Magisteruppsats MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL I DALARNA.

Transkript

1 Examensarbete Magisteruppsats MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL I DALARNA. En fallstudie av erfarenheter, kunskap, beredskap och samverkan hos de potentiella främjarna i traffickingkedjan. Hur ser makten ut? I uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna Akademin för hälsa och samhälle Samhällsvetarprogrammet, Sociologi IV, Examensarbete 15 hp. Inlämningsdatum: Författare: Marika Brückner och Oline Lundberg Examinator: Ingrid Grosse Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 INFORMATION OM MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL: Människohandel för sexuella ändamål har på senare tid ökat sin utbredning och blivit en gränslös företeelse över hela världen. Detta handlar dels om att människans värde kränks och att en organiserad brottslighet gynnas. Det finns flera områden som identifierats som viktiga i arbetet med att bekämpa koppleri och människohandel såsom att öka kunskapen inom yrkesområden på den legala marknaden exempelvis: taxi, hotell, restaurang samt hyresvärdar om hur de kan bli utnyttjade och inblandade i denna problematik. Inom dessa områden bör även etiska, rättsliga och moraliska diskussioner föras om hur man upprätthåller balansen mellan företags mål och förhållningssätt till denna problematik. Att sprida information om sexköpslagen i den befintliga hotellinformationen är ytterligare ett sätt för att bekämpa denna problematik samt att ersätta den stereotypa bilden av sexsäljaren med människohandelns rätta ansikte, genom detta ökar möjligheterna till att känna igen de kvinnor som är utsatta för trafficking. 1 Några tips för att upptäcka offer för människohandel: Flera män i sällskap med en kvinna (attityd och stämning) Kombinationen man/kvinna/barn stämmer inte (åldersskillnad, attityd, stämning) Kvinnor/barn med bristfälliga kunskaper i svenska/engelska i kombination med överdriven ängslan och rädsla eller som är svåra att få kontakt med. Finns narkotika med i bilden? För dig som arbetar inom taxi: Samma person önskar transport till samma adress vid flertalet tillfällen oavsett tid på dygnet. Olika män önskar transport till samma adress vid olika tillfällen oavsett tid på dygnet. För dig som arbetar på hotell eller liknande: Hur ser ut på hotellrummet (kondomer, potensmedel?) Flera män som besöker samma rum. Hur betalar gästen sitt rum. Kontanter, kort. Betalning med kontanter kan ibland vara ett sätt att inte uppge sin identitet. Misstänker du människohandel? Kontakta polisen tel BRÅ (2008): Sexuell människohandel, s Länsstyrelsens informationsbroschyr. 2

3 Förord Vi vill framförallt rikta ett stort tack till Kerstin Bergman,, särskilt sakkunnig för jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen Dalarna för förtroendet vi fick till att göra denna fallstudie gällande människohandel för sexuella ändamål i Dalarnas Län. Det har varit mycket lärorikt och intressant!! Ett stort tack till de företag som valt att ställa upp i denna fallstudie,, det hade inte varit genomförbart utan ert deltagande. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott och fint samarbete med denna uppsats trots en lång resa med heltidsarbeten, småbarn och barnafödande. Till slut rodde vi det iland!! 3

4 Sammanfattning I denna uppsats har vi gjort en fallstudie angående människohandel för sexuella ändamål i uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna. Vi har genom enkätstudier undersökt taxibolag, hotell, restaurang samt bostadsbolag vilka alla är företag som finns inom traffickingkedjan och vilka vi i denna uppsats definierar som potentiella främjare. Syftet är att se vilka erfarenheter, kunskap, beredskap och samverkan de berörda potentiella främjarna har kring människohandel för sexuella ändamål. Syftet inbegriper även att se på makten inom människohandel för sexuella ändamål. Vi analyserar Människohandel för sexuella ändamål teoretiskt utifrån Franzéns makttriangel vilket inbegriper diskurser, resurser och kontexter. Människohandeln skapar en kriminell arbetsmarknad med allt från de som annonserar på internet till de som driver in pengarna. Främjare är aktörer som antingen medvetet eller omedvetet medverkar till koppleriverksamhetens funktionalitet genom sina lagliga positioner såsom taxichaufförer, busschaufförer, restaurang- och hotellpersonal, lägenhetsuthyrare, bekanta osv. Resultatet av enkätstudien hos de valda potentiella främjarna visade att av alla dem är det endast vaktmästarna hos bostadsbolagen som anser sig ha erfarenhet av människohandel för sexuella ändamål. Majoriteten av alla potentiella främjare känner sig berörda av denna problematik. Endast de potentiella främjarna från hotell och restaurang uppger att de till stor del känner sig berörda av problematiken kring människohandel för sexuella ändamål. Hotell är de enda främjarna som anser att människohandeln har ökat mycket. De flesta främjarna har ingen beredskap eller vet inte om de har någon uttalad beredskap kring ämnet om de skulle stöta på detta i arbetet. Majoriteten av de potentiella främjarna uppger att de inte har någon samverkan med externa aktörer. De flesta främjarna anser sig ha ingen eller lite kunskap inom ämnet. Majoriteten av taxibolagen och bostadsbolagen önskar heller ingen utbildning medan hotell samt pub/restaurang är det ungefär lika många som önskar utbildning som inte. Flertalet uppger också att de inte skulle rapportera fall om misstänkt människohandel för sexuella ändamål. Nyckelord: Trafficking, människohandel för sexuella ändamål, prostitution, främjare samt profitörer. 4

5 Abstract In this essay we have studied trafficking in humans for sexual exploitation by order of county administrative board Länstyrelsen Dalarna. We have thru questionnaire examined cab companies, hotels, restaurants and local housing department witch all have a part in the trafficking chain and who we defines as promoters. The purpose with this essay is to observe the experience, preparedness, knowledge and cooperation towards trafficking in humans for sexual exploitation among the chosen potential promoters. The purpose also includes studying the power in trafficking for humans. We have theoretical analyzed trafficking for humans thru Franzéns triangle of power. The power of triangle includes discourse, context and resources. Trafficking in humans creates a criminal labor market from the persons who advertise at internet to those who collect the money. The promoters are participants that consciously or unconsciously contribute to this chain by their legal positions in society. The result of the questionnaire among the chosen promoters showed that among all promoters there were only attendant at local housing department who consider that they have had contact with trafficking in humans. The majority of all promoters feel that they come in contact with these phenomena in their work. Only promoters from hotel and restaurants think that they in great extension come in contact with trafficking in humans. The most promoters have no preparedness or don t know where to turn if they come in contact with trafficking. The majority reports that they don t have any cooperation in this question and the majority consider themselves to have none or little knowledge about trafficking in humans. The majority of the taxi companies and the housing departments consider themselves not in use of more knowledge. 50 % of the restaurants want more knowledge and the other half do not want. The majority of the promoters declare that they not would report a suspect case of trafficking in humans. Keyword: Trafficking, trafficking in humans, sexual exploitation, prostitution, promoters and profiteers. 5

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Vad är människohandel? Människohandel i Sverige och i Världen Rekryteringsmetoder Vem är köparen och offret? Begreppsdiskussion SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition DEN SVENSKA LAGEN OCH HANDLIGSPLANEN Den svenska lagstiftningen Regeringens handlingsplan Uppdraget från länsstyrelsen Dalarna TIDIGARE FORSKNING Kronobergs län Fruimporten fortsätter Sexuell människohandel i Svergie kartlagd METOD OCH URVAL Metod Population Urval Bortfall Avgränsning Datainsamlingsmetoder Metodkritik Metodproblem Reliabilitet och validitet Etik TEORETISK UTGÅNGSPUNKT Maktens triangel Diskurser Resurser

7 6.4 Kontexter RESULTAT OCH ANALYS GÄLLANDE KARTLÄGGNINGEN Erfarenheter av människohandel Beredskap och samverkan Kunskap och behov av information DISKUSSION GÄLLANDE KARTLÄGGNINGEN ANALYS AV MAKTEN UTIFRÅN FRANZÉNS MAKTTRIANGEL Diskurser Resurser Kontexter SAMMANFATTANDE DISKUSSION Slutsatser Slutord REFERENSLISTA Tryckta källor Otryckta källor Internet material BILAGA ENKÄT

8 1. INLEDNING I denna uppsats har vi fått i uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna att genom enkätundersökning göra en fallstudie gällande vilka erfarenheter, kunskap, beredskap och samverkan som finns hos taxibolag, restauranger, hotell och bostadsbolag i Dalarnas Län angående människohandel för sexuella ändamål. Vi anser att makten är central inom människohandel för sexuella ändamål och finns närvarande i alla delar i samhället och kommer därmed att analysera makten teoretiskt utifrån Franzéns makttriangel vilket inbegriper diskurser, resurser och kontexter. Vi har viss förförståelse för människohandel och vi kan se att detta är ett samhällsproblem som i och med globaliseringen kommit att växa samt att det förekommer inte bara i de stora städerna utan även i mindre städer och orter. Vi ser även att det är en marknad byggd på makt där I- länderna har makt över U-länderna samt att männen har makt över kvinnorna. Handel med människor för sexuella ändamål är ett mångdimensionellt och globalt problem. Det är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna samt en kränkning av människan värde. Människohandel drar fördel samt utnyttjar allt från globala, sociala och ekonomiska strukturer till familjeförhållanden, etnicitet, ekonomiska situation och känslomässiga behov. Det är klart att denna problematik har sin grund i flera olika nivåer såsom individuellt, lokalt, nationellt samt globalt och tillsammans skapar det ett behov av kvinnor för ekonomisk exploatering och en efterfrågan på kvinnornas tjänster. Människohandel skapar en kriminell arbetsmarknad som består av profitörer och främjare. Profitörer är de som är kopplare, människohandlare samt rekryterare och de gör en vinst genom sin verksamhet. Främjare är aktörer som medvetet eller omedvetet bidrar till människohandelns arbetsmarknad, exempel på främjare kan vara taxichaufförer, restaurang- och hotellpersonal samt lägenhetsuthyrare m.fl. De företag som vi har riktat in oss på har vi valt att definiera som potentiella främjare, det är därför av intresse att göra en undersökning bland dessa företag för att på så sätt se vilken kunskap, erfarenheter, samverkan och beredskap som finns kring människohandel för sexuella ändamål i Dalarnas län. 8

9 1.1 Bakgrund Vad är människohandel? Den första omfattande internationellt erkända definitionen av människohandel etablerades i förenta nationerna FN:s protokoll angående förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn. Detta protokoll kallas även Palermoprotokollet. Människohandel definieras i protokollet såsom: Handelsåtgärder, vad som görs: Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer. Otillbörliga medel, hur det görs: Genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person. Utnyttjandesyfte, varför det görs: i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst. Slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ. Dessa tre kriterier måste vara uppfyllda för att det ska anses utgöra människohandel. Det finns olika former av människohandel och syftet kan därmed skilja sig åt. Detta utesluter dock inte att människohandlaren kan ha flera syften och att denne använder den brottsutsatte till flera ändamål såsom för sexuella ändamål och tvångsarbete. Enligt artikel 5 i Palermoprotokollet är de länder som ratificerat protokollet skyldiga att kriminalisera människohandel, i Sverige kriminaliserades människohandel för sexuella ändamål i juli Alla andra former av människohandel såsom för arbetskraftsexploatering kriminaliserades i juli 2004, lagen utvidgades då även till att gälla icke gränsöverskridande människohandel. Om den brottsutsatte är ett barn dvs. under 18 år finns inget krav att otillbörliga medel har använts för att handlingen skall dömas som människohandel. Människohandlaren behöver alltså inte ha vilselett eller hotat barnet. Barn anses vara särskilt sårbara och ska därför ges ett större skydd. 3 Verkligt fall: 30-åriga Mara bodde i Ukraina med sin man och två barn när hon blev erbjuden ett välbetalt arbete som hemhjälp i Italien. När hon kom till Italien togs hon istället till en bordell där ägaren talade om att han köpt henne och att hon hade en skuld att betala tillbaka. I nio månader kontrollerade mannen henne och hon tvingades att sälja sexuella tjänster, om hon vägrade en köpare eller att köparen klagade blev hon slagen och skulden ökade. Mara blev fri när polisen gjorde en räd mot bordellen. 4 I detta fall rekryterades (handelsåtgärd) Mara genom att människohandlaren vilseledde henne (otillbörliga medel) i syfte att utnyttja henne för sexuella ändamål (utnyttjandesyfte). Om den brottsutsatte har gett samtycke till utnyttjande saknar betydelse om något av de otillbörliga medlen som räknas upp i definitionen av människohandel finns. Med detta menas att den brottsutsatta kan ha gett samtycke till att transporteras någonstans samt givit samtycke till att utföra sexuella tjänster men om den brottsutsatte vilseletts gällande de verkliga villkoren eller om den utsattes belägenhet har missbrukats så saknar samtycket betydelse. 3 UNIFEM, Människohandel och prostitution, 2009 s Ibid. s. 13 9

10 Människohandel benämns gränsöverskridande när den brottsutsatte har rekryterats eller transporterats från ett land till ett annat. Det land som den brottsutsatte kommer ifrån benämns ursprungsland och det land där utnyttjandet är tänkt att äga rum kallas destinationsland. De länder som den brottsutsatte passerar på väg till destinationslandet benämns transitländer eller genomfartsländer. Inom Europa finns både ursprungsländer samt destinationsländer, Sverige är framförallt ett destinationsland samt transitland. Människohandel kan också finnas inom ett lands gränser och därmed inte vara gränsöverskridande Människohandel i Sverige och i Världen Det är svårt att uppskatta antal brottsutsatta eftersom att det rör sig om en illegal verksamhet och att de personerna i prostitution, människohandlare, brottsutsatta och illegala immigranter ofta utgör en dold grupp. Trots detta har flertalet internationella organisationer försökt att uppskatta antalet. Enligt United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR, FN:s flyktingorgan) utsätts årligen mellan och fyra miljoner män, kvinnor och barn för människohandel. UNODC:s (United Nations Office on Drugs and Crime) globala studie visar att 79 % av de personer som år 2006 utsattes för människohandel utnyttjades för sexuella ändamål. Samma studie visade även att de flesta brottsutsatta som upptäcktes mellan 2003 och 2006 var kvinnor. Kvinnorna utgjorde i genomsnitt % av de brottsutsatta. Mellan % av de brottsutsatta var barn och ungefär 15 % var män. Studien visar även att människohandel för sexuella ändamål med kvinnor är överrepresenterat till och med i de länder där andra former av människohandel upptäcks kontinuerligt. 6 Sverige utgör ett destinationsland för brottsutsatta som kommer från ett flertal länder såsom Albanien, Polen, Bulgarien, Rumänien, Serbien, Slovakien, Kosovo och Montenegro. Dessa länder har förekommit som ursprungsländer i fall mellan juli 2002 och mars Sverige är inte bara ett mottagarland för sexförsäljning utan det finns även svenskar som reser till andra länder i världen för att köpa sexuella tjänster Rekryteringsmetoder Trafficking processen börjar redan när kvinnorna rekryteras i sina ursprungsländer. En stor del av rekryteringen sker genom sociala nätverk eller rekryterare, främjare har här en stor roll. Människohandlaren använder sig av olika metoder för att hålla kvar de brottsutsatta inom sin organisation och sitt nätverk. Det kan vara metoder såsom våldtäkt, våld och hot om våld och inlåsning. En vanlig kontrollmetod är genom att skuldsätta de brottsutsatta och därigenom göra dem ekonomiskt beroende av människohandlaren. Det finns en stereotyp uppfattning att kvinnorna utsätts för tvång och våld. På senare tid har dock denna uppfattning ändrats och man inser att mer utstuderade metoder används för att osynliggöra utnyttjandet samt för att lägga ett större ansvar på sexsäljarna själva. Detta gör att det är svårt att se om en kvinna är utsatt för människohandel. 9 En av de subtila metoderna är att vinna de brottsutsattas förtroende, i syftet att skapa ett beroende. De utnyttjar att de brottsutsatta inte kan det svenska språket så de hjälper dem med alla praktiska angelägenheterna då de befinner sig i en ny och okänd miljö. Beroendet till 5 UNIFEM, Människohandel och prostitution, 2009, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s UNIFEM, Människohandel och prostitution, 2009 s

11 människohandlaren används för att kontrollera dem. Flera av de som utsätts för människohandel i Sverige har aldrig rest utanför sitt ursprungsland och de har ingen kunskap om hur det svenska samhället fungerar och om möjligheterna att få hjälp av exempelvis polis, frivilligorganisationer och sociala myndigheter. Men de kan även ha dåliga erfarenheter från polis och sociala myndigheter från sitt hemland. 10 Det finns olika aktörer som är inblandade i koppleri och människohandel, ju större ett kriminellt nätverk är desto fler aktörer finns. Logistiken runt människohandel kan vara krävande ur ett resursperspektiv med allt ifrån människor som annonserar på internet till de som tar hand om intäkterna. Detta leder till att människohandel skapar en kriminell arbetsmarknad. I dessa nätverk skiljer man på profitörer och främjare, där profitörer är de som är kopplare, människohandlare och rekryterare vilka gör en vinst genom att driva verksamheten eller att vara delaktig på andra vis. Främjare är aktörer som antingen medvetet eller omedvetet medverkar till koppleriverksamhetens funktionalitet genom sina lagliga positioner såsom taxichaufförer, busschaufförer, restaurang- och hotellpersonal, lägenhetsuthyrare, bekanta osv. Profitörerna och främjarna bidrar tillsammans för organiseringen av människohandel och prostitution. 11 I Sverige förekommer det mest småskaliga nätverk, de har inte så stort behov av många inblandade men det är heller inte ovanligt att de små nätverken ingår i större konstellationer. Transporten till Sverige sker vanligtvis på det billigaste och enklaste viset dvs. en kombination av att åka bil eller buss för att sedan ta en färja över till Sverige. Vid gränskontrollerna uppger organisatörerna sig att vara närstående till kvinnorna och för att det hela ska verka normalt så har kvinnorna tillfälligt givits egna pengar för vistelsen. Organisatörerna vill att tjänsterna ska nå ut till sexköparna men den svenska lagstiftningen gör det svårt för dem att ta kontakt med kunderna på gatan så i stället når man dem genom internet som erbjuder både anonymitet och breda kontaktmöjligheter. På internet finns dessutom möjligheten att utforma attraktiva kontaktannonser som kan locka till sig kunder. Den vanligaste arenan för att genomföra en affärsuppgörelse är i lägenheten där säljaren befinner sig. Kvinnorna bor oftast med organisatörerna eller deras bekanta. I större nätverk kan lägenheter som ordnats av mellanhänder användas, ibland används även hotell som arena för kontakten mellan säljare och köpare. Hotell som saknar bemanning dygnet runt är särskilt attraktiva då de många gånger är riskfria och enkla att använda. Hotellpersonal, fastighetsägare och bostadsförmedlare har en viktig brottsförebyggande funktion genom att skärpa uppmärksamheten mot människohandel och koppleri Vem är köparen och offret? Mötet mellan säljare och köpare är även ett möte mellan två olika världar där deras liv och bakgrund kännetecknas av skilda förutsättningar och intentioner. 13 Svenska sexkunder utgör inte någon homogen grupp. Männen som köper sex varierar i ålder, allt från en ung tonåring till en man på åttio år. Men vanligtvis är han i medelåldern eller yngre medelåldern dvs. mellan 30 och 50 år. Männen har olika familjesituationer och det varierar i hur ofta de köper sex. Männen är alltså i olika i flera avseenden och kan därför inte kategoriseras som en särskild typ av man Ibid. s BRÅ, Sexuell människohandel, 2008, s Ibid. s Ibid. s BRÅ, Sexuell människohandel, 2008, s

12 Den svenska sexköparen är dock oftast en utbildad man, inte sällan med högskole- eller universitetsutbildning som har ett arbete och regelbunden inkomst. 15 Kvinnor som utsätts för människohandel kommer i störst utsträckning från länder som har en sämre social och ekonomisk välfärd än destinationslandet. 16 Kvinnan som säljer sex är oftast lågutbildad och kommer ifrån fattiga och diskriminerande distrikt såsom Balkan, Baltikum, Ryssland samt Polen. Köparens avsikt med köpet av sex är att han vill ha nya sexupplevelser, intimitet eller enkelt sex. Vissa av dessa män kan även ha ett sexmissbruk eller ha svårt att hantera känslor från traumatiska upplevelser på andra sätt än att sexualisera dem. Sexsäljarens motiv handlar ofta istället om att hon vill komma bort ifrån den destruktiva värld hon lever i sitt ursprungsland. Hennes liv har präglats av flertalet besvikelser, motgångar samt trauman. Hon hoppas på att Sverige kan erbjuda henne bättre förutsättningar, inte minst pengar. 17 Sverige har ett väl utvecklat välfärdssystem som motverkar fattigdom och därför är risken att svenskar faller offer för människohandel liten. Men detta är också anledningen till att Sverige är ett relativt attraktivt mottagarland för människohandel och sexförsäljning. Forskning om sexhandel har vanligtvis riktats mot kvinnor som säljer sex och sällan mot män i deras roll som kunder. Sexköpare är en stor anonym grupp i samhället och de skadas och exponeras inte i lika stor utsträckning som kvinnorna som säljer sex. För att vi ska kunna förstå sexhandel måste både tillgången och efterfrågan uppmärksammas. 18 Att kvinnor rekryteras, transporteras och säljs för sexuella ändamål är ur ett historiskt perspektiv inget nytt fenomen. Det finns flera orsaker till varför handel med människor finns och denna förklaring kan man se på olika nivåer såsom makro, meso samt mikro. På makronivå finns faktorer som fattigdom, marginalisering, organiserad brottslighet, sexköp är socialt accepterande och sociala orättvisor, på mesonivå finns orsaker som skadade familjeförhållanden, behov av att försörja barn i hemlandet, utsatta säljs av anhöriga samt tidigare sociala relationer mellan utsatta och förövare. De faktorer som kan förklaras på mikronivå är svag framtidstro, dålig ekonomi, kapitalskillnader mellan män och kvinnor där män utövar makt över kvinnan, hot och våld, missbruk och brottligt förflutet hos förövare samt traumatisk barndom med flera. 19 Steget in i sexhandeln handlar de allra flesta gånger om ren överlevnad, prostitutionen ses som en utväg för att skaffa snabba pengar vilket kan var ett avgörande beslut om de befinner sig i en ekonomisk kris. Det är inte ovanligt att kvinnan till en början är inställd på att sälja sexuella tjänster men när hon anländer till destinationslandet börjar hon förstå att hon inte kan sälja sex på sina egna villkor. 20 Organisationen styr henne och hon måste sälja sex för att betala tillbaka skulderna för resan, boendet och maten. 21 Sexköparen har ofta svårt att skilja på de kvinnor som säljer sex av egen vilja och traffickingoffer samtidigt som organisationen vill att kvinnan ska framhäva sig som egenföretagare. Kvinnan stannar kvar i verksamheten eftersom att hon känner att hon inte har någonstans att ta vägen och hon kan heller inte orientera sig i den svenska omgivningen Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s BRÅ, Sexuell människohandel, 2008, s. 9 12

13 1.2 Begreppsdiskussion Trafficking är ett samlingsnamn för den globala illegala handeln som sker med människor, vapen, droger eller organ. När människor är handelsvaran benämns det som human trafficking eller trafficking in humans. I Sverige talar man ofta om människohandel. 23 Vi kommer att använda begreppet människohandel för sexuella ändamål och trafficking som ett gemensamt begrepp. Människosmuggling och människohandel är inte detsamma och därför är det viktigt att man skiljer på dessa. Det finns många människor som flyr sina hemländer på grund av exempelvis förföljelse, väpnade konflikter och brist på säkerhet, och då kan dessa människor använda sig av organiserade smugglare för att ta sig till ett annat land. Mot ekonomisk ersättning transporterar smugglare människor till länder där de sedan kan söka asyl. 24 En av de stora skillnaderna mellan människohandel och människosmuggling är att flyktingar som använder sig av smugglare har gett sitt samtycke att bli transporterad till en speciell destination. En annan betydande skillnad är att väl framme i destinationslandet så lämnar människosmugglarna människorna de transporterat och därmed är deras uppdrag utfört. Det som karakteriserar människohandel är att uppdraget fortsätter efter ankomst till destinationslandet, man kan till och med säga att det är här det börjar. Kvinnorna och flickorna utnyttjas och hålls ofta fångna för att förövarna ska tjäna pengar. Kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter kränks då de tvingas till prostitution eller annan sexuell exploatering och de utsätts ofta för grova våldtäkter och annat psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. 25 Människor som använt sig av smugglare för att ta sig till ett annat land kan även de hamna i samma typ av exploatering och underordning som en person som traffickerats dvs. fallit offer för människohandel men eftersom transporten till destinationen inte skett under tvång så karaktäriseras det officiellt inte som människohandel. Däremot får ej förglömmas att människor som smugglats in i ett land befinner sig i en sårbar situation. 26 I denna uppsats talar vi om främjare och profitörer enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) definition. Dessa är aktörer som är inblandade i kedjan kring människohandel. Människohandeln skapar en kriminell arbetsmarknad med allt från de som annonserar på internet till de som driver in pengarna. I dessa nätverk skiljer man på profitörer och främjare, där profitörer är de som är kopplare, människohandlare och rekryterare. Dessa gör en vinst genom att driva verksamheten eller att vara delaktig på andra vis. Främjare är aktörer som antingen medvetet eller omedvetet medverkar till koppleriverksamhetens funktionalitet genom sina lagliga positioner såsom taxichaufförer, busschaufförer, restaurang- och hotellpersonal, lägenhetsuthyrare, bekanta osv. Profitörerna och främjarna bidrar båda tillsammans för organiseringen av människohandel och prostitution 27 De företag som vi har riktat in oss på har vi valt att definiera som potentiella främjare, då man inte kan vara säkert på att dessa verkligen är - medveten eller omedveten - involverade i människohandel. Vi vill därför göra en fallstudie bland dessa företag för att på så sätt få se vilken kunskap, erfarenhet, samverkan och beredskap som finns kring människohandel för sexuella ändamål i Dalarnas län. Vi kommer i uppsatsen även att använda oss av begreppet främjare men med detta avse potentiella främjare. 23 Amnesty international: 24 Ibid. 25 Ibid. 26 Ibid. 27 BRÅ, Sexuell människohandel, 2008, s

14 Vi har även valt att skilja mellan begreppen människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Denna studie handlar främst om människohandel för sexuella ändamål och inte om prostitution även om det kan finnas samband dem emellan. 14

15 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2.1 Syfte Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie gällande människohandel för sexuella ändamål bland potentiella främjare i Dalarnas län. Vi ville genom fallstudien se vilka erfarenheter de valda potentiella främjarna har och vilken kunskap de har om människohandel. Vi ville även se om det finns någon beredskap kring detta område och om de har någon samverkan med andra aktörer. Syftet omfattar även att analysera människohandel för sexuella ändamål teoretiskt utifrån Franzéns makttriangel vilket inbegriper diskurser, resurser och kontexter. 2.2 Frågeställningar Vilka erfarenheter av människohandel för sexuella ändamål finns bland de berörda potentiella främjarna? Vilken beredskap finns kring människohandel för sexuella ändamål bland de berörda potentiella främjarna? Vilken samverkan finns kring människohandel för sexuella ändamål bland de berörda potentiella främjarna? Vilken kunskap finns gällande människohandel för sexuella ändamål finns bland de berörda potentiella främjarna? Hur ser makten ut inom människohandel för sexuella ändamål kopplat till Franzéns makttriangel som inbegriper diskurser, resurser och kontexter? 2.3 Avgränsningar Vi har avgränsat vår undersökning till att gälla människohandel för sexuella ändamål. Undersökningen gäller fyra valda kommuner i Dalarnas län. Vi har riktat in oss på företag i länet som kan tänkas komma i kontakt med denna problematik såsom hotell, bostadsbolag, restaurang och taxibolag, vilka alla kan ses som främjare till människohandel enligt Brotts förebyggande rådet (BRÅ) och vilka vi valt att definiera som potentiella främjare. 2.4 Disposition I det första kapitlet ges en bild över fenomenet människohandel för sexuella ändamål, här förklarar vi vad människohandel är, hur rekryteringen ser ut, vem som är köparen och offret. Sedan beskriver och diskuterar vi kring de begrepp som används i uppsatsen. I det andra kapitlet presenterar vi syftet, frågeställningar och avgränsningarna kring människohandel för sexuella ändamål. Det tredje kapitlet visar Sveriges lag och regeringens handlingsplan samt uppdraget av länsstyrelsen Dalarna. Det fjärde kapitlet går igenom tidigare forskning som gjorts i andra län i Sverige angående människohandel. Vi redogör även för tidigare forskning i form av en rapport från Roks angående fruimport samt en rapport som gjorts av Brå angående traffickingkedjan. I det femte kapitlet går vi igenom den metod vi använt oss av under arbetets gång. 15

16 I det sjätte kapitlet går vi igenom den teoretiska utgångspunkten vi valt i form av Franzéns makttriangel. I kapitel sju presenterar vi resultatet och analysen av kartläggningen bland de potentiella främjarna. I följande kapitel har vi en diskussion kring resultatet. Det nionde kapitlet presenterar en analys av makten utifrån Franzéns makttriangel vilket inbegriper diskurser, resurser och kontexter. Avslutningsvis har vi en sammanfattande diskussion kring människohandel för sexuella ändamål som även innehåller slutsatser och slutord. 16

17 3. DEN SVENSKA LAGEN OCH HANDLINGSPLANEN 3.1 Den svenska lagstiftningen Den första juli 2002 infördes människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott i brottsbalken. Straffområdet utvidgades första juli 2004 till att även omfatta människohandel som sker inom landets gränser samt till människohandel med andra syften att utnyttja såsom tvångsarbete eller organhandel. 28 Brottsbalken 4 kap 1 Den som, i annat fall än som avses i 1, med användande av tvång eller vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd med en person, och därigenom tar kontroll över personen, i syfte att personen skall 1. utsättas för brott enligt 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6, utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål, 2. utnyttjas i krigstjänst eller tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd, 3. utnyttjas för avlägsnande av organ, 4. på annat sätt utnyttjas i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Detsamma gäller den som i sådant syfte som anges i första stycket, 1. till annan för över kontrollen över en person, eller 2. från annan tar emot kontrollen över en person. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år skall dömas för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första-tredje styckena mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Lag (2005:90) Regeringens handlingsplan Prostitution och handel med människor för sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för de utsattas möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter, för social jämlikhet och för jämställdhet. I första hand drabbas kvinnor och flickor men även män och pojkar utnyttjas. Studier visar att det framförallt är män som köper sexuella tjänster. Insatser för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål måste göras utifrån ett rättsligt, socialt och jämställdhetsperspektiv och ha sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Handlingsplanen omfattar fem insatsområden som är viktiga var för sig men som också kompletterar och stärker varandra Ibid

18 Insatsområden är: Ökat skydd och stöd till utsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Ökad nationell och internationell samverkan Ökad kunskap 31 Här har vi sammanfattat de åtgärder som gäller för förebyggande arbete, samverkan och kunskap. Åtgärder i handlingsplanen för stärkt förebyggande arbete är: Utvärdera och utveckla insatser riktade till sexköpare Utvärdera och utveckla insatser riktade till personer i prostitution Stärkt förebyggande arbete bland ungdomar Utbildning riktad till personal som arbetar med ungdomar Metodmaterial för verksamhet riktad till barn och ungdomar Fortbildning för personal i grund- och gymnasieskola Insatser för kvinnor inom kriminalvården Utbildning och stöd för arbete med etiska riktlinjer inom statsförvaltningen Stöd till frivilligorganisationers verksamhet 32 Åtgärder i handlingsplanen för ökad nationell och internationell samverkan är: Stärkt regional samverkan Stärkt nationell samverkan Stärkt internationell samverkan kring barn Stöd till samarbete i Östersjöregionen Tydligare människohandelsperspektiv i utvecklingssamarbetet Vidareutveckling av Svenska Institutets informationsarbete 33 Insatser i handlingsplanen för ökad kunskap är: Särskilda medel för ökad kunskap Undersökning om homo-, bisexuella och transpersoners situation Studie om ungdomars erfarenhet av och attityder till sexuell exploatering och exponering Ökad kunskap om sexuell exploatering av flickor och pojkar Undersökning om attityder till sexköp Uppdraget från länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län har regeringens uppdrag att genomföra insatser för stärkt regional samverkan för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt öka skyddet och stödet till utsatta. Ett mål är att informera om prostitution och människohandel för sexuella ändamål, om gällande lagstiftning och vart man kan vända sig om man tror att någon är utsatt. I samverkan med polisen har länsstyrelsen med det syftet under året genomfört utbildningar för deltagare från Ibid. 34 Ibid. 18

19 branscher som kan komma i kontakt med prostitution och människohandel. Utbildning har även genomförts för deltagare från kommunernas socialtjänst, sjukvården och ideella organisationer, vilka kan komma i kontakt med personer utsatta i prostitution och människohandel. 35 Vi har fått i uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna att göra en fallstudie kring människohandel för sexuella ändamål i Dalarnas län. Vi har valt att fokusera på de företag som vi ser som potentiella främjare. Företag vi riktat in oss på är sådana som tänkas komma i kontakt med detta såsom bostadsbolag, taxibolag, hotell samt restauranger. Länsstyrelsen kommer att använda sig av detta som underlag för att se vad det finns för behov av kunskap och samverkan, hur beredskapen och erfarenheterna ser ut och på så sätt få en bild av vilka resurser som bör samordnas

20 4. TIDIGARE FORSKNING Det finns tidigare forskning inom människohandel för sexuella ändamål. En kartläggning om förekomsten och motkrafterna har gjorts i Värmlands län. Angående företags erfarenheter, beredskap, kunskap och samverkan har liknande undersökning gjorts i Kronobergs län. Vi tar även upp en rapport Fruimport skriven av Roks samt en rapport gjord av Brottsförebyggande rådet. Vi anser att den tidigare forskning vi valt att ta med är av vikt för att belysa människohandel för sexuella ändamål. Vi kommer även att beröra denna forskning i diskussionen. 4.1 Kronobergs län Kronobergs län har genom enkäter och intervjuer med nyckelpersoner kartlagt människohandel för sexuella ändamål i Kronobergs Län. Detta var frågeställningarna: Vilka erfarenheter har de berörda aktörerna av människohandel för sexuella ändamål i Kronobergs län? Vilken beredskap finns idag hos berörda aktörer i Kronobergs län vid förekomst av människohandel för sexuella ändamål? Hur ser samverkan ut mellan de olika berörda aktörerna i Kronobergs län? Vilka kunskaper finns idag om människohandel för sexuella ändamål hos berörda aktörer i Kronobergs län? Kronobergs län vände sig i sin kartläggning till behandlare (såsom landstinget, privatläkare och mottagande av asylsökande), frivilligsektorn(jourer, kyrkor/ religiösa samfund), myndigheter (kommunernas individ och familjeomsorg, Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten) samt näringsbranschen (bostadsbolag, hotell, restauranger och taxibolag). Kartläggningen visade att det förekommit starka misstankar om att ha stött på kvinnor som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål inom nästan alla aktörsgrupper. Aktörsgrupperna anser sig ha stött på närmare 45 situationer där man misstänkt människohandel för sexuella ändamål i Kronobergs län. Väldigt få av dessa misstankar har nått fram till polisen och inga förundersökningar har inletts. Det varierade i hur berörda de olika aktörerna upplevde sig vara av människohandel för sexuella ändamål. Många av de som arbetade med mottagande av asylsökande, polis, privatläkare och åklagare upplevde sig berörda av denna problematik. Majoriteten av de inom frivilligsektorn och näringsbranscherna kände sig inte direkt berörda av människohandel inom sin verksamhet Fruimporten fortsätter Om kvinnor som utsätts för våld i anknytningsrelationer Kinesiska Chang-Ngo och hennes dotter blev misshandlade av en svensk man som hon träffat på internet. Leena från en före detta Sovjetstat blev våldtagen framför ryska porrfilmer. Iranska Arizou tvingades att stå ut med sexuellt våld och misshandel under prövotiden för att få uppehållstillstånd. 37 Enlig riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks rapport 2/2010 om fruimport beviljades kvinnor uppehållstillstånd 2009 på grund av anknytning dvs. genom att de hade en relation med en person bosatt i Sverige. Prövotiden var ofta tidsbegränsad på 2 år då relationerna var nyetablerade. Om en anknytningsrelation avbryts innan prövotidens slut skall den sökande utvisas ur landet enligt utlänningslagen. Det finns en möjlighet inskrivet i

21 lagstiftningen att den sökande kan beviljas uppehållstillstånd bland annat om förhållandet avslutats pga. att den sökande eller dennes barn utsatts för våld i relationen. Kvinnojourer och andra aktörer vittnar dock om att det i praktiken är mycket svårt att få uppehållstillstånd på grund av detta kvinnor kontaktade Roks kvinnojourer under 2009 på grund av att de utsatts för våld i sin anknytningsrelation, vilket visade en ökning mot tidigare år. Att utsättas för våld av sin partner är något som oftast fåt långsiktiga konsekvenser för de drabbade för bland annat den psykiska och fysiska hälsan, yrkeslivet, sociala relationer och privatekonomi. För de personer som saknar permanent uppehållstillstånd försvåras situationen ytterligare pga. den så kallade 2- årsregeln. 39 Enligt Roks har många aktörer, där ibland kvinnojourer under många år sett dessa brister i samhällets hantering gällande denna grupp av kvinnor samt gett förslag på förändring. Lagförändringar har skett under åren, både på gott och ont. Roks menar att det idag finns en ohållbar situation på individ och systemnivå där enskilda människor drabbas oerhört illa och där Sverige inte tillförsäkrar sina invånare skydd och stöd enligt de nationella och internationella åtagandena. Det finns enligt Roks billiga medel att ändra den situation och att det enbart är en fråga om politisk vilja. Det behövs tre saker för kvalitativa förbättringar: kunskap, resurser och vilja. Roks anser att politikerna idag innehar kunskap och resurser för att lösa denna problematik. De hoppas att viljan hos politikerna också finns där för att genomdriva en förändring. 40 Vad är fruimport enligt Roks? Begreppet fruimport används för att beskriva situationen där en svensk man inleder en relation med en utländsk kvinna i syfte att utnyttja henne - som arbetskraft eller hushållerska, för uppassning och/eller sex. Detta förhållande kännetecknas av en stor maktobalans mellan mannen och kvinnan. Kvinnan befinner sig i en mycket utsatt situation på grund av att hon ofta Saknar kunskap om sina rättigheter i Sverige Har små eller inga nätverk då hennes enda förankring i landet är mannen Har lämnat allt i hemlandet och riskerar repressalier om hon återvänder Lever med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och riskerar utvisning om relationen bryts. 41 De flesta relationerna mellan svenska män och utländska kvinnor har inget att göra med fruimport. Att Roks väljer att använda detta begrepp trots att det riskerar att skapa en bild av dessa kvinnor som passiva offer- vilket de inte är, grundas på två skäl: Dels att de ännu inte vet vad dessa kvinnor själva önskar kalla sig och dels tydliggör begreppet att det handlar en relation som inte bygger på det jämställdhetsideal som idag är norm i vårt samhälle. Andra begrepp som man kan stöta på kan vara: hämtfru, köpefru eller postorderfru. Med svensk man avses man som bor och är etablerad i Sverige. Enligt kvinnojourernas erfarenhet kan både män med svensk och utländsk bakgrund gör sig skyldiga till fruimport. Det finns dock skillnader, män med svensk bakgrund hämtar oftast kvinnor från sydostasiatiska länder som de träffat under resor eller genom kontaktförmedlingar. Män med utländsk bakgrund gifter sig ofta med kvinnor från sina hemländer som de mött under besök där eller ibland efter visst 41 arrangemang från familj och släkt Ibid. till-jourerna Ibid

22 Med svensk bakgrund avses personer vars båda föräldrar är födda i Sverige. Med utländsk bakgrund avses dels personer som är födda utomlands och har invandrat till Sverige, dels personer som är födda i Sverige och harminst en utrikes född förälder. Det gemensamma för dessa män är att de beskrivit en tillvaro i Sverige som i praktiken är helt annorlunda. Männen har lovat dem ett gott liv i Sverige, han kan ha visat bilder på sitt stora hus, berättat om sitt välbetalda arbete samt lovat försörjning både för kvinnan och hennes familj och släkt. Kvinnorna som Kvinnojourerna berättar att de ibland upplevt att det funnits uppriktiga känslor, ibland att de flyttat för att trygga sin och/eller sina barns välfärd. 43 När de anländer till Sverige visar det sig att förhållandena inte är som utlovat och beskrivet. Mannens sätt mot kvinnan förändras snabbt, han börjar kritisera hur hon ser ut, hur hon klär sig, hennes beteende. Han hindrar henne från att lära sig det svenska språket, utbilda sig, skaffa arbete, utveckla fritidsintressen, hitta vänner eller på andra sätt etablera sig i det svenska samhället. Mannen undanhåller henne information om vilka rättigheter hon har i Sverige och hotar med utvisning från landet om hon inte gör som han säger. 44 Mannen kan kontrollera henne ekonomiskt genom att kontrollera hennes inkomster eller skriva över lån på henne. Kvinnorna som jourerna mött har förutom det ovan nämnda även utsatts för fysiskt och sexuellt våld av mannen. Inte sällan finns barn med i bilden och även de drabbas av våldet, antingen genom att se och/eller höra sin mamma utsättas för våld eller genom att själv bli utsatta. 45 För kvinnorna i denna situation är det svårt att avsluta relationen. Dels riskerar hon såsom många andra kvinnor som utsätts för fysiskt och psykiskt våld att successivt brytas ned av sin partner och tro att hon förtjänar denna behandling dvs. normaliseringsprocessen. Kvinnan står ofta mycket ensam och utan kunskaper om vilka rättigheter de har i Sverige. Många kvinnor upplever också en tacksamhetsskuld till mannen då han räddat henne från de ofta sämre omständigheterna i hemlandet, vilket männen också kan vara tydliga med att påpeka. Den största svårigheten för kvinna är att hon saknar permanent uppehållstillstånd vilket innebär att hon normalt ska utvisas när relationen avbryts innan prövotiden för det tidsbegränsade uppehållstillståndet löpt ut. 46 Begreppet våldets normaliseringsprocess myntades av professor Eva Lundgren och beskriver våld i nära relationer som en process där gränserna för vad som uppfattas som normalt stegvis förskjuts. Våldet är något som smyger sig på ; det börjar inte med fysiskt våld utan med negativ mental påverkan i form av kritik, kontrollbehov och svartsjuka. Bitvis trappas övergreppen upp och blir allt allvarligare i form och omfattning. Parallellt internaliserar kvinnan mannens motiv för våldet hennes brister och båda två kommer därmed att skuldbelägga kvinnan för våldet. 47 De kvinnor som vänder sig till jourerna har oftast tre alternativ: Att återvända till hemlandet, vilket oftast beskrivs som en omöjlighet för kvinnorna då de kan ha sålt alla sina tillgångar och rädslan för att bli socialt stigmatiserade och få ännu 43 Ibid. 44 Ibid Ibid. 47 Ibid. 22

23 sämre möjligheter att försörja sig själva. Kvinnor från hederskultur riskerar att förskjutas eller tom dödas, dessa kvinnor har dock ofta asylskäl men vet sällan om det själva. Att stanna i relationen och stå ut tills prövotiden gått ut i hopp om att beviljas permanent uppehållstillstånd vilket man får behålla även om man skiljer sig. De riskerar dock att mannen slänger ut henne innan prövotidens löpt ut, dessa män anmäler ofta till migrationsverket att förhållandet är avbrutet och att kvinnans skäl för att stanna brutits. Ansöka om fortsatt uppehållstillstånd eller asyl. Huvudregeln när anknytningsförhållandet avslutas är att kvinna skall utvisas, men avslutas den främst pga. våld finns skäl att sökanden beviljas fortsatt uppehållstillstånd. (UtlL 5 kap 16 ). Dock finns ett antal villkor kring våldet, beskrivna i lagens förarbeten, vilket innebär att få kvinnor lyckas beviljas uppehållstillstånd på denna grund. 48 Serieimport är något som flertalet kvinnojourer har stött på. Kvinnojourerna har mött många kvinnor som visat sig haft en anknytningsrelation med samma man. Mannen har då avslutat relationen innan permanent uppehållstillstånd beviljats för kvinnan och inleder en ny relation med en annan kvinna kort därefter, oftast från samma land och avslutar även denna relation likt den första och så forstätter det. Roks menar att det tycks finnas män som sätter fruimport i system Sexuell människohandel i Sverige kartlagd Brottsförebyggande rådet har kartlagt hela traffickingkedjan för att få en helhetsbild över människohandeln, kartläggningen innebär männen som köper sex, rekryteringen av kvinnorna, de kriminella grupperna som står bakom och medhjälparna som underlättar arbetet. Alla delar i kedjan är viktig för att förstå och kunna bekämpa människohandeln. Brå talar om att det inom traffickingkedjan finns många aktörer, både illegala och legala som har olika roller och uppgifter, allt från att rekrytera kvinnorna i deras ursprungsländer till att ordna bostad i Sverige samt utforma annonser och transportera dem till kunderna. Människohandeln skulle inte kunna fungera om inte alla aktörerna i kedjan deltog, säger Malin Forsman, författare till en av rapporterna. I rapporten skiljer man mellan profitörer och främjare. Profitörer är kopplare, människohandlare eller rekryterare som gör en vinst på verksamheten. Främjarna är personer som medvetet eller omedvetet medverkar i processen, det kan röra sig om taxichaufförer, busschaufförer, restaurang- och hotellpersonal, lägenhetsuthyrare, etc. - Ett sätt att bekämpa trafficking är om fler på den legala marknaden får upp ögonen för hur människohandeln ser ut, förklarar Malin Forsman. De är många gånger inblandade utan att veta om det, men om de lär sig att vara mer observanta skulle det kunna leda till fler tips till polisen Ibid. 49 Ibid