Närmar sig och fjärmar sig

Transkript

1 Närmar sig och fjärmar sig Uppföljning av indikatorerna för utrikes föddas sysselsättning Lena Schröder, Integrationsverket Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen

2 Närmar sig och fjärmar sig Integrationsverkets stencilserie 2007:12 Integrationsverket 2007 ISSN Integrationsverket Box Norrköping Grafisk produktion och tryck: Elanders AB 2007

3 3 Innehållsförteckning Inledning... 7 Sammanfattning... 8 Förändringar i sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad... 8 Akademiker med ett kvalificerat arbete... 9 Vad kan förklara dessa skillnader? Indikatorernas relevans Arbetsmarknadsverkets verksamhet Mål, indikatorer och kompletterande statistik Mål Ungdomar år Mål Analys Vad kan förklara utvecklingen över tid? Varför skillnader mellan utrikes och inrikes födda? Indikatorernas relevans Arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare en jämförelse mellan 1995 och Studiens uppläggning Data och metod Utveckling av resultat efter programstart för utomnordiska och nordiska medborgare Diskussion Uppföljningsrutiner inom Arbetsmarknadsverket Sökandekategori 14 Övriga inskrivna Definition av arbete Referenser... 57

4

5 5 Förord Regeringen presenterade 24 integrationspolitiska mål i budgetpropositionen för Två av målen handlar om hur sysselsättningen har utvecklats för utrikes och inrikes födda. Föreliggande rapport är Integrationsverkets och Arbetsmarknadsverkets analys av utvecklingen på arbetsmarknaden och utgör ett av underlagen för Integrationsverkets samlade analys av de integrationspolitiska insatserna. Rapporten innehåller två delar med Lena Schröder, Integrationsverket, som författare till delarna Mål, indikatorer och kompletterande statistik samt Analys. Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen, är författare till delen»arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare - en jämförelse mellan 1995 och Till rapporten bifogas Arbetsmarknadsstyrelsens PM»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«. Monir Dastserri, statistikansvarig på Integrationsverket, har ansvarat för den statistiska redovisningen i delen Mål, indikatorer och kompletterande statistik och Shubila Balaile, Integrationsverket, har framställt indikatorerna över akademiker med kvalificerat arbete i samma avsnitt. Norrköping och Stockholm i maj 2007 Lena Bernström T f Generaldirektör Integrationsverket Bo Bylund Generaldirektör Arbetsmarknadsstyrelsen

6

7 7 Inledning Den tidigare regeringen tillsatte i mars 2004 en interdepartemental arbetsgrupp 1 med uppgift att se över hur genomförande och uppföljning av integrationspolitiken inom ett antal politikområden kunde förbättras. Arbetsgruppens uppdrag var bl.a. att omsätta de övergripande integrationspolitiska målen 2 till kvantitativa eller andra uppföljningsbara mål inom ett antal politikområden och föreslå indikatorer som möjliggör uppföljning av målen (Ju 2003/3318/IM). Med utgångspunkt från arbetsgruppens förslag presenterades 24 integrationspolitiska mål, nedbrutna från de övergripande målen, i budgetpropositionen för myndigheter, inklusive Integrationsverket, fick i uppdrag att följa upp dessa mål med hjälp av 69 indikatorer samt att lämna egna analyser inom sitt sakområde. Integrationsverket har ansvar för att, utifrån de 16 myndigheternas analyser, lämna en samlad övergripande analys i juni Två av de integrationspolitiska målen handlar om hur sysselsättningen utvecklats. I denna rapport redovisas Arbetsmarknadsstyrelsen och Integrationsverkets gemensamma analys av sysselsättningsutvecklingen för utrikes och inrikes födda. Den kommer att utgöra ett av underlagen för Integrationsverkets samlade analys av de integrationspolitiska insatserna. Till rapporten bifogas Arbetsmarknadsstyrelsens PM»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«, där avsnitten om hur utrikes födda arbetssökande prioriterats och i vilken utsträckning Arbetsförmedlingens insatser bidragit till att nå sysselsättnings- och kompetensmålen är av relevans för frågorna i föreliggande rapport. 1 Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin förordnade den 24 mars 2004 ledamöter i arbetsgruppen. Gruppen bestod av 16 tjänstemän från berörda departement (Finans-, Justitie-, Kultur-, Närings-, Social- och Utrikesdepartementet) samt en ledamot från Integrationsverket. Gruppens sammansättning varierade över tid, personer som slutat ersattes av nya. Arbetsgruppen slutförde sitt arbete den 15 juni De integrationspolitiska målen är följande: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett etnisk bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för.

8 8 Sammanfattning Regeringen presenterade 24 integrationspolitiska mål i budgetpropositionen för Två av de integrationspolitiska målen handlar om hur sysselsättningen utvecklas för den utrikes födda befolkningen. De två sysselsättningsmålen är: Sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. Andelen utrikes födda med högskoleutbildning som har ett arbete i nivå med den egna kompetensen skall öka. I Integrationsverkets regleringsbrev tillkommer dessutom uppdraget att, där det är relevant, särskilt analysera barns och ungdomars levnadsvillkor. Föreliggande rapport är indelad i tre delar. Den första delen Mål, indikatorer och kompletterande statistik redovisar hur sysselsättning och arbetslöshet har förändrats under de senaste 20 åren. Här ingår också en beskrivning av ungdomar som varken arbetar eller studerar för åren I den andra delen Analys ges förklaringar till den redovisade utvecklingen. Den tredje delen Arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare en jämförelse mellan 1995 och 2005 består av en analys av förändringar mellan dessa år när det gäller hur utomnordiska medborgare har prioriterats inom verksamheten samt i övergången från program och arbetslöshet till arbete. Förändringar i sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad I vilken grad sysselsättningsmålet har uppnåtts redovisas med statistik över sysselsättningsgrad och arbetslöshetsgrad för inrikes och utrikes födda. De statistiska uppgifterna över hela kategorin utrikes födda kompletteras med uppgifter där de utrikes födda är uppdelade efter vistelsetid i Sverige och också efter födelseregion. All statistik är uppdelad på kvinnor och män. När konjunkturen går upp ökar sysselsättningen för både utrikes och inrikes födda och arbetslösheten minskar. Det motsatta gäller när konjunkturen vänder nedåt. Även skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda påverkas i första hand av konjunkturen. När sysselsättningen ökar för alla, så minskar avståndet mellan utrikes och inrikes födda. Det motsatta gäller när sysselsättningen minskar för alla. Både det absoluta (ökningen) målet och det relativa (närmandet) bestäms således i första hand av den allmänna makro-ekonomiska utvecklingen. En uppdelning av statistiken efter hur lång tid de utrikes födda varit i Sverige visar emellertid att konjunkturutvecklingen främst påverkar sysselsättningen för utrikes födda som varit ganska kort tid i Sverige. Sysselsättningen för dem som varit längre tid i Sverige visar snarare en nedåtgående tendens, både när det gäller de absoluta nivåerna och i avståndet till de inrikes födda. Oavsett vistelsetid har de personer som är födda i länder i Afrika och Asien den lägsta sysselsättningsgraden. Detta mönster återfinns även i de studier som använt statistiska metoder som gör det möjligt att jämföra personer med samma ålder, utbildningsnivå, civilstånd och bosättningsort. År 2006 jämfört med 2005 Under det senaste året (2006) har sysselsättningen ökat generellt jämfört med föregående år. Detta gäller både för inrikes och utrikes födda och för män och

9 9 kvinnor. För de utrikes födda männen har avståndet till de inrikes födda männen minskat. Detta närmande beror främst på att sysselsättningsgraden ökat kraftigt för utrikes födda män, som varit relativt kort tid i Sverige. För samtliga utrikes födda kvinnor har dock avståndet till de inrikes födda kvinnorna ökat, det vill säga sysselsättningen har ökat mer för inrikes födda kvinnor än för utrikes födda. Detta fjärmande förklaras helt av en svag minskning i sysselsättningsgraden för kvinnor som varit i Sverige i 10 år och längre. Kvinnor och män Av den statistiska redovisningen framgår att för varje år är avståndet i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda större bland kvinnorna än bland männen. Detta generella könsmönster är särskilt framträdande för utrikes födda som varit kort tid i Sverige. För dem som varit lång tid i Sverige finns vissa undantag från detta mönster: kvinnor födda i länder i Afrika har högre sysselsättningsgrad än män från samma länder. Statistiska metoder som tar hänsyn till en mängd övriga egenskaper hos individerna visar dock att de könsrelaterade sysselsättningsskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda förklaras av skillnader i utbildning, ålder och civilstånd. Ungdomar år För att skildra situationen på arbetsmarknaden har ett mått konstruerats som visar andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. För ungdomar som är födda i Sverige är andelen så hög som 10 procent. Bland ungdomar födda i lände i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa utanför EU 15 är andelen som varken arbetar eller studerar upp till tre gånger högre, högst bland ungdomar från länder i Afrika. I absoluta tal rör det sig om nästan ungdomar födda i Sverige och drygt ungdomar från de regioner vi redovisar. Från år 2001 och till 2004 ökar andelen unga män som varken arbetar eller studerar, i synnerhet gäller detta unga män från länder i Afrika. Trots att de varken arbetar eller studerar var mellan 30 och 50 procent av dessa ungdomar aldrig anmälda på en arbetsförmedling under år De ungdomar som varken arbetar eller studerar skiljer sig från andra ungdomar genom att de har avsevärt lägre utbildningsnivå. Detta gäller i synnerhet de utrikes födda ungdomarna. En annan skillnad är att de ungdomar som varken arbetar eller studerar, i synnerhet de utrikes födda, har barn i betydligt större utsträckning än andra ungdomar. Situationen för många utrikes födda ungdomar på arbetsmarknaden har således både arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska implikationer. Akademiker med ett kvalificerat arbete Utvecklingen av matchningen mellan utbildningsnivå och arbetets kvalifikationsgrad går bara att följa under de fyra åren Under dessa år sker inga märkbara förändringar i andelen akademiker med ett kvalificerat arbete och inte heller i skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda akademiker. Andelen inrikes födda akademiker med ett kvalificerat arbete ligger omkring 77 procent och bland de utrikes födda omkring 63 procent för kvinnorna och 56 procent för männen. Att utrikes födda manliga akademiker generellt har lägre andelar med kvalificerat arbete än de utrikes födda kvinnliga akademikerna förklaras främst av att kvinnliga akademiker från länder i Afrika, Asien och Latinamerika har betydligt högre andelar med kvalificerat arbete än manliga akademiker från samma regioner.

10 10 Den akademiska utbildningens inriktning kan inte förklara de stora skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda akademiker när det gäller möjligheten att få ett kvalificerat arbete och inte heller varför det främst är de manliga akademikerna som drabbas av dessa svårigheter. Precis som när det gäller sysselsättningen generellt är avståndet till de inrikes födda akademikerna störst för dem som varit kort tid i Sverige och är födda i länder i Afrika eller Asien. Vad kan förklara dessa skillnader? Skillnader i sysselsättning, inkomster och arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda har sedan lång tid tillbaka ägnats ett stort intresse av forskare och utredare. Den viktigaste slutsatsen är att det inte finns ett enda svar på frågan»varför«utan förklaringarna måste sökas på många håll. En stor mängd studier som använder data med bl.a. uppgifter om individernas utbildning har visat att skillnader i mätbara individegenskaper (i synnerhet utbildningsnivån) inte kan förklara de stora skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda och mellan infödda personer med utländsk och med svensk bakgrund. Dessa resultat kan dock inte tolkas som att utbildning och kunskaper i svenska språket inte spelar någon roll för utrikes födda. Tvärtom så bekräftar några nya studier att både utbildning och kunskaper i svenska»lönar sig«i hög grad för utrikes födda. Olika typer av diskriminering har ägnats stor uppmärksamhet under de senaste åren. De starka indikationer på diskriminering som funnits i tidigare studier, framförallt av ungdomar som alla är födda i Sverige, har förstärkts av nya typer av studier. En av dessa använder data på personer som bytt från utländskt klingande efternamn till namn som låter svenska eller neutrala. Två andra studier har använt så kallade fältexperiment, där personer med likvärdiga kvalifikationer men olika etnisk bakgrund söker samma lediga jobb. Förutom diskriminering har nyare forskning visat att individernas personliga nätverk och dessa nätverks sammansättning har stor betydelse för möjligheten att få ett arbete. Utrikes födda har sämre tillgång till resursfulla nätverk än de som är födda i Sverige. I detta sammanhang har Arbetsförmedlingen en viktig uppgift, när det gäller att kompensera utrikes föddas brist på nätverk med Arbetsförmedlingens kontaktnät med arbetsgivare. Indikatorernas relevans De indikatorer som anges i budgetpropositionen är inte särskilt lämpade för att mäta integrationspolitikens resultat på arbetsmarknaden. Måtten är alldeles för grova för att kunna spegla utvecklingen på arbetsmarknaden för de som invandrat till Sverige. Indikatorerna måste brytas ned så att de tar hänsyn till förändringar i sammansättningen av gruppen utrikes födda. Ett ännu bättre mått på utvecklingen skulle vara att utveckla en integrationsindikator, som tar hänsyn till förändringar i individegenskaper, makroekonomiska förändringar och förändringar i kohortstorlek, det vill säga antalet utrikes födda som invandrar till Sverige ett visst år. En integrationsindikator av ovan skisserat slag skulle på ett mer tillförlitligt sätt kunna spegla hur integrationen på arbetsmarknaden utvecklats, men dock inte mäta integrationspolitikens resultat. För att mäta resultatet och få ett underlag för effektiviseringar av integrationspolitiken behövs gedigna utvärderingar av integrationspolitikens implementering och effekter inom de områden där den genomförs, dvs. i kommuner och inom sektorsmyndigheterna.

11 11 Arbetsmarknadsverkets verksamhet Hur arbetsmarknadsverkets verksamhet bidragit till att uppfylla de integrationspolitiska sysselsättningsmålen redovisas separat i den bilagda till arbetsmarknadsdepartementet avrapporterade promemorian»bardh Olsson, Vanja,»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«I föreliggande rapport sker en komplettering i form av en studie av förändringen över tid vad avser resultat efter konjunkturberoende program som utomnordiska medborgare har deltagit i. Med resultat menas andelen som efter programstart har övergått till arbete. En kontrollgrupp bland nordiska programdeltagare har skapats med hjälp matchningsmetoden. Två tidsperioder studeras i syfte att se om det, över tid, har skett en förändring i andelen som går till arbete. Överlevnadsanalys används för att skatta den relativa»risken«, dvs. chansen för att gå till arbete efter programstart dels för de studerade grupperna, dels för de två tidsperioderna. På så sätt har skillnaderna i skattningarna mellan utomnordiska medborgare och kontrollgruppen kunnat studeras över tid. Övergång till arbete 1995 och 2005 Resultaten visar att det har skett en förändring över tid vad avser utomnordiska medborgares chanser att gå till arbete efter programstart. Sannolikheten att lämna ett påbörjat program till arbete har under 1995 varit 42 procent mindre för utomnordiska medborgare jämfört med kontrollgruppen. Under 2005 minskade det till att ligga kring 22 procents mindre chans. En annan jämförelse har gjorts mellan nyinskrivna arbetslösa och programdeltagare under Inom varje grupp har utomnordiska medborgare jämförts med en kontrollgrupp bland nordiska medborgare. Sannolikheten att gå till arbete efter inskrivning som arbetslös respektive programstart har skattats. Resultatet har visat att skillnaderna i resultat är mindre när det gäller sannolikheten att gå till arbete efter programstart vilket tyder på att program har bidragit till att jämnat ut skillnaderna mellan nordiska och utomnordiska medborgare. Resultaten har även tagits fram för olika medborgarskapsgrupper. En grupp som relativt sett har en svår position på arbetsmarknaden är de som har medborgarskap från Afrika, Asien eller Syd- och Mellanamerika. Under 1995 hade denna grupp cirka 40 procent mindre sannolikhet att övergå till ett arbete efter påbörjat program jämfört med kontrollgruppen. En förbättring skedde under Sannolikheten att övergå till arbete var då 26 procent lägre för gruppen jämfört med kontrollgruppen. En annan grupp som studerades var östeuropéer. Efter västeuropéer var förbättringen störst för denna grupp vars sannolikhet att gå över till arbete låg nära den som gäller för kontrollgruppen. Skillnaderna har därmed minskat för de olika medborgarskapsgrupperna med minst förbättring för de som kommer från Afrika, Asien eller Syd- och Mellanamerika. Prioritering av utomnordiska medborgare och fördelning på program Rapporten har även tittat dels på hur utomnordiska medborgare har prioriterats i de konjunkturberoende programmen, dels på hur fördelningen av programinriktningarna ser ut mellan de studerade grupperna. Resultatet tyder på att utomnordiska medborgare väl har prioriterats i programmen över tid, i förhållande till sin andel av arbetslösa. Vad gäller fördelningen av programinriktningarna tyder fördelningen på att en viss förändring har skett mellan grupperna. Utomnordiska medborgarnas grad av att delta i program med utbildnings- eller praktikinslag dominerar både under 1995 och Dock har andelen i sådana program minskat under Även om minskningen gäller både utomnordiska och nordiska medborgare finns de fortfarande i större utsträckning i program som inne-

12 12 bär utbildning eller praktik. Sett över de sysselsättningsskapande insatserna har det skett en utjämning mellan grupperna vad avser graden av att delta i liknande program. Samtidigt har andelen minskat kraftigt för båda grupperna under Vad kan förklara resultaten Studien har diskuterat olika faktorer som kan förklara de resultat som studien har kommit fram till. Utvecklingen på arbetsmarknaden, prioritering av målgruppen samt fördelningen av programinriktningarna över tid, mellan utomnordiska och nordiska medborgare är de faktorer som det har förts en diskussion kring. En viktig fråga som har tagits upp i sammanhanget är om de utomnordiska programdeltagarnas resultat kan förbättras genom en omfördelning av programinsatserna. Genom att erbjuda mer av program som enligt utvärderingarna gett positiva effekter på chansen att få ett arbete (exempelvis sysselsättningsskapande insatser, yrkesinriktade och vissa förberedande utbildningar m.m.) kan önskade effekter uppnås i större utsträckning för personer med utländsk bakgrund.

13 13 Mål, indikatorer och kompletterande statistik De två sysselsättningsmålen avser dels sysselsättning och arbetslöshet för den inrikes och den utrikes födda befolkningen och dels andelen inrikes och utrikes födda akademiker med ett arbete som motsvarar den egna kompetensen. För att kunna fånga utvecklingen har vi eftersträvat att få till stånd så långa statistiska tidsserier som möjligt. Med hjälp av Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) är det möjligt att följa hur sysselsättning och arbetslöshet utvecklats mellan åren Eftersom AKU EU-anpassades under år 2005, måste dock jämförelser med tidigare år göras med försiktighet och med hänsyn till vilka förändringar som gjorts i definitioner av sysselsättning och arbetslöshet. Den största förändringen gäller arbetslöshetsbegreppet. Kategorin utrikes född är dock alldeles för bred för att användas som en meningsfull indikator på hur integrationen på arbetsmarknaden har utvecklats. Det har därför varit nödvändigt att komplettera de angivna indikatorerna med statistiska uppgifter där kategorin utrikes född är uppdelad efter vistelsetid och födelseregion. AKU är en månatlig urvalsundersökning, där antalet intervjuade personer inte är tillräckligt stort för att det skall vara möjligt att göra uppdelningar av gruppen utrikes födda efter både kön, vistelsetid och födelseregion. För sådana uppdelningar måste den registerbaserade statistiken användas, där uppgifterna om sysselsättning har en lång eftersläpning. Den senaste sysselsättningsuppgiften är för närvarande för år Uppgifter om sysselsättningen för år 2006 finns tillgängliga först våren Integrationsverkets databas STATIV är uppbyggd från den registerbaserade statistiken med början år De tidsserier som bygger på STATIV täcker därför en betydligt kortare tidsperiod. I detta avsnitt har vi även tagit fram helt nya uppgifter över ungdomars situation på arbetsmarknaden. Det mått som används är andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. Mål 1 Sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. Indikator 1a Andel sysselsatta av utrikes födda kvinnor och män mellan år jämfört med inrikes födda kvinnor och män i motsvarande åldrar under mätperioden (diagram 1 och 2). Indikator 1b Andel arbetslösa av utrikes födda kvinnor och män mellan år jämfört med inrikes födda kvinnor och män i motsvarande åldrar under mätperioden (diagram 3 och 4).

14 14 Diagram 1 Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, kvinnor. Procent Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, kvinnor. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes födda 83,4 84,1 84,8 84,8 83,2 80,4 77,2 76,7 76,5 76,1 75,3 76,0 77,0 78,2 78,9 78,8 78,1 77,7 78,1 79,3 Utrikes födda 73,4 73,0 72,6 72,8 66,5 62,6 57,0 54,5 51,5 52,2 51,9 54,4 56,3 58,7 59,7 60,1 59,0 57,8 61,0 61,1 Sysselsättningsindex 88,1 86,8 85,6 85,8 79,9 77,9 73,8 71,0 67,2 68,6 69,0 71,6 73,1 75,1 75,6 76,3 75,6 74,4 78,1 77,0 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Diagram 2 Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, män. Procent Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, män. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes födda 88,4 89,1 90,1 89,7 86,7 82,6 78,1 78,4 80,0 79,1 78,9 80,6 81,0 82,5 82,4 81,9 81,7 81,3 83,3 83,9 Utrikes födda 80,6 80,6 79,3 79,2 72,4 67,2 60,7 60,3 59,3 57,4 58,3 60,5 62,8 69,0 68,9 67,7 66,1 65,5 67,5 70,9 Sysselsättningsindex 91,2 90,5 88,0 88,3 83,6 81,3 77,7 76,9 74,1 72,6 73,8 75,0 77,5 83,7 83,6 82,6 80,9 80,5 81,0 84,5 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

15 15 Diagram 3 Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, kvinnor. Procent Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, kvinnor. Procent 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Inrikes födda 1,6 1,4 1,2 1,5 2,4 3,9 5,7 5,4 5,9 6,4 5,2 4,2 4,1 2,8 2,7 2,7 3,7 4,0 4,2 3,2 Utrikes födda 3,0 2,8 2,7 2,5 5,2 8,7 12,2 11,7 16,6 17,4 14,4 11,2 9,9 7,6 8,1 7,3 9,2 9,6 10,3 8,7 Arbetslöshetsindex 1,91 2,01 2,17 1,65 2,18 2,22 2,14 2,15 2,81 2,73 2,79 2,67 2,41 2,66 2,97 2,66 2,52 2,41 2,45 2,72 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Diagram 4 Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, män. Procent Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, män. Procent 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Inrikes födda 1,7 1,2 1,2 1,6 3,6 6,0 8,8 7,7 7,0 7,5 6,2 5,0 4,6 3,5 3,4 3,6 4,7 4,2 4,5 3,8 Utrikes födda 3,3 3,1 2,7 3,8 8,9 12,8 18,2 15,9 16,8 17,7 16,4 14,7 13,8 9,0 8,2 8,6 11,5 11,3 10,4 10,0 Arbetslöshetsindex 1,88 2,55 2,30 2,40 2,45 2,12 2,08 2,08 2,41 2,35 2,65 2,94 3,01 2,59 2,44 2,37 2,44 2,68 2,31 2,63 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

16 16 Utvecklingen för samtliga utrikes födda Både sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen visar de dramatiska förändringarna på svensk arbetsmarknad under 1990-talet, då sysselsättningen minskade från ca. 90 till ca. 80 procent för män och från ca. 85 till ca. 75 procent för kvinnor (vilket är ca personer) från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet. Samtidigt steg arbetslösheten från historiskt sett extremt låga nivåer runt 1,5 procent av arbetskraften i slutet av 1980-talet till runt 8 procent under 1990-talets första år. Trots att det skett en återhämtning sedan dess har sysselsättningen fortfarande inte nått upp till och arbetslösheten inte kommit ned till nivåerna under slutet av 1980-talet. Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda illustreras i diagrammen med ett index. Sysselsättningsindex är beräknat som sysselsättningsgraden för utrikes födda dividerat med sysselsättningsgraden för inrikes födda multiplicerat med 100. Avståndet mellan siffran 100 och sysselsättningsindex kan kallas för ett sysselsättningsgap. Alla värden lägre än 100 innebär att sysselsättningen är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Sysselsättningsindex 81 för män för år 2005 innebär att sysselsättningsgraden för utrikes födda män endast uppgick till 81 procent av sysselsättningsgraden för de inrikes födda männen. Utvecklingen av sysselsättningsgapet visar tydligt att skillnaden mellan utrikes och inrikes födda hittills i huvudsak har bestämts av hur konjunkturen förändrats. Målet om ett närmande mellan utrikes och inrikes födda uppnås därför under perioder med allmänt växande sysselsättning. När konjunkturen vänder nedåt ökar sysselsättningsgapet, dvs. utrikes födda fjärmar sig från inrikes födda. Att utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden är mer känslig för konjunkturen än vad som gäller för inrikes födda är inget speciellt svensk fenomen. Enligt OECD (2001) gäller detta samband för många OECD-länder. EU-anpassningen av AKU:s definitioner av såväl sysselsättning som arbetslöshet 3 innebär att jämförelser mellan år 2005 och tidigare år måste tolkas med stor försiktighet, särskilt vad gäller arbetslöshetssiffrorna. Efter vissa beräkningar av hur sysselsättningssiffrorna påverkats av statistikomläggningen är det dock vår bedömning att det skett en reell ökning av sysselsättningen för utrikes födda kvinnor år 2005 och ett närmande mellan utrikes och inrikes födda. År 2006 ökade sysselsättningen för de utrikes födda männen och nivån närmade sig den för inrikes födda. Konsekvenserna av statistikomläggningen år 2005 är svårare att bedöma när det gäller arbetslösheten. Det går därför inte att säga om förändringarna mellan 2004 och 2005 är reella eller enbart ett uttryck för förändringar i de statistiska definitionerna. Mellan de senaste åren (2005 och 2006) minskade dock arbetslösheten för alla, men i något större utsträckning för inrikes födda. För att illustrera närmanden och fjärmanden mellan utrikes och inrikes födda använder vi även här ett index, som är arbetslöshetsgraden för utrikes födda dividerat med arbetslöshetsgraden för inrikes födda. Arbetslöshetsindex 2,45 för kvinnor år 2005 innebär att arbetslösheten för utrikes födda kvinnor var 2,45 gånger högre än för inrikes födda kvinnor. År 2006 skedde en ökning av index som innebär att arbetslösheten då var 2,72 gånger högre. Samma utveckling gäller för männen, det vill säga arbetslösheten minskade för både utrikes och inrikes födda, men i större utsträckning för dem som är födda i Sverige. 3 Trots EU-anpassningen skiljer sig Sveriges nationella officiella arbetslöshetsmått fortfarande från den definition som rekommenderas av ILO och som används i alla internationella sammanhang, t.ex. av EU och OECD. Skillnaden är främst att enligt ILO-definitionen inkluderas heltidsstuderande som söker arbete bland de arbetslösa, medan de räknas som studerande i SCB:s nationella statistik. Arbetslösheten blir högre med ILOdefinitionen än med den nationella definitionen.

17 17 Skillnad mellan kvinnor och män Med hjälp av det sysselsättningsindex som ritats in i diagrammen 1 och 2 går det också att göra en jämförelse mellan kvinnor och män. Diagram 5 visar sysselsättningsgapet för både män och kvinnor. Som framgår av diagrammet är sysselsättningsgapet mindre för män än för kvinnor (index för män är närmre 100 än index för kvinnor). Med andra ord är skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda män mindre än mellan utrikes och inrikes födda kvinnor. När vi använder statistiska metoder som tar hänsyn till skillnader mellan individer i ålder, utbildning och civilstånd försvinner dock detta könsmönster (se Integrationsverket 2005). De könsrelaterade sysselsättningsskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda kan således helt förklaras av skillnader i utbildning, ålder och civilstånd. Det finns också några forskningsrapporter som speciellt studerat könsmönstren i de etniska sysselsättnings- och löneskillnaderna. Samtliga finner att de etniska sysselsättnings- och lönegapen är mindre för kvinnor än för män. (Edin & Åslund 2001, le Grand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004). Diagram 5 Jämförelse av sysselsättningsindex för kvinnor och för män, , år Jämförelse av sysselsättningsindex för kvinnor och för män, , år. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 kvinnoindex mansindex 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Källa: Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken måste jämförelser mellan år 2005 och tidigare år göras med stor försiktighet.

18 18 Vistelsetid och födelseregion Sysselsättningsutvecklingen för hela den utrikes födda befolkningen är starkt beroende av vad som händer i olika delgrupper bland de utrikes födda. Den utveckling som visats i diagrammen 1 5 avspeglar därför också förändringar i sammansättningen av gruppen utrikes födda. En viktig faktor är hur länge en person vistats i Sverige. Av diagram 6 och 7 framgår att de som varit kort tid i Sverige i genomsnitt har betydligt lägre sysselsättningsnivå än de som varit här en längre tid. Men inte ens de som varit i Sverige i 20 år eller längre har samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. Vidare framgår av dessa diagram helt olika tendenser i utvecklingen. För dem som varit i Sverige en längre tid (10 år och längre) visar sysselsättningsutvecklingen snarast en nedåtgående tendens, medan sysselsättningen för dem med kortare vistelsetid visar ett starkt konjunkturberoende. Mellan åren 2005 och 2006 skiljer sig mönstret starkt mellan kvinnor och män. När det gäller utrikes födda kvinnor så visade diagram 1 en i princip oförändrad sysselsättningssituation mellan 2005 och Av uppdelningen på vistelsetider framgår att denna oförändrade situation för hela gruppen är en kombination av en minskad sysselsättning för utrikes födda kvinnor som varit längre tid i Sverige (10 år och längre) och en ökad sysselsättning för dem som varit kortare tid i Sverige. Det fjärmande som skett mellan sysselsättningsgraden för inrikes och utrikes födda kvinnor (se diagram 5) beror således helt och hållet på att sysselsättningen har minskat för dem som varit i Sverige i 10 år eller längre. För männens del har sysselsättningsgraden ökat för alla, utom för dem som varit i Sverige i 20 år eller längre. För dem som varit i Sverige relativt kort tid (mindre än 10 år) är ökningen så stark som drygt 8 procentenheter. Diagram 6 Andel sysselsatta i befolkningen inrikes födda och utrikes födda efter vistelsetid , år, kvinnor. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes 83,4 84,1 84,8 84,8 83,2 80,4 77,2 76,7 76,5 76,1 75,3 76,0 77,0 78,2 78,9 78,8 78,1 77,7 78,1 79,3 0-4 år 47,6 46,5 49,8 55,2 41,3 30,8 30,2 24,8 19,0 19,2 22,4 25,2 31,9 39,7 37,7 40,3 38,3 35,6 38,4 38,7 5-9 år 72,8 70,7 72,1 71,7 69,3 59,2 46,6 41,5 38,8 39,1 39,0 46,0 44,8 51,4 49,4 55,4 55,8 50,7 52,5 53, år 79,3 81,2 80,3 77,1 72,8 71,9 64,3 63,7 61,6 63,5 59,8 58,8 58,9 62,6 63,4 61,5 61,6 60,2 64,7 63,9 >= 20år 77,4 76,8 76,2 77,6 73,1 70,6 65,3 64,1 63,4 65,1 64,3 64,0 66,2 65,2 68,5 66,8 64,6 66,0 68,7 68,1 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

19 19 Diagram 7 Andel sysselsatta i befolkningen inrikes födda och utrikes födda efter vistelsetid , år, män. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes 88,4 89,1 90,1 89,7 86,7 82,6 78,1 78,4 80,0 79,1 78,9 80,6 81,0 82,5 82,4 81,9 81,7 81,3 83,3 83,9 0-4 år 57,1 63,8 65,3 66,7 55,5 44,7 38,6 35,1 32,7 32,2 35,3 37,2 47,4 54,2 58,6 54,0 55,0 49,5 56,3 64,6 5-9 år 82,7 85,5 80,4 79,8 61,6 63,5 55,5 50,4 50,5 50,2 50,3 53,7 52,5 67,7 69,3 70,4 62,1 59,3 60,6 69, år 85,1 82,8 85,1 87,1 81,7 74,4 65,9 68,1 69,1 63,2 60,7 62,2 67,4 70,0 69,6 67,2 64,2 66,1 66,5 69,8 >= 20år 86,5 84,1 81,7 80,6 78,9 75,3 69,7 69,7 69,1 69,3 69,3 69,8 69,0 72,5 71,1 71,1 72,1 72,3 74,3 74,3 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Det finns ett starkt samband mellan var individen är född och hur länge han eller hon varit i Sverige. I genomsnitt har de som är födda i Norden varit lång tid i Sverige, medan de som är födda i länder i Asien och Afrika är betydligt mer nyanlända. Att enbart redovisa sysselsättningsutvecklingen för födelseregioner skulle därför ge en missvisande bild, eftersom vistelsetiden har så stor betydelse. I diagrammen 8 11 har vi därför kombinerat födelseregion och vistelsetid. AKU har inte tillräckligt många observationer för att det ska vara möjligt att göra uppdelningar på både kön, vistelsetid och födelseregion. Vi använder därför den registerbaserade statistiken där den senaste tillgängliga sysselsättningsuppgifter är för år Vi redovisar enbart dem med den kortaste (0 4 år) och med den längsta (minst 20 år) vistelsetiden 4. I stort så återfinns samma mönster som när det gäller hela gruppen utrikes födda: det finns ett mycket tydligt konjunkturmönster i sysselsättningen för personer med kort vistelsetid. Av diagrammen 8 11 framgår också att födelselandet har betydelse, i synnerhet för dem som nyligen kommit till Sverige. För de nyanlända är sysselsättningen högst nästan alla år för dem som är födda i ett land i Norden eller i övriga EU15. Lägst sysselsättning har de som kommer från länder i Afrika och Asien. Sysselsättningsskillnaderna mellan personer från olika födelseregioner är mycket stora. Så var till exempel sysselsättningsgraden år 2004 för relativt nyanlända män från ett land i Afrika så låg som 26 procent medan männen från EU15 hade en sysselsättningsgrad på nästan 50 procent, det vill säga en skillnad på 24 procentenheter. Samma stora skillnad i sysselsättning finns mellan kvinnor födda i Norden eller EU15 och dem som är födda i ett land i Asien, men nivåerna är lägre: 41 procent för födda i Norden eller EU15 och 16 procent för Asien. För dem som varit lång tid i Sverige (20 år eller längre) är sysselsättningsnivåerna betydligt högre och ligger mellan 60 och 70 procent år Vidare har 4 Tabeller över personer med andra vistelsetider kan fås från Integrationsverket på begäran. Dock inte efter

20 20 de stora skillnaderna mellan personer från olika födelseregioner minskat betydligt. Detta syns tydligt genom att linjerna i diagrammen 8 och 10 ligger närmre varandra än i diagrammen 9 och 11. Även»rangordningen«har ändrats i synnerhet för kvinnor. Särskilt tydligt är detta för kvinnor från länder i Afrika, som under flera år har den näst högsta sysselsättningsgraden. Vidare finns det en markant ökning för kvinnor från länder i Asien, där sysselsättningen ökade från 49 procent år 1993 till 60 procent år 2004 (diagram 9). En jämförelse mellan män och kvinnor visar att männen överlag har högre sysselsättning än kvinnorna, men dessa könsrelaterade skillnader är betydligt mindre för dem som varit lång tid i Sverige. År 2004 fanns två undantag från det generella könsmönstret. Kvinnor från länder i Afrika med lång vistelsetid hade högre sysselsättning än männen. Samma sak gäller för kvinnor med kort vistelsetid från nordiska länder. Diagram 8 Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid , år, vistelsetid 0 4 år kvinnor. Procent Asien och Oceanien Afrika Latinamerika Övriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden