Nya samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen

Transkript

1 Nya samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen Rebecca Stenberg Centrum för forskning om räddning och responssystem Linköpings Universitet

2 Innehåll Samverkan - State of the art i räddnings- och responsbranschen Samverkan, integrationsgrad och transaktionskostnader Fallstudie: Samverkansformer i räddning och respons CARERs samverkansforskning Framöver Pågående carer-projekt 2

3 Rebecca Stenberg, tel FD Psykologi, lektor i företagsekonomi Linköpings universitet Styrelseledamot Centrum för tvärvetenskaplig forskning om räddning och respons CARER, Linköpings universitet. 3 Forskningsprojekt: Alarmering framtida forskningsfrågor Trygghetens nya former för och med äldre Samverkansformer inom räddning och respons Organisering av trygghet i samhällets tjänst Effektivitet i räddningstjänst Trygghet i glesbygd Utvärderingar av samhällsprojekt Socialt entreprenörskap Nya aktörer i första respons Friluftssäkerhet Organisationslogik i samverkan/imaginära organisationer rebecca.stenberg@liu.se, CARER 3

4 Utmaningar att hantera Medborgaren har större eget ansvar men förstår man det och kan man ta det? Globaliserade och gränsöverskridande hotbilder Planers och verklighetens varierande överensstämmelse ingen nyhet men inte löst Ökande urbanisering och ökande avfolkning Ökande migration och kulturella skillnader Åldrande befolkning Medborgargarden eller nya aktörer? Konsekvenser av klimatförändringar, mer extrema väder 4

5 Vad är samverkan? Flera personer/organisationer/sektorer integrerar/kombinerar/koordinerar resurser/kunskaper/aktiviteter För att åstadkomma något man bestämt sig för/man inte kan åstadkomma själv Nuremberg chronicles Noaks ark ett samverkansprojekt? Med andra ord börjar samverkan på skadeplatsen ofta långt innan skadan uppstår och slutar ibland inte förrän långt efteråt 5

6 Samverkan en mångfald av utveckling Kris-samverkan Sambruk och kommunikations- och samordningscentraler (KSC) Samlokalisering SMS Förstärkt medmänniska, I Väntan På Varandra FIP, CIP Nya aktörer Lokalt samhällsbyggande Nationella satsningar och internationella exempelvis mot organiserad brottlighet SAR-organisationen 6

7 Vad är gemensamt i den här utvecklingen? Organisatoriska innovationer En ny syn på vad (vem) som är en resurs och var den ska/kan finnas En delvis förändrad syn på respons- och räddningsaktörernas roll i samhället och därmed uppgiftsfokus Att förhålla sig till olika perspektiv, transaktionskostnader och integrationsgrad Utveckling av samverkansbegreppet från ett plåster för alla sår till anpassade strategier för olika ändamål 7

8 sidesourcing insourcing Resourcing? Vem och vad är en resurs? Exemplet SAMBRUK samhällets resurser och sen? Räddningsaktörer i och utanför räddningssystemet SMS-projekt Resurser baserade på expertis, på tillgänglighet, på kostnader eller på geografisk placering? Vems resurser? Knäckfrågor: Hur Identifierar vi resurser? Hur mobiliserar/hanterar vi resurser? Ex vem bekostar någon annans utbildning eller när ska vi ha ett möte? 8

9 Samverkan på området blir olika saker från olika perspektiv Krishantering Mobilisera koordinera resurser Räddnings-perspektiv Skydd, skadebekämpning, livräddning Folkhälsoperspektiv Självskydd, trygghet Olika tidsskalor Olika aktörer Olika mål Olika medel Olika problem Brottsförebyggande Kontroll, säkerhet, skalskydd 9

10 Trygghet Kunskap Regler Info Lagar Brottsförebygg Förebygga Övervaka Tillsyn Kontroll Bevaka Vad ingår i ditt jobb? Var ingår samverkan? Triage Vård Transportera Bedöma Initiera Koordinera Leda Räddning Släckn SAR Miljöräddn Söka Stoppa Efter Ännu mer efter Lärande för vardagen Eftervård Rehab Omsorg Öva Eftersläck I vardag Före På skadeplats Försäkringsfrågor Sanering Utreda Ansvar Öva Utvärdering Öva MMM 10

11 Paradox Just det att vi gör olika saker, har olika uppdrag, olika metoder och olika perspektiv gör att vi kompletterar varandra i samverkan Exakt samma faktorer gör det svårt att samverka eftersom våra respektive referensramar, uppdrag och lagstiftning inte riktigt stämmer överens speciellt besvärligt blir det när det gäller olika syn på kostnader. Där det glappar måste man överbrygga det ger transaktionskostnader ju fler glapp ju högre transaktionskostnader Transaktionskostnader är alla typer av kostnader förenade med att förena eller koordinera kunskaper och aktiviteter för ett gemensamt/koordinerat output. Det kan tex vara tid, resurser, teknik och människor som går åt för att hantera skillnader i synsätt, metoder, kunskaper, utrustning. 11

12 Transaktionskostnader Ju mer standardiserad verksamhet, ju mer specialiserade funktioner, ju fler skarvar mellan var och ens bitar för att få ihop helheten, och ju knepigare att kombinera över skarvarna och risk för att kombinationen haltar och ju större risk att någon bit är ingens Inringaren Den nödställde Patienten Målsägaren Den saknade Patienten Klienten Den räddade Brukaren Medborgaren Den åtalade Kunden Försäkringstagaren Den äldre personen Internen. 12

13 Hög integration Låga transaktionskostnader Samverkan - grad av integration: Integrerad/gemensam verksamhet baserad på gemensamma mål Bred långsiktig lokal samverkan om många frågor med/mellan Polis, Rtj, Socialtjänst, Skola Sammanslagna resurser för mer effektiv egen verksamhet/gemensamt resultat Tex via gemensam kommunikations- /ledningscentral eller samlokalisering Kombinering/koordinering av helt skilda verksamheter för specifika kombinationer i tid eller rum Låg integration Hög specialisering Höga transaktionskostnader Smal riktad myndighetskampanj med ett smalt syfte, tex bekämpa viss typ av brott hela landet Mobilisera alla för krishantering, sjöräddningasinsats 13

14 Samverkansformer för räddning och respons 2013 (Finansiering MSB och Södertörns brandförsvarsförbund) Varför brann det inte mer i Södertälje? Samverkan kring social oro i Södertälje; Södertörns brandförsvarsförbund, polisen, kommunen. Både lokal samverkan och nationellt initierad satsning mot organiserad brottlighet Trygghetens hus Samordning som samlokalisering för krisberedskap och räddning Jämtland räddningstjänstförbund, polisen, åklagarmyndigheten, länsstyrelsen, JLL kriminalvården, tullverket, SOS-Alarm, Kyrkan. SMS-projektet Förstärkt medmänniska i Medelpads räddningstjänstförbund och bybor i Medelpad. Sjöräddning intersektoriell behovsdriven samverkan om räddning mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, KBV och andra på sjön. 14

15 Exempel och förslag på samverkan som: Länk till rapporten Samverkansformer i räddning och respons exempel och förslag Lokal marknad Kontinuitet. Långsiktiga relationer Bred och mångfaldig Konkreta samarbeten Gemensam utveckling Strategisk hierarki Tydligt avgränsat syfte och struktur Formell, i tur och ordning Enligt regler o uppdrag Specialiserade insatser där var o en har sin tydliga roll Nodorganisation eller temporärt nätverk Samverkan mellan helt olika specialiserade aktörer när behov uppstår Förutsättningar skapas i förväg 15

16 Tre olika samverkansformer för olika ändamål Samverkansformer Aktörer Långsiktig lokal integrativ samverkan Lokala räddningstjänster, polis, kommun, skola, socialtjänst Myndighetssamordning med gemensamt mål Samlokalisering Regionala/nationella myndigheter Tillfällig koordinering och samverkan, krissamverkan Professionella och frivilliga, över alla sektorer Var finns resurserna? Insourcing Outsourcing Crowd sourcing Integrationsgrad Hög Låg Växlande Specialisering Medel Hög Växlande Transaktionskostnader Låga Höga Växlande Passar ihop med Framgångsfaktor Utmaning/risk Delegerad, långsiktig lokal verksamhet med hög grad av flexibilitet och anpassning. Integration, kontinuitet Gemensamma mål, se sin roll i samhället Förtroendekris Byråkratisering Industriell produktion Kvalificerade system för t.ex. kunskap eller sjukvård Var o en inom sitt uppdrag, Timing/koordinering, Försök till integration Krav på anpassning Multidisciplinära temporära team Ideella insatsverksamheter Lokal mobilisering Ledning över sektorsgränser. Uthållig struktur Leveranssäkerhet 16

17 CARER - Centrum för forskning om räddning och responssystem Satsning av Linköpings universitet och MSB för forskning inom respons- och räddning Tvärvetenskaplig forskarmiljö: teknik, logistik, samhällsvetenskap, katastrofmedicin, informatik, nationalekonomi, folkhälsa Nära samverkan med responsorganisationer och myndigheter, näringsliv Praktiknära forskning, uppdragsforskning Utbildningar, plan för master Fokusområden: Samverkan med nya aktörer Systemsamband tex lärande organisation (Alarmering/koordinering) 17

18 Urval av projekt av relevans Kostnads-och nyttoanalys av användningen av nya förstainsatsaktörer inom räddningstjänsten Integration av frivilliga aktörer i dynamisk resurshantering vid räddningsinsatser Ansvar, mål och samverkan på skadeplats (ambulans, räddningstjänst och polis) Organisering av trygghet i samhällets tjänst Innovativ organisering av samverkan rtj-htj Samverkansformer för räddning och respons Bekämpning av storskaliga bränder med ny teknik och utrustning för förstainsatsaktörer (EU projekt) Uppdrag från responsorganisationer allt viktigare! Ex: Södertörns Brandsvarsförbund, SOS Alarm 18

19 Framtiden då? Teknikutveckling driver på organisatorisk innovation som kan styras mot fragmentering eller integration. Utveckling av SMS och självskydd - När ett barn försvinner på Lomma Beach ska det plinga till i varannan telefon Varumärke - Tillsyn ska vara ett gemensamt intresse! Hur dagis rankas i brandskyddsligan är marknadsföring! Komplexa frågor kan inte lösas av en aktör i taget - Hur många torrkokningar behövs innan vi lägger samman samhällets resurser? På sikt en ny roll för räddningstjänst mot samhällsbyggande och samhällstjänst som omfattar räddning ställer krav på väldigt bra överblick. 19

20 Några forskare och pågående forskning med samverkansrelevans i eller knuten till CARER: 20

21 Särskild sjukvårdsledning och samverkan Gemensamt ansvar och mål vid samverkan på skadeplats Arbetsbelastning och lägesförståelse i sjukvårdsledning Kunskaper och stödsystem för triage Träningskoncept för ledning och samverkan Carl-Oscar Jonson, PhD, forskningskoordinator carl-oscar.jonson@lio.se Katastrofmedicinskt centrum 21

22 Effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet (ESKORT) Syftet med projektet är att bidra till en ökad säkerhet och trygghet i Norrköpings kommun genom att skapa förutsättningar för att fler kommunala resurser på ett effektivt sätt ska kunna medverka vid akuta olyckor och relaterade händelser Metod Hitta grupper och uppgifter Teknik för positionering och utarmning Framtagande/anpassning av smartphoneapp Fastställande av potential med sambruksprojektet Kontrollerad, mätbar övning Kontakt: Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson@liu,se, Wikipediafakta: Eskort är en person eller personer eller föremål som följer med annan (viktig) person eller viktigt föremål som skydd (och sällskap). 22

23 Integration av frivilliga aktörer i dynamisk resurshantering vid räddningsinsatser Undersöka hur system och metoder för dynamisk resurshantering kan utvecklas till att inkludera frivilliga aktörer och hur dessa därmed kan positioneras, larmas och delta i räddningsinsatser. Fallstudie frivilliga i glesbygd (Medelpad) Teknikstöd från DRH (Dynamisk Resurshantering) och DYRK (Dynamisk Planering av Responssystemet i Kommunen) elina.ramsell@liu.se 2 23

24 24

25 25

26 26

27 Fotografier i huvudpresentationen från: Pressbild Rebecca Stenberg Johan Mårtensson Katarina Jouper Maria Wolmesjö Trygghetens hus Medelpads räddningstjänstförbund Södertörns brandförsvarsförbund Michel Wolgemut, Wilhelm Pleydenwurff Tinky's kakblogg!: Prinsesstårta tiiinky.blogspot.comwww.nyteknik.se- Läs mer på: nyhetsbrev CARER rapportserie anmäla till e-postlista (carer@liu.se) 27