FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde fredagen den den 24 augusti 2012 kl 13.00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde fredagen den den 24 augusti 2012 kl 13.00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärenden för beredning till HSS Dnr 135. Val av justerare. I tur: Vivianne Macdisi Tid för justering: 136. Fastställande av föredragningslistan 137. Landstingsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS Information - Slutrapport om bröstcentrum, Carina Lundin, projektledare Akademos, Bilaga, - Uppföljning av strokekampanjen Louise Arodén Arvidsson, kommunikationsdirektör, - Bilaga, kompletteras, - Mobilt hembesöksteam, Marianne Rutqvist, utredare vid hälso- och sjukvårdsavdelningen, Bilaga, HSS Resultatet av insatser för ökat deltagande i mammografiscreening, Carina Bäckström, enhetschef vid hälso- och sjukvårdsavdelningen Bilaga Uppsägning av avtal mellan Landstinget i Uppsala län och Närpsykiatri i Enköping AB i Enköping samt uppdrag om förnyad upphandling avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping 142. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens svar på revisionens rapport Granskning av Syncentralens verksamhet HSS HSS Information om uppföljning av köer HSS Utredning om mellanvårdsplatser HSS Projekt om vårdlotsar HSS Fortsatt delfinansiering av SUF kunskapscentrum HSS

2 147. Begäran om anstånd med rapport om arbetet med implementering av rollen som rehabiliteringskoordinatorer inom primärvårdens och psykiatrins verksamheter 148. Närvårdsteam neuropsykiatriprojekt Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 149. Gemensamma insatser för barn, ungdomar och deras familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik, Katamaranen HSS HSS HSS Bättre liv för sjuka äldre HSS Yttrande över revisionens rapport Granskning av det akuta omhändertagandet CK HSS Val av nya representanter i tjänstemannaberedningen kommun- landsting, TKL HSS Uppföljning av uppdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen januari 2012 till och med juli Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar HSS HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Vivianne Macdisi (S) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 136 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärende Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport juni 2012 Förslag till beslut Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärende Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 137 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5

6

7

8

9

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärende Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport augusti 2012 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärende Perioden avser januari till och med juli månad. Prognosen för 2012 visar ett resultat på 3 miljoner kronor vilket är oförändrat jämfört med tidigare lämnad prognos. Specialistvården Produktionen avseende Naprapater och Kiropraktorer är relativt låg hittills i år och prognosen är därför något lägre kostnader inom dessa områden. Produktionen för fotterapeuterna är däremot hög och där förväntas budgeten överskridas. Detta är också ett vårdval vilket medfört ökade kostnader men som samtidigt gett en förbättrad täckning i länet. Primär hörselrehabilitering ökar väsentligt jämfört med föregående år. Vårdvalet har medfört en ökad tillgänglighet i form av privata etableringar samtidigt som remisstvånget är borttaget. I prognosen beräknas ett resultat på tkr vilket är ökade kostnader med tkr jämfört med budget. Ögonbottenfotografering, ljusbehandling och starroperationer är tre vårdval som startat under året. Budget för dessa vårdval var beräknat utifrån helårseffekt men då vårdvalen startar först kvartal 2 är prognosen justerad för detta. Vårdcentralsuppdraget Kapitering och besök bedöms överskrida budget med tkr. Utfallet hittills i år överskrider för varje period motsvarande period föregående år både avseende den rörliga ersättningen och kapiteringen. Listningsgraden är fortsatt hög och ökar för varje månad. I juli uppgår den till 92,88 %. Även inom mödrahälsovården bedöms budgeten överskridas. Prognosen är att kostnaderna för MVC kommer uppgå till tkr vilket överskrider budget med tkr. För sjukgymnastiken under vårdcentralsuppdraget är prognosen ett resultat som är tkr över budgeterade kostnader. Sjukgymnastikens budget är beräknad utifrån utfall Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen men då denna verksamhet i början av 2011 var anslagsfinansierad innebär det att budgeten kommer att överskridas. Tandvård Förväntningarna är att budget kommer att hållas. Närvård Ett fel i summeringen under rubriken Närvård gör att kostnaderna för detta ansvar minskar med tkr. Övrigt Vårdgaranti: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen erhåller tkr från Landstinget avseende kökortningssatsningen. Dessa medel kommer att utbetalas till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt olika privata aktörer. Under detta ansvar redovisas intäkten på tkr samt ersättningen till privata aktörer. Tilläggsbeställningarna till Akademiska sjukhuset och Lasarettet syns i prognosen under Rörlig ersättning egna verksamheter ansvar Rehabiliteringsgaranti: Överskott för år 2010 och 2011 avseende rehabiliteringsgarantin uppgår till tkr. Landstingets revisorer har påpekat att detta borde bokförts som en intäkt 2011 då det inte är förenligt med god redovisningssed att genom skuldbokföring balansera interna överskott Hälsoäventyret: Ansvaret för verksamheten är flyttad från Primärvården till hälso- och sjukvårdsavdelningen. Motsvarande belopp finns som en reducering av anslaget till Primärvården under Vårdersättning egna verksamheter Reserverade verksamhetsmedel: Efter en fördjupad analys av tidigare beslut fattade av hälso- och sjukvårdsstyrelsen visar det sig att hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att bevilja medel till olika projekt och satsningar vilket 2012 uppgår till tkr. Detta överskrider budget med tkr. Vårdavtal egna verksamheter Efter uppföljning av den målrelaterade ersättningen till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för år 2011 konstateras att mål motsvarande tkr ( tkr AS och 660 tkr LiE) ej uppnåtts utan återbetalas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För 2012 har Akademiska sjukhuset bedömt att de inte kommer nå upp till kömålen alla årets månader vilket innebär en minskning i målrelaterad ersättning med tkr. Lasarettet i Enköping bedömer på motsvarande sätt att de inte kommer att klara mål motsvarande tkr. Det har framkommit att det i budgeten för 2012 uppstått ett missförstånd mellan vårdavtalet och upprättade budgetar vilket påverkar resultatet negativt med tkr. Extra beställningen för kökortningssatsningen uppgår totalt till tkr. Bilaga 139 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1(5) utfall t o m juli 2012 Tkr Verksamhet Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Totalt Specialistvård Vårdcentralsuppdraget Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrigt Summa Prognostiserat resultat Tkr Verksamhet Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdersättningar egna verksamheter Fast ersättning Rörlig ersättning Målrelaterad ersättning Summa Marie Johansson

14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 2(5) Tkr utfall t o m juli 2012 Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Specialistvård Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Psykoterapeuter Hembesöksverksamhet Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Fotterapeuter Primär hörselrehab Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Uppsala Närakut Ortopediakuten Sjukvårdsrådgivningen Rehab Vidarkliniken Ögonbottenfotografering Ljusbehandling Starroperationer Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Vårdcentralsuppdraget Kapitering och besök Övriga ersättningar Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Summa Marie Johansson

15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 3(5) Tkr utfall t o m juli 2012 Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Marie Johansson

16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 4(5) utfall t o m juli 2012 Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt Samverkan hälso- och sjukvård Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Bidrag för utveckling av vårdvalssystem Summa Marie Johansson

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 5(5) utfall t o m juli 2012 Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Vårdersättningar egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Målrelaterad ersättning Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Målrelaterad ersättning Ersättning Habilitering och hjälpmedel Målrelaterad ersättning Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärende Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Slutrapport om bröstcentrum, Carina Lundin, projektledare Akademos, Bilaga, - Uppföljning av strokekampanjen Louise Arodén Arvidsson, kommunikationsdirektör, - Bilaga, kompletteras, - Mobilt hembesöksteam, Marianne Rutqvist, utredare vid hälso- och sjukvårdsavdelningen, Bilaga, - Resultatet av insatser för ökat deltagande i mammografiscreening, Carina Bäckström, enhetschef vid hälso- och sjukvårdsavdelningen Bilaga. Bilagor 140 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

19 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Bröstcancerprocessen Materialet är framtaget av SLL

20 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Projektnamn: Bröstcancerprocessen Projektägare: Björn Ragnarsson Checklista inför beslut, BP5 JA NEJ Alla ärenden och projekthandlingar är omhändertagna och diarieförda Projektets akt är avslutad Alla erfarenheter och observationer dokumenterade och avrapporterade Projektbiblioteket är uppdaterat med relevanta dokument Avvikelser från planerade mål är dokumenterade Effektmålen är dokumenterade i nyttokalkylen Ansvarig för uppföljningen av nyttoeffekterna är utsedd Nyttouppföljningsmetod är dokumenterad i överenskommelsen för realisering av nytta. Ekonomisystemet är uppdaterat och projektet formellt avslutat Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta projektet, BP5 Beslut att inte avsluta projektet, BP5 Beslut att bordlägga beslutet Datum och underskrift projektägare Namnförtydligande Materialet är framtaget av SLL

21 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1. Syfte och avgränsning Bakgrund Projektnytta Organisationsplan Historik Processer och metoder PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL Målen Utfall resultatmål Förslag i korthet och nyttokalkyl Mätpunkter för måluppfyllelse och jämförelser med andra landsting Förslag i helhet Framtidsvision Utfall tidplan Utfall kostnader, inklusive resurser ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKTET ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER REFERENSER BILAGOR Materialet är framtaget av SLL

22 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 1 Grundläggande information 1.1. Syfte och avgränsning att genom en kartläggning av flödet möjliggöra förbättringar i processen som leder till minskat lidande för patienterna samt ett mer effektivt arbetssätt. Flödet kartläggs från remiss till mammografin till och med behandlingsstart av strålning och/eller cellgifter Bakgrund Den första tiden efter att en misstanke om cancer har uppstått (antingen via screening mammografi eller om kvinnan själv känt en knöl) tills kvinnan fått en klar diagnos upplevs av många som mycket påfrestande. Tidsaspekten är en del av oron men också frågor som vart man kan vända sig med sina egna frågor och oro spelar in. Patientens väg bland olika verksamheter inom vården under behandlingen av en bröstcancer innehåller flera moment där väntan på besked eller väntan på att behandling skall startas. En diagnos- och behandlingskedja med flera inblandande aktörer ställer stora krav på väl fungerande processer som tillgodoser både patientens och verksamhetens behov. Antalet nyupptäckta bröstcancerfall 2011 i Uppsala, uppgick till 256 och enligt statistiska beräkningar förväntas antalet bröstcancerfall öka med 1-1,5% per år Projektnytta Kartläggning av processen ger möjlighet till standardiserade och jämna flöden. Engagerade medarbetare som genom tydlig planering och uppföljning kan styra processen till ännu bättre resultat. För patienten innebär detta en bättre tillgänglighet med hög kvalitet och patientsäkerhet och större möjligheter till delaktighet i utvecklingen av den framtid vården. Materialet är framtaget av SLL

23 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 1.4. Organisationsplan Redogör för hur organisationsplanen för projektet har sett ut. Projektägare Björn Ragnarsson Styrgrupp Sjukhusledningen Projektkontor Susanne Ek Mottagare/kund Sjukhusledning och HSS Projektledare Carina Lundin Arbetsgrupp/processteam Karina Thilén SSK Onkologi, Lena Asp SSK Kirurgi Processteamsmedlem Fredrik Wärnberg ÖL Kirurgi Processteamsmedlem Henrik Lindman ÖL Onkologi Processteamsmedlem Nelly Penagos Falk ÖL Patologi Processteamsmedlem Annika Johansson ÖL Mammografi Unilabs Processteamsmedlem Birgitta Lundkvist Driftschef Unilabs Processteamsmedlem Anne Gunnarassson Sjukgymnast Processteamsmedlem Jenny Hagström Lymfterapeut Processteamsmedlem Eva Peters Kurator Processteamsmedlem Mariannae Lindé Operations koordinator Plastikkir Processteamsmedlem Anna-Greta Jansson SSK Gynoperation Processteamsmedlem Adjungerad Eva-Lena Sjöö Chefsläkare Primärvård Materialet är framtaget av SLL

24 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 1.5. Historik Bröstcancerprocessen är väl strukturerad sedan tidigare, med nära samarbete över verksamhetsgränserna. Multidisciplinära ronder utförs varje vecka samt att vid två halvdagar per år träffas ABC-gruppen, Akademiska sjukhusets bröstcancergrupp, för att delge varandra nyheter och diskutera vården av dessa patienter. Vid dessa tillfällen bjuds även bröstcancerföreningen in. Enligt de nationella Socialstyrelsens öppna jämförelser 2011 ligger Uppsala mycket bra till. 89 % av bröstcancerpatienterna har en relativ 5-årsöverlevnad. Ledtiderna från nybesöket på kirurgmottagningen till operation var näst bäst i Sverige med en median på 13 dagar (riket 21 dagar), samt tid mellan operation till meddelande av vävnadsprov (PAD) var 20 dagar (riket 22 dagar) (bilaga 6.1 ) Men enligt kartläggningen i detta projekt finns det långa ledtider fram för allt i början av processen, med cirka 5-7 veckor från besök hos husläkare till diagnos. Att beakta i flödet är det avtal som landstinget i Uppsala län har med Unilabs som utför mammografiundersökningarna. Avtalet säger att väntetiden för klinisk mammografi skall ej överstiga en månad i oprioriterade fall, från det att remissen anlänt. Unilabs har internt arbetat hårt med att korta sina väntetider och under senare delen av 2011 hade man kommit ikapp och håller idag detta mål. (se Granskning av samverkan i vårdkedjan för patienter med bröstcancer, revisionsrapport, Landstinget i Uppsala län, KPMG december 2011) Vid kartläggningen av denna process har det framkommit önskemål om att korta ledtiderna till diagnos, vilket inberäknar utredningen på Unilabs. Strävan är att förkorta väntetiderna ytterligare genom ett förändrat arbetssätt i hela vårdkedjan. Verksamhetschef Karin Leifland Unilabs mammografi, i Sverige, är positiv till de utmanande målen och betonar också det fantastiska arbete personalen redan utfört. Projektgruppen vill därför se att Unilabs är med och bidrar till förbättringen utan att man för den skull förändrar avtalet och kravet för måluppfyllelse. Materialet är framtaget av SLL

25 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 1.6. Processer och metoder Workshops /projektupplägg (bilaga 6.2) Nulägesanalys (bilaga 6.3 ) Processkartläggning. (bilaga 6.4 ) Värdeflödesanalys (bilaga 6.5 ) Spagettidiagram. (bilaga 6.6 ) Identifiering av förbättringsområden. (bilaga 6.7) Patientenkät(bilaga 6.9 ) Design av nytt flöde. Arbetsgruppsmöten, för diskussion och insamling av data Journalstudier Studiebesök Telefonintervjuer/omvärldsspaning Litteraturstudier Besök på bröstcancerföreningen Materialet är framtaget av SLL

26 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2. Projektresultat jämfört med projektmål 2.1. Målen att korta väntetiden från knöl i bröstet till diagnos att korta tiden från diagnos till första behandlingstillfället efter operation att öka patientnöjdheten effektivt utnyttjande av våra resurser 2.2. Utfall resultatmål Förslaget innebär att processen totalt förväntas bli 5-6 veckor kortare än idag. väntetiden från knöl i bröstet till diagnos kortas från 5-7 veckor till 3 veckor väntetiden från diagnos till första behandlingstillfället efter operation kortas från 9 veckor till 7-8 veckor (värdeskapande tid 4-6 veckor) ökad patientnöjdhet förväntas med kortare väntetider, bättre information och ökad delaktighet effektivt utnyttjande av våra resurser uppnås genom att minska och/eller förenkla administrativa åtgärder, samt att kompetens utnyttjas på ett bättre Materialet är framtaget av SLL

27 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2.3. Förslag i korthet och nyttokalkyl Genom att ta bort steget via primärvård, kan patienten söka direkt via bröst/koordinatorsjuksköterskor, lokaliserade i angränsande lokal till mammografiavdelningen, vilket kortar ledtiden. Patienten kan dessutom kontakta dessa sjuksköterskor i väntan på provsvar, vilket torde minska oro hos patienten. Samtidigt förbättras en del administrativa uppgifter i processen, samt en del arbetsuppgifter förs över till annan yrkeskategori, vilket frigör tid till att korta ledtiderna i andra delar av processen. Nytta Primärvårds läkare minus ca ,000* Tidsvinst bla diverse administrativa förbättringar: Läkare Onk+Kir ( ) 7h/v ~ 0,17 Återinvesteras för bättre flöde Sjuksköterska 2h/v~0,05 ( ) Återinvesteras för bättre flöde Sekreterare 2h/v ~0,05 ( ) Återinvesteras för bättre flöde Personal på mammografiavdelningen 5h/v~ 0,1 Unilabs Kostnader Sjuksköterska nyrekrytering 2, Investering: Kontorsutrustning (diverse) Drift: Lokalhyra/år (SH) + 105,000 Summa: Lönekostnad per år Investering: Drift per år: + 105,000 Nyttokalkyl* 2000 remisser, besökstid 30 min, svarstid brev/telefonsamtal 7,5 min 2000x 37,5 min=1250 h/40h=31,25 v/39,4=0,79% Medellön :-x 1,6= x 0.80=860,000:- Landstingsfinansierad vård 1100x37,5=687,5h/40h=17,2v/39,4=0,44% Medellön :-x 1,6= x 0.44=473,000:- Privat/annat 900x37,5=562,5h/40h=14v/39,4=0,36% Medellön :-x 1,6= x 0.36%=387,000: - OBS, går inte att få fram statistik om fler sökt men inte fått remiss!! Schablonberäkning läkare ( vad får man ut i veckor/ heltidsanställd läkare) Kostnader för medicinsk service Fakturor från Avesina/Unilabs till primärvården 2011, uppgick till över 4 miljoner kronor. Materialet är framtaget av SLL

28 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2.4. Mätpunkter för måluppfyllelse och jämförelser med andra landsting Mätpunkter för måluppfyllelse*: 1. remiss till diagnos (remiss- och nybesöksdatum till kirurg) 2. diagnos till operation (operationsdatum) 3. operation till PAD-svar (återbesöksdatum till kirurg) 4. från PAD till start av strålbehandling/cellgiftsbehandling(cellgiftsstart- /strålningsstartsdatum) Ansvarig för att följa upp och rapportera resultatet är processägaren. Mätpunkter för uppföljning av internt förbättringsarbete: remiss till mammografi (datum för mammografiundersökning) mammografiundersökning till nybesök kirurgi (nybesöksdatum kirurgi) nybesök kirurgi till operation (operationsdatum) operation till återbesök kirurgi (återbesöksdatum till kirurg) återbesök kirurgi till nybesök onkologi ( nybesöksdatum onkologi) nybesök onkologi till start av strålbehandling/cellgiftsbehandling(cellgiftsstart- /strålningsstartsdatum) Materialet är framtaget av SLL

29 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Capio St.Görans sjukhus, Västerås sjukhus och Helsingborgs lasarett har alla arbetat aktivt för att förbättra sina processer. Enligt uppgift är det ingen av dem som idag når målen. Ovanstående tabell visar deras mål samt målen som idag finns i de regionala och nationella vårdprogrammen. Dessa mål ska jämföras med förslag till nytt flöde Förslag i helhet Möjlighet att söka direkt med egenremiss via bröst/koordinatorsjuksköterska (organisatoriskt tillhörande kirurgmottagningen) 1. Ringer direkt till bröst/koordinatorsjuksköterska lokaliserad i närliggande lokal till mammografiavdelningen. 2. Bröstsjuksköterskan skriver efter vissa kriterier en röntgenremiss till mammografi, med svar till ansvarig/namngiven kirurgläkare. 3. Patienten får i telefon tiden för undersökningen, så snart som möjligt dock inom 2 veckor. 4. Om man redan vid undersökningstillfället ser att det verkar vara misstänkt cancer, får patienten innan hemgång träffa bröstsjuksköterskan för information och få en tid till kirurgläkaren i veckan efter bröstronden. Om man redan vid undersökningstillfället ser att det inte är något misstänkt får patienten reda på det av mammografiläkaren direkt. Åtgärden leder till kortare ledtid då steget via husläkare/annan läkare inte är nödvändigt. Minskad oro för patienterna genom bättre information och möjlighet till kontakt i väntan på undersökning och provsvar. Eftersom man styr remisserna via dessa sjuksköterskor kan man standardisera innehållet via kriterierna samt att alla remisser kommer elektroniskt, vilket underlättar hanteringen på mammografiavdelningen. Det spar också tid för personalen på Materialet är framtaget av SLL

30 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) mammografi avdelningen som slipper kalla dessa patienter via brev Sammanlagd tidsvinst ca 5h/v. Kirurgmottagningen slipper också att kalla via brev, vilket spar ca 2h/v. Tidsvinst för primärvården som får färre besök och mindre administrativt arbete, med remiss och brevsvar till patienten. Tidsvinst även för kirurgläkare som skulle få enstaka eller inga remisser från primärvården att bedöma och skriva svar på. ca 1h/v Bättre administrativa rutiner 1. Strukturera och standardisera dokumentationen vid bröstronden. Möjligen en gemensam vårdplan i Cosmic så att alla ser varandras anteckningar. (Gäller AS) 2. Remiss för övertagande från kirurgi till onkologi tas bort. Redan idag bokas patienten till ett nybesök till onkologmottagningen, patienten får tiden till det besöket redan vid återbesöket på kirurgmottagningen. Åtgärden leder till tidsvinst för: 1. läkare, behöver inte skriva/diktera remiss eller journalanteckning efter bröstronden. Kirurgläkare sparar ca 1 h/v. 2. onkologläkare som inte behöver bedöma och svara på remissen ca 1h/v Samordnad hälsodeklaration Idag fyller patienten i olika formulär, beroende på verksamhet. Åtgärden skulle leda till tidsvinst för personal, samt att patienten slipper fylla i olika dokument om samma sak. Injicera den radioaktiva isotopen på operationsavdelningen Istället för att patienterna på operationsdagens morgon måste passera den Nukleärmedicinska avdelningen, skulle injektionen ske av kirurgläkaren på operationsavdelningen. Åtgärden skulle underlätta för patienten som slipper transportera sig över sjukhusområdet., samt minska den stress och orosmoment som detta innebär. Öka antalet operationer per vecka då väntetiden överstiger 2 veckor Eftersom bröstcancerfallen inte kommer jämnt fördelande över året, uppstår ibland längre väntetider än 2 veckor. Genom ett ökat samarbete mellan operationskoordinatorerna (bröstkirurgi och gynekologi)skulle utnyttjandet av operationsutrymmet bli mer flexibelt. Bröstkirurgen delar med sig operationsutrymme då väntetiden är kortare än 2 veckor mot att få öka antalet operationer då väntetiden är längre än 2 veckor. Samtidigt vore det Materialet är framtaget av SLL

31 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) önskvärt att se över flödet på bröstkirurgens operationssal och undersöka om det med förbättringsarbeten går att utöka antalet operationer utan att behöva anställa fler. Åtgärden skulle garantera att väntetiden skulle bli max 2 veckor till operation *Verksamhetschef för VO gynekologi anser att sedan bröstkirurgin överfördes till deras operationsavdelning har deras väntelista för benign kirurgi ökat avsevärt. Han beräknar att det kommer att kosta upp emot 2 miljoner i köpt vård det här året pga alla inställda benigna operationer som nu skickas på vårdgaranti till andra landsting. Han vill diskutera ekonomin kring detta innan man kan göra någon utökning för bröstkirurgin. Förändrad operationsteknik Genom förändrad operationsteknik, som innebär bla att den första lymfkörteln inte kommer att skickas för analys till patologen, skulle medföra kortare operationstid. Förändringen förväntas träda i kraft under år 2013 Åtgärden skulle leda till att fler patienter kan hinna opereras på samma dag- kortare väntetid, samt avlastar avdelningen för klinisk patologi och cytologi Uppföljning av ledtider genom att ta hjälp av patienterna Det finns svårigheter att få ut statistik för ledtider ur våra system, men genom att ta hjälp av patienterna skulle vi kunna följa upp och utvärdera processen. Den nyligen införda informationbroschyren, Bröstboken, som delas ut vid första besöket på kirurgmottagningen, kompletteras med datum för de olika besöken och när patienten kommer till onkologmottagningen för sitt nybesök, så får vården ta del av datumen och antecknar dem för uppföljning av processen. Möjligen skulle patienten med hjälp av en pekskärm själv kunna mata in uppgifterna. Åtgärden leder till en bättre uppföljning av ledtider som underlag för ständiga förbättringar samt gör patienten mer delaktig. Förbättra informationen vid nybesöket på kirurgmottagningen angående rätt till taxi, samt utreda möjligheten till parkeringsplats vid kvinnokliniken. För de patienter som har små tumörer som inte kan kännas vid palpation, utförs på operationsdagen morgon en indikering. Det görs med en tunn metalltråd som sticks in i bröstvävnaden för att markera vart tumören är belägen. Själva indikeringen görs på mammografiavdelningen på Samariterhemmets sjukhus och patienten ska sedan ta sig till operationsavdelningen på Akademiska sjukhuset. En del patienter upplever detta som obehagligt och det skapar också en stress att hinna ta sig mellan de olika avdelningarna. Patienten behöver få information om att de har rätt till en resa i vården (taxi) mellan Materialet är framtaget av SLL

32 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) mammografiavdelningen och operationsavdelningen, där också anhörig kan åka med. (kostnadsfritt för patienten). Men i de flesta fall finns anhöriga som själv kan/vill köra patienten men saknar sedan parkering för bilen på sjukhusområdet. Allt detta skapar onödig stress för patient och anhörig. Åtgärden leder till en minskad stress och oro för patient och anhörig Låta medlemmar från bröstcancerföreningen vara med i processteamet för årlig genomgång av processen Redan idag finns inbjudan till bröstcancerföreningen vid olika möten som verksamheterna anordnar. Till skillnad från de mötena skulle detta vara en möjlighet att kunna påverka och diskutera olika förbättringsåtgärder utifrån patientens och vårdens behov. Åtgärden skulle leda till ökad delaktig för patienten. Överföra en del återbesök på onkologmottagningen till sjuksköterskor Genom selektering av patienterna skulle vissa tremånaders återbesök ske via telefon och/eller besök till sjuksköterska. Åtgärden skulle frigöra läkartid och därmed leda till kortare väntetid till läkare för nybesök Utreda möjligheten att överföra kontrollmammografierna till screening programmet men med 1 årsintervall Idag skickas ca 100 röntgenremisser varje månad, till mammografiavdelningen för kontroll efter genomgången bröstcancerbehandling. Alla patienter ( utom de som opererat bort hela bröstet) följs upp på detta sätt i 10 år. Enlig ansvarig onkologläkare och det regionala cancercentret RCC, Uppsala -Örebro, skulle den vanliga bildtagningen vid screening räcka som kontroll. Åtgärden skulle leda till tidsvinst för onkologläkare ca 1-2h/v, sjuksköterska 2h/v. Tidsvinst även för sjuksköterskorna på mammografiavdelningen som slipper boka och kalla patienterna. Möjligen skulle det även kunna frigöras tider på mammografiavdelningen för de kliniska mammografierna, vilket leder till kortare väntetid till dem som söker för knöl i bröstet alternativt återkallas efter screening. Rekrytering av Biomedicinsk analytiker, BMA (beviljat) Under en längre tid har patologen haft underbemanningssituation på laboratoriet utöver detta är flera av patologen BMA yngre kvinnor med barn som leder till frekventa ledigheter pga sjuka barn. Detta har lett till upprepade flödestörningar på laboratoriet. Under våren Materialet är framtaget av SLL

33 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2012 beviljades rekryteringen av 2 nya BMA tjänster som är på gång. Förhoppningsvis kommer detta att minska flödesstörningarna på laboratoriet. Det borde dock påpekas att inlärningsperioden för en histopatologi BMA är uppemot 1 år. Åtgärden skulle leda till snabbare svarstider, kortare ledtid för patienten, minskad övertid för personalen. Kommentarer från bröstcancerföreningen I dialogmöte med den arbetsgrupp som bildats på bröstcancerföreningen kunde de hålla med om att processen inte får gå alldeles för fort, men att det också är viktigt att beskedet efter mammografin inte drar ut på tiden. Ingen mår bra av att vänta på svaret. De stödjer också idén med att söka direkt till koordinatorsjuksköterskor dit man även kan vända sig under tiden man väntar på svar. Förslaget i ett flöde Knöl i bröstet Process ca veckor 1. Ringer direkt till bröstsjuksköterska lokaliseras i närliggande lokal till mammografiavdelningen. 2. Bröstsjuksköterskan skriver efter vissa kriterier en röntgenremiss till mammografi, med svar till ansvarig/namngiven kirurgläkare. 3. Patienten får i telefon tiden för undersökningen, inom 2 veckor. 4. Mammografi, ultraljud och ev finnålspunktion utförs. Cellprovet skickas till klinisk patologi för granskning. 5. Om man redan vid undersökningstillfället ser att det verkar vara misstänkt cancer, får patienten innan hemgång träffa bröstsjuksköterskan för information och en tid till kirurgläkaren i veckan efter bröstronden. Om man redan vid undersökningstillfället ser att det inte är något misstänkt får patienten reda på det av mammografiläkaren direkt. 6. Patienten tas upp på bröstronden(pre-och postop 1 ggr/v) veckan efter mammografi och finnålspunktionen. 7. Om negativt skrivs ett friskbrev - standardiserat, av kirurgläkaren samt bröstsjuksköterskan ringer och avbokar besökstiden och meddelar svaret. 8. Om kompletterande prov eller nytt prov måste utföras skriver kirurgläkaren en ny remiss till mammografin. När remissen anländer till mammografiavdelningen skickas en tid till patienten. (inom 1-2 v, sedan ny bröstrond veckan därpå) 9. Om misstanke eller positivt cellprov, meddelas detta till patienten på nybesöket till kirurgläkaren. Materialet är framtaget av SLL

34 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 10. Nybesök hos kirurgläkare med mer information från bröstsjuksköterska, tid till operation 2-3veckor efter besöket och får även tid för återbesöket ytterligare 3 veckor efter operation. 11. Operationsdagen, de som har en icke palpabel tumör, får göra ett besök på mammografiavdelningen för att göra en indikering - med en tunn metalltråd. 12. För att märka ut den första lymfkörteln med en isotop kommer detta läkemedel att kunna injiceras på operationsavdelningen. 13. Återbesök bröstsjuksköterska kirurgmottagningen. Sårkontroll och information ang, PAD-svar. Tid till onkologiskt nybesök ges till veckan därpå. 14. Nybesök onkologmott, och visning av ODA och/eller strålavdelning. 15. Tider för inläggning av venös infart/röntgen ges. Tider för start av behandling ges. Nuläget: Förslag: Materialet är framtaget av SLL

35 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2.6. Framtidsvision Alla i processteamet har varit eniga till att inte införa en One stop clinic, dvs patienten gör sina undersökningar, provtagning och får besked samma dag. Som det ser ut idag får de patienter som kommer till mammografiavdelningen besked av mammografiläkaren direkt om det inte finns något misstänkt på de bilder som tas. Om man tar prover från den misstänkta tumören eller om mammografi läkaren tycker att det ser misstänkt ut, sätts patienten upp för bröstrond. Teamet anser att det är ett mycket stort värde att patientens samlade bild diskuteras på den multidisciplinära ronden. Det gör att när patienten kommer på besöket till kirurgen finns det ett väl underbyggt besked att ge, med en behandlingsplan, patienten får tid till operation och återbesök redan vid det första besöket. Man uppmanas också att ta med sig en anhörig. I det förslag som nu ligger för beslut finns det en möjlighet för oroliga patienter att i väntan på besked få kontakt med en sjuksköterska som kan informera och lugna patienten. Tiden från remiss till att patienten får sin diagnos har med detta förslag förkortats med 2-4 veckor. Den tiden skulle kunna kortas ytterligare men det kräver att verksamheterna lokaliseras i närheten av varandra. Idag ser gruppen inga möjligheter till att all verksamhet kan samlokaliseras. Det finns inga lokaler på sjukhuset för Mammografiavdelningen (både screening och kliniska mammografier), det finns heller ingen vinst om inte hela kirurgverksamheten kan flytta till lokaler vid mammografin, och bristen på cytologläkare gör att flödet för andra patientgrupper kan försämras om en cytolog försvinner från avdelningen för klinisk patologi och cytologi. Däremot finns en framtidsvision Framtidsvision När man planerar för framtida byggnationer är det av stor vikt att fundera över vilka verksamheter ska ligga fysiskt nära varandra för samordningsvinster. Processteamet ställer sig positiva till att i framtiden, inrymma följande verksamheter i angränsande lokaler: mammografiavdelning patologen** bröstkirurgmottagning dagkirurgisk operationsavdelning (där all bröstkirurgi kan genomföras även plastikoperationer***) onkologi med mottagning onkologisk dagvårdsavdelning strålbehandlingsavdelning Åtgärden skulle leda till nya arbetssätt som ger korta ledtider med bibehållen hög kvalitet. Patienten slipper dessutom förflytta sig över stora geografiska områden. Materialet är framtaget av SLL

36 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Rekrytering av patolog/cytolog och erbjuda heltidsanställning** ( 50%) Man har utfört en utredning av patologin i Sverige och enligt denna utredning måste utbildning av patologer ombesörjas snarast. Ifall vi inte gör det blir situationen ännu värre på 5 års sikt. För närvarande finns en heltids överläkare, och en yngre specialistläkare under inlärning. Hennes arbetsinsatt vad gäller bröstpatologin är 40%. Om en av dessa personer är sjuk eller är på semester så påverkas hela flödet. Avdelningen har en tjänst som är dedikerad för cytopatolog. Denna tjänst sköts för närvarande av en konsult som arbetar bara 2 dagar i veckan. Under dessa två dagar hinner denna person endast ta hand om en liten del av cytologiska prover. Därav finns det i princip ett löneutrymme för 50% av cytopatolog. Ifall avdelningen skulle få ett extra bidrag på 50% kan man överväga att söka efter en heltidsanställd cytopatolog som kan hjälpa till med cytodiagnostiken. Bristen på patologer gör dock det mycket svårt att rekrytera fullärda cytopatologer och därav kanske man borde överväga att anställa en yngre kollega, en specialist för utbildning inom detta område. Den formella delen av denna utbildning skulle ta ca 2 år och självständighet inom diagnostiken kan nås på ca 5 år. Åtgärden skulle leda till snabbare svarstider, kortare ledtid för patienten, mindre sårbart. Möjliggör en framtida organisation. Ökat samarbete med den plastikkirurgiska verksamheten*** Patienter som genomgått en bröstcancer operation kan ibland behöva utföra en sk reduktionsplastik (förminskande) pga av asymmetri mellan det opererade och det friska bröstet. Detta brukar vanligen ske vid ett senare tillfälle. Förslaget är att kunna utföra denna operation i samband med bröstcanceroperationen. Åtgärden skulle leda till minskat lidande för patienten, stora administrativa vinster ex behövs ingen remiss, ingen väntelista, ingen kallelse mm, Materialet är framtaget av SLL

37 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 2.7. Utfall tidplan Det var tänkt att slutrapporten skulle ha varit klar den 7 maj, Men sluttiden förlängdes bla för att processteamet skulle hinna med ett studiebesök till annat sjukhus. Vilket kunde vara en viktig pusselbit i designen av nytt flöde. Ny sluttid 4 juni Utfall kostnader, inklusive resurser Resurser: Arbetsgruppsmöten har planerat 28h utfall 20hx 2 personer (exkl. projektledare) Processteamsmöten planerat 10,5h utfall 14hx 12 personer (exkl. projektledare) Studiebesök ej planerat från början, utfall 8hx 5 personer (exkl. projektledare) Projektledare 20% planerat 3,5 månad utfall 4 månader (ordinarie anställning) Budget: Budget för kaffe till möten, 2000:-.utfall 2500:- Resa till och från Stockholm ej planerat - utfall 1475:- 3. Överlämning/leverans av projektet Vid beslut om godkännande av förslaget föreslås att processägaren ser till att rekrytering påbörjas samt tillgång till lokal vid mammografienheten säkras. Eftersom det kommer att ta en tid innan flödet styrs om till bröst/koordinatorsjuksköterskorna, kan processägaren tillsammans med en av de nyrekryterade sjuksköterskorna börja arbeta med den medföljande handlingsplanen (bilaga 6.7) All kartläggning och statistik finns som bilagor till slutrapporten. 4. Erfarenheter och observationer Vårdprocesser och projekt. Innan man startar ett projekt/processarbete bör det finnas en utsedd processägare. Fördelarna är att denna person kan vara med och bilda processteamet samt vara mer aktiv i att ta fram mål, mått och driva processarbetet framåt, och lättare kunna ta över när processen ska implementeras. Det kanske ska vara ett ansökningsförfarande då man eftersöker en person till processägarrollen men även ansökan om att delta i processteamtet. Processägaren och projektledare skulle då kunna välja lämpliga personer till teamarbetet. Önskvärt att ha en projektadministratör med som kan vara behjälplig med skrivarbete och praktiskt arbete som lokalbokningar och kaffebeställningar mm Tveksam till om själva projektverktyget ProjektIL är det bästa verktyget för denna typ av projekt/process. Låst av rubriker som inte stämmer överens med det som ska rapporteras. Materialet är framtaget av SLL

38 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 5. Referenser Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet - Jämförelser mellan landsting 2011, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, ISBN: Vårdprogram för cancer mammae. Reviderat Giltig t o m , 14:e upplagan, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, Nationella riktlinjer 2012 (vårdprogram) Uppdaterad 11 feb 2012, Svenska bröstcancergruppen Granskning av samverkan i vårdkedjan för patienter med bröstcancer, revisionsrapport, Landstinget i Uppsala län, KPMG december 2011 Tid eller pengar, LHC-rapport nr , Leading health care, Niklas Källberg, Helena Bengtsson, Jon Rognes. Carina Sandström, Avdelningschef Bröstmottagningen Helsingborgs lasarett Susanne Granat, Förbättringsledare, Landstinget i Västmanland Cecilia Törnblom, Processamordnare, Capio St.Görans sjukhus, Stockholm Materialet är framtaget av SLL

39 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6. Bilagor 6.1. Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Materialet är framtaget av SLL

40 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6.2. Workshops och projektupplägg 6.3. Nulägesanalys Primärvård/remittenter Under 2011 skrevs 3815 remisser antingen för kontroll efter genomgången behandling eller för nyupptäckt knöl i bröstet. Antalet remisser för knöl i bröstet var ca 2080* Alla som upptäckt en knöl i bröstet måste idag kontakta en läkare för att få remiss. Ett besök hos husläkare bokas som 30 minuters besök, en remiss skrivs till mammografi och ibland skrivs också en del remisser till kirurgmottagningen för utredning och ställningstagande till åtgärd. Svaret från mammografiundersökningen måste också bevakas och besvaras som brev till patienten. *Svårigheter att i systemen särskilja remissorsak, siffran är beräknad utifrån vilken som är remittent. Mammografiavdelningen, Unilabs När det gäller den kliniska mammografin så används det begreppet för patienter som kommer på remiss. Men den kliniska verksamheten i daglig praktisk mening omfattar även uppföljning av screeningverksamheten. Selekterade kvinnor från screeningen som skall utredas vidare. Avdelningen utför bildtagning, ultraljud, provtagning( finnålspunktioner, corbiopsier och stereotaktiska biopsier). Verksamheten på mammografienheten är idag en integrerad verksamhet med screening, utredning och remisspatienter. Det gäller både lokaler, utrustning och personal. Den utrustning som finns på enheten idag är fem röntgenapparater, ett stereotaktiskt bord/utrustning, två ultraljudsapparater och tre granskningsstationer. Det finns även en station i Göteborg för distansgranskning. Utrustningen på avdelningen används både till remisspatienter, preparatröntgen och till hälsokontroller. Det gäller även personalen som cirkulerar mellan olika undersökningslab och arbetsuppgifter under dagen. Materialet är framtaget av SLL

41 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Idag finns det alltså två sätt att komma till klinisk mammografiundersökning. Den ena är att via: hälsokontrollen/screeningen sk selektering remiss från läkare Mammografiavdelningen utförde screeningundersökningar 2010, av dessa återkallades, selekterades 1877 patienter till klinisk mammografiundersökning. Dessutom tog de emot 3815 (2011) remisser antingen för kontroll efter genomgången behandling eller för nyupptäckt knöl i bröstet. Antalet remisser för knöl i bröstet var ca 2080* Mammografiavdelningens läkare gör finnålspunktionerna och ibland även grovnålsbiopsier direkt vid undersökningstillfället. Dessa skickas med budbil till avdelningen för Klinisk patologi och cytologi. *Svårigheter att i systemen särskilja remissorsak, siffran är beräknad utifrån vilken som är remittent. På operationsdagen: För de patienter som har små tumörer som inte kan kännas vid palpation, utförs på operationsdagen morgon en indikering. Det görs med en tunn metalltråd som sticks in i bröstvävnaden för att markera vart tumören är belägen. Under själva operationen transporteras sedan den bortopererade bröstvävnaden från Akademiska sjukhuset, med budbil till mammografiavdelningen för preparatröntgen, för att kontrollera att all tumörvävnad tagits bort. Nukleärmedicinska avdelningen Efter att patienten varit på mammografiavdelningen för indikering kommer de till nukleärmedicinska avdelningen för att få en radioaktiv isotop insprutad i det bröst som ska opereras. Detta görs för att man under operation ska hitta den första lymfkörteln, sentinal node. Den första lymfkörteln opereras bort under operation och skickas med transport till avdelningen för Klinisk patologi och cytologi för analys. Avdelningen för klinisk patologi och cytologi,, under VO Akademiska laboratoriet Under 2011 skickade mammografiavdelningen 1005 cytologi prover och 242 grovnålsbiopsier för diagnostik. Cytologiskt prov är celler som tas ut med en punktionsnål och strykes färskt på glas. Grovnål är en vävnadsbit som är ca 2 mm i diameter och ca 10 mm lång och tas med ett speciellt instrument. Provet placeras i ett fixativ för att vävnaden förvaras väl. Cytologi proverna färgas och provet skyddas med ett täckglas innan det lämnas till patologen för analys. Proven inkommer under dagen från mammografin och prepareras under eftermiddagen och lämnas över till patologen för att bli undersökta under följande arbetsdag (dag 2). Ifall ett snabbsvar önskas kan analysen utföras samma dag. Materialet är framtaget av SLL

42 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Vävnadsprover från grovnålsbiopsin som placerats i fixativ, där fixeringstiden skall vara minst 12 timmar (övernatten), paraffinibäddas samt snittas i bästa fall nästa dag (dag 2) och färgas under tredje arbetsdagen (dag 3). Analysen sker därmed i bästa fall dag 3 eller 4. Specialanalyser som kräver immunohistokemi (bröstpanel HER2) utförs 2 ggr/vecka och molekulärbiologisk analys utförs 2 gång per månad. Cytologsvarstid i dagar 2011 totalt antal Antal Antalet prover >10 Dagar Grovnålsbiopsi Svarstider i dagar 2011 totalt antal 242 Antal Antal prover >10 Materialet är framtaget av SLL

43 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Bröstrond pre - och postoperativt En gång i veckan arrangeras multidisciplinära ronder där den vårdande läkargruppen bestående av radiologer, kirurger, patologer (helst med cytolog kompetens) och onkologer planerar handläggningen av en patient. Här deltar även bröstsjuksköterskor från kirurg- och onkologmottagningen. Man diskuterar fallen både preoperativt (cytologi och grovvnålssvar) samt postoperativt (bröstresektat svar). Totalt handläggs vid varje möte upp till 45 fall. Under detta möte diskuteras i princip alla fall och man tittar på både röntgen bilder och cytologiska och histologiska snitt och man kan utifrån den samlade bilden bestämma vilken typ av åtgärd som ska utföras. Alla nydiagnostiserade tumörfall bekräftas. Kirurgmottagningen/bröstsektionen Under 2011 utfördes 622 nybesök till läkare. Det finns en ansvarig kirurg för bröstsektionen och 2 bröstsjuksköterskor. Bröstsektionen hör till bröst -och endokrinologiska sektionen under VO Kirurgi. De flesta nybesök utförs av den ansvarige läkaren, men vissa utförs även av endokrinkirurger som även utför bröstkirurgi. Vid varje besök finns en bröstsjuksköterska med. Hon tar hand om patienten efter läkarbesöket och ger mer information och överlämnar tid för operation och tid till återbesöket. Läkarbesök kirurgmottagningen Nybesök Återbesök jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 Materialet är framtaget av SLL

44 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Operation Förra året 2011, opererades ca 400 patienter. Operationerna utfördes huvudsakligen på gynekologiska operationsavdelningen VO Gynekologi. Åttio procent av operationerna görs som dagkirurgi medan resterande 20 % får ett vårddygn på kirurgens vårdavdelning. Operationerna utförs på en operationssal, tre dagar per vecka, tisdagar, onsdagar och torsdagar. Idag kan nio operationer per vecka utföras, vilket skulle motsvara behovet, dvs ca 8 patienter per vecka (400/52 v) men eftersom vissa dagar går bort pga helgdagar, sjukdom, semestrar eller annat medför det att väntetiderna blir längre än förväntat. Samtidigt kommer inte bröstcancerpatienterna i ett jämt flöde under året, dvs det finns en variation i ankomstmönstret, vilket också gör att för vissa patienter blir väntetiden kort och för vissa blir den oacceptabelt lång väntetid. Idag lånas operationsutrymme av den endokrinologkirurgiska verksamheten på centraloperation, som då får stryka sin benigna kirurgi. Vävnadsprov, bröst och lymfkörtlar skickat till avdelningen för klinisk patologi-och cytologi för analys, PAD. Avdelningen för klinisk patologi-och cytologi Efter att kirurgerna har resecerat bröstet skickas preparatet färskt till avdelningen för klinisk patologi och cytologi. Inom laboratoriet görs en del arbetet manuellt (utskärning, snittning, inbäddning) och det som kan automatiseras har under de senaste 10 åren automatiserats som parafinicering, rutin färgning, IHC färgning, täckning av glas, märkning av glas och klossar. Flera av dessa processer tar flera timmar (ex parafinicering över natten) Utöver detta tar fixering flera dygn då vävnaden består primärt av fett. Övrigt arbete är i princip handarbete som tex bäddning och snittning där speciellt det sistnämna kräver en långvarig erfarenhet. Sammanfattningsvis tar handläggningen av ett bröst ca 7 till 9 arbetsdagar. Svarstid PAD 2011 totalt OBS Summan fördelad mellan dag 8 och Antal PAD Dagar Materialet är framtaget av SLL

45 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Kirurgmottagningen Bröstsjuksköterskorna har egen mottagningen och utförde 2011, 271 återbesök. De kontrollerar såret och ger information om den fortsatta vården, samt meddelar PADsvaret, vävnadsanalys från avdelningen för Klinisk patologi- och cytologi. Patienterna får en nybesökstid till onkologläkaren för fortsatt vård. Vid oklara diagnoser eller om man på bröstronden misstänker att man inte fått bort hela tumören och måste omopereras, bokas istället patienten till ansvarig läkare. 2011, 388 återbesök. Onkologmottagningen 2011 utfördes 256 nybesök till läkare. Cirka 50% av patienter får strålbehandling och 40% får cellgifter, resterande kan få hormonbehandling eller ingen behandling alls. Bröstsjuksköterskan som finns med under besöket, tar efter läkarbesöket med patienten och visar beroende på behandlingsalternativ, den onkologiska dagvårdsavdelningen ODA och/eller även strålbehandlingsavdelningen. Hon informerar om inläggningen av infart för cellgifter och behovet av röntgen innan start av behandlingen. Röntgen och/eller inläggning av infart finns redan inbokade och tiderna meddelas till patienten. Onkologmottagningen Antal Nybesök Återbesök 50 0 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 Materialet är framtaget av SLL

46 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6.4. Processkartläggning 6.5.Värdeflödesanalys Materialet är framtaget av SLL

47 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6.6. Spagettidiagram Materialet är framtaget av SLL

48 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6.7. Identifierad Förbättringar/problemområden 8 februari Under första workshopen framkom följande förbättringar. Processteamet har sedan valt att arbeta med en del av dessa, plus andra förbättringar som kommit fram under arbetets gång: Husläkare Osäkerhet kring vem som ansvarar för information till patienten Onödigt steg att gå via PV- söka direkt till bröstmott/mammografi? Mammografi Rtg-systemet Läkarbemanning Svarstider patologi Bättre skrivna remisser Patologi Färre glas med högre kvalitet: När en mer ovan punktör skickar preparaten kan det komma upp till 12 glas till motsats från en van punktör som skickas 5-6 glas. Patologen ser igenom alla glasen och självfallet tar det längre tid med flera glas. Bemanning: Det finns mycket få utbildade personer och alla nationens sjukhus tävlar om dem. Speciellt cytologikompetens är mycket ovanlig i dagens läge. Utöver att det finns få patologer och cytologer finns det även få BMA Kir Svarstider patologi Information mammografi om fortsatt behandling - standardiseras? Öka operationer från 3 till 4/dag? Plastikkir på bröstrond- ökat samarbete ( minska antalet plastikop längre fram i vårdkedjan?) Onk Svarstider patologi Önskar starta beh inom 4 v till cyto och 6 v till strålning Vill korta tiden från återbesök kir till nybesök onk Införa bröstboken Behövs remiss till mammografin? Inskannade glas till bröstronden- minskat tidsåtgång? Bättre rutiner vid årskontroller mammografi- frigör resurser Materialet är framtaget av SLL

49 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) Klin genetik Önskar bättre remissrutiner fr onk Önskar säkra ett blodprov för ev framtida utredningar Multidisciplinära ronder Nukleärmed Pat försenade från mammografin- kontakt önskas Svårt att hinna för patienten mellan mammografin och nukleärmed- taxi? Kan pat komma dagen före istället pat ibland stressade? PETCT? Materialet är framtaget av SLL

50 Akademiska sjukhuset Projektnamn Bröstcancerprocessen Projektledare Carina Lundin SLGprojekt/Centralt projekt Slutrapport Datum Version 1.4 Dnr AS (32) 6.8. Handlingsplan Rekrytering av 2 sjuksköterskor Hyra lokal invid mammografiavdelningen ca 70 kvm Information till primärvård mfl Utarbeta kriterier och rutiner för bröstsjuksköterskor (ny arbetsuppgift) Röntgenremiss, förändras för bättre uppföljning och rutiner tas fram för att kontrollpatienter ska kunna överföras till screeningprogrammet Förbättra dokumentationen vid bröstronden Uppdatera bröstboken så att datum kan fyllas i för att följa upp processen Rutin för att följa upp processen utifrån datum i bröstboken- ev pekskärm där patienterna själva kan mata in sina uppgifter Följa avvikelser vid bröstronden Skriva rutiner för transport av radioaktiv isotop Utbildning i handhavande av ovanstående Utöka operationskapaciteten Ökat samarbete mellan operationkoordinatorerna Statistik på utnyttjande av operationsutrymme, Hälsodeklaration standardisera, samma under hela flödet (kirurgi,onkologi,plastikkirurgi) Överföra en del återbesök på onkologmottagningen till sjuksköterskorrutiner och regelverk Undersöka möjligheten till parkeringsmöjligheter vid kvinnokliniken Lägga till information ang. taxi för patienter som måste transporteras från mammografin till operation Bjuda in bröstcancerföreningen till processteamsmöte Framtida behov av: Rekrytering av patolog/cytolog 0,5 (1,0)? Vem Klart Materialet är framtaget av SLL

51 Nationell strokekampanj, uppföljning Louise Arodén Arvidsson Uppföljning Nationell strokekampanj Bakgrund Nationella strokekampanjen är ett initiativ av Sveriges landsting och regioner och bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2009 som går ut på att öka kännedomen om stroke till allmänheten. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har fått uppdraget att genomföra kampanjen som startade i oktober 2011 och ska rulla över tre år med avslut Syfte, mål och vision Kampanjen vänder sig till allmänheten för att öka deras kunskaper om symptom för stroke/tia, med målet att detta bidrar till att fler söker akut vård i tid. Tid är en avgörande faktor. Ju tidigare en person med stroke får vård, desto mer effektiv blir behandling och vård. Visionen med kampanjen är att; Genom att halvera tiden från symptom till larm, kan vi rädda många människor till ett bättre liv. Målgrupper Den stora målgruppen är allmänheten, personer år, vilket motsvarar ca 5,8 miljoner personer. Övriga identifierade målgrupper, viktiga för kampanjen är journalister, opinionsbildare och sjukvårdspersonal. Målgrupper skulle också kunna sammanfattas alla som kan komma i kontakt med någon som får stroke. Budskap och den röda tråden i kampanjens olika delar Huvudbudskapet i kampanjen är Lär dig upptäcka symptomen på stroke och ring 112 direkt. Tveka aldrig. Det som genomsyrat kampanjen, den röda tråden och som funnits med i alla delar är; AKUT-testet, livräddarperspektivet och tillsammans kan vi rädda liv. (AKUT är en förkortning som hjälper till att komma ihåg hur symtomen ser ut och vad man ska göra. AKUT-testet; A-ansikte, K-kroppsdel, U-uttal, T-tid. Se ) Hur följs kampanjen upp? En så kalland nollmätning genomfördes innan kampanjstart i september 2011 för att få en uppfattning om allmänhetens kunskap om stroke innan kampanjgenomförande. (närmare redovisning, se nedan). Effektmätningar görs därefter direkt efter varje kampanjperiod, dvs. vid tre tillfällen, en är genomförd, november 2011 (närmare redovisning, se nedan). Med hjälp av mätningarna tar man dels reda på om målgruppen uppmärksammat kampanjen (s.k. kännedomsmätning) dels om kampanjen bidragit till ökad kunskap om stroke hos allmänheten.

52 2 (4) Utöver ovan nämnda mätningar sker systematisk uppföljning via RiksStroke under ledning av professor Kjell Asplund samt vetenskaplig utvärdering av kampanjens effekter i vården under ledning av professor Lars Rosengren. Kampanjen så här långt Kampanjen har haft över förväntan, goda effekter. Det visar genomförda mätningar så långt. Nedan sker en sammanfattning av mätningarnas resultat. En informationsfilm om kampanjen och kampanjens effekter finns producerad och kan enkelt ses via följande länk; Nollmätning september 2011 Nollmätning genomfördes av Institutet för kvalitetsindikatorer i september 2011 och visade följande kunskap hos den svenska befolkningen: Nästan 9 av 10 vet att hjärnan är det organ som påverkas av en stroke (87 %). 1 av 4 skulle inte ringa 112 om de såg en person med symtom på stroke (26 %). Endast 15 % har hört talas om AKUT-testet o En fjärdedel av dessa kunde ange innebörden av samtliga eller vissa nyckelord. I nollmätningen framkom det också signifikanta skillnader i kunskap om stroke: Ju högre utbildning, desto större kunskap Kvinnor är mer kunniga än män Äldre är mer kunniga än yngre Erfarenhet om stroke, att man själv har drabbats eller att man varit anhörig, ökar kunskapen om stroke. Hälso- och sjukdomsfaktorer påverkar inte kunskapen om stroke förutom personer med högt blodtryck. Effektmätning av kampanjen hösten 2011 Målet som var uppsatt för kampanjens första period (hösten 2011) var att 50 % skulle uppmärksamma kampanjen. Resultatet kan sammanfattas enligt nedan (källa: Synovate): 77 % av målgruppen har uppmärksammat kampanjen, dvs. 8 av 10 i målgruppen 9 av 10 av dem som sett kampanjen gillade den och tyckte den var trovärdig och relevant. 7 av 10 (70 %) av de som sett kampanjen anser sig fått mer kunskap om stroke genom att ha tagit del av den. 8 av 10 (81 %) av dem som sett kampanjen anser att de skulle känna igen symtomen på stroke om de såg dem i dag. Samtliga (99 %) av dem som sett kampanjen uppger att de skulle larma 112 om de såg en person med symtom på stroke i dag. Mycket höga värden tyder på att kampanjen inte bara nått målgruppen, utan också intresserat, engagerat och varit betydelsefull för dem. Det finns inga signifikanta skillnader i hur målgruppen uppfattat budskapen grupperat på civilstånd, inkomst, län, utbildning, sysselsättning eller födelseland. (källa: Synovate)

53 3 (4) - Kommentar: detta tyder på att kampanjen har varit tillgänglig för alla och tillräckligt pedagogisk. Detta kan jämföras med nollmätningen som visade att kunskapen om stroke skiljer sig mellan låg- respektive högutbildade. Män anser sig i större grad fått mer kunskap om stroke än kvinnor efter att ha tagit del av kampanjen (jmf kvinnor 66 % och män 75 %). (Fråga: Upplever du att din kunskap om stroke förändrats efter att du tagit del av kampanjen? ) - Kommentar: detta kan jämföras med nollmätningen som visar att mäns kunskap om stroke är lägre än kvinnors. Män visste initialt alltså mindre än kvinnor, varav kampanjen ser ut att ha jämnat ut kunskapen mellan könen något. Kampanjen fortsätter Under 2012 fortsätter kampanjen. Nytt för den andra kampanjomgången är att man valt att, förutom nå ut till allmänheten, göra en särskild satsning dels på anställda i företag och organisationer dels på idrottsrörelsen nationellt och lokalt. Tanken med detta är att skapa engagemang och genom det få ytterligare draghjälp att göra fler uppmärksamma om symptomen för stroke och att fler ska göra AKUT-testet. På strokekampanjens hemsida, kan man i realtid se hur många som har gjort akuttestet. Uppföljning av kampanjeperiod två kommer att göras på samma sätt som för den första kampanjperioden. Vad har hänt/händer hos oss, lokalt i Landstinget Uppsala län? Huvuddelen av de interna aktiviteterna har handlat om att sprida information om kampanjen i våra verksamheter för att höja beredskapen för att ta emot en eventuell ökad tillströmning av patienter. Detta speciellt i samband inför kampanjstart Landstingets utsedde processledare för strokekampanjen, Erik Lundström, Neurolog har haft och har en nyckelroll i arbetet med strokekampanjen lokalt. Erik L har goda kontakter med dem i vår verksamhet som berörs och arbetar med stroke och kommer i kontakt med stroke patienter och dess anhöriga. Kommunikationsavdelningen på landstingets ledningskontor har haft och har ett samordningsansvar. Externa kommunikationsaktiviteter har i huvudsak handlat om press/media. Landstinget har under 2012 fått mycket uppmärksamhet angående stroke i lokala medier. Vi tog själva initiativ till mediekontakter och tipsade bland annat om patienter som var villiga att dela med sig av sina erfarenheter, och detta gav god utdelning. I samband med detta fick landstinget tillfälle att berätta om kampanjens budskap, med fokus på AKUT-testet. Bland medieinslagen kan bland annat nämnas ett längre reportage med en före detta patient samt intervju i Radio Uppland och ett TV4-inslag med den lokala kampanjledaren Erik Lundström. Aktiviteter som gjorts utöver medieaktiviteter är bla spridning av information (roll-ups, affischer, foldrar, AKUT-kort) till våra förvaltningar som har använt dessa i väntrum etc. En extra informationssatsning gjordes tillsammans med regionala strokeföreningen vid ingång 70 i våras (maj 2011). Vi har också informerat om kampanjen i våra digitala kanaler; lul.se, Navet och 1177.se. Länkar finns på flera ställen till den nationella strokekampanjens hemsida och till AKUT-testet.

54 4 (4) Till hösten, den 27 oktober, planeras en landstingsgemensam strokedag (under höstens pågående nationella strokekampanj). Vi kommer då att finnas på stan, i Gränby centrum, för att informera om stroke. För detta planeras nu för fullt. Ekonomi Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen har beslutat att avsätta medel, kronor för åren 2012 och 2013 för fortsatt finansiering av Nationell strokekampanj. Dessa medel finansierar inte eventuella lokala aktiviteter, för detta tas medel ifrån Kommunikationsavdelningens befintliga budget. Omkostnaderna så långt har varit marginella. Landstingets har på ett bra sätt tagit tillvara och använt det material som producerats nationellt ifrån. Vi har också i huvudsak använt oss av så kallade icke köpta kanaler dvs. våra egna kanaler, nätverk och media. Tid och personella resurser har lagts ner i kampanjarbetet.

55 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Dahlén Tfn E-post Insatser för ökat deltagande i mammografiscreening Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har önskat information om pågående och planerade insatser för ökat deltagande i mammografiscreening. Insatserna redovisas nedan. Allmänna informationsinsatser Landstinget uppmärksammar mammografiscreening i Må bra-annonseringen i augusti. Må bra omfattar: UNT 18 minuter (gratistidning som finns bl a på länstrafik) Sigtunabygden (Knivsta) Västra Uppland (Heby) Östra Uppland (Östhammar) Norra Uppland Enköpingsposten Må-bra-annonsen täcker till stora delar länet men för att nå kvinnorna i Håbo kan det vara aktuellt med annons i Ena-håbotidningen. Det är även möjligt att annonsera via busskyltar, bannerannonsering på unt.se men detta ryms inte inom må bra-budgeten. Unilabs kampanj "Vi ser det du inte känner" Unilabs har en egen kampanj för att uppmärksamma vikten av regelbunden mammografi och har tagit fram en pedagogisk nyckelring som delas ut till kvinnor. De kommer även att informera i lokala TV-kanaler och lokaltidningar. Kampanjen Vi ser det du inte känner - Vikten av regelbunden mammografi Illustrationen ovan visar en genomsnittlig storlek på en tumör/förändring som kan hittas vid:

56 2 (2) 1. När du själv undersöker dina bröst. 2. När en läkare undersöker dina bröst. 3. När du kommer på din första mammografi. 4. När du går på regelbunden mammografi. Riktade informationsinsatser till kvinnor med utländsk bakgrund Deltagandet i mammografiscreening är lågt bland kvinnor med utländsk bakgrund. I områden med hög andel personer med utländsk bakgrund deltar cirka procent. Unilabs arbetar med att öka deltagandet genom exempelvis att kampanjen "Vi ser det du inte känner" finns på flera språk. De samarbetar även med Sveriges kommuner och landsting, Regionala cancercentra, Cancerfonden, invandrarföreningar och Angereds Närsjukhus kring denna fråga. Kundtjänst för mammografiscreening Mammografiverksamheten i Uppsala ska från början av september ingå i Unilabs AB centraliserade Kundtjänst vilket kommer innebära förbättrad tillgänglighet till bland annat ombokning och avbokning. Idag servar Kundtjänsten bland annat verksamheterna i Stockholm, Göteborg, Västra Götaland och Skåne. Kundtjänsten sköter all inbjudan, ombokning, avbokning till mammografiscreening (ej klinisk mammografi) och har öppet från kl varje dag med hög telefontillgänglighet. Ingen kvinna behöver vänta mer än 30 sekunder innan de får svar i telefon och alla ringer samma kostnadsfria nummer(telefonnumret är ). Den kliniska bokningen som kräver nära samarbete med bröstmottagningar, cytolog, patolog och primärvård, finns kvar lokalt. Kundtjänst för mammografiscreening har enligt Unilabs visat sig fungera mer effektivt, snabbare och med mycket hög kvalitet än när denna funktion finns på avdelningarna. Årliga kundenkäter har visats att kvinnorna är mycket nöjda med kundtjänsten. Ombokning via webb För att underlätta ombokningar ska kvinnor kunna boka om sin mammografitid via en extern tidbok i Mina vårdkontakter (MVK). Arbetet kräver IT-integrationslösningar vars kostnader ryms inom budget för funktionshyra. Valfrihet mammografiscreening Uppsala Stockholm Unilabs AB bedriver mammografiverksamhet i Stockholm, St Görans sjukhus. För att öka länets kvinnors valmöjlighet och eventuellt deltagarfrekvens pågår arbete med att möjliggöra mammografiscreening i Stockholm. Det finns ett flertal IT-relaterade frågor att hantera och landstingets avdelning för bildhantering söker tillsammans med Unilabs finna lämpliga lösningar.

57

58

59

60

61

62

63 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Åsa Dahlén Dnr HSS Uppsägning av avtal mellan Landstinget i Uppsala län och Närpsykiatri i Enköping AB i Enköping samt uppdrag om förnyad upphandling avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att säga upp avtalet med Närpsykiatri i Enköping AB. Därmed upphör avtalet att gälla den 4 juni Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårddirektören att ta fram förfrågningsunderlag för upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, av psykiatrisk öppenvård i Enköping med avtalsperiod till Ärende Avtalet med Närpsykiatri Enköping AB avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping löper ut 28 februari 2013 med rätt för landstinget att förlänga avtalet upp till 24 månader. Landstinget har meddelat sin avsikt att förlänga avtalet till den 28 februari 2015 samt inleda avtalsförhandlingar med Närpsykiatri Enköping AB. Närpsykiatri Enköping AB har därefter i enlighet med avtalspunkt Ändringar, tillägg och omförhandling den 5 juni 2012 inkommit med uppsägning av avtalet. Närpsykiatri Enköping AB säger upp avtalet till upphörande 12 månader från brevets datering, 31 maj Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås säga upp avtalet med Närpsykiatri i Enköping AB. Detta innebär att avtalet föreslås upphöra att gälla den 4 juni En förnyad upphandling avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping förslås att påbörjas under hösten 2012 och med avtalsperiod till Bilaga 141 Delges Närpsykiatri i Enköping AB Akademiska sjukhuset Landstingets resurscentrum Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

64

65 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Anders Edström Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsens svar på revisionens rapport Granskning av Syncentralens verksamhet Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avlämnar svar på revisionens rapport Granskning av Syncentralens verksamhet enligt nedan. Ärende På uppdrag av revisionen har KPMG AB genomfört en granskning av Syncentralens verksamhet inom Habilitering- och hjälmedelsförvaltningen. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten genom att belysa: Verksamhetens inriktning och prioritering utifrån aktuellt uppdrag Tillgänglighet i förhållande till verksamhetsutbud Vilka trånga sektorer som verksamheten respektive brukare upplever Samarbetsparternas uppfattning om verksamheten Granskningen av Syncentralens verksamhet visar på en i huvudsak ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Verksamhetens inriktning utgår från landstingsplanen, vårdavtalet med hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Habilitering och hjälpmedels förvaltningsplan. De mål som framgår i Syncentralens handlingsplan för 2011 är i linje med budget och planer på övergripande nivåer. Revisionen konstaterar att vårdgarantin har hållits, budgeten är i balans och verksamheten redovisar ett överskott på drygt 1 mnkr samt att besöken ligger på en högre nivå än föregående år. Utifrån granskningen gör revisionen bedömningen att verksamhetens tillgänglighet i stort är god, men att det finns anledning att se över och kvalitetssäkra verksamhetsstatistiken. Revisionen konstaterar också att förvaltningen sedan länge efterfrågat systemstöd för verksamhetstal från landstingets utdatagrupp, bl a avseende väntetider i vården. Enligt revisionens bedömning har Syncentralen utvecklat och dokumenterat rutiner och arbetsformer på ett strukturerat sätt. Genom kvalitetshandboken och det systematiska förbättringsarbetet har Syncentralen utvecklat en välfungerande struktur för sitt kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbete. Detta återspeglas också i de av Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

66 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen revisionen utförda intervjuer med samverkanspartner och brukarorganisationer som upplever Syncentralens verksamhet som välorganiserad och välfungerande. Enligt revisionens bedömning bör beslut om fastställande av budget för respektive verksamhet bli tydligare. Revisionen anser att det bör åtminstone föras minnesanteckningar om vad man kommit överens om och budgetdokumentet bör bifogas anteckningarna. Förvaltningen har beretts möjlighet att kommentera de av revisionen påpekade förbättringsområdena avseende budgetprocessen och har skriftligt redovisat hur arbetet med budgetprocessen fortskrider. Revisionen har i granskningen av verksamheten speciellt uppmärksammat barnperspektivet som bedöms som fungerande men det finns förbättringsområden bl a ifråga om att utveckla samverkansformer med externa företrädare. Mot bakgrund av detta kommer Syncentralen under hösten 2012 att i samverkan med kommunens stödresurser och statens specialpedagogiska stöd arbeta fram ett skriftligt samverkansavtal mellan berörda parter. Syftet med det skriftliga samverkansavtalet är att ytterligare utveckla och tydliggöra den samverkan som redan idag av förvaltningen beskrivs som god. Utifrån revisionsrapportens förbättringsförslag har Syncentralen också tagit fram en rutin som säkerställer att återbesöken till sjukhus/ögonläkare för barn i åldersgruppen upp till 8 år, kommer att ske inom avsedd tid. Verksamheten vid Syncentralen deltar i Nysam, vilket är ett nationellt nätverk för samverkan kring nyckeltal. I revisionsrapporten konstateras att det i nuläget är svårt att dra några entydiga slutsatser av dessa nyckeltal men att det finns ett behov av att utveckla uppföljning och analys av nyckeltalen. Förvaltningens analys av uppgifterna är att Syncentralen ger i förhållande till flertalet övriga syncentraler i riket fler insatser till barn och ungdomar samt brukare i yrkesverksam ålder. Rehabiliteringen för dessa åldersgrupper är oftast mer omfattande än för de äldre över 65 år. Landstinget i Uppsala län erbjuder också brukare besök hos filialmottagningar i hela länet, vilket inte förekommer i flertalet län. Förutom mottagningen i Uppsala har Syncentralen mottagningsverksamhet i följande kommuner; Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Enköping. Syncentralen har sedan Nysam nyckeltalen för 2010, vilka redovisades i maj 2011, analyserat dessa och vidtagit vissa konkreta förbättringsåtgärder i verksamheten. Den senaste Nysamrapporten för 2011 publicerades i maj 2012 och verksamheten kommer nu att analysera denna för att kunna åtgärda eventuella förbättringsområden. Redan nu kan förvaltningen konstatera att i Nysam redovisningen för 2011 har den procentuella personalkostnaden per brukare minskat jämfört med år Även ifråga om hjälpmedelskostnaden per invånare i länet så har kostnaden minskat mellan år 2010 och Hjälpmedelskostnaden per invånare ligger för år 2011 i nivå med medianen i riket. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

67 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Mot bakgrund av lämnad revisionsrapport bedömer hälso- och sjukvårdsstyrelsen att verksamheten vid Syncentralen är väl fungerande och uppfyller intentionerna i styrdokumenten (ex vårdavtalet) avseende bl a tillgänglighet. Styrelsen vill särskilt notera att Syncentralen under senare år bedriver mottagningsverksamhet på flera orter i länet. Dessutom vill styrelsen påtala vikten av att Syncentralen fortsätter att anpassa verksamheten efter patienternas förändrade behov, vilket är en förutsättning för att få nöjda patienter. Vad gäller revisionens synpunkter på hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppföljning av Syncentralen konstateras att uppföljning av verksamheten sker på övergripande förvaltningsnivå samt att fördjupad uppföljning kan genomföras i händelse av särskilda problem eller andra orsaker. Bil 142 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

93 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare Niklas Rommel Dnr HSS Utredning om mellanvårdsplatser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda förutsättningarna för att i samarbete med Uppsala kommun inrätta mellanvårdsplatser samt att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast i oktober 2012 med förslag på driftsform, tidsplan, finansiering, volymer m m. Ärende Den demografiska utvecklingen visar att gruppen äldre och så kallade äldre/äldre ökar under de närmaste 20 åren samtidigt som sjukvårdsutvecklingen går mot färre slutenvårdsplatser och mer specialiserad vård med korta vårdtider. För att klara av att möta denna utveckling behöver nya vårdformer skapas. Mellanvård är ett förslag på en ny vårdform som innebär att äldre patienter, som ofta har sammansatt sjukdomsbild, i ännu större utsträckning än idag ska erbjudas vård på rätt nivå. Inom mellanvården kan främst patienter vårdas som är utskrivningsklara från slutenvården men av olika skäl inte kan flytta hem till sitt ordinarie boende. Andra målgrupper är patienter som vårdas i hemmet men behöver tillfälliga vårdperioder inom slutenvården och äldre patienter som behöver rehabilitering. Avsikten med mellanvårdsplatserna är att dessa ska vara en vårdnivå mellan kommunal omsorg och slutenvård på sjukhuset. I mellanvården kan äldre patienter få mer kvalificerad vård och rehabilitering än vad den kommunala äldreomsorgen kan erbjuda. Genom att tillföra ökade medicinska resurser i verksamheten kommer även patientsäkerheten att förbättras, risken för återbesök i akutvården att minska liksom den undvikbara slutenvård. Till att börja med föreslås att mellanvården utvecklas i samverkan med Uppsala kommun. I bilaga redovisas mer ingående varför mellanvård behövs, olika målgrupper för mellanvården, en diskussion om alternativa driftformer, finansiering och kostnadsfördelning mellan kommunen och landstinget m m. Målet är att skapa en bättre vård och omsorg för äldre patienter som inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. Mellanvårdsplatserna blir ett komplement till den verksamhet som finns på sjukhuset och inom kommunen. Detta medför att vårdplatser på sjukhuset kommer att frigöras för nya patienter samtidigt som de patienter som är utskrivningsklara kommer att erbjudas en mer högkvalitativ vård och omsorg än tidigare. Det innebär att främst Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

94 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att avlastas patienter som inte har behov av sjukhusets särskilda resurser och därigenom kan sjukhuset ägna mer kraft åt den specialiserade vården. Mellanvårdsplatserna kan drivas i egen regi av antingen landstinget eller Uppsala kommun eller upphandlas i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) i samverkan mellan huvudmännen. Det finns ett antal frågeställningar som behöver utredas oavsett vilket beslut om driftsform som kommer att fattas. Exempel på frågeställningar som behöver utredas i samarbete med företrädare för Akademiska sjukhuset, Uppsala kommun och representanter från primärvården: Fördjupad definition av begreppet mellanvård, nya rutiner för vårdplanering av utskrivningsklara patienter, gränsdragning sjukhus och kommunal äldreomsorg Volym, uppdrag och kostnader Bemanning, personal och kompetens Lokaler, utrustning och journalsystem Finansiering (kommunen, landstinget, Akademiska sjukhuset) Tidsplan (val av driftsform kan påverka tidsplanen) Bilaga 144 Delges Akademiska sjukhuset Uppsala kommun Primärvården Privata vårdgivare primärvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

95 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare Niklas Rommel Dnr HSS Projekt om vårdlotsar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ett pilotprojekt om vårdlotsar ska inledas under hösten 2012 i enlighet med hälso- och sjukvårdsavdelningens förslag och att 2,0 miljoner kronor avsätts för projektet. Ansvar Återrapportering ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen under hösten Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i november 2011 att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda förutsättningarna för att införa vårdlotsar inom landstingets hälso- och sjukvård och att uppdraget ska avrapporteras till styrelsen under våren Uppdraget redovisades vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte den 14 juni För att analysera förutsättningarna för att införa vårdlotsar påbörjades i februari 2012 ett utredningsarbete tillsammans med företrädare för Uppsala kommun (Kontoret för hälsa, vård och omsorg). Arbetet har letts av en styrgrupp med företrädare för landstinget och kommunen. Utredningsarbetet har genomförts med hjälp av konsultföretaget Health Navigator AB. En slutrapport redovisades och godkändes av styrgruppen i slutet av maj Rapporten Förutsättningar för införande av vårdlotsar inom Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun bifogas. Rapportens förslag och rekommendation grundar sig på en omfattande analys av vårdoch omsorgskonsumtionen inom landstingets hälso- och sjukvård och Uppsala kommuns vård och omsorg. Analysen av vård- och omsorgskonsumtionen omfattar all vård och omsorg producerad från augusti 2009 till december För att försöka identifiera lämpliga målgrupper för en vårdlotsmodell har utredningen studerat vård- och omsorgskonsumtionen på individnivå utifrån flera infallsvinklar, som insatser för de mest resurskrävande individerna, samband besök på akutmottagningarna och resursinsatser, resursfördelning inom de mest resurskrävande diagnosgrupperna, fördjupad analys av kommunens hemsjukvårdsinsatser, samt en fördjupad analys av utvalda resurskrävande patient- och brukargrupper. Utifrån en ingående analys av vård- och omsorgskonsumtionen på individnivå redovisar utredningen följande slutsatser och rekommendationer. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

96 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Resursinsatserna inom hälso- och sjukvården och omsorgen är kraftigt koncentrerad kring en liten del av invånarna, vilka föreslås utgöra den primära målgruppen för vårdlotsar. 2. Vårdlotsmodellen har visat sig kunna öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion för patienter och en vårdlotsmodell har goda möjligheter att utgöra ett komplement till befintliga verksamheter inom landstinget. 3. En pilotverksamhet med 3-5 vårdlotsar för patienter i utvalda målgrupper inleds under hösten 2012, utvärderas fortlöpande och om den visar sig lyckad utökas verksamheten under hösten 2013 med fler vårdlotsar. 4. Arbetet inriktas på följande fyra målgrupper; mångbesökare på akutmottagning patienter med hjärtsvikt patienter med KOL brukare med omfattande vård och omsorgsinsatser Dessa målgrupper består av knappt individer med en resursinsats från landstinget på ca miljoner kronor och från kommunen på ca 370 miljoner kronor. 5. Utifrån erfarenheter av vårdlotsar i främst Stockholms läns landsting bedöms en fullt utbyggd verksamhet för de fyra utvalda målgrupperna frigöra resurser motsvarande vårddygn, eller 19 vårdplatser och 41 miljoner kronor. Förslag Hälso- och sjukvårdsavdelningen föreslår att en pilotverksamhet inleds under hösten 2012 i enligt med utredningens förslag. Verksamheten bör bedrivas i samarbete med Uppsala kommun, men där även länets övriga kommuner inbjuds delta. Kostnaderna för ett pilotprojekt med fyra vårdlotsar beräknas till 2,5 miljoner kr, varav landstinget bör finansiera ca 80 %, d v s 2,0 miljoner kr och Uppsala kommun kr. Bilaga 145 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127 Fröbundsstyrelsen Dnr: RFUL 2008/119 Lena Chirico SUF Kunskapscentrum förslag till fortsatt finansiering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar attanhålla hos Regionförbundets medlemmar om fortsatt finansiering av SUF Kunskapscentrum i enlighet med bifogad plan samt att uppdra till regiondirektören att ansökahos Arvsfonden om projektmedel för ytterligare ett år, Ärende Regionförbundet Uppsala län och FUB 1 startade våren 2009 SUF Kunskapscentrum, för stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. SUF står för Samverkan Utveckling Föräldraskap. Kunskapscentret är ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet, landstingets Centrum för funktionshinder, länets samtliga kommuner och FUB. Regionförbundet är huvudman, men verksamheten drivs av landstinget. För närvarande drivs Kunskapscentret som ett projekt, som enligt nuvarande planering, pågår t o m juni 2013, med huvudsaklig finansiering från Arvsfonden (2,9 mkr). I den ursprungliga projektplanen togs frågan upp om permanentning efter projekttidens slut och kommunerna och landstinget gick in med delfinansiering från starten, för närvarande 1 mkr per år. Kunskapscentrets huvudsakliga uppgifter är att sammanställa, utveckla och sprida kunskap samt att omsätta kunskapen i praktisk handling utifrån modeller och metoder som bygger på aktuell forskning. Erfarenheterna av det arbete som gjorts hittills visar på ett stort behov av ett kunskapscentrum både från regional och nationell nivå. Mot denna bakgrund har en process startats för att förankra idén om ett nationellt centrum med huvudsakligen statlig finansiering. I avvaktanpå en permanent lösning kommer en ansökan att göras till Arvsfonden om projektmedel för ytterligare ett år, vilket innebär t o m juni Oberoende av om centret kommer att erhålla nationell finansiering kommer centret att behövas för det regionala arbetet i Uppsala län. Verksamheten föreslås fortsätta att bedrivas i projektform t o m 2015 och att kommunerna och landstinget under denna period fortsätter att bidra med 1 mkrper år. Ärendet har behandlats i styrgruppen för Kunskapscentret samt i TKL 2. 1 FUB = Föreningen för Utvecklingsstörda Barn och vuxna 2 Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting

128 1 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ SUF kunskapscentrum förslag om fortsatt finansiering Inledning Regionförbundet Uppsala län och FUB 1 startade våren 2009 SUF Kunskapscentrum (hädanefter benämnt KC), för stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. SUF står för Samverkan Utveckling Föräldraskap. KC är ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet, landstingets Centrum för funktionshinder, Uppsala läns samtliga kommuner och FUB. Regionförbundet är huvudman för KC, men verksamheten drivs av Centrum för funktionshinder inom landstinget i Uppsala län. För närvarande drivs KC som ett projekt, som enligt nuvarande planering, pågår t o m juni 2013, med huvudsaklig finansiering från Arvsfonden (2,9 mkr). Redan i den ursprungliga projektplanen togs frågan upp om en permanentning efter projekttidens slut. Kommunerna och landstinget gick också in med egen delfinansiering från starten. För närvarande 1 mkr per år. Erfarenheterna av det arbete som hittills gjorts visar på ett stort behov av ett kunskapscentrum,både för den regionala och den nationella nivån, som arbetar med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap samt att omsätta kunskapen i praktisk handling utifrån modeller och metoder som bygger på aktuell forskning. Med ett sådant stöd ökar möjligheterna till adekvat hjälp för barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har så stora kognitiva svårigheter att de behöver stöd i sin föräldraroll. Den kunskap som finns inom området har tidigare varit spridd på många olika instanser, men tack vare KC har den nu börjat samlas ihop under ett gemensamt paraply. Via centrets hemsida, konferenser, andra informationsinsatser samt möjligheten till konsultation har kunskapen gjorts synlig och lättillgänglig för professionella, föräldrar/anhöriga och övriga intresserade från hela landet. Mot denna bakgrund har en process startats för att förankra idén om ett nationellt centrum med huvudsakligen statlig finansiering. Olika former av uppvaktningar av nationella aktörer pågår. För att öka centrets legitimitet har en tydligare anknytning till Uppsala universitet skapats genom att en forskare, som är associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, anställts på 50 %. Frågan om ett utökat samarbete med Uppsala universitet har också tagits upp med ledningen för universitetet och en dialog pågår med bl a Uppsala University Innovation om hur samarbetet kan utvecklas. I avvaktan på en permanent lösning för Kunskapscentret kommer en ansökan att göras till Arvsfonden om projektmedel för ytterligare ett år, vilket innebär t o m juni Under det extra året kommer ansträngningar att göras för att nå en permanent nationell delfinansiering. Oberoende av om centret kommer att erhålla nationell finansiering kommer centret att behövas för det regionala arbetet i Uppsala län. En permanentning av verksamheten bör därför förberedas redan nu. Arbetet med att hitta en mer långsiktig lösning för den framtida finansieringen kan eventuellt ta flera år. Därför föreslås att verksamheten fortsätter att bedrivas i projektform t o m 1 FUB = Föreningen för Utvecklingsstörda Barn och vuxna 1

129 2 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ och att kommunerna och landstinget under denna period fortsätter att bidra med 1 mkr per år. Om ansträngningarna att erhålla nationell finansiering misslyckas, får förberedelser göras för att skära ner den nuvarande verksamheten till en nivå som anses möjlig att finansiera av kommunerna och landstinget i Uppsala län. Regionförbundet är huvudman, så länge centret är projekt, med externa medel från Arvsfonden. På sikt bör dock huvudmannaskapet övertas av landstinget. Bakgrund till projektet Familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Både barn och föräldrar lever ofta under dåliga ekonomiska förhållanden, är socialt isolerade, har dålig tillgång till stödjande nätverk och har ofta dålig psykisk och fysisk hälsa. Professionella saknar ofta kompetens att identifiera vilka som tillhör målgruppen och kunskap om metoder som är anpassade till målgruppen. Det leder till att familjerna inte upptäcks i tid och inte heller får adekvat stöd som de är villiga att ta emot. Många barn och familjer hamnar mellan stolarna, på grund av otydlig gränsdragning mellan huvudmän. I en kartläggning som gjordes framgick att det handlar om minst 602 familjer med sammanlagt 1092 barn i Uppsala län, där en förälder har så stora kognitiva svårigheter att de behöver särskilt stöd i sitt föräldraskap. Syfte Att samla, utveckla och sprida kunskap och metoder om: Föräldraskap vid utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Barnens situation och stödbehov i dessa familjer. I förlängningen syftar KC till att stärka både barnens och de funktionshindrade föräldrarnas ställning i samhället, genom att utveckla samhällets insatser och därigenom förhindra att barnen far illa samt bidra till att dessa grupper integreras i samhället. Mål Målet är att erbjuda yrkesverksamma ett bättre kunskapsunderlag i arbetet med barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter och därigenom förebygga en negativ utveckling. Den kunskap som förmedlas ska utgå från helhetssyn och samverkan över huvudmannaskapsgränser. Målgrupp Kunskapscentrets målgrupp är i första hand professionella inom socialtjänst, habilitering, förskola/skola, BHV 2, MHV 3 och psykiatri. Därutöver fungerar KC som kunskapsförmedlare även för brukare, anhöriga, beslutsfattare på olika nivåer, forskare och studenter samt i viss mån allmänheten. 2 BHV = Barnhälsovården 3 MHV = Mödrahälsovården 2

130 3 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ Bemanning och styrning KC är bemannat med 1,0 föreståndare/projektledare, 1,7 kliniker/metodutvecklare, 0,75 informatör samt 0,5 forskare. Utöver de anställda medverkar även svenska och internationella experter, forskare och kliniker, i centrets olika verksamheter. Regionförbundet är huvudman för verksamheten, men den drivs av landstinget på uppdrag av Regionförbundet. KC leds av en styrgrupp med representanter för samtliga samverkande parter. Ordförande i styrgruppen är förvaltningschefen för landstingets Habilitering och hjälpmedel. Verksamhet KCs övergripande uppgifter är * kunskapsspridning och konsultation * kunskaps- och metodutveckling * främja samverkan/erbjuda en mötesplats Kunskapsförmedling och konsultation En betydelsefull del av verksamheten består i att hålla föreläsningar, utbildningar, arrangera konferenser, seminarier och studiebesök. Under KCs andra projektår hölls totalt 54 föreläsningar etc med sammanlagt drygt deltagare. Bl a anordnas en årlig nationellsuf-konferens års konferens var den mest välbesökta hittills med 275 besökare från hela landet samt från Norge. Behovet av konsultation är stort, framför allt från socialtjänsten och MHV/BHV, men även jurister, föräldrar och anhöriga vänder sig till KC för olika former av konsultativt stöd.frågorna handlar om bedömning av föräldraförmågan, tillgång till pedagogiskt material och hjälp med att identifiera förekomst av kognitiva svårigheter. Hemsidan är en viktig del i kunskapsspridningen. Där finns litteratur, rapporter, pedagogiskt material, broschyrer, handböcker samt kontaktuppgifter till SUF-grupper över hela landet. Mycket av materialet går att ladda ner. Kunskapscentret ger även ut ett nyhetsbrev. Antalet besökare på hemsidan har ökat kontinuerligt sedan starten och är för närvarande ca 700 per månad. Allmänna barnhuset har beslutat sig för att på olika sätt stödja KCs arbete med att sprida kunskap och utveckla metoder för denna grupp barn, som tidigare till stor del varit osynliga. De har bl a finansierat en bok som bygger på kunskaper och erfarenheter från KC. Den utkom i maj 2012 och har titeln Föräldrar med kognitiva svårigheter att bryta ny mark. Erfarenheter från Uppsala län. Dessutom kommer Allmänna Barnhuset ge ut en antologi om föräldraskap och kognitiva svårigheter. Kunskaps och metodutveckling Kunskaps- och metodutveckling är centrala delar i centrets verksamhet. Det innebär bl a att KC deltar i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. För närvarande pågår: - Anknytningsstudie i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. - Implementering och utvärdering av en evidensbaserad kanadensisk metod för föräldrautbildning i hemmet, PYC 4, i samarbete med Göteborgs universitet samt forskare i 4 PYC = Parenting Young Children 3

131 4 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ Australien och Kanada. Metoden har bl a med stor framgång använts i en familj i Uppsala län, där båda föräldrarna har en diagnosticerad utvecklingsstörning. - Översättning och utveckling av ett föräldrabedömningsinstrument, PAM 5, i samarbete med Uppsala universitet samt forskare från England och från Socialstyrelsen. - Utveckling och spridning av den metod för gruppverksamhet för både barn och föräldrar, som utvecklats i Tierp. Sex kommuner i Uppsala län har startat gruppverksamhet och två kommuner planerar att starta under familjer med 70 barn har hittills deltagit i gruppverksamhet och utvärdering visar att verksamheten har gjort skillnad för 48 av barnen. Det finns ett stort intresse från övriga landet att få hjälp av KC att utbilda gruppledare. Olika former av pedagogiskt material har tagits fram med stöd av KC. Några exempel på detta är: * Broschyren Vänta och Föda Barn, som även visat sig användbar för invandrarfamiljer. * Utbildning om Reality Care Baby, en datorstyrd docka, som KC har introducerat i Sverige. Dockan kan bl a användas för blivande föräldrar och i gymnasiesärskolan. * Informationsmaterialet Rakt på sak, som översatts från engelska. * Broschyren Vad gör jag nu?, vägledning för professionella, som misstänker att en förälder har kognitiva svårigheter. * SUF-guiden, som beskriver den samverkansmodell, som utvecklats i länet. * Filmade intervjuer med föräldrar med kognitiva svårigheter. Övrigt material: * Checklista för identifiering av kognitiva svårigheter hos föräldrar. * Samverkansblankett. Forskningen kring målgruppen är mycket begränsad både i Sverige och internationellt. Ett särskilt forskar-/praktikernätverk har knutits till KC dit alla forskare i landet, som engagerat sig i frågor som har med målgruppen att göra, bjuds in tillsammans med några erfarna praktiker. Även forskare från Norge och Finland har deltagit i forskarnätverkets möten. Dessutom deltar FUB och vid ett tillfälle har även en mamma med lindrig utvecklingsstörning medverkat. KC deltar också i ett internationellt nätverk, SIRG, där de ledande forskarna i världen inom detta område ingår. Bl a medverkar KC i planeringen av SIRGs nästa internationella konferens. Samverkan/mötesplats Basen för verksamheten är de åtta lokala SUF-grupperna, med representation från MHV/BHV, förskola/skola/särskola, socialtjänst, habilitering och psykiatri som byggts upp i samtliga kommuner i länet. Samverkansmodellen har utvecklats i Uppsala län och sedan spridits till andra kommuner i landet. I dag finns liknande samverkansgrupper i drygt 60 kommuner utanför Uppsala län, som på olika sätt fått stöd av KC. I SUF-grupperna kan professionella bl a få konsultativt stöd i konkreta ärenden. Medarbetare från KC medverkade i ca 60 lokala SUF-möten i Uppsala län, under det andra verksamhetsåret. 5 PAM = Parent Assessment Manual 4

132 5 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ Arvsfondens guldkorn 2011 utsågs FIB-projektet 6, som ligger till grund för SUF Kunskapscentrum, till årets Guldkorn av Arvsfonden.Det är andra gången som KC fått ett pris. Förra gången var det AERs 7 Innovation award.det priset byggde bl a på de socioekonomiska beräkningar som gjorts av KC.De visade att risken är stor att minst 50 % av de 1092 identifierade barnen i Uppsala län kommer att hamna i livslångt utanförskap. Det skulle innebära en samhällsekonomisk kostnad på ca 270 miljoner kronor/år. Utvärdering Projektet utvärderas av forskare från Uppsala universitet. Utvärderingens fokus är att undersöka vilken eventuell nytta yrkesverksamma i Uppsala län anser sig ha haft av KC. Utvärderingen beräknas vara klar våren Budget Budgeten gäller årliga kostnader för perioden Föreståndare Metodutvecklare Kompetensutvecklare Kommunikatör Forskare Utbildning/information Nätverksträffar, seminarier Pedagogiskt material Omvärldsbevakning Resor, konferenser Lokal, administration och OH-kostnader Dokumentation Övrigt TOTALT Externa projektmedel har redan beviljats t o m juni Medel kommer att sökas från Arvsfonden för ytterligare ett år och parallellt med detta kommer uppvaktningar att göras för att eftersträva en mer permanent nationell finansiering med motsvarande 75 % av kostnaden. 6 FIB = Föräldrar med Intellektuella Begränsningar 7 AER = Assembly of European Regions 5

133 6 Lena Chirico Dnr RFUL 2008/119 Tel: 018/ Förslag angående fortsatt regional årlig finansiering Landstinget Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar TOTALT

134 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Pleijel Dnr HSS Begäran om anstånd med rapport om arbetet med implementering av rollen som rehabiliteringskoordinatorer inom primärvårdens och psykiatrins verksamheter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen emotser rapport om arbetet med implementering av rollen som rehabiliteringskoordinatorer inom primärvårdens och psykiatrins verksamheter i september 2012 Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vid sammanträde den 18 januari 2012 att stimulansmedel ges som ersättning till leverantörer av fördjupade medicinska utredningar. Ersättning för 2012 förslås till kr + moms för särskilt läkarutlåtande, SLU, och kr + moms för teambaserad medicinsk utredning, TMU. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vidare att medel från sjukskrivningsmiljarden även finansierar tjänsteutrymme för rehabiliteringskoordinatorer inom primärvård och psykiatri och att hur implementering av rehabiliteringskoordinatorernas arbete skulle ske rapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i augusti Överläggningar med berörda parter pågår och rapport föreslås lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i september Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

135 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Mogård Dnr HSS Närvårdsteam neuropsykiatriprojekt Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att fastställa arbetsmodellen för ett Närvårdsteam neuropsykiatri i projektform tillsammans med Uppsala kommun för enligt beskriven modell under förutsättning att samtliga berörda nämnder i kommunen stödjer föreslagen modell, att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att under hösten 2012 utreda ekonomiska möjligheter i budget för att finansiera verksamheten , att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att tillsammans med Uppsala kommun hösten 2012 och våren 2013 ta fram en handlingsplan för uppstart av ett neuropsykiatriskt team. Återrapportering ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast maj Medlen tas från ansvar 24601, Utvecklingsprojekt. Ärende Antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar sig i allt större omfattning i samhället och förekomsten ligger mellan 2-5% av befolkningen. I Uppsala kommun ger det mellan personer mellan år som har problem av neuropsykiatrisk karaktär. Målgruppen har ofta många kontakter i samhället, av vårdoch stödkaraktär men även arbetsmarknads- och/eller försörjningsproblem. Utifrån den problematik som funktionsnedsättningen innebär med svårigheter att passa in i gängse system, är det därför av största vikt för den enskilde men även ur en samhällelig aspekt, att insatser för målgruppen ges tidigt, samtidigt och integrerat för att få avsedd effekt. Föreliggande modell förespråkar insatser av psykopedagogisk karaktär tillsammans med samordnande insatser mellan huvudmännen i enlighet med lagstiftning i både SoL och HSL. Bakgrund En ökad tillströmning av brukare/patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ses såväl inom kommunala verksamheter som inom landstingets psykiatri- och habiliteringsverksamheterna. Särskilda satsningar och en samordning av insatser behövs Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

136 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för att på ett bättre sätt tillgodose målgruppens behov. Målet för samhällets insatser är att skapa sådana förhållanden att den enskilde trots sin funktionsnedsättning kan leva ett liv med god livskvalitet, en fungerande vardag, vara delaktig i samhällsgemenskapen och kunna fungera i arbete eller studier. Insatser bör vara mer av rehabiliterande karaktär än behandlande. En stor del av målgruppen har problem med att ta och upprätthålla nödvändiga kontakter med myndigheter och att själv initiera eller samordna insatser de är i behov av. Resultatet av detta kan vara många kontakter som är svåra att hantera, eller motsatsen, att personerna inte har tagit några initiativ till hjälp och därmed inte får sina behov tillgodosedda och med ett bidragsberoende som följd. Närvårdssamverkan Uppsala har beslutat utreda behov och utforma ett samordnat stöd för målgruppen vuxna (från 18 år) med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Målet är att skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. En kartläggning av 35 ärenden som deltagit i landstingets nuvarande verksamhet, samt synpunkter från olika kommunala verksamheter och brukarrepresentanter ligger till grund för beskrivningen av målgruppens behov. Resultatet av kartläggningen visar på behov av en verksamhet som bör bestå av tre delar. En del är av psykopedagogisk karaktär vilket har praktiserats under tre års tid i den så kallade npf-portalen (mottagning i landstingets regi). Till detta kommer en samordnande del som har till uppgift att koordinera arbetet runt den enskilde tillsammans med övriga aktörer. Detta arbete är resurskrävande då det oftast finns många parter inblandade som idag har en bristande samordning. Det tredje inslaget handlar om ett ökat utbud av kunskap och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i professionerna, något som krävs löpande i verksamheterna för att upprätthålla hög kvalitet på givna insatser. Förslaget är att ett Närvårdsteam Neuropsykiatri tillskapas för att ge psykopedagogiska, samordnande och utbildningsmässiga insatser med individens behov som utgångspunkt. För att möjliggöra detta föreslås, att i projektform under två års tid ( ) avsätta resurser för anställning av personal samt lokal och driftskostnader. Verksamheten leds av gemensam styrgrupp, med tydliga effektmål som utvärderas årligen. I uppdraget bör även uppföljning av socioekonomisk karaktär ingå samt utvärdering av samverkansmodellen Bilaga 148 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

137 Projektledare: Ingrid Larsson Styrgrupp: Närvårdssamverkan Uppsala Förslag till Närvårdsteam - neuropsykiatri Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

138 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 UPPDRAGET... 4 KARTLÄGGNING AV BEHOV... 5 RESULTAT AV JOURNALGRANSKNING VID NPF-PORTALEN... 5 NÄMNDEN FÖR HÄLSA OCH OMSORG; ÅR... 6 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN MYNDIGHET; 0-20 ÅR... 7 SOCIALNÄMNDEN FÖR BARN OCH UNGA MYNDIGHET; 0-20 ÅR... 7 UTBILDNINGS OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN... 7 PERSONLIGT OMBUD... 7 EJ BERÖRDA OMRÅDEN INOM UPPSALA KOMMUN... 8 FÖRSÄKRINGSKASSA OCH ARBETSFÖRMEDLING... 8 FÖRSLAG FRÅN VERKSAMHETER PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 RESULTAT... 8 MODELL FÖR SAMORDNING AV INSATSER FÖR MÅLGRUPPEN MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SAMORDNADE INSATSER PÅ FLERA NIVÅER PSYKO-PEDAGOGIK SOCIALPSYKIATRISK SAMORDNING UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING GENOMFÖRANDE RESURSER LOKALISERING AV VERKSAMHETEN SAMVERKANSAVTAL UPPFÖLJNING BILAGA 1: FALLBESKRIVNINGAR BILAGA 2: SOCIOEKONOMISK ANALYS

139 Sammanfattning: Närvårdssamverkan Uppsala har gett i uppdrag att utreda behov och utforma ett samordnat stöd för målgruppen vuxna (från 18 år) med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Målet är att skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. En kartläggning av 35 ärenden som hittills deltagit i landstingets nuvarande verksamhet, samt synpunkter från olika kommunala verksamheter samt brukare ligger till grund för beskrivningen av målgruppens behov. Resultatet av kartläggningen visar på behov av en verksamhet som bör bestå av tre delar. En första del är det psyko-pedagogiska inslag som finns redan idag, till detta kommer en samordnande del som har till uppgift att koordinera arbetet runt den enskilde tillsammans med övriga aktörer. Det tredje inslaget handlar om ett ökat utbud av kunskap och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i professionerna. Förslaget är att ett Närvårdsteam Neuropsykiatri tillskapas för att ge psykopedagogiska, samordnande och utbildningsmässiga insatser med individens behov som utgångspunkt. För att möjiggöra detta föreslås, att i projektform under två års tid ( ) avsätta resurser motsvarande för anställning av personal (8-10 tjänster) samt lokal och driftskostnader. Verksamheten leds av gemensam ledningsgrupp, med tydliga effektmål som utvärderas årligen. 3

140 Inledning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) har uppmärksammats i allt högre grad under de senaste åren, både inom vård/omsorg och ute i samhället. Under paraplybeteckningen neuropsykiatriska funktionshinder finns bl.a. diagnoserna ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder), ADD (Attention deficit disorder), Tourettes syndrom samt autismspektrum störningar. Diagnoserna omfattar störningar av kognitiva, sociala och emotionella funktioner som funnits med sedan barndomen med stor inverkan på individens möjlighet att etablera sig i samhället och leva ett fullödigt liv. Effekten blir svårigheter att organisera vardagen, klara ekonomin, planera, arbete, nära relationer och föräldraskap. För många är tillvaron kaotisk och både fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt förekommande. Förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i befolkningen ligger någonstans mellan 2-5%, vilket i Uppsala kommun ger mellan personer mellan år som har problem av neuropsykiatrisk karaktär. Alla dessa har inte så stora besvär att de behöver särskilda insatser, men en del har stora problem och några har väldigt omfattande funktionsnedsättningar. Omräknat utifrån vad som är känt för de olika diagnosgrupperna blir det ca personer i Uppsala kommun som har behov av någon form av insats. Bakgrund En ökad tillströmning av brukare/patienter ur målgruppen ses både inom kommunala verksamheter samt inom psykiatri- och habiliteringsverksamheterna. Särskilda satsningar och en samordning av insatser behövs för att på ett bättre sätt tillgodose målgruppens behov. Målet för samhällets insatser är att skapa sådana förhållanden att den enskilde trots sin funktionsnedsättning kan leva ett liv med god livskvalitet, en fungerande vardag och vara delaktig i samhällsgemenskapen. Neuropsykiatri är ett samlingsbegrepp för en funktionsnedsättning som är medfödd och inte går att behandla bort, insatser bör vara mer av habiliterande karaktär. En stor del av målgruppen har problem med att ta och upprätthålla nödvändiga kontakter med myndigheter och själv initiera eller samordna insatser de är i behov av. Följden av detta kan vara många kontakter som är svåra att hantera, eller motsatsen, att personerna inte har tagit några initiativ till hjälp och därmed inte får sina behov tillgodosedda. Landstinget har sedan 2009, i projektform bedrivit verksamhet för målgruppen genom npfportalen (en neuropsykiatrisk mottagning). Den ursprungliga målsättningen för npf-portalen när projektet startade, var att ge vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samordnade insatser inom ramen för landstingets verksamheter. Vidare fanns det intentioner att skapa tydliga och kända vägar för samverkan gentemot övriga aktörer såsom kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa. När projektet väl kom igång så var det med mindre resurser än önskat och med en betydligt större patienttillströmning än väntat, vilket kan anses som orsaken till att målsättningarna inte varit möjliga att förverkliga. För att bättre tillgodose behoven behövs en förändrad inriktning av vård- och stödinsatser samt en strukturerad samverkan för målgruppen mellan huvudmännen. Uppdraget För att bättre tillgodose målgruppens behov har Närvårdssamverkan Uppsala gett i uppdrag åt närvårdskoordinator att i projekt kartlägga behovet och ta fram förslag på utformning av en gemensam verksamhet. Det övergripande målet har varit att genom samordning av resurser och bättre sammanhållet stöd till målgruppen skapa en ingång som både individ och 4

141 personal lätt hittar till, och att resurser används på ett optimalt sätt så att den enskildes behov blir tillgodosett. I kartläggningsfasen har utredarna vänt sig dels till npf-portalen i dess nuvarande form där en arbetsgrupp granskat 35 ärenden som hittills varit föremål för behandling, dels till olika delar i Uppsala kommun som handläggare, socialpsykiatri, försörjningsstöd, IFO-barn mm. Insamlat material har sedan redovisats i styrgrupp och projektgrupp. Utredaren har gjort en omvärldsbevakning och sökt efter liknande satsningar ute i landet, men detta har inte gett några nämnvärda resultat. Ur organisatorisk synvinkel finns dock en del modeller, både i Uppsala och i landet som varit bidragande till framtagandet av ett förslag till modell för målgruppen. Kartläggning av behov Kartläggning har gjorts med fokus på hur behoven ser ut för målgruppen. En arbetsgrupp har tillsammans med projektledare tagit in synpunkter från de verksamheter inom kommunen som kommer i kontakt med målgruppen, synat ett antal ärenden som tagit del av npf-portalens utbud samt tagit del av brukarsynpunkter. Resultat av journalgranskning vid npf-portalen Ett urval av 35 ärenden gjordes under hösten 2011, där journaler granskades i syfte att få en bild av hur målgruppens behov ser ut i ett bredare perspektiv. Urvalet bestod av 22 kvinnor och 13 män. Åldersfördelningen var jämn, från 18 år upp till 50+. De personalkategorier vid npf-portalen som fört journal är kuratorer och psykologer. Områden som kartläggningen omfattat är försörjning, boende/familjesituation, arbete/studier/sysselsättning, vardagsfungerande, relationer/vänner, fysisk och psykisk hälsa samt eventuellt riskbruk/missbruk. Uppgifter har saknats ibland, vilket kan förklaras av att samtalen med patienter inte förts med dessa områden specifikt i fokus. De framtagna uppgifterna har gällt den aktuella situationen, flera har en lång historia av kontakter med sjukvården. Vad gäller arbete/studier och sysselsättning så visar granskningen att det är långt mer än hälften som har en besvärlig situation som även påverkar försörjningen. Sju av de 35 hade ett avlönat arbete vilket kan innebära deltidsanställningar, vikariat, arbete inom område som inte alls motsvarar utbildningsnivå och i något fall lönebidragsanställning. Försörjning av föräldrar förekommer även för dem som inte är helt unga. Boende och familjesituation visar att målgruppen är varierad och liknar befolkningen i stort bortsett från att de unga verkar bo kvar hemma hos föräldrarna längre än brukligt. Många är gifta och har barn, som enligt anteckningarna också har funktionsnedsättningar av samma slag. Beskrivningar finns på att gruppen har problem med relationer och vänner samt att det är stora svårigheter i att få vardagen att fungera på ett bra sätt. Den fysiska hälsan har inte berörts i någon större omfattning vid samtal, däremot den psykiska. Kontakter med primärvården finns noterade men mest handlar det om kontakter med psykiatrin och många kommer också på remiss därifrån. Diagnoser som ångest, 5

142 depression och social fobi nämns i flera fall samt mer stressrelaterade besvär som sömn- och magproblem samt huvudvärk. Riskbruk/missbruksfrågor har bara berörts i de fall det varit ett känt problem sedan tidigare. Ett fokus vid granskningen har även varit att titta på hur kontaktnätet sett ut, både ur ett landstings- och kommunalt perspektiv. Det som finns beskrivet är kontakter med landstinget, då företrädesvis med psykiatrin. Inte i någon journal fanns uppgifter om kommunala insatser, eller annat stöd, trots att det torde ha förekommit i många fall. Målgruppens problem är av varierande karaktär och behoven är skiftande. För en person med autismspektrumstörning kan problemet vara att de inte kommer dit hjälpen/stödet finns. För en person med ADHD problematik kan det vara att de tar sig fram till insatserna, men har svårt att fullfölja intentionerna hela vägen, de faller ur systemet och hjälpen har inte varit till någon nytta. Kartläggningen visar på vikten av samordnade insatser med fokus på hela livssituationen. Nämnden för hälsa och omsorg; år För vuxna från 21 år finns ett utbud av tjänster för målgruppen. Detta handläggs av biståndshandläggare vid sektionen för LSS och socialpsykiatri enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beviljade insatser utförs främst av affärsområde socialpsykiatri och beroende inom Vård & bildning (V&B). Insatsen hemtjänst i form av boendestöd enligt 4 kap 1 SoL Socialpsykiatrin har valt att utforma speciellt stöd för målgruppen med neuropsykiatri då det skiljer sig en del från annan psykiatri. Det finns boendestöd med denna inriktning för yngre personer upp till 25 år och ytterligare ett för de som är över 25 år. I april 2012 hade 140 personer boendestöd inriktat mot neuropsykiatri. Boendestöd kan vara behjälpliga med att planera och organisera vardagen och det kan handla om städ, matlagning, och övriga hushållssysslor. Dessutom kan insatsen handla om hjälp med att komma upp på morgonen, sortera och läsa post, påminnelse om att betala räkningar mm. Genom upparbetade rutiner ska den enskilde få strategier att bli självständig och kunna ta nödvändiga kontakter, t.ex. med andra vårdgivare och myndigheter. Träningsboende/korttidsvistelse enligt 4 kap. 1 SoL Klockarbo är ett träningsboende med inriktning på neuropsykiatri. Träningsboende kan beviljas när det finns omfattande behov av stöd som initialt inte kan tillgodoses via boendestöd. Klockarbo har 6 platser och tiden begränsas till max 3 år. Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Team Nyby och Källsprånget har 12 platser vardera för personer som har neuropsykiatrisk diagnos och som omfattas av LSS. Hälften av platserna är uteplatser dvs. de är kopplade till enheterna men har annan bostad. Utvecklingen går mot fler platser för träningsboende på dessa enheter. Stöd i assistansliknande form enligt 4 kap. 1 SoL (ges till ett begränsat antal personer) Kan i särskilda fall beviljas personer med NPF som har minderåriga barn hemma. Det är främst personer som behöver stöd tidigt på morgonen då boendestödet inte är tillgängligt. Beslut fattas i timmar och det är den enskildes behov av stöd som ligger till grund för 6

143 omfattningen. Ett syfte med insatsen är också att begränsa antalet personer som hjälper den enskilde. En försvårande omständighet att realisera detta, är när kunden har korta stödinsatser på väldigt varierade tider. Utföraren av denna tjänst (V&B) är affärsområdet assistans, stöd och service och där finns inte samma kompetens i neuropsykiatri som inom socialpsykiatrin. Effekt av stödet Majoriteten av de som beviljats någon av dessa insatser får vardagen att fungera bättre vilket inte bara gäller i hemmet utan även att komma i tid till arbetet eller att ta nödvändiga kontakter med myndigheter, läkare m.m. Vidare har flera personer som bott på Klockarbo, Team Nyby och Källsprånget flyttat vidare till egna bostäder med reducerat personalstöd. Ett uttalat problem är dock bristen på bostäder i Uppsala, som försvårar utflyttning från olika boendeformer till egen bostad. Personer med beroendeproblematik, flera psykiatriska diagnoser samt de som inte själva anser sig ha behov av stöd/inte har förmågan att ta emot stöd, har ofta svårt att tillgodogöra sig insatserna på ett optimalt sätt. En förutsättning för framgång i dessa fall kan vara att specifika behov, t.ex. behandlingsinsatser från psykiatrin är integrerad med de kommunala insatserna. Barn och ungdomsnämndens myndighetsenhet, 0-20 år Då denna utredning gäller från 18 år och uppåt (landstingets perspektiv) är det även intressant att undersöka ålderspannet från 18 år upp till 21 år. I december 2011 fanns 11 personer i åldersspannet på myndighetsenheten med insatsen hemtjänst i form av boendestöd enligt 4 kap 1 SoL. Syftet med insatsen är detsamma som för vuxna dvs. att skapa struktur och stöd i vardagsgöromål som på sikt leder till ett självständigt liv. En försvårande omständighet är att de flesta bor kvar hemma hos sina föräldrar. De kan ha önskemål om att flytta hemifrån, men det blir svårt att förverkliga. Bristen på lediga platser på Klockarbo gör att det inte ses som ett alternativ. Väntetiden till Team Nyby och Källsprånget är också långa, vilket är ett problem. Socialnämnden för barn och ungas myndighetsenhet, 0-20 år Enheterna inom myndighet är indelade i Norra, Östra, Södra och Västra enheterna. Vid förfrågan i jan hade enheterna tillsammans ett 80-tal ärenden gällande neuropsykiatri i ålderspannet år. Ungdomarna är ofta placerade i familjehem, jourhem, HVB-hem eller stödboenden. Öppenvårdsinsatser kan vara Målet, BINO-UNIK, Mentorn eller Perrongen. Insatser för målgruppen bör vara samordnade och oftast behövs längre tid för att insatserna ska ha avsedd effekt. Ibland behövs ett stort motivationsarbete innan ungdomen är beredd på att ta emot insatser. Den genomförandeplan som använts på barnområdet ett antal år har förbättrat samordningen av insatser betydligt. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Två områden är aktuella för målgruppen, UAN Myndighet; Socialbidrag, introduktion och boende samt arbetsmarknadsinriktade åtgärder. I det sistnämnda alternativet finns uppdrag till V&B Jobbcenter, SAMS samt till upphandlade alternativ som t.ex. Iris Hadar. 7

144 Rehabiliteringsenheten vid socialbidrag på myndighetskontoret ser framförallt unga personer med eller utan diagnos. Problemet som framförs här är framförallt att målgruppen har svårt att ta del av de vård- och stödinsatser som finns. Personliga ombud De personliga ombuden uppger att ca.15 av 60 ärenden handlar om neuropsykiatri. Av dessa har fem klienter familj och barn. Att samordna insatser för familjer, där oftast flera har samma funktionsnedsättning är något som de ser som väsentligt. Familjerna lever ofta på socialbidrag och har det tufft ekonomiskt. De står långt från arbetsmarknaden. Bostadsfrågan, speciellt för de under 30 år är ett stort problem. Ej berörda områden inom Uppsala kommun: - IFO vuxna som träffar målgruppen men har ett annat fokus - Anhörigcentrum som träffar närstående - Boendesamordningsenheten Försäkringskassa och arbetsförmedling Ett antal träffar har genomförts med båda myndigheterna. Vid arbetsförmedlingen har kontakt knutits speciellt med avdelningen för rehabilitering till arbete. Denna avdelning har till uppgift att utreda arbetsförmågan, vägleda till insatser och de använder sig av kompetens och metoder som i stort liknar en neuropsykiatrisk utredning. Under utredningstiden har de i vissa fall hänvisat personer till npf-portalen, men inga insatser eller utredningar har kopplats samman. Enheten får sina uppdrag in ifrån sin egen organisation och de kopplar också tillbaka ärenden på samma sätt. I vissa fall går ärenden mellan arbetsförmedling och försäkringskassa. Försäkringskassan fungerar idag som ett försäkringsbolag. Sjukersättningen är diagnosstyrd och de har inget uppdrag att rehabilitera. De har däremot i uppdrag att samordna rehabiliteringen om det finns flera parter som behöver samordnas. Avstämningsmöten är verktyget som används vid samordningen. Förslag från verksamheter på utvecklingsområden I samband med kartläggningen av neuropsykiatriområdet har olika utvecklingsområden och idéer framförts av informanterna: - Samordnare för varje individ för att möjliggöra samverkan. - Välutbildad personal som har tid/utrymme att agera - Mer skräddarsydda insatser - Smidig överflyttning/övergång mellan verksamheter så att ingen hamnar mellan stolarna. - Fler boendeplatser med möjlighet till träning - Koppling till gymnasieskolan - Mer tillgängliga ingångar till de olika samarbetsparterna 8

145 - Mer anpassade sysselsättningsinsatser av lågtröskelkaraktär - Ökad kunskap om npf i alla verksamheter - Mer behandling i hemmet - Mer specialiserade insatser för personer med npf, begåvningsnedsättning och missbruk - Andrumsplatser, akut korttidsboende med möjlighet till stöd dygnet runt. Resultat Behov Behoven är oftast omfattande och berör olika livsområden vilket gör det viktigt att se till hela livssituationen. Det är vanligt med psykisk och fysisk samsjuklighet liksom missbruk och sociala problem. Behoven kan skilja sig åt beroende på typen av funktionsnedsättning liksom graden av problem. En del personer har ingen hjälp att tillgå och är dåligt integrerade i samhället, andra har många kontakter men utan att de är samordnade och individen själv ka ha svårt att fullfölja sina intentioner med t.ex. behandling. Det är viktigt med ett inkluderande förhållningssätt, dvs. det ska vara möjligt att få hjälp med sitt funktionshinder och andra diagnoser samtidigt. Ärftlighet gör familjer särskilt drabbade då det ofta förekommer att både vuxna och barn har samma typ av problem. Kommunens organisation där vuxna och barn särskiljs innebär att dessa familjer ofta har många kontakter. En stor andel av personer med neuropsykiatriska problem har svårigheter med arbetsmarknadsanpassning och/eller studier, vilket bör tas särskild hänsyn till. Många har ekonomiska problem till följd av detta, vilket gör att de återfinns vid försäkringskassan eller kommunens försörjningsstöd. Efterfrågan på neuropsykiatrisk utredning är stor, både i Uppsala och ute i landet. En utredning som säkerställer diagnos inom området har betydelse, ibland juridiskt men även för möjligheten att hjälpa personen med den problematik som finns. Medicin kan vara till viss hjälp för en del, men är oftast inte hela lösningen. Oavsett diagnos eller ej bör ett tidigt stöd finnas för att minska risken för komplikationer såsom missbruk mm. Stödet bör omfatta hela livssituationen och bygga på individens egen drivkraft till rehabilitering. Mycket handlar det om att hitta hållbara strategier och hjälpmedel för att få livet att fungera. Detta är ett pedagogiskt förhållningssätt som bör gå som en röd tråd genom allt stöd för att det ska bli ett gott resultat. Förutom individen själv kan både anhöriga och vårdgivare behöva lära sig grunderna för detta för ett långsiktigt resultat. Kognitiva hjälpmedel kan också vara av stort värde i detta arbete. Samverkan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär att samverkan är nödvändigt för att uppnå resultat kring den enskilde. Många verksamheter är inblandade både inom det egna huvudmannaskapet samt där emellan. För individer som själv har svårt att hitta rätt är detta ett stort problem som måste tas hänsyn till för att nå resultat. Samverkan kan också vara ett sätt att höja kompetensen på området, både vad gäller kunskap om funktionsnedsättningar samt kunskap om varandras uppdrag och möjligheter till insatser. Samordningsfunktioner saknas på området, både inom landstinget och i Uppsala kommun. 9

146 Modell för samordning av arbetet kring målgrupp med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Projektet omfattar Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Länets övriga kommuner kan komma att ingå om intresse finns. Ett Närvårdscentrum med ledning och styrning av båda huvudmännen föreslås för projektet. Projektägare: Landstinget i Uppsala län/uppsala kommun (Närvårdssamverkan U:a) Ledningsgrupp: Tjänstemän kommun/landsting/ brukarrepresentant Projektledare + medarbetare Verksamheten ska vara lätt att nå för målgruppen och anhöriga samt lättillgänglig för samverkan. De samordnade insatserna ska utgå från en generell nivå med fokus på tidiga och förebyggande insatser, utan krav på att målgruppen ska vara färdigdiagnostiserade. I praktiken kan dock personer med diagnos som varit eller är inskrivna i specialistvård också komma ifråga för insatser om behov finns av verksamhetens utbud. Syftet med insatserna ska vara att skapa samverkan med individens behov i fokus, samtidigt som ett basutbud av psykopedagogik erbjuds. Då samsjuklighet med framförallt psykiatriska diagnoser och missbruk är vanligt, bör stödet formas så att insatser kan ges samtidigt och integrerat. Samordnade insatser på flera nivåer De behov som framkommit visar på att insatser bör vila på tre delar: 1. Ett psyko-pedagogiskt arbete (som idag) är viktigt med ett basutbud av Strategier i vardagen, Livsstilsfrågor och ekonomi. Möjlighet till vidareutveckling av basutbud både gällande kvantitet och kvalitet ska finnas. 2. Samordning av insatser då målgruppen oftast återfinns på många ställen och det professionella nätverket är stort. En del har ett begränsat nätverk, och där behövs att fler aktörer kopplas till arbetet för att det ska ge avsedd effekt. 3. Utbildningsinsatser kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ökad kunskap om varandras uppdrag. 10

147 Psyko-pedagogik Idag finns kurser i Strategier i vardagen, Livsstilsfrågor och ekonomi i npf-portalens basutbud. Syftet är att stärka individens egna resurser att hantera sitt liv och sin tillvaro. Strategier i vardagen ges i grupp vid 2-3 tillfällen. För att stärka individen i att fortsätta använda kunskaperna är det viktigt att stödinsatser kring den enskilde innehåller samma budskap och inriktning. Utbudet kan utvecklas och erbjudas i större omfattning än vad som sker idag. Områden som fysisk hälsa och riskbruk/missbruk bör inkluderas i utbudet i högre utsträckning. Behovet av kurser på t.ex. kvällstid med samtidig barnpassning bör undersökas för att även föräldrar ska kunna ta del av utbudet. Innehållet i basutbudet bör göras känt för alla som kommer i kontakt med målgruppen. Strategier i vardagen bör göras tillgängligt som redskap för t.ex. boendestödspersonal och vid boenden. Även personal som arbetar med arbetsrehabilitering eller myndighetsutövning kan ha nytta av kursen, allt i syfte att stärka individen mot ett självständigt liv. Socialpsykiatrisk samordning Ett stort problem för personer med npf är att organisera och planera tillvaron. Detta innebär i praktiken att de själva inte har förmåga att komma på uttalad tid för besök, att fullfölja en utbildning eller att få ihop sitt familjeliv. Denna grupp kan ha många kontakter igång samtidigt, med bristfällig samordning. Andra grupper kan ha svårt att ta emot hjälp och blir isolerade i hemmet med ett ytterst litet nätverk av både privata och professionella kontakter. En föreslagen lösning är därför att samordnarfunktioner finns tillgängliga vid enheten, med uppgift att kartlägga hur behoven ser ut för den enskilde (om det inte redan är gjort) och därefter kalla ihop berörda parter till möten med syfte att koordinera insatser. Ingen verksamhet släpper sin patient/klient utan kvarstår som en samverkanspart med fortsatt ansvar för sitt uppdrag. Samordnad individuell plan är ett instrument som bör användas i de fall både kommun och landsting är inblandade då lagstiftningen på området bidrar till möjligheter att få tillstånd en bred samordning. När samordningen är etablerad och välfungerande, stödinsatser fungerar och brukaren genomgått basutbud, kan ärendet avslutas vid enheten, men fortsätta utifrån uppgjord planering och med samordningsansvarig utanför enheten. Ärenden aktualiseras via en varselblankett och startar med ett bedömningssamtal. En utredning görs kring hur hela livssituationen ser ut, och vilka behov som behöver tillgodoses för att den enskilde ska kunna leva sitt liv där funktionsnedsättningen inte blir ett hinder. Inventeringen ska också belysa hur kontaktnätet runt individen ser ut, vad som finns och vad som behövs. Därefter bjuds hela nätverket in till en samordnad planering med utgångspunkt från vad som framkommit i behovsinventeringen. Målsättningen med den samordnade planeringen bör vara att insatser vävs ihop så snart som möjligt, det första mötet bör äga rum inom en månad. Därefter bokas ett eller flera möten med kort tid emellan för att stärka samverkan och bygga staket runt den enskilde. Arbetet bygger på att sekretessen mellan huvudmännen hävs och att den enskilde är aktiv i sin egen rehabilitering. För att hantera frågan om målgruppsindelning utan att krav på diagnos finns, föreslås att det ska räcka med att de sökande själva tror sig tillhöra målgruppen för att ärendet ska hanteras av teamet. 11

148 Utbildning och kunskapsspridning En tydlig koppling men också avgränsning bör finnas till Infoteket som har i uppdrag att informera och vägleda befolkningen i stort. Infoteket drivs idag i landstingets regi och i deras ansvar ligger utbildning och kunskapsspridning till allmänheten. Det finns idag förutsättningar, men också möjligheter att vidareutveckla kunskapsspridning om funktionsnedsättningar genom Infoteket. Det föreslagna npf-teamet bör ha till uppgift att stödja Infoteksverksamheten, men även lotsa brukare till Infoteket för att själva hämta kunskap. Närvårdsteamet har till uppgift att utbilda och sprida kunskap i de egna organisationerna samt andra myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, gode män osv. God kännedom om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en förutsättning för att stödet runt den enskilde ska bli välfungerande, därför krävs ett ständigt inhämtande och spridande av ny kunskap. Utbildningsbehov kartläggs och en årlig plan för utbildningsaktiviteter läggs in i verksamhetsplan med sedvanlig uppföljning för att säkerställa utbud och innehåll. Förutom kunskap inom npf-området bör utbildningsinsatser också omfatta kunskaper kring huvudmännens uppdrag och villkor samt lagstiftning runt samverkan. Genomförande Målgrupp för projektet är personer från 18 år och uppåt där misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns. Varselblankett tillsänds teamet när det finns behov av grundläggande psyko-pedagogik och/eller samordning av insatser för den enskilde. Hänsyn tas till individuella behov, och ska i möjligaste mån även omfatta närstående och familjer. Efter att varselblankett inkommit är nästa steg en bedömning av personens hela livssituation. En kartläggning görs som omfattar funktionsnivå i vardagssituationer, bostadssituation, 12

149 familjeförhållanden, utbildningsnivå, arbete, ekonomi mm. Därefter följer en kartläggning av pågående insatser och behov av insatser. Detta kan handla om pågående behandling, psykisk, fysisk eller sociala insatser eller missbruk men även andra aktiviteter och sociala sammanhang. Den utökade bedömningen sammanfattas och ställning tas till hur samordning för individen ska formas för att ge bästa möjliga stöd. Psyko-pedagogiska insatser erbjuds samtidigt som individens nätverk kallas samman till ett första möte. Behandlaren vid enheten har till uppgift att vara samordnare tills det att ett eller flera möten hållits och uppgiften lämnas över till någon av aktörerna runt den enskilde. I ärenden där det är bristande resurser kring den enskilde, blir det samordnarens uppgift att initiera nya samverkansparter. Enhetens uppdrag ska vara väl känt och avtal mellan huvudmännen ska reglera samordnarens mandat att synliggöra behov och få respons på detta. I planeringen ingår en brukarlots med uppgift att motverka utanförskap och lotsa den enskilde till en mer aktiv fritid. Att se brukare som medskapare i utvecklingsprocesser är något nytt, och ett led i att tjänsteutbudet får ett större fokus på brukarens behov än på det organisatoriska perspektivet. Brukarlotsens uppgifter förutom stöd till enskilda kan handla om anhörigstöd, friskvård och utbildningsinsatser. Rollen är ny och möjligheter finns att utveckla den till vad som passar målgruppen bäst. Det är viktigt att brukarlotsen har en återkoppling och förankring till brukarrörelsen, för att säkerställa oberoendet till verksamheten. Stöd till anhöriga och närstående är en viktig del för att insatser ska vara kompletta. Redan idag finns ett samarbete med kommunens anhörigcentrum, och detta går att utveckla ytterligare. Förutom att anhöriga finns med i samordnade insatser om det är den enskildes vilja, bör det också finnas möjlighet till grupper enbart för anhöriga. Infoteket, anhörigcentrum och den föreslagna verksamheten bör sammanlänkas så att det finns god tillgänglighet och ett kvalitativt stöd för anhöriga. Tiden från att ett ärende aktualiseras tills det att psyko-pedagogik och samordning är slutförda och fungerar, bör klaras inom 3-6 månader. Därefter ska staketet runt den enskilde vara stabilt och fungera på egen hand så att individen kan skrivas ut från enheten. I de fall ärenden kommer åter ska det vara möjligt att erbjuda stöd igen, med korta och avgränsade insatser. Resurser Antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller misstanke om sådana besvär tycks öka i samhället. Tillströmningen till nuvarande verksamhet är hög, med närmare 100 nya ärenden varje månad. Behoven hos dessa personer varierar, men ett stort antal har betydande besvär, så att det påverkar familjesituation, arbete, hälsa och livskvalitet. Det är lätt att föreställa sig att de också återfinns inom den specialiserade vården, primärvården, kommunens myndighetsområden och en del har t.ex. boendestöd. Personal Rekrytering bör ske från både kommun och landsting med fokus på att hitta rätt kompetens och personer som har ett stort intresse för målgruppen. För att få tillstånd samordning och ett flöde i ärendehanteringen är det nödvändigt med fasta tjänster och personal på plats hela tiden. Tjänstgöringsgrader bör ligga mellan %. 13

150 Personalresurser: Kompetenser som behövs är: 8-10 heltidstjänster arbetsterapeuter sjuksköterskor socionomer psykologer Eventuellt tillkommer: 50-75% brukarlots med syfte att stödja den enskilde till bl.a. fritidsaktiviteter 1 En fördelning eller prioritering av resurser behöver tydliggöras innan projektet startar. När projektet väl är igång är det viktigt att styrgruppen följer processen och ser om uppskattade resurser är väl avvägda och används på rätt sätt. npf- arbetsfördelning Samordning Psyko-pedagogik Utbildning Administration 20% 5% 45% 30% Ekonomi Kostnader för projektet är en uppskattning utifrån den tillströmning av ärenden som hittills förekommit vid npf-portalen, samt uppskattat behov utifrån kartläggningen. Uppsala kommun och landstinget förväntas dela kostnader enligt överenskommelse. Förutom personal och lokalkostnader beräknas första året innebära utgifter för gemensam utbildning och kompetensutveckling. Nedan gjorda beräkning grundar sig på 10 medarbetare. Nuvarande verksamhet vid npf-portalen upphör och ett nytt team tillskapas med delade resurser. Kostnader Per år Personal Resor personal 40 Utbildning/kompetensutveckling 100 Handledning 50 Lokaler 600 Driftskostnader lokaler 120 Administrativa kostnader 140 Bl a datorer/hemsida/utvärdering Utrustning i lokaler 100 S:a tkr. 1 Medel söks separat till Brukarlots via HSO 14

151 Lokalisering av verksamheten Att teamet har gemensamma lokaler ses som en förutsättning för att möjliggöra samverkan. Från 1 januari 2012 är npf-portalen lokaliserad till lokaler vid Kungsgärdets center, i samma hus som habilitering och hjälpmedel. Dessa lokaler är provisoriska och redan idag är trånga för de medarbetare som finns där. Önskvärt är större lokaler som är bättre lämpade för ett Närvårdsteam. Samverkansavtal Ett samverkansavtal mellan inblandade aktörer bör upprättas med syfte att klargöra ansvarsoch resursfördelning samt samverkansformer för arbetet kring målgruppen. Avtalet bör implementeras och göras känt i alla verksamheter. En viktig del i arbetet är att klargöra rutiner och uppföljningsansvar liksom möjligheten att häva sekretess mellan huvudmännen för att möjliggöra informationsöverföring. Uppföljning När det gäller styrning av samverkansprojekt behövs tydliga definierade mål som är gemensamma för huvudmännen. Förutsättningar behövs för att ta fram mått på effektivitet, kvalitet och kostnadseffektivitet, och då helst i ett samverkansperspektiv. Gemensamma utvärderingsmått kan komma att ha stor betydelse för den framtida kommunikationen mellan huvudmännen, och dessutom ligga till grund för en politisk samsyn på hur resurser används och fördelas för målgruppen. 15

152 Bilaga 1: Fallbeskrivningar neuropsykiatri Ensamstående man: Xx är 47 år och har diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD, bipolär sjukdom m fl. Har tidigare även haft missbruksproblem. Han behöver idag stöd för att nöta in rutiner, hjälp med att prioritera i vardagsgöromål, stöd i kontakter med myndigheter och sjukvård. Mår i perioder mycket dåligt och har varit inlagd i psykiatrisk slutenvård. Han har tidigare varit sambo och har två barn varav en har Aspergers syndrom. Anhöriga hör ofta av sig till biståndshandläggare för att de är oroliga och inte vet vad de ska göra. Han har sporadisk kontakt med psykiatrisk öppenvård. Har haft boendestöd som fungerade dåligt. Har därefter stöd i assistansliknande form (STASS) vilket bara gått att verkställa i perioder. Är ensam och isolerad. Har liten kontakt med psykiatrisk öppenvård. Har problem med försörjning. Har problem med sin fysiska hälsa. Yngre par med barn under 1 år Kvinnan har ADHD och dyslexi, mannen har troligen också en neuropsykiatrisk diagnos men är odiagnostiserad. Familjen har stora problem med att få vardagen att fungera. Har kontakt med IFO-barn och biståndsmyndighet vuxen. Familjen har STASS och telefonkontakt och möten mellan barn och vuxen är nödvändigt. Båda föräldrarna har kontakter med öppenvårdspsykiatrin, försörjningsstöd, arbetsförmedling mm. Ensamstående kvinna Xx är 38 år och har diagnoserna Aspergers syndrom och ADHD. Har stora problem med att få vardagen att fungera samt att upprätthålla kontakter med arbetsförmedling och andra myndigheter. Kommer till möten om hon blir påmind, annars inte. Har efterfrågat kontakt med habiliteringen men togs inte emot där då hon bedömdes vara psykotisk. Har en sporadisk kontakt med läkare i psykiatrisk öppenvård. Samtalskontakt har efterfrågats men inte blivit av. Har svårt att komma överens med sin mor och undviker därför kontakt. Modern hjälpsökande för sin dotter. Är arbetslös och svårmotiverad till sysselsättning. Sammanboende man Xx är 43 år och har diagnoserna Aspergers syndrom och ADHD. Är sambo och har barn. Trivs bäst med att vara ensam, fastnar/snöar in på olika saker, har då svårt att tänka på något annat. Är självupptagen och har svårt att se andras behov. Familjelivet är kaotiskt, tar inget ansvar för sina barn eller hushållet. Sambon vill skiljas. Lider av beslutsångest och är mycket stresskänslig. Är svår att motivera till både sysselsättning och att ta emot stöd i hemmet. Efterfrågar specialistkompetens för Asperger vad gäller boendestöd. 16

153 Bilaga 2: Samhällsekonomisk analys av neuropsykiatriskt team Samhällsekonomiska analyser har under de senaste åren använts i allt större utsträckning, framförallt i verksamheter och projekt inom området rehabilitering av personer i utanförskap 2 för att se vilka kostnader och intäkter som är kopplade till aktuella områden. Resultaten i olika rapporter visar på att det finns stora vinster med en samordnad rehabilitering, vilket leder till ett ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden, vilket också medför minskad konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Personer som övergår från bidragsberoende till att vara en del av samhällsnyttan kommer att må bättre och den sociala situationen blir mer stabil, både för den enskilde och dennes närstående. Schabloniserade uppgifter Ingvar Nilsson m.fl. 3 beskriver att kostnader för personer i utanförskap består av kända kostnader såsom a-kassa, försörjningsstöd eller sjukpenning. Utöver detta finns stora kostnader kring administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion mm. De flesta personer som finns i utanförskap har stora diffusa behov som kräver insatser av många verksamheter samtidigt. Nilsson talar om isbergseffekter, där försörjningen bara är den synliga toppen över ytan. Kostnader för utanförskapet skiftar beroende på problematik och ålder mm: Ung kvinna (ca.25 år): kr./år Äldre kvinna(ca.40 år): kr./år Ung man (ca.25 år): kr./år Äldre man (ca.40 år): kr./år Beräknad genomsnittskostnad är kr./år och person Andra utredningar visar kostnader ur ett annat perspektiv på deltagaren 4 : Missbrukare kr./år beroende på kön och typ av beroende Personer med långvarig psykisk ohälsa: kr./år Långtidssjuka kr./år 2 Personer som inte har ett reguljärt arbete men som skulle kunna ha det 3 Nilsson & Wadeskog, 2006, Det sociala företaget och samhället Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ m.fl. studier 4 Nilsson & Wadeskog, 2007, Bättre och billigare Socioekonomiska bokslut för de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen 17

154 Dessa kostnader är bara en del av vad samhället har att ta ställning till vid beräkningar och prioriteringar av insatser. Samhället kan också räkna med produktionsvinster och skatteintäkter om utfallet i rehabiliteringen blir positiv. Nilsson m.fl. visar även på hur fördelningen av samhällets kostnader för utanförskap ser ut, och därmed också vem som har mest att vinna på en lyckad rehabilitering: Kommunen 42% (försörjningsstöd, missbrukarvård, stödinsatser för personer med funktionshinder mm) Landstinget 20% (besök på vårdcentraler och öppenpsykiatri, medicinering mm) Försäkringskassan 26% (ersättningar, handläggning mm) Arbetsförmedlingen 9% (handläggning, utredning, anställningsstöd mm) Rättsväsende och övriga 3% FUMA ett Växtkraft Mål 3 projekt i Uppsala kommun 2007 genomfördes en uppföljning av FUMA 5, ett projekt som då pågått under två års tid i syfte att skapa stödsystem för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med inriktning på sysselsättning. Målgruppen var personer som befann sig i gränslandet till daglig verksamhet. Rapporten grundade sig på 19 ärenden som följdes upp med en samhällsekonomisk analys efter två år. Totalt för samhället innebar projektet en positiv ekonomisk effekt på drygt tkr. för dessa 19 personer. I förmätningen var kostnaden för samhället drygt tkr. och vid eftermätningen drygt kr. Kommunens positiva ekonomiska effekt bestod av ökade skatteintäkter samt att handläggningstiden minskade radikalt. Trots utgifter för bland annat boendestöd blev den totala förbättringen kr. Landstinget fick också del av den ökade skatteintäkten samt att kostnaden för primärvård minskade. Den totala positiva effekten för landstinget uppgick till drygt kr. Försäkringskassans utgifter för bland annat aktivitetsersättning och handläggning minskade drastiskt. Det positiva utfallet här uppgick till nästan kr. Arbetsmarknadsverket stod för den största negativa effekten på grund av lönebidragsutbetalningar, med tkr. i ökade kostnader. Statens positiva effekt bestående av intäkter i form av sociala- och arbetsgivaravgifter samt en ökad intäkt i form av indirekta skatter gav en total förbättring på drygt tkr. 5 Arbetslivsresurs AR AB, 2007, Samhällsekonomisk utvärdering av projektet FUMA i Uppsala kommun 18

155 En positiv effekt fanns också på individnivå där lönearbete gav ett större utfall trots ett ökat skattetryck. Per helår uppgick förbättringen till kr. per individ eller för hela gruppen kr. Slutsats Genom ökad samverkan och samordning av insatser pekar Ingvar Nilsson m.fl. på att samhällets kostnader för utanförskap kan minskas. Han är tämligen försiktig i sina beräkningar, men menar att om inte rätt stöd ges, kommer kostnaderna i stället att accelerera. Dessa beräkningar grundar sig på att det finns en kostnad för en verksamhet som sedan ställs mot samhällets vinster i minskad efterfrågan på vård- och stödinsatser samt försörjningsstöd. Förväntat utfall av projektet: Ett räkneexempel: Npf-team med 10 medarbetare och med årlig drift: ca tkr./år. Låt säga att npf-teamet under första året kan hjälpa 40 personer i målgruppen, där medelkostnaden var kr./person till att bli 50% bättre. De kostar idag samhället tkr. och detta skulle då halveras till tkr. Dessutom lägger vi till 10 personer i gruppen med långvarig psykisk ohälsa som kostade per/år och person vilket blir en totalkostnad på tkr. för hela gruppen. Om deras hälsa förbättras med 50% på ett år kommer utgiften att stanna på tkr. i stället. Tillsammans blir det sänkta kostnader på tkr. redan första året. Teamet kommer att kunna ta emot betydligt fler individer, men vi gissar att alla inte blir hjälpta i samma utsträckning. I detta räkneexempel ingår inte skatteintäkter, som blir ett ytterligare plus för samhället om personerna efter rehabilitering kan arbeta eller studera och betala skatt. 19

156 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Mogård Dnr HSS Gemensamma insatser för barn, ungdomar och deras familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik, Katamaranen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att bidra med 83 tkr from tom för introduktion av gemensamma insatser i form av att inrätta delar av ett team, tre tjänster, för metodutveckling, implementering och kartläggning av ärenden, att bidra med 3 mkr from och årligen under tre år till projektet för gemensamma insatser i form av att inrätta ett team och avlastningsplatser med specialistkompetens för att möta behoven hos barn, ungdomar och dess familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik, att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att i samverkan med Uppsala kommun, kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad utse en ledningsgrupp för projektet. Återrapportering ska ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen. Medlen tas från ansvar 24601, Utvecklingsprojekt. Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), socialnämnden för barn och unga(sbn) samt barn- och ungdomsnämnden(bun) har kontakt med ett antal barn och ungdomar i åldern år med svår, sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik. Bakomliggande orsak till beteendeproblematik kan vara av social, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk karaktär. Det gemensamma för gruppen är att deras problematik är långvarig och påverkar den enskildes funktionsförmåga på ett sätt som försvårar reguljär öppenvård och kommunala insatser. Problembeteendena kan vara skadliga för såväl den enskilde som dess omgivning. Det föreligger risker för långa och upprepade institutionsplaceringar. Uppdragsnämndernas presidier har tillsammans med presidierna för landstingets länsdelsberedning i Uppsala-Knivsta och hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att ta fram förslag till en samverkansmodell för att kunna tillgodose behoven hos målgruppen. Förslaget ska även innefatta gemensamt kostnadsansvar. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

157 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen En arbetsgrupp med representanter från kommun och landsting har presenterat ett förslag på en modell om hur samverkan mellan huvudmännen kan utformas för den aktuella målgruppen. Ett team med erforderlig kompetens samt avlastningsplatser med specialistkompetens i närområdet föreslås för att möta målgruppens behov. Teamet ska stödja och följa den enskilde och dennes familj i olika miljöer för att på ett effektivare sätt kunna tillgodose vård- och stödbehov. Den föreslagna verksamheten ska bedrivas i projektform under tre år och årligen utvärderas. Berörda nämnder och styrelse tar sedan ställning till att eventuellt permanenta verksamheten. Projektet ska ledas av en gemensam ledningsgrupp bestående av representanter från båda huvudmännen. Återrapportering sker kvartalsvis till presidieträffarna för barn. Uppdraget att starta denna verksamhet avser först och främst Uppsala kommun och Uppsala läns landsting. Om verksamheten fungerar bör även övriga kommuner i länet erbjudas delta i projektet. Kostnaden för teamet och avlastningsplatserna beräknas till sammanlagt 6 mkr per år. Landstinget svarar för hälften och kommunens kostnad fördelas mellan socialnämnden för barn och unga 2,25 mkr (75%) samt barn- och ungdomsnämnden 750 tkr (25%). Bil 149 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

158 Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr Förslag till gemensamma insatser för barn, ungdomar och dess familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik Sida 1

159 Inledning.3 1. Bakgrund Beskrivning Målgrupp Team och avlastningsplatser Metod Gemensam ärendegång Organisation landsting kommun 6 3. Ekonomi Effekt.8 Bilaga 1 Skiss över ärendegång Bilaga 2 Förslag till handlingsplan för start av team Sida 2

160 Inledning Uppsala läns landsting ska i samverkan med Uppsala kommun (socialnämnden för barn och unga (SBN) samt barn- och ungdomsnämnden (BUN) starta ett specialistteam med tillhörande avlastningsplatser med relevant kompetens för att i tydlig samverkan och på ett effektivt sätt kunna tillgodose vård- och stödbehov hos barn, ungdomar och dess familjer med svår sammansatt psykiatrisk och social problematik. Den föreslagna verksamheten ska bedrivas i projektform under tre år ( ) och utvärderas innan ställning tas till att permanenta verksamheten. För detta projekt ska en gemensam ledningsgrupp utses med uppgift att leda projektet. Återrapportering sker kvartalsvis till presidieträffarna för barn. 1. Bakgrund Målet är enligt de gemensamma riktlinjerna för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd att alla barn och unga ska ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin förskolegrupp/skolklass som de tillhör. En välutvecklad samverkan pågår mellan huvudmännen inom olika områden som berör barn och ungdomar år. När det gäller en mindre grupp barn och ungdomar med sammansatt psykiatrisk och social problematik bör insatser utvecklas för att möta behovet. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från barn- och ungdomspsykiatrin, habilitering för barn och vuxna, myndigheten för barn och ungdom med funktionsnedsättning (BUN), myndigheten för IFO barn och unga(sbn) och vård & bildning har presenterat ett förslag på gemensam samverkan. Ett team med erforderlig kompetens samt avlastningsplatser med specialistkompetens i närområdet föreslås för att möta målgruppens behov. Teamet ska följa den enskilde och dennes familj med stöd i olika miljöer för att på ett effektivare sätt kunna tillgodose vård- och stödbehov. Ett mål är att hitta hemmaplanslösningar och skapa ett nytt sätt att arbeta med målgruppen och deras familjer. Ett nästa steg är att möjliggöra andra öppenvårdsinsatser samt minska akutinsatser och omplaceringar. Teamet ska samverka med befintliga aktörer inom både kommun och landsting. Förslaget har behandlats på presidieträffar under hösten 2011 och våren 2012 mellan kommunens uppdragsnämnder, länsdelsberedningen (Uppsala-Knivsta) och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Från såväl kommunens som landstingets representanter har det givits positiv respons för den gemensamma verksamheten och att så snabbt som möjligt genomföra uppdraget att tillskapa ett team med tillhörande avlastningsplatser. Uppdraget att starta denna verksamhet avser först och främst Uppsala kommun och Uppsala läns landsting. Efter utvärdering av verksamheten kan det bli aktuellt att även erbjuda övriga kommuner i länet att delta. Sida 3

161 2. Beskrivning: 2.1 Målgrupp Hos båda huvudmännen är det väl känt att det finns ett antal ärenden som rör barn och ungdomar i åldern år med en svår, sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik, vilket innefattar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det gemensamma för gruppen är att deras problematik är långvarig och påverkar den enskildes funktionsförmåga på ett sätt som försvårar reguljär öppenvård och kommunala insatser. Problembeteenden kan vara skadliga för såväl den enskilde som dess omgivning. I problembeteenden ingår bl.a. bristande impulskontroll och utagerande. Det föreligger risker för långa och upprepade institutionsplaceringar. I dessa ärenden krävs en tydlig samverkan mellan huvudmännen och ett gemensamt ansvarstagande kring varje individ. Fokus kommer initialt gälla både pågående placeringar och nya ärenden. En kartläggning är gjord i respektive verksamhet under juni månad De ärenden som redovisats kan vara aktuella i flera verksamheter. Det som kan konstateras är att minst 15 ärenden är aktuella och tillhör målgruppen vid angiven tidpunkt. De ärenden som är redovisade från myndigheten IFO-barn och unga visar att minst 35 ärenden aktuella. Tabell 1: Antal ärenden redovisade i juni månad 2012 Verksamhet: Antal ärenden: Barn och ungdomspsykiatrin 15 Myndigheten IFO-barn och unga (SBN) 35 Habilitering för barn och vuxna 15 Myndigheten barn och unga med funktionsnedsättning (BUN) Teamet och avlastningsplatserna Teamet ska bestå av en teamchef, familjebehandlare och individual/ungdomsbehandlare. Behandlarna kommer kontinuerligt handledas och stöttas i det vardagliga arbetet av teamchefen och externa handledare. Teamchefen har en helhetssyn över verksamheten och ett övergripande behandlingsansvar. Teamet har även ett samordningsansvar vilket innebär regelbunden kontakt med skola, socialtjänst, BUP, habilitering för barn och vuxna etc. Grundtanken med teamet och de tillhörande avlastningsplatserna som resurs är att arbeta flexibelt och att möta den enskilde och familjen där de befinner sig och ha möjlighet till hembesök samt att träffa familjen flera gånger i veckan. Teamet ska ge tidigt och nödvändigt stöd till de barn och ungdomar som tillhör målgruppen under en sexmånaders period. Den enskilde och dennes familj ska få tillgång till teamets stöd i olika situationer. Teamet ska finnas kvar och ge nödvändiga insatser oavsett om den unge finns hos föräldrarna eller vistas på avlastningsplatser och ge erforderligt stöd med bibehållen kontinuitet. Avslut av behandling sker successivt och ska påbörjas i god tid med glesare kontakt med familjen och möten med övertagande alternativa insatser. En handlingsplan skrivs där målen sammanfattas och där det tydligt beskrivs vad familjen ska fortsätta att göra för att vidmakthålla behandlingsresultatet samt vart de kan vända sig för att få vidare stöd. Teamet ska arbeta öppenvårdsbaserat med en intensiv modell som inkluderar evidens från metoder som funktionell familjeterapi (FFT), motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Kompetens och erfarenhet av att stödja personer med funktionsnedsättning är centralt. Sida 4

162 Flexibla avlastningsplatser ska utformas med erforderlig kompetens. Avlastningsplatserna ska tillgodose den unges och/eller familjens behov av avlastning från hemmet genom korta placeringar med kvalificerade insatser i deras närområde. Avlastningsplatserna ska individanpassas och utvecklas under projekts gång. Befintliga platser, förstärkt familjehem, utvidgad kontaktpersonsinsats, LSS-insatser och andra alternativa lösningar kommer att vara aktuella. Avlastningsplatserna ska ses som en del i behandlingen. Teamchefen är även behandlingsansvarig för avlastningsplatserna och ska säkerställa kompetens och kontinuitet kring behandlingsinsatserna. Framgångfaktorer från Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) har studerats och blir vägledande i utformingen av den nya arbetsmodellen/insatsen. SPBT är en samverkan mellan landstinget i Uppsala län och dess samtliga kommuner. Framgångsfaktorer: Intensiteten i arbetet: att träffa ungdomen flera gånger i veckan med möjlighet att anpassa frekvensen i möten utifrån behov. Möjlighet till individuell anpassning: att vara flexibel gällande tid och plats är något som bidrar till att insatsen inte konkurrerar med andra viktiga aktiviteter (jobb och skola) samt att möta ungdomen och föräldrarna i hemmet, vilket ökar möjligheten till ett aktivt deltagande i behandlingen. Samordningsfunktion: att med socialtjänst, skola, BUP etc. skapa ett helhetsomtag kring familjer och andra viktiga aktörer vilket optimerar arbetet, löser aktuella frågor samt skapar möjligheter att i god tid kunna planera för en fortsättning. Att vara två behandlare i varje ärende: att olika kompetenser och erfarenheter som kompletterar varandra och som optimerar möjligheten till att nå ett bra resultat både på familj-, individ- och föräldranivå. Att sitta i samma rum, arbeta med öppen kommunikation samt dela svårigheter leder till en ökad förståelse och ett mer validerande familjeklimat. 2.3 Metod Behandlingsmodellen som är utvecklad av Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) ska bygga på en integration av funktionell familjeterapi (FFT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) inom ramen för ett kontextuellt, och funktionellt perspektiv. Modellen ska erbjuda en sammanhållen och effektiv öppenvårdsbaserad behandling, där beteendets funktion ses i ett relationistiskt- och kontextuellt perspektiv och där familjens roll får en central plats i analysen. Modellen skiljer sig från traditionell öppenvårdsbehandling dels genom intensiteten i behandlingen då man har möjlighet att träffa ungdomen och familjen flera gånger i veckan, dels genom att behandlingen till största delen sker i familjens hemmiljö eller annan plats än mottagningen. Vidare samverkar familjebehandlare och en ungdomsbehandlare som kontinuerligt handleds och stöttas i det vardagliga arbetet av externa handledare samt av teamchef som har en helhetssyn och ett övergripande behandlingsansvar. Inom behandlingsmodellen bedrivs ett kontextuellt arbete där teamet även har ett samordningsuppdrag och samarbetar med skolan, socialtjänsten, BUP, habilitering för barn och vuxna etc. för att optimera arbetet kring ungdomen och familjen. Avlastningsplatser ska erbjudas och individanpassas vid behov. Avlastningen ska ses som en del i behandlingen och ingå i behandlingsmodellen. Sida 5

163 Arbetsmodellen är en korttidsinsats som bedrivs under en sexmånadersperiod med syfte att stabilisera familjen och lyfta dem ur den situation de befinner sig i samt att motivera dem att ta emot vidare hjälp efter teamets insats. Modellen är en målstyrd och modulbaserad behandlingsform som tillåter anpassning, flexibilitet och individualisering utifrån ungdomen och familjens situation, behov och resurser. Insatsen bedrivs utifrån givna moduler där teamet använder sig av checklistor för att säkerställa att arbetsmodellen följs samt att metoder och strategier används på ett optimalt sätt. Arbetsmodellen har fyra övergripande mål: Skapa förutsättningar för fungerande familjestruktur Öka funktionell kommunikation inom familjen Öka närvaro i skola eller annan planerad sysselsättning Att familjen vidmakthåller behandlingsresultatet samt vet vart de kan vända sig för att få vidare stöd. En utvärdering ska bedrivas parallellt med behandlingsarbetet och undersöka effekten av teamet som resurs och om insatsen kan ses uppfylla ovannämnda mål. 2.4 Gemensam ärendegång För att nå rätt målgrupp föreslås en gemensamärendegång för bedömning och konsultation (se bilaga, skiss över ärendegång). Den gemensamma ärendegången börjar med att teamchefen får en remiss från socialtjänsten eller barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Ärendet ska vara aktuellt för båda huvudmännen. Teamchefen tar kontakt med aktuell remittent för en första bedömning. Därefter kallar teamchefen till en samordnad individuell planering (SIP). Teamchefen och en tjänsteman med ledningsansvar från socialtjänsten tar sedan beslut om att erbjuda insatsen. När ett ärende har aktualiseras och beslut tas om att erbjuda insatsen tar teamchefen kontakt med familjen för en vidare bedömning samt för att ge information om insatsen och det arbete som kommer att bedrivas under en sexmånaders behandlingsperiod. 2.5 Organisation landsting - kommun Landstinget i Uppsala län och barn och ungdomspsykiatrin föreslås bli huvudman för specialistteamet. Teamchefen är både personalansvarig och behandlingsansvarig för teamet. Uppsala kommun blir huvudman för avlastningsplatserna. Teamchefen blir behandlingsansvarig för avlastningsplatserna medan arbetsgivaransvaret och arbetsledningen läggs på utföraren. Sida 6

164 3.Ekonomi Beräknad kostnad för ett specialistteam med 5-6 årsarbetare motsvarar totalt tkr. I den beräknade kostnaden för teamet ingår: Löner Metodstöd (fortbildning/handledning) Utvärdering Övrigt (lokaler/bilar/administration) Behovet av avlastningsplatser är beräknad till 90 dygn per ärende och behandlingsperiod, 90 dygn x3 tkr (dygnskostnad) = 270 tkr/ärende. Ex ärenden x270 tkr = tkr/år. Avlastningsplatserna ska individanpassas och utvecklas under projekts gång. Befintliga platser, förstärkt familjehem, utvidgad kontaktpersonsinsats,lss-insatser och andra alternativa lösningar kommer vara aktuella. Den totala kostnaden för ett team med tillhörande avlastningsplatser beräknas totalt till tkr per år. Kommunens och landstingets kostnader för dessa barn och ungdomar motsvarade mer än tkr per ärende och år under En beräkning är gjord utifrån sex ärenden där kommunens och landstingets kostnader motsvarade tkr under Vid en beräkning utifrån 8-12 ärenden blir då kostnaden mellan tkr till tkr per år. Målsättningen är att teamet på sikt ska kunna ge ett hemmaplansalternativ till minst 12 enskilda och familjer per år. Beroende av antal ärenden (8-12) kommer kostnaden initialt variera mellan 750 tkr till 500 tkr per ärende och behandlingsperiod. Under uppbyggnaden (första året) är målsättningen att klara 8 ärenden. Målsättningen är att öka antalet ärenden från 8 under år 1 till 12 under år 3. Tabell 2.Teamstöd/avlastningsplatser, (exkl. alternativ öppenvård under 6 mån) År 1: 8 ärenden tkr per år 750 tkr per ärende och år År 2: 10 ärenden 6 000tkr per år 600 tkr per ärende och år År 3: 12 ärenden tkr per år 500 tkr per ärende och år Tabell 3.Institutionsplacering År 1: 8 ärenden tkr per år tkr per ärende och år År 2: 10 ärenden tkr per år tkr per ärende och år År 3: 12 ärenden tkr per år tkr per ärende och år Tabell 4.Differens (diff. kommer minska med motsvarande alternativ öppenvård under 6 mån) År 1: tkr per år 650 tkr per ärende och år År 2: tkr per år 800 tkr per ärende och år År 3: tkr per år 900 tkr per ärende och år Sida 7

165 3.1 Effekt Huvudmål för den nya verksamheten är kvalitetsaspekten runt stödet för den enskilde som får bistånd med insatser på hemmaplan vilket är avgörande för att främja fungerande familjeliv och en god och långsiktig utveckling. Två exempel på kostnadseffekt under en femårsperiod Tabell 5.Exempel 1 Lyckas verksamheten reduceras kostnaden för 10 ärenden per år i fem år från tkr till tkr per ärende så blir kostnaden enligt nedan: Institutionskostnad: tkr/ ärende och år Totalt: tkr Hemmaplanslösning: tkr/ ärende och år Totalt: tkr Differens: tkr under en femårsperiod Tabell 6.Exempel 2 Lyckas verksamheten reduceras kostnaden för 15 ärenden per år i fem år från tkr till tkr per ärende så blir kostnaden enligt nedan: Institutionskostnad: tkr/ ärende och år Totalt: tkr Öppenvårdskostand: tkr/ ärende och år Totalt: tkr Differens: tkr under en femårsperiod Sida 8

166 Bilaga 1 Skiss över ärendegång Ärende gång: Socialtjänst Utredning och bedömning BUP Utredning och bedömning Behov av vård utanför det egna hemmet Psykiatriskt behandlingsbehov föreligger Socialtjänsten och BUP har delat ansvar för ärendet. Respektive huvudman svarar för insatser i enlighet med sitt ansvar Gemensam ingång, för beslut om specialsistteamsstöd och tillhörande avlastningsplatser 1. Teamchefen får remiss, ett ärende aktualiseras Remittent kan vara en enhetschef från myndigheten IFO-barn och ungdom (IFO-barn) eller en vårdansvarig på barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Alla ärenden ska remitteras via antingen IFO-barn eller BUP. 2. Teamchefen kontaktar remittent Teamchefen tar kontakt med remittent och gör en första bedömning om ärendet kan aktualiseras och uppfyller kriterierna för målgruppen. 3. Teamchefen kallar till en samordnad individuell plan (SIP) eller uppföljning av en redan påbörjad SIP. Här möts nätverket runt det aktuella ärendet d.v.s. familjen,bup, myndigheten IFO-barn och ungdom,myndighetseneheten för barn och ungdom med funktionshinder, habilitering för barn och vuxna, skolan och andra viktiga aktörer. Samtycke från barnet/ungdomen och familj ska inhämtas. 4. Teamchefen och en permanent utsedd tjänsteman med ledningsansvar från socialtjänsten tar beslut om insatsen Beslutet tas utifrån att SIP-mötet bedömt att barnet/ungdomen och familjen kan vara i behov insatsen. 5. Teamchefen kontaktar familjen och erbjuder insatsen Teamchefen träffar familjen för en vidare bedömning samt för att ge information om insatsen och behandlingsmodellen. Om familjen tackar ja kontaktar teamet familjen och bokar in ett första samtal Sida 9

167 6. Myndighetsutövning Utredning, behovsbedömning och beslut om avlastningsplatser är myndighetsutövning och utförs av myndigheten IFO-barn (SBN) och myndighetsenheten för barn och ungdom med funktionsnedsättning (BUN). Teamchefen aktualiserar behov av avlastning. Sida 10

168 Bilaga 2 Förslag till handlingsplan för start av team hösten 2012 Augusti/september Beslut av nämnderna och styrelsen om projekttering Kravspecifikation på teamchef, familjebehandlare och ungdomsbehandlare Behovsbeskrivning lokal och fordon Annonsering och publicering av annons - teamchef, familjebehandlare och ungdomsbehandlare, under förutsättningar att beslut tas(6 augusti till 26 augusti) Sammanställning av inkomna ansökningar Intervjuer Referenstagning, facklig samverkan (teamchef) Avslut av rekrytering av teamchef och behandlare December Introduktion av teamchef, familjebehandlare och ungdomsbehandlare Metodutveckling, implementering och kartläggning av ärenden i samverkan med socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) och andra kommun- och landstingsaktörer. Ev. påbörja pilotärende Januari/februari Insatsen erbjuds Sida 11

169 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Cecilia Ullerud Dnr HSS Tinna Cars Björling Birgitta Mogård 150 Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom den länsgemensamma handlingsplanen med tillhörande aktivitetsplan avseende förbättringsarbete i länet för de mest sjuka äldre. Ärende I bifogat missiv från Regionförbundet finns en sammanfattning av ärendet. Bilagor 150 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

170

171

172

173

174 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet , Till nämnder och styrelse i Uppsala län, med ansvar för vård och omsorg gällande äldre Bättre liv för sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). S2011/11027/FST. Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Innehållet är en fortsättning på tidigare års satsningar som nu har intensifierats. Genom den nationella satsningen Ledningskraft har en arbetsgrupp med representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå, tagit fram en länsgemensam handlingsplan med tillhörande aktivitetsplan, för förbättringsarbete i länet när det gäller de mest sjuka äldre. Handlingsplanen är en grundförutsättning för att ta del av de ekonomiska ersättningarna. Den gemensamma handlingsplanen ska vara politiskt beslutad och redovisad till SKL senast den 15 oktober. Handlingsplan och aktivitetsplan bifogas denna skrivelse. Beslutet ska vara vård- och omsorgsstrateg vid Regionförbundet tillhanda, senast den 30 september Vård- och omsorgstrateg redovisar handlingsplanen och de politiska besluten till SKL. Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

175 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Dnr HSS Yttrande över revisionens rapport Granskning av det akuta omhändertagandet Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avlämnar yttrande över revisionens rapport Granskning av det akuta omhändertagandet till landstingsstyrelsen enligt bilaga. Ärende På uppdrag av revisionen har BDO AB genomfört en granskning av det akuta omhändertagandet inom landstingets hälso- och sjukvård. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i det akuta omhändertagandet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avlämnar yttrande enligt bilaga. Bilagor 151 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

176 Akut omhändertagande Revisorerna i Landstinget i Uppsala län Verksamhetsrevision Granskningsrapport BDO Consulting Group AB

177 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB SAMMANFATTNING BDO Consulting Group AB har av Revisorerna i Landstinget i Uppsala län erhållit i uppdrag att genomföra en verksamhetsrevision av akut omhändertagande i landstinget. Syftet är att redovisa en översiktlig bedömning ur ett verksamhets- och patientperspektiv om landstingets nuvarande akuta omhändertagande är ändamålsenligt och effektivt för dem som upplever ett akut behov av kontakt med hälso- och sjukvården. Uppdraget har avgränsats till att avse akutprocessen vid somatiska tillstånd för vuxna patienter. Granskningen omfattar akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Lasarettet i Enköping och vårdcentralerna i Tierp och Östhammar samt Uppsala Närakut och Ortopedakut. Därutöver behandlas Sjukvårdsrådgivningen, Sjukvårdens Larmcentral och Ambulanssjukvården. Vidare granskas generella förutsättningar för akut omhändertagande vid primärvårdens vårdcentraler samt landstingets insatser för att tillhandahålla information som underlättar för patienterna att söka vård på rätt nivå. Granskningen baseras på dokumentstudier och intervjuer med företrädare för landstingsledningen Akademiska sjukhuset, Uppsala Närakut och Ortopedakut, Lasarettet i Enköping, primärvården, Sjukvårdsrådgivningen, Sjukvårdens Larmcentral samt Ambulanssjukvården. Vidare har en patientenkät genomförts. Resurser för akut omhändertagande En övergripande revisionsfråga är om akutsjukvården i Landstinget i Uppsala län är ändamålsenlig och effektiv. Vår bedömning är att svaret ur ett patientperspektiv väsentligen är ja. Patienterna får som regel god och säker vård och vården får anses lättillgänglig. Däremot är vården inte säkert ändamålsenlig och effektiv ur ett resursperspektiv. Vårdenheter samverkar inte optimalt. Enkel vård omhändertas med onödigt stora resurser. Patienter som kunde behandlas i primärvård vänder sig till sjukhus. Patienter som kunde omhändertas av sjuksköterska eller annan sjukvårdspersonal väljer att söka läkare. Patienter vid särskilda boenden som skulle må bättre av att få vård vid boendet transporteras till sjukhus. Organisation och ansvarsfördelning Med undantag av akutmottagningarna vid vårdcentralerna i Tierp och Östhammar samt Enköpings husläkarcentrum har primärvården ett begränsat uppdrag när det gäller tillgänglighet vid akuta sjukdomstillstånd. Öppethållande kvällstid inom primärvården skulle kunna ha som effekt att belastningen på sjukhusens akutmottagningar minskar. Uppsala Närakut fungerar enligt vad vi kunnat finna i huvudsak som avlastning av primärvården. Verksamheten har haft liten effekt på belastningen vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Inrättande av en lättakut nära sjukhusets akutmottagning eller ett snabbspår för lätta fall skulle kunna vara en rationell åtgärd för att uppnå ett bättre flöde i akutprocessen. Vi bedömer att akutprocessen vid Akademiska sjukhuset är i stort behov av kontinuerligt förbättringsarbete. De exempel på fördröjda tider vid behandling av höftfrakturer respektive hjärtinfarkter som redovisas i vår granskning kan ses som en indikation på ett mindre rationellt flöde. Vidareutveckling av teambaserat omhändertagande och standardiserat medicinskt beslutsstöd i triage är ett väsentligt förbättringsområde. Utveckling av beslutsstöd vid triage bör dock inte begränsas till Akademiska sjukhusets akutmottagning. Vi menar att det vore till fördel med ett för landstinget gemensamt beslutsstöd vid triage som kunde utnyttjas inom flera verksamheter inom akut omhändertagande. Kompetensförsörjning i form av läkare med specialistkompetens i akutsjukvård lyfts fram i avtalet mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Det är ett långsiktigt åtagande som kräver uthållighet och förutsätter ändrad resursfördelning. I avvaktan på att fler specialistläkare inom akutsjukvård utbildas skall enligt avtalet bemanningen med annan specialistkompetens i första ledet prioriteras. 2(31)

178 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Utnyttjande av styrmedel Enligt vad som kommer fram i vår patientenkät är det en kombination av brist på alternativ och en tradition att söka sig till sjukhusens akutmottagningar som bestämmer efterfrågan på akut omhändertagande vid sjukhusens akutmottagningar. Relevant information om rationella alternativ till vård vid akuta sjukdomstillstånd bör finnas lätt tillgänglig. Långsiktiga och systematiska insatser behövs för att påverka befolkningens attityder och beteende vid val av vårdinstans vid akuta sjukdomstillstånd. Det mål om högst fyra timmars väntetid vid sjukhusens akutmottagningar som mer eller mindre explicit formulerats för verksamheterna finner vi behäftat med brister. Målet tar inte hänsyn till skillnader i vårdbehovets grad av angelägenhet. Koppling av målet till ekonomiska incitament kan ses som en potentiell risk för patientsäkerheten. Enligt vår bedömning vore det till fördel med mer nyanserade mål för akutmottagningarnas tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut om finansiella resurser till de verksamheter som styrelsen träffar avtal med är ett utomordentligt kraftfullt styrmedel. Vi har i den här granskningen inte kunnat se att det utnyttjas fullt ut för att bygga upp en tillgänglig och kostnadseffektiv verksamhet. Ökad satsning på primärvården som ger möjlighet till öppethållande kvällstid skulle kunna vara ett steg mot en mer rationell resursfördelning. Överblick över styrkor och svagheter i nuvarande organisation Vårt intryck av den här granskningen är att utvecklingsinsatser pågår på många områden inom hälsooch sjukvården i Landstinget i Uppsala län. Det gäller inte minst Akademiska sjukhuset. Vi har dock inte funnit att dessa utgår från en samlad bild av problemområden eller att de är uttryck för en konsekvent och långsiktig strategi. Rekommendationer Med utgångspunkt i vad som redovisas i denna rapport rekommenderar vi att ansvariga för hälsooch sjukvården i landstinget: Överväger förutsättningarna att i kommande avtal med Primärvårdsförvaltningen och övriga utförare i primärvården föra in specifika krav på öppethållande utanför kontorstid vid större vårdcentraler eller vårdcentraler i samverkan. Tar initiativ till och stöder fortsatta informationsinsatser för att ge befolkningen underlag för rationella val av vårdinstans vid akuta sjukdomstillfällen. Stöder de utvecklingsinsatser för att förbättra akutprocesserna vid sjukhuset som initierats vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Tar initiativ till införande av ett för landstinget gemensamt beslutsstöd vid triage inom akut omhändertagande. Överväger hur mål om väntetider vid akutmottagningarna bäst kan utformas för att tillgodose både krav på tillgänglighet och patientsäkerhet. Långsiktigt och uthålligt stöder insatserna för att utbilda läkare med specialistkompetens i akutsjukvård om en sådan utvecklingslinje anses rationell och önskvärd. Överväger förutsättningarna att inrätta en särskild lättakut i närheten av Akademiska sjukhusets akutmottagning. 3(31)

179 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG BAKGRUND SYFTE OCH OMFATTNING AVGRÄNSNING REVISIONSFRÅGOR REVISIONSKRITERIER JÄV METOD OCH GENOMFÖRANDE PROJEKTORGANISATION UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN AKUT OMHÄNDERTAGANDE Översikt över aktörer inom akut omhändertagande i Landstinget i Uppsala län Variationer i arbetsbelastning på akutmottagningar vid sjukhus Mål om högst fyra timmars väntetid vid akutmottagningar på sjukhus Triage och flödesprocesser på akutmottagningen Kompetens vid akutmottagningarna Akutmottagningens arbetsmiljö Förutsättningar att minska onödiga intagningar till sjukhus REDOVISNING AV IAKTTAGELSER RESURSER FÖR AKUT OMHÄNDERTAGANDE Prehospitalt omhändertagande Primärvård Akutmottagningar utanför sjukhus Sjukhusanslutna akutmottagningar ANSVARSFÖRDELNING INOM AKUT OMHÄNDERTAGANDE Uppdrag för primärvården enligt vårdavtal Uppdrag för Lasarettet i Enköping enligt vårdavtal Uppdrag för Akademiska sjukhuset enligt vårdavtal STYRNING OCH LEDNING AV VERKSAMHETERNA Förtroendevalda beslutsinstanser Riktlinjer och mål för akut omhändertagande Generella ekonomiska styrmedel Information till medborgarna om lämpliga vårdnivåer Processer och organisation i akutverksamheten ANALYS OCH BEDÖMNING RESURSER FÖR AKUT OMHÄNDERTAGANDE Befolkningens kunskaper, attityder och sökmönster Prehospitalt omhändertagande Akutsjukvård utanför sjukhus Akutsjukvård vid sjukhus ORGANISATION, STYRNING OCH LEDNING Mål och finansieringsformer Organisation och processer REKOMMENDATIONER BILAGA: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FRÅN PATIENTENKÄT 4(31)

180 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB UPPDRAG 1.1 Bakgrund Landstingets revisorer har uppmärksammat rapporter om långa väntetider på Akademiska sjukhusets akutmottagning och att mål om väntetider inte har uppfyllts. En omorganisation har gjorts inom Akademiska sjukhuset för att bl. a. förbättra flödet från akutmottagningen till avdelningarna på sjukhuset. Flera projekt genomförs, bl. a. i samverkan med länets kommuner, i syfte att minska inflödet till sjukhusen. Trots olika åtgärder upplevs att problematiken med det akuta omhändertagandet finns kvar. I samband med publiceringen av Öppna Jämförelser noterades att Akademiska sjukhuset har en relativt större andel onödiga inläggningar än vad som anges på riksnivå. Det akuta omhändertagandet är inte endast en fråga om hur enskilda mottagningar fungerar utan i stor utsträckning en fråga om flöden, arbetsfördelning, resursfördelning och slutligen hur information sker till både patienter, allmänhet och personal. 1.2 Syfte och omfattning Uppdraget för granskningen är att redovisa en översiktlig bedömning ur ett verksamhets- och patientperspektiv om landstingets nuvarande akuta omhändertagande är ändamålsenligt och effektivt för dem som upplever ett akut behov av kontakt med hälso- och sjukvården. Frågeställningen är omfattande och komplex. Granskningen ska därför ske utifrån ett övergripande perspektiv. 1.3 Avgränsning Uppdraget avgränsas till att avse akutprocessen vid somatiska tillstånd för vuxna patienter. Granskningen omfattar akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Lasarettet i Enköping och vårdcentralerna i Tierp och Östhammar samt Uppsala Närakut och Ortopedakut. Därutöver behandlas Sjukvårdsrådgivningen, Sjukvårdens Larmcentral och Ambulanssjukvården. Vi granskar också generella förutsättningar för akut omhändertagande vid primärvårdens vårdcentraler samt landstingets insatser för att tillhandahålla information som underlättar för patienterna att söka vård på rätt nivå. 1.4 Revisionsfrågor 1. Beskrivning av enheter som arbetar med akut omhändertagande utifrån sitt uppdrag och reell efterfrågan. 2. Är ansvarsfördelningen mellan de olika enheterna tydlig? 3. På vilket sätt används olika styrmodeller (resursfördelning, information och avgifter) för att få en effektiv verksamhet? 4. Finns en samfälld bild av styrkor och svagheter i nuvarande organisation och eventuella behov av utvecklingsinsatser? 1.5 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. För uppdraget specifika revisionskriterier hämtas bland annat från: Lagar: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientdatalag (2008:355). Patientsäkerhetslag (2010:659) Föreskrifter SOSFS (2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ( ersatt med SOSFS 2011:9). SOSFS (2005:27) Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i sluten vård. SOSFS (2005:28) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. 5(31)

181 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB SOSFS (2004:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ansvar för remisser inom hälso- och sjukvården m m. Interna riktlinjer och styrdokument Patientsäkerhetsarbetet - policy för patientsäkerhetsarbetet inom Uppsala län. Patientsäkerhetsarbetet - handlingsplan för Landstinget i Uppsala län. Landstingsplan med Budget Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och vårdgivare i landstinget Övriga styrdokument och överenskommelser av relevans för granskningen. I övrigt arbetar vi efter SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god sed etc. I granskningen utgår vi från ett patientsäkerhetsperspektiv. Vid granskning och bedömning tillämpar vi lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 1.6 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för vår opartiskhet och självständighet. 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE Granskningen baseras på dokumentstudier, intervjuer med företrädare för landstingsledningen Akademiska sjukhuset, Uppsala Närakut och Ortopedakut, Lasarettet i Enköping, primärvården, Sjukvårdsrådgivningen, Sjukvårdens Larmcentral samt Ambulanssjukvården. Vi har också genomfört en patientenkät. 2.1 Projektorganisation De konsulter och experter från BDO som utgjort arbetsgruppen i granskningen är Bo Anderson, uppdragsansvarig och certifierad kommunal yrkesrevisor, Olle Arwidson, projektledare, docent Per Anders Flordal, medicinsk expert samt civilekonom Bengt Larsson, seniorkonsult och Helena Olsson, konsult. Kvalitetsgranskare har varit Gunnar Bergh, tidigare revisionschef i Landstinget i Jönköpings län. Kontaktperson och uppdragsgivare för revisorskollegiet har varit revisionschef Ingvar Sjögren. 2.2 Utgångspunkter för granskningen Vi har utgått från ett medborgarperspektiv och granskat tillgängligheten till akutsjukvård på olika nivåer i länet. Vårt synsätt sammanfattas i nedanstående figur. Akut hälsoproblem Attityder information Sjukvårdsrådgivning Egenvård Hälsa livsstil Ambulanssjukvård Primärvård vårdcentral Sekundär prevention Akutmottagning vid sjukhus 6(31)

182 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Den som drabbas av ett akut hälsoproblem söker efter lämpliga sätt att hantera detta. Vilka vägar att nå hälso- och sjukvården som väljs och vilken information som söks bestäms huvudsakligen av medborgarnas attityder och kännedom om alternativ. Attityder baseras på uppfattningar om olika verksamheter, samt vanor och traditioner när det gäller att söka vård. Information om tillgänglig vård, läkemedel och behandlingsmöjligheter hämtas från traditionella källor, men också i ökande grad genom informationssökning på internet. Det gäller både personer i ordinärt boende och de som finns vid särskilda boenden. Vid de senare involveras dock ofta också läkare eller personal inom den kommunala hälso- och sjukvården i valet av vårdkontakt. I den akuta situationen har medborgaren flera alternativ att välja mellan. Ett är att ta kontakt med Ambulanssjukvården eller att vända sig direkt till akutmottagningen vid närmaste sjukhus. Ett annat är att vända sig till den vårdenhet eller vårdcentral som individen är listad vid och ett tredje är att vända sig till Sjukvårdsrådgivningen. I det senare fallet kan rådet vara egenvård, kontakt med primärvård respektive kontakt med akutmottagning vid sjukhus. Enheter inom primärvården kan remittera patienter till sjukhusens akutmottagningar och de senare kan hänvisa patienter till primärvården om de inte anses behöva akutmottagningens resurser. 2.3 Akut omhändertagande Vi har inte funnit någon tydlig och användbar definition av begreppet akut sjukdom. För den här granskningen har vi använt oss av en bestämning som anger att akuta besvär är sådana som patienten eller någon i dennes ställe anser bör bedömas av hälso- och sjukvården utan dröjsmål. I information från Landstinget i Uppsala län anges att akutmottagningen är till för de allvarligaste och mest akuta sjukdoms- och olycksfallen. Patienten uppmanas att ringa till sin vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen för att få hjälp till rätt vårdnivå. Det kan vara ett tidsbokat besök eller hänvisning till akutmottagningen. Exempel på allvarliga symtom då patienten direkt ska ta kontakt med akutmottagningen är: akuta bröst- eller buksmärtor plötsliga andningssvårigheter olika olyckor som bil- eller fallolyckor stora blödningar skallskador medvetslöshet plötsliga talsvårigheter svår huvudvärk med nackstelhet Akutmottagningen vid sjukhusen är öppen dygnet runt, alla dagar. Alla akutmottagningar tillämpar prioriteringssystem för att försäkra sig om att den som är svårast eller allvarligast drabbad alltid tas om hand först före alla andra. För lindrigare sjukdomstillstånd och lättare olycksfall uppmanas patienten att under dagtid vända sig till sin vårdcentral eller husläkarmottagning och under kvällstid till sin närakut eller jourmottagning. Vårdcentralerna har akuta tider varje vardag. Närakuterna och jourmottagningarna är ett komplement till vårdcentraler och akutsjukhus. De flesta har öppet på kvällar, lördagar, söndagar och helgdagar Översikt över aktörer inom akut omhändertagande i Landstinget i Uppsala län Vi har i den här granskningen identifierat ett antal verksamheter som är av centralt intresse för bedömning av hur det akuta omhändertagandet fungerar i Landstinget i Uppsala län. I figuren nedan ges en översiktlig bild över de aktörer som vi behandlar i den här redovisningen. 7(31)

183 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdens Larmcentral Primärvård Tider för obokade besök Primärvård akutmottagningar Lasarettet I Enköping Akademiska sjukhuset Uppsala Närakut Vårdcentral Östhammar Vårdcentral Tierp Akutmottagning Akutmottagning Ambulanssjukvård Akutmottagning Ortopedakut Akutmottagning Akutmottagning Inom primärvården avsätter vårdcentralerna tid för besök som inte bokats i förväg. Vårdcentralerna är vanligtvis öppna vardagar med viss komplettering kvällstid och helger. De särskilda akutmottagningarna vid vårdcentralerna i Tierp och Östhammar är öppna dygnet runt alla dagar. Uppsala Närakut och Ortopedakut är öppna alla dagar. Akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping är öppna dygnet runt alla dagar Variationer i arbetsbelastning på akutmottagningar vid sjukhus Det är väl känt att tillströmningen av patienter varierar kraftigt över dygnets timmar. Kombinerat med utskrivningsmönstret är arbetsbelastningen på akutmottagningen störst mellan sen förmiddag och fram till sen eftermiddag. Det är därför av stor vikt att identifiera de hinder som uppstår till följd av denna variation och vilka åtgärder som kan motverka detta mönster. I Nationella Patientenkäten om Akutmottagningar 2010 registreras uppgifter från patienterna om veckodag och tidpunkt på dygnet då akutmottagningen besökts. I figurerna nedan redovisas uppgifter som avser Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Veckodag i procent för besök vid akutmottagningar enligt Nationella Patientenkäten 2010 Ankomsttid i procent för patienter till akutmottagningar enligt Nationella Patientenkäten Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Mönstren ser rätt lika ut vid båda sjukhusen. Måndag och torsdag är de mest belastade dagarna vid båda sjukhusen medan tisdag och onsdag är mindre frekventa som dag för besök vid akutmottagning. Uppgifterna om ankomsttider på dygnet är också rätt likartade men det bör observeras att de tidsintervall som registreras i patientenkäten är olika långa Mål om högst fyra timmars väntetid vid akutmottagningar på sjukhus Ett vanligt mål vid akutmottagningar är att patientens vistelsetid vid mottagningen räknat från ankomst till dess att patienten är klar för att återvända hem eller tas in till avdelning vid sjukhuset inte skall överstiga fyra timmar. Socialstyrelsen 1 genomförde under oktober 2010 en enkät till samtliga sjukvårdshuvudmän där samtliga huvudmän redovisade att de mäter väntetider. Samtliga utom fyra angav att de tillämpar en fastställd maxtid som i flertalet fall satts till fyra timmer. Krav eller mål om högst fyra timmars vistelsetid har sitt ursprung i brittiska hälso- och sjukvården. På avrådan av den medicinska professionen där har dock fyratimmarskravet avskaffats Fortfa- 1 Socialstyrelsen: Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Slutrapport mars Artikelnr (31)

184 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB rande skall dock väntetider mätas. Skälet till att väntetidskravet avskaffades var att en målnivå för väntetid i sig inte tar hänsyn till vare sig vårdkvalitet, resultatet av vården, patientens upplevelse eller bidrar till att utveckla verksamheterna. Socialstyrelsen föreslår ett mer nyanserat sätt att mäta och registrera väntetider vilket illustreras med figuren nedan. Modellen bygger på att tre tidpunkter under vistelsen vid akutmottagningen noteras. Dessa tre tidpunkter är: 1. Ankomst, 2. Första läkarbedömning samt 3. Tidpunkt då patienten lämnar mottagningen Idén om en akutgaranti - att ingen skulle behöva vänta på sjukhusens akutmottagningar mer än fyra timmar utan påbörjad behandling - lanserades under valrörelsen Frågan har sedan dess beretts inom socialdepartementet men har visat sig vara krångligare att genomföra än förväntat. Förslaget har också utsatts för viss kritik och det är enligt uttalande från socialdepartementet osäkert hur en eventuell lagstiftning kan komma att utformas Triage 2 och flödesprocesser på akutmottagningen Framställningen i det här avsnittet baseras på en litteraturöversikt över triage och flödesprocesser på akutmottagningen 3 som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) redovisat. En central funktion på akutmottagningen är sorteringen av patienterna efter vilka som behöver omhändertas omgående och vilka som kan vänta. System för sådana bedömningar triage - utvecklades tidigast för katastrofsituationer med många offer, där det varit mest uppenbart att alla inte kan omhändertas samtidigt. Med den ökade belastningen på akutmottagningarna har det blivit alltmer tydligt att det behövs mer strukturerade riskbedömningar också där. Enligt en enkätundersökning som genomfördes av SBU 2009 tillämpade 54 av 74 sjukhusbundna akutmottagningar någon form av triage. De vanligast förekommande bedömningsskalorna är METTS (Medical Emergency Triage and Treatment System), ADAPT (Adaptivt processtriage) och MTS (Manchester Triage System). Patientens triagenivå fastställs och patienten omhändertas enligt en särskild rutin i en specifik process.triage enligt METTS beskrivs i figuren nedan. Processerna benämns utifrån motsvarande triagenivå - röd, orange, gul, grön och blå - där röd nivå är den mest allvarliga. Målsättningen är att varje process ska vara oberoende och inte inkräkta på övriga processer. Syftet är att nå största möjliga effektivitet samtidigt som patientsäkerheten förbättras. 2 Triage innebär bedömning av vårdbehov, vårdnivå och prioriteringsgrad hos den vårdsökande. 3 SBU: Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. Rapport nr 197. April (31)

185 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Under 1960-talet då triage började tillämpas på överfulla akutmottagningar i USA sköttes detta ofta av läkare under utbildning. Successivt har läkarens roll i triaget minskat och istället övergått till sjuksköterskor med varierande grad av kompletterande utbildning. Med teamtriage avses att det till triagesjuksköterskan adderas en läkare, helst med stor erfarenhet, som deltar i triaget men framför allt tar medicinska beslut tidigt i förloppet. Teamarbete i triagefunktionen illustreras i SBU:s rapport med nedanstående figur. En viktig princip inom såväl METTS som ADAPT är betoningen av teamet. Efter inledande snabbedömning ( spot check ) utförs triaget av ett team bestående av sjuksköterska, undersköterska och sekreterare samt i vissa fall även läkare. Även den fortsatta handläggningen inom olika processer bör i möjligaste mån genomföras i team. Enligt SBU:s redovisning finns vetenskaplig evidens för att införande av teamtriage leder till att färre patienter lämnar akutmottagningen utan att ha fått medicinsk bedömning, att väntetid till första läkarkontakt på akutmottagningen blir kortare och att patienters vistelsetider på akutmottagningen minskar. Fördelarna med teamtriage är enligt SBU sannolikt större för patienter med komplexa tillstånd än för patienter med enklare åkommor som lämpligare handläggs i en snabblinje. Arbete enligt teamtriage kan även erbjuda utbildningsmöjligheter där teamets medlemmar drar nytta och lär av varandras kompetenser samtidigt som en hel del dubbelarbete kan strykas. 10(31)

186 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Kompetens vid akutmottagningarna Kompetensfrågan lyfts fram i SBU:s rapport som viktig för såväl patientsäkerhet som genomströmningstider på akutmottagningen. Det är ofta läkare under utbildning som tjänstgör vid akutmottagningen, framför allt under jourtid, men i många fall även under kontorstid. Det finns idag en ambition att öka andelen specialister på akutmottagningen. Högre läkarkompetens bidrar till såväl snabbare beslut som ökad patientsäkerhet. Hos dagens läkare utgår kompetensen i hög grad från traditionella specialiteter. Med ett allt större antal specialister inom akutsjukvård, i likhet med erfarenheter från övriga världen, kan situationen förväntas bli annorlunda i framtiden. Akutsjukvård har introducerats som en tilläggsspecialitet 4 i Sverige. För bevis om specialistkompetens i en tilläggsspecialitet krävs innehav av bevis om specialistkompetens i en basspecialitet. Specialiteten akutsjukvård omfattar utredning, diagnostik och behandling samt uppföljning av akuta sjukdomstillstånd och olycksfall i alla åldersgrupper. Akutsjukvård omfattar förmåga att under begränsad tid, och med begränsad bakgrundsinformation om patienten, tillämpa breda differentialdiagnostiska kunskaper och att kunna prioritera och koordinera vårdinsatser utifrån patientens tillstånd och tillgängliga resurser Akutmottagningens arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har genomfört en nationell tillsyn 5 vid 60 sjukhus som har akutmottagning. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket under de senaste åren har fått in ett ökande antal ärenden som avser hälsorisker som enligt verkets bedömning kan härledas till överbeläggningar vid sjukhusen. Fokus i tillsynen är på vilka strategier och rutiner som finns för att förebygga överbeläggningar samt vilka åtgärder som vidtas om överbeläggningar uppstår. Överbeläggning är enligt Arbetsmiljöverkets definition när en patient vårdas på en vårdplats som har en fysisk utformning, utrustning och bemanning som inte säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Vid sex av 60 sjukhus har tillsynen inte gett anledning till krav eller inspektionsmeddelande. För Akademiska sjukhuset i Uppsala redovisas krav till sju verksamhetsområden. Vad kraven innebär för respektive sjukhus redovisas inte men en sammanställning visar att de fem vanligaste kraven är: Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning Policy, rutiner Psykosociala arbetsmiljörisker Belastningsergonomi Manuell hantering 134 krav 85 krav 38 krav 22 krav 21 krav Arbetsmiljöverkets statistik indikerar att hälso- och sjukvården är ett område med betydande hälsorisker och att dessa är mycket ojämnt fördelade mellan personalgrupperna. I figuren nedan redovisas uppgifter om yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården med flest anmälda arbetssjukdomar per tusen förvärvsarbetande SOSFS 2008:17 (M) Läkarnas specialiseringstjänstgöring. 5 Arbetsmiljöverket: Nationell tillsyn av överbeläggningar inom akutsjukvården. Rapport 2012:2. 11(31)

187 Revisionsrapport BDO Consulting Group AB Förutsättningar att minska onödiga intagningar till sjukhus Att patienter tas omhand vid sjukhus fast de skulle kunna behandlas inom primärvården innebär inte bara onödiga kostnader för huvudmannen. Det kan också vara till nackdel för patienten som kan komma att utsättas för onödiga risker och undersökningar som inte skulle ha gjorts i primärvården. En stor akutmottagning innebär en ansamling också av svårt sjuka patienter med ökade smittorisker. För att ställa rätt diagnos kan det också vara nödvändigt att göra fler undersökningar vid en akutmottagning än vid en vårdcentral där patienten kan vara känd och där aktuellt journalmaterial finns tillgängligt. Tillströmningen av patienter som inte hör hemma vid akutmottagningarna skapar också enligt intervjusvar ett brus som stör hanteringen av svårt sjuka patienter. I en granskning på uppdrag av revisorerna i Region Skåne 6 redovisades en utredning om förekomst av onödiga intagningar till akutsjukhus av multisjuka patienter i Region Skåne. Undersökningen omfattade drygt individer 1.7 % av befolkningen med störst ACG-vikt 7. Gruppen konsumerade år 2010 omkring vårddagar. Med ett antagande om en beläggningsgrad om 85 procent kan det beräknas motsvara cirka 750 vårdplatser. Redan en marginell minskning av frekvensen onödiga intagningar skulle kunna betyda stora vinster mänskligt och ekonomiskt. Den genomsnittliga konsumtionen av sluten vård i gruppen uppgick till tio dagar per person och år. Spridningen inom materialet var stor: från knappt 30 dagar som högst till något under 4 dagar per person och år som lägst. Dessa skillnader indikerar att det kan finnas en betydande potential för förbättringar. Eftersom patienterna i populationen kunde anses jämförbara kunde skillnaderna i utnyttjande av sluten somatisk sjukhusvård antas hänga samman med olikheter i det lokala omhändertagandet. Enligt utredningen framkom tydligt att ett proaktivt arbetssätt med ronder på särskilda boenden, tät samverkan mellan vårdenheter och kommunala sjuksköterskor, läkemedelsgenomgångar, planerade hembesök, individuella vårdplaner m.m. medförde att onödig, dyr och komplicerande slutenvård gick att undvika - till gagn för patienten och för sjukvårdshuvudmannen. 6 Revisorerna i Region Skåne: Hälso- och sjukvård på fel nivå? 7 ACG (Adjusted Clinical Groups) är en serie av inbördes exklusiva grupper vilka representerar hälsotillstånd som är definierade utifrån sjukdomsbörda, ålder och kön. 12(31)