever
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merME Entreprenaddag 20 november 2017
ME Entreprenaddag 20 november 2017 Program 09.30 Fika 10.00 Välkomna med presentation Läget på den Nordiska anläggningsmarknaden Nya LOU vad betyder den för maskinentreprenörer 11.45 Lunch Trafikverkets
Läs merVår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad
Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte
Läs merDin förlängda arm på vägarna
> Din förlängda arm på vägarna Vår främsta uppgift är att erbjuda transporter som löper lätt och smidigt. På så vis slipper du onödiga problem som hindrar och försvårar ditt arbete. Att ha pålitliga leveranser
Läs merVi söker verkstadschef! Möt oss på Underhåll 2016!
En viktig del för en säker anläggning är fungerande säkerhetsventiler. För att uppnå och garantera detta krävs kunskap om säkerhetsventiler, med avseende på användning, funktion och installation. Kursen
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs merLinköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid
Linköping CO2-neutralt 2025 Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar Minska utsläppen av fossilt koldioxid Energieffektivisera med särskilt fokus på el Men vi ska
Läs merOtraditionella matematikuppgifter
Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med
Läs merSESSION 5-4, Silfurberg B. Nyckeltal inom vägbyggnad och kopplingar till marknadsstrukturen. Version 1.0. Jan-Olof Andersson Trafikverket Sverige
SESSION 5, Silfurberg B Nyckeltal inom vägbyggnad och kopplingar till marknadsstrukturen Version 1. JanOlof Andersson Trafikverket Reykjavik 13 juni 212 BESTÄLLARPERSPEKTIV: NYCKELTAL OMVÄRLD Konjunkturutveckling
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som
Läs mer