Förslag om kravet på hälsoundersökning av personer som skaffar vapen och för att behålla
|
|
- David Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion 1 Förslag om kravet på hälsoundersökning av personer som skaffar vapen och för att behålla den. Distriktsläkareföreningens lokalavdelning Västerbotten kommer med motion om att införande av krav på hälsoundersökning av personer som vill skaffa vapen och även återkommande hälsokontroll i jämna rum som kravet att behålla vapnet. Enligt nuvarande lagstiftningen är läkare skyldiga att göra anmälan om olämplighet för vapeninnehav till polisen först när de kommer i kontakt med en patient som på grund av sin sjukdom anses olämpliga för det. Distriktsläkarna i sin vardag träffar många patienter som inte skulle vara lämpliga för innehav av vapen av flera skäl. Risk finns att detta underrapporteras på grund av stort antal patienter och krångliga. Enligt nuvarande regelverk kan en person behålla vapen hur lång tid som helst och ingen krav på bevis att man har tillräcklig bra fysisk och psykisk hälsa ställs för fortsatt innehav för vapen. Årligen sker dödliga olyckor och skador i olika omfattning på grund av att många personer är olämpliga för det. Vårt förslag är att beslutsfattarna borde i jämförelse med krav på innehav av körkort kunna ställa likadana krav på personer som vill skaffa vapen och behålla den genom åren. Vår erfarenhet är att i praktiken kan ta lång tid tills personer med olika grader av synnedsättningar, demens i olika former och grader, personer med allvarigt missbruk och psykisk sjuka personer söker vård. Detta också ökar risk för olyckshändelse relaterade till användning av vapen (hot, mord, självmord, skador under jakt m.m.). DLF Västerbotten yrkar att DLF verkar för införande av krav på hälsoundersökning av personer som vill skaffa vapen, att DLF verkar för återkommande hälsoundersökningar av personer som vill behålla vapen, att DLF initierar arbete kring utformning av hälsoundersökning i samarbete med ev. andra specialister eller aktörer för personer som vill skaffa och behålla vapen. DLF Västerbotten
2 Svar på Motion 1 Motionären tar upp en för samhället av och till uppkommen fråga avseende allmänhetens rätt och möjlighet att beväpna sig. Som läkare har vi flera myndighetsuppgifter att fullgöra just i samband med medicinska bedömningar avseende enskilda individers lämplighet att inneha behörighet att utöva aktiviteter som kan innebära risk för dem själva eller omgivningen. Avseende innehav av skjutvapen finns en reglering i SOSFS 2008:21 Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen som innebär en skyldighet för varje läkare inom öppen och sluten hälso- och sjukvård att till polismyndigheten anmäla om man misstänker att en patient som p.g.a. sjukdom är olämplig att inneha skjutvapen faktiskt har tillgång till ett sådant. Denna anmälan skall göras utan dröjsmål och utan närmare prövning om patienten faktiskt innehar tillstånd att inneha skjutvapen eller inte. I förarbetet till den författningen lämnade SFAM ett remissvar vari man framhåller risken att vi i vår yrkesroll i vissa avseenden skall vara myndighetspersoner samtidigt som vi skall behålla en god patient-läkarrelation. Det föreligger säkert som motionären anför en underrapportering enligt nuvarande regler och som samhällsmedborgare och yrkesutövare kan vi på ett individuellt plan ta ett större ansvar att med gott omdöme tillämpa det regelverk som redan finns. Det faller dock utanför DLFs kompetensområde att som facklig organisation driva krav på införande av nya rutiner och krav på medicinska undersökningar i samband med behörigheter för riskfyllda aktiviteter. Om lagstiftare eller myndighet framöver skulle föreslå införande av sådana krav som motionären föreslår är det dock naturligt att föreningen, eventuellt i samarbete med SFAM, på sedvanligt sätt deltar i remissförfarandet. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen skall anses besvarad med vad som ovan anförts.
3 Motion 2 Sjukvården har den senaste tiden blivit än mer IT-intensiv och det har tillkommit ett antal projekt inom landsting, regioner och nationellt för att samordna IT-verksamheten. Allt från vilka ord vi ska få använda, var de ska placeras samt vem som ska få tillgång på dessa. Många av dessa projekt har tenderat att utvecklas för att förbättra styrningsmöjligheterna av vården, men inte alltid till verksamhetens bästa. Vi motionerar att DLF i sina kontakter med SKL, Socialdepartement, Socialstyrelsen m.fl. alltid för fram behovet av att läkare måste vara med i dessa projekt, samt att DLF begär att man redovisar vilka individer inom vården som varit med i projekten. DLF Västmanland
4 Svar på motion 2 It-utvecklingen av den svenska sjukvården är och kommer under de närmaste åren att vara en av de viktigaste delarna av det organisatoriska utvecklandet av primärvården. Utvecklingen drivs ofta fram i snäva tidsramar och med icke-professionella utgångspunkter vilket gör att de professionella allmänmedicinska aspekterna av i det fortsatta utvecklingsarbetet är oerhört viktiga och att möjligheten att kunna delta i detta arbete är oerhört viktigt ur ett fackligt perspektiv. Motionären berör problemet att man från ansvarigt håll ifrån SKL, SVR, Socialstyrelsen m.m. inte alltid beaktar värdet av att verksamhetsföreträdare är representerade i de arbetsgrupper som skapas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi vet också att det för närvarande på lokalplanet ofta saknas incitament för att stimulera och underlätta för intresserade kollegor att frigöra sig från sitt ordinarie arbete. Frågan är också uppmärksammad på förbundsnivå inom ramen för Läkarförbundets centralstyrelse och Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik. Frågan som lyfts där rör behovet att förbättra de lokala förutsättningarna för den intresserade att frigöra sig för denna typ av nationella uppdrag. Med utgångspunkt från ovanstående känns det därför viktigt att fortsätta stödja detta arbete. DLF ställer sig därför bakom motionärens första yrkande och ser det som naturligt att i alla sammanhang både internt i arbetet inom förbundet samt vid kontakterna med berörda intressenter ständigt belysa värdet av att det finns intresserade verksamhetsföreträdare i alla forum och relevanta arbetsgrupper i den fortsatta framtida IT-utvecklingen. Styrelsen har dock svårt att se behovet av att ställa sig bakom en redovisningsskyldighet gällande vilka kollegor som enligt motionärens yrkande har deltagit i de olika projekten. Vi ser inte att det fyller någon funktion i arbetet med att förstärka och underlätta deltagandet i detta arbete. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionärens första att-sats, att avslå motionärens andra att-sats.
5 Motion 3 Det nya sjukskrivningssystemet har medfört kraftiga belastningar på sjukvården. Vi dras mellan behovet av att ge patienter hopp om en möjlig förbättring och adaptation till de besvär man måste leva med, samtidig som det begärs att vi ska intyga att besvären är livslånga och totalt omöjliga att jobba med. Vi ser bortfallet av en arbetsmarknad för de med begränsad arbetsförmåga som ett av de stora problemen i rehabiliteringen av de patienter som nu icke fullt ut motsvarar lagens krav om arbetsoförmåga. Det är för oss svårt att se att några månaders samordnad arbetsrehabilitering kan ge alla dessa individer möjligheten av att jobba inom den ordinarie arbetsmarknaden, och vi önskar att man skulle återskapa en annan verksamhet där de som har det svårast för att komma in på arbetsmarknaden kunde jobba under tiden. Vi vill ha en verksamhet som Samhall var tänkt att vara innan det kom vinstkrav (i dagsläget en räntabilitet på 7 %). I dagsläget (2009) rekryteras mindre än hälften av nya anställda inom prioriterade grupper och antalet anställda är ca mindre än för tjugo år sen. Vi motionerar att DLF för fram till aktuella parter behovet av ett återskapande av det Samhall var tänkt att vara för de som är i behov av särskilt anpassade arbetsuppgifter. DLF Västmanland
6 Svar på Motion 3 Motionen berör egentligen två olika problem. Dels att nya sjukskrivningssystemet ökar belastningen på sjukvården, dels att Samhall inte längre bedriver den verksamhet som enligt motionärerna var tänkt från början. Samhall AB är med sina ca anställda på 250 orter ett av Sveriges största företag. Samhall är ett aktiebolag som ägs helt av staten och omsätter ca 7,5 miljarder kronor årligen. Det finns ett ägarkrav på företaget att verksamheten skall bedrivas med lönsamhet. Ekonomin måste vara i balans men, det delas inte ut några vinster till ägaren utan pengarna stannar i företaget. Samhall beskriver sig som ett företag med en unik förmåga att matcha rätt person med rätt uppgift. Uppdraget är att utveckla personer med funktionsnedsättning genom arbete. Detta genom att företaget producerar efterfrågade varor och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Staten bidrar med en s.k. marknadsersättning som i princip ersätter de kostnader som kan tänkas uppstå till följd av att företagets anställda har olika former av funktionsnedsättningar som nedsätter produktionen. Samhall skall arbeta för att anställda i företaget går vidare till en anställning hos andra arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden. Samhalls grundläggande uppdrag är sannolikt även en del av det problem som motionärerna pekar på. Företaget måste producera efterfrågade varor och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. På en marknad med lågkonjunktur och liten efterfrågan torde detta vara mycket svårt. Marknadsläget försvårar även möjligheterna till att slussa personer vidare från Samhall ut till den öppna arbetsmarknaden genomströmningen och möjligheterna till att få plats på Samhall minskas därmed. En utökning av Samhalls verksamhet skulle knappast förbättra företagets konkurrenskraft och därmed ej heller ge möjlighet till att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter. Ett alternativ skulle vara att bilda ett alternativt Samhall utan krav på att bedriva lönsam verksamhet. Några sådana tankegångar har dock inte framförts från något av de politiska blocken. Även om sjukförsäkringen förändrats, inte minst genom införandet av den s.k. rehabiliteringskedjan, har inte sjukskrivande läkares grunduppdrag förändrats på motsvarande sätt. Uppdraget är fortfarande att bedöma om patienten har en nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. I uppgiften ingår inte att bedöma om patienten kan klara ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller om det behövs ett anpassat arbete. Denna bedömning görs på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I nuläget kan det dock vara svårt för berörda myndigheter att erbjuda anpassade arbeten, till exempel vid Samhall. Samtidigt är detta dock inte ett primärt sjukförsäkringsproblem. Som facklig organisation har vi knappast någon möjlighet att förändra Samhalls verksamhet. Vi har dock stor anledning att fortsätta bevaka vilka konsekvenser en förändrad sjukförsäkring ger för vår arbetsmiljö och för våra möjligheter att ta hand om den medicinska rehabiliteringen av våra patienter. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen skall anses besvarad med vad som ovan redovisats.
7 Motion 4 Det nya sjukskrivningssystemet har medfört kraftiga belastningar på sjukvården. I de fall där Försäkringskassans handläggare anser sig sakna tillräcklig information i en för dom korrekt struktur, önskar de ofta skriftlig komplettering. Det är i många fall bättre i så fall att muntlig ge den information som begärs så man säkrare kan klargöra vilken information handläggaren saknar. För att detta ska underlättas så alla parter snabbare kan utföra sina huvudsakliga arbetsuppgifter måste det finnas kontaktuppgifter som ger möjlighet för direktkontakt med korrekt handläggare eller dennas ersättare. I dagsläget erbjuds man ett telefonnummer för Försäkringskassans partners där kundtjänst, när man väl kommit fram, kan ha svårt att hitta handläggaren då de ofta kan ha samma namn. Vi motionerar att DLF genom kontakt med Försäkringskassan jobbar för att det i all korrespondens mellan sjukvård och Försäkringskassa ges information som medger direktkontakt med berörd part. DLF Västmanland
8 Svar på Motion 4 I motionen framförs att nya sjukskrivningssystemet medfört kraftiga belastningar på sjukvården. Den förändring som genomförts är dock mycket omfattande och innefattar dels nya regler vid sjukskrivning, bl.a. med införandet av rehabiliteringskedjan, dels en omfattande organisatorisk förändring av Försäkringskassan. Fram till 2005 fanns det 21 allmänna försäkringskassor i landet och RFV som övergripande och styrande enhet. Från januari 2005 är organisationen helt förändrad med ett nationellt försäkringscentra som leder verksamheten, 4 regionala försäkringscentra (försäkringscentra syd, öst, väst och nord) samt till varje centra ett antal lokala försäkringscentra (totalt 60 i hela landet). Den tidigare länsindelningen och socialförsäkringsnämnderna som beslutande organ har slopats helt och verksamheten är nu indelad efter olika typer av försäkringsförmåner och funktioner. Det finns till exempel en enhet som svarar för tidig bedömning av sjukskrivningar, och som skickar tillbaks intyg som anses vara otillräckligt ifyllda. Vissa enheter sysslar med bostadsbidrag och några enbart med arbetsskadeärenden. Det har även sedan länge utvecklats gemensamma processer för hur olika ärenden skall hanteras inom Försäkringskassan. De s.k. ENSA-processerna syftar till att få en enhetlig och rättssäker bedömning av alla fall som hanteras inom Försäkringskassan. Den lokala förankringen har således till stora delar försvunnit i den omorganisation som genomförts. Problematiken med bristande kommunikation mellan sjukvården och försäkringskassan är inget nytt problem. Det har gjorts många försök för att på olika sätt underlätta kontakterna. Oftast har dock problemet med att man inom vården upplevt sjukintyg och andra intyg som svårbegripliga medan man samtidigt på Försäkringskassan klagat över att väsentlig information saknas på intygen. Begäran om kompletterande information har inte alltid förbättrat möjligheterna till att bedöma sjukfallet. Möjligheten som motionärerna pekar på, nämligen direktkontakt mellan Försäkringskassa och intygsskrivande läkare skulle sannolikt förenkla processen i många fall. En möjlighet som nu dock inte är lika tillgänglig som tidigare. Det finns direktnummer till Försäkringskassan för vårdgivarna, men det kan vara svårt att veta vem man skall vända sig till. Det pågår dock en förändring av kommunikationsvägarna mellan Försäkringskassan och sjukvården. En förändring som beskrivs mer ingående i Läkartidningen nr 9/2010 (s. 568). Den största förändringen ligger i att sjukintygen framöver skall överföras elektroniskt samtidigt som man även skall kunna ha mail-kontakt med Försäkringskassan. Läkarförbundet, och DLF är engagerade i denna pågående förändring av bl.a. kommunikationsvägarna. Motionen pekar på ett angeläget problem som vi inom styrelsen bedömt som angeläget att arbeta med och har redan börjat arbetet enligt beskrivningen ovan. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att bilfalla motionen.
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merVad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh
Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:26 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:24 av Anna-Lena Östman (s) om ökat samarbete med länsstyrelsens trafikenhet för diabetikers läkarintyg för att få behålla körkort
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merYttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning
Läs merInformation ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merMotion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar
Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-21 Vår referens Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning
Läs mer1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?
Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande
Läs merVad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?
Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården? Utsatta respektive ej utsatta grupper på arbetsmarknaden år 2004 till 2016 300000 250000 200000 150000 100000 50000
Läs merFörsäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Läs merArbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merUppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen
Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merHandlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Läs merRemissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merSilvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland
181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merEffektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Läs merPATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1
PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merREHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Läs merFörsäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget
Läs merFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Läs merSamtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (6) Svar på regeringsuppdrag Rapport Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Försäkringskassan : 2018-11-12 Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Version 1.0 Dnr
Läs merFörsäkringskassan Sverige
Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)
Läs merTommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merVet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.
Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merRemissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18
2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merHur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Läs merArbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merRiksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU12 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merSocialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs mer1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL
6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merLäkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning
Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen Vägledning för rättstillämpning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merHandbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merViktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen
2013-03-28 Vård och omsorg Cecilia Unge Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen Det framgår att hälso- och sjukvården ibland skickar NY medicinsk information via frågasvarsfunktionen
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering2011
Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla
Läs merArbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté
Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Bedrivas systematiskt Ansvarsfördelning Tillsyn / Påföljder Arbetsmiljö Arbetsmiljöförordningen
Läs merInformation ST-läkare 28 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merFörslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare
PM 2016:14 RVI (Dnr 159-1895/2015, 159-1896/2015, 159-1906/2015, 159-1907/2015, 159-1912/2015) Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare Förslag
Läs mer