Närmar sig och fjärmar sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närmar sig och fjärmar sig"

Transkript

1 Närmar sig och fjärmar sig Uppföljning av indikatorerna för utrikes föddas sysselsättning Lena Schröder, Integrationsverket Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen

2 Närmar sig och fjärmar sig Integrationsverkets stencilserie 2007:12 Integrationsverket 2007 ISSN Integrationsverket Box Norrköping Grafisk produktion och tryck: Elanders AB 2007

3 3 Innehållsförteckning Inledning... 7 Sammanfattning... 8 Förändringar i sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad... 8 Akademiker med ett kvalificerat arbete... 9 Vad kan förklara dessa skillnader? Indikatorernas relevans Arbetsmarknadsverkets verksamhet Mål, indikatorer och kompletterande statistik Mål Ungdomar år Mål Analys Vad kan förklara utvecklingen över tid? Varför skillnader mellan utrikes och inrikes födda? Indikatorernas relevans Arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare en jämförelse mellan 1995 och Studiens uppläggning Data och metod Utveckling av resultat efter programstart för utomnordiska och nordiska medborgare Diskussion Uppföljningsrutiner inom Arbetsmarknadsverket Sökandekategori 14 Övriga inskrivna Definition av arbete Referenser... 57

4

5 5 Förord Regeringen presenterade 24 integrationspolitiska mål i budgetpropositionen för Två av målen handlar om hur sysselsättningen har utvecklats för utrikes och inrikes födda. Föreliggande rapport är Integrationsverkets och Arbetsmarknadsverkets analys av utvecklingen på arbetsmarknaden och utgör ett av underlagen för Integrationsverkets samlade analys av de integrationspolitiska insatserna. Rapporten innehåller två delar med Lena Schröder, Integrationsverket, som författare till delarna Mål, indikatorer och kompletterande statistik samt Analys. Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen, är författare till delen»arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare - en jämförelse mellan 1995 och Till rapporten bifogas Arbetsmarknadsstyrelsens PM»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«. Monir Dastserri, statistikansvarig på Integrationsverket, har ansvarat för den statistiska redovisningen i delen Mål, indikatorer och kompletterande statistik och Shubila Balaile, Integrationsverket, har framställt indikatorerna över akademiker med kvalificerat arbete i samma avsnitt. Norrköping och Stockholm i maj 2007 Lena Bernström T f Generaldirektör Integrationsverket Bo Bylund Generaldirektör Arbetsmarknadsstyrelsen

6

7 7 Inledning Den tidigare regeringen tillsatte i mars 2004 en interdepartemental arbetsgrupp 1 med uppgift att se över hur genomförande och uppföljning av integrationspolitiken inom ett antal politikområden kunde förbättras. Arbetsgruppens uppdrag var bl.a. att omsätta de övergripande integrationspolitiska målen 2 till kvantitativa eller andra uppföljningsbara mål inom ett antal politikområden och föreslå indikatorer som möjliggör uppföljning av målen (Ju 2003/3318/IM). Med utgångspunkt från arbetsgruppens förslag presenterades 24 integrationspolitiska mål, nedbrutna från de övergripande målen, i budgetpropositionen för myndigheter, inklusive Integrationsverket, fick i uppdrag att följa upp dessa mål med hjälp av 69 indikatorer samt att lämna egna analyser inom sitt sakområde. Integrationsverket har ansvar för att, utifrån de 16 myndigheternas analyser, lämna en samlad övergripande analys i juni Två av de integrationspolitiska målen handlar om hur sysselsättningen utvecklats. I denna rapport redovisas Arbetsmarknadsstyrelsen och Integrationsverkets gemensamma analys av sysselsättningsutvecklingen för utrikes och inrikes födda. Den kommer att utgöra ett av underlagen för Integrationsverkets samlade analys av de integrationspolitiska insatserna. Till rapporten bifogas Arbetsmarknadsstyrelsens PM»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«, där avsnitten om hur utrikes födda arbetssökande prioriterats och i vilken utsträckning Arbetsförmedlingens insatser bidragit till att nå sysselsättnings- och kompetensmålen är av relevans för frågorna i föreliggande rapport. 1 Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin förordnade den 24 mars 2004 ledamöter i arbetsgruppen. Gruppen bestod av 16 tjänstemän från berörda departement (Finans-, Justitie-, Kultur-, Närings-, Social- och Utrikesdepartementet) samt en ledamot från Integrationsverket. Gruppens sammansättning varierade över tid, personer som slutat ersattes av nya. Arbetsgruppen slutförde sitt arbete den 15 juni De integrationspolitiska målen är följande: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett etnisk bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för.

8 8 Sammanfattning Regeringen presenterade 24 integrationspolitiska mål i budgetpropositionen för Två av de integrationspolitiska målen handlar om hur sysselsättningen utvecklas för den utrikes födda befolkningen. De två sysselsättningsmålen är: Sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. Andelen utrikes födda med högskoleutbildning som har ett arbete i nivå med den egna kompetensen skall öka. I Integrationsverkets regleringsbrev tillkommer dessutom uppdraget att, där det är relevant, särskilt analysera barns och ungdomars levnadsvillkor. Föreliggande rapport är indelad i tre delar. Den första delen Mål, indikatorer och kompletterande statistik redovisar hur sysselsättning och arbetslöshet har förändrats under de senaste 20 åren. Här ingår också en beskrivning av ungdomar som varken arbetar eller studerar för åren I den andra delen Analys ges förklaringar till den redovisade utvecklingen. Den tredje delen Arbetsmarknadsverkets insatser för utomnordiska medborgare en jämförelse mellan 1995 och 2005 består av en analys av förändringar mellan dessa år när det gäller hur utomnordiska medborgare har prioriterats inom verksamheten samt i övergången från program och arbetslöshet till arbete. Förändringar i sysselsättnings- och arbetslöshetsgrad I vilken grad sysselsättningsmålet har uppnåtts redovisas med statistik över sysselsättningsgrad och arbetslöshetsgrad för inrikes och utrikes födda. De statistiska uppgifterna över hela kategorin utrikes födda kompletteras med uppgifter där de utrikes födda är uppdelade efter vistelsetid i Sverige och också efter födelseregion. All statistik är uppdelad på kvinnor och män. När konjunkturen går upp ökar sysselsättningen för både utrikes och inrikes födda och arbetslösheten minskar. Det motsatta gäller när konjunkturen vänder nedåt. Även skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda påverkas i första hand av konjunkturen. När sysselsättningen ökar för alla, så minskar avståndet mellan utrikes och inrikes födda. Det motsatta gäller när sysselsättningen minskar för alla. Både det absoluta (ökningen) målet och det relativa (närmandet) bestäms således i första hand av den allmänna makro-ekonomiska utvecklingen. En uppdelning av statistiken efter hur lång tid de utrikes födda varit i Sverige visar emellertid att konjunkturutvecklingen främst påverkar sysselsättningen för utrikes födda som varit ganska kort tid i Sverige. Sysselsättningen för dem som varit längre tid i Sverige visar snarare en nedåtgående tendens, både när det gäller de absoluta nivåerna och i avståndet till de inrikes födda. Oavsett vistelsetid har de personer som är födda i länder i Afrika och Asien den lägsta sysselsättningsgraden. Detta mönster återfinns även i de studier som använt statistiska metoder som gör det möjligt att jämföra personer med samma ålder, utbildningsnivå, civilstånd och bosättningsort. År 2006 jämfört med 2005 Under det senaste året (2006) har sysselsättningen ökat generellt jämfört med föregående år. Detta gäller både för inrikes och utrikes födda och för män och

9 9 kvinnor. För de utrikes födda männen har avståndet till de inrikes födda männen minskat. Detta närmande beror främst på att sysselsättningsgraden ökat kraftigt för utrikes födda män, som varit relativt kort tid i Sverige. För samtliga utrikes födda kvinnor har dock avståndet till de inrikes födda kvinnorna ökat, det vill säga sysselsättningen har ökat mer för inrikes födda kvinnor än för utrikes födda. Detta fjärmande förklaras helt av en svag minskning i sysselsättningsgraden för kvinnor som varit i Sverige i 10 år och längre. Kvinnor och män Av den statistiska redovisningen framgår att för varje år är avståndet i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda större bland kvinnorna än bland männen. Detta generella könsmönster är särskilt framträdande för utrikes födda som varit kort tid i Sverige. För dem som varit lång tid i Sverige finns vissa undantag från detta mönster: kvinnor födda i länder i Afrika har högre sysselsättningsgrad än män från samma länder. Statistiska metoder som tar hänsyn till en mängd övriga egenskaper hos individerna visar dock att de könsrelaterade sysselsättningsskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda förklaras av skillnader i utbildning, ålder och civilstånd. Ungdomar år För att skildra situationen på arbetsmarknaden har ett mått konstruerats som visar andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. För ungdomar som är födda i Sverige är andelen så hög som 10 procent. Bland ungdomar födda i lände i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa utanför EU 15 är andelen som varken arbetar eller studerar upp till tre gånger högre, högst bland ungdomar från länder i Afrika. I absoluta tal rör det sig om nästan ungdomar födda i Sverige och drygt ungdomar från de regioner vi redovisar. Från år 2001 och till 2004 ökar andelen unga män som varken arbetar eller studerar, i synnerhet gäller detta unga män från länder i Afrika. Trots att de varken arbetar eller studerar var mellan 30 och 50 procent av dessa ungdomar aldrig anmälda på en arbetsförmedling under år De ungdomar som varken arbetar eller studerar skiljer sig från andra ungdomar genom att de har avsevärt lägre utbildningsnivå. Detta gäller i synnerhet de utrikes födda ungdomarna. En annan skillnad är att de ungdomar som varken arbetar eller studerar, i synnerhet de utrikes födda, har barn i betydligt större utsträckning än andra ungdomar. Situationen för många utrikes födda ungdomar på arbetsmarknaden har således både arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska implikationer. Akademiker med ett kvalificerat arbete Utvecklingen av matchningen mellan utbildningsnivå och arbetets kvalifikationsgrad går bara att följa under de fyra åren Under dessa år sker inga märkbara förändringar i andelen akademiker med ett kvalificerat arbete och inte heller i skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda akademiker. Andelen inrikes födda akademiker med ett kvalificerat arbete ligger omkring 77 procent och bland de utrikes födda omkring 63 procent för kvinnorna och 56 procent för männen. Att utrikes födda manliga akademiker generellt har lägre andelar med kvalificerat arbete än de utrikes födda kvinnliga akademikerna förklaras främst av att kvinnliga akademiker från länder i Afrika, Asien och Latinamerika har betydligt högre andelar med kvalificerat arbete än manliga akademiker från samma regioner.

10 10 Den akademiska utbildningens inriktning kan inte förklara de stora skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda akademiker när det gäller möjligheten att få ett kvalificerat arbete och inte heller varför det främst är de manliga akademikerna som drabbas av dessa svårigheter. Precis som när det gäller sysselsättningen generellt är avståndet till de inrikes födda akademikerna störst för dem som varit kort tid i Sverige och är födda i länder i Afrika eller Asien. Vad kan förklara dessa skillnader? Skillnader i sysselsättning, inkomster och arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda har sedan lång tid tillbaka ägnats ett stort intresse av forskare och utredare. Den viktigaste slutsatsen är att det inte finns ett enda svar på frågan»varför«utan förklaringarna måste sökas på många håll. En stor mängd studier som använder data med bl.a. uppgifter om individernas utbildning har visat att skillnader i mätbara individegenskaper (i synnerhet utbildningsnivån) inte kan förklara de stora skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda och mellan infödda personer med utländsk och med svensk bakgrund. Dessa resultat kan dock inte tolkas som att utbildning och kunskaper i svenska språket inte spelar någon roll för utrikes födda. Tvärtom så bekräftar några nya studier att både utbildning och kunskaper i svenska»lönar sig«i hög grad för utrikes födda. Olika typer av diskriminering har ägnats stor uppmärksamhet under de senaste åren. De starka indikationer på diskriminering som funnits i tidigare studier, framförallt av ungdomar som alla är födda i Sverige, har förstärkts av nya typer av studier. En av dessa använder data på personer som bytt från utländskt klingande efternamn till namn som låter svenska eller neutrala. Två andra studier har använt så kallade fältexperiment, där personer med likvärdiga kvalifikationer men olika etnisk bakgrund söker samma lediga jobb. Förutom diskriminering har nyare forskning visat att individernas personliga nätverk och dessa nätverks sammansättning har stor betydelse för möjligheten att få ett arbete. Utrikes födda har sämre tillgång till resursfulla nätverk än de som är födda i Sverige. I detta sammanhang har Arbetsförmedlingen en viktig uppgift, när det gäller att kompensera utrikes föddas brist på nätverk med Arbetsförmedlingens kontaktnät med arbetsgivare. Indikatorernas relevans De indikatorer som anges i budgetpropositionen är inte särskilt lämpade för att mäta integrationspolitikens resultat på arbetsmarknaden. Måtten är alldeles för grova för att kunna spegla utvecklingen på arbetsmarknaden för de som invandrat till Sverige. Indikatorerna måste brytas ned så att de tar hänsyn till förändringar i sammansättningen av gruppen utrikes födda. Ett ännu bättre mått på utvecklingen skulle vara att utveckla en integrationsindikator, som tar hänsyn till förändringar i individegenskaper, makroekonomiska förändringar och förändringar i kohortstorlek, det vill säga antalet utrikes födda som invandrar till Sverige ett visst år. En integrationsindikator av ovan skisserat slag skulle på ett mer tillförlitligt sätt kunna spegla hur integrationen på arbetsmarknaden utvecklats, men dock inte mäta integrationspolitikens resultat. För att mäta resultatet och få ett underlag för effektiviseringar av integrationspolitiken behövs gedigna utvärderingar av integrationspolitikens implementering och effekter inom de områden där den genomförs, dvs. i kommuner och inom sektorsmyndigheterna.

11 11 Arbetsmarknadsverkets verksamhet Hur arbetsmarknadsverkets verksamhet bidragit till att uppfylla de integrationspolitiska sysselsättningsmålen redovisas separat i den bilagda till arbetsmarknadsdepartementet avrapporterade promemorian»bardh Olsson, Vanja,»Återrapportering Integrationspolitik d. enligt AMV:s regleringsbrev för 2006«I föreliggande rapport sker en komplettering i form av en studie av förändringen över tid vad avser resultat efter konjunkturberoende program som utomnordiska medborgare har deltagit i. Med resultat menas andelen som efter programstart har övergått till arbete. En kontrollgrupp bland nordiska programdeltagare har skapats med hjälp matchningsmetoden. Två tidsperioder studeras i syfte att se om det, över tid, har skett en förändring i andelen som går till arbete. Överlevnadsanalys används för att skatta den relativa»risken«, dvs. chansen för att gå till arbete efter programstart dels för de studerade grupperna, dels för de två tidsperioderna. På så sätt har skillnaderna i skattningarna mellan utomnordiska medborgare och kontrollgruppen kunnat studeras över tid. Övergång till arbete 1995 och 2005 Resultaten visar att det har skett en förändring över tid vad avser utomnordiska medborgares chanser att gå till arbete efter programstart. Sannolikheten att lämna ett påbörjat program till arbete har under 1995 varit 42 procent mindre för utomnordiska medborgare jämfört med kontrollgruppen. Under 2005 minskade det till att ligga kring 22 procents mindre chans. En annan jämförelse har gjorts mellan nyinskrivna arbetslösa och programdeltagare under Inom varje grupp har utomnordiska medborgare jämförts med en kontrollgrupp bland nordiska medborgare. Sannolikheten att gå till arbete efter inskrivning som arbetslös respektive programstart har skattats. Resultatet har visat att skillnaderna i resultat är mindre när det gäller sannolikheten att gå till arbete efter programstart vilket tyder på att program har bidragit till att jämnat ut skillnaderna mellan nordiska och utomnordiska medborgare. Resultaten har även tagits fram för olika medborgarskapsgrupper. En grupp som relativt sett har en svår position på arbetsmarknaden är de som har medborgarskap från Afrika, Asien eller Syd- och Mellanamerika. Under 1995 hade denna grupp cirka 40 procent mindre sannolikhet att övergå till ett arbete efter påbörjat program jämfört med kontrollgruppen. En förbättring skedde under Sannolikheten att övergå till arbete var då 26 procent lägre för gruppen jämfört med kontrollgruppen. En annan grupp som studerades var östeuropéer. Efter västeuropéer var förbättringen störst för denna grupp vars sannolikhet att gå över till arbete låg nära den som gäller för kontrollgruppen. Skillnaderna har därmed minskat för de olika medborgarskapsgrupperna med minst förbättring för de som kommer från Afrika, Asien eller Syd- och Mellanamerika. Prioritering av utomnordiska medborgare och fördelning på program Rapporten har även tittat dels på hur utomnordiska medborgare har prioriterats i de konjunkturberoende programmen, dels på hur fördelningen av programinriktningarna ser ut mellan de studerade grupperna. Resultatet tyder på att utomnordiska medborgare väl har prioriterats i programmen över tid, i förhållande till sin andel av arbetslösa. Vad gäller fördelningen av programinriktningarna tyder fördelningen på att en viss förändring har skett mellan grupperna. Utomnordiska medborgarnas grad av att delta i program med utbildnings- eller praktikinslag dominerar både under 1995 och Dock har andelen i sådana program minskat under Även om minskningen gäller både utomnordiska och nordiska medborgare finns de fortfarande i större utsträckning i program som inne-

12 12 bär utbildning eller praktik. Sett över de sysselsättningsskapande insatserna har det skett en utjämning mellan grupperna vad avser graden av att delta i liknande program. Samtidigt har andelen minskat kraftigt för båda grupperna under Vad kan förklara resultaten Studien har diskuterat olika faktorer som kan förklara de resultat som studien har kommit fram till. Utvecklingen på arbetsmarknaden, prioritering av målgruppen samt fördelningen av programinriktningarna över tid, mellan utomnordiska och nordiska medborgare är de faktorer som det har förts en diskussion kring. En viktig fråga som har tagits upp i sammanhanget är om de utomnordiska programdeltagarnas resultat kan förbättras genom en omfördelning av programinsatserna. Genom att erbjuda mer av program som enligt utvärderingarna gett positiva effekter på chansen att få ett arbete (exempelvis sysselsättningsskapande insatser, yrkesinriktade och vissa förberedande utbildningar m.m.) kan önskade effekter uppnås i större utsträckning för personer med utländsk bakgrund.

13 13 Mål, indikatorer och kompletterande statistik De två sysselsättningsmålen avser dels sysselsättning och arbetslöshet för den inrikes och den utrikes födda befolkningen och dels andelen inrikes och utrikes födda akademiker med ett arbete som motsvarar den egna kompetensen. För att kunna fånga utvecklingen har vi eftersträvat att få till stånd så långa statistiska tidsserier som möjligt. Med hjälp av Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) är det möjligt att följa hur sysselsättning och arbetslöshet utvecklats mellan åren Eftersom AKU EU-anpassades under år 2005, måste dock jämförelser med tidigare år göras med försiktighet och med hänsyn till vilka förändringar som gjorts i definitioner av sysselsättning och arbetslöshet. Den största förändringen gäller arbetslöshetsbegreppet. Kategorin utrikes född är dock alldeles för bred för att användas som en meningsfull indikator på hur integrationen på arbetsmarknaden har utvecklats. Det har därför varit nödvändigt att komplettera de angivna indikatorerna med statistiska uppgifter där kategorin utrikes född är uppdelad efter vistelsetid och födelseregion. AKU är en månatlig urvalsundersökning, där antalet intervjuade personer inte är tillräckligt stort för att det skall vara möjligt att göra uppdelningar av gruppen utrikes födda efter både kön, vistelsetid och födelseregion. För sådana uppdelningar måste den registerbaserade statistiken användas, där uppgifterna om sysselsättning har en lång eftersläpning. Den senaste sysselsättningsuppgiften är för närvarande för år Uppgifter om sysselsättningen för år 2006 finns tillgängliga först våren Integrationsverkets databas STATIV är uppbyggd från den registerbaserade statistiken med början år De tidsserier som bygger på STATIV täcker därför en betydligt kortare tidsperiod. I detta avsnitt har vi även tagit fram helt nya uppgifter över ungdomars situation på arbetsmarknaden. Det mått som används är andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. Mål 1 Sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. Indikator 1a Andel sysselsatta av utrikes födda kvinnor och män mellan år jämfört med inrikes födda kvinnor och män i motsvarande åldrar under mätperioden (diagram 1 och 2). Indikator 1b Andel arbetslösa av utrikes födda kvinnor och män mellan år jämfört med inrikes födda kvinnor och män i motsvarande åldrar under mätperioden (diagram 3 och 4).

14 14 Diagram 1 Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, kvinnor. Procent Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, kvinnor. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes födda 83,4 84,1 84,8 84,8 83,2 80,4 77,2 76,7 76,5 76,1 75,3 76,0 77,0 78,2 78,9 78,8 78,1 77,7 78,1 79,3 Utrikes födda 73,4 73,0 72,6 72,8 66,5 62,6 57,0 54,5 51,5 52,2 51,9 54,4 56,3 58,7 59,7 60,1 59,0 57,8 61,0 61,1 Sysselsättningsindex 88,1 86,8 85,6 85,8 79,9 77,9 73,8 71,0 67,2 68,6 69,0 71,6 73,1 75,1 75,6 76,3 75,6 74,4 78,1 77,0 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Diagram 2 Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, män. Procent Andel sysselsatta i befolkningen och sysselsättningsindex , år, män. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes födda 88,4 89,1 90,1 89,7 86,7 82,6 78,1 78,4 80,0 79,1 78,9 80,6 81,0 82,5 82,4 81,9 81,7 81,3 83,3 83,9 Utrikes födda 80,6 80,6 79,3 79,2 72,4 67,2 60,7 60,3 59,3 57,4 58,3 60,5 62,8 69,0 68,9 67,7 66,1 65,5 67,5 70,9 Sysselsättningsindex 91,2 90,5 88,0 88,3 83,6 81,3 77,7 76,9 74,1 72,6 73,8 75,0 77,5 83,7 83,6 82,6 80,9 80,5 81,0 84,5 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

15 15 Diagram 3 Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, kvinnor. Procent Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, kvinnor. Procent 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Inrikes födda 1,6 1,4 1,2 1,5 2,4 3,9 5,7 5,4 5,9 6,4 5,2 4,2 4,1 2,8 2,7 2,7 3,7 4,0 4,2 3,2 Utrikes födda 3,0 2,8 2,7 2,5 5,2 8,7 12,2 11,7 16,6 17,4 14,4 11,2 9,9 7,6 8,1 7,3 9,2 9,6 10,3 8,7 Arbetslöshetsindex 1,91 2,01 2,17 1,65 2,18 2,22 2,14 2,15 2,81 2,73 2,79 2,67 2,41 2,66 2,97 2,66 2,52 2,41 2,45 2,72 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Diagram 4 Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, män. Procent Andel arbetslösa i arbetskraften och arbetslöshetsindex , år, män. Procent 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Inrikes födda 1,7 1,2 1,2 1,6 3,6 6,0 8,8 7,7 7,0 7,5 6,2 5,0 4,6 3,5 3,4 3,6 4,7 4,2 4,5 3,8 Utrikes födda 3,3 3,1 2,7 3,8 8,9 12,8 18,2 15,9 16,8 17,7 16,4 14,7 13,8 9,0 8,2 8,6 11,5 11,3 10,4 10,0 Arbetslöshetsindex 1,88 2,55 2,30 2,40 2,45 2,12 2,08 2,08 2,41 2,35 2,65 2,94 3,01 2,59 2,44 2,37 2,44 2,68 2,31 2,63 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

16 16 Utvecklingen för samtliga utrikes födda Både sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen visar de dramatiska förändringarna på svensk arbetsmarknad under 1990-talet, då sysselsättningen minskade från ca. 90 till ca. 80 procent för män och från ca. 85 till ca. 75 procent för kvinnor (vilket är ca personer) från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet. Samtidigt steg arbetslösheten från historiskt sett extremt låga nivåer runt 1,5 procent av arbetskraften i slutet av 1980-talet till runt 8 procent under 1990-talets första år. Trots att det skett en återhämtning sedan dess har sysselsättningen fortfarande inte nått upp till och arbetslösheten inte kommit ned till nivåerna under slutet av 1980-talet. Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda illustreras i diagrammen med ett index. Sysselsättningsindex är beräknat som sysselsättningsgraden för utrikes födda dividerat med sysselsättningsgraden för inrikes födda multiplicerat med 100. Avståndet mellan siffran 100 och sysselsättningsindex kan kallas för ett sysselsättningsgap. Alla värden lägre än 100 innebär att sysselsättningen är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Sysselsättningsindex 81 för män för år 2005 innebär att sysselsättningsgraden för utrikes födda män endast uppgick till 81 procent av sysselsättningsgraden för de inrikes födda männen. Utvecklingen av sysselsättningsgapet visar tydligt att skillnaden mellan utrikes och inrikes födda hittills i huvudsak har bestämts av hur konjunkturen förändrats. Målet om ett närmande mellan utrikes och inrikes födda uppnås därför under perioder med allmänt växande sysselsättning. När konjunkturen vänder nedåt ökar sysselsättningsgapet, dvs. utrikes födda fjärmar sig från inrikes födda. Att utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden är mer känslig för konjunkturen än vad som gäller för inrikes födda är inget speciellt svensk fenomen. Enligt OECD (2001) gäller detta samband för många OECD-länder. EU-anpassningen av AKU:s definitioner av såväl sysselsättning som arbetslöshet 3 innebär att jämförelser mellan år 2005 och tidigare år måste tolkas med stor försiktighet, särskilt vad gäller arbetslöshetssiffrorna. Efter vissa beräkningar av hur sysselsättningssiffrorna påverkats av statistikomläggningen är det dock vår bedömning att det skett en reell ökning av sysselsättningen för utrikes födda kvinnor år 2005 och ett närmande mellan utrikes och inrikes födda. År 2006 ökade sysselsättningen för de utrikes födda männen och nivån närmade sig den för inrikes födda. Konsekvenserna av statistikomläggningen år 2005 är svårare att bedöma när det gäller arbetslösheten. Det går därför inte att säga om förändringarna mellan 2004 och 2005 är reella eller enbart ett uttryck för förändringar i de statistiska definitionerna. Mellan de senaste åren (2005 och 2006) minskade dock arbetslösheten för alla, men i något större utsträckning för inrikes födda. För att illustrera närmanden och fjärmanden mellan utrikes och inrikes födda använder vi även här ett index, som är arbetslöshetsgraden för utrikes födda dividerat med arbetslöshetsgraden för inrikes födda. Arbetslöshetsindex 2,45 för kvinnor år 2005 innebär att arbetslösheten för utrikes födda kvinnor var 2,45 gånger högre än för inrikes födda kvinnor. År 2006 skedde en ökning av index som innebär att arbetslösheten då var 2,72 gånger högre. Samma utveckling gäller för männen, det vill säga arbetslösheten minskade för både utrikes och inrikes födda, men i större utsträckning för dem som är födda i Sverige. 3 Trots EU-anpassningen skiljer sig Sveriges nationella officiella arbetslöshetsmått fortfarande från den definition som rekommenderas av ILO och som används i alla internationella sammanhang, t.ex. av EU och OECD. Skillnaden är främst att enligt ILO-definitionen inkluderas heltidsstuderande som söker arbete bland de arbetslösa, medan de räknas som studerande i SCB:s nationella statistik. Arbetslösheten blir högre med ILOdefinitionen än med den nationella definitionen.

17 17 Skillnad mellan kvinnor och män Med hjälp av det sysselsättningsindex som ritats in i diagrammen 1 och 2 går det också att göra en jämförelse mellan kvinnor och män. Diagram 5 visar sysselsättningsgapet för både män och kvinnor. Som framgår av diagrammet är sysselsättningsgapet mindre för män än för kvinnor (index för män är närmre 100 än index för kvinnor). Med andra ord är skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda män mindre än mellan utrikes och inrikes födda kvinnor. När vi använder statistiska metoder som tar hänsyn till skillnader mellan individer i ålder, utbildning och civilstånd försvinner dock detta könsmönster (se Integrationsverket 2005). De könsrelaterade sysselsättningsskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda kan således helt förklaras av skillnader i utbildning, ålder och civilstånd. Det finns också några forskningsrapporter som speciellt studerat könsmönstren i de etniska sysselsättnings- och löneskillnaderna. Samtliga finner att de etniska sysselsättnings- och lönegapen är mindre för kvinnor än för män. (Edin & Åslund 2001, le Grand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004). Diagram 5 Jämförelse av sysselsättningsindex för kvinnor och för män, , år Jämförelse av sysselsättningsindex för kvinnor och för män, , år. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 kvinnoindex mansindex 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Källa: Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken måste jämförelser mellan år 2005 och tidigare år göras med stor försiktighet.

18 18 Vistelsetid och födelseregion Sysselsättningsutvecklingen för hela den utrikes födda befolkningen är starkt beroende av vad som händer i olika delgrupper bland de utrikes födda. Den utveckling som visats i diagrammen 1 5 avspeglar därför också förändringar i sammansättningen av gruppen utrikes födda. En viktig faktor är hur länge en person vistats i Sverige. Av diagram 6 och 7 framgår att de som varit kort tid i Sverige i genomsnitt har betydligt lägre sysselsättningsnivå än de som varit här en längre tid. Men inte ens de som varit i Sverige i 20 år eller längre har samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. Vidare framgår av dessa diagram helt olika tendenser i utvecklingen. För dem som varit i Sverige en längre tid (10 år och längre) visar sysselsättningsutvecklingen snarast en nedåtgående tendens, medan sysselsättningen för dem med kortare vistelsetid visar ett starkt konjunkturberoende. Mellan åren 2005 och 2006 skiljer sig mönstret starkt mellan kvinnor och män. När det gäller utrikes födda kvinnor så visade diagram 1 en i princip oförändrad sysselsättningssituation mellan 2005 och Av uppdelningen på vistelsetider framgår att denna oförändrade situation för hela gruppen är en kombination av en minskad sysselsättning för utrikes födda kvinnor som varit längre tid i Sverige (10 år och längre) och en ökad sysselsättning för dem som varit kortare tid i Sverige. Det fjärmande som skett mellan sysselsättningsgraden för inrikes och utrikes födda kvinnor (se diagram 5) beror således helt och hållet på att sysselsättningen har minskat för dem som varit i Sverige i 10 år eller längre. För männens del har sysselsättningsgraden ökat för alla, utom för dem som varit i Sverige i 20 år eller längre. För dem som varit i Sverige relativt kort tid (mindre än 10 år) är ökningen så stark som drygt 8 procentenheter. Diagram 6 Andel sysselsatta i befolkningen inrikes födda och utrikes födda efter vistelsetid , år, kvinnor. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes 83,4 84,1 84,8 84,8 83,2 80,4 77,2 76,7 76,5 76,1 75,3 76,0 77,0 78,2 78,9 78,8 78,1 77,7 78,1 79,3 0-4 år 47,6 46,5 49,8 55,2 41,3 30,8 30,2 24,8 19,0 19,2 22,4 25,2 31,9 39,7 37,7 40,3 38,3 35,6 38,4 38,7 5-9 år 72,8 70,7 72,1 71,7 69,3 59,2 46,6 41,5 38,8 39,1 39,0 46,0 44,8 51,4 49,4 55,4 55,8 50,7 52,5 53, år 79,3 81,2 80,3 77,1 72,8 71,9 64,3 63,7 61,6 63,5 59,8 58,8 58,9 62,6 63,4 61,5 61,6 60,2 64,7 63,9 >= 20år 77,4 76,8 76,2 77,6 73,1 70,6 65,3 64,1 63,4 65,1 64,3 64,0 66,2 65,2 68,5 66,8 64,6 66,0 68,7 68,1 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år.

19 19 Diagram 7 Andel sysselsatta i befolkningen inrikes födda och utrikes födda efter vistelsetid , år, män. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes 88,4 89,1 90,1 89,7 86,7 82,6 78,1 78,4 80,0 79,1 78,9 80,6 81,0 82,5 82,4 81,9 81,7 81,3 83,3 83,9 0-4 år 57,1 63,8 65,3 66,7 55,5 44,7 38,6 35,1 32,7 32,2 35,3 37,2 47,4 54,2 58,6 54,0 55,0 49,5 56,3 64,6 5-9 år 82,7 85,5 80,4 79,8 61,6 63,5 55,5 50,4 50,5 50,2 50,3 53,7 52,5 67,7 69,3 70,4 62,1 59,3 60,6 69, år 85,1 82,8 85,1 87,1 81,7 74,4 65,9 68,1 69,1 63,2 60,7 62,2 67,4 70,0 69,6 67,2 64,2 66,1 66,5 69,8 >= 20år 86,5 84,1 81,7 80,6 78,9 75,3 69,7 69,7 69,1 69,3 69,3 69,8 69,0 72,5 71,1 71,1 72,1 72,3 74,3 74,3 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Pga. omläggning av statistiken är inte 2005 jämförbart med tidigare år. Det finns ett starkt samband mellan var individen är född och hur länge han eller hon varit i Sverige. I genomsnitt har de som är födda i Norden varit lång tid i Sverige, medan de som är födda i länder i Asien och Afrika är betydligt mer nyanlända. Att enbart redovisa sysselsättningsutvecklingen för födelseregioner skulle därför ge en missvisande bild, eftersom vistelsetiden har så stor betydelse. I diagrammen 8 11 har vi därför kombinerat födelseregion och vistelsetid. AKU har inte tillräckligt många observationer för att det ska vara möjligt att göra uppdelningar på både kön, vistelsetid och födelseregion. Vi använder därför den registerbaserade statistiken där den senaste tillgängliga sysselsättningsuppgifter är för år Vi redovisar enbart dem med den kortaste (0 4 år) och med den längsta (minst 20 år) vistelsetiden 4. I stort så återfinns samma mönster som när det gäller hela gruppen utrikes födda: det finns ett mycket tydligt konjunkturmönster i sysselsättningen för personer med kort vistelsetid. Av diagrammen 8 11 framgår också att födelselandet har betydelse, i synnerhet för dem som nyligen kommit till Sverige. För de nyanlända är sysselsättningen högst nästan alla år för dem som är födda i ett land i Norden eller i övriga EU15. Lägst sysselsättning har de som kommer från länder i Afrika och Asien. Sysselsättningsskillnaderna mellan personer från olika födelseregioner är mycket stora. Så var till exempel sysselsättningsgraden år 2004 för relativt nyanlända män från ett land i Afrika så låg som 26 procent medan männen från EU15 hade en sysselsättningsgrad på nästan 50 procent, det vill säga en skillnad på 24 procentenheter. Samma stora skillnad i sysselsättning finns mellan kvinnor födda i Norden eller EU15 och dem som är födda i ett land i Asien, men nivåerna är lägre: 41 procent för födda i Norden eller EU15 och 16 procent för Asien. För dem som varit lång tid i Sverige (20 år eller längre) är sysselsättningsnivåerna betydligt högre och ligger mellan 60 och 70 procent år Vidare har 4 Tabeller över personer med andra vistelsetider kan fås från Integrationsverket på begäran. Dock inte efter

20 20 de stora skillnaderna mellan personer från olika födelseregioner minskat betydligt. Detta syns tydligt genom att linjerna i diagrammen 8 och 10 ligger närmre varandra än i diagrammen 9 och 11. Även»rangordningen«har ändrats i synnerhet för kvinnor. Särskilt tydligt är detta för kvinnor från länder i Afrika, som under flera år har den näst högsta sysselsättningsgraden. Vidare finns det en markant ökning för kvinnor från länder i Asien, där sysselsättningen ökade från 49 procent år 1993 till 60 procent år 2004 (diagram 9). En jämförelse mellan män och kvinnor visar att männen överlag har högre sysselsättning än kvinnorna, men dessa könsrelaterade skillnader är betydligt mindre för dem som varit lång tid i Sverige. År 2004 fanns två undantag från det generella könsmönstret. Kvinnor från länder i Afrika med lång vistelsetid hade högre sysselsättning än männen. Samma sak gäller för kvinnor med kort vistelsetid från nordiska länder. Diagram 8 Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid , år, vistelsetid 0 4 år kvinnor. Procent Asien och Oceanien Afrika Latinamerika Övriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för

Läs mer

utvecklingen på arbetsmarknaden 83

utvecklingen på arbetsmarknaden 83 DEL II ARBETSMARKNADEN UTVECKLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Det finns många sätt att presentera hur situationen på arbetsmarknaden har utvecklats för dem som är födda utomlands. Individernas arbetslöshet,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

att förbättra integrationspolitiken eller om det kvarstår väsentliga kunskapsluckor som bör fyllas igen.

att förbättra integrationspolitiken eller om det kvarstår väsentliga kunskapsluckor som bör fyllas igen. DEL I ARBETSMARKNADEN UTVECKLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Full sysselsättning eller till och med»arbete åt alla«har sedan 1930-talet varit ledstjärnan för svensk arbetsmarknadspolitik. I gynnsamma konjunkturer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013 Falun 8 november 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län oktober 2013 9 945 (7,5 %) 4 468 kvinnor (7,1 %) 5 477 män (7,8 %) 2 484 unga 18-24 år (16,2 %) (Andel

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 Fått arbete I oktober fick 987 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 Under juli fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma månad föregående

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 11 oktober 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, september 2013 12 607 (7,3 %) 5 928 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015 Under augusti fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att ligga på en lägre nivå

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 Fått arbete 1 352 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

TCO GRANSKAR: ETT JOBB ELLER RÄTT JOBB? INVANDRADE AKADEMIKERS CHANSER I SVERIGE #11/13

TCO GRANSKAR: ETT JOBB ELLER RÄTT JOBB? INVANDRADE AKADEMIKERS CHANSER I SVERIGE #11/13 TCO GRANSKAR: ETT JOBB ELLER RÄTT JOBB? INVANDRADE AKADEMIKERS CHANSER I SVERIGE #11/13 ETT JOBB ELLER RÄTT JOBB vad påverkar invandrade akademikers chanser till en bra etablering på den svenska arbetsmarknaden?

Läs mer

statistik har sammanlagt vilket innebär

statistik har sammanlagt vilket innebär MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 april 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2013 10 509 (6,9 %) 4 867 kvinnor (6,6

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte, 2.1 Disposition 2.2 Datamaterial 3. Utbildningsnivå för företagare, inrikes födda och utrikes födda 4. Utbildningsnivå för företagare efter födelseregion 5.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 Fått arbete I juli fick 875 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete. I juli

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm september 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2013 10 805 (6,4 %) 5 023 kvinnor (6,2 %) 5 782 män

Läs mer

RAPPORT. Sweco Strategy AB. Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm. Rapport Patrik Waaranperä

RAPPORT. Sweco Strategy AB. Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm. Rapport Patrik Waaranperä Rapport 2014-07-31 Sweco Strategy AB Patrik Waaranperä Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm Stockholm 2014-07-31 Sweco Strategy AB 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 De till arbete minskade I slutet av januari 2015 påbörjade drygt 650 av

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse 1. Inledning Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse av Lina Aldén & Mats Hammarstedt Antalet utrikes födda i Sverige uppgår år 2013 till ungefär 1,5 miljoner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 Fått arbete Under 2016 har antalet övergångar till arbete trendmässigt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län juli månad 2015 De till arbete minskade I slutet av juli 2015 påbörjade cirka 482 av alla

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014 Arbetsmarknaden i Stockholms län fortsatte att förstärkas under november månad.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer