Årsredovisning 2012 HSB Värmland

Transkript

1 Årsredovisning 2012 HSB Värmland

2 HSB Värmland, årsredovising 2011 Grafisk form: HSB Foto: Öivind Lund, HSB Värmland Tryck: Just Nu, Karlstad Papper: Multidesign 300/150 g (uppfyller miljökraven för svanenmärkning)

3 Verksamhetsbeskrivning VD har ordet 4 Det här är HSB 6 Miljö- och kvalitetsarbete 8 affärsverksamheten 10 Fastighetsenergi 11 Fastighetsutveckling 12 Koll på ekonomin 13 Skötsel i dialog med kunden 14 Underhåll för hållbarhet 15 Nyproduktion 16 Medlemsverksamheten 18 Vikten av medlemsnytta 19 Medarbetare 20 Gemensamt engagemang 21 HSB Värmlands arbetsledare 22 Styrelsen Föreningsstyrningsrapport 24 Förvaltningsberättelse 28 Resultatutveckling och förändring av den finansiella ställningen 30 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 34 Tilläggsupplysningar och noter 35 Revisionsberättelse 47

4 4 Årsredovisning HSB Värmland 2012 VD har ordet: engagemang och Stort hjärta Att vara en del av HSB innebär något mer än att bara ha en bostad, vara anställd i ett företag eller ha ett uppdrag som förtroendevald. Inom de olika delarna av HSB finns människor med ett stort hjärta och ett stort engagemang. Givetvis är det också tack vare alla dessa fantasiska människor som det också tydligt känns att HSB - som organisation, har ett stort hjärta. Detta tar sig många olika uttryck både inom den egna verksamheten och i samhället utanför. Ett område som är en viktig del av vårt samhälle, är unga människors möjligheter att bli en del av arbetslivet och kunna bidra till vår gemensamma framtid. Från HSB s sida har vi valt att aktivt vara med att bidra till detta. Under 2012 har vi erbjudit olika typer av praktikplatser för ungdomar som behöver få in en fot i arbetslivet. Det har varit både personer som har behov av praktik i sin utbildning och andra unga som behöver komma in på arbetsmarknaden. En annan del i att orientera sig rätt i arbetslivet handlar om nätverk. Därför ställer flera medarbetare på HSB Värmland upp som mentorer för unga personer. Vi delar med oss av våra erfarenheter och kontakter och kan förhoppningsvis hjälpa till att öppna någon dörr på glänt. Vi har också fortsatt att ha aktiviteter för vår fadderklass på Rudskolan. Det är ett härligt gäng som är väldigt intresserade av att få en inblick i arbetslivet. För att Värmland ska fortsätta utvecklas, behöver vi hjälpas åt att ge duktiga ungdomar möjligheter att skapa sig ett bra liv och stanna kvar i länet. Ett annat tecken på det engagemang som finns i organisationen är alla de Julänglar som samlade in leksaker, pengar och mat till barnfamiljer som annars inte skulle ha råd med något julfirande. Det var en imponerande insats från många medarbetare och bostadsrättsföreningar som spred stor glädje. Dessutom kanske inte alla känner till att den som är medlem i HSB bidrar med två kronor av sin medlemsavgift till Kooperation Utan Gränser. Pengarna går till utveckling av bostadskooperativ i kåkstäder i Afrika, Asien och Latinamerika. Alla kan inte göra allt för alla, men alla kan göra något för någon. Inom HSB har förtroendevalda en viktig roll. Det är imponerande att se det engagemang som finns i styrelser och bland medlemmar för att utveckla och förbättra den gemensamma bostaden. Men det är också ett tids- och kunskapskrävande arbete och ett stort ansvar med betydande värden att förvalta. Medarbetarna på HSB Värmland hjälper därför till att underlätta vardagen för de förtroendevalda och att skapa trygghet i boendet. Dessutom kan HSB-ledamoten erbjuda kontinuitet, erfarenhet och kompetens. Under året har vi inlett en extra satsning på att hitta fler HSB-ledamöter och att erbjuda fler möjlighet till erfarenhetsutbyte för att ytterligare öka nyttan i bostadsrättsföreningen. Det gemensamma ansvaret för vår miljö är ett annat uttryck för det engagemang som finns inom HSB. Vi arbetar aktivt både med att minska vår egen miljöbelastning och att också underlätta för andra att göra likadant. Därför har vi satsat mycket på att erbjuda tjänster inom energieffektivisering. De som väljer att minska sin energiförbrukning får både bättre ekonomi och en bättre miljö. Som ett led att skapa trygghet inom HSB får våra medarbetare regelbundet utbildning i hjärt-lungräddning och i brandkunskap. De som anlitar HSB Värmland kan känna sig trygga i att det då också finns en person närheten som kan rädda liv om det skulle behövas. Att skapa olika mötesplatser och former för gemenskap är också en betydelsefull del i det goda boendet. För att bidra till detta har vi bl.a. haft flera Öppet hus och ett gemensamt Luciafirande med Värmlands Lucia och Söt Likör. Även Friska Karlstad har varit en populär aktivitet som vi fortsätter med. Parallellt med allt det positiva som sker inom HSB, möter vi också svårigheter och utmaningar har varit ett år som präglats av en svag konjunktur, hård konkurrens och betydande personalförändringar. Vi har dessutom investerat mycket tid i att forma nya tjänster med syfte att öka kundnyt-

5 5 ta och service. Men vi har också upplevt framgång med våra satsningar på energieffektiviseringar, som kommer att bära frukt de kommande åren. och framgångsrik! Att ha ett stort hjärta och engagemang är en grundinställning som genomsyrar HSBs olika delar, både i det affärsdrivande företaget och i vårt ansvar för omgivningen. Ett sådant engagemang gör det också lättare och roligare att möta de utmaningar som vi då och då ställs inför. Jag vill framföra mitt varmaste tack till alla medarbetare, förtroendevalda, medlemmar och kunder för ert arbete och engagemang. Det är ni som skapar HSB och gör verksamheten värdefull Annette Björkman vd HSB Värmland

6 6 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Det här är HSB: En kooperation för det goda boendet HSB är en kooperativ organisation som ägs av sina medlemmar. En kooperation är en fristående sammanslutning av människor som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala, kulturella behov och önskemål. Gemensamt ägande Gemensamt ägande och demokratiskt styre är grundstenarna. Ekonomisk vinst är inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa medlemsnytta. Vinsten återinvesteras i verksamheten för att göra den ännu bättre. Det goda boendet HSB skapar tillsammans med sina medlemmar det goda boendet. Idén är att människor äger sitt boende tillsammans med andra. HSB bygger nya bostäder med bostadsrätten som boendeform. Bosparare sparar på ett sparkonto till ett framtida boende i en bostadsrättslägenhet och samlar samtidigt poäng till en nyproducerad HSB-lägenhet i hela landet. Tillsammans med våra intressenter utvecklar vi det goda boendet. Det innebär att vi försöker hitta mark för nya bostäder, skapa vackra och funktionella hus samt utveckla vårt tjänsteutbud. För att garantera den ekonomiska säkerheten när en bostadsrättsförening är färdigbyggd, finns HSB kvar genom trygghetsgarantin, som innebär att vi tar ansvar för osålda bostadsrättslägenheter. Påverkan HSB påverkar aktivt beslutsfattare för att uppnå rättvisa ekonomiska villkor för bostadsrätten och för att villkoren för boendet skall vara lika oavsett upplåtelseform. Organisationen Vi har vår styrka i att kombinera lokalt självbestämmande med en demokratisk samverkan i tre led. De tre leden är bostadsrättsföreningen, HSB-föreningen och HSB Riksförbund. HSB har totalt ca * medlemmar och HSB Värmland ca Den som är bostadsrättshavare är medlem i någon av landets ca bostadsrättsföreningar. Bosparare, bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar är medlemmar i någon av landets 31 regionala HSB-föreningar varav HSB Värmland är en. HSB-föreningarna är i sin tur medlemmar i HSB Riksförbund. I bostadsrättsföreningen har varje medlem en andel. Vid föreningsstämman väljer medlemmarna en styrelse som ska svara för den ekonomiska och tekniska förvaltningen. För att påverka verksamheten kan medlemmarna skicka motioner till föreningsstämman och sedan vara med och besluta. Medlemmarna väljer även representanter till HSB-föreningens stämma. HSB-föreningen kallar dessa representanter till sin stämma för att bl.a välja den styrelse som skall svara för verksamheten. Även här kan medlemmarna påverka verksamheten genom att skicka in motioner. Slutligen kallas de representanter som HSB-föreningen utsett till HSB Riksförbunds årsmöte eller stämma. HSB bostadsrättsföreningar, privata bostadsrättsföreningar, kommunala fastighetsbolag och privata fastighetsägare anlitar oss för många olika fastighetstjänster av ekonomisk, administrativ och teknisk karaktär. Det innebär att vi sköter avisering av månadsavgifter, löpande bokföring, upprättar förslag till budget och årsredovisning, sköter fastigheternas tekniska funktioner samt håller rent och snyggt. Vi utbildar bostadsrättsföreningarnas styrelser i bl a juridik, ekonomi, miljö och tekniska förvaltningsfrågor. Vi lämnar juridisk och ekonomisk rådgivning samt biträder med byggledare vid om-, till- och ny-byggnationer. Vi strävar också efter att vara en aktiv part i samhället genom miljöhänsyn i förvaltning och vid nyproduktion för att skapa hållbarhet. HSB erbjuder inte bara ett boende utan även en fysisk, ekonomisk och social trygghet som vi skapar tillsammans med våra medlemmar. HSBs Kärnvärderingar Vår verksamhet genomsyras av HSBs kärnvärderingar ETHOS: Engagemang, Trygghet, Hållbarhet, Omtanke och Samverkan. Vår vision Vi är den aktör som har det bästa anseendet när det gäller boende.

7 7 HSB är inte bara boende utan även en fysisk, ekonomisk och social trygghet medlemmar 31 HSB Föreningar HSB Riksförbund Våra mål Vi ska ha nöjda kunder Vi ska ha en lönsamhet som skapar möjlighet till fortsatt utveckling av verksamheten och kompetensen hos våra medarbetare Vi ska stärka vårt varumärke och vår närvaro på marknaden Vårt uppdrag Att i samverkan med våra medlemmar och kunder skapa det goda boendet. Våra viktigaste intressenter är: Våra Medlemmar Våra Medarbetare Våra Kunder Leverantörer och samarbetspartners Samhället lokalt och globalt gemensam kod Vi har också antagit en gemensam kod för föreningsstyrning som utgår från svensk kod för bolagsstyrning, de kooperativa principerna och HSBs värderingar. Kooperativa principer Vi arbetar även efter de internationella kooperativa principerna, som tydliggör vad HSB måste leva upp till för att vara en kooperation: Frivilligt och öppet medlemskap Demokratisk medlemskontroll Medlemmarnas ekonomiska deltagande Självständighet och oberoende Utbildning, praktik och information Samarbete mellan kooperativa föreningar Samhällssyn Kompassen HSB Riksförbunds årsstämma har antagit det gemensamma styrdokumentet Kompassen som är ett gemensamt policydokument inom hela HSB och som beskriver våra värderingar och synsätt. * Uppgift från HSB Riksförbund

8 8 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Miljö- och kvalitetsarbete: Ett stort ansvar för våra kunder Sedan flera år är HSB Värmland kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och I slutändan handlar allt givetvis om att vi skall ha nöjda kunder och att vår verksamhet inte skall belasta miljön på ett allt för negativt sätt. En hel del har hänt under 2012 som bidragit till att vi blivit bättre än året innan menar Per Wikstrand som är miljö- och kvalitetsansvarig. Beskriv kort vårt kvalitets- och miljöarbete - Grundprincipen för allt arbete inom ramen för våra certifieringar är att kunna visa på kontinuerlig förbättring. För att styra verksamheten i den riktningen har vi ett antal processer vars syfte är att se till att vi jobbar på rätt sätt. Varje år görs en revision internt och externt för att gå igenom hur vi arbetar och vad vi gjort för att förbättra de brister som påvisats från tidigare granskning. Ge några exempel på kvalitetsarbete under 2012? - Arbetet med systematiska ronderingar inom fastighetsskötseln under året har visat bra resultat. Kontakten med kunderna blir bättre och vi kan fokusera på att ge förslag på förbättringar istället för att lägga tid på klagomål. Projektet med mobil fastighetsskötare där vi alltid har tillgång till skötselbeskrivningar och möjlighet att återrapportera till kund ser lovade ut. Under året har vi även tagit fram nya tjänster som underlättar för våra kunder. För att bygga på vår kompetens har personalen också genomgått ett flertal utbildningar Har du några exempel på miljöarbetet från 2012? - Arbetet med att få en fossilbränslefri fordonspark har fortgått. Om det finns möjlighet att ersätta gamla fordon med nya som drivs med fossilfria bränslen så gör vi det. Vi kommer även att fortsätta med det under Ytterligare ett bra exempel är vår städutrustning och städmetod där vi inte använder några kemikalier alls. Ett system med torrmoppning som vi är relativt ensamma om att använda och som fungerar väldigt bra. En positiv effekt förutom att det är fritt från kemikalier är att vår personal fått en bättre arbetsmiljö. Under 2012 har vi också, tillsammans med HSB Projektpartner, tagit beslutet att all nybyggnation minst skall klara klassificeringen Miljöbyggnad silver. Berätta mer om Miljöbyggnad - Det är ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Det är förhållandevis enkelt och kostnadseffektivt men ändå väl fungerande för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. En bedömning görs efter uppställda indikatorer och man kan man nå betyget guld, silver eller brons. Kan du ge några exempel på krav som ställs? - Hårda krav ställs på energihushållningen, sunda material, inomhusmiljön, skydd mot buller, fukt och radon. Totalt är det femton indikatorer som vägs samman till ett betyg för hela byggnaden. Vad är fördelen med systemet? - Den mest positiva är så klart att köparna får ett kvitto på att den bostad de flyttar in i håller en hög standard med tanke på miljön. De får låga driftkostnader bra inomhusmiljö och behöver inte oroa sig för byggmaterial som kan påverka hälsan. Några reflektioner inför framtiden? - Vi kommer fortsätta med vårt miljöarbete för att bidra till ett mer hållbart boende. I vissa fall ser vi att våra kunder inte lägger så stor vikt vid detta när de gör upphandlingar utan väljer mer på lägsta pris. Vi vet att flera av våra konkurrenter inte håller samma höga nivå som oss. En önskan är att det blir en självklarhet för våra kunder att lägga stort fokus på hållbarhet avslutar Per. Certifieringssystemet Miljöbyggnad är framtaget av Sweden Green Building Council, en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i byggbranschen.

9 9

10 10 Årsredovisning HSB Värmland 2012 affärsversamheten

11 11 Fastighetsenergi: Attraktiva avtal med snabba resultat Erik Stjärnborg är arbetsledare för HSB Energiservice. Peter Persson jobbar som energikonsult. Under 2012 har försäljningen av energitjänster tagit fart på riktigt och antalet nya avtal har ökat väsentligt. Vad är tror ni är förklaringen till framgångarna? I första hand bearbetar vi kunder som haft kontakt med HSB på ett eller annat sätt tidigare. De flesta kunder vi kommit i kontakt med det senaste året har visat större intresse än tidigare, berättar Erik. Vi har kommunicerat frågor om fastighetsenergi och tjänster under många år så det vi ser nu är nog ett resultat av långt och troget arbete. De tjänster och avtal vi jobbat fram är också väldigt attraktiva, menar Peter. I de flesta fall ger de snabbt resultat och bra besparingar. Vilka tjänster är mest efterfrågade? - Energioptimeringsavtalet ger väldigt mycket till våra kunder. Avtalet är förmånligt då vi garanterar lägre energikostnader för de som tecknar avtalet. Om vi inte sparar det vi garanterat får kunden tillbaka sina pengar. Kunden har med andra ord inget att förlora, men med löfte om energibesparingar har de en hel del att vinna. En viktig del i avtalet är också att vi på många sätt utbildar styrelsen i energifrågor i sin egen fastighet, menar Erik. Vi följer upp driftstatistik varje månad. Vi gör också rapporter med analyser och åtgärdsförslag till styrelsen 2 gånger om året. Vi hjälper styrelsen att få kontroll över en av de faktorer som har störst effekt på ekonomin. Fler tjänster att berätta om? - IMD, individuell mätning av varmvatten, värme och el har blivit allt vanligare. Det finns ett EU direktiv som säger att alla medlemsländer skall ha lagstiftat om individuell mätning innan Lag eller ej - i samtliga fall där vi varit med och installerat IMD har det medfört lägre energiförbrukning, menar Peter. Det är en effektiv åtgärd för att spara energi så förutsättningarna att efterfrågan skall öka de närmaste åren ser bra ut. Antalet OVK -besiktningar (obligatorisk ventilationskontroll) har också ökat det senaste året beroende på kommunernas tillsyn blivit strängare. Kravet på eneriberäkningar i samband med om- och tillbyggnader har även det gjort att vi fått fler uppdrag. Berätta om samarbetet med andra HSB föreningar - Med HSB Kristinehamn har vi ett samarbete som innebär att vi tar ansvaret för energiarbetet i deras föreningar. Under senare delen av 2012 tecknade vi ett flertal avtal om energioptimering. Vi sköter all driftstatistik, beräkningar och rapporteringen till styrelserna. Personalen i Kristinehamn får uppdrag i samband olika åtgärder som beslutas, berättar Erik. Sedan en tid tillbaka för vi även diskussioner med Nordvästra Götaland om hur vi kan hjälpa dem med energitjänster till sina föreningar. Några nyheter inför 2013? - Ja under slutet av 2012 tog vi fram ett nytt koncept för partnering där vi som energikonsulter hjälper kunder med olika upphandlingar. Under samarbetet har vi öppna böcker och redovisar alla kostnader. Detta är delvis nytt för oss, att ta rollen som beställare menar Peter. Vi har redan praktiserat konceptet i några upphandlingar och det är kul att vi fått så snabb positiv respons. Vad är största utmaningen under 2013? - Som alltid är det att hålla hög kvalitet och leveranssäkerhet menar Erik. För att kunna göra det utbildar vi vår personal kontinuerligt och om utvecklingen fortsätter måste vi anställa mer kompetenta energitekniker och konsulter. 130% Ökning av antalet Energioptimeringsavtal 2012

12 12 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Fastighetsutveckling: tryggt och Smidigt med Taggar Nya tjänster och en kontinuerlig koll på vad som händer inom fastighetsbranschen präglar verksamheten inom affärsområdet fastighetsutveckling i HSB Värmland. Tillsammans med Björn Gustafsson som är arbetsledare och affärsutvecklare berättar Per Wikstrand, chef för affärsområdet, om utvecklingen under året. Beskriv kort vad ni menar med begreppet fastighetsutveckling? - Som bostadrättsförening eller privat fastighetsägare har man ett intresse av att få ut det mesta möjliga av sin fastighet, både ekonomiskt och funktionellt. Med utgångspunkt från vilka förutsättningar som ges kan vi hjälpa våra uppdragsgivare att ta bra beslut för att få ut mesta möjliga av sina fastigheter och investeringar. I vissa fall kan vi erbjuda enklare tjänster, i andra kan det innebära längre konsultuppdrag. Har ni sålt något passersystem? - Ja och vi har lämnat många offerter. I takt med att behovet av att byta sina gamla system har vi goda förhoppningar om bra försäljning under Hur ser planerna ut för 2013? - Med ett aktivt säljarbete får fler av våra kunder upp ögonen för att vi jobbar proaktivt inom alla delar av affärsområdet säger Per Wikstrand. Den utveckling vi haft med våra energitjänster under de senaste åren har varit otroligt positiv. Vi har identifierat ett behov och utvecklat tjänster som är attraktiva. Under 2013 kommer vi att fortsätta utvecklingsarbetet för befintliga tjänster och även utveckla nya. Det låter som ett brett arbetsområde? - Fastighetsägande ställer allt större krav på kompetens inom flera områden. Byggnadsteknik, fastighetsenergi, underhåll och ekonomi är några exempel. En utmaning för oss är många gånger att få kunden att förstå att allt hänger ihop menar Björn. Ofta stöter vi på kunder som fått information om någon enskild teknisk lösning. Om man bara fokuserar på en sak missar man ofta de positiva effekter man kan få inom andra områden. Det är bättre att fokusera på att köpa en hel funktion istället för en enskild teknisk lösning. Kan ni ge något konkret exempel? - Under 2012 tog vi fram ett helt nytt koncept för passersystem. Bakgrunden var att många av våra bostadsrättföreningar har gamla lösningar med lås, porttelefoner och portkoder. Det händer att portkoder kommer ut till fel personer vilket ger en sämre trygghet för de boende. Med den tjänst för passersystem vi tagit fram får man inte bara en bättre trygghet. Med låstaggar kan man ge exempelvis hantverkare tillfällig access, man kan boka tvättstugan och all administration sköts av HSB. Vi har lagt fler funktioner i ett och samma system och förenklat nyckeladministrationen.

13 13 Koll på ekonomin: Tillgängligheten - ett måste i framtiden Under många år har vi haft en stabil verksamhet inom administrativ förvaltning, med nöjda kunder och gott resultat, berättar Mats Eriksson som är förvaltningschef. Tillsammans med Gunilla Skau, som är ansvarig för Webbhero, berättar han vad man gjort under året för att fortsatt kunna erbjuda attraktiva tjänster. Berätta om utvecklingen av webbhero - Första versionen av Webbhero kom 1998 efter ett samarbete mellan oss och Karlstadföretaget Stamford. Man kan säga att vi tillsammans med Stamford tog initiativ till och la grunden för det ekonomisystem som många HSB-föreningar använder idag, berättar Mats. Anpassningen till ett webbgränssnitt såg vi som avgörande för att skapa bra tillgänglighet och hög servicegrad för våra kunder. Efterfrågas tillgängligheten mer idag? - Både ja och nej menar Gunilla. Den yngre generationen ser det som en självklarhet att all information gällande ekonomi skall finnas tillgänglig via webben på liknande sätt som det gör hos bankerna. Många äldre efterfrågar inte tillgängligheten men uppskattar den när de upptäcker vilka möjligheter som finns. Man kan säga att vi i viss mån försöker skapa större efterfrågan på tjänsterna via Webbhero genom att informera om alla möjligheter. Nya Webbhero som vi lanserade i slutet av 2012 har fungerat bra för de flesta och många uppskattar enkelheten i det nya gränssnittet. även den i huset, vilket gör det lättare för våra kunder att få ett bra funktion på sina investeringar från start, berättar Mats. Har ni tagit fram några nya tjänster? - Vi har sedan några år tillbaka en tjänst som vi kallar Fastighetsoptimering. I avtalet ingår flerårsprognoser, vilket är uppskattat av de föreningar som har avtalet. Syftet med prognoserna är att få bättre koll på ekonomin i ett längre perspektiv än ett nästa års budget. Det minskar riskerna för obehagliga överraskningar och ger en mer hållbar ekonomi över tid. Tanken är att vi skall gå ut och erbjuda tjänsten flerårsbudget till samtliga föreningar, som ett komplement till de övriga ekonomiska tjänsterna, berättar Mats. En utmaning för oss är också, när vi tar fram nya tjänster, att vi tänker ekonomi för icke ekonomer. Vi kan inte förutsätta att alla förstår alla ekonomiska termer lika lite som folk i allmänhet förstår exakt hur en dator fungerar. Våra tjänster måste vara enkla att förstå och lätta att använda. Har ni fått några nya kunder? - Två nybyggda föreningar har valt att köpa våra tjänster efter rekommendationer från en annan brf och en bank. Det är alltid kul med nya kunder avslutar Mats. Tror ni på en ökad efterfrågan? - Fullständig tillgänglighet kommer ses som en självklarhet i framtiden, menar Mats. Tillgången skall vara på mina villkor och man kan se det som en kombination av tillgänglighet och bekvämlighet. Tillgången måste finns när tiden finns. Vi måste anpassa vår verksamhet efter det när vi har möjlighet. Efterfrågan på individuell mätning har ökat - Ja det stämmer! Redan före 2012 hade efterfrågan men den har ökat under året. Vi har bra stöd för fakturering i vårt ekonomisystem. Den tekniska kompetensen för installation finns

14 14 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Skötsel i dialog med kunden: Jag har en känsla av att många kunder känner sig mer ompysslade Niclas Björkman och Lars-Erik Andersson jobbar som arbetsledare för HSB Värmlands fastighetsskötare. Året har varit hektiskt med nya rutiner, hård konkurrens och en relativt stor generationsväxling. Vad är anledningen till den stora generationsväxlingen? - Den största anledningen är att vi haft pensionsavgångar, berättar Lars- Erik och Niclas. En naturlig konsekvens av det är att vi fått lägga ovanligt mycket tid på rekrytering. Tillsammans med personalavdelningen har vi förbättrat rekryteringsprocessen, för att öka chanserna att få in rätt medarbetare. Vi har stora förhoppningar att vi skall ha nytta av det i framtiden understryker Niclas. Berätta lite om era nya rutiner -På flera områden jobbar vi med kontinuerliga ronderingar berättar Lars-Erik. Där vi infört dessa rutiner skall fastighetsskötaren ta kontakt med alla kunder de jobbar med. De bokar upp möten tillsammans med mig som arbetsledare och kunden. Gemensamt går vi igenom fastigheten och det avtal som finns. Syftet är att få en bra återkoppling om hur vi arbetar och varför vi gör vissa saker på ett visst sätt. Målet är givetvis att få nöjda kunder. Resultatet har blivit att många kunder ser fler möjligheter i sina fastigheter. Det gäller inte bara kontinuerlig skötsel utan även åtgärder som har en längre tidshorisont. Kan man säga att ni jobbar mer proaktivt? - Ja - utan tvekan menar Lars-Erik. Helt klart är också att kunderna blivit mer aktiva. Många upplever oss som bra rådgivare och att vi är lyhörda. Ofta föreslår vi förbättringar som kunden accepterar, vilket gynnar båda parter. Det ger oss bättre möjligheter att leverera och kunden för större nytta av kontakterna med HSB. Jag har en känsla av att många kunder känner sig mer ompysslade. Med en behaglig dialog hjälper vi kunden att få ut mer av sitt samarbete med oss. Under 2013 har vi för avsikt att ta detta arbetssätt vidare även till andra områden. Hur upplever ni konkurrensen? - Konkurrensen om fastighetsskötseluppdrag är hård i hela Värmland säger Niclas. Men vi upplever den tydligast i Karlstadsområdet. Under året har vi tappat några uppdrag till olika konkurrenter men vi har även fått in nya kunder som vi inte haft tidigare. Den tid när vi kunde förlita oss på gamla meriter är sedan länge förbi. Det vi minst måste leverera med en bra kvalitet är självklart det som står i respektive avtal vi tecknat. I tillägg till det måste vi jobba aktivt med avtalet tillsammans med kunden. Tydligheten med vad som ingår i avtalet, vad och när vi levererar är grunden för hur kunden upplever oss som leverantör. Om vi dessutom kan leverera en upplevelse av att vi ger mer än de förväntat sig, kommer de flesta kunderna ha svårare att välja någon av våra konkurrenter. Hur har ni jobbat med kvalitén under året? -Vi har jobbat hårt och jobbar fortsatt med att höja kvalitén i de dagliga leveranserna, och vi har kommit en bra bit på väg menar Niclas. Antalet klagomål från kunderna har minskat och vi kan i högre grad koncentrera oss på att komma med förslag till konstruktiva förändringar. Att en ständig dialog med kunden är viktigt kan ju låta som en sliten klyscha men det är onekligen sant. För att hålla en bra kvalité kommer vi att jobba vidare med kontinuerliga ronderingar som ju visat sig mycket bra. Flera positiva erfarenheter under året? - Med variationer i resursbehovet mellan olika områden har vi tagit hjälp av varandra i större omfattning menar Niclas och Lar-Erik. Vi samarbetar mellan våra olika områden både när det gäller personal och maskiner. När en maskin går sönder i ett område har vi oftast möjlighet att ersätta den med en från ett annat område. Med god vilja och lite omprioriteringar finns alltid en lösning internt istället för att ta in hjälp utifrån. Samma sak gäller personalen. Vi kompletterar med folk från ett område till ett annat för att täcka upp för varandra vid sjukdom. En annan positiv effekt av detta är en bättre Vi känsla. Fastighetsskötseln i korthet HSB Värmland har 201 uppdrag inom fastighetsskötsel. Under 2012 ökade kundnöjdheten med 12,5 %. Vi finns på plats med egen personal i Karlstad Forshaga/ Deje, Hagfors, Säffle, Grums/Vålberg, Arvika, Molkom och Skoghall, totalt 29 pers. Under den gröna säsongen ökar antalet medarbetare varje år med cirka 20 personer.

15 15 Underhåll för hållbarhet: Underhåll som främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Marie Källback och Lloyd Alfredsson är båda förvaltare och jobbar en betydande del av sin tid med underhållsplanering. De föreningar som saknar underhållsplan blir allt färre, vilket är positivt för alla. Lloyd och Marie berättar här hur de jobbar och om utvecklingen det senaste året. Berätta om ert arbete - Stor del av vårt arbete handlar om revideringar av befintliga underhållplaner. Under 2012 har vi även upprättat relativt många nya vilket är glädjande, berättar Marie. Större delen av alla HSB föreningar har bra koll på sina underhållsplaner. De går igenom dem årligen, utför det underhåll som behövs, tar god hand om sin fastighet och håller planen aktuell. Men det finns fortfarande en och annan förening som inte ens har någon plan. Varför är det så viktigt att ha en underhållsplan? - I föreningarnas stadgar står det att bland annat att föreningen och styrelsen skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det bästa verktyget för att göra det, är en plan som beskriver vad och när man skall utföra visst underhåll i den fastighet föreningen äger, berättar Lloyd. Planen innehåller också översyn av delar i fastigheten som har att göra med säkerheten och som man enligt fastighetsägarens ansvar är skyldig att ha koll på. Taksäkerhet, lekplatsbesiktning och OVK (obligatorisk ventilationskontroll) är några exempel. Ser ni några fler fördelar? - Jag jobbar ju inte på bank men vågar ändå säga att kreditvärdigheten blir bättre. Har man en välskött fastighet är det lättare att få lån då man står inför stora underhållsinvesteringar, menar Lloyd. Har det skett någon förändring i ert arbete? - När vi reviderar planer tittar vi på de åtgärder och byggnadsdelar som berörs de kommande 5 åren. Revideringarna är bra men för att få ännu bättre kontroll väljer många kunder att göra en hel fastighetsbesiktning varje år, berättar Marie. För att dessutom få en mer långsiktig ekonomi blir det allt vanligare att man gör flerårsbudgetar. Hur ser framtiden ut för ert arbete? - Väldigt bra! Behovet av vår hjälp blir större för varje år. De allra flesta av våra kunder i HSB Värmland har insett vikten av ett aktivt underhållsarbete för att få ett bra boende och en fastighet som håller i många år.

16 16 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Nyproduktion: Viktigt att bevaka bostadsmarknaden i hela värmland Skisser brf Hatttmakaren i Haga, Karlstad Lars Boman är ansvarig för nyproduktion och är ny inom HSB sedan maj Med lång erfarenhet inom byggbranschen och god inblick i bostadsmarknaden i Värmland har han förstärkt HSB Värmlands kompetens inom nyproduktion. Hur ser du på förutsättningarna för nyproduktion i Värmland? - I Värmland är det framförallt två kommuner där förutsättningar för nyproduktion är betydligt bättre än i de andra. Generellt är priserna i Karlstad och Hammarö på framförallt villor och Karlstads fall även på bostadsrätter är ganska höga. Priset för ett nyproducerat boende ställs givetvis i relation till vad man kan få på begagnatmarknaden. Det är kostsamt att bygga och i Karlstad och Hammarö är förutsättningarna för att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt nyproducerat boende goda. Men jag vill också påpeka att det är viktigt att bevaka bostadsmarknaden i hela Värmland. Många upplever bostadmarknaden som ganska trög för tillfället? - De förväntningar vi hade när vi startade vårt projekt med egnahem ute på Ö:a Bärstad har inte infriats, det är helt klart. Antalet nyproducerade villor som sålts i Sverige de senaste åren har varit nere på bottennivåer. Men om man ser det från den positiva sidan så har vi sålt 5 tomter och ett visningshus i ett helt nytt bostadsområde. Hammarö kommun bygger en ny skola i området som skall stå klar hösten Skanska har för avsikt att bygga Bo Klok på tomter som ligger strax brevid. I takt med att fler hus byggs i området ökar efterfrågan, det vet vi av tidigare erfarenhet.

17 17 Skisser brf Hatttmakaren i Haga, Karlstad Hur går det med bostadsrätterna i Haga? - Detaljplanen antogs under hösten Sedan dess har processen varit i full gång. Vi har förslag från tre arkitekter som vi utvärderar. Parallellt med det gör vi en marknadsanalys för att kunna presentera ett attraktivt boende. Vi har ett stort antal intressenter vilket intygar att läget i Haga är intressant. För projektet i Haga har vi även tillsatt en intern grupp inom HSB Värmland där fastighetsskötare och förvaltare medverkar. Detta för att få med kloka synpunkter gällande den löpande skötseln och förvaltningen av den nya fastigheten från början. Om allt går enligt planerna kommer vi att ha säljstart för projektet under hösten Vad har hänt med projektet Grundviken under 2012? - Grundviken i närheten av Bergvik i Karlstad är ett attraktivt område med närhet till Vänern och vacker natur. Vi är med i ett samverkansprojekt tillsammans med Karlstad kommun, Riksbyggen, Skanska och PEAB. Planeringen har fortsatt under året men stoppades upp av en fördjupad miljökonsekvensutredning. Nu är de nya förutsättningarna för en detaljplan i området klara och en plan beräknas vara klar under I den första delen av projektet planeras 500 byggrätter. En av de största anledningarna till vårt deltagande i projektet är att vi får vara med och dela på byggrätterna avslutar Lars.

18 18 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Medlemsverksamheten

19 19 Vikten av medlemsnytta: boendenyttan är viktigaste förmånen Sedan sommaren 2012 är Annci Falk ansvarig för medlemsverksamheten i HSB Värmland. Efter att ha jobbat med medlemsfrågor i många år tillsammans med Ulf Orre kan man inte kalla henne ny inom området. Det är ett välkänt ansikte med bra förankring i medlemsverksamheten och många tankar inför framtiden. Du ersatte Ulf Orre under sommaren vad har hänt sedan dess? - Ulf har jobbat med medlemsverksamheten under många år och har en enorm erfarenhet. Han har också varit en betydande kraft i samband med våra utbildningar. Att ersätta honom är inte helt enkelt. Men det är ett väldigt roligt uppdrag och det finns stora möjligheter. Hur har det fungerat med utbildningsverksamheten? - Trots att vi inte kunde använda Ulfs kompetens från våren och framåt har vi lyckats hålla en bra nivå. Vi har kompletterat med utbildare från andra föreningar ex. HSB Göteborg. Även medarbetare från HSB Värmland har hoppat in som kursledare med gott resultat. Vi har en otrolig kompetensbank i vår personal, och självklart ska vi ta vara på den även i utbildningssammanhang. De nya kurserna för 2012 i upphandling och fastighetsunderhåll var inte de mest välbesökta men intrycket från kursdeltagarna var positivt. Under 2013 har vi ytterligare en nyhet med Att läsa och förstå bokslut, som vi tror blir populär hos våra bostadsrättsföreningar. För att kunna ha ett mer flexibelt kursprogram har vi valt att marknadsföra kurserna på vår hemsida och genom Styrelseposten, som går ut till våra bostadsrättsföreningar två gånger i månaden. Utbildningsverksamheten är ju liksom den övriga verksamheten i ständigt behov av förändring menar Annci. HSB-ledamoten är viktig - vad har hänt under året? - Vi har jobbat tillsammans med ledamöterna för att tydliggöra rollen de har i styrelsen. Även föreningarna har fått ta del av Uppdragsbeskrivningen där ledamotens roll beskrivs. Självklart är det viktigt att uppdraget sköts på samma sätt i alla föreningar och att deras förväntningarna infrias. Inför kommande nyrekryteringar har vi gjort en kartläggning av antal uppdrag per ledamot. Tanken är att få en jämnare fördelning och därmed en förbättrad kvalitetssäkring. HSB-ledamoten är en uppskattad och unik medlemsförmån, och det är jätteviktigt att vi tar vara på och utvecklar denna resurs. Var ser du de största möjligheterna? - Det är hur vi på ett tydligt sätt skall visa på nyttan med medlemskapet. De medlemserbjudande vi har och det arbete vi gör för våra medlemmar måste ha större fokus på boende. Vi ska bli bättre på att få fram gemensamma erbjudanden med andra föreningar och Riksförbundet. Två bra exempel på det är den juridiska rådgivningen och HSB försäkring. Boendenyttan är viktigast - det är där vi har de största möjligheterna avslutar Annci. Juristerna nya öppettider? Nu kan HSB medlemmar och förtroendevalda få fri juridiskrådgivning via telefon, måndag fredag kl , taxan är som för ett lokalsamtal.

20 20 Årsredovisning HSB Värmland 2012 Medarbetare

21 21 Gemensamt engagemang: Engagerade och friska medarbetare Kompetensen hos våra medarbetare blir allt viktigare berättar Ewa-Karin Eriksson som är personalassistent på HSB Värmland. Men det räcker inte bara med kunskap. För att möta våra kunder på ett positivt sätt krävs även ett stort engagemang. Hur har ni arbetat för att få mer engagerade medarbetare? - I början av året hade våra fastighetsskötare en föreläsning med Bo Kulon Lennartsson om hur FBK, Färjestad Bollklubb, jobbar med att få ihop ett lag med starka individer. Likheterna med hockey och fastighetsskötsel är många och en absolut sanning är att ingen arbetsgrupp eller inget lag, om du så vill, blir starkt om man inte jobbar ihop. Ofta kan det vara nyttigt att höra vad andra har att säga för att tydligare se sin egen verksamhet. Personalens dag hade delvis samma tema - kan du berätta? - Vårt lagarbete handlar ju om att vi skall leverera olika tjänster till våra kunder. Om någon i vårt lag inte bemöter våra kunder positivt drabbar det alla. Under dagen hade vi grupparbeten om kundvård och kartläsaren Tina Thörner höll ett inspirerande föredrag. Vi jobbar ju kontinuerligt med kundvård men det är bra att få lite inspiration från varandra och även från energiska personer som Tina Thörner. Dagen avslutades med att vi inledde vårt arbete med ett nytt friskvårdsprogram. Engagemanget stäcker sig även utanför HSB - Ja det stämmer Julänglarna engagerade många. På frivillig basis var personalen med och samlade in mat och presenter. Allt för att göra julen lite gladare till förmån för de som inte har det så gott ställt. Berätta mer om friskvårdsprogrammet - Under personalens dag hade vi diskussioner om vad vi kan göra för att våra medarbetare skall äta lite bättre och motionera mer. Vi bildade en friskvårdsgrupp som nu aktivt jobbar med att ta fram aktiviteter som kan hjälpa de som vill en bit på vägen för att bli lite friskare och må bättre. Sedan några år tillbaka finns också en friskvårdspeng som man kan få för att betala delar av t ex. ett gympakort. Vi har även ordnat så att en massör kommer till oss. Man får betala för massagen själv men det underlättar när man slipper åka iväg. Fastighetsförvaltning kräver kunniga medarbetare - Ja de flesta av de tjänster vi erbjuder blir allt mer kunskapsintensiva, vilket ställer krav på vidareutbildning. Under året har vi skickat personal på kurser i ekonomi för fastighetsutvecklare, bostadsrättsjuridik och aff.-grund för att nämna några. Vi har också deltagit i seminarier om fastighetsbeskattning och de nya redovisningsreglerna i K2 och K3. Vi har även sett över och förbättrat våra processer för hur vi rekryterar nya medarbetare. Var hittar ni rätt medarbetare? - Vid nyrekrytering använder vi alltjämt traditionella kanaler som dagspress, webben och i viss mån rekryteringskonsulter. Och för att visa upp HSB som en attraktiv arbetsgivare har vi jobbat aktivt för att få bra kontakter med Karlstads universitet. Personal från HSB Värmland är årligen inlånade som gästföreläsare på olika utbildningar. Under 2012 deltog vi också i KEY-dagen, en arbetsmarknadsdag som riktar sig till de närmare 2000 studenter som studerar vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Vi har även varit med på Swedbanks Praktikbanken för att speeddejta arbetslösa ungdomar. Sammansättning män/kvinnor HSB Värmland (%) Män Kvinnor Styrelse: Ledning: Anställda: Sammansättning ålder HSB Värmland (%) < 29 år år > 50 år Styrelse: Ledning: Anställda: Antal anställda: 90 personer (styrelsen ej inräknad) Personalomsättning: 14,55 % Sjukfrånvaro: 5,3 %

22 22 Årsredovisning HSB Värmland 2012 HSB Värmlands Arbetsledare 2012 (Namn från vänster till höger i bild) Niclas Björkman Arbetsledare Fastighetsskötsel, Karlstad Lars-Erik Andersson Arbetsledare Fastighetsskötsel Skoghall, Grums/Vålberg, Säffle, Arvika, Forshaga/Deje Erik Stjärnborg Arbetsledare HSB Energiservice Anna-Karin Eddeborn Arbetsledare HSB Byggservice Lloyd Alfredsson Förvaltare, Arbetsledare Fastighetsskötsel Molkom Björn Gustafsson Arbetsledare Rep-och jourgrupp

23 23 HSB Värmlands Styrelse 2012 Lars Lindgren Ordförande Tore Olsson Vice ordförande Tomas Jonsson Ledamot (Personalrepresentant Fastighets) Jessica Lundgren Ledamot Ulf Ljugdahl Ledamot Per-Åke Fredriksson Ledamot Carina Carlsson Ledamot (Personalrepresentant Unionen) Lennart Steen Ledamot Kersti Fahlander Ledamot

24 24 Årsredovisning HSB Värmland 2012 FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT

25 25 FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT 2012 HSBs kod för föreningsstyrning är utformad särskilt för HSB-organisationen och utgår från Svensk kod för bolagsstyrning, de kooperativa principerna och HSBs värderingar. HSBs kod för föreningsstyrning börjar gälla den 1 januari Syftet med koden är att den ska bli ett verktyg för att i praktiken kunna verkställa en öppen demokratisk medlemskontroll av hur beslut fattas inom HSB. HSBs kod för föreningsstyrning omfattar HSB-föreningar, HSB nationella bolag samt HSB Riksförbund. Koncernerna för dessa verksamheter ska präglas av öppenhet och transparens i enlighet med kodens intentioner. Koden ska tillämpas enligt principen Följ eller förklara. Det innebär att om en förening avviker från del av koden ska skälen för avvikelsen redovisas i föreningsstyrningsrapporten. Begreppet förening i kodtexten innefattar även HSB-bolag. Koden innebär att årsredovisningen kompletteras med denna föreningsstyrningsrapport som översiktligt beskriver hur föreningen tillämpat HSBs kod för föreningsstyrning under räkenskapsår Föreningsstyrningsrapporten har granskats av föreningens revisor. 1. FÖRENINGSSTÄMMA Föreningsstämman är föreningens högst beslutande organ. Föreningsstämmans befogenhet utövas helt av fullmäktige. Den 8:e januari lades uppgifterna ut på HSB.se/varmland. Information om stämman lades ut i Styrelseposten den 28 februari för information till alla brf ordföranden om datum för stämman och motionstider. Påminnelser har sedan skett i Styrelseposten kontinuerligt fram till föreningsstämman. FÖRENINGSSTÄMMA 2012 Föreningsstämman hölls den 24 maj 2012 i Karlstad. Antalet fullmäktige vid stämman uppgick till 54 stycken. Vid föreningsstämman var 7 av 9 styrelseledmöter och en av föreningens revisorer närvarande. Efter förslag från valberedningen valdes Kjell Björk till stämmoordförande. Till justeringsmän utsågs Anna-Lena Wallin och Gunnar Björndahl. Ingen av dessa är styrelseledamot eller anställd i föreningen. Fullmäktige gavs möjlighet att ställa frågor, kommentera och lämna förslag till beslut. 2. VALBEREDNING Föreningens valberedning väljs på föreningsstämma. Beslut innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört. Valberedningen har haft följande sammansättning: Namn sammankallande lars Andersson Född år 1949 Typ av medlem Bosparare Övriga/tidigare uppdrag HSB-ledamot Mandattid i valberedningen Namn lilian Byström Född år 1943 Typ av medlem Boende Övriga/tidigare uppdrag Ordförande i brf, HSB-ledamot Mandattid i valberedningen Namn kerstin Olsson Född år 1955 Typ av medlem Boende Övriga/tidigare uppdrag Tidigare styrelseledamot och ordförande i HSB Värmland, tidigare styrelseledamot i brf, HSB-ledamot Mandattid i valberedningen Namn Svante Linderberg Född år 1944 Typ av medlem Boende Övriga/tidigare uppdrag Tidigare ordförande i HSB Värmland HSB ledamot Mandattid i valberedningen Valberedningen ska i enlighet med instruktion som fastställts av föreningsstämman: lämna förslag på ledamöter i styrelsen och förslag på styrelseordföranden lämna förslag på styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter lämna förslag till val och arvodering av revisor lämna förslag till ordförande för ordinarie föreningsstämma. Medlemmar har haft möjlighet att vända sig till valberedningen och lämna förslag på nomineringar. Förslaget kan skickas med e-post till lars.anderson@fastighetsagarna.se. Valberedningens förslag publicerades i kallelsen till 2012 års föreningsstämma och på föreningens hemsida samt i Styrelseposten. Även en redogörelse för hur valberedningen bedrivit sitt arbete har att publicerats.

26 26 Årsredovisning HSB Värmland STYRELSe Styrelsen består av 9 ledamöter, varav 2 personalrepresentanter. VD ingår inte i styrelsen. Alla ledamöter, utom personalrepresentanterna, är oberoende i förhållande till föreningen och ledningen. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i arbetsordningen. Arbetsordningen reglerar antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas, arbetsfördelning inom styrelsen inklusive styrelseordförandens uppgifter. Styrelsen har under år 2012 hållit 7 ordinarie styrelsemöten och 1 strategimöte. För perioden från 1 januari till ordinarie föreningsstämma 24 maj 2012 utgjordes styrelsen av: Svante Linderberg, Ordförande Lars Lindgren, Vice ordförande Gull-Britt Eide Ingalill Nihlman Per-Åke Fredriksson Bo Nordlund Lennart Steen Carina Carlsson, Personalrepresentant Unionen Tomas Jonsson Personalrepresentant FF Styrelsen som valdes vid stämman den 24 maj var: Lars Lindgren Ordförande Tore Olsson Vice ordförande Jessika Lundgren Kersti Fallander Lennart Steen Ulf Ljungdahl Per-Åke Fredricksson Carina Carlsson Personalrepresentant Unionen Tomas Jonsson Personalrepresentant FF UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE Enligt HSB:s kod för föreningsstyrning skall styrelsen årligen göra en utvärdering av sitt arbete. Utvärderingens ändamål är att klarlägga vilka utbildningsbehov som föreligger för styrelsens medlemmar, vilka kompetenser som finns i styrelsen och vilka kompetenser som bör tillföras styrelsen samt vilka förbättringar styrelsen kan göra i sitt sätt att arbeta. Till hjälp i denna utvärdering har styrelsen ett av HSB Riksförbund utarbetat frågeformulär som styrelseledamöterna får fylla i oberoende av varandra. Envar skall utifrån en given skala betygsätta olika parametrar. En sådan utvärdering har skett och resultatet har diskuterats av styrelsen. Resultatet visade att styrelsen har ett fungerande arbetssätt. Därefter har valberedningen delgivits resultatet och styrelsens uppfattning om vilka kompetenser och kravprofiler som skall eftersökas vid rekryteringen av nya ledamöter. Därvid har pekats att även fortsatt säkerställa att styrelsen har minst en ledamot med erfarenhet av fastighetsförvaltning. Likaledes har pekats på önskvärdheten av att könsfördelningen och den geografiska fördelningen beaktas. Man bör även beakta åldersfördelningen i styrelsen så att kontinuitet upprätthålls. Styrelsen har också fortlöpande diskuterat vilka utbildningar som ledamöterna bör delta i, allt för att förbättra styrelsens kompetens och förmåga att uppfylla de krav som uppställs i koden och föreningslagen. Styrelsens ledamöter har under året visat ett mycket stort engagemang och deltar aktivt i diskussionerna på våra styrelsemöten. De delar villigt med sig av sina kunskaper. Förutom ordinarie styrelsemöten har en strategidag hållits, där framtidsfrågorna fått en djupare belysning. Även engagemang som HSB-ledamot är stort inom styrelsen, där de nya ledamöterna skolas in och under 2013 kommer att arvoden utbetalda till styrelsen Under räkenskapsåret Ersättning för förlorad arbetsförtjänst har utgått till ledamöterna enligt intyg. Namn Lars Tore Jessika Kersti Per-Åke Lennar Lindgren Olsson Lundgren Fahlander Fredriksson Steen Född år Invald år Befattning Ordförande V. ordf. Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Arvode Mötesnärvaro 100 % 100 % fr o m 100 % fr o m 60 % fr o m 86 % 100 % Ulf Svante Ingalill Gull-Britt Bo Carina Tomas Ljungdahl Lindeberg Nihlman Eide Nordlund Carlsson Jonsson Ledamot Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot/ Ledamot/FF Unionen % fr o m 50 % tom 50 % t o m 0 % tom 100 % t o m 100 % 100 %

27 27 ta på sig ledamotsuppdrag. Under året har vi även haft besök av HSB:s Riksförbunds ordförande, Anders Lago, och VD, Pernilla Bonde, där tillfälle gavs till intressanta diskussioner. FINANSIELL RAPPORTERING Föreningens ekonomi behandlas på varje styrelsemöte genom VD:s rapportering. En noggrann och djupare detaljanalys görs vid genomgång vid varje tertialrapport och i övrigt vid behov. INTERN KONTROLL Styrelsen får löpande vid varje sammanträde redovisning av VD om den interna kontrollen och ges möjligheter att ställa frågor därom. Som ett led i denna kontroll sker jämväl en kontinuerlig uppföljning och eventuella revideringar av rutiner och attesträtter. Efterlevnaden av gällande styrdokument diskuteras löpande. 4. VD Föreningens VD, Annette Björkman, är född 1963 och har en civilekonomutbildning. Huvudsaklig yrkesmässig erfarenhet kommer från revisionsbyrå och från ledande befattning från verksamhet inom företagsfinansiering och företagsutveckling. VD är styrelseledamot i föreningens dotterbolag och intressebolag samt styrelseledamot i Stiftelsen Hyresbostäder. 5. UTBILDNING Styrelseledamöterna erbjuds att genomgå HSB:s utbildningsprogram för föreningsstyrelser. De erbjuds dessutom att delta på HSB Riksförbunds temautbildningar och styrelsekonferenser. I samråd med ordförande erbjuds VD möjlighet till vidareutbildning. Under året har 2 av de nya ledamöterna deltagit i HSB:s utbildningsprogram för föreningsstyrelser. Ordförande har under året deltagit i 2 ordförande/ VD-konferenser. 6. PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Den övergripande principen för ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare är att ersättningar och andra anställningsvillkor skall vara konkurrenskraftiga för att säkerställa att föreningen kan attrahera och behålla rätt kompetens i ledningen. Lönen skall återspegla individens ansvarsområde och prestation. Samtliga befattningshavare har fast lön. 7. FÖRENINGENS REVISORER Vid föreningsstämma valdes Roland Stridh till revisor i föreningen. HSB Riksförbund har utsett auktoriserad revisor Liselotte Herrlander. Liselott Herrlander är auktoriserad revisor och driver sedan våren 2007 sin revisionsverksamhet i Herrlander Revision AB. Roland Stridh (f 1948) Utbildning -Fritidsledarutbildning Anställningar Föreningskonsulent , Fritidskonsulent, Köpings kommun Fritidschef, Flens kommun Fritidskonsulent, Huddinge kommun Fritidschef, Hammarö kommun Ekonom, Hammarö kommun Förvaltningssekreterare, Hammarö kommun HSB-erfarenhet Styrelseuppdrag i brf Mörmogärdet Styrelseuppdrag i brf Bergåsen Övriga meriter och relevanta erfarenheter Styrelseuppdrag i flertalet föreningar Revisor i Värmlands Fotbollförbund Liselott Herrlander Utbildning Liselott Herrlander är civilekonom med inriktning på redovisning och revision, Lunds Universitet ( ). Hon har utbildningar enligt Revisorsnämndens krav för att erhålla auktorisation samt fortbildningar inom redovisning, revision samt branschanpassade kurser. Anställningar HSB Malmö ek. för Bokföring, bokslut och hyresavdelning, BDO Revision i Malmö HB, Revisor varav auktoriserad revisor BoRevision AB, Revisor i HSB föreningar, dotterbolag samt i bostadsrättsföreningar. Chef för region Syd Björklund Revisionsbyrå, , auktoriserad revisor. Revisor i HSB föreningar, dotterbolag samt i bostadsrättsföreningar Övriga meriter och relevanta erfarenheter Revisor i Bjärred-Borgeby Röda Kors-krets, 1991 Revisor i Handbollsklubben Ankaret 2005 Revisionsuppdrag i HSB föreningar HSB Värmland, Göteborg, Nordvästra Skåne, Norra Stor Stockholm, Södermanland, Södertörn, Dalarna, Mitt, Skåne, Sydnärke, Sydost. STYRELSENS KOMMUNIKATION MED FÖRENINGENS REVISOR Styrelsen sammanträffar med revisorerna minst en gång per år för genomgång och diskussion av revisorerna lämnade rapporter. Vid uppkomst av frågor under löpande verksamhetsår sker även direktkontakter med revisorerna. Föreningen har så vitt ej känt ej avvikit från koden för föreningsstyrning.