Barn och unga: deras livsvillkor och välfärdsstatens institutioner, 15 hp

Transkript

1 Socionomprogrammet HT 2014 Studiehandledning Barn och unga: deras livsvillkor och välfärdsstatens institutioner, 15 hp Children and young adults living conditions and the welfare state s institutions. 15 ECTS Credits Kurskod: 745A40 (fristående kurs 745A38) Kursansvarig: Ingrid Söderlind, ingrid.soderlind@liu.se Examinator: Ingrid Söderlind, ingrid.soderlind@liu.se Kursadministration: socionomstudent@isv.liu.se 1

2 Barn och unga: deras livsvillkor och välfärdsstatens institutioner, 15 hp Kurskod: 745A40 (fristående kurs 745A38) Kursen tar upp frågor som rör barn och unga i utsatta situationer utifrån ett perspektiv som rymmer både en syn på barn som aktörer och som i behov av omsorg. I kursen diskuteras och problematiseras barn och unga som sociala kategorier liksom barns och ungas villkor på samhällsnivå, i familj och i den sociala barnavården. Kursen börjar vecka 35 (2014) och avslutas vecka 03 (2015), sammanlagt 20 veckor. Den ges på halvfart, vilket betyder att du bör ägna ca 20 timmar per vecka åt kursen. Föreläsnings- och seminariedagar är vanligen tisdagar och onsdagar, med några undantag (se schema). Kursen innehåller en introduktion, 15 föreläsningar och 9 seminarier. Två längre skrivuppgifter, hemtentamen (4-5 sidor), och en kortare skriftlig redovisning ska lämnas in. Några veckor kommer att kräva mycket arbete när det gäller förberedelser inför föreläsningar och seminarier, andra lite mindre. Detaljerad information om vad som ska läsas och förberedas inför föreläsningar och seminarier liksom vad som ingår i hemtentamen finns längre fram i studiehandledningen under särskilda rubriker. Under rubriken KURSEN VECKA FÖR VECKA (sidan 9), finns läsanvisningar inför föreläsningarna. Under rubriken SEMINARIER FÖBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE (sidan 14) finns information om seminarierna. Under rubriken HEMTENTAMEN (sidan 18) finns information om vad de två hemtentamina innebär. Vi hoppas att den här studiehandledningen ska underlätta studierna och hjälpa dig att orientera dig genom kursen. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som efterhand med lärarnas och studenternas hjälp kan förbättras. Kursens innehåll och mål Kursen består av två delar med lite olika inriktning. Under den första hälften av terminen ligger fokus på teorier och metoder kring utsatta barns livsvillkor samt föreställningar kring barn och barndom. Under den andra delen av kursen ligger betoningen på välfärdsinstitutioner och deras möjligheter att fungera som kompenserande och kompletterande kraft för sårbara grupper av barn och unga. Utifrån plats, (eng. place and space) var barn är och vilket utrymme de tillskrivs och kan ta, konkretiseras och diskuteras möjligheter, svårigheter och framtida utmaningar. Barnperspektiv, delaktighet och rättigheter är centrala och återkommande begrepp i kursen och diskuteras i relation till ålder, kön, klass och etnicitet. Kursen ges på avancerad nivå, vilket innebär att du tränar din analytiska förmåga och att syntetisera teorier utifrån kursens mål. Detta kräver en högre grad av eget arbete att processa 2

3 och integrera föreläsningar, seminarier och litteratur för att sedan kunna presentera detta i självständigt arbete. Kursens uppgifter kräver ofta arbete i arbetsgrupp. Att gruppen, och varje individ i den, planerar och gemensamt strukturerar sitt arbete är därför en viktig förutsättning för lyckade studier. Kursens lärandemål (ur kursplanen) Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - problematisera och reflektera kring barn och unga som sociala kategorier med fokus på den sociala barnavårdens praktik. - redogöra för och analysera barns och ungas levnadsvillkor samt visa kunskap om risk- och skyddsfaktorers betydelse. - kritiskt reflektera kring barndom och social barnavård ur ett historiskt och nutida komparativt perspektiv. - redogöra för och kritiskt förhålla sig till forskningsfältet social barnavård och dess betydelse för praktiken. - kritiskt reflektera över barnperspektiv i förhållande till den sociala barnavårdens praktik. Kursens innehåll (ur kursplanen) Kursen behandlar barns och ungas levnadsvillkor och deras utsatthet. Kursen tar upp centrala problemställningar i dagens sociala barnavård samt forskning kring risk- och skyddsfaktorer. Kursen behandlar även den sociala barnavården ur ett historiskt perspektiv och i ett jämförande komparativt perspektiv. Kursen diskuterar och problematiserar barn och unga som sociala kategorier. Den har ett särskilt fokus på barn och unga som aktörer och kommer att anlägga ett kritiskt perspektiv på förhållandet mellan barnperspektiv och den sociala barnavårdens praktik. Kursen behandlar även olika metoder och modeller för insatser som involverar barn och unga, familjen och deras nätverk, kunskapsutveckling om olika insatser för barn och unga samt samverkan mellan olika aktörer inom barn- och ungdomsvården. Examination Kursen examineras både skriftligt och muntligt. Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande i seminarier, som är obligatoriska, samt inlämning av skriftliga individuella arbeten. Mer information om examinationsformer och bedömningskriterier återfinns under särskilda rubriker i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om det sker i arbetsgruppen. Examinationerna ska även ses som lärtillfällen. 3

4 Information om undervisning/arbetsformer INTRODUKTION Kursens introduktion (26/8) är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Då görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. FÖRELÄSNINGAR Föreläsningarna är viktiga för kunskap, överblick och reflektion och ger dig möjlighet att ställa fördjupade frågor. Vi förväntar oss att alla kommer till föreläsningarna och att den litteratur som anges inför föreläsningarna har bearbetats (se nedan där kursen presenteras vecka för vecka). Examinationer i form av hemtentamen liksom seminarierna knyter an till föreläsningarna. Föreläsarna kommer dels från Institutionen för samhälls-och välfärdsstudier, dels från andra institutioner i Socialt arbete vid andra universitet. På sidan 9-14 under rubriken KURSEN VECKA FÖR VECKA anges vad som bör läsas inför respektive föreläsning. Följande föreläsningar ingår i kursen: *Teoretiska perspektiv på barn och barndom i socialt arbete (Yvonne Sjöblom) (27/8) *Barns medborgarskap och välfärd i ett hundraårsperspektiv (Ingrid Söderlind) ( 2/9) *Problemkonstruktioner av barn och unga (Susanne Severinsson) (2/9) *Stödgrupper för barn och barn som anhöriga (Ulla Forinder) (10/9) *Metoder i barnforskning (Susanne Severinsson, Yvonne Sjöblom, Ingrid Söderlind) (16/9) *Att tala med barn (Martin Wiklander) (17/9) *Barnavårdsutredningar (Francesca Östberg) (1/10) *Berättelser om skola, samhällsvård och vuxenblivande (Ylva Spånberger Weitz) (28/10) *Fosterhem/familjehem och institutioner för barn och unga kontinuitet och förändring i synsätt och praktik (Ingrid Söderlind) (4/11) *HVB för barn och unga (Susanne Severinsson) (4/11) *SiS-institutioner (Sabine Gruber) (12/11) *Att lämna den sociala barnavården. Om ungas övergång efter en placering i samhällsvård (Yvonne Sjöblom) (25/11) *Finska krigsbarn och andra flyktingbarn under andra världskriget (Ingrid Söderlind) (26/11) 4

5 *Föreställningar kring etnicitet och kultur ensammankommande barn och ungdomar i samhällsvård (Åsa Söderqvist) (2/12) *Samverkan skola och socialtjänst (Kerstin Johansson och Christina Söderberg) (3/12) SEMINARIER Seminarierna är kopplade dels till teman som tas upp i föreläsningarna, dels till den obligatoriska litteraturen. Angiven litteratur ska ha lästs och bearbetats inför seminarierna. Inför några av seminarierna ska ni göra intervjuer. Tänk på att planera detta i god tid! En mer detaljerad presentation av seminarierna och vilka förberedelser som behövs återfinns på sidan i studiehandledningen under rubriken SEMINARIER FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE. Följande seminarier ingår i kursen: *Barnperspektiv, barns delaktighet och barns rättigheter. seminarium. (9/9) *Att tala med barn. Muntlig redovisning av intervju samt diskussion. (24/9) *Orosanmälan till Socialtjänsten. Muntlig redovisning av intervju samt diskussion. (30/9) *Seminarium utifrån individuella inlämningsuppgifter. (15/10) *Utsatt barndom Olika vuxenliv. seminarium (11/11) *Att upptäcka vanvård och hantera frågor kring vanvård. Muntlig redovisning samt diskussion utifrån intervju. (18/11) *Samverkan skola och socialtjänst. seminarium. (3/12) *Seminarium utifrån individuella inlämningsuppgifter. (17/12) *Tidskriftsseminarium. (7/1 2015) Seminarier sker med två arbetsgrupper tillsammans förutom seminarierna kring de individuella inlämningsuppgifterna då seminariegruppen utgörs av en arbetsgrupp. Seminariernas främsta syfte är att fördjupa och bearbeta den kunskap som inhämtats genom litteraturstudier, intervjuer samt diskussioner i arbetsgruppen, men också att träna studenten att göra en intressant presentation och att leda en diskussion. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. I de fall föreläsare är villiga att dela med sig av sina PP-bilder kommer de att läggas ut på LISAM. 5

6 SCHEMA Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Läs elektroniskt schema (Time Edit) kontinuerligt samt kursens LISAM-sida där schemat också finns. LÄRARE SOM MEDVERKAR I KURSEN FD Susanne Severinsson, docent Yvonne Sjöblom och docent Ingrid Söderlind kommer du att träffa vid flera tillfällen. Susanne Severinsson, susanne.severinsson@liu.se Yvonne Sjöblom, yvonne.sjoblom@socarb.su.se Ingrid Söderlind, ingrid.soderlind@liu.se; (kursansvarig) Dessutom medverkar: Docent Ulla Forinder, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet FD Sabine Gruber, ISV, Avdelning Socialt arbete, Linköpings universitet FD Kerstin Johansson, ISV, Avdelning Socialt arbete, Linköpings universitet Doktorand Åsa Söderqvist, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping FD Ylva Spånberger Weitz, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Doktorand Christina Söderberg, ISV, Avdelning Socialt arbete, Linköpings universitet Universitetsadjunkt Martin Wiklander, ISV, Avdelning Socialt arbete, Linköpings universitet FD Francesca Östberg, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Examination och obligatoriska moment Information om de olika obligatoriska/ examinerande uppgifterna *Alla seminarier är obligatoriska, vilket innebär att frånvaro från seminarium liksom uteblivna skriftliga uppgifter i samband med seminarier måste tas igen. Hur man tar igen respektive seminarium framgår under presentationen av de olika seminarierna (Se under rubriken SEMINARIER FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE sidan i studiehandledningen.) Observera att de uppgifter som krävs för igentagning ska genomföras och lämnas till ansvarig lärare innan kursens slut (om inte annat anges vid presentationen av uppgiften). Betygssättning för seminarier: G eller U. *Kursens två individuella inlämningsuppgifter Hemtentamen A och B. Hemtentamina innebär att du ska skriva texter där du utifrån kurslitteraturen diskuterar ett problem. Varje text ska omfatta 4-5 sidor exkl. försättsblad och referenslista. Till varje hemtentamen väljer du individuellt två internationella artiklar alt. bokkapitel. Mer detaljerad information finns under rubriken HEMTENTAMEN på sidan i studiehanledningen. 6

7 Betygssättning för hemtentamen: VG, G eller U. Urkund Individuell hemtentamen skickas till Urkund ingso15.liu@analys.urkund.se Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg Exm1 Hemtentamen A 5 U G VG inkl. seminarium Exm2 Hemtentamen B 5 U G VG inkl. seminarium Sem1 Seminarier 5 U G Kriterier för betygssättning (seminarier) För betyget godkänd på litteraturseminarium krävs närvaro, aktivt deltagande under seminariet och att studenten visar kunskap om och reflektion kring den litteratur som anges. För betyget godkänd på seminarier där intervjuer redovisas krävs närvaro, presentation av den uppgift som angetts samt aktivt deltagande under seminariet. För betyget godkänd på tidskriftsseminariet krävs närvaro samt muntlig och skriftlig redovisning. Hemtentamen bedöms enligt följande kriterier: Anknytning till kurslitteraturen/föreläsningar (En litteraturhänvisning kan bytas mot en föreläsning) (två referenser för att få ett poäng) 3 Anknytning till valda artiklar 1 Presentation och formulering av utgångspunkt för texten samt avslutande reflektion 2 Teoretisk och kritisk medvetenhet 5 Skriftlig framställning och referenser 2 Struktur och helhet 2 Sammanlagt antal poäng på respektive hemtentamina: 15 poäng. För godkänt krävs 9 poäng. För VG krävs 13 poäng. För VG på kursen krävs att de två hemtentamina sammanlagt har bedömts med 26 poäng. 7

8 Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling vad gäller seminarierna (innehåll och aktivitet) kommer att ske muntligt i anslutning till respektive seminarium. Återkoppling vad gäller skriftliga individuella inlämningsuppgifter sker skriftligt utifrån bedömningskriterierna i samband med återlämning av tentamen. Viss muntlig återkoppling kommer att ske i samband seminarierna kring de individuella inlämningsuppgifterna. Kursutvärdering Utvärdering är viktig i alla sammanhang vik och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en viktig del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via universitetets utvärderingssystem KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Vi tar förstås också gärna emot synpunkter under kursens gång. Kursråd se schema. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen Referenslitteratur Två skrifter som kan vara användbara till hemtentamen och seminarier är: När samhället träder in: barn, föräldrar och social barnavård / Ingrid Höjer, Marie Sallnäs, Yvonne Sjöblom (red.) Lund : Studentlitteratur, Barns och ungas hälsa, vård och omsorg Stockholm Socialstyrelsen 8

9 KURSEN VECKA FÖR VECKA Här nedan kommer en beskrivning över vad som händer vecka för vecka. Här finner du även läsanvisningar. Därefter följer en beskrivning över uppgifter och examinationer. OBS Förändringar kan komma att ske. Se alltid TimeEdit för aktuellt schema. Denna sammanställning syftar i första hand till att ge en överblick. V.35 Kursintroduktion Kursintroduktion (Ingrid Söderlind och Yvonne Sjöblom) Föreläsning Teoretiska perspektiv på barn och ungdom i socialt arbete (Yvonne Sjöblom) Qvortrup, Jens; Corsaro, William A. & Michael-Sebastian Honing (2009) (eds), The Palgrave handbook of Childhood studies, Palgrave MacMillan, Basingstoke. Section 1. Concepts of Childhood Studies s samt valfria 100 sidor. V.36 Föreläsning Barns medborgarskap och välfärd i ett hundraårsperspektiv (Ingrid Söderlind) Barn och unga deras roll och betydelse förr och nu. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (Ingrid Söderlind och Johanna Sköld) Stockholm: Socialstyrelsen. (30 sid.) Kan laddas ner från Socialstyrelsen Föreläsning Problemkonstruktioner av barn och unga (Susanne Severinsson) *Best, Joel, Troubling children. Studies of children and social problems. New York: Walter de Gruyter, Kapitel 1 s (Hittas på nätet, Google schoolar). *Severinsson, Susanne (2010), Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende. (Diss.) Linköping: Linköpings universitet, Kap. 8 s V. 37 Seminarium Barnperspektiv, barns delaktighet och barns rättigheter (Susanne Severinsson, Ingrid Söderlind) ALLA läser 9

10 *Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp, Pedagogisk forskning i Sverige 8 (1-2): (11 sid) *Prout, Alan (2003) Participation, policy and the changing conditions of childhood, I Hallet, Christine & Prout, Alan (red.) Hearing the voices of children. Social policy for a new century. London & New York: RoutledgeFarmer, s (14 sid.) Grupperna i och k koncentrerar sig på *Petersson, Gunilla, (2003) Med hänsyn till barnets vilja? Socialtjänstlagens barnperspektiv och den nya välfärdsstatens villkor. I: Sandin, Bengt & Halldén, Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, s (37 sid.) samt *Fernqvist, Stina. Redefining participation? On the positioning of children in Swedish welfare benefits appeals, Childhood 18(2) 2011: (14 sid.) Grupperna j och l koncentrerar sig på *Sundhall, Jeanette, (2012) Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningar. (Diss.) Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Sid samt kapitel 4, 6 och 7. (79 sid.) *Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet: Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier, Socialvetenskaplig tidskrift 16 (1) 2009: (17 sid.) Föreläsning Stödgrupper för barn och barn som anhöriga (docent Ulla Forinder) *Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008), Stödgrupper för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. *Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga en kartläggning. Anders Hjern och Helio Adelino Manhica. Stockholm: Nka (nationellt kunskapscentrum anhöriga), 2013, s.3-30 (27 sid). Kan laddas ner: V.38 Föreläsning Metoder i barnforskning (Susanne Severinsson, Yvonne Sjöblom, Ingrid Söderlind) Backe-Hansen, Elisabeth & Frønes, Ivar (red.) (2012) Metoder og perspektiver i barne- og ungdomsforskning. Oslo: Gyldendal Kap. 1 Elisabeth Backe-Hansen & Ivar Frønes, Hvordan forske på og med barn og unge? s ; Kap. 2 Elisabet Näsman, Varför särskilt om barn? s ; Kap. 5 Tine K. Jensen, Intervjuer med barn og unge i spesielt vanskelige livssituationer kan vi snakke med barn om alt? s ; Kap. 12 Bo Vinnerljung, Registerforskning och socialt arbete, s ; Kap. 13 Elisabeth Gulløy & Gustav Haraldsen, Å belyse komplexitet ved å kombinere ulike metoder, s (92 sid) Föreläsning Att tala med barn (universitetsadjunkt Martin Wiklander) Øvreeide, Haldor (2010) Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund: Studentlitteratur. 3 rev. Upplagan. 10

11 V. 39 Seminarium Att tala med barn (Susanne Severinsson) V.40 Seminarium Orosanmälan till Socialtjänsten (Susanne Severinsson) Föreläsning Barnavårdsutredningar (FD Francesca Östberg) Östberg, Francesca. (2014) Using Consensual Ideology : A Way to sift Reports in Child Welfare, British Journal of Social Work 44: (17 sid.) V. 41 Inlämning av hemtentamen A. Hemtentamen ska skrivas individuellt och sändas till kursansvarig (ingrid.soderlind@liu.se) samt till urkund (ingso15.liu@analys.urkund.se) senast kl. 21 fredagen den 10 oktober. V. 42 Seminarium Diskussion kring inlämningsuppgifter (Ingrid Söderlind och Susanne Severinsson) V.43 Fattigdom och globalisering. Gemensam temadag för alla kurser på termin 7. Föreläsning av Magnus Dahlstedt, biträdande professor vid REMESO kl samt seminarium kl V.44 Föreläsning Berättelser om skola, samhällsvård och vuxenblivande (FD Ylva Spånberger Weitz) Spånberger- Weitz, Ylva (2011) Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. (Diss.) Stockholms universitet. (Kap. 2, 6 och 10) 11

12 V.45 Föreläsning Fosterhem/familjehem och institutioner för barn och unga (Ingrid Söderlind) *Ericsson, Kjersti. (2009) Samfunnets stebarn. Oslo: Universitetsforlaget. Kap. 3, Med Goffman på barnhem, och kap. 4, Jenter och Gutter, s (54 sid.) *Frangeur, Renée. (2007) Pojkar, pli och pedagogik. Vanart och manligheter på Bonaanstalten Stockholm: Carlsson. Kap. 4 Bonapojkarna (Maria Sundkvist) s och kap. 7 Disciplinering och kontroll på Bona (Renée Frangeur) s (68 sid.) *Sallnäs, Marie, Wiklund, Stefan & Lagerlöf, Helen, Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv, Socialvetenskaplig tidskrift 1/2010, s (22 sid.) *Sköld, Johanna & Söderlind, Ingrid (2014) Fosterbarn i tid och rum. Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård ca (2014). Stockholm: Carlsson. Kapitel 1, 2 och 8. *Söderlind, Ingrid, Barnhem hem för vem? Barn och personal i det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets barnhem, i Söderlind, Ingrid (red.) Uppväxt, familjeformer och barns bästa. Om familjeliv som offentlig angelägenhet och vardaglig praktik. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier (s ). Föreläsning HVB för barn och unga (Susanne Severinsson) *Severinsson, Susanne (2010), Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende. (Diss.) Linköping: Linköpings universitet, Summary sid samt kapitel 1, 3, 7 och 9. (60 sid.) *SOU 2014:03. Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Stockholm: Fritze. (250 sid) Läses delvis översiktligt. *Berlin, M, Vinnerljung, B, & Hjern, A (2011) 'School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care'. *Children And Youth Services Review 33(12): Tordön, Rikard; Vinnerljung, Bo & Axelsson, Ulla (2014) Improving foster children s school performance: a replication of the Helsingborg study. Adoption and Fostering 38(1): V.46 Seminarium Utsatt barndom - Olika vuxenliv(yvonne Sjöblom) Föreläsning Andersson, Gunvor.(2008) Utsatt barndom - Olika vuxenliv, ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2008, sid (142 sid.). SiS-institutioner (Sabine Gruber) Gruber, Sabine (2013) Konstruktioner av etnicitet och kön på SIS särskilda ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. V. 47 Seminarium Att upptäcka och hantera vanvård (Susanne Severinsson och Ingrid Söderlind) V.48 12

13 Föreläsning Att lämna den sociala barnavården. Om ungas övergång efter en placering i samhällsvård (Yvonne Sjöblom) *Höjer, Ingrid & Sjöblom, Yvonne (2010) Young people leaving care in Sweden. Child & Family Social Work 15: *Höjer, Ingrid & Sjöblom, Yvonne (2011) Procedures when young people leave care Views of 11 Swedish social services managers, Children and Youth Services Review 33(12): *Höjer, Ingrid & Sjöblom, Yvonne (2014) Voices of 65 Young People leaving care in Sweden: There Is So Much I need to Know. Australian Social Work 67(1): Föreläsning Finska krigsbarn och andra flyktingbarn under andra världskriget (Ingrid Söderlind) Föreläsning Föreläsning och seminarium V. 49 Föreställningar kring etnicitet och kultur ensammankommande barn och ungdomar i samhällsvård (doktorand Åsa Söderqvist) Söderqvist, Åsa (2014) Leaving Care with Cultural Baggage : The Development of an Identity within Transnational Space, Australian Social Work 67 (1): Samverkan skola och socialtjänst (FD Kerstin Johansson och doktorand Christina Söderberg) *Blomqvist, Camilla (2012) Samarbete med förhinder om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. (Diss.) Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Kapitel 1 samt 5-9. *Johansson, Kerstin; Henricson, Lena. (red.) (2013) Brottsprevention i Östergötland kartläggning och kunskapsöversikt, CKS rapportserie 2013:6. V.50 Inlämning av hemtentamen B. Hemtentamen ska skrivas individuellt och sändas till kursansvarig (ingrid.soderlind@liu.se) samt till urkund (ingso15.liu@analys.urkund.se) senast kl. 21 fredagen den 12 december. V. 51 Seminarium Diskussion kring inlämningsuppgifter. (Susanne Severinsson och Ingrid Söderlind) 13

14 Seminarium Tidskriftsredovisning V.2 (2015) V.3 Sociala investeringar. Gemensam temadag för alla kurser i termin 7 Igentagning SEMINARIER FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE 1.Barnperspektiv, barns delaktighet och barns rättigheter. seminarium (9/9) Muntlig presentation utifrån kurslitteratur samt diskussion. Arbetsgrupperna i och j bildar en seminariegrupp, arbetsgrupperna k och l bildar en seminariegrupp. Kurslitteraturen innehåller dels några mer övergripande texter som diskuterar barnperspektiv och vad delaktighet kan innebära, dels texter som utifrån studier av utredningar där socialtjänst/socionomer är inblandade diskuterar hur barnens situation bedöms, hur barnperspektiv tillämpas och hur barns delaktighet och föreställningar om barns rättigheter framträder. ALLA läser *Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp, Pedagogisk forskning i Sverige 8 (1-2): (11 sid) *Prout, Alan (2003) Participation, policy and the changing conditions of childhood, I Hallet, Christine & Prout, Alan (red.) Hearing the voices of children. Social policy for a new century. London & New York: RoutledgeFarmer, s (14 sid.) Grupperna i och k koncentrerar sig på *Petersson, Gunilla, (2003) Med hänsyn till barnets vilja? Socialtjänstlagens barnperspektiv och den nya välfärdsstatens villkor. I: Sandin, Bengt & Halldén, Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, s (37 sid.) samt *Fernqvist, Stina. Redefining participation? On the positioning of children in Swedish welfare benefits appeals, Childhood 18(2) 2011: (14 sid.) *Fernqvist, Stina. Barns strategier och ekonomisk utsatthet knappa resurser som utgångspunkt för en förhandling om positionerna i familjen, Sociologisk forskning 49 (2) 2012: (15 sid) Grupperna j och l koncentrerar sig på *Sundhall, Jeanette, (2012) Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningar. (Diss.) Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Sid samt kapitel 4, 6 och 7. (79 sid.) *Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet: Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier, Socialvetenskaplig tidskrift 16 (1) 2009: (17 sid.) Att fundera på inför seminariet: *Hur kan barnperspektiv respektive barns perspektiv förstås? *Delaktighet och rättigheter i relation till ålder, kön och etnicitet. 14

15 * Vilka problem/svårigheter synliggörs utifrån barnperspektiv, delaktighet och rättigheter i studier av utredningar och barns upplevelser av bemötande? *Fundera över vilka styrkor och problem som framträder i författarnas tolkningar och analyser. *Beings och becomings begreppens betydelse i och för den sociala barnavården. *Barnperspektiv i olika sammanhang: forskning, politik, social praktik. Vad kan ett barnperspektiv tillföra och hur kan det användas? Igentagning: Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 2. Att tala med barn (24/9) Muntlig redovisning och diskussion utifrån en barnintervju. Inför seminariet ska varje student ha gjort en intervju med ett barn som går i förskola/skola. Intervjun kan antingen vara utformad som en forskningsintervju eller ett samtal. Utgå från barnets erfarenheter av förskola/skola. Varje arbetsgrupp sammanställer sina erfarenheter och reflektioner som redovisas vid seminariet. Att fundera på inför seminariet: Se LISAM för närmare instruktioner. Igentagning: Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 3. Orosanmälan till Socialtjänsten (30/9) Muntlig redovisning av intervju samt diskussion. Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden, men för anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga gäller att de genast ska anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller till exempel hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område (14 kap. 1 socialtjänstlagen) Inför seminariet ska ni i par intervjua en person från någon av följande yrkesgrupper angående orosanmälan: lärare, förskollärare, polis, BVC- sjuksköterska. Planera i arbetsgruppen vilka yrkesgrupper ni ska intervjua så att intervjuerna omfattar olika yrkeskategorier. Förbered er genom att läsa på Socialstyrelsens hemsida (under fliken Barn som far illa) samt den text som finns upptagen inför föreläsningen om barnavårdsutredningar den 1/10. Att fundera på inför seminariet: *Vilka problem och dilemman finner ni i intervjuerna? * Vilka olika perspektiv framträder hos de olika yrkeskategorierna? 15

16 * Hur relaterar dessa till barnperspektiv och barns perspektiv? Igentagning. Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 4. Presentation och diskussion kring inlämningsuppgifter (15/10) Igentagning. Uppsamling sista vecka 5. Utsatt barndom - Olika vuxenliv. seminarium (11/11) Alla ska läsa Andersson, Gunvor.(2008) Utsatt barndom - Olika vuxenliv, ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2008, sid (142 sid.). Mer information inför seminariet läggs ut på LISAM. Igentagning. Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 6. Att upptäcka och hantera vanvård Muntlig redovisning och diskussion utifrån intervju med socialarbetare. (2-4 studenter per intervju). Förbered er genom att utgå från Vanvårdsutredningen (som ni läste i termin 4) samt ett aktuellt fall som tagits upp i pressen (exempelvis flickan i Karlskrona som utsattes för så svårt våld att hon avled och som tidigare hade anmälts till de sociala myndigheterna. Be socialarbetaren att berätta om sina egna erfarenheter av att ha upplevt att barn vanvårdats i det egna hemmet eller i samband med placering inom den sociala barnavården. Hur upptäcks vanvård? Vad kan vara viktigt att tänka på? Hur hanterar man upptäckt av vanvård? Be den/de som ni intervjuar att relatera till konkreta fall. Be dem också diskutera kring hur organisationen hanterar uppmärksamheten kring ett fall som det i Karlskrona oberoende av hur insatta de är i just detta fall. Vad betyder Karlskrona fallet i Norrköping? Hur tänker den ni intervjuar kring att det kan bli fel? Hur diskuteras detta i den egna organisationen? Vilka trösklar finns när det gäller barn som befinner sig i utsatta situationer? Vad ska kontrolleras? Igentagning. Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 7. Samverkan skola och socialtjänst (3/12) Detta seminarium ligger tillsammans med en föreläsning. Förbered er genom att läsa anvisad litteratur. Se även LISAM för instruktioner. Johansson, Kerstin; Henricson, Lena. (red.) (2013) Brottsprevention i Östergötland kartläggning och kunskapsöversikt, CKS rapportserie 2013:6. Blomqvist, Camilla (2012) Samarbete med förhinder om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. (Diss.) Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Kapitel 1 samt

17 Igentagning. Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 8. Presentation och diskussion kring inlämningsuppgifter (17/12) Igentagning. Uppsamling sista vecka 9. Tidskriftsseminarium. (7/1 2015) Skriftlig och muntlig redovisning av vald tidskrift. Uppgiften är att i par göra en genomgång av en internationell vetenskaplig tidskrift inom områdena social barnavård och barn och familj, en årgång eller minst fyra nummer. Presentera tidskriften: ta med basfakta (vem/vilka ger ut den, hur ofta kommer den ut, finns recensionsavdelning), vilka ämnen som behandlas i artiklarna och säg något om tidskriftens relevans för socialt arbete. Ange på LISAM vilken tidskrift du/ni valt så att det blir olika tidskrifter. Exempel på tidskrifter som kan väljas: Adoption & Fostering Barn (Norsk senter for barneforskning) Child Abuse & Neglect Child Abuse Review Child and Adolescent Social Work Journal Child & Family Social Work Child Maltreatment Childhood. A Global Journal of Child Research Children and Youth Services Review Journal of Family Social Work The Future of Children Igentagning. Den som pga. av sjukdom eller liknande inte kan deltaga i seminariet får göra en utvidgad skriftlig redovisning. Uppgiften ges efter seminariet på LISAM. 17

18 HEMTENTAMEN Texten skrivs individuellt och du väljer självständigt utgångspunkt för texten. Hemtentamen A. Texten ska presentera, problematisera och diskutera begrepp och/eller teorier/perspektiv soch vara knuten till den sociala barnavården. Du kan utgå från en särskild fråga eller ett begrepp eller perspektiv och diskutera utifrån detta. Till din hjälp har du kursmålen, kurslitteraturen, föreläsningarna samt de två vetenskapliga, internationellt publicerade artiklar (alternativt bokkapitel) som du själv väljer. Du måste både använda och förhålla dig till den forskning och de teorier och perspektiv som behandlats veckorna Var noga med att föra en vetenskaplig diskussion. Vi förutsätter att du skriver en vetenskaplig text som innehåller referenser med sidnummer samt en litteraturförteckning. Texten ska omfatta 4-6 sidor exkl. försättsblad och referenslista. Texten ska skrivas i Times teckenstorlek 12 (eller motsvarande) och 1,5 radavstånd. Glöm inte att paginera texten. Var noga med att skriva namn på alla texter som du lämnar in. Om du sänd er in någon text elektroniskt ska den sändas i Word- eller PDF-format. Hemtentamen A skickas senast kl den 10/10 till kursansvarig (ingrid.soderlind@liu.se) samt till urkund (ingso15.liu@analys.urkund.se). Om du inte blir godkänd på tentamen gäller omtentamen. Denna kommer att läggas ut på LISAM den 10 november. Inlämning ska ske via mail till kursansvarig och insändande till urkund (adresserna, se ovan) senast den 21 november kl Hemtentamen B. Utifrån kurslitteraturen väljer du ett problem att fördjupa dig i. Texten ska vara inriktad mot möjligheter, svårigheter och utmaningar i familjehemsvård och/eller institutionsvård och/eller mottagande av flyktingbarn. Till din hjälp har du kursmålen, kurslitteraturen, föreläsningarna samt de två vetenskapliga, internationellt publicerade artiklar (alternativt bokkapitel) som du själv väljer. Du måste både använda och förhålla dig till den forskning och de teorier och perspektiv som behandlats veckorna Var noga med att föra en vetenskaplig diskussion. Vi förutsätter att du skriver en vetenskaplig text som innehåller referenser med sidnummer samt en litteraturförteckning. Varje text ska omfatta 4-6 sidor exkl. försättsblad och referenslista. Texten ska skrivas i Times teckenstorlek 12 (eller motsvarande) och 1,5 radavstånd. Glöm inte att paginera texten. Var noga med att skriva namn på alla texter som du lämnar in. Om du sänd er in någon text elektroniskt ska den sändas i Word- eller PDF-format. Hemtentamen B skickas den kl den 12/12 till kursansvarig (ingrid.soderlind@liu.se) samt till urkund (ingso15.liu@analys.urkund.se) Om du inte blir godkänd på tentamen gäller omtentamen. Denna kommer att läggas ut på LISAM den 12 januari. Inlämning ska ske via mail till kursansvarig och insändande till urkund (adresserna, se ovan) senast den 23 januari kl