Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 22 maj kl. 16:00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 22 maj kl. 16:00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet"

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 22 maj kl. 16:00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Tillsyn fristående förskolor Dnr 2013/UN206 dpl Uppföljning ipads Dnr /UN Tertialrapport 1 Dnr /UN Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsuppföljningsrapport 2 Dnr /UN Redovisning elevenkät Dnr /UN Remiss från kommunstyrelsen: Omprövning av beslut att stänga Prästkragens förskola Dnr /UN Revidering av regler och riktlinjer för enskild huvudman att bedriva pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem Dnr 2013/UN078 dpl Revidering av riktlinjer för kontaktpolitiker Dnr 2011/UN077 dpl Tillägg till dokumenthanteringsplan om sociala medier Dnr 2012/UN175 dpl 635 Föredraganden Konsult Eva-Lena Johannesson GR Pedagogiskt Centrum Ekonom Anna Ernhede och bildningschef Maria Andersson Utvecklingsledare Anders Nordgren Utvecklingsledare Anders Nordgren Utvecklingsledare Anders Nordgren Bildningschef Maria Andersson Nämndsekreterare Erika Bjernhagen Börkén Nämndsekreterare Erika Bjernhagen Börkén

2 Kallelse Utbildningsnämnden 13. Synpunkter fördjupad översiktsplan Lödöse Dnr 2013/UN067 dpl Ansökan till folkhälsoutskottet Dnr /UN Arbetsgrupp för översyn av lokaler Dnr 2013/UN139 dpl 600 Bildningschef Maria Andersson Bildningschef Maria Andersson Arbetsgruppen 16. Rapport från kontaktpolitiker 17. Information från förvaltning och presidium 18. Anmälan om inkomna skrivelser 19. Anmälan av delegeringsbeslut Leif Håkansson Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN206 Tillsyn fristående verksamhet Dnr 2013/UN206 Sammanfattning Kommunen utför regelbundet tillsyn i de fristående förskolorna och pedagogisk omsorg. Senast gjordes detta runt årsskiftet Under våren har utbildningsnämnden givit Genus och Ledarskap i uppdrag att genomföra inspektion av de fristående förskolorna; Ströms slotts förskola och Nya Skolans förskola samt inspektion av den verksamhet i Lilla Edets kommun som Ströms slott bedriver i form av Pedagogisk omsorg. Inspektionen har skett med stöd av skollagen 26 kap 4 och enligt det av Lilla Edets kommun framtagna formulär för tillsyn av enskilda förskolor och pedagogiska omsorgsenheter. Rubrikerna och deras innehåll i denna rapport utgår från nämnda formulär. Ärendet Enligt Skollagen 26 kap. 4 har en kommun tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs (Åtgärder mot kränkande behandling) Beslutsunderlag Rådgivningsrapport Nya Skolans förskola Rådgivningsrapport Ströms slott förskola Rådgivningsrapport Ströms slott Pedagogisk omsorg Förslag till beslut

4 Utbildningsnämnden föreslås besluta att sid- 2 - Tillsyn av de fristående förskolorna och pedagogisk omsorg godkänns. Maria Andersson Bildningschef Beslutet expedieras till Nya Skolans förskola Ströms slott förskola och pedagogisk omsorg sid 2/2

5 Rådgivningsrapport Tillsyn Nya Skolans Förskola, Lilla Edet mars Eva- Lena Johannesson

6 Tillsyn Nya Skolans förskola Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Inledning... 3 Underlag...3 Beskrivning av verksamhet...3 Allmänna förutsättningar...3 Organisation och ledning...3 Ekonomi...4 Köregler...4 Barngruppen...4 Personal...4 Bedömningar... 4 Föräldrasamverkan...4 Särskilt stöd...5 Modersmålsstöd...5 Normer och värden...5 Kvalitetsarbete och uppföljning...6 Miljö...6 Sammanfattning... 6 Lilla Edets kommun Mars 2

7 Tillsyn Nya Skolans förskola Uppdraget Genus och Ledarskap genomför på uppdrag av Utbildningsnämnden, genom dess förvaltning, inspektion av de enskilda förskolorna; Ströms slotts förskola och Nya Skolans förskola samt inspektion av den verksamhet i Lilla Edets kommun som Ströms slott bedriver i form av Pedagogisk omsorg. Utbildningsnämndens kontaktperson för uppdraget är bildningschef Maria Andersson. Inspektionen sker med stöd av skollagen 26 kap 4 och enligt det av Lilla Edets kommun framtagna formulär för tillsyn av enskilda förskolor och pedagogiska omsorgsenheter. Rubrikerna och deras innehåll i denna rapport utgår från nämnda formulär. Inledning Underlag Underlaget för bedömning är verksamhetsbesök, intervjuer och dokumentstudier. Dokumenten har samlats in från förskoleverksamheten. Intervjuer och besök i verksamheten skedde torsdag den 16 januari kl. 08:30 15:00. Vid Nya Skolans Förskola har intervjuer skett med förskolechef, två pedagoger samt två föräldrarepresentanter. Verksamhetsbesök och observationer har skett i samband med frukost, samling, fri lek och sagostund. Beskrivning av verksamhet Allmänna förutsättningar Verksamheten startade 2008 och senaste tillsynen genomfördes i december I januari 2013 skedde något, som av personal, förskolechef och föräldrar, beskrivs som en omstart av verksamheten. Då tillträdde nuvarande förskolechef och sedan tiden innan har all personal utom en bytts ut. Verksamheten, med sina två avdelningar, präglas av småskalighet. Organisation och ledning Nya skolan ägs av Nya Skolan AB. VD och övriga styrelserepresentanter har erfarenhet från arbete i förskola/skola. Förskolechef är Linda Forssén, som också är rektor på den intilliggande skolan. Förskolechefen ansvarar för alla de områden motsvarande förskolechef i kommunal verksamhet. Nya Skolans skolplan visar på vilket sätt Nya Skolan arbetar för att nå de nationella mål som finns i Lpfö 98. Lilla Edets kommun Mars 3

8 Tillsyn Nya Skolans förskola Ekonomi Köregler Maxtaxa gäller för verksamheten och inga andra avgifter tas ut. För antagning tillämpas den kommunala kön och syskonförtur. För närvarande finns det ingen kö. Barngruppen Personal Vid tillfället för tillsyn fanns 31 barn inskrivna på Nya Skolans förskola, fördelade på två avdelningar; en småbarnsavdelning och en syskonavdelning. Antal barn Födelseår Av dessa 31 barn var 16 flickor och 15 pojkar. Omsättningen är låg och inget barn har slutat under I verksamheten finns fem pedagoger anställda tre förskollärare och två barnskötare. Dessutom finns en vaktmästare på 20 % och tillgång till specialpedagog som har sin anställning på skolan. Personalomsättningen är låg och ingen har slutat under Pedagogerna har sex timmar pedagogisk planering per vecka; fyra individuellt och två i grupp. Bedömningar Föräldrasamverkan Det dagliga mötet framhålls som det viktigaste för en god föräldrasamverkan. Pedagogerna skriver och fotograferar vad som hänt under dagen. Aktiviteter kopplas till mål i läroplanen för att göra föräldrarna delaktiga i förskolans uppdrag. Föräldramöte genomförs minst en gång per år och föräldraråd, som förskolechefen ansvarar för genomförs en gång per år. Utvecklingssamtal kring varje enskilt barn genomförs en gång per år. Det finns blankett för klagomål men ännu har ingen inkommit. Under våren introduceras den webbaserade dokumentationsplattformen Pluttra, där alla föräldrar har tillgång till dokumentation av verksamheten kopplat till läroplansmålen. Där finns även en del som är specifik för varje barn med egen inloggning, där barn och föräldrar kan följa barnets utveckling. Lilla Edets kommun Mars 4

9 Tillsyn Nya Skolans förskola Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot målen för föräldrars delaktighet och påverkan enligt Skollagen och enligt Lpfö 98. Särskilt stöd I dagsläget finns inget barn som har särskilda stödinsatser men det finns ett barn som bedömts ha behov av det. Pedagogerna får stöd genom handledning av specialpedagog. För att fånga upp barn i behov av särskilt stöd genomförs så kallade Barnhälsoteam (BHT) två gånger per termin, då förskolechefen och specialpedagogen tillsammans med pedagogerna går igenom barngruppen. Handlingsplaner upprättas vid behov, som följs upp vid nästa BHT. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på särskilt stöd enligt Skollagen och enligt Lpfö 98. Modersmålsstöd 26 av de 31 barnen har annat modersmål än svenska. Inget modersmålsstöd finns men samverkan med vårdnadshavare som stöd för barnen att utveckla sin kulturella identitet förekommer. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven om modersmålsstöd enligt Skollagen och enligt Lpfö 98. Samverkan med vårdnadshavare som stöd för barn med annat modersmål än svenska kan utvecklas. Normer och värden Verksamheten har en likabehandlingsplan för arbetet att motverka diskriminering och annan kränkande behandling som ska uppdateras första gången under våren. Detta arbete granskas av Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen och omfattas inte direkt av denna tillsyn. Förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar och påverkar t ex innehållet i temaarbeten. Pedagogerna arbetar med trygghet och trivsel som grund för lärande och välmående och tränar barnen aktivt på att vara bra kompisar. Målet är att alla ska känna sig sedda benämns även när en är frånvarande. Det bedrivs ett aktivt arbete med barnkonventionen. Pedagogerna har en önskan att stärka barnens språk och kommunikation. Detta görs på olika sätt; i de dagliga samtalen vid måltider och andra rutinsituationer, i samlingar med sånger och ramsor, genom bild och skapande, i arbete kring sagoläsning mm. Det finns inget systematiskt jämställdhetsarbete och pedagogerna har svårt att ge uttryck för vilka traditionella könsmönster och könsroller det är som ska motverkas. Pedagogerna säger sig vara könsneutrala. Diskussioner om vilka traditioner som uppmärksammas och varför förs och det finns en medvetenhet om att inte utgå från att det är givet vilka högtider och traditioner som ska firas. Lilla Edets kommun Mars 5

10 Tillsyn Nya Skolans förskola Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot de normer och värden som förskolan enligt Lpfö 98 aktivt och medvetet ska påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för. Det är förskolans och skolans uppdrag att se till att alla barn och elever, oavsett könstillhörighet, får pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen. Arbete med jämställdhet har ett värde i sig utifrån förskolans och skolans värdegrund och demokratiuppdrag men det är också en förutsättning för att lyckas med kunskapsuppdraget. Detta arbete kan utvecklas i verksamheten. Kvalitetsarbete och uppföljning Styrdokumenten används som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet, både i planering av dagliga aktiviteter och i utvärdering och dokumentation. Pedagogerna följer kontinuerligt upp barnens utveckling och framsteg både i bild och i text. Det sytematiska kvalitetsarbetet på gruppnivå sker via planeringar och utvärderingar av t ex temaarbeten med koppling till målen i styrdokumenten och i verksamhetens skolplan. Förskolechefen styr mot målen med hjälp av regelbundna möten, kompetensutveckling, medarbetarsamtal, lönesamtal och i det dagliga mötet och även genom att leda och styra innehåll och form för pedagogiska forum. Vårdnadshavare involveras i uppföljning och utvärdering av verksamheten vid utvärdering av likabehandlingsplanen, i samband med föräldraråd, vid föräldramöten och utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollagen och enligt Lpfö 98. Miljö Verksamheten har en trygg innemiljö som stimulerar till lek, utveckling och lärande. Regelbundna promenader och utflykter ger barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och den service som där finns tillgänglig. Utemiljön erbjuder en liten inhägnad med en gunga. Pedagogerna har schemalagt promenader och aktiviteter på andra platser än den egna gården för att kunna erbjuda en trygg och utmanande miljö utomhus. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på en god miljö enligt Skollagen och enligt Lpfö 98. Sammanfattning Vid mitt besök på Nya Skolans förskola möts jag av stolthet och glädje, både från personal, förskolechef och från föräldrar. Barnen visar nyfikenhet och intresse för mig vid besöket och ser ut att trivas och ha roligt. Jag bedömer att verksamheten i alla väsentliga delar svarar upp mot kraven i Skollag och läroplan. Lilla Edets kommun Mars 6

11

12

13

14

15

16

17

18 Rådgivningsrapport Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg, Lilla Edet mars Eva- Lena Johannesson

19 Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Inledning... 3 Underlag...3 Beskrivning av verksamhet...3 Allmänna förutsättningar...3 Organisation och ledning...3 Ekonomi...4 Köregler...4 Barngruppen...4 Personal...4 Bedömningar... 4 Föräldrasamverkan...4 Särskilt stöd...4 Modersmålsstöd...5 Normer och värden...5 Kvalitetsarbete och uppföljning...5 Miljö...5 Sammanfattning... 6 Lilla Edets kommun Mars 2

20 Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg Uppdraget Genus och Ledarskap genomför på uppdrag av Utbildningsnämnden, genom dess förvaltning, inspektion av de enskilda förskolorna; Ströms slotts förskola och Nya Skolans förskola samt inspektion av den verksamhet i Lilla Edets kommun som Ströms slott bedriver i form av Pedagogisk omsorg. Utbildningsnämndens kontaktperson för uppdraget är bildningschef Maria Andersson. Inspektionen sker med stöd av skollagen 26 kap 4 och enligt det av Lilla Edets kommun framtagna formulär för tillsyn av enskilda förskolor och pedagogiska omsorgsenheter. Rubrikerna och deras innehåll i denna rapport utgår från nämnda formulär. Inledning Underlag Underlaget för bedömning är verksamhetsbesök, intervjuer och dokumentstudier. Dokumenten har samlats in från verksamheten. Intervjuer och besök i verksamheten skedde fredag den 24 januari kl. 09:00 14:30. Vid Ströms Slotts pedagogiska omsorg har intervjuer skett med ägare, förskolechef, de två personer som bedriver pedagogisk omsorg i sina hem, samt en föräldrarepresentant. Verksamhetsbesök och observationer har skett i samband med intervjuerna. Beskrivning av verksamhet Allmänna förutsättningar Verksamheten startade 2009 och senaste tillsynen genomfördes i december De båda verksamheterna präglas av småskalighet. Organisation och ledning Ströms Slotts pedagogiska omsorg ägs av Maria Olsson enskilda firma. Ägaren har erfarenhet från arbete i förskola/skola. Förskolechef är Magnus Olsson, som vikarierar för Maria Olsson som är föräldraledig. Under året planeras att Magnus Olsson blir ordinarie förskolechef. Förskolechefen ansvarar för alla de områden motsvarande förskolechef i kommunal verksamhet. Ströms Slotts pedagogiska omsorg saknar skolplan, verksamhetsplan eller liknande övergripande dokument. Ägarens/ledningens mål och riklinjer för verksamheten beskrivs som att huvudmannen varje år bestämmer övergripande mål för verksamheten som följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. En Lilla Edets kommun Mars 3

21 Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg Ekonomi Köregler övergripande vision för arbetet är att följa läroplanen och Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Verksamheten är avgiftsfri och inte heller några andra avgifter tas ut. För antagning tillämpas den kommunala kön och syskonförtur. Det finns i dagsläget ingen kö. Barngruppen Personal Vid tillfället för tillsyn fanns 3 barn inskrivna i Ströms Slotts pedagogiska omsorg, fördelade på två familjedaghem Antal barn Födelseår Alla tre är flickor. Omsättningen är låg. I verksamheten finns två personer. Den ena har ett barn och detta barn är även hennes barnbarn. Den andra har två barn varav det ena är hennes barnbarn. Båda personerna har lång erfarenhet av arbete med barn, både i familjedaghem och i förskola och skola. Personalomsättningen är låg. Bedömningar Föräldrasamverkan Det dagliga mötet framhålls som det viktigaste för en god föräldrasamverkan. Föräldrarna kan ta del av det som händer under veckan genom att läsa i hallen. Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal kring varje barn en gång per år. Det finns blankett för klagomål men den har aldrig använts. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot målen för föräldrars delaktighet och påverkan enligt Skollagen, Lpfö 98 och Skolverkets allmänna råd. Särskilt stöd I dagsläget finns inget barn i behov av särskilda stödinsatser. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på särskilt stöd enligt Skollagen, Lpfö 98 och Skolverkets allmänna råd. Lilla Edets kommun Mars 4

22 Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg Modersmålsstöd Inget av barnen har annat modersmål än svenska. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på modersmålsstöd enligt Skollagen, Lpfö 98 och Skolverkets allmänna råd. Normer och värden Personalen arbetar med barnens empati och de vuxna som förebilder i dagliga aktiviteter genom samtal och lekar. Alla barn ges möjlighet att uttrycka vad de vill och önskar. Barnen är med och påverkar innehåll i aktiviteter. Barnen görs även delaktiga i att välja tema att arbeta med och deltar i alla aktiviteter efter sina förmågor och behov. Arbetet är inskrivet i verksamhetens årshjul och följs upp vid utvärderingar. Det låga barnantalet ger möjligheter till individuella samtal. Barnens språkutveckling stimuleras i samtal, genom högläsning och i aktiviteter med sånger och ramsor. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot de normer och värden som förskolan enligt Lpfö 98 aktivt och medvetet ska påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för. Barn tillägnar sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser och därför är personalen viktiga som förebilder. Personalens ansvar handlar till stor del om att skapa ett öppet och demokratiskt klimat, där varje barn får uppleva sitt eget och andras värde samt får sina behov och intressen respekterade och tillgodosedda. Småskaligheten försvårar detta arbete. Kvalitetsarbete och uppföljning Förskolans läroplan är vägledande. Främst används upprättade checklistor som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet och i planering för dagliga aktiviteter, såväl som vid utvärdering och dokumentation. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras skriftligt och ligger till grund för kommande års beslut. Ströms Slotts pedagogiska omsorg är systematiserad med checklistor och uppföljningar görs mot skollagen och skolverkets allmänna råd. Avvikelser från checklistor följs upp och åtgärdas. Uppföljning och utvärdering görs vid hembesök med hjälp av dessa checklistor. Verksamheten utvärderas även genom enkäter till barn och föräldrar. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollagen, Lpfö 98 och Skolverkets allmänna råd. Miljö Verksamheterna har en trygg och ändamålsenlig miljö, både utomhus och inomhus, som stimulerar till lek, utveckling och lärande. Särskilt lekrum med uppdaterat material finns och även tillgång till skapande material. Lilla Edets kommun Mars 5

23 Tillsyn Ströms Slotts Pedagogiska omsorg Regelbundna promenader och utflykter ger barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och den service som där finns tillgänglig. Vid tillsynen bedöms att verksamheten svarar upp mot kraven på en god miljö enligt Skollagen, Lpfö 98 och Skolverkets allmänna råd. Sammanfattning I båda verksamheterna arbetar personal med lång erfarenhet av arbete med barn både i familjedaghem och på förskola och skola. I båda verksamheterna kunde personalen motivera val av aktiviteter, material, upplägg etc för att en god pedagogisk omsorg skulle tillgodoses. Små barngrupper (ett och två barn) är ett hinder för samspel och lek. I båda verksamheterna har personalen hand om ett barnbarn. Gränsdragningen mellan arbete och privatliv tydliggörs för barnen på olika sätt, t ex genom en tydlig struktur av dagen när det är arbete. I ena verksamheten var en grind till övriga huset nere när det var arbete och öppen när det var privat. Även i relation till barnens föräldrar diskuteras gränsdragningen och verkar fungera väl. Verksamheten har formaliserats med hjälp av checklistor. Dessa checklistor med tillhörande avvikelserapportering är en viktig del av uppföljningen och utvärdering. Det är dessa som används för att kartlägga verksamhetens förutsättningar och genomförande men även för att analysera kvalitet och bedöma verksamhetens utvecklingsbehov. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling granskas av Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling finns. Vid besök framkom okunskap kring normkritiskt förhållningssätt, vilket är den granskning av och förhållningssätt i den egna verksamheten som Skolverket och DO förordar i både det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet. Sett mot att detta arbete är en stor och viktig del av arbetet med demokratiska värden, lika villkor för flickor och pojkar, olika etniciteters och trosuppfattningars inflytande och med kopplingar till sexuell läggning och funktionalitet, bör detta ses över. Lilla Edets kommun Mars 6

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN147-1 Tjänsteskrivelse, uppföljning ipads Dnr /UN147 Sammanfattning GR Pedagogiskt centrum redovisar på sammanträdet den uppföljning som gjorts gällande ipads i skolan. Den så kallade en-till-en-satsningen inleddes 2012 för att ge eleverna kunskaper inom IT. Med ipad som pedagogiskt verktyg skulle projektet leda till att lärarna ökade möjligheten att engagera och inspirera elever att lära, samtidigt som eleverna lär sig att behärska den nya informationsteknologin. Beslutsunderlag Rapport: En kartläggning av Lilla Edets ipad-satsning Förslag till beslut Informationen noteras. Maria Andersson Bildningschef

25 IT <3 pedagogik = sant En kartläggning av Lilla Edets ipad-satsning.

26 Innehåll 1. Inledning och bakgrund 3 Om Pedagogiskt Centrum GR Utbildning 3 2. Metod Enkäter Fokusgrupper 4 3. Resultat Elever år Elever år Lärare Rektorer 6 4. Analys En till en Förändrat undervisningssätt (BFL) Rektors pedagogiska ledarskap Implementering Utvecklingsområden Källförteckning 14 Tryckta källor 14 Otryckta källor Bilagor 15 Fokusgrupp: Lärare 16 Fokusgrupp: Elever 16 Fokusgrupp: Rektor 16 Enkätfrågor: Lärare 16 Enkätfrågor: Elev Enkätfrågor: Elev

27 1. Inledning och bakgrund 3 Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning har fått i uppdrag av Bildningsnämnden i Lilla Edet genom Bildningschef Maria Andersson, att kartlägga vilka resultat en till en satsningen i kommunen har givit. Vi börjar från början, vad ämnar Lilla Edet uppnå och åstadkomma genom satsningen? Beslutet i bildningsnämnden lyder som följande: IT spelar och kommer att spela en stor roll i samhället, i arbetslivet och i skolan. Fler och fler uppgifter i arbetslivet och privatlivet kräver någon form av IT-kompetens. Den pedagogiska närmiljön i skolan ska spegla den allt mer datoriserade verklighet som finns utanför skolans väggar. Med IT som pedagogiskt verktyg kan pedagoger öka möjligheten att engagera och inspirera elever till lärande. (Beslut ) I Bildningsförvaltningens En till en satsning årskurs 7-9 Lilla Edet kommun ( ) är målet med satsningen att : Öka elevernas lust att lära som ökar elevernas måluppfyllelse och resultat Ge möjlighet till elever till ett interaktivt lärande Ge eleven möjlighet till ett ökat visuellt och audiativt lärande Utnyttja elevers intresse för IT och utveckla nya lärandemetoder och bredda kunskapsutvecklingen Möjligheterna och vinsterna som förvaltningen bland annat vill se med satsningen av digitala verktyg är också att den kan bidra till nya arbetssätt och att lektionen kan bli mer varierad och interaktiv. Att eleverna blir producenter istället för konsumenter av kunskap och att ipaden kan bli ett stöd för elever med svårigheter (kompensatorisk). I Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2013 finns ett prioriterat mål att alla elever i årskurs 4-9 skall få ett eget IT-verktyg som pedagogiskt hjälpmedel och att införandet för årskurs 4-6 ska ske under Den Strategiska IT-planen för pedagogisk verksamhet består av fyra delområden som alla är ömsesidigt kopplade till varandra för att nå önskad verksamhetsutveckling: Tillgång till verktyg i lärandet Nya metoder för lärande med hjälp av IT IT som administrations- och kommunikationsverktyg Värdegrunden och IT I IT-planens kapitel Nya metoder för lärande med hjälp av IT betonas att fokus bör ligga på användandet av ny teknik och inte på själva tekniken i sig, den nya tekniken ska passa in och användas i den dagliga pedagogiska verksamheten. Genom användandet av den nya tekniken i undervisningen höjs kompetensen bland personalen och eleverna kan i sin tur lättare finna vägar som passar dem själva i fråga om lärande och kunskapsinhämtning. Målsättningen är att den nya tekniken ska användas av alla pedagoger på varje enhet som ett redskap i tal-läs- och skrivinlärning. Ovanstående dokument är utgångspunkten för kartläggningen och analysen av materialet lutar sig mot dessa och kopplas sedan till aktuell forskning. Fullständiga källhänvisningar hittas i källförteckningen i slutet av denna rapport. Dock är det viktigt att poängtera i sammanhanget att satsningar av det här slaget inte är någon quick fix utan att förändringar tar tid och det är viktigt att följa upp, utvärdera och dokumentera. Var är vi nu? Är vi på rätt väg? Vad är nästa steg? Helen Timperley, som har forskat på lärares professionsutveckling och som har myntat tio principer gällande framgångsrik kompetensutveckling, brukar säga att det tar åtta månader innan eleverna förstår att undervisningen bedrivs på ett annat sätt och cirka tre år innan man har åstadkommit en förändring. (Det professionella lärandets inneboende kraft, Helen Timperley, 2013) Dock är det är anmärkningsvärt att det inte finns en ny IT-plan för och framåt. Om Pedagogiskt Centrum GR Utbildning Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning verkar för skolutveckling i hela Göteborgsregionen. Vi skapar och leder alltifrån enstaka utbildningar till omfattande och långsiktiga organisationsutvecklingsprojekt. Vår specialitet är skräddarsydda insatser som utformas i nära samarbete med våra uppdragsgivare och som utgår från den enskilda verksamhetens unika behov. Exempelvis genomlyser vi hela organisationer utifrån olika perspektiv, identifierar behov och förbättringsmöjligheter på olika nivåer och planerar, leder och utvärderar utvecklingsinsatser i samråd med våra uppdragsgivare. Genom våra olika projekt och utbildningsinsatser kommer vi på Pedagogiskt Centrum årligen i kontakt med omkring personer som är verksamma inom skolan. Våra medarbetares samlade kompetens och erfarenhet är bred och täcker in bland annat skolutveckling, kartläggningar och processledning. Material och analys: Ingela Lundh och Sandra Svensson

28 2. Metod 4 För att ta del av en helhetsbild har vi genomfört enkäter med elever och lärare och genomfört samtal i fokusgrupper med både elever och lärare och även alla berörda rektorer. Ambitionen är inte att skildra någon enskild individs arbete eller upplevelse, utan att presentera en övergripande och sammanvävd bild av en till en satsningen i Lilla Edet. Utifrån detta har vi kunnat få en bild över våra respondenters tankar, attityder och värderingar om satsningen på ipads. Denna bild har vi sedan jämfört med Utbildningsnämnden beslut och Bildningsförvaltningens mål för en till en satsningen och den strategiska IT-planen för pedagogisk verksamheten Enkäter Vi har genomfört 3 olika enkäter med alla elever år 4-6 och år 7-9, samt alla lärare år 4-9. (Se bilaga) 2.3 Fokusgrupper Med fokusgrupp menas en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. (Se bilaga) Målet med metoden är att de medverkande ska delta i en öppen diskussion. Samtliga diskussioner i fokusgrupper har genererat skriftlig dokumentation. Utifrån den skriftliga dokumentationen har vi senare kunnat analysera resultatet mer djupgående. Vi har genomfört fokusgrupper med: Tre elevgrupper i årskurs 4-6 från Tingbergskolan, Strömskolan, och Fuxernaskolan. Två elever från varje årskurs från respektive skola har deltagit i en fokusgrupp. Två elevgrupper i årskurs 7-9 från Tingbergsskolan och Fuxernaskolan. Två elever från varje årskurs på Tingbergsskolan och elevrådet från Fuxernaskola har deltagit. Lärare från Tingbergsskolan, Strömskolan och Fuxernaskolan. En lärare från varje årskurs 4-9 från respektive skola har deltagit. Rektorsgruppen på de berörda skolorna har deltagit i en fokusgrupp.

29 3. Resultat Svarsfrekvensen bland eleverna i år 4-6: Strömskolan, Ryrsjöskolan, Fuxernaskolan och Tingbergskolan ligger på 70 %. Här svarade 226 av 322 elever på enkäten. För elever i 7-9 år på Fuxernaskolan och Tingbergskolan ligger svarsfrekvensen på 62 %. Här svarade 224 av 356 elever på enkäten. För de berörda lärarna ligger svarsfrekvensen på 59 %, då 33 av 56 lärare har svarat på enkäten. 3.1 Elever år 4-6 Användandet av ipads i år 4-6 i sker i huvudsak i ämnena svenska, engelska, samhällsorienterade ämnen (SO) och matematik. Till viss del använder eleverna ipad för att söka kunskap på Internet, översätta, skapa presentationer, fotografera och spela in film. Mer än hälften av eleverna använder ipaden i sitt dagliga skolarbete. En stor andel anger att de inte använder den dagligen, men flera gånger i veckan. Det finns en andel elever på 14 % som använder ipaden mer sällan för sitt skolarbete; endast vid enstaka tillfällen. År 4-6 använder ipaden till mer än ett skrivverktyg jämfört med år 7-9 som nästan uteslutande använder den till skrivverktyg i skolarbetet. Elevernas uppfattning om hur skolarbetet förändrats är till största delen odelat positiv i år 4-6, de beskriver skolarbetet med ipaden som roligare och lättare. T ex att de inte skriver för hand ger rikare texter och att arbeta med olika program och appar ger en variation som gör lärandet mer lustfyllt. Eleverna svarar att det finns mer information att tillgå nu jämfört med tidigare då de bara hade enstaka böcker. Nu har de tillgång till hela Internet. Det är också enklare att få med sig sitt skolarbetet hem. En mycket liten andel, endast några elever, upplever att det presterar sämre med ipads än utan. Då har svaren varit att de spelar olika spel istället för att göra skoluppgifter. Delaktighet i att vara med och välja innehåll, diskutera och ge förslag tillsammans med lärarna, t ex om appar i ipaden, är något som ungefär hälften av eleverna upplever stämmer. Den andra hälften upplever att det är lärare och rektor som helt och hållet bestämmer innehållet i ipaden. ipaden har samma möjlighet till att förbättra sin digitala kompetens. De känner sig säkra på att hantera själva ipaden, men uttrycker en stor osäkerhet i att hantera Internet, källkritik och hur man granskar fakta. I år 4-6 svarar nästan uteslutande alla elever att föräldrar blir kontaktade när deras barn missköter sin ipad eller använder den olämpligt. I vissa klassrum i år 4-6 finns reglerna uppsatta på väggarna. Eleverna upplever att de inte har varit delaktiga i att ta fram reglerna, men tycker ändå att reglerna är bra. Eleverna uppger att det sker kränkande behandling på Internet genom olika sociala forum de deltar i. Det är lättare att vara anonym på Internet då det är en arena där det ofta saknas vuxna såsom lärare och föräldrar. Detta sker mest på deras fritid och de tror att kränkningar är ännu vanligare bland de äldre eleverna. Under fokusintervjun berättar eleverna att de uppmanas av lärarna att berätta när de har sett eller hört något som varit kränkande, men de svarar i enkäterna att de inte gör detta i någon större utsträckning. En uppfattning som eleverna har är att om de säger till en lärare när det hänt något dåligt, t ex att man uttryckt sig taskigt i en chatt och det har eskalerat, blir konsekvensen att man blir av med sin ipad. Därför väljer eleverna att inte berätta. Det framkommer också i enkäterna att eleverna upplever att lärarna inte känner till de sociala medier och verktyg, appar och program för kommunikation som eleverna använder på sin fritid, t ex Snapchat och KiK. De yngre eleverna har många förslag om vad de skulle vilja arbeta med nu när de har en ipad. De vill göra mer film, spela och göra egen musik, se på skolfilmer och inte bara läsa om saker, arbeta med bilder och att göra sina läxor på ipaden. De önskar också att få använda sociala medier i undervisningen såsom KiK, Snapchat och Instagram. 3.2 Elever år 7-9 Användandet av ipads sker nästan uteslutande i ämnena svenska, engelska och SO och då som ett skrivverktyg. En liten del av eleverna i år 7-9 använder ipaden för presentationer, för att se på film från SLI, svara på enkäter, Exit tickets, göra musik, skapa film samt söka fakta på Internet. Mer än hälften av eleverna använder ipaden varje dag i skolarbetet. 13 % av eleverna använder den varje vecka och 14 % av eleverna använder den under varje lektion. Det finns en andel på 13 % av eleverna som endast använder ipaden vid enstaka tillfället, mer sällan än en gång i veckan. 5 Eleverna upplever att de har fått en bättre digital kompetens och att det känns mer rättvist nu när alla tack vare

30 Många av eleverna instämmer i uppfattningen om att skolarbetet har förändrats till det bättre genom att det blivit enklare att skriva, söka fakta och använda digitala verktyg såsom kalkylator, översättning och stavningskontroll m.m. Dock är det ändå en relativt stor andel av elever i 7-9 som anger att det inte är någon skillnad mot tidigare; de upplever att de inte använder ipaden i undervisningen. En del elever svarar att undervisningen har blivit sämre och att de koncentrerar sig sämre när det finns spel och annan lättillgänglig underhållning som inte hör till undervisningens innehåll. Flera elever lämnar ipaden hemma då den inte används kontinuerligt i skolan. Detta kan betyda att de kan göra sitt skolarbete lika bra utan att använda ipaden. En del elever upplever ipaden som rent störande p.g.a. notiser och statusuppdateringar från olika appar. De allra flesta elever år i 7-9 är medvetna om att det finns regler och att det blir konsekvenser när de inte följer reglerna. Konsekvenserna för olämpligt användande av ipaden är otydliga för eleverna. De uppger att lärarna säger och gör väldigt olika. Eleverna är dock införstådda med att det blir en konsekvens om de förstör ipaden. Reglerna har tagits upp någon enstaka gång för eleverna, flertalet nämner att det var i början när verktyget delades ut. Inga elever upplever att de varit delaktiga i att ta fram regler och förhållningssätt utan de har bara fått dessa berättade för sig. De äldre eleverna uttrycker att flertalet av lärarna inte vill lyssna till vad ipaden kan användas till utan de delar fortfarande ut mycket lösblad/häften. När de har vikarier, vilket vissa elever säger ofta är fallet, använder de inte ipaden i undervisningen eftersom vikarien saknar kunskap om verktyget. När det gäller frågan om att vara med och välja appar och program skiljer sig svaren åt och två grupper utkristalliseras: De som upplever delaktighet och medinflytande i valen och de som inte gör det. De förstnämnda beskriver att de kan komma med förslag och diskutera med lärarna om olika appar och program. De sistnämnda svarar att det är lärare, och rektor i vissa fall, som ansvarar för vilka appar och program som skall användas och att de redan finns på ipaden när eleverna får den. Enkäten avslutas med en fråga om vad eleverna skulle vilja kunna göra med ipaden i skolarbetet. Eleverna i årskurs 7-9 svarar i större utsträckning att de inte riktigt vet. Andra i gruppen 7-9 menar att det vill använda den mer; att lärarna inte ska dela ut så mycket lösblad. De kommer också med förslag om att göra film och se skolfilmer, använda facebook och andra sociala medier i skolarbetet. Att arbeta med att skapa musik och bild är förslag som flera kommer med. Några av de äldre eleverna önskar att det skulle finns appar med scheman, inställda lektioner och läxor som alla lärare skulle använda. En plattform eller hemsida är önskemål från flera elever; en digital samlingsplats där de kan hitta alla lärarnas planering och uppgifter. 3.3 Lärare Lärarna i år 7-9 upplever stora svårigheter med långsamt internetnätverk, starka negativa föräldrareaktioner, avsaknad av viktiga funktioner såsom Apple-id samt mycket lite förankring och utbildning till lärarna i att använda ipads i undervisningen. Lärarna upplever att de lämnades åt sitt eget öde. Vissa enheter har en IKT-ansvarig medan andra var utan. De saknar rutiner för överlämning, tillvaratagande av befintliga id då man knutit Apple-id till varje elev och inte till skolan. När 4-6 fick ipads hade skolorna lärt sig av 7-9 implementering och vad man kunde göra bättre. Faktorer såsom att avtalet är mycket bättre, att det var längre framförhållning, bättre internetnätverk samt att det fanns Apple-id med från leverantören bidrog till att lärarna kunde förbereda sig bättre. När det finns en IKT-ansvarig hinner enheterna bättre med att hantera problem som uppstår. Saker som fortfarande behöver ses över enligt lärarna är reparationstiden som är väldigt olika beroende på var eleven väntar sig, vilket avtal som finns och vilket typ av fel det rör sig om. Det finns önskemål om att ha några ipads centralt för utlåning då elever riskerar att missa skolarbete i brist på adekvat verktyg. Undervisningen måste därför anpassas både till dem med ipads och till dem som är utan, vilket gör att det tar längre tid för läraren att planera. Annat önskemål är att det ska finnas rutiner för nya elever som börjar under terminen och att de ska kunna få tillgång till en ipad direkt. Lärarna upplever att inte finns någon uttalad förväntan från rektor på hur de skall använda ipaden, bara att de bör använda den i undervisningen. De som ändå inte använder ipads i sina elevgrupper, kan fortsätta som tidigare då det inte blir någon åtgärd från rektor. Lärarna saknar också uttalade kompetensutvecklingsstrategier för att arbeta med ipads, en del upplever att de börjar få det genom befömning för lärande (BFL) 1 men att mycket är på frivillig basis. En samlad kompetens önskas. De som redan är intresserade lär sig själva och ligger långt framme och de som inte har samma intresse kommer efter. Lärarna säger att de lär av sig av varandra och att de delar med sig av goda idéer men att det oftast sker spontant och oplanerat. 3.4 Rektorer I svaren från rektorerna kan vi också se samma tydliga skillnad mellan implementeringen för år 7-9 och år 4-6. När ipads delades ut för år 7-9 var fokus endast att få ut produkterna och det saknades tillräckligt kraftfullt internetnätverk i skolorna för att det skulle fungera för alla. Många av lärarna saknade utbildning i digital kompetens 1 Bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande med syftet att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Det handlar om att elev och lärare aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår. 6

31 7 och hur de kan arbeta med verktyget i undervisningen. Avtalet man ingick med leverantören var inte bra och skolorna fick göra många saker själva, utan att egentligen ha kunskap om dessa t ex som att installera Apple-id. Detta tog mycket tid och kraft med en lärargrupp där många inte hade använt en ipad tidigare. Det befintliga avtalet löper ut om ett år. Rektorerna beskriver också en avsaknad av ett mer långsiktigt tänk och fokus på ett förändrat undervisningssätt - ett omdefinierat lärande. När det blev dags för år 4-6 drog skolorna lärdom av tidigare erfarenheter. Nätverken hade förbättrats och lärarna fick mer utrymme i att tycka till kring program och Apple-id. Lärarna fick också sina ipads före eleverna, vilket de tyckte var mycket bra. Skolorna fick också en fortbildning från den IT-partner som ingick i avtalet. Tyvärr upplevdes den som ganska ytlig då den inte var kontextspecifik, utan snarare tips på användbara appar. Rektorerna försöker använda APT-tid för lärarna att ska fortbilda varandra och de har haft några gemensamma studiedagar vigda för kompetensutveckling med ipads. Rektorerna försökte även leva som de lär genom att t ex använda digitala verktyg för diskussioner med personalen och att se till att lärarna inte bara köper böcker, utan också appar för läromedelsbudgeten. Rektorsgruppen ser inte ännu att ipaden blivit det pedagogiska och kompensatoriska verktyg som de hade tänkt sig. Det krävs en fortsatt satsning som t ex BFL 2, menar rektorerna. För att fokus ska ligga på lärandet och att förbättra undervisningen så behöver lärare och pedagoger flytta fokus från att hitta appar som lösning på olika problem, till att tänka ipaden som ett verktyg i en förändrad undervisningskontext. Rektorerna anser att vissa lärare har lyckats med att förändra sin undervisning och att den stora utmaningen ligger i att det måste till en gemensam och övergripande förändring för att åstadkomma en högre måluppfyllelse och förbättrade reslutat i Lilla Edet. 2

32 4. Analys En till en satsningen i Lilla Edet kräver ett förändrat sätt att undervisa för att de digitala verktygen ska komma till sin rätt och främja lärandet. Sedan våren 2013 har Bildningförvaltningen inlett en stor utbildningsinsats för alla grundskolepedagoger med Pedagogiskt Centrum GR Utbildning inom BFL. Syftet är att synliggöra lärandet och införa nya undervisningsmetoder för ett ökat formativt förhållningssätt. Därmed har Lilla Edet stora förutsättningar att åstadkomma ett pedagogiskt förändringsarbete vilket också poängteras i forskningsprojektet Unos Uno, ett projekt som visar att positiva effekter inträffar bara på de skolor som har en genomgripande plan för ett ändrat arbetssätt. (Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, sid 29, Åke Grönlund, Örebro Universitet). Initiativet till Unos Uno togs av elva huvudmän och SKL. Under tre år har forskare vid Örebro Universitet följt 23 skolor som infört en dator till varje elev. Projektet bedrevs mellan Inför framtiden kommer varje medborgare att behöva en rad nyckelkompetenser för att på ett smidigt sätt kunna anpassa sig till en föränderlig och globaliserad värld med kunskap i fokus. Europaparlamentet och Europarådet har definierat åtta nyckelkompetenser som rustar våra elever inför framtiden: l. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborglig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Dessa kompetenser kan enligt Europaparlamentet och Europarådet tillsammans bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle och varje skolkommun behöver förhålla sig till dessa. I dag har vi alltså kommit så långt att det inte längre handlar om skolan/kommunen bör införa en till en utan hur man jobbar med digitala verktyg som en förutsättning för lärandet. Den digitala kompetensen poängteras alltså både i skolans styrdokument och i EU:s åtta nyckelkompetenser, vilket också Lilla Edet lyfter fram i En till en satsningen årskurs 7-9 Lilla Edets kommun ( ) Lusten att lära är ett av Lilla Edets mål för en till en satsningen och detta uttrycks i många av elevernas svar. Skolarbetet har blivit roligare och enklare sedan de har fått tillgång till ipads, men arbetet som de gör påminner om det som de gjorde innan. Skillnaden är att de nu gör arbetet med ipaden. Det har blivit enklare att skriva, är ett vanligt förekommande svar. Eleverna orkar skriva längre texter då de kan ta hjälp av stavningskontrollen, vilket gör det lättare att redigera text. Att användandet av ipads i huvudsak sker som ett skrivverktyg och att det framför allt är i svenska, engelska och i de samhällsorienterade ämnen som den används är inte unikt för skolorna i Lilla Edet. Samma bild delas av många svenska skolor. Men att använda ett digitalt verktyg som ett led i att förenkla skrivandet ger per automatik inte bättre resultat. För att nå en högre kvalitet som sin tur leder till en ökad måluppfyllelse behöver både lärare och elever öka användandetiden samt öka sin digitala kompetens, så att användandet blir utvecklande för undervisningen, menar Skolinspektionen i sin rapport om IT i skolan. (Skolinspektionen (2012): Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Vad visade Skolinspektionens granskning? Dnr :2928, ) Möjligheten till att ge eleverna ett interaktivt lärande finns i Lilla Edet men det tas inte alltid tillvara. Det råder dessutom en stor stor ojämnhet i användandet av ipads. Störst skillnad är det bland de äldre elevernas lärare. Här framkommer det i lärarna svar att de vet att de bör använda ipaden i undervisningen, men om de väljer att inte göra det får det inga konsekvenser. Det är fortfarande upp till varje lärare att göra det som hen finner bäst för sig själv. Det visar sig inte minst genom att elevernas beskriver att de saknar kontinuitet från sina lärare i användandet. Oroväckande är att det är flera elever som svarar att de använder inte ipaden i skolan, utan bara hemma. Orsaken till det ojämna användandet kan vara att det saknas en tydlig gemensam strategi för skolorna med tydligt formulerade förväntningar på lärarna och elevernas användande. Det här är en viktig pusselbit för att lärarna ska slippa göra dubbelarbetet att planera lektioner både för de elever som tagit med sig ipad till skolan, samt för de elever som glömt (?) ta den med sig. Här behöver rektor göra förtydligande om förväntningar och krav på lärarens användandet av ipaden i undervisningen. Svaren visar på en skillnad mellan eleverna i år 4-6 och 7-9 gällande digital kompetens. De äldre eleverna upplever att de inte har fått en bättre digital kompetens, att de oftast kan mer än lärarna kan vad det gäller att hantera ipaden. Däremot upplever de yngre eleverna att de har fått en ökad kompetens sedan de fått tillgång till ipad. De yngre till skillnad från de äldre upplever också att de behöver sin ipad i skolarbetet varje vecka och att det är viktigt att den är med till och från skolan. Båda grupperna av elever uttrycker dock en viss osäkerhet i att hantera Internet vad det gäller integritet, att vara källkritisk och att granska fakta. De frågar hellre kompisar än föräldrar och vuxna om vad som är okej, och inte okej, att lägga upp om sig själv på Internet. Nya lärandemetoder är ett annat mål för satsningen och det har börjat ta form hos några av lärarna, genom arbetet 8

33 med bedömning för lärande (BFL) och dess 5 nyckelstrategier. Exempelvis svarar eleverna att de använder verktyg som Socrative för kamratrespons, att lärarna använder no hands up vid frågor och att redovisning kan ge ske genom digitala verktyg såsom att göra film i Movie. Utnyttja elevers intresse för IT och utveckla nya lärandemetoder och bredda kunskapsutvecklingen upplever eleverna att skolan inte alls gör i någon större utsträckning. De svarar att de många gånger kan mer om själva ipaden än vad lärarna kan, men att lärarna inte tar tillvara på elevernas kompetens. Genom att göra eleverna mer delaktiga i både planering och genomförande av undervisning skapas motivation och självförtroende. Delaktighet och eget ansvar är framskrivna i läroplanen och det behöver man jobba mer med i skolorna i Lilla Edet. Ungefär hälften av eleverna upplever viss delaktighet genom att de får vara med att bestämma vad de får ladda ner i ipaden. Att eleverna får framföra argument och motivera varför vissa program och appar är bra för deras eget lärande är ett mycket bra steg i rätt riktning mot ökat elevinflytande. Övervägande delen av de yngre eleverna upplever däremot att det är läraren som har mest kunskap och att det är denne som lär ut, men att eleverna får vara delaktiga i processen. Lärarna i år 4-6 har i större utsträckning kommit längre i sitt kontinuerliga användande av ipads och därmed också i utvecklingen mot en förändrad undervisning, än vad lärarna i 7-9 har gjort. Här behöver lärarna lära av varandra och dra nytta av varandras erfarenheter, vilket är viktigt i t ex överlämnade som sker från mellanstadiet till högstadiet. Det visuella och audiativa lärandet saknas nästan helt i de högre åldrarna, men det finns spår av det bland de yngre. Det handlar om det kompensatoriska uppdraget och här finns det stora möjligheter med en ipad. Genom att låta elever få se film för att tillägna sig faktakunskaper för att sedan på lika villkor delta i diskussioner kring ämnet eller att få texten uppläst i en talsyntes är bara några av de möjligheter som finns. Någon enstaka elev uttrycker att hen har fått bättre betyg och studieteknik sedan införandet av ipad som verktyg. Det är inte möjligt eller rimligt att tro att Lilla Edets skolor bara på ett år kan se om det har skett en ökad måluppfyllelse och resultat, som är ännu ett av målen med satsningen. Det krävs ett fortsatt arbete att få det digitala lärandet att harmonisera med ett förändrat undervisningssätt. Rektors pedagogiska ledarskap är förstås viktigt men också hur implementeringen genomförs framöver. Detta sammantaget kommer troligtvis att höja måluppfyllelsen på sikt. 4.1 En till en Det svenska utbildningsväsendet är av central betydelse i att rusta barn och ungdomar för framtidens samhälle. Redan i dag genomsyrar it stora delar av vårt samhälle, en utveckling som vi har all anledning att tro kommer att fortsätta. Det är därför viktigt att skolan ges förutsättningar att utveckla svenska elevers förmåga att hantera digitala verktyg både som en del av kunskapsinhämtningen och för att kunna verka och fungera i dagens och framtidens samhälle. Så lyder inledningen av Digitaliseringskommissionens delbetänkande, kapitel fem om skolan (En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår, SOU :13). Vi har redan tidigare i rapporten konstaterat att den digitala kompetensen är mycket viktig idag men att det inte får stanna vid teknik utan fokus bör istället ligga på pedagogik. I Digitalkommissionens första delbetänkande (SOU13:31) konstaterades att Sverige ligger i topp av de europeiska länderna när det gäller tillgången till teknik men att vi hamnar efter i just användningen av den. (sid 140). Hur kan skolan dra nytta av de digitala verktygen så att de blir en motor i ett förändringsarbete som tar sikte på lärandet? Från Skolinspektionens rapporter framkommer likheter mellan Sverige i stort och mellan resultaten av vår kartläggning i Lilla Edet. Framför allt när det gäller lärarnas kompetensutveckling inom områden såsom: att förebygga kränkningar, att hantera it som pedagogiskt verktyg, att hantera bild, ljud och film, men också en säker användning av Internet samt lag och rätt på Internet. Lärarna svarar enhälligt att de inte får den kompetensutveckling som de behöver utan mycket av det egna lärandet sker utifrån den enskilda lärarens intresse. Samtidigt beskriver lärarna att arbetet med olika appar hjälper dem i undervisningen, framförallt i elevers skrivande och i presentation av arbeten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) med Hans Renman i spetsen, har i uppdrag av regeringen att upprätta kansliet för digitaliseringen av skolan. Dess uppgift är just stötta skolorna i deras digitaliseringsprocess och sänka trösklarna för skolan vid införande och utveckling av t ex en till en satsningar. Delaktiga i kansliet är flera olika aktörer inom utbildning, forskning och näringsliv med speciellt intresse för skolutveckling och digitalt lärande. Renman menar och lutar sig mot Unos Unos rapport att digital teknik höjer elevers motivation, att det blir roligare i skolan och det ökar också möjligheten till individualisering på ett annat sätt än tidigare, elever lär sig snabbare. Detta är faktorer som är kända nu och skolan behöver bättre ta till vara på denna fakta, då digitala verktyg i sig inte förändrar nämnvärt, utan det är snarare hur läraren väljer att använda dem tillsammans med eleverna som gör skillnad. 9

34 10 Det finns några avgörande faktorer för att lyckas bra med digitala satsningar anser Renman och det handlar bland annat om att lärare behöver utmana sig själva med frågor huruvida tidigare undervisningsmetoder håller när man får tillgång ny teknik. En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutsätter att lärare systematiskt tittar på sina undervisningsmetoder och skaffar sig verktyg för att utvärdera dessa. På SKL talar man också om att samhället behöver förändra sin syn på skolan. Den är inte detsamma som förr och man behöver fundera på vad skolan är idag, vad man vill uppnå och hur vägen till en framtida skola ska se ut när man har tillgång till en digital arena. En annan viktig aspekt i en digital kontext är hur man agerar på Internet och hur man blir en god Interneranvändare. Enligt Friendsrapporten 2013 upplever 30 % av eleverna i den svenska skolan att de saknar en vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på Internet. Orsaken till detta är att vuxna inte deltar på den digtala sociala arenan i samma utsträckning som barn och unga gör. Vuxenvärlden har relativt låg kännedom om vad unga Internetanvändare gör på nätet. Svaren i Lilla Edets elevenkäter bekräftar denna bild. Eleverna berättar inte vad som händer, av den enkla anledningen att de tror att de blir av med möjligheten att vara online med kompisar då. Elza Dunkel, filosofie doktor och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, menar i sin bok Vad gör unga på nätet? att vuxna skall rusta barn och unga med tillit och trygghet i att våga berätta om det som händer på Internet. Barnen kommer att dela med sig först när vuxna visar sitt engagemang för den värld som barn och unga lever i idag. Förutom tillit och trygghet, anser Dunkel att ett källkritiskt förhållningssätt och ungas integritet på nätet är faktorer som är viktiga för att vara en god Internetanvändare. Digital kompetens är sålunda en viktig kompetens i dagens informationssamhälle, vilket även kommande revideringen av våra styrdokument vittnar om. Skolverket ges i uppdrag att senast 2015 föreslå revidering utifrån ett digitalt perspektiv och detta gäller så väl läroplanen som kursplaner i ämnena bild, historia, matematik, samhällskunskap, slöjd, svenska och teknik. Detta i syfte att stärka logiskt tänkande och kreativ problemlösning samt källkritik med hjälp av digitala verktyg. (SOU:13 sid 189) I antologin Unos Uno lyfts digital literacy fram som ett begrepp, som på ett enkelt och bra sätt förtydligar vad digital kompetens egentligen innebär. Digital literacy: Förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk, för att lokalisera, bedöma, använda och skapa information. Förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk. Förmåga att utföra uppgifter effektivt i en digital miljö; förmåga att läsa och tolka media, att reproducera text, data och bilder genom digital manipulation, och att bedöma och använda ny kunskap som hämtats från digitala miljöer. (Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, sid 40) Den återkommande önskan om kompetensutveckling från lärarna i Lilla Edet handlar just om digital literacy. Lärarna behöver fortbildning för att utveckla undervisningen, men de behöver samtidigt förstå att de måste ägna mer tid åt att arbeta med sina elever i digitala miljöer. Ju mer man arbetar med digitala verktyg desto bättre blir man. Det ena utesluter inte det andra utan det går hand i hand för att utvecklas digitalt på bästa sätt. Trots att lärarna anser att de inte fått den kompetensutveckling som de behöver svarar de i enkäten att deras digitala kompetens de facto har ökat i samband med införandet av en till en. De svarar att de har tvingats att lära sig och då genom kollegialt lärande; både via sina arbetskamrater men också via internet genom t ex facebookgrupper och andra social medier, där lärare delar med sig av sina erfarenheter. De som har svarat nej anser att de redan tidigare hade kompetensen. Har din digitala kompetens ökat sedan ni fick ipads till eleverna? Vidare lyfter Unos Uno-projektet fram olika faktorer som har visat sig vara avgörande för att nå framgång i en till en satsning: 1. Lärarnas digitala literacy, det vill säga deras förmåga att konstruktivt och effektivt använda information och andra digitalt tillgängliga resurser, och skolans förmåga att kvalitetsbedöma och tillgodogöra sig metoder där tekniken används på bästa möjliga sätt. 2. En lokal bank av delade (på skolan, i kommunen eller i kommunalt samarbete) pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla. 3. En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara skolan utan också, i tillämpliga delar, hela kommunen eller flera kommuner i samarbete. 4. Ett ekonomiskt system som leder till att datorer

35 11 inte används för att ersätta lärare utan som ett verktyg för dem att förbättra undervisningen. 5. Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid. (Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, sid 30) För skolorna i Lilla Edet handlar det om att gemensamt skapa en strategi för det digitala lärandet. Hur gör vi och vilka metoder arbetar vi med? Alla behöver inte uppfinna hjulet igen utan många skolor redan arbetar utifrån en lokal bank där pedagogiskt material samlas. BFL-siten är en början och den kommer att flyttas över till Lilla Edets hemsida, som ett led i att vara bärare och ägare av den egna utvecklingen. Svedala är en kommun som på ett mycket framgångrikt sätt har skapat olika lärmoduler för t ex bedömning, förhållningssätt, observationer och hur man utvecklar undervisningen utifrån det kollegiala lärandet. Se webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=8125. Även i Unos Uno- rapporten lyfts rektors pedagogiska ledarskap och förmåga att driva utveckling fram som en framgångfaktor. Det kan vara svårt att mäta effekten av vad en till en har inneburit i resultat och i ökad måluppfyllelse. Det är snarare bättre att ur en pedagogisk synvinkel titta på hur lärandet har förändrats och vad nya arbetssätt och metoder innebär för den enskilde eleven. Här är Lilla Edet på mycket god väg men arbetet bör systematiseras genom att tydliggöra vad som ska mätas och hur det ska dokumenteras, utvärderas och följas upp. Först då kan skolan se och mäta effekter av en till en. 4.2 Förändrat undervisningssätt (BFL) Det är viktigt en till en inte blir ett teknikprojekt utan snarare ett pedagogiskt förändringsarbete. Det digitala verktyget kan påskynda denna process på skolan och bidra till att diskussioner om lärandet och kunskapssyn tar fart. Vad är viktigt att lära sig i dag när eleverna kan googla på all fakta? Kursplanerna i Lgr-11 fokuserar mycket på förmågor, vilket i sin tur kräver ett elevaktivt arbetssätt, där eleverna får möjlighet att visa att de kan t ex samtala, analysera och värdera innehåll runt olika ämnen. ipaden bidrar till att förstärka och synliggöra lärandet om den används på rätt sätt. Lilla Edet har mycket goda förutsättningar när det gäller det pedagogiska förändringsarbetet eftersom det redan pågår ett stort utvecklingsarbete med Bedömning för lärande (BFL), metoder och strategier som gynnar lärandet och gör eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande. Vad som är den stora utmaningen för Lilla Edet är istället att förena dessa två; BFL och en till en, så att det inte upplevs som två parallella spår för elever, lärare och föräldrar. I Bedömning för lärande (BFL) ligger fokus på vikten av att synliggöra lärandet och formativ bedömning. Christian Lundahl, docent i pedagogik, menar att bedömningen måste bli en naturlig del i undervisningen för att det ska bli goda resultat och generera ett ökat lärande och en högre måluppfyllelse. Utmaningen är att målen, undervisningen och bedömningsformen ska vara i linje med varandra. Han menar att den pedagogiska bedömningens viktigaste uppgift är att tolka tecken på elevernas kunskaper, förmågor och färdigheter. Därför är det av stor vikt att lärare får arbeta med och utveckla sin bedömningskompetens. Han utgår från fem nyckelstrategier: 1) Att tydliggöra kunskapskraven, kunskapskvaliteter och betygsnivåer 2) Att skapa synliga tecken på lärande 3) Att ge återkoppling som utvecklar lärandet 4) Att aktivera eleverna som resurser för varandra 5) Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer Alla grundskolepedagoger i Lilla Edet arbetar som sagt redan med BFL och träffas regelbundet i lärgrupper, där de drar nytta av det kollegiala lärandet och aktivt provar metoder i klassrummet. I höst kommer detta arbete att utvecklas ytterligare med elevsystemet Unikum och plattformen Office 365 så att återkopplingen blir en naturlig del i vardagen. Att få tillgång till ett digitalt elevsystem är ett starkt önskemål från lärarna, men det visar sig även i elevenkäterna. Några av de äldre eleverna önskar exempelvis att det ska finns appar med scheman och information om inställda lektioner samt läxor. De önskar dessutom en plattform eller hemsida där de hittar alla lärarnas planering och uppgifter men givetvis också sin egen planering. I Digitaliseringskommissionens delbetänkande poängteras att lärandet inte längre är begränsat till fasta klassrum och att den öppna tekniken gör det möjligt för alla att lära sig var som helst, när som helst, hur som helst, med stöd av vem som helst. (sid 133 SOU :13). Detta är något som Lilla Edet behöver ha som utgångspunkt i sitt fortsatta arbete med att omdefiniera lärandet. 4.3 Rektors pedagogiska ledarskap Rektors pedagogiska ledarskap i ett förändringsarbete kan inte nog poängteras och att det är viktigt att hen deltar aktivt för att förändra processer och för att önskade förändringar genomförs, vilket ibland handlar om att ändra en rådande skolkultur. Det pedagogiska ledarskapet har också förtydligats i och med den nya skollagen (2 kap. 9 ) I antologin Unos Uno skriver Edward Jensinger, tidigare rektor på Pauli gymnasium i Malmö, nu utvecklingschef

36 12 för Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborg, om sin syn på rektorns roll i ett utvecklingsarbete: Min slutsats gällande rektors roll på en 1:1 skola eller på vilken skola som helst är att rektor måste föregå med gott exempel. En rektor som vill att skolan ska lyckas med ett prioriterat område, som ofta it i skolan är, måste anamma området. Rektor måste förstå möjligheter, svårigheter och alla andra -heter. Rektor måste använda sig av verktygen och kräva av andra att de gör detsamma. En rektor måste våga vara tjatig och ställa frågan om och om igen till medarbetarna hur de inkluderar it i sin undervisning för att eleverna ska bli digitalt kompetenta. En rektor måste kort och gott ligga i framkant. När man förstår detta så har man god möjlighet, anser jag, att driva en digital utveckling på skolorna. (Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, sid 101) Jensinger påpekar också att den pedagogiska idén behöver hänga ihop med skolans digitalisering. På så sätt blir den röda tråden synlig, både för pedagogerna och eleverna, och effekten av den digitaliserade skolan blir tydligare. 4.4 Implementering Implementeringen av i Pads i år 7-9 och år 4-6 skiljer sig åt på flera punkter. Från både rektorer och lärare upplevdes den första implementeringen för år 7-9 endast som en utdelning av teknik och med mycket litet pedagogiskt fokus. Det skulle gå fort och förberedelsen för både lärare och elever var därför begränsad. Ett år senare var det dags för 4-6 och då drog man lärdom av tidigare erfarenheter och lärarna fick bland annat sina ipads före eleverna, vilket gav lärarna tid att förbreda sig och komma med önskemål om vilka pedagogiska appar och program som ipaden skulle fyllas med. Däremot saknades fortfarande en tydlig kompetensinsats och en diskussion kring samsyn av användandet och på vilket sätt undervisningen skulle förändras. I båda implementeringarna saknas elevperspektivet Eleverna bör vara delaktiga i framtagandet av regler för ipaden för att känna ett ägarskap, men de ska också ha inflytande över innehåll, arbetssätt och undervisning enligt Lgr 11. Det framkommer i fokusintervjuerna att elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande av ovanstående är mycket låg, framför allt i 7-9. Skolan i Lilla Edet behöver göra ett omtag av implementeringen till HT-14 både vad det gäller regler och elevers delaktighet och inflytande av arbetssätt men också hur man jobbar med att söka information och kritiskt granska källor. En implementering bör ske varje år därför att nya elever börjar och övergångarna mellan stadierna kan vara kritiska. Eftersom kartläggningen visar att det digitala lärandet är mest utbrett i år 4-6 är det angeläget att högstadiet funderar över hur de ska förvalta detta på bästa sätt i mötet med blivande sjuor. Detta är ett kontinuerligt arbete tills undervisning med ipads är en helt naturlig del av lärandet i Lilla Edet. Att kritiskt granska och söka information återfinns på flera håll i styrdokumenten men behandlas styvmoderligt och bara i vissa ämnen, enligt kartläggningen. Det handlar inte bara om att hitta bra och säkra källor för t ex skolarbeten, utan också om vad som är tillförlitligt och hur man skall vara och verka på Internet. Det här är värdegrundsfrågor som rör skolans alla ämnen och är ett kontinuerligt arbete som bör finnas med i en förankring av digitala verktyg i skolan. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. /---/ Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr 11 sid 9) Slutligen är det viktigt att fundera över hur implementeringen av Office 365 och Unikum ska se ut i höst och framöver, för att dessa ska bli användbara verktyg i vardagen för elever, lärare men också för föräldrar.

37 5. Utvecklingsområden 13 Helen Timperley, professor i pedagogik vid Universitetet i Auckland, Nya Zeeland, har ett tydligt forskningsfokus på lärarrollen och hon har presenterat 10 principer för hur den professionella utvecklingen kommer till stånd. Timperleys forskning visar att det finns vissa villkor som behöver uppfyllas för att en utveckling ska ske, såsom att utgå från elevens behov och koppla det till den undervisningskontext som läraren befinner sig i. Det är viktigt att utveckla förståelsen för läroplanen och dess uppbyggnad och testa dessa kunskaper mot den bedömningspraxis som råder. Utbildningen bör ske på ett sådant sätt att det både finns tillit men också en utmaning som stimulerar till ett kollegialt lärande. Samtidigt finns många fallgropar som kan förklara varför vissa insatser är dömda att misslyckas på förhand, t ex att fortbildningen bygger på ett fast program som i sig kan vara bra men som inte är kopplat till lärarens undervisningskontext vilket gör att nyttan inte syns. Det är också avgörande att det finns ett engagemang i fortbildningen för att den ska fortsätta leda till utveckling. Hon har utvecklat ett schema för hur professionsutvecklingen går till och vilka steg som behöver finnas med samt deras inbördes relationer. Om man vill att det ska märkas på skolan är det viktigt att det blir tillräckligt många tillfällen för att hinna reflektera och pröva i sitt eget sammanhang och att det sker som en kollegial utveckling. Lilla Edet har redan strukturer för det kollegiala lärandet genom lärgrupper i BFL-arbetet, vilket är bra men det skulle kunna utvecklas än mer och även omfatta APT-tid och studiedagar. Att utgå från den egna kompetenta organisationen och från den kontextspecifika undervisning som lärare befinner sig i är framgångfaktorer menar Timperley. Lärare delar med sig och lär varandra. Det är också viktigt att rektor följer upp och utvärderar det som aktivt provas i klassrummen mellan de olika tillfällena. Här kan även metodutvecklarna i Lilla Edet vara till stor hjälp. Det innebär alltså att det som i ett tidigare skede sågs som en investering man ger lärare kurser så får de den kompetens de sedan behöver i stället ska ses som en driftsfråga. Det gäller att arrangera det dagliga arbetet så att lärarnas kompetensutveckling dels blir inbyggd i det större projektet skolutveckling, dels inte ses som separat från det dagliga arbetet. (Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, sid 41) Vad vi framför allt och slutligen vill lyfta fram i denna kartläggning är att skolan i Lilla Edet bör förena en till en satsningen och BFL till ett gemensamt utvecklingsarbete i syfte att omdefiniera lärandet. Alla förutsättningar finns redan och nu återstår arbetet att omsätta detta i praktiken och arbeta systematiskt utifrån en gemensam strategisk plan.

38 6. Källförteckning 14 Tryckta källor Bedömning för Lärande, Christian Lundahl, Norstedts, 2011 Det professionella lärandets inneboende kraft, Helen Timperley, Studentlitteratur, 2013 Vad gör unga på nätet? Elza Dunkel, Gleerups, 2012 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket Otryckta källor Att förändra skolan med teknik: bortom en dator per elev, Åke Grönlund, Örebro Universitet, (Unos Uno-projektet) En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår, Delbetänkande av Digitaliseringskommissonen, Statens offentliga utredningar SOU :13, Stockholm Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (2006/962/ EG). do?uri=oj:l:2006:394:0010:0018:sv:pdf Myter och fakta om skolan. (18 mars ) SKL - Hans Reman https://www.youtube.com/watch?v=pp4lfloafbo fakta/myter_och_fakta_om_skolan#myt 4 Friendsrapporten 2013, Nilsson & Bergholm Söder AB,, Ansvarig; Johanna Wilkens se/$-1/file/friends-ettan/pdf-1/friendsrapporten-2013.pdf

39 7. Bilagor 15 Fokusgrupp: Lärare Fokusgrupp: Elever Fokusgrupp: Rektor Enkätfrågor: Lärare Enkätfrågor: Elev 4-6 Enkätfrågor: Elev 7-9 Utbildningsnämndens protokoll 13 En till en satsningen, En till en satsning årskurs 7-9 Lilla Edets kommun, Utbildningsförvaltningen Strategisk IT-plan för pedagogiskt verksamhet Lilla Edets kommun Utbildningsnämnden Verksamhetsplan avseende 2013

40 Fokusgrupp: Lärare Enkätfrågor: Lärare Implementering Hur gick implementeringen av en till en satsningen med i Pads till i år 7-9? Hur gick implementeringen av en till en satsningen med i Pads till i år 4-6? 2. Förändrad undervisning Vilka förväntning har er rektor på dig som lärare när det användandet av ipads i din undervisningen? 3. Kompetensutveckling Har ni uttalade kompetensutvecklingsstrategier för användandet av ipads i undervisningen? Hur får du digital kompetensen? Fokusgrupp: Elever 1. Har din digitala kompetens ökat sedan ni fick ipads till eleverna? Ja Nej 2 a Om du svarar Ja, beskriv hur du ökar på den? 2 b Om du svarar Nej, Beskriv vad beror det på? 3. På vilket sätt har din planering, dina undervisningsmetoder och bedömningtekniker förändrats med ipads? 4.Vilka program/appar och verktyg använder du i undervisningen? 5. Vad är ditt nästa steg i arbetet med ipads i undervisningen? 1. Ipads i skolarbetet Är det någon skillnad i skolarbetet nu när ni har fått ipads jämfört med innan? Om ja, beskriv skillnaden. Vem bestämmer det? 2. Digital kompetens Beskriv din digitala kompetens? Har den ändrats sedan ni har börjat använda ipads i skolan? Hur lär du nytt? (genom vem och vad) Skiljer sig den digitala kompetensen mellan elev och lärare? Hur då? Beskriv. 3. Tillgång till Internet Genom ipads har ni tillgång till internet. Internets möjlighter och utmaningar. Hur ser det ut i skolan? Har ni gemensamt pratat om detta? Regler. (nätmobbning) söka och kritiskt granska (vilka sidor) Vilka är möjligheter och svårigheter med Internet? 4. BFL Hur märker eleverna av arbetet med BFL. Har något av följande ändrats sedan införandet av ipad? Mål (kunskapskrav), matriser, återkoppling, iup, respons, utvecklingssamtal (elevsystem) Skillnad med att nu ha en ipad i skolarbetet jämfört med innan? Fokusgrupp: Rektor 1) Hur har du som rektor arbetat med implementeringen av 1-1? 2) Hur leder du som pedagogisk ledare arbetet? 3) Vilka förväntningar har du på dina medarbetare? Vad vill du åstadskomma?

41 Enkätfrågor: Elev Hur mycket använder du din ipad i skolarbetet? Varje lektion Varje dag Flera gånger i veckan Enstaka tillfällen 2. Vilka ämnen använder du ipaden mest i? Enkätfrågor: Elev Hur mycket använder du din ipad i skolarbetet? Varje lektion Varje dag Flera gånger i veckan Enstaka tillfällen 2. Vilka ämnen använder du ipaden mest i? Vad använder du ipaden till? (Regelbundet; fler gånger än några enstaka tillfällen) skriva söka spela kommunicera titta på film lyssna på musik göra film göra musik göra presentationer skolappar t ex glosor, mattespel Övrigt: 4. Vilka appar och program använder du i ditt skolarbete? (Ge exempel på några) 5. Vem väljer dessa appar och program? 6. Hur har skolarbetet förändrats sedan du fick en ipad? 7. Har ni gemensamma regler för ipaden? Ja Nej 8. Om du svarat ja, vad händer om man inte följer reglerna? 9. Finns det något du skulle vilja prova/göra i skolarbetet med ipads? 3. Vad använder du ipaden till? Regelbundet. (Fler gånger än några enstaka tillfällen) skriva söka spela kommunicera titta på film lyssna på musik göra film göra musik göra presentationer skolappar t ex glosor, mattespel Övrigt: 4. Vilka appar och program använder du i ditt skolarbete? (Både i skolan och hemma) 5. Vem väljer dessa appar och program? 6. Hur har skolarbetet förändrats sedan du fick tillgång till en ipad? (Beskriv 1-2 förändringar) 7. Har skolan gemensamma regler för ipads? Ja Nej 8. Om du har svarat ja, vad händer om reglerna inte följs? (Vilka blir konsekvenserna?) 9. Finns det något du skulle vilja göra/prova i skolarbetet med ipads?

42 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Tertialrapport 1 Dnr /UN138 Sammanfattning Utbildningsnämndens tertialrapport 1 för presenteras i bilaga. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 Förslag till beslut Tertialrapport 1 för godkänns. Maria Andersson Bildningschef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen

43 Tertialrapport 1 Dnr /UN

44 Tertialrapport 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål och riktade uppdrag Kommunfullmäktiges mål Nämndens egna mål Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska utrymme Analys av utfall och prognos Barnomsorg Skola F Gymnasiet Verksamhetsövergripande kostnader Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Utfall och prognos Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Fördjupning till nämnden Positiva förväntningar Implementering lärplattform Systematiskt kvalitetsarbete Effektivisera lokalanvändningen Stärka skolornas varumärke Upprustningsbehov lokaler Förbereda för miljödiplomering av förskolor Internetuppkoppling Investeringar... 19

45 Tertialrapport Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Tertialrapport 1 visar att nämnden har svårt att uppfylla flertalet av uppsatta mål, framför allt inom grundskolan. Ekonomin är inte i balans, främst med anledning av grundskolornas svårigheter med att skapa en inre organisation som ryms inom ram. Elevantalet på skolorna är för litet för att kunna skapa en effektiv klassorganisation. Därtill saknas resurser för att ge elever i behov av särskilt stöd adekvat undervisning. I förskolan fortsätter barnantalet att öka. Vid årets start öppnade en förskoleavdelning på Blåsippan i Lödöse och en förskoleavdelning på Ryrsjöns förskola. Det har varit svårt att rekrytera förskollärare motsvarande barnantalsökningen, varför förskolan har ett positivt ekonomiskt resultat för perioden. Utvecklingsarbete för att öka elevernas måluppfyllelse när de lämnar grundskolan är strategiskt och intensivt. Förskolans personal har genomgått en serie av kompetensutvecklingsdagar för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Fokus ligger just nu på pedagogisk dokumentation i enlighet med förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10. Under snart ett läsår har alla grundskollärare ingått i den tvååriga kompetensutvecklingssatsningen inom bedömning för lärande. Arbetet syftar till att utveckla lärares förmåga att involvera eleverna i sitt eget lärande, likvärdig bedömning och betygsättning och förhållningssätt till elever och lärande. Arbetet fortskrider väl och får positiva omdömen av lärarna. Bildningsförvaltningen har utarbetat rutiner för systematiskt kvalitetsarbete där fyra uppföljningsrapporter presenteras för Utbildningsnämnden under året. Rutinen bygger på riktlinjer från Skolverket och Skolinspektionen om regelbunden uppföljning. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att skapa förutsättningar för såväl huvudman som rektor/förskolechef och pedagoger att prioritera, fördela resurser och satsa utifrån kunskap om verksamhetens resultat och underlag. Alla nivåer ska arbeta med rätt saker, på rätt sätt, med rätt förutsättningar. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, utifrån kännedom om vår egen verksamhet, är grundläggande.

46 Tertialrapport Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass, grundskola, gymnasiestudier inom introduktionsprogram och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens informationssansvar för ungdomar upp till 20 år Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämnden ansvarar för drift av 11 förskolor, pedagogisk omsorg, 7 grundskolor inklusive grundsärskola och fritidshem samt 1 gymnasium. Utöver det finns två enskilda förskolor (inklusive pedagogisk omsorg) och en fristående grundskola, inklusive fritidshem, i kommunen där nämnden har tillsynsansvar i förskolorna och insyn i grundskolan. Förskolans personal har genomgått en serie av kompetensutvecklingsdagar för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Fokus ligger just nu på pedagogisk dokumentation i enlighet med förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10. Samtliga barn erbjuds plats inom garantitiden 4 månader. Personaltätheten 6,3 barn/årsarbetare är låg jämfört med rikssnittet 5,4 barn/årsarbetare. Bildningsförvaltningen har utarbetat rutiner för systematiskt kvalitetsarbete där fyra uppföljningsrapporter presenteras för Utbildningsnämnden under året. Rutinen bygger på riktlinjer från Skolverket och Skolinspektionen om regelbunden uppföljning. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att skapa förutsättningar så att - Huvudmannen fördelar resurser och satsningar utifrån vetskap om verksamhetens resultat och förutsättningar. - Rektor/förskolechef fördelar resurser och satsningar utifrån vetskap om enhetens resultat och förutsättningar. - Pedagogerna arbetar med rätt saker, på rätt sätt, med rätt förutsättningar. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, utifrån kännedom om vår egen verksamhet. Under snart ett läsår har alla grundskollärare ingått i den tvååriga kompetensutvecklingssatsningen inom bedömning för lärande. Arbetet syftar till att utveckla lärares förmåga att involvera eleverna i sitt eget lärande, likvärdig bedömning och betygsättning och förhållningssätt till elever och lärande. Arbetet fortskrider väl och får positiva omdömen av lärarna. Under slutet av vårterminen kommer GR Pedagogiskt centrum att producera en film där Lilla Edets arbete står i centrum.

47 Tertialrapport Uppföljning av mål och riktade uppdrag 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 Prioriterat mål: Skapa mötesplatser för ungdomar Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 2 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser 1) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta elevråden minst 1 gång/termin - 0 0% 100% 100 % 2) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta föräldraråden minst 1 gång/termin - 0 ~50% 100% 100 % 3) I samband med Valet ska skolval genomföras. - - Nej Ja Ja 1) Inget elevråd har mött berörda kontaktpolitiker. Målet är inte uppnått. 2) Kontaktpolitikerna har hittills träffat föräldrarådet för förskolorna i Söder/Centrum. Mötet kom i huvudsak att handla om fastighetsfrågor. I maj är berörda kontaktpolitiker inbjudna till möte med föräldrarådet i Väster Västerlanda förskola/skola, Strömsskolan, Rödklövern, Hjärtums skola samt Kaprifolen. Då samtliga föräldraråd ännu inte mött berörda kontaktpolitiker denna termin bedöms målet inte uppnått. 3) Skolvalet är inte genomfört än. Målet är inte uppnått. Prioriterat mål 3 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. Inriktningsmål: Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts. 4) Pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att nå goda resultat. Pojkars meritvärde ska vara i paritet med flickornas. Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 84,5 % 83,3 % 88,7 % 84,3 % 75,6 % 81,8 % Utfall för perioden saknas då betyg sätts i juni. Resultat och analys återkommer i tertialrapport Mål enl vpl 100 % 100 % 100 % 100 %

48 Tertialrapport 1 6 Prioriterat mål 4 Utfall 2012 Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. 5) Förvaltningen ska inom relevanta arbetsområden samverka inom SOLTAK Utfall 2013 Utfall perioden Nej Prognos helår Mål enl vpl Ja Varken förskolorna eller skolorna har ännu involverats i relevant samarbete. Målet är ej uppnått. Prioriterat mål 5 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk inom turismnäringen. Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål enl vpl Prioriterat mål 6 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 6) Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda. 7) Arbetet med ett inkluderande arbetssätt ska fortsätta. Antalet externt placerade elever skall minska % 100 % 100 % 100 % < ) Inom KLARA äldre har alla sökande fått plats. Inom KLARA yngre får någon vänta till hösten. Under vårterminen har 8 elever fått stöd, ytterligare 4 prognostiseras under höstterminen. 7) Skolan har placerat en elev i extern särskild undervisningsgrupp under våren, denna elev slutar vid läsårsskiftet. Övriga elever som har extern skolgång är elever som socialtjänsten placerat (ingen av dessa är Klaraelev).

49 Prioriterat mål 7 Tertialrapport 1 7 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan Inriktningsmål: De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edets kommun Mål enl vpl 8) Måltidernas svinn ska minska. 4,5 % 3 % 4,5% < ) Andelen ekologiska råvaror ska öka. 11 % 18 % 22% 22% >2013 8) Svinnet har ökat marginellt, det ligger på 4,5%. I denna mätning har det inte tagits bort servetter och fruktskrottar. Det kan innebära att mängden svinn ser ut att ha ökat. Att svinnet har ökat denna gång kan också bero på att nya rätter har testats bl.a. samt att då det serveras favoriträtter tar man ofta till sig mer mat, än man orkar äta upp. Målet är ej uppfyllt. 9) Medvetet arbete gör att andelen ekologiska råvaror fortsätter öka. För perioden var andelen 22%, en nivå som antas kunna fortsätta hela året. Målet är uppfyllt. Prioriterat mål 8 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Prognos helår Mål enl vpl 10) Förstahandsvalet av förskola ska erbjudas inom 1 år* - 151/93 % 81% 100 % 11) Elevernas nöjdhet ska öka** Åk 2 Åk Åk >2013 Gy *Kommunen ska enligt lag erbjuda förskola inom 4 månader. Utöver det sätter utbildningsnämnden målet att förstahandsvalet ska erbjudas inom ett år. **Mäts i NKI Nöjd kundindex via elevenkät i årskurs 2, 5, 8 och Gy 2. 10) Under perioden har totalt 68 barn nyplacerats. Av dessa fick 55 barn sitt förstahandsval, dvs 81 % 11) Nöjd kundindex har sjunkit i årskurs 2 i grundskolan och Gy 2 men ökat i årskurs 5 och 8. För årskurs 2 och 5 ligger Lilla Edet fortfarande över snittet för GR, medan man ligger under GR-snittet för årskurs 8 och Gy2. Målet är inte uppnått. I enlighet med Bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har samtliga skolor i uppföljningsrapport 2 analyserat elevenkäten. Det som samtliga rapporterande skolor har gemensamt är att de har behov av att arbeta för att elevernas delaktighet, ansvar och inflytande ökar. Vissa skolor behöver arbeta för att pedagoger och lärare hittar en gemensam förståelse av den verklighet som råder på skolan, de behöver analysera och diskutera det upptäckta resultatet med varandra. Någon skola behöver fokusera på jämställdhetsperspektivet när det gäller ansvar och inflytande, mellan pojkar och flickor. Det utvecklingsarbete med inriktning på formativt lärande (BFL) som pågår är också ett verktyg för att stärka pedagogerna i att ge eleverna möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande.

50 Prioriterat mål 9 Tertialrapport 1 8 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka 12) Elever ska trivas och vara trygga i skolan Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy > ) Skolans lokaler ska vara trivsamma. Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy >2013 * Avser psykosocial miljö. Mäts i delområde Trygghet och trivsel i elevenkät i årskurs 2, 5, 8 och Gy 2. ** Avser fysisk miljö. Mäts i delområde Skolmiljö i elevenkät i årskurs 2, 5, 8 och Gy2. 12) Värdet för delområde Trygghet och Trivsel har ökat för årskurs 8, men för årskurs 2, 5 och Gy 2 har det sjunkit. Lilla Edets har fortfarande högre värde än GR-snittet i årskurs 2 men lägre värde än GR-snittet i årskurs 5, 8 och Gy 2. Målet är inte uppnått. 13) Värdet för delområde Skolmiljö har ökat för årskurs 2 och årskurs 8, men sjunkit för årskurs 5 och Gy2. Lilla Edets har fortfarande högre värde än GR-snittet i årskurs 2 och årskurs 5 men lägre värde än GR-snittet i årskurs 8 och Gy 2. Målet är inte uppnått. Prioriterat mål 10 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs utifrån budgeterade medel för. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Mål enl vpl Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 11 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 12 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prioriterat mål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Inriktningsmål: Verka för ett ökat resande i kollektivtrafiken. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 13 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prognos helår Mål enl vpl Mål

51 Tertialrapport 1 9 enl vpl Prioriterat mål: Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar. Inriktningsmål: Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 14 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag Inriktningsmål: Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag med utgångspunkt från SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklimatet, en insikts- och servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål 15 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prioriterat mål: Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 14) Nämnden ska följa det kommungemensamma implementeringsarbetet. Prognos helår Mål enl vpl - - Nej Ja Bildningsförvaltningen har utarbetat en modell för systematiskt kvalitetsarbete, där uppföljningsrapporter presenteras för utbildningsnämnden fyra gånger per år. Arbetet med att använda det kommungemensamma processkartläggningsverktyget 2co8 har också påbörjats. Något kommungemensamt kvalitetsstyrningsarbete finns dock inte, varför målet ej uppnåtts. Prioriterat mål 16 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 15) Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Delmål: Andelen elever som lämnar grundskolan och är behöriga till gymnasiet ska öka. 91 %* 92,5 %* Utfall för perioden saknas då betyg sätts i juni. Resultat och analys återkommer i tertialrapport 2. - Mål enl vpl 100 % >92,5 % Prioriterat mål 17 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl

52 Tertialrapport 1 10 Prioriterat mål: Meritvärdet ska öka i kommunens skolor. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 16) Meritvärdet i årskurs 9 skall öka. 193,5 190,1 - > ) Meritvärdet i årskurs 8 skall öka. 156 >157 - > ) Resultatet på nationella proven år 6 skall öka Ma 80% En 82% Sv 80% Ma 90% En 85% Sv 91% - > ) Resultatet på nationella proven år 3 skall öka Ma 60% Sv 67% Utfall för perioden saknas då betyg sätts och nationella prov inrapporteras i juni. Resultat och analys återkommer i tertialrapport 2. Prioriterat mål 18 Utfall Utfall Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 20) Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel >2013 Mål enl vpl - - Ja Ja Ja 20) Sedan även alla elever i årskurs 4-6 fått tillgång till en egen ipad har det gjorts en omflyttning av befintliga PC. Så gott som samtliga PC från åk 4-9 har ominstallerats och omfördelats till åk F-3. Det har dock visats sig att flera av datorena är i sådant skick att de är svåra/omöjliga att använda. Ytterligare arbete behövs för att optimera användandet av befintliga PC. I samband med lärplattformens införande under hösten kommer användningsområdena för befintliga datorer att utökas då eleverna får möjlighet att spara arbeten i det sk molnet. Målet är uppnått. Prioriterat mål 19 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 21) Personaltätheten i förskolan ska öka 6,7/6,6 6,4/6,2 6,3 6,1 6,1 21) Under våren har antalet barn ökat men personal har inte ändrats i motsvarande grad. Anställningar, efter den extra ekonomiska tilldelningen, för ökad personaltäthet i förskolan planeras till höstterminens start. Prioriterat mål 20 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall perioden Prognos helår Prioriterat mål: Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag 3.2. Nämndens egna mål Utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige har följande mål har beslutats av utbildningsnämnden. Mål enl vpl

53 Tertialrapport 1 11 Nämndens egna mål 22) Antal/andel barn och elever i kommunens egna regi ska öka Förskola & Pedagogisk omsorg Utfall / 82 % Utfall / 80 % Utfall perioden 592/ 82 % Prognos helår 582/ 82 % Mål enl vpl >2013 Grundskola (inkl. förskoleklass) 23) Andelen elever som går ett extra gymnasieår ska minska. 1140/ 83 % 1155/ 83 % 1151/ 83 % 1139/ 84 % >2013 Ca 20% 22 % 24% < ) Andelen elever som har sin skolgång hos annan huvudman är oförändrat jämfört med 2013 och är fortfarande 17 %. Inom grundskolans är målet uppfyllt. För förskolan är målet uppfyllt då andelen barn i annan regi minskat till 18 % under perioden. Andelen barn hos annan huvudman är oförändrad, medan barn i den egna verksamheten ökat (36 barn jämfört med Tertial 1 år 2013) 23) Det är svårt att få fram en exakt siffra, men antalet överåriga i verksamheten inklusive IM-eleverna på Elfhems gymnasium har uppgått till 122 stycken under året, 24 % av elevantalet (samtliga överåriga i varje årskurs). Målet är inte uppnått. Nu betyder det inte per automatik att man gått ett extra gymnasieår bara för att man är överårig, så där finns en felmarginal. Orsaker till att man är överårig kan vara. 1) Studieuppehåll Programbyte, vilket 2) oftast medför att man går om ett år 3) IM-program innan nationellt program 4) Gått om ett år respektive börjat ett år senare i grundskolan 5) Utbytesstudier 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme MoR-beslut tkr tkr Budgetjustering tkr tkr I kommunfullmäktige beslutades att tilldela utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 4,2 mkr, vilket används för att öka personaltätheten i förskolan. Tabellen nedan redovisar de av nämnden beslutade förändringarna av budgeterat ekonomiskt utrymme samt eventuella förslag från förvaltningen som ska behandlas i denna rapport. Rapporten utgår från de här föreslagna

54 Tertialrapport 1 12 justeringarna av budget, vilket innebär att det i kolumnen Budget helår i tabell 4.5 är justerad med dessa förslag. Belopp i tkr. Organisatorisk Resurs enligt Datum för Beslutad Föreslagen Total resurs struktur verksamhetsplan beslutad just justering justering Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal Skola F-9 övrigt Skola F-9 totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr Kostnader lokaler Verksamhetsövergr Kostnader personal Verksamhetsövergr Kostnader övrigt Verksamhetsövergr Kostnader totalt Totalt Föreslagna förändringar på budgeterade personalkostnader avser volymjusteringar i samband med barn- och elevavstämning 15/3 samt beslutade tilläggsbelopp under vårterminen. I och med det nya utjämningssystemet får kommunen drygt 900 tkr mer i statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkring i barnomsorgen vilka beaktas under barnomsorg övrigt. På lokaler har, sen verksamhetsplanen togs, vissa omfördelningar gjorts mellan förskola och skola F-9 för att fördela kostnaderna mer korrekt mellan verksamheterna Analys av utfall och prognos Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 2,4 mkr för perioden men prognostiserar ett underskott på 2,4 mkr för året. Mer detaljerad redovisning i under avsnitten nedan. Lönekostnadsutvecklingen har varit 8,1 % jämfört med samma period Den kraftiga ökningen beror främst på en stor (7 %) volymökning av antalet barn i förskolan, vilket resulterat i en ny avdelning under året och tre nya sen hösten Dessutom har stödinsatserna inom grundskolans verksamhet och antalet barn i fritidshem ökat sen föregående års första tertial. För året

55 Tertialrapport 1 13 prognostiseras en lönekostnadsutveckling på 5,3 % vilket är väsentligt högre än lönerörelsen. Ovan nämnda volymökning inom förskolan (7 %) samt ett tilläggsanslag för personalförstärkning inom densamma är den största orsaken till detta. En nettokostnadsutveckling på 1,7 % kontra en lönekostnadsutveckling på 8,1% får anses inte korrelera då lönekostnaden utgör drygt en tredjedel av den totala budgeten. Till viss del beror detta på en del uteblivna periodiseringar men även på grund av högre intäkter i jämförelse med T (som bör ses i relation till de ökade kostnaderna). Kostnaden för köpt verksamhet (externa utbildningsplatser) har ökat med 2,4 %, exklusive beaktande av inflation. Främst är det köpta platser inom gymnasieverksamheten samt grundskolan som har ökat i jämförelse med T För året prognostiseras en nettokostnadsutveckling på 4,9 %. Förutom den prognostiserade lönekostnadsutvecklingen bidrar även en viss prognostiserad ökning av köpta gymnasieplatser under året samt en ökning av köpta platser inom gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 2,4 mkr, mycket beroende på att stödbehovet i grundskolans verksamhet är avsevärt större än vad som är budgeteterat. Dessutom prognostiserar gymnasiesärskolan ett större underskott på grund av ökad volym Barnomsorg Barnomsorgen (förskola och pedagogisk omsorg) redovisar ett överskott i perioden på 1,4 mkr och fördelar sig enligt följande. Förskola Pedagogisk omsorg +1,2 mkr +0,2 mkr För barnomsorgen så prognostiseras ett överskott på 1,7 mkr för hela året Förskola Periodens avvikelse inom förskolan beror på personalkostnader, +1,5 mkr samt ett underskott gällande övriga kostnader med -0,3 mkr. Överskottet på personalkostnaderna beror på att verksamheten inte stärkt upp personalmässigt i relation till det ökade barnantalet. I ekonomiska termer är förskolans verksamhet något underbemannad på våren, vilket syns på personaltätheten som ofta är lägre på våren, för att under hösten, då barnantalet ofta är lägre, vara något ekonomiskt överbemannad. För förskolan prognostiseras ett överskott på 1,7 mkr för året. 701 barn finns i förskolans verksamhet vilket är en ökning med 36 barn (7 %) jämfört med första tertialet Motsvarande siffra 2013 var 57 barn (9 %). Således har verksamheten expanderat på 93 barn (15 %), varav 75 barn i den egna verksamheten, under de senaste två åren. Vårens utfall motsvarar även en ökning med knappt 70 barn (10 %) från hösten Detta är också anmärkningsvärt mycket och tidigare år har motsvarande skillnad höst/vår varit barn. För att möta den ökade volymen har en ny förskoleavdelning startat under året. Den rimliga förklaringen är ökad inflyttning då barn i åldersgruppen 3-6 år har ökat med 23 stycken den senaste tvåårsperioden. Eventuellt högre efterfrågan kan också påverka.

56 Tertialrapport (82 %) av dessa har valt den egna verksamheten som ökat med 36 barn jämfört med Procentuellt sett har även andelen barn i egen verksamhet ökat med drygt 1,5 procentenheter. Att den egna verksamheten lokalt har kunnat möta den ökade efterfrågan, i form av fler avdelningar, är en stor orsak till en ökad andel barn i egen verksamhet. Barnvolymen hos extern utbildningsanordnare är oförändrad jämfört med barn (18 %) har valt förskola i annan regi varav 34 stycken har plats i Nya skolans verksamhet i Lilla Edet, 55 stycken i förskolan på ströms slott och 37 stycken i annan kommunal verksamhet Pedagogisk omsorg Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat och under perioden har 22 barn (6 färre än samma period föregående år) valt den omsorgsformen. Den kommunala verksamheten har 17 barn medan fem barn (åtta färre än tertial ) har pedagogisk omsorg i annan verksamhet. Verksamheten prognostiserar ett nollresultat för året och antalet barn förväntas vara i paritet med budget Skola F-9 Skola F-9 redovisar ett underskott 0,4 mkr för perioden, vilket fördelar sig enligt följande på de olika verksamheterna. Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola +0,3 mkr +/-0 mkr -0,2 mkr -0,5 mkr För helåret så prognosiseras ett totalt underskott på 3,2 mkr Fritidshem Verksamheten redovisar ett överskott för perioden på +0,3 mkr men prognostiserar ett underskott för helåret på -0,2 mkr då det uppskattas bli några fler och dyrare köpta platser än budgeterat. 428 barn (varav 366 i den egna verksamheten), har varit i verksamheten under perioden vilket är en minskning med 37 stycken (9 %) jämfört med Det för året prognostiserade barnantalet, 448 stycken, är 21 fler än föregående år Förskoleklass Förskoleklassen redovisar ett nollresultat för perioden och prognostiserar även ett nollresultat för året. Elevantalet under våren, 132 stycken är en minskning med 12 % jämfört med föregående år Grundskola Grundskolans underskott för perioden -0,2 mkr, beror dels på personalkostnader -0,6 mkr och på minskade övriga kostnader +0,4 mkr. I första hand beror underskottet av personalkostnader på den ökade insatsen för elever i behov av särskilt stöd. Antalet elever i verksamheten har varit i paritet med föregående år. Elevunderlaget som under ett antal år har varit ganska kraftigt vikande har stabiliserat sig men framöver bedöms elevunderlaget, ur ett demografiskt

57 Tertialrapport 1 15 perspektiv, vara relativt intakt. Antalet elever i extern verksamhet har minskat (4 st) till 215, vilket motsvarar drygt 17 % av elevunderlaget. Antalet köpta platser på skoldaghem har ökat och förväntas öka under året. Detta medför en merkostnad på 0,6 mkr. Denna balanseras till stor del av ett prognostiserat överskott (0,75 mkr) på vanliga köpta skolplatser. Verksamheten prognostiserar på helår ett underskott på -3,0 mkr på grund av högre personalkostnader än budgeterat. Behovet av insatser för barn i behov av särskilt stöd är fortsatt väldigt högt vilket gör det svårt att kostnadsanpassa verksamheten och samtidigt förbättra måluppfyllelsen Grundsärskola Grundsärskolan redovisar ett underskott på -0,5 mkr för perioden. Verksamhetens volym (10 st) är väsentligt lägre än samma period föregående år och på årsbasis prognostiseras en minskning med fyra elever. Omställningen av personal är inte riktigt i fas och således prognostiseras ett underskott på 0,15 mkr för året Gymnasiet Gymnasieverksamheten redovisar ett underskott på -1,1 mkr för året och det fördelar sig enligt följande. Gymnasiet Gymnasiesärskola +/-0 mkr -1,1 mkr Gymnasiet Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott på 0,7 mkr för perioden och prognostiserar ett nollresultat för året. Prognosen är baserad på ett prognostiserat överskott på 0,7 mkr för vårterminen och ett underskott på 0,7 mkr under hösten. Överskottet under våren uppstår dels på grund av cirka kronor lägre kostnad per elev än budgeterat men även på grund av periodiseringsfel. 510 elever har varit inne i verksamheten under perioden och detta är nästan i paritet med första tertialet Av dessa går 40 stycken på kommunens egen gymnasieskola, Elfhems gymnasium. Resterande 470 (92 %) är köpta platser och av dessa är 237 stycken (50 %) i studieförberedande program medan resterande 50 % läser yrkesförberedande Gymnasiesärskola Samtliga (11) platser inom gymnasiesärskolan är köpta platser och verksamheten redovisar ett nollresultat för perioden. Verksamheten prognostiserar dock ett underskott på 1,1 mkr för året på grund av fler köpta platser och högre skolskjutskostnader än budgeterat Verksamhetsövergripande kostnader De verksamhetsövergripande kostnaderna redovisar ett överskott på 0,7 mkr för perioden och fördelar sig på personalkostnader +0,5 mkr och övriga kostnader +0,2 mkr. Överskottet på helårsbasis gällande övriga kostnader beror på en hög återhållsamhet i samtliga verksamheter. I nuläget prognostiserar de verksamhetsövergripande kostnaderna ett överskott på 0,2 mkr på helåret.

58 Tertialrapport Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans För att nå ett nollresultat föreslås följande anpassningar. Åtgärd Med en annan skolorganisation till hösten har förutsättningarna att ha budget i balans varit annorlunda. Samtliga föreslagna åtgärder innebär stora ingrepp i verksamhetens kvalitet samt barn och elevers lagstadgade rättigheter. En utförlig risk- och konsekvensanalys samt barnkonsekvensanalys bör föregå beslut. 1) I nuläget betalar personal i grundskolan 15:- då de äter lunch tillsammans med eleverna, sk. pedagogisk måltid. Självkostnadspriset är enligt Taxor Förv. förslag till nämnd Föreslaget belopp 1. Pedagogiska måltider tkr 2. Ställa in simundervisning tkr 3. Inköpsstopp läromedel och tkr förbrukningsmaterial 4. Fortbildning tkr 5. Sänkt elevpeng, vikariestopp kr 6. Minskad skolledning tkr 7. Avvakta rekrytering vakans barnomsorgsadministration tkr 8. Minskade skolmåltidskostnader tkr 9. Avbryta utvecklingsarbetet av ny lärplattform tkr 10. Avbryta rekrytering av speciallärare (delvis statsbidragsfinansierat) tkr 11. Personalminskning kök/städ tkr SUMMA Beslut i nämnd Nämndens beslutade belopp och avgifter 32:-. Förslaget innebär att grundskolans personal inte ges möjlighet att äta pedagogisk måltid. Då pedagogisk måltid ingår i arbetstid fungerar istället lärare som rastvakt i matsalen när eleverna äter utan att själva äta. Den som vill köpa mat från skolan, och äta den på sin rast, kan fortfarande göra det till kostnad enligt Taxor och avgifter. 2) Simning ska, enligt kursplanen, ingå som en del av idrottsundervisningen. Inställd undervisning måste inarbetas under ) Det mesta av läromedlen inför höstterminen är redan beställda med ett visst utrymme för lek- och förbrukningsmaterial kvarstår. 4) Återstående kompetensutvecklingsdagar får utföras på den egna enheten. 5) Förslaget innebär inställda lektioner för i snitt ca 5 klasser/dag i kommunen, elevernas garanterade undervisningstid går förlorad. För yngre elever behövs ändå tillsyn om undervisningen uteblir. 6) Förslaget innebär att tre av rektorerna bemannar de tre vakanta lärartjänster som just nu finns ute på annons. Återstående två rektorer sätts att leda samtliga 7 grundskolor. Prognos i denna rapport

59 Tertialrapport ) Föreslaget innebär att befintliga administratörer får överta arbetsuppgifterna inom barnomsorgsadministration. 8) En minskning av råvarukostnaderna med 20 % ger en besparing på 400 tkr. 9) Lärplattsformsutvecklingen är i full gång. Om arbetet avbryts friställs utvecklingsledaren. Personalkostnaden kvarstår dock. 10) Statsbidraget uteblir om inte kommunen själv finansierar 50% av lönekostnaden. 11) Motsvarar personalminskning med 2 personal. För att nå ett nollresultat föreslås följande anpassningar Utfall och prognos Tabellerna nedan redogör för utbildningsnämndens kostnader för perioden samt för kostnadsutvecklingen jämfört med samma period föregående år. Utfall till och med perioden Periodens budget Avvikelse Prognos helår Budget helår Avvikelse prognos - budget Nettokostnad i tkr (anges med minustecken) Lönekostnad (anges med minustecken) Utfall perioden jft med samma period fg år Prognos helår jämfört med helår fg år Nettokostnad 1,7% 5,0% Lönekostnad 8,1% 5,3% 4.5. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Tabellen nedan redogör för utfallet och prognosen på respektive verksamhet. Utfall per verksamhet, tkr (netto) Periodens Periodens avvikelse Prognos Budget avvikelse utfall T1 budget T1 helår helår helår Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal

60 Tertialrapport 1 18 Skola F-9 övrigt Skola F-9 totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr. Kostnader lokaler Verksamhetsövergr. Kostnader personal Verksamhetsövergr. Kostnader övrigt Verksamhetsövergr. Kostnader totalt Totalt Fördjupning till nämnden Utöver målen i avsnitt 3 har nämnden följande som prioriterat arbete under året Positiva förväntningar Arbetet med att alla barn och elever ska uppleva höga och positiva förväntningar och få stärkt självförtroende och självkänsla ingår i den kommunövergripande satsningen Bedömning för lärande. Genom kontinuerlig och individuell feedback ska varje elev känna sig sedd. Det ska vara tydligt för eleven vad som förväntas av den och eleven ska få tydlig återkoppling i sin lärandeprocess. Även i förskolan arbetar personalen med det prioriterade målet om positiva förväntningar, mycket handlar om att nå samsyn i personalens värdegrund i sitt bemötande av barnen Implementering lärplattform Uppbyggandet av Bildningsförvaltningens lärplattform är i full gång. I skrivande stund finns en första version på plats och en referensgrupp bestående av pedagoger, senare även elever, är involverade. Syftet med lärplattformen är bland annat att underlätta elevernas lärande genom att tydliggöra pedagogisk planering och skapa en yta för information och kommunikation mellan elev-lärare, hemskola. I lärplattformen kommer eleverna kunna spara sina arbeten i det sk molnet Systematiskt kvalitetsarbete Bildningsförvaltningen har tagit fram rutiner för systematiskt kvalitetsarbete på såväl enhets- som huvudmannanivå. Vid fyra uppföljningstillfällen under året lämnar verksamheten lägesanalyser till nämnden. Varje tillfälle har olika teman men alla rapporter följer strukturen: följa upp analysera planera genomföra. I samband med tertialrapport 1 har alla förskolor och skolor upprättat uppföljningsrapport 2, tema Ansvar och inflytande samt betyg och bedömning. Uppföljningsrapport 3 sammanfaller med tertialrapport 3 och har tema kunskap, utveckling och lärande samt normer och värden.

61 Tertialrapport Effektivisera lokalanvändningen Under perioden har utbildningsnämnden fattat beslut om att även fortsättningsvis bedriva undervisning för årskurs 7-9 på Tingbergsskolan. Arbetet med att iordningställa lokalerna i Fuxernaskolans G-hus är påbörjat. Prästkragens förskola kommer att flytta in och bilda Fuxerna förskola i augusti-september. Strömsskolan och Fuxernaskolan har fortfarande överkapacitet beträffande lokaler Stärka skolornas varumärke Ej påbörjat Upprustningsbehov lokaler Den av utbildningsnämnden utsedda arbetsgruppen vars uppgift är att göra en översyn av samtliga lokalers typ och yta samt inventarier som ingår i hyran har kommit igång. Översynen ska även omfatta all utemiljö. Efter genomgången ska utbildningsnämnden bedöma och överväga vilka hyresavtal som eventuellt kan sägas upp med hyresvärden och vilka som eventuellt bör omförhandlas. Översyn av lokalernas upprustningsbehov är ej påbörjad Förbereda för miljödiplomering av förskolor Bildningsförvaltningen har genomfört en förstudie av vad miljödiplomering innebär samt vilka kostnader och prioriteringar detta medför. Förstudien presenteras i samband med utbildningsnämndens inledande dialog om verksamhetsplan För närvarande arbetar förskolorna med miljöarbete i form av källsortering med papper, plast och metall Internetuppkoppling Dialogen kring skolans behov av väl fungerande nätverksuppkopplingar är igång. Först måste behovet definieras för att kunna bli mätbart. 6. Investeringar Tabellen redogör för utbildningsnämndens investeringar. Investeringsobjekt Utfall tom Prognos Budget (Belopp i tkr) perioden helår helår Möbler förskola/skola Avvikelse budg prog SUMMA Av investeringsanslaget har 85 tkr hittills använts till möbelinköp i skolan och till den nystartade avdelningen på förskolan Blåsippan.

62 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN148 Presentation av Uppföljningsrapport 2, systematiskt kvalitetsarbete. Dnr /UN148 Sammanfattning De nya strukturerna för systematiskt kvalitetsarbete inom skolverksamheten i Lilla Edets kommun har nu börjat implementeras. Den första avstämningen innebär upprättande av uppföljningsrapporter på varje förskole-/skolenhet under förskolechefs/rektors ansvar. Dessa uppföljningsrapporter fokuserar på verksamheternas uppdrag beträffande ansvar och inflytande samt betyg och bedömning. Bildningsförvaltningen skapar en övergripande uppföljningsrapport utifrån enheternas. Förvaltningen presentarar den övergripande uppföljningsrapporten för nämnden. Beslutsunderlag Bildningsförvaltningens uppföljningsrapport 2 som bilaga till tjänsteskrivelsen. Finansiering Inom ram Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Anders Nordgren Utvecklingsledare

63 Uppfo ljningsrapport Beskrivning av Utbildningsnämndens verksamheter Förskolor Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns 11 kommunala förskolor och 3 familjedaghem/dagbarnvårdare. Utbildningsnämnden har även tillsynsansvar för 2 fristående förskolor; Nya skolan och Ströms Slott. Ström slott organiserar även familjedaghem. De kommunala förkolorna består av en till fyra avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i Västerlanda (1 st), Lödöse (3 st), Hjärtum (1 st), Nygård (1 st), Lilla Edet (4 st) och Göta (1 st). I den kommunala barnomsorgen går ca 570 barn. Förskolorna och familjedaghemmen leds av tre förskolechefer, varav den ena även är rektor för två grundskoleenheter. I verksamheterna arbetar ungefär 90 medarbetare med pedagogiskt uppdrag (servicegrupper ej medräknade). Fakta: 1 Andel (%) av samtliga barn i åldern 1-5 Andel (%) inskr. barn i enskild regi Antal inskrivna barn per avdelning Andel (%) årsarbetare med ped högskoleutb Inskrivna barn per årsarbetare Lilla Edet Kommungruppen Samtliga kommuner ,6 17,1 16, ,3 5,5 5,3 Beskrivning av resultat I uppföljningsrapport 2 ligger fokus på de statliga styrdokumentens uppdrag med inriktning på Ansvar och inflytande. Utbildningsnämndens nya rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i skolverksamheten har nu börjat implementeras. Denna uppföljningsrapport är första avstämningstillfället. Varje förskolechef har nu för var och en av förskoleenheterna upprättat Uppföljningsrapporter (nr 2). Rapportskrivandet har föregåtts av processer på alla förskolor där medarbetare och chefer självskattat sin verksamhet med 1 Källa: Skolverkets kommunblad 2013

64 hjälp av Skolverkets verktyg BRUK 2. Med hjälp av BRUK har medarbetare och chefer i förskolan fört diskussioner och sedan tagit ställning och värderat sina verksamheter utifrån ett antal påståenden som utgör kännetecken på kvalitet. I denna övergripande rapport presenteras en samlad bild utifrån enheternas rapporter. Ansvar och inflytande Kvalitetsbedömning Förskolornas självskattningar av kvaliteten på arbetet utifrån Ansvar och inflytande, visar på att det finns kvalitetsskillnader mellan förskolenheterna. De allra flesta förskolorna bedömer att de håller god kvalitet inom detta fokusområde, men det finns också enheter som är mer självkritiska. Den samlade bilden är ändå att förskolornas kvalitet inom detta uppdragsområde är god. Utvecklingsområden Samtliga förskoleenheter har också identifierat delar i uppdragsområdet som de ser behov av att utveckla. Det övergripande målet i samtliga dessa utvecklingsområden är att utveckla barnens reella inflytande över verksamheten. Utvecklingsområdena är: Skapa struktur i planeringar och möten, för att skapa utrymme för analys och reflektion över barns inflytande. Stärka fokus på förskolans pedagogiska uppdrag och genom det göra barnen mer delaktiga. Utveckla förskolemiljön och planera verksamheten utifrån de intressen som barnen själva ger uttryck för. Vad respektive förskola behöver utveckla utav dessa områden kan variera, men samtliga förskolor har kommit fram till att de har behov av att utveckla sig inom något eller några av dessa områden. Verktyg för arbetet med ansvar och inflytande De metoder och verktyg som förskolans personal använder sig av för att skapa möjligheter för barns delaktighet och inflytande är flera. Ofta handlar det om att personalen genom observationer av barnens lek och aktiviteter i förskolan, samt samtal med barn och vårdnadshavare skaffar sig en bild av barnen och barngruppen. Utifrån dessa observationer och samtal diskuterar personalen upplägg och planering av verksamheten, där barnens tankar och andra uttryck tas tillvara och utgör grunden för verksamhetens innehåll. Förutsättningar för kvalitetsökning I och med att förskolorna har reflekterat över vilken kvalitet verksamheterna håller inom uppdragsområdet Ansvar och inflytande, så är utgångsläget och utvecklingsområdena identifierade. Det är några av förutsättningarna för det systematiska utvecklingsarbetet. Förskolorna har även diskuterat och värderat andra förutsättningar som påverkar möjligheterna till kvalitetshöjande arbete, även i denna del av självskattningen har Skolverkets BRUK använts 3. 2 bruk.skolverket.se Indikator bruk.skolverket.se Förutsättningar område 2.

65 Återkommande i förskolornas diskussioner om förutsättningar är tidsaspekten, med innebörden att reflektion över arbetssätt och verksamhetsinnehåll samt planering och uppföljning av arbetet inte är möjligt i den utsträckning som de önskar och ser behov av. Kvalitativa reflektionsstunder och analyser av arbetssätt mm bör genomföras både individuellt och i arbetslaget för att utveckling ska ske. I tidsaspekten lyfts även att de verktyg som förskolans personal har till sitt förfogande (observationer, samtal mm) kräver att möjlighet att rikta sig till individuella barn och grupper av barn påverkas av barngruppernas storlek. På vissa förskolor ser man också behov av kompetensutveckling i hur pedagogisk uppföljning, dokumentation och analys kan genomföras. Skolor inkl. förskoleklass och fritidshem Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns 7 kommunala grundskolor, 1 kommunal gymnasieskola och 1 fristående grundskola. I en av de kommunala grundskolorna är grundsärskola integrerad. I samtliga grundskolor med barn i årskurs 1-6 finns även fritidshem och förskoleklasser. I denna rapport ingår inte den fristående grundskolan. I den kommunala grundskolan inkl. förskoleklassen går ca 1170 elever, varav 8 st är mottagna i grundsärskolan. I gymnasieskolan går 30 elever, samt 30 elever på Introduktionsprogram. Skolorna leds av 5 grundskolerektorer, varav en är tillika förskolechef för två förskolor, samt en gymnasierektor. I verksamheterna arbetar ungefär 90 tillsvidareanställda medarbetare med pedagogiskt uppdrag (servicegrupper ej medräknade). Fakta: 4 Lilla Edet Kommungruppen Samtliga kommuner Andel (%) elever i förskoleklass av 99,2 94,6 95,5 samtliga 6-åringar Antal elever per lärare (heltidstjänst) i 19,4 17,8 16,5 förskoleklass Andel (%) elever i fristående grundskolor 9,4 16,3 13,7 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i 14,5 13,1 12,1 grundskola Andel (%) elever i åk 9 som ej uppnått målen 29,8 20,1 24,4 i ett eller flera ämnen. Andel (%) elever i åk 9 87,6 90,0 86,5 4 Källa: Skolverkets Kommunblad 2013.

66 som är behöriga till gy-skola Andel (%) inskriva elever i fritidshem av samtliga barn i åldern 6-9 år Andel (%) inskrivna elever i fritidshem av samtliga elever i åldern år Inskrivna elever i fritidshem per årsarbetare Antal inskrivna elever per fritidsavdelning ,5 88,6 82,3 8,4 24,6 19,7 22,7 21,3 21,3 47,0 46,7 40,4 Beskrivning av resultat I uppföljningsrapport 2 ligger fokus på de statliga styrdokumentens uppdrag med inriktning på Ansvar och inflytande samt Betyg och bedömning. Utbildningsnämndens nya rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i skolverksamheten har nu börjat implementeras, vilket denna rapport är ett exempel på. Varje rektor har nu för var och en av skolenheterna upprättat Uppföljningsrapporter (nr 2). Rapportskrivandet har på flertalet skolor föregåtts av processer där medarbetare och chefer självskattat sin verksamhet med hjälp av Skolverkets verktyg BRUK 5. Med hjälp av BRUK har medarbetare och rektorer diskuterat och sedan tagit ställning och värderat sina verksamheter utifrån ett antal påståenden som utgör kännetecken på kvalitet. På vissa skolor har alla medarbetare haft möjlighet att delta i arbetet, på andra skolor har arbetet denna gång genomförts av arbetslagsledare och rektor. På några skolor har BRUK inte använts inför uppföljningsrapport 2 och rapporterna från de skolorna innehåller inte kvalitetsbeskrivningar utifrån uppdragsområdena Ansvar och inflytande samt Betyg och bedömning. Inför uppföljningsrapport 3 kommer alla skolenheter att använda BRUK, som verktyg för självskattningen. Flera skolor ha i sina analyser även ställt självskattningarna i relation till resultatet på Elevenkäten, där eleverna i vissa delar har gjort motsvarande skattningar som personalen gjort i BRUK. I denna övergripande rapport presenteras en samlad bild utifrån enheternas rapporter. Ansvar och inflytande Kvalitetsbedömning Skolorna rapporterar skiftande kvalitet inom detta område. Det finns skolor där både personal och elever tycker att elevernas delaktighet är god, men det finns också skolor där både lärare och elever ser att kvaliteten behöver utvecklas. Gemensamt för de båda högstadierna är att elevernas bild 5 bruk.skolverket.se Indikatorer 2.6, 3.5 och 3.8

67 skiljer sig från pedagogernas när det gäller delaktighet och inflytande. Det är något som rektorerna på dessa båda skolor tar fasta på i valda utvecklingsområden. Utvecklingsområden Skolornas val av utvecklingsområden skiljer sig åt, vilket är helt i linje med intentionerna i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsarbeten ska grunda sig i konstaterade behov. Det som samtliga rapporterande skolor har gemensamt är att de har behov av att arbeta för att elevernas delaktighet, ansvar och inflytande ökar. Vissa skolor behöver arbeta för att pedagoger och lärare hittar en gemensam förståelse av den verklighet som råder på skolan, de behöver analysera och diskutera det upptäckta resultatet med varandra. Någon skola behöver fokusera på jämställdhetsperspektivet när det gäller ansvar och inflytande, mellan pojkar och flickor. Verktyg för arbetet med ansvar och inflytande För att nå långt i arbetet med att utveckla barnens ansvar för och inflytande i skolverksamheten krävs dialoger inom och mellan olika grupper av människor. Strukturerade diskussioner och reflektionstillfällen där strävan är att skapa en gemensam förståelse av situation och uppdrag eftersträvas av rektorer och lärararbetslag. Samtal mellan elever och lärare/rektor i olika grupper såväl som individuellt där aktivt lyssnande är en förutsättning från båda håll är ytterligare viktiga verktyg. Dessa samtal och forum är svåra att skapa i nuläget, vilket är en utmaning för Lilla Edets skolor på flera nivåer. Det utvecklingsarbete med inriktning på formativt lärande (BFL) som pågår är också ett verktyg för att stärka pedagogerna i att ge eleverna möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Förutsättningar för kvalitetsökning Fortsatt kompetensutveckling med fokus på formativt lärande är en förutsättning. Detta är även något som pedagogerna efterfrågar. Något som lyfts fram i en del skolors rapporter är önskemål om riktad kompetensutveckling till olika stadier i skolan, t.ex. bedömning i förskoleklass och åk 1-3. Utveckling av organisationen på skolorna är en förutsättning som flertalet rektorer lyfter fram som en förutsättning för kvalitetsökning inom Ansvar och inflytande. Det handlar framför allt om ett behov av att lösa behovet av att få loss mer tid till samtal mellan elev och pedagog (både individuellt och i grupp). Rektorerna bedömer att förutsättningen för att få loss mer tid för detta är utökade resurser för undervisning. Ytterligare en aspekt i tidsfrågan som lyfts fram är att kvalitetsutveckling tar tid, dvs. de insatser som görs nu och de arbeten som syftar till att förändra och utveckla arbetssätt förhållningssätt behöver fortgå för att förändringar ska få genomslag. Resultaten kan dröja, men utvecklingsarbetet måste fortsätta. Man tror på det man gör! Betyg och bedömning Kvalitetsbedömning Även inom detta uppdragsområde visar skolornas rapporter på varierad kvalitet. Endast på en skola anser sig personalgruppen att man håller hög kvalitet på detta område, men där säger elevernas

68 värdering i Elevenkäten något annat. Övriga rapporterande skolor bedömer kvaliteten som relativt god eller medelgod. Utvecklingsområden Skolorna ser lite olika behov även inom detta uppdragsområde. Flera av lågstadieskolorna ser behov av att utveckla pedagogernas bedömarkompetens generellt. Flertalet skolor ser behov av att stärka strukturerna och forumen för pedagogiska diskussioner mellan kolleger på skolenheten. Några skolor ser även ett behov av att arbeta med bedömning i ett kommunperspektiv, som ett led i att utveckla likvärdig bedömning. Några skolor ser ett utvecklingsbehov med inriktning på elevernas självbedömning och kamratbedömning. På någon skola är det arbetet påbörjat. Ytterligare någon skola ser ett behov av att arbeta för att få barnens lärande att ske i ett större sammanhang. Som ett led i att öka motivation till skolarbetet och att ge arbetsinsatserna en meningsfullhet ser man att skoluppgifter behöver få reell betydelse för barnen i motsats till att skolarbetet endast har betydelse för skolarbetet i sig. Det handlar om att placera in skolarbetet i sammanhang utanför klassrummet och skolan. I vissa kretsar i Skolsverige används uttrycket viktigt på riktigt för att sätta ord på vad man menar. Verktyg för arbetet med ansvar och inflytande Några av de verktyg som skolorna använder och utvecklar idag för att förbättra bedömningsarbetet är tekniker och metoder som fångats upp inom kompetensutvecklingsarbetet kring BFL. Det handlar t.ex. om konkreta metoder som no hands up och kamratrespons. Just utvecklingsarbetet kring BFL ser som ett utvecklande verktyg på samtliga skolor. Förutsättningar för kvalitetsökning Skolorna ser samma nycklar till kvalitetsökningen inom området Betyg och bedömning som inom Ansvar och inflytande. Det handlar om strukturer och forum för kollegialt lärande, samt organisatoriska förbättringar kopplade till tid. Rapporterna visar i samtliga fall på skolornas höga ambitioner, vilket i sig är en avgörande förutsättning för utveckling. Rapporterna är i sig också en förutsättning för utveckling, då de utgör en plattform att utgå ifrån. Nu har man satt ord på kvaliteten på skolan och vet därmed vilket utgångsläge man har. Lilla Edet, Anders Nordgren Utvecklingsledare Bildningsförvaltningen

69 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN149 Presentation av resultatet från GR:s Elevenkät /UN149 Sammanfattning Sedan 2011 genomförs en årlig Elevenkät inom GR. Enkäten undersöker elevers åsikter om skolan och utbildningen de går. Elever i grundskolans årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2 besvarar enkäten i mars varje år. Bildningsförvaltningen presenterar resultat och analys av Lilla Edets resultat från Elevenkäten. Beslutsunderlag Det sammanställda resultatet från Elevenkäten på kommunnivå, samt förvaltningens analys av resultatet. Finansiering Inom ram Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Anders Nordgren Utvecklingsledare

70 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Index per frågeområde samt NKI GR ÅK2 totalt Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI)

71 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Index per skola Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Fuxernaskolan F Hjärtumskolan Nygårdsskolan Ryrsjöns Motessoriskola Strömskolan Tingbergsskolan F Västerlandaskolan Lilla Edet ÅK2 totalt GR ÅK2 totalt Helhetsintryck (NKI)

72 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för GR ÅK2 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Skolmaten är god Skolans toaletter är bra Jag är trygg i skolan Lärarna lyssnar på mig Lärarna är snälla mot mig Jag har vuxna att prata med i skolan Andra barn är snälla mot mig Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra Lärarna förklarar så att jag förstår Det är roligt att lära sig nya saker i skolan Det finns bra saker att göra på rasterna Lärarna hjälper mig Vi retar inte varandra Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan Jag trivs i skolan Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Det är lugn och ro i klassrummet Jag får jobba på dator i skolan

73 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK2 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Trivsel och trygghet 94 Jag är trygg i skolan ,7 3,5 2 Jag har vuxna att prata med i skolan ,8 3,5 2 Jag trivs i skolan ,8 3,7 1 Delaktighet och inflytande 85 Lärarna lyssnar på mig ,7 3,5 1 Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan ,3 3,2 8 Skolmiljö 77 Det är lugn och ro i klassrummet ,7 2,8 1 Det finns bra saker att göra på rasterna ,7 3,7 1 Skolans toaletter är bra ,7 2,9 4 Skolmaten är god ,4 3,4 1 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

74 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK2 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Kunskap och lärande 91 Det är roligt att lära sig nya saker i skolan ,7 3,7 2 Lärarna hjälper mig ,7 3,7 2 Lärarna förklarar så att jag förstår ,6 3,6 4 Lärarna berättar hur det går för mig i skolan ,7 3,6 4 Jag får jobba på dator i skolan ,5 3,1 1 Bemötande 90 Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra ,7 3,7 3 Lärarna är snälla mot mig ,9 3,8 1 Andra barn är snälla mot mig ,5 3,5 1 Vi retar inte varandra ,4 3,2 1 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

75 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK2 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Fritidshem 74 Jag trivs på fritids ,6 3,5 1 Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritids ,2 3,1 1 Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro ,4 3,0 1 Jag får hjälp med skolarbete på fritids ,7 2,8 22 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

76 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index GR ÅK2 (Andel 8-10) Medel 2013 Medel Vet ej % Helhetsintryck 84 Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? ,1 8,7 1 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? ,0 8,6 0 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? ,7 8,4 0 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen 8-10 för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

77 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Index per frågeområde samt NKI Totalt Kille Tjej Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI)

78 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande Jag är trygg i skolan. Lärarna lyssnar på mig. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,5 3,5 3,6 Medelvärde 3,5 3,6 3,5 Antal svar Antal svar Jag har vuxna att prata med i skolan. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,5 3,4 3,7 Medelvärde 3,2 3,1 3,2 Antal svar Antal svar Jag trivs i skolan. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,8 Antal svar

79 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Skolmiljö Det är lugn och ro i klassrummet. Skolmaten är god. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,8 2,8 2,7 Medelvärde 3,4 3,4 3,3 Antal svar Antal svar Det finns bra saker att göra på rasterna. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,7 3,7 3,6 Antal svar Skolans toaletter är bra. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,9 2,9 2,8 Antal svar

80 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Kunskap och lärande Det är roligt att lära sig nya saker i skolan. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,8 Medelvärde 3,6 3,6 3,5 Antal svar Antal svar Lärarna hjälper mig. Jag får jobba på dator i skolan. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,7 3,8 3,7 Medelvärde 3,1 3,3 3,0 Antal svar Antal svar Lärarna förklarar så att jag förstår. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,6 3,6 3,6 Antal svar

81 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Bemötande Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra. Vi retar inte varandra. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,7 Medelvärde 3,2 3,1 3,2 Antal svar Antal svar Lärarna är snälla mot mig. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,8 3,8 3,9 Antal svar Andra barn är snälla mot mig. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,5 3,5 3,4 Antal svar

82 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Fritidshem Jag trivs på fritids. Jag får hjälp med skolarbete på fritids. Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,5 3,4 3,6 Medelvärde 2,8 2,7 2,9 Antal svar Antal svar Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritids. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,1 3,0 3,1 Antal svar Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro. Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,0 3,0 3,0 Antal svar

83 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK2 Antal svarande, n=92; Svarsfrekvens=95% Helhetsintryck Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 8,7 8,6 8,8 Antal svar Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 8,6 8,8 8,5 Antal svar Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 8,4 8,4 8,5 Antal svar

84 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Index per frågeområde samt NKI GR ÅK5 totalt Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI)

85 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Index per skola Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Fuxernaskolan F Ryrsjöns Motessoriskola Strömskolan Tingbergsskolan Lilla Edet ÅK5 totalt GR ÅK5 totalt Helhetsintryck (NKI)

86 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för GR ÅK5 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Skolans toaletter är bra Klassrummen på min skola är bra I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Jag känner mig trygg i skolan 96 4 Jag trivs i skolan Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag tycker att maten som serveras i min skola är god Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar 93 7 Andra elever i skolan bemöter mig väl Lärarna förklarar så att jag förstår 93 7 Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 97 3 Lärarna på skolan bemöter mig väl 96 4 Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 91 9 Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra 91 9 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 96 4 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får möjlighet till studiero i skolan Jag tycker att min individuella utvecklingsplan (IUP) är ett bra stöd för min utveckling 94 6 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 99 1 Vi har god tillgång till datorer på min skola 88 12

87 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK5 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Trivsel och trygghet 90 Jag känner mig trygg i skolan ,5 3,5 4 Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det ,4 3,4 2 Jag trivs i skolan ,5 3,4 2 Delaktighet och inflytande 83 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,3 3,3 3 Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan ,2 3,1 6 Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) ,2 3,1 8 Skolmiljö 73 Jag får möjlighet till studiero i skolan ,3 3,1 2 Vi har god tillgång till datorer på min skola ,6 3,6 6 Klassrummen på min skola är bra ,5 3,3 1 Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna ,4 3,4 1 Skolans toaletter är bra ,3 2,3 1 Jag tycker att maten som serveras i min skola är god ,2 2,5 0 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

88 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK5 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Kunskap och lärande 92 Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer ,0 3,0 3 Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart ,7 3,7 2 Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det ,6 3,6 2 Lärarna förklarar så att jag förstår ,5 3,5 2 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar ,4 3,5 4 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag tycker att min individuella utvecklingsplan (IUP) är ett bra stöd för min utveckling ,4 3,7 3,4 3,4 3,7 3, Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra ,5 3,5 5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet ,4 3,4 1 Bemötande 90 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra ,8 3,8 0 I min skola upplever jag att vi respekterar varandra ,1 3,2 1 Lärarna på skolan bemöter mig väl ,6 3,7 5 Andra elever i skolan bemöter mig väl ,3 3,3 5 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

89 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK5 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Fritidshem 97 Jag trivs på fritidshemmet ,2 3,6 0 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på fritidshemmet ,5 3,8 11 Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro på fritidshemmet ,5 3,9 0 Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet ,8 3,9 11 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

90 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index GR ÅK5 (Andel 8-10) Medel 2013 Medel Vet ej % Helhetsintryck 67 Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? ,3 7,4 0 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? ,2 7,1 0 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? ,3 6,5 0 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen 8-10 för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

91 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Index per frågeområde samt NKI Totalt Kille Tjej Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem 97 Helhetsintryck (NKI)

92 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande Jag känner mig trygg i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,5 3,4 3,5 Medelvärde 3,3 3,4 3,3 Antal svar Antal svar Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,4 3,4 3,4 Medelvärde 3,1 3,0 3,1 Antal svar Antal svar Jag trivs i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,4 3,3 3,4 Medelvärde 3,1 3,1 3,1 Antal svar Antal svar

93 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,1 3,2 3,1 Medelvärde 3,4 3,4 3,5 Antal svar Antal svar Vi har god tillgång till datorer på min skola Skolans toaletter är bra Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,6 3,5 3,7 Medelvärde 2,3 2,2 2,4 Antal svar Antal svar Klassrummen på min skola är bra Jag tycker att maten som serveras i min skola är god Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,3 3,3 3,2 Medelvärde 2,5 2,3 2,6 Antal svar Antal svar

94 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna förklarar så att jag förstår Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,0 2,8 3,2 Medelvärde 3,5 3,4 3,5 Antal svar Antal svar Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart. Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,7 Medelvärde 3,5 3,4 3,6 Antal svar Antal svar Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,6 3,6 3,7 Medelvärde 3,4 3,3 3,4 Antal svar Antal svar

95 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Kunskap och lärande Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,7 Medelvärde 3,4 3,3 3,4 Antal svar Antal svar Jag tycker att min individuella utvecklingsplan (IUP) är ett bra stöd för min utveckling Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,6 3,4 3,7 Antal svar Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,5 3,5 3,5 Antal svar

96 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Andra elever i skolan bemöter mig väl Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,8 3,7 3,9 Medelvärde 3,3 3,3 3,4 Antal svar Antal svar I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,2 3,2 3,2 Antal svar Lärarna på skolan bemöter mig väl Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,7 3,6 3,7 Antal svar

97 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Fritidshem Jag trivs på fritidshemmet Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) 78 Stämmer helt och hållet (4) 88 Stämmer ganska bra (3) 11 Stämmer ganska bra (3) 13 Stämmer ganska dåligt (2) 0 Stämmer ganska dåligt (2) 0 Stämmer inte alls (1) 11 Stämmer inte alls (1) 0 Summa Summa Vet ej 0 Vet ej 11 Medelvärde 3,6 Medelvärde 3,9 Antal svar 9 Antal svar 9 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på fritidshemmet Stämmer helt och hållet (4) 75 Stämmer ganska bra (3) 25 Stämmer ganska dåligt (2) 0 Stämmer inte alls (1) 0 Totalt Kille Tjej Summa Vet ej 11 Medelvärde 3,8 Antal svar 9 Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro på fritidshemmet Stämmer helt och hållet (4) 89 Stämmer ganska bra (3) 11 Stämmer ganska dåligt (2) 0 Stämmer inte alls (1) 0 Totalt Kille Tjej Summa Vet ej 0 Medelvärde 3,9 Antal svar 9

98 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK5 Antal svarande, n=122; Svarsfrekvens=95% Helhetsintryck Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 7,4 7,2 7,6 Antal svar Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 7,1 6,8 7,3 Antal svar Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 6,5 6,2 6,8 Antal svar

99 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Index per frågeområde samt NKI GR ÅK8 totalt Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

100 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Index per skola Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fuxernaskolan Tingbergsskolan Lilla Edet ÅK8 totalt Helhetsintryck (NKI) GR ÅK8 totalt

101 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för GR ÅK8 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Lärarna på skolan bemöter mig väl 91 9 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Klassrummen på min skola är bra Jag trivs i skolan Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Vi har god tillgång till datorer på min skola Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Jag får möjlighet till studiero i skolan Lärarna förklarar så att jag förstår Andra elever i skolan bemöter mig väl Jag känner mig trygg i skolan 94 6 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna Jag tycker att maten som serveras i min skola är god I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolans toaletter är bra Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 65 35

102 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK8 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Trivsel och trygghet 89 Jag känner mig trygg i skolan ,3 3,4 5 Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det ,8 3,1 5 Jag trivs i skolan ,2 3,2 1 Delaktighet och inflytande 59 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,5 2,7 4 Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan ,4 2,6 7 Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) ,1 2,4 7 Skolmiljö 54 Jag får möjlighet till studiero i skolan ,6 2,8 3 Vi har god tillgång till datorer på min skola ,0 2,9 2 Klassrummen på min skola är bra ,0 2,1 1 Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna ,9 2,7 3 Skolans toaletter är bra ,0 2,3 9 Jag tycker att maten som serveras i min skola är god ,7 2,1 4 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

103 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR ÅK8 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Kunskap och lärande 73 Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer ,4 2,4 3 Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart ,0 2,9 1 Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det ,9 3,1 1 Lärarna förklarar så att jag förstår ,7 2,9 1 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar ,6 2,9 7 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ,9 2,8 5 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen ,0 3,3 13 Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra ,8 2,8 4 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet ,9 3,0 2 Bemötande 73 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra ,6 2,7 2 I min skola upplever jag att vi respekterar varandra ,4 2,5 4 Lärarna på skolan bemöter mig väl ,0 3,1 5 Andra elever i skolan bemöter mig väl ,0 2,9 5 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

104 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index GR ÅK8 (Andel 8-10) Medel 2013 Medel Vet ej % Helhetsintryck 43 Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? ,3 5,3 0 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? ,9 5,4 0 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? ,7 4,0 0 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen 8-10 för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

105 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Index per frågeområde samt NKI Totalt Kille Tjej Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

106 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande Jag känner mig trygg i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,4 3,3 3,5 Medelvärde 2,7 2,6 2,8 Antal svar Antal svar Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,1 3,0 3,2 Medelvärde 2,6 2,5 2,7 Antal svar Antal svar Jag trivs i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,2 3,1 3,3 Medelvärde 2,4 2,3 2,5 Antal svar Antal svar

107 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,8 2,9 2,8 Medelvärde 2,7 2,5 2,9 Antal svar Antal svar Vi har god tillgång till datorer på min skola Skolans toaletter är bra Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,9 2,3 3,5 Medelvärde 2,3 2,2 2,4 Antal svar Antal svar Klassrummen på min skola är bra Jag tycker att maten som serveras i min skola är god Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,1 2,0 2,2 Medelvärde 2,1 1,9 2,3 Antal svar Antal svar

108 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna förklarar så att jag förstår Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,4 2,2 2,5 Medelvärde 2,9 2,9 2,9 Antal svar Antal svar Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart. Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,9 2,8 3,0 Medelvärde 2,9 2,8 3,0 Antal svar Antal svar Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,1 3,0 3,1 Medelvärde 2,8 2,7 2,9 Antal svar Antal svar

109 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Kunskap och lärande Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,3 3,1 3,4 Antal svar Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,8 2,5 3,0 Antal svar Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,0 2,9 3,1 Antal svar

110 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Andra elever i skolan bemöter mig väl Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,7 2,6 2,8 Medelvärde 2,9 2,9 3,0 Antal svar Antal svar I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,5 2,3 2,7 Antal svar Lärarna på skolan bemöter mig väl Totalt Kille Tjej Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,1 2,9 3,2 Antal svar

111 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet ÅK8 Antal svarande, n=91; Svarsfrekvens=78% Helhetsintryck Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 5,3 4,9 5,7 Antal svar Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 5,4 5,0 5,7 Antal svar Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Totalt Kille Tjej Summa Vet ej Medelvärde 4,0 3,7 4,2 Antal svar

112 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Index per frågeområde samt NKI GR GY2 totalt Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

113 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Index per gymnasieprogram Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande IM Lärling Lilla Edet GY2 totalt Helhetsintryck (NKI) GR GY2 totalt

114 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för GR GY2 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Jag trivs i skolan Personalen på skolan bemöter mig väl Skolans toaletter är bra Jag tycker att skolans utrustning är bra (Datorer, labsalar etc) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Lärarna förklarar så att jag förstår Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer Lärarna har goda ämneskunskaper I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Jag får möjlighet till studiero i skolan Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det 91 9 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag känner mig trygg i skolan Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser Jag vet vad som krävs för de olika betygsnivåerna i kurserna Andra elever i skolan bemöter mig väl Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan 88 13

115 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR GY2 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Trivsel och trygghet 84 Jag känner mig trygg i skolan ,5 3,3 0 Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det ,2 3,3 12 Jag trivs i skolan ,3 2,8 0 Delaktighet och inflytande 61 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,9 2,6 0 Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan ,8 2,7 12 Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) ,6 2,6 19 Skolmiljö 64 Jag får möjlighet till studiero i skolan ,0 3,0 8 Skolans toaletter är bra ,6 2,6 0 Jag tycker att de läromedel som används är aktuella ,9 2,7 12 Jag tycker att skolans utrustning är bra (Datorer, labsalar etc) ,4 2,6 4 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

116 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls GR GY2 (Andel 4) Medel 2013 Medel Vet ej % Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det ,5 3,2 2,0 3,1 4 0 Lärarna förklarar så att jag förstår ,2 2,9 0 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar ,1 2,6 4 Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer ,0 2,6 4 Lärarna har goda ämneskunskaper ,1 3,0 4 Jag vet vad som krävs för de olika betygsnivåerna i kurserna ,9 2,6 4 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet ,0 2,6 12 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser ,1 3,3 15 Bemötande 77 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra ,9 2,6 4 I min skola upplever jag att vi respekterar varandra ,6 2,8 12 Personalen på skolan bemöter mig väl ,1 2,9 0 Andra elever i skolan bemöter mig väl ,0 3,0 4 Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan ,2 3,5 8 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen Stämmer helt och hållet för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

117 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% KVALITETSFAKTOR Delfråga Index GR GY2 (Andel 8-10) Medel 2013 Medel Vet ej % Helhetsintryck 47 Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? ,0 5,9 0 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? ,7 5,2 4 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? ,8 4,3 4 I tabellen redovisas svarsfördelningen för respektive fråga. Notera att diagrammen redovisar de som tagit ställning och summerar till 100 procent. Referenspunkten visar andelen 8-10 för den aktuella referensen. Till vänster om staplarna redovisas index per kvalitetsfaktor och till höger visas medelvärden 2013 och samt andelen Vet ej.

118 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Index per frågeområde samt NKI Totalt Man Kvinna Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

119 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande Jag känner mig trygg i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,3 3,3 3,4 Medelvärde 2,6 2,6 2,6 Antal svar Antal svar Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,3 3,3 3,2 Medelvärde 2,7 2,9 2,5 Antal svar Antal svar Jag trivs i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,8 2,8 3,0 Medelvärde 2,6 2,6 2,4 Antal svar Antal svar

120 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan Jag tycker att skolans utrustning är bra (Datorer, labsalar etc) Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,0 3,2 2,8 Medelvärde 2,6 2,5 2,7 Antal svar Antal svar Skolans toaletter är bra Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,6 2,7 2,5 Antal svar Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,7 2,7 2,8 Antal svar

121 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,0 2,0 2,1 Medelvärde 2,6 2,6 2,7 Antal svar Antal svar Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 3,1 3,1 3,1 Medelvärde 2,6 2,7 2,6 Antal svar Antal svar Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna har goda ämneskunskaper Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,9 3,0 2,8 Medelvärde 3,0 2,9 3,1 Antal svar Antal svar

122 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Kunskap och lärande Jag vet vad som krävs för de olika betygsnivåerna i kurserna. Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,6 2,6 2,6 Antal svar Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,6 2,8 2,3 Antal svar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 3,3 3,4 3,2 Antal svar

123 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Andra elever i skolan bemöter mig väl Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,6 2,7 2,5 Medelvärde 3,0 3,0 3,1 Antal svar Antal svar I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Stämmer inte alls (1) Summa Summa Vet ej Vet ej Medelvärde 2,8 2,9 2,7 Medelvärde 3,5 3,5 3,6 Antal svar Antal svar Personalen på skolan bemöter mig väl Totalt Man Kvinna Stämmer helt och hållet (4) Stämmer ganska bra (3) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer inte alls (1) Summa Vet ej Medelvärde 2,9 2,9 3,0 Antal svar

124 Regiongemensam elevenkät Kommunrapport, Resultat uppdelat på kön Lilla Edet GY2 Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=72% Helhetsintryck Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Totalt Man Kvinna Summa Vet ej Medelvärde 5,9 5,8 6,2 Antal svar Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Totalt Man Kvinna Summa Vet ej Medelvärde 5,2 5,1 5,3 Antal svar Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Totalt Man Kvinna Summa Vet ej Medelvärde 4,3 3,7 5,1 Antal svar

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar Barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Innehåll Brukarundersökning 2014... 1 Syfte med enkät och fritextsvar... 1 Svarsfrekvens... 1 Metod... 2

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer