Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för Stationsområdet"

Transkript

1 Utställig Miljökosekvesbeskrivig till fördjupd översiktspl för Stiosområdet Utställigshdlig , Västerås sd 1

2 2

3 Miljökosekvesbeskrivig till fördjupd översiktspl för Stiosområdet, Västerås sd, ÖP 64 Upprätd v Sweco Eviromet AB, Västerås Vtte&Miljö, Västerås sd, Medverkde: De miljökosekvesbeskrivig tillhör Fördjupd översiktspl för Stiosområdet, Västerås sd ÖP64 och hr gits frm på uppdrg v Västerås sd. Miljökosekvesbeskrivige hr upprätts v SWECO Eviromet AB, Västerås Vtte & Miljö, geom A-Chrlotte Duvkär, Jeie Brudi, Mrti Lidström, Ås Hermsso och Hele Hsso. Illustrtioer: Tobis Flyr, Studio Flyr, smt Sweco Architects AB. Fotogrfier och krtor: Sdsbygdskotoret, Västerås sd, där ite t ges. 3

4 Icke-tekisk smmfttig Västerås sd plerr för tt utveckl området krig resecetrum i Västerås. De fördjupde översiktsple för Stiosområdet är e del i det större sdsbygdsprojektet 3B (Byg Bort Brriärer). Ple syfr till tt utveckl ett ttrktivt och välfugerde resecetrum där Stiosområdet kyter smm cetrum med Mälre. Sweco hr fått i uppdrg tt geomför e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för ples geomförde. Syftet med MKB: är tt redovis och utred de miljökosekveser som ett geomförde v de fördjupde översiktsple k s medför. De yckelfrågor som hr idetifierts är bld t påverk på trfik och tillgäglighet, kulturmiljö och sdsbild, mrkföroreir, risk och buller. Plförslget bedöms ge störst positiv påverk på trfik och tillgäglighet. Det bedöms få måttli positiv kosekveser är det gäller föroreir i mrk och grudvtte, dgvtte, vegetio och turmiljö smt sdsbild. När det gäller luft, klimt och eergi bedöms förslget led till små positiv kosekveser. Avseede kulturmiljö bedöms de omftde förädrir v sdsbilde som plförslget ger upphov till påverk kulturmiljövärde såväl direkt som idirekt och medför små etiv kosekveser. Äve vseede risker bedöms ple ge små etiv kosekveser. Kosekveser vd gäller buller går ite tt bedöm i uläget, u kräver ytterlire utredig. Ned ges e smmställig över kosekvesbedömir. Trfik och tillgäglighet Plförslget bedöms ge stor positiv kosekveser. Det kommer tt led till e trfikökig åtmistoe loklt, me förutsättir bedöms vr mycket god för tt de åtgärder som plförslget omftr sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Det bedöms ge kosekveser både i ett kommult och regiolt perspektiv. Fktorer som bidrr till det är bld t förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister, och tt spårområdets brriäreffekt mildrs. Buller Plförslgets kosekveser vseede buller går ite tt bedöm i uläget. I de fortst plprocesse behöver smmvägt buller frå väg och järväg utreds mer i delj. Kosekveser v de förädrde trfikstrukture får därefter bedöms. Det förutsätts tt riktvärde klrs vid y bebyggelse eller tt ödvädi åtgärder vids för tt säkerställ det. Risk Plförslget bedöms ge små etiv kosekveser. Det fis e itetio tt byg stiosär och smtidigt säkert. Rekommederde skyddsvståd eller skyddsåtgärder sk tillämps och i ett ormlfll bedöms ite risker vr hö. Däremot k extrem hädelser ge svår följder vid stiosär bebyggelse. Solikhete för tt det sk iträff är mycket låg, me behöver ädå beks. På ett vsitt v Kugsäg fis äve risk för påverk vid e översvämigssitutio. Luft, klimt och eergi Plförslget bedöms medför små positiv kosekveser. Det beror på tt förutsättir bedöms vr god för tt främj miljöväli resesätt. Det gäller trots tt plförslget bedöms förväs led till e trfikökig. Ökige är midre ä i ollltertivet och åtgärder för tt uderlät ltertiv till biltrfik bedöms ge god förutsättir. Kulturmiljö och sdsbild Plförslget bedöms medför betydde förädrir som ger upphov till små etiv kosekveser för kulturmiljö. (Små kosekveser iebär eligt bedömigsskl som väds i de MKB tt i miljöer v högt utpekt värde berörs. Dess k vr riksitresse, bygdsmie eller v Lässtyrelse eller kommu utpekde kulturmiljöer.) Kosekveser för områdets kulturhistorisk värde är dock svår tt bedöm i det plerigsskede. Västmlds läs museum hr utfört e kulturhistorsk iveterig v plområdet. De kommer tt väds som hjälp vid de fortst plerige. Bygder med kulturhistoriskt värde k komm tt rivs eller få si ärmiljö ädrd i såd grd tt kulturmiljövärde k bli svårre tt uppft. Plförslget häskjuter frå om hur områdets kulturhistorisk värde sk beks till kommde deljpleläggig eller bygglovhterig. För tt bevrde sk säkrs krävs plbestämmelser i respektive deljpl. Plförslget får äve positiv effekter för kulturmiljövärde. De förbättrde sdsstrukture med y bebyggelse iebär tt må v dges brister i sdsbilde räts till och kulturmiljövärde i sdsbilde k lyfs frm tydlire ä idg. 4

5 Föroreir i mrk och grudvtte Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Det beror på tt udersökig och serig kommer tt utförs på de fstigheter som sk utveckls. Översiktsple ger förutsättir för ett mer smlt grepp om krtläggig och åtgärder. Dgvtte Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Förutsättir för hterige v dgvtte iom plområdet hr utretts. I utredige kosters tt de förädrde mrkvädig som föreslås i ple medför förbättrd dgvttekvlitet i plområdet. Omvdlig frå idustriområde till e y sdsdel med resecetrum, bostäder och cetrumbebyggelse ger lägre flöde och miskd föroreigsbelstig. Det ger också större möjligheter till loklt omhäderde, vilket sk eftersträvs. Serig bidrr till tt misk riske för tt föroreir sprids geom ifiltrtio v dgvtte i förored mrk. Vegetio och turmiljö Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Ett l midre prker läggs. Grö smbd förstärks och tydliggörs, t.ex. med trädlléer. Socil kosekveser De socil spekter v plförslget hr bedömts utifrå begreppe Idetitet, Smmhållde struktur, Smspel och Vrdgsliv. De föresl mrkvädige och strukture bedöms ge positiv effekter vseede socil värde. De smmhållde strukture bedöms ge mycket stor positiv kosekveser. Det på grud v tt ett väl fugerde resecetrum påverkr hel regioe. Områdets idetitet och smspel bedöms få måttli positiv kosekveser. De bedömig görs då ple bedöms bidr till e tydlig sdsstruktur där mycket v de äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sprs smtidigt som y bebyggelse tillkommer. Vid bekde v rubrike vrdgsliv bedöms plförslget ge små positiv kosekveser. Förbättrir till följd v ple bedöms främst ge lokl påverk iom området, äve om gräsde sdsdelr berörs. Sweco Eviromet AB Västerås Vtte & Miljö A-Chrlotte Duvkär Jeie Brudi 5

6 Iehåll 1. Iledig och syfte 6 2. Avgräsig Geogrfi Tid Miljöspekter Socil spekter 9 3. Altertiv Nollltertiv Förksde ltertiv Plförslg Metod och bedömigruder Miljömål Trsportpolitisk mål Socil mål Bedömigsskl Förutsättir Gällde pler Påverk på mäiskors häls och säkerhet Trfik och tillgäglighet Buller Risk Luft, klimt och eergi Påverk på kulturmiljö och sdsbild Påverk på turmiljö Föroreir i mrk- och grudvtte Dgvtte Vegetio och turmiljö Socil kosekveser Områdets idetitet Smmhållde struktur Smspel Vrdgsliv Smld bedömig Måluppfyllelse Förslg till uppföljig Refereser Figur- och bellförteckig Iledig och syfte Västerås sd plerr för tt utveckl området krig resecetrum i Västerås. De fördjupde översiktsple för Stiosområdet är e del i det större sdsbygds-projektet 3B (Byg Bort Brriärer). Ple syfr till tt utveckl ett ttrktivt och väl fugerde resecetrum där Stiosområdet kyter smm cetrum med Mälre. Sweco hr fått i uppdrg tt geomför e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för ples geomförde. Syftet med MKB: är tt redovis och utred miljökosekveser smt belys de socil kosekveser som ett geomförde v de fördjupde översiktsple k s medför. Eftersom det rör sig om e översiktspl s de ge upphov till betydde miljö-påverk och e MKB sk därför uppräts. Tidigt smråd hölls med Lässtyrelse i Västmlds lä de 23 mrs Efter smrådet v de fördjupde översiktsple för Stiosområdet bestämdes tt de socil kosekveser sk irbes i miljökosekvesbeskrivig. Ett smråd om vgräsige v socil kosekveser hölls med Lässtyrelse i Västmlds lä de 21 mrs De MKB hr vgrästs i elighet med vd som övereskommits vid möte. Plområdet och de befitli förutsättir beskrivs igåede i plhdlir. I de MKB redoviss förutsättir edst i de må de hr betydelse för de specifik kosekveser som beskrivs. I det fll iget t ges är beskrivir v uläget hämde frå dokumetet Smmställig och berbetig v result v frm utredir iom projekt 3B (Västerås sd, 2012). 6

7 2. Avgräsig 2.1. Geogrfi Ubyg Österm tek rb Krftve ge Ku g Avloppsreigsverket t Silo e Ågkrftverket rtå Sv Ve rks g ck rb e vä g Ri pp ä gs äg ftv tr Vå Sig H m g rä je Lill åk t d M. si Slo tt st ige Hållg P g m or s m e lg Ku tlurs. ärk e g lls t gm Östr Hme tu båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé Lillåudde je k je us llh mk Tu Prå gs h Sjö Fyrt lrg e g vä Mälrtorget Sjö Mälrbro Färjkje s Stå ro Strdb ckh u Mis Sllhg Mä E smmställig v de miljöspekter som behdls i MKB: viss i Tbell 2.1. på sid 8. Där fis äve e motiverig. Tullhus -motet k u rd. ksst ro g. Avgräsig v miljöspekter hr gjorts mot bkgrud v behovsbedömige och i smråd med Lässtyrelse. De yckelfrågor som hr idetifierts är bld t påverk på trfik och tillgäglighet, buller smt föroreir i mrk- och grudvtte. Cl réu u sb gh Ve rk cke Hm rib Tr pp ä te tm Roroläge Slottet je cke r K rb p Öst p S ke v Gus Eri B S Ske L Svteg l i rm te s us r Jä ro sb lott r Ö io t st gs ä v ge r gk Järvägs -motet Vsprke vä g Ri Å ts Vä st r rks d Sö Slot Kä llg Fiskrtorget Väst r de m ks sv er Sdshuset Sdsprke gö te s Vä 2.3. Miljöspekter Friidrottshlle G gs G i g e De bedömir som görs för ollltertiv och plförslg utgår frå jämförelseåret 2026 då de fördjupde översiktsple bedöms vr fullt geomförd. gsv ä k rb er G th g K rls rs G Mu Kop p g V s h kh Eri Stor rb Asetorget He Ap o ro Sto rb 2.2. Tid k r ll g e Ku Övr Skom jö K Kä Norr ge Krigsstig e Cetrum g u s I deg Bo åå m ro rg tve rk H ers d g p Kö Krist To rg tts ig Lyräd hls g -Ad Port ll ä Pr Slo er A Mäst Crl Kä Norr ro stb Plområdet är till större dele hårdgjort och bebyggt. Ett midre gröområde fis beläget orr om reigsverket, i övrigt fis i utvecklde gröstrukturer iom området. G Stor Stor torget Mä t rge deto Bo rm str Tim me ll Pilg r Tu hu Bd k rg S ic lg Kke g g Värj Öst Mim erg e dje K rl reg og yrk K str Vä Sm Östermlm Stu lm lr Domkyrkoesp lde p ko er g Vs Mellverk Plgräs t kop Bis Bis Pilg Kopprlude B ld Alléstige Stiosområdet är beläget i de södr dele v Västerås cetrum. Plområdets geogrfisk vgräsig viss i Figur 2 1. Plområdet omftr c 35 fstigheter och är till y c 53 h stort. Det sträcker sig lägs med spårområdet och vgräss v Svrtå/Hmg i väster, Björöväge och Krftverk i öster, Södr Rigväge/Pilg i orr. I söder vgräss området v Kugsäg och Sjömärke. De del omftr bl.. Ltmäes silo och Kugsägsverket. Tullpltse m N Figur 2.1. Stioområdets geogrfisk vgräsig. 7

8 Miljöfktor Motiverig Miljöfktor Motiverig Föroreir i mrk och grudvtte Dgvtte Vegetio och turmiljö Iom området förekommer mrkföroreir på grud v historisk verksmheter. Udersökir hr gjorts och viss fstigheter är serde. Vid mrkrbete, exploterig och ädrig v vädige v området k åtgärder behöv vids för tt förhidr spridig v mrkföroreir. Ple medför förädrir i bebyggelse och hårdgjord ytor, vilket k ädr förutsättir för uppkomst och omhäderde v dgvtte. I de dgvtteutredig som hr gits frm föreslås åtgärder. Utredige ligger till grud för bedömige. Ple iehåller förslg för y gröstrukturer iom området. Fler midre prker och y gröstråk plers. Trfik och tillgäglighet Buller Tillgäglighete till det y resecetrum kommer tt förbättrs. Resecetrumet kommer tt bestå v två stiosläggir. E så klld sekudäretré läggs lägs Södr Rigväge. Förädrir kommer tt görs i tillgäglighete för både bilbur, cyklde och gåede besökre. Stort fokus läggs på god orieterbrhet för smtli reseärer, med prioriterd tillgäglighet för fotgäre och cyklister. Kugsäg kommer tt förädrs frå tt i huvudsk vr e geomfrtsled till e sd. I MKB: hters tillgäglighete främst ur ett reseärsperspektiv. Utvecklige v området kommer tt medför förtätig och uppförde v slu kvrter med bldd bebyggelse. Pltse är svårt bullerutstt idg. Resde och trsporter förväs ök. Kulturmiljö och sdsbild Luft, klimt och eergi Iom plområdet fis fler äldre idustribygder och bygder med kytig till sdes historisk utvecklig. Fler bygder är v kulturhistoriskt värde. MKB: behdlr sdsbild kopplt till kulturmiljö. Ädrd trfikstruktur och ökd kpcitet för resde k ge effekter på utsläpp till luft, klimt och eergi. Risk Iom området fis ett vloppsreigsverk. I de luktutredig som hr gits frm utreds möjlighete tt misk luktzoe till 100 meter frå reigsverket. Nödvädi åtgärder för tt uppå det föreslås. I ple fis e itetio tt byg stiosär. Risker vid trsport v frligt gods på järväg och väg sk beks vid ybygtio. Området ligger är Svrtå och Mälre och k påverks vid hö vtteflöde. Tbell 2.1. Smmställig och motiverig v de miljöspekter som behdls i MKB:. 8

9 2.4. Socil spekter I bedömige v de socil kosekveser v de fördjupde översiktsple för Stiosområdet hr ett lysverktyg som heter SKA väts. Alysverktyget hr gits frm v Göteborgs sd. Arbetet med de socil kosekveser hr iledigsvis utförts i e projektgrupp. I de grupp igick represeter frå Sdsbygdskotoret, Pedgogisk ämders sd, Socil ämders sb smt Kultur-, idrotts- och fritidsämdes sb. Efter smrådet hr mterilet berbets v Sweco och lyfts i i miljökosekvesbeskrivige. I de socil kosekveslyse hr fyr huvudbegrepp väts. Dess är: smmhållde struktur, smspel, vrdgsliv och idetitet. De fyr begreppe häger smm och överlppr vrdr i delr. De hr e tydlig kopplig till fktorer som sdsplerig k påverk. Socil fktor Områdets idetitet Smmhållde struktur Smspel Vrdgsliv Motiverig Rubrike beskriver hur mäiskors idetitet koppls till pltse, det vill sä vilke tillhörighet m käer till ett område. I rubrike beskrivs miljös, pltses och områdets krktär smt vd som gör de specifik. Plerige sk bidr till tt skp e robust struktur som motverkr segretio och skpr bldig. Målet med rubrike är tt skp e sd där olik delr i livet vävs smm till ärhet och vritio. Fis smmhållde struktur kommer mäiskor tt kors vrdrs stråk och del vrdrs vrdgsliv. Geom det uppås e större förståelse mell grupper v mäiskor. Möjlighet till möte och kokter mell mäiskor är e viktig del i sde. Plerige sk skp sdsmiljöer som främjr möte och där olik grupper k fis tillsmms, se vrdr och mös. Det socil livet i ett område, tillsmms med överblickbrhete, hr betydelse för de upplevd trygghete i sdsrummet. Rubrike beskriver förutsättir för ett prktiskt vrdgsliv och mäiskors skifde behov uder olik tider i livet. Det är de vrdgli rörelser som formr sdslivet. Plerige ur ett vrdgsperspektiv sk bidr till tt förekl vrdgslivet, skp trivsmm sdsmiljöer, förbättr folkhäls och till tt skydd miljö i mäiskors omgivig. Tbell 2.1. Smmställig och motiverig v de socil spekter som behdls i MKB:. 9

10 3. Altertiv De MKB behdlr ett plförslg och ett ollltertiv Nollltertiv Nollltertivet beskriver plområdets solik utvecklig om de fördjupde översiktsple ite geomförs. Det ltertiv sk ite förväxls med uläget, äve om ollltertivet och uläget of hr stor likheter. Det k s tt utvecklige vid ollltertivet i stort sett kommer tt lik dgsläget, åtmistoe vd det gäller mrkvädig och bebyggelse. Resecetrum, beståede v busstioe, tågstioe och spårområdet, kommer tt behåll si uvrde utformig. Om SmrtKoll geomförs fullt ut blir det ödvädigt tt byg om busstioe. I större åtgärder eller förbättrir görs på tågstioe. Någr åtgärder för tt ök kpcitete för l tåg och reseärer kommer ite tt vids. Nuvrde bebyggelsestrukturer iom området kommer tt bestå. Deljpl 1714 (Roro-läge och prk) hr e geomfördetid som sträcker sig till 2024, me ple omftr i bygder. Vid ollltertivet kommer i vär eller cykelstråk iom plområdet tt ädrs. SmrtKoll kommer tt iförs höste 2013 och iebär tt ett ytt stomlijeät iförs med större utbud v turer. Plområdet kommer i ollltertivet ite tt h ågo stomlije geom området. Det iebär tt plområdets södr del liksom i dgsläget kommer tt vr dåligt försörjd med kollektivtrfik. Prkerig för bilr och cyklr k komm tt ädrs jämfört med uläget. Byggrätt för kotor fis för ytor som idg utgör bilprkerig. E grusd y plers för ärvrde för tillfällig vädig som bilprkerig iom kvrteret Sigurd. Möjlige läggs e bevkd cykelprkerig. Eligt Trfikverket kommer det frmtid let tågreseärer tt ök. Det gäller oberoede v om de fördjupde översiktsple geomförs. Mälrb och Cityb kommer tt vr färdigställd med utökd kpcitet år Fortstt ökig spås äve frm till år Förksde ltertiv Uder rbetet med projektet 3B och de fördjupde översiktsple hr olik ltertiv till utformig v plområdet utvärderts. I ett förs steg i projektet 3B fick tre rkitekt-kotor, Tovtt, Bystrup och Wigårdhs, i uppdrg tt frm e visio för området. Uppdrge hde olik förutsättir gåede järväges höjdläge. Kommustyrelse ftde i pril 2010 beslut om tt järväge sk lig kvr i mrkpl. I lokliserigs-beslutet vägde tre fktorer tugt. Det gällde kosd, möjlighet tt eppidel projektet, smt eppers påverk på befitligt trfiksystem och geomfördefs. Det beslut hr vrit styrde för utformige v smtli ltertiv. Uder rbetet med de fördjupde översiktsple hr olik strukturer och plutformir prövts på workshops tillsmms med fstighetsäre, politiker och berörd förvltir. De olik ltertive hr skilt sig åt vd gäller spårområdets utformig och bredd (6-spårslösig, 8-spårslösig), pssgers läge, pssger över eller uder järväge smt kvrters- och tustrukturer. Styrgruppe för de fördjupde översiktsple hr i ett tidigt skede git ett iriktigsbeslut och lde då fst tt plförslget sk iehåll e 6-spårslösig. Beslutet omftde äve pssger över och uder järväge för gåg- och cykeltrfik vid stioe, e sekudäretré till perroger smt pssge för gåg- och cykeltrfik uder järväge vid Rigväges förlägig. Det tidire ställigsde om sex spår vid resecetrum hr gits bort frå utställigshdlige. Al spår och perrogers bredd och utformig kommer tt väs smm i de fortst plerigsprocesse för tt skp e lösig som är mest fördelktig för reseäre. Kugsäg hr i dg ett högt trfikflöde och väds som geomfrt. I plrbetet hr olik tustrukturer prövts för tt misk geomfrtstrfike och dämp hstigheter Plförslg Föreslge mrkvädig och trfikstruktur illustrers i Figur 3.1. på sid 10. Till grud för förslget ligger ett l sdsbygdsstrtegier för tt förverkli visioe om tt gör Stiosområdet till e del i sde u gräser. Stiosområdet sk utveckls till e hållbr, sdsmässig, mågsidig och levde sdsdel väl smmläkd med itilligde sdsdelr, cetrum och Mälre. Utvecklige v Stiosområdet sk bidr till e hållbr utvecklig v Västerås och främj hållbr trsporter både loklt och regiolt. 10

11 De sex övergripde måle för Stiosområdet är tt: rb ro gs ä M Sto ä l ckrh storlm sv dsäg e gs ge jö rb Friidrottshlle th Ap o Krigsstige G tå m g erks Kr ftv Mälr kje H Lillå Öst r K je s urdrd Sigu M g s. i ige Slo tt st e lg s g m båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé hu Lillåudde je je sk mk ge or m ll Tu Prå vä gs h Sjö Fyrt Ku ärk e. gm ll Färjkje Östr Hme tu Mälrbro lrg Mälrtorget Sjö k Stå dbro ro Str db Str s Ver k Sllhg Mä ckh u Mis tlurs P Tullhus -motet Eri Ågkrftverket d rä Hå llg Öd em Sigurds -motet Sig t Cl réu. st rks g bro usbsro ghhu VVåå g Hm. cke g. v Gus rib Silo Roroläge g Hm ä te tm Tr pp L Avloppsreigsverket Silokje Slottet cke strd e r Sv rb p t g säg gsä Kuu g K ck rb Ve rks gs G i H e Crl ro Ve rks g e äg gv r Väst p S ke u rd e Sig äg ftv Ri pp r gk tr Ske i rm te ss Bu r Jä ttsb Slo gv io t st gs ä v Ri e l Å s Vä Järvägs -motet Vsprke Fiskrtorget äg e g g e äg dr Sö Slo tts Kä llg gö te Vä st öv äg Sdshuset Sdsprke r öv rs G llt G kg Bjö h kh r Kä Mu g K rls bro Stor väge erggse gsbvä err Korbpp Kop p g k r Eri Nor g e Ku Övr Skom r et Bjö V s Asetorget sv e rk Cetrum st Lyräd Ku åå I tek e väg bilister pm Primär gågoch cykelstråk g Svteg ig llt Ku Stor Byg hållbrt. Skp flexibl och robus strukturer som tål utvecklig. Aväd moder tekik för områdets resurs- och eergivädig, återviig, byggmteril. krg tver H Kö hls ter A Mäs rs Skp fuktiosbldde och levde sdskvrter med plts för llmä pltser, prker och torg. Utveckl områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitli kvliteter. G Stor cyklister Ade tt Utveckl sdsdeles blå och grö värde - utveckl e sdsdel med prker och ärhet till vtte. Stärk cetrums och Stiosområdets smbd er mot Mälre. gåede Port- g Slo Bod To rg Allmä pltser (torg och prker) Kr rm Värjg PPililg r Tu Öst Källg ro Prä g isti Tim me Loklg Stor torget stb og Kyrk us Bdh B rg eto od lt Kke Pssger tillgägli för: g t k rg et Byg stiosär. Pler för y ttrktiv mrk för verksmheter, service och bostäder i stioes ärområde. edje lms Östermlm str Vä Huvudg Sm S ic Resecetrum med hdel och kotor K rl reg p ko Bis Mellverk r R Pssge över järväg Stu Delr v spårområde där överdäckig k prövs Utveckl resecetrum till e moder, fuktioell och ttrktiv resdeläggig. Österm Mim er t kop Bis Öst Avloppsreigsverk med Domkyrkoespl de möjlighet tt utveckls till sdsbebyggelse Spårområde er e g Pssge uder järväg Ubyg Pilg Kopprlude B ld Allé stig Allmä pltser / fuktioell del v resecetrum Vs Sdsbebyggelse, fuktiosbldd mrkvädig r Nor Läk smm sde och överbryg brriärer - geom tt stärk smbde (visuell och fysisk) mell cetrum och bebyggelse lägs Mälrstrde och de äldre sydöstr sdsdelr. Tullpltse m N Figur 3.1. Illustrtio över mrkvädig och trfikstrukturer i plförslget. På kommde sidor v rpporte ges e översiktlig beskrivig v plförslgets olik delr. 11

12 Resecetrum De y utformige v resecetrum är ite beslud. rb ro tek gs ä Friidrottshlle th Ap o e r Sv H m g rä M i erks. e lg s g m båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé hu Lillåudde je je sk mk ge or m ll Tu Prå vä gs h Fyrt Ku ärk e. gm ll Färjkje Östr Hme tu Mälrbro lrg Mälrtorget Sjö k Stå dbro ro Str db Str s Ver k Sllhg Mä ckh u Mis tlurs Slo tt st ige Hå llg P Tullpltse 0 Bebyggelse Kr ftv strd g s Sjö Ett övergripde mål för de fördjupde översiktsple är tt Stiosområdet sk utveckls till e sdsdel med sdsmässig krktär. Området sk vr itegrert med omgivige. Stiosområdet kommer tt bestå v bldd tät bebyggelse ordd i kvrter. Mälr d Tullhus -motet Eri Lillå Sigu Sig t g. Cl réu st. rks urdrd Ågkrftverket je ghhu VVåå g g cke Hm. rib Hm ä te tm bro usbsro Tr pp L Roroläge Slottet cke Silo Öst r K rb p Avloppsreigsverket Silokje tå ke p kje e äg gv r S Väst t g säg gsä Kuu g K ck rb e u rd äg ftv Sig r gk ti Å s Bu Ve rks gs G i H e Crl i m r ste Ve rks g ge e Ri pp äg tr ro Ri ä gv o ss äg v r Jä ttsb l s Vä Järvägs -motet Vsprke Fiskrtorget Slo öv r g K rls rs G g dr Sö Slo tts Kä llg te Sdshuset Sdsprke gö Vä st k Bjö G sv e rk Asetorget väge erggse gsbvä err Korbpp Kop p g h kh Eri Mu llt G v Gus 12 M Sto ä l ckrh storlm sv dsäg e gs Ku rb V s bro Stor Ske Svteg e väg llt k r r Kä Stor Öd em er ig r Tu Öst rs Ade jö Skom Nor område för görig och cykel- och bilprkerir E lösig med sex spår kommer tt väds, för tt ge förbättrd kpcitet. Busstermile kommer tt vr kvr i smm läge som idg me förlägs österut. Busstermile hr dimesioerts för det y busslijeätet som gits frm iom projekt SmrtKoll, smt för e frmtid expsio v busstrfike. åå ge et e Ku Övr Lyräd Krigsstige Cetrum Iom eller i direkt kytig till resecetrum fis möjlighet för eblerig v service och dr verksmheter. E uderjordisk pssge kommer tt koppl Vsprke till det y Sigurdstorget på södr sid. hls I g g bilister Ku Bod ter A Mäs etrépltser, torgbildir itill stiosbygdes huvudetréer. G Stor pm Kr krg tver H Kö Port- g Värjg g PilgPil gåede Prker och prkstråk To rg tt lt Kke Källg Loklg Slo g isti rm cyklister ro stb k rg S ic Tim me Stor torget Prä Pssger tillgägli för: g t Möjli läge för busshållpltser B rg eto od edje og Kyrk us Bdh Huvudg et föryd busstermil med hållpltsläge och reseärsservice Sm Mim er B K rl reg str Vä y spårläggig lms Östermlm Pssge över järväg Stu Primär gågoch cykelstråk op isk Mellverk r R G där busstrfik är möjlig t kop Bis r Nor Österm Domkyrkoespl de Spårområde Öst g stiosbygd med reseärsservice smt e sekudär etré till perroger. Pssge uder järväg Ubyg Pilg Kopprlude e Vs Plområde G där bussr trfikerr idg B ld Allé stig Eligt plförslget kommer resecetrum tt utgörs v: Figur 3.2. Illustrtio över trfikstrukturer i plförslget m N

13 Avädige kommer tt vr vrierd och utgörs v till exempel hdel, service, kotor, bostäder, kultur, idrott och icke störde verksmheter. Bebyggelse kommer tt vr vrierd i höjd, till störs dele upp till sex våir. Geerellt sk gäll tt bottevåir utforms och väds för publik verksmheter så tt de ger liv åt området. De kulturhistoriskt värdefull bebyggelse iom området kommer tt bevrs. I viss fll kommer de tt kompletters med y bebyggelse. Övergripde gesltigspriciper för Stiosområdet beskrivs mer deljert i plhdlige. Trfik- och tustruktur Ett huvudsyfte med ple är tt skp ett täre tuät som ger förbättrd tillgäglighet till resecetrum jämfört med uläget. Tillgäglighet prioriters för cyklister och fotgäre frmför bilbur besökre. Syftet är tt ge mycket god möjligheter för boede, besökre och reseärer till, frå och iom området tt res kollektivt, med cykel eller till fots. E illustrtio över trfikätet viss i Figur 3.2 på sid 11. Gåg- och cykeltrfik smt kollektivtrfik är prioriterde trfikslg. (Figur 3.3.) De viktiste förädrir i trfiksystemet är tt två y gåg- och cykelpssger läggs uder järväge. De kopplr smm de orr och södr sid v stiosområdet och blir vikti läkr till det övri gåg- och cykelätet. Plförslget öppr för möjlighete tt läg stråk för kollektivtrfik som försörjer bosdsområde Östr Hme och Lillåudde. Det kommer tt plers för cykelprkerig i vrierde former i slutig till resecetrum. Ny prkerigshus för bilr kommer också tt lägs. För boede kommer bilprkerig tt fis lägs områdets tor och i y prkerigshus. Kugsäg kommer tt omvdls frå e geomfrt till e huvudg med sdskrktär. Trfik på Kugsäg kommer tt leds orr om silo och vidre till Verk, vi två y förbidelser. Därifrå k m tige välj tt fortsät orrut på Verk, eller söderut vi Mälrstrd. Det iebär tt e del v Kugsäg stägs v för biltrfik. Övri tor iom plområdet kommer tt vr lokltor med täre turum. Sigurd kommer tt görs om till e gågfrt. Det iebär tt ll trfik är på de gåedes villkor där bilister hr väjigsplikt. De trfikprogoser som hr utförts r vsmp i 2026 och omftr förväde utveckligsområde i hel Västerås sd. Till grud för beräkir hr de gjorts om frmtid resvor och trfiklstrig. E kombitio v förtätig och ökd stsig på kollektivt resde iebär tt bildele v det tol trfikrbetet förväs misk jämfört med ollltertivet. I progose hr gits tt flöde (l resor per dyg) vd det gäller biltrfik är högre ä idg. De s emellertid vr lägre ä om dges resvor hde gällt. Det gäller dock på e övergripde ivå, vilket iebär tt biltrfike k ök respektive misk för eskild stråk. Gröstruktur I smbd med tt området byggs ut kommer gröytor tt lägs, bld t så kllde fickprker. Gröytor både iom och uför området (t.ex. Vsprke och Slottsträdgårde) kommer tt smmläks v trädplterde tor och stråk. Närhete till Mälre sk s tillvr och utveckls geom tt vtte som elemet lyfts frm i de offetli miljö. Plerde grö ytor viss i Figur 3.2. Tk och terrsser på bebyggelse iom området kommer tt väds för vistelse och som grö islg i sde Figur 3.3. Prioriterig v trfikslg iom Stiosområdet. gåg cykel bil 13

14 4. Metod och bedömigruder Kosekveser v plförslget och ollltertivet bedöms och redoviss i text. Till grud för bedömige v miljökosekveser väds relev miljömål, riktvärde, miljökvlitetsormer etc. Till grud för bedömig v de socil kosekveser hr relev mål i de kommutäckde översiktsple smt de fördjupde översiktsple för stiosområdet väts Miljömål Följde miljömål hr bedömts berörs v plförslget: begräsd klimtpåverk br turlig försurig frisk luft giftfri miljö Defiitioer och preciserir v de tioell miljökvlitetsmåle fis på Miljömålsporle ( Där fis äve e redogörelse för de regiol miljömål som hr gits frm v Lässtyrelse i Västmlds lä. Måle r sikte på Det hr ite besluts om ågr y regiol mål. Här häviss därför till de befitli regiol måle Trsportpolitisk mål De trsportpolitisk mål som hr stts upp v regerige syfr till tt säkerställ e smhällsekoomiskt effektiv och lågsiktig hållbr trsportförsörjig för både medborre och ärigsliv, i hel ldet. De övergripde måle är uppdelde i två huvudmål. Fuktiosmålet irikr sig på tillgäglighet med häsysmålet irikr sig på säkerhet, miljö och häls. Mer iformtio om måle och dess iebörd fis på Regeriges webbplts ( Socil mål Följde mål i de kommutäckde översiktple, Västerås översiktspl 2026, och de fördjupde översiktsple för Stiosområdet (ÖP 64)som hr bedömts berörs v plförslget: Bostäder för ll Västerås erbjuder trivsmm bostäder i välordde område. E plberedskp som är större ä efterfrå fis. Ett vriert utbud v bostäder med olik hustyper och upplåtelseformer i olik läge ger mågfld. Bygg sde iåt E tät sd med kor vståd ger br möjligheter tt sig frm till fots och med cykel. E tät sd ger ärhet till skol, bromsorg, butiker och mötespltser. E tät och bldd sd ger mågfld. E tät och grö sd är hållbr och hälsosm. I de tä sde är det lätt tt lev. City mötesplts för ll City är ll västeråsres och besökres turli mötesplts och kräver städig förädrig och utvecklig för tt bli e mer ttrktiv, välig och välkomde. Tillgäglighete förbättrs för ll. Kulturrv och utvecklig i smklg Bygder, kvrter, prker, tor och torg berätr om sdes histori. Kulturrvet är e resurs är Västerås utveckls och förädrs. ige övergödig levde sjör och vttedrg grudvtte v god kvlitet god bebyggd miljö Attrktiv regiosd Västerås fortsätter tt väx och utveckls i si roll som ttrktiv regiosd käeteckd v mågfld. Här erbjuds västeråsre och besökre utbildig, kultur och upplevelser. Sde är cetrum för ärigsliv och hdel och e kutpukt för kommuiktioer och logistik. Det förutsätter e breddd och fördjupd smverk i regioe. Ekelt tt gå och cykl I Västerås är det ekelt tt gå och cykl till rbetet, skol, hdelsområde, rekretiosområde och dr besöksmål. Plerige skpr förutsättir för hållbr trsporter och hållbrt resde. God möjligheter tt gå och cykl främjr e god häls. 14

15 Kollektivtrfikätet som ryggrd Västerås är det lätt tt lev u bil. Kollektivtrfike är e viktig utgågspukt för bebyggelseplerige såväl i sde som på ldsbygde. Skp fuktiosbldde levde sdsdelr med plts för llmä pltser, prker och torg. Utveckl områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitli kvliteter. Byg hållbrt skp flexibl och robus strukturer som tål utvecklig. Aväd moder tekik för områdets resurs- och eergivädig, återviig och byggmteril. 4.4 Bedömigsskl Ned preseters e skl som väds för tt värder såväl positiv som etiv kosekveser. Skl bygger på reltioe mell befitli värde och omfttige v bedömd påverk. Observer tt skl k beskriv såväl positiv som etiv kosekveser. E smld bedömig görs i kpitel 10. Miljömål Socil mål Miljömål Socil mål Miljömål Socil mål Stor kosekveser Kosekveser på riksitresse eller värde v regiol eller kommul betydelse. Värde v kommul betydelse Måttli kosekveser Kosekveser v kommul betydelse. Påverk på värde v betydelse loklt iom plområdet Små kosekveser Kosekveser v midre eller lokl betydelse. Påverk på värde v betydelse för eskild idivider och grupper v mäiskor. E lys v uppfyllelse v miljömåle och de socil måle för plförslget preseters i kpitel 11. Miljömål Socil mål Mycket stor kosekveser Kosekveser på riksitresse eller dr itresse som gäller på EU-ivå (till exempel Ntur2000-område, överskridde v miljökvlitetsormer). Påverk på värde v regiol betydelse 15

16 5. Förutsättir 5.1. Gällde pler Översiktspler Plområdet omfts i uläget v fler översiktspler, se belle ed. Plummer Omfttig Kommer ÖP 56 (del v området) Cetrl Mälrstrde Ersätts v FÖP Stiosområdet i de delr som berörs. Västerås 2026 Västerås kommu Age i december I ple peks Stiosområdet ut som ett ytt utveckligsområde som sk stärk cetrums kopplig mot Mälre och där ett ytt resecetrum sk hter det ökde kollektivtrfikresdet. Tbell 5.1. Gällde översiktspler iom Stiosområdet. Befitli deljpler Hel plområdet är pllgt och omfts v c 15 deljpler som reglerr mrkvädige. De sydvästr dele utgörs huvudsklige v kotor, prkerig, hdel och verksmheter. Siloområdet domiers v hmverksmhet, med de ordöstr delr utgörs v idustri. I de ordöstr dele fis äve kotor och idrottsläggig. Figur 5.1. Omslget v Västerås Översiktspl

17 6. Påverk på mäiskors häls och säkerhet 6.1. Trfik och tillgäglighet Nollltertivet bedöms medför stor etiv kosekveser. Det beror bl.. på tt trfikökige medför tt Kugsäg och Rigväge överbelss. Problem med frmkomlighet för tågreseärer vid resecetrum bedöms ku förvärrs jämfört med uläget. Ökige v cykelresor bedöms hålls tillbk på grud v tt begräsde stsir görs för tt förbättr tillgäglighet och frmkomlighet för cyklister, eller för tt misk spårområdets brriäreffekt. Kosekveser bedöms ku bli märkbr äve på kommul och regiol ivå. Plförslget bedöms medför stor positiv kosekveser vseede trfik och tillgäglighet. Förutsättir bedöms vr mycket god för tt plförslget sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Det bedöms ku ge kosekveser både i ett kommult och regiolt perspektiv. Förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidr till det. E positiv kosekves är tt spårområdets brriäreffekt mildrs. Det är emellertid svårt tt i uläget bedöm vilke trfikökig som plförslget i sig kommer tt ge upphov till. Nuläge På grud v sitt läge är Stiosområdet omgärdt v trfik v olik slg. Järväge och övri vär krig området skpr idg e brriäreffekt som iverkr etivt på frmkomlighete för främst cyklister, me äve bilister. Biltrfik De stor tor i och krig plområdet hr trfikmägder om c fordo per dyg. Det är till störs dele persobilstrfik, me busstermile ger upphov till stor mägder busstrfik på Södr Rigväge, Pilg och Björöväge. Kugsäg trfikers v trsporter till och frå verksmheter i området och frå bostäder vid Lillåudde och Östr Hme. E stor del utgörs också v geomfrtstrfik. Det gäller bl.. trsporter frå öster på E18 som sk till idustriområde i sde västr delr. Gåg- och cykeltrfik Gåg- och cykelvägätet är bäst utvecklt i plområdets ytterkter. Befitli cykelstråk löper i öst-västlig riktig lägs Södr Rigväge och Kugsäg. Stioe ås frå orr vi Kopprbergsväge eller geom Vsprke. Frå söder är det gåg- och cykelväge orr om vloppsreigsverket som utgör de mest trfikerde förbidelse. Det fis pssger uder järväge lägs med Hmg i väster och Pilg i öster. Däremell fis e gågbro för fotgäre över spårområdet geom stiosbygde. De är Figur 6.1. Cykelb på södr sid v Pilg är de mest trfikerde cykelväge i Västerås. tillgäglig då stioe är öppe. Mätir som hr gjorts v Västerås sd visr tt frå cetrum och mot stioe är det fler fotgäre ä cyklister. Frå de södr sid och Pilg är mjoritete cyklister. På de södr sid är gåg- och cykelvägätet splittrt och fler läkr sks. Tågtrfik Resecetrum väds idg främst v rbets- och studiepedlre som reser med tåg eller buss till och frå Västerås. Eligt mätig som utfördes v Bverket 2006 görs c resor med tåg till och frå Västerås vrje dg (Trfikverket, 2012). De siffr är solikt högre för Med häsy till de frmtid rbetsmrkdsutvecklige bedömer Trfikverket tt tågpedlige kommer tt ök ytterlire. Resecetrum är red idg uderdimesioert för det l reseärer som psserr uder rusigstid. Busstrfik Jämfört med dr svesk städer v likde storlek hr Västerås lägre del resor med kollektivtrfik. Projektet SmrtKoll kommer tt iförs uder Det iebär e stsig på tt ttrher fler bussreseärer. Det görs geom y stomlijer med ökd turtäthet, sbbre turer och rkre lijer. Busstermile är beläge direkt öster om stioe, vid Södr Rigväge. Frmkomlighet och tillgäglighet I dgsläget fis ett l fktorer som förhidrr tt Stiosområdet utgör e itegrerd del v sde och e läk mell gräsde sdsdelr. Det mest uppebr är tt spårområdet med tillhörde strukturer utgör e tydlig brriär som medför tt etré till resecetrum får e esidig krktär. Huvuddele v besökrr sig i vi de orr sid. 17

18 E viktig fktor är tt frmkomlighete för bilister iom plområdet är prioriterd på bekosd v tillgäglighet för cyklister och fotgäre. Det fis tre möjli vär tt kors spårområdet. Det är vi Pilg i öster, Hmg i väster och vi gågbro vid resecetrum. Cyklister som kommer söder- eller orrifrå får därmed e omväg för tt sig förbi eller geom Stiosområdet. Bilbur besökre k prker söder om spårområdet och väd gågbro för tt sig till resecetrum. Txibilr gör väster om stiosbygde, där det också fis kort-, och lågtidsprkerig för bilr. Busstermile med sdsoch regiobussr smt bussr till flyg och färjor ligger öster om stioe. Cykelprkerig fis i huvudsk på resecetrums orr sid. Kosekveser vid ollltertivet Vid ollltertivet behålls de görigspukter som idg fis till resecetrum. Det betyder tt stiosområdet liksom idg kommer tt uppfts h e frmsid (orr) och e bksid (söder). Tillgäglighete till stiosbygde kommer tt vr oförädrd. Ige omledig görs v trfike på Kugsäg eller på övri tor iom området, och de uvrde trfikstrukture består. Sweco hr lysert utformige v sdsmiljö och plerd exploterig i Västerås kommu (Sweco, 2012). I lyse preseters ett scerio ( Tred ) som ugefär motsvrr ett ollltertiv. Eligt sceriot kommer trfiklstrige frm till 2026 tt ök med 35 % räkt med dges resvor. Det gäller i hel kommue. Kosekvese för plområdet blir tt belstige på tuätet ökr. Både Cityrige och Kugsäg bedöms bli överbelsde eligt det scerio. Ett ökt l pedlre kommer tt ök belstige på resecetrum och ställ högre krv på kpcitet. Vid rusigstid leder det till tt de problemtik med frmkomlighete som är märkbr red i uläget ytterlire förstärks. För tt gör kollektivtrfike ttrktiv är ite br trsportmedle i sig vikti. Utformig v resecetrum, cykelprkerig, cykelstråk och t som bidrr till reseärsmiljö spelr tillsmms e roll för tt gör kollektiv färdsätt till kokurreskrfti ltertiv till bilresde. Risk fis tt reseärer väljer bile frmför dr trsportsätt om resecetrum ite bidrr till ett smidire resesätt. Det bedöms ku hämm utvecklige mot större del kollektivt resde. Smmget bedöms ollltertivet ku led till problem med överbelstig v viss trfikstråk i och krig plområdet. Det bedöms uppstå problem med kpcitet och frmkomlighet i slutig till resecetrum. Eftersom i stsir görs för tt förbättr frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister k det led till tt håll tillbk ökige v let resor som görs med cykel. Dess fktorer bedöms smmget medför stor etiv kosekveser ur ett trfikperspektiv, eftersom det bedöms ku få effekt äve på kommul och regiol ivå. Kosekveser vid plförslget Trfikstruktur och trfiklstrig De trfikmodell som hr väts för tt beräk flöde är ite pssd ebrt till plområdet, u r häsy till utbygd i hel sde. Det ikluderr t.ex. Östr Hme och Cetrl Mälrstrde, och äve sdes ytterområde. Det går därför ite tt ur trfiklyse (Sweco, 2012) skilj ut flödeseffekter som uppstår ebrt till följd v de fördjupde översiktsple och de utbygd som plers vid Stiosområdet. Något reodlt ltertiv som motsvrr plförslget fis ite represetert i lyse. Ett l slutstser k ädå drs om de kosekveser som plförslget k ge upphov till. E v de viktiste slutstser är tt ett scerio med kombierde åtgärder för cykeltrfik, busstrfik och biltrfik ger bättre effekt på miskig v bilresor ä om åtgärder tillämps vr för sig. Bäst effekt k, eligt lyse, förväs i cetrl läge. Det bedöms därför fis god förutsättir för tt plerde åtgärder sk ge result iom plområdet. För tt gör det mer ttrktivt tt välj exempelvis buss frmför bil krävs tt restide är kort. För tt åsdkomm det behövs krftfull åtgärder. Det k t.ex. vr i form v prioriterig v busstrfik frmför biltrfik, lägs vär där det uppstår frmkomlighetsproblem vid rusigstrfik. De tred som modelle utgår frå är ett ökt kollektivresde med midre del biltrfik. I plförslget kommer biltrfike tt ök jämfört med uläget, me jämfört med ollltertivet (som utgår frå dges resvor) kommer trfikflöde geerellt sett tt vr midre. Skillde i plförslget är tt m leder om trfike för tt skp y flöde. Det medför tt tillgäglighete till resecetrum kommer tt upplevs vr mer tvåsidig. E visio i ÖP 2026 är tt 500 lägeheter sk tillkomm i plområdet frm till Hur må bostäder som fktiskt k få plts iom området styrs till stor del v rådde skyddsvståd till följd v befitli verksmheter. E del verksmheter behöver omloklisers, eller dr åtgärder vids för tt ku misk skyddsvståde. Diskussioer förs gåede omlokliserig v betogfbrike Färdig Betog och evetuellt Ltmäes siloverksmhet. Avseede vloppsreigsverket diskuters åtgärder för tt misk luktstörir och därigeom möjliggör 18

19 e miskig v luktzoe till 100 meter. Det är i dgsläget svårt tt bedöm hur mycket trfik som k komm tt lstrs till följd v ökt l bostäder iom området. I trfiklyse uppskts tt de plerde rbetspltser och bostäder ger upphov till tolt trfikrörelser per dg. Med ke på det ttrktiv läget i förhållde till resecetrum torde lstrige för de bostäder som byggs vr lägre ä för bostäder som tillkommer i perifer läge. Tillämpig v e reducerd prkerigsorm k också bidr till tt säk lstrige frå rbetspltser. I lyse peks dock på det fktum tt det krävs e medvete stsig för tt tillämpig v reducerd prkerigsorm sk ge öskd effekt. De verkli trfiklstrig som plförslget k ge upphov till beror dels på hur må bostäder som fktiskt byggs. Som ämts fis i dgsläget begräsir i form v verksmheter med skyddsvståd. Det bedöms dock rimligt tt tt det cetrl läget ger bäs täkbr förutsättir för resor med kollektivtrfik, cykel eller till fots. Det gäller särskilt med ke på de plerde åtgärder för tt främj ltertiv till bilresor. Västerås sd rber för ärvrde med e y trfikpl. De kommer tt bli mer strtegisk i si utformig ä de gällde trfikple, som utgör e del v ÖP 54. Plförslgets möjlighet till tt uppfyll mål i de kommde trfikple går ite tt bedöm i uläget. Tillgäglighet och frmkomlighet Huvudsyftet med plförslget är tt byg bort de brriärer som spårområdet och omgivde strukturer iebär för frmkomlighete till och iom plområdet. Tillgäglighete till resecetrum kommer tt förbättrs jämfört med idg, med prioritet för cyklister, gåede och kollektivreseärer. På två ställe öpps det upp för pssge med cykel i är slutig till resecetrum. Förslget iehåller ett utbyggt serviceutbud i slutig till stiosbygde och e mer välkomde gesltig för cyklde och gåede. Det bedöms ku bidr till tt mäiskor väljer tt sök sig till och uppehåll sig i området. Det bedöms medverk till tt gör Stiosområdet till e kutpukt i högre grd ä idg. De förädrde utformige v resecetrum bedöms medför positiv kosekveser för tillgäglighete och frmkomlighete för tågreseärer. E viktig bidrde fktor är stsige på förbättrd ifrstruktur för reseärer i slutig till resecetrum. De förbättrde tillgäglighete för cyklister får äve positiv kosekveser för de som vill psser geom Stiosområdet, t.ex. boede vid Östr Hme eller Lillåudde. De y pssger som föreslås bidrr till tt Figur 6.2. Gågpssge vid Hmg är e v de två befitli pssger uder spårområdet iom Stiosområdet. I plförslget föreslås fler y gåg- och cykelpssger. misk upplevelse v tt spårområdet utgör e brriär som delr sde. Utformige v pssge er mot vttet bedöms ku bidr till tt ky smm Stiosområdet med Mälre. Förädrige v Kugsägs trfikstruktur hr lyserts v Sweco i PM dtert Det ltertiv som hr beskrivits ov, där trfike leds bkom silo, bedöms led till tt trfikflödet på Kugsägs östr del miskr. På gs västr del bedöms trfikflödet däremot ök. Aledige till ökige är bl.. tt trfikflödet i plområdet sprids ut för tt förbättr tillgäglighete till resecetrum. Plförslget iebär tt utrymmet för tt häm och läm tåg- och bussreseärer med bil vid resecetrum kommer tt förädrs. Jämfört med ollltertivet kommer det tt fis midre utrymme på resecetrums västr sid. Plts kommer liksom i ollltertivet äve tt fis vid busstermiles ordvästr del. Störst utrymme kommer tt fis på de södr sid. De som kommer frå sdes orr delr och som evetuellt ite får plts tt s vid resecetrums orr sid, får istället kör vi Hmg och häm på de södr sid. E förutsättig för tt reseärer sk välj tåg istället för bil är tt det upplevs som smidigt tt häm eller läm vid resecetrum. Ifll möjligheter för det ite är god så fis e risk tt m istället väljer tt bile hel väge, istället för tåg e del v sträck. Smmget är det svårt tt bedöm vilke trfikökig som plförslget i sig kommer tt ge upphov till. Förutsättir bedöms vr mycket god för tt plförslget sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidr till det. E följd är tt spårområdets 19

20 brriäreffekt mildrs. De positiv kosekveser som uppstår bedöms ite vr begräsde till plområdet i sig. Dels bedöms det ku vspegls i ett kommult perspektiv geom tt fler v västeråsr väljer tt res kollektivt eller med cykel iom sde. Kosekveser bedöms äve ku få regiol betydelse, geom tt förbättr förutsättir för kollektiv resor till destitioer uför kommue. Mot bkgrud v det bedöms plförslget bidr till stor positiv kosekveser vseede trfik och tillgäglighet. Rekommedtioer Äve om tillgäglighete prioriters för cyklister, fotgäre och kollektivtrfikreseärer, så är det viktigt tt tillgodose tt möjligheter för hämtig med bil ite försämrs jämfört med ollltertivet. De förädrde möjligheter för bilister tt å resecetrum behöver kommuicers tydligt med skyltig Buller Nollltertivet bedöms ge måttli etiv kosekveser ur bullersypukt. Det beror på tt trfikbelstige kommer tt ök både på vär och på järväg. Plförslgets kosekveser vseede buller går i det skede br tt bedöm på e mycket översiktlig ivå. Fler utredir kommer tt görs i deljpleskedet. Kosekveser kommer tt styrs v de slutli utformige v trfikstruktur, kvrter och bygder. Det förutsätts tt riktvärde för buller kommer tt följs vid ybygtio v bostäder iom området. Nuläge Plområdet är idg svårt utstt för trfikbuller. Det är på grud v det cetrl läget med ärhet till järväge och ett hårt trfikert vägät. Bullerkrtläggig som P:\2145\ _FÖP_Stiosområdet\000\13_Beräki Figur 6.3. Illustrtio över bullerkrtläggig för vägtrfikbuller iom plområdet. Färgmrkerir motsvrr uppmätt buller 2 meter over mrk, ju mörkre färg desto högre bullerivå. (Sweco Ifrstructure AB) hr geomförts (WSP, 2011) visr tt de område som ligger direkt itill väg och järväg utsätts för bullerivåer över gällde riktvärde (se Figur 6.3.). Observer dock tt krtläggige ite redovisr smmvägt buller frå väg och järväg. E såd krtläggig kommer solikt tt görs iför kommde deljplerig. Söder om järväge fis verksmheter som bidrr med buller. Ltmäes spmålsläggig med Sweco Ifrstructure AB Box Stockholm Projektifo: FÖP Stiosområdet silo och foderpelletstillverkig påverkr geom buller frå fläkr, torkr och trsporter. Verksmhetes itesitet vrierr över året och är som högst uder ugusti till oktober. Då bedrivs verksmhet dyget rut. Verksmhete är mäligspliktig eligt Miljöblke. Trsporter till och frå läggige görs med lstbil. Skyddszoe krig läggige är 200 meter. Färdig Betog AB tillverkr betog och bidrr med buller frå trfik vid trsporter till och frå läggige. Verksmhete är trsportitesiv. Kud: Västerås kommu Beräkigsfll: Nuläge, vägtrfik Leq 2 m ö mrk Värs färg ger idividuell LAeq på 10 m vståd Beräkd v: CRID Dtum: Beräkde ljudivåer i 5 db itervll > 40.0 db(a) > 45.0 db(a) > 50.0 db(a) > 55.0 db(a) > 60.0 db(a) > 65.0 db(a) > 70.0 db(a) > 75.0 db(a) Rod Rilwy Buildig Brrier Groud Absorptio Cotour Lie Buildig Evlutio Clcultio Are Utskrift: , 18:37 r\västerås buller\västerås.c 20

21 Buller förekommer äve frå hmverksmhete, me ite i ågo utsträckig som bedöms berör tillkommde bostäder. Kosekveser vid ollltertivet Till följd v de ökde trfike kommer trfikbullret tt ök vid ollltertivet. Det kommer tt förstärk de problemtik som illustrers i Figur 6.3. I åtgärder görs för tt omfördel trfikflöde. Därför k m tt belstige kommer tt h smm möster som i uläget, dvs. de tor som är hårdst trfikerde kommer tt fortsät tt vr det. Trfikökig kommer också tt omft tågtrfike. Det bedöms smmvägt ge måttli etiv kosekveser ur bullersypukt. Kosekveser vid plförslget Plförslgets kosekveser för bullerivåer går i det skede br tt bedöm på e mycket översiktlig ivå. Fler utredir kommer tt görs i deljpleskedet. Kosekveser kommer tt styrs v de slutli utformige v trfikstruktur, kvrter och bygder. Övergripde k säs tt e sdsbygdsstrtegi som iebär tt sde förtäs i ett red srkt bullerpåverkt område k ge upphov till koflikter som rör bullerstörig. Det kräver utredir, överväde och åtgärder för tt miimer etiv kosekveser för de boede. E lösig är tt tillämp vsteg frå riktvärde och tt tyst sid tillämps. Det iebär tt m k ccepter tt riktvärde för buller (utomhus vid fsd) överskrids. Det gäller så läge det fis e tyst sid där bullerivåer är lägre ä riktvärdet. På de sid loklisers lämplige sovrum och uteplts. Boverket hr gett ut rekommedtioer för är det k fis skäl tt tillämp vsteg. Verket ser tt det k komm i frå i smbd med kompletterig v befitlig bebyggelse i cetrl delr v städer och större tätorter med bebyggelse v sdskrktär, t.ex. ordd kvrtersstruktur och täre bebyggelse vid kutpukter lägs kollektivtrfikstråke (Boverket, 2004). Aledige är tt det k fis dr itresse som är vikti tt häsy till för tt åsdkomm e god sdsutvecklig i lije med uppst miljömål. Förtätig krig kutpukter k exempelvis bidr till tt misk bilberoedet, vilket i si tur får dr positiv miljöeffekter. Tillämpig v vsteg och tyst sid i plförslget stämmer därmed väl överes med Boverkets rekommedtioer. E vsikt med plförslget (och äve ÖP 2026) är tt misk Kugsägs roll som geomfrt. Slutligt förslg till omdirigerig v trfik är ite beslut. Ovsett vilket ltertiv som väljs bedöms det led till tt trfikflödet och dele tug trfik på de östr dele v g miskr. Det kommer tt få som kosekves tt bullerivå lägs de del blir lägre. På sikt syfr också förslget (tillsmms med dr plerigsåtgärder i sde) till tt ök dele kollektivtrfik och cykeltrfik i förhållde till biltrfik. Figur 6.4. Kugsäg är e v de tor som utsätts mest för buller i Stiosområdet. Det är emellertid svårt tt i det läge bedöm hur det påverkr trfikbullret tolt sett. De trfikmodell som väds utgår frå e viss ökig v trfikflöde jämfört med uläget. Järväge bidrr också till buller, och över tide kommer trfikerige v järväge tt ök. Rekommedtioer I de fortst plprocesse behöver smmvägt buller frå väg och järväg bedöms mer i delj. Kosekveser v de förädrde trfikstrukture sk därefter utreds. I det skede förutsätts tt riktvärde k klrs vid y bebyggelse eller tt ödvädi åtgärder vids för tt säkerställ det Risk Nollltertivet skiljer sig ite ämvärt frå uläget och bedöms frå risksypukt medför obetydli kosekveser. Smmget bedöms plförslget medför små etiv kosekveser. Med vseede på vloppsreigsverket bedöms luktstörir ku misks med hjälp v åtgärder som föreslås i luktutredige. I utredige kosters tt det är möjligt tt uppå luktfrihet på ett vståd om 100 meter frå läggige. Avseede risker med trsport v frligt gods på järväg så är plförslgets itetio tt vvägir sk görs mell hållbrhetsfördelr med e stiosär bebyggelse getemot de risker och störir som ett läge itill järväge iebär. Rekommederde skyddsvståd eller skyddsåtgärder sk tillämps och i ett ormlfll bedöms ite risker vr hö. Däremot k extrem hädelser ge svår följder vid stiosär bebyggelse. Solikhete för tt det sk iträff är mycket låg, me behöver ädå beks. På ett vsitt v Kugsäg fis äve risk för påverk vid e översvämigssitutio. 21

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten. Upprättd de 5 mj 2011 Arbetspl, Beskrivig, E4 Förbifrt Stockholm f å Sätr Sätr Sätrskoges turreservt Gåg- och cykelbro blir kvr i smm läge sv ä ge Skärhol msbäcke Sk ä rh ol m VA-sttio och mottgigssttio

Läs mer

Vi bygger ut Blå linje till Nacka

Vi bygger ut Blå linje till Nacka Vi bygger ut Blå lije till ck Välkomme till smråd om förlägige v tuelbs Blå lije frå Kugsträdgårde till ck C. Tyck till om möjlig läge för sttiosuppgågr. et sker i smbd med rbetet tt t frm ett förslg till

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING oktober 2014 INLEDNING Gestaltigsprogrammets upplägg: läsavisig Utgågspukter Kvalitetskocept Fysiska

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet Ade Fördjupad översiktspla för Stiosområdet Age av kommufullmäktige 2013-10-03 1 1 Fördjupad översiktspla för Stiosområdet, Västerås sd, ÖP 64 Upprätd av Sdsbygdskotoret, Västerås sd, 2013-10-03 Medverkade:

Läs mer

Per Linder Sid 1 ( 5 ) Detta dokument är utformat för att svara på Trafikförvaltningens yttrande från programsamrådet.

Per Linder Sid 1 ( 5 ) Detta dokument är utformat för att svara på Trafikförvaltningens yttrande från programsamrådet. rev 20-04 - 04 Per Lider Sid ( ) Tuelb Dett dokumet är utformt för tt svr på Trfikförvltiges yttrde frå progrmsmrådet. Slutsts och Smmfttig Tillgäglighete till tuelbs biljetthll kommer tt vr fortstt god

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Bro skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Bro skola Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol Bro skol 1 Presettio v skol Bro skol är e F-3 skol i Brodle, Lysekils kommu. Skol hr uder läsåret 2011/2012 hft i geomsitt 52, fördelde på e förskoleklss,

Läs mer

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel. ÖPPNA OH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Någr viktig drgrdskurvor: irkel ellips hyperbel och prbel.. irkels ekvtio irkel med cetrum i och rdie hr ekvtioe pq O Amärkig. Edst

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor Mtte C Översikt Fuktioer Poteslgr Potesuktioer Polomuktioer o Väde/vtgde uktio o M/mi pukter tersspukt o Tget Lösigsmetoder ör : grdre Rtioell uktioer Derivt Deiitio v derivt o Vis ör C Deriverigsregler:

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, fri övergåg iom 1 tim till stadsbussara (valfritt atal resor

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 Stora Katrieberg har ett utmärkt cityära läge precis vid vattet itill Liljeholmshame i aslutig till Marieviks kotorsområde och Liljeholmes galleria. Här

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

ihamn NYA VÄSTHAMNEN i Helsingborgs stads utveckling och kunna möta framtida behov på ett miljöriktigt sätt. HELSINGBORGS HAMN 2012-03-16

ihamn NYA VÄSTHAMNEN i Helsingborgs stads utveckling och kunna möta framtida behov på ett miljöriktigt sätt. HELSINGBORGS HAMN 2012-03-16 ihm Y THME HELSIGORGS HM -0- y Väste fullt utbyggd r Söd boc t Ste g ig ott Dr Helsiki Oslo ksg Tlli t Jär t g gs vä E4 gt / Sjö Göteborg Fältrpsväge Södergtsvidukte ih är vårt förslg på hur Helsigborgs

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen. www.sollentuna.

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen. www.sollentuna. a Kap la sba cke ber s t or Ru db e vä e yd svä e Eds Yx Da d er Slottsväe s vä Baroväe Oxest ieras v ä svä e ber eck e ä v tts ll ha evk Dr s vä a K Eds Malla Silfverstolpes vä Skytteväe Rud b e ä Sammaställi

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD. Nyréns Arkitektkontor PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD. Nyréns Arkitektkontor PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING SAMRÅDSHANDLING 2014-04-23 Nyrés Arkitektkotor Illustratioer: Nyrés Arkitektkotor, där ite aat

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

bli utsatta för inbrottsförsök? Låter dina villafönster få chansen att motverka inbrott och skadegörelse.

bli utsatta för inbrottsförsök? Låter dina villafönster få chansen att motverka inbrott och skadegörelse. By ytt hu eller reover med föter Brottprevetiv tekik!! Sid. 1-7 er vil e try och trivm boedemiljö! Se filme om krot! K di vil bli uttt för ibrottförök? Tidit Ibrott certifiert elit reelverk Möt tjuve medk

Läs mer

Dagordning. Pågående planering Information om kommunalt VA Hur påverkar VA utbyggnaden fastighetsägaren? Information om avgifter mm Frågor

Dagordning. Pågående planering Information om kommunalt VA Hur påverkar VA utbyggnaden fastighetsägaren? Information om avgifter mm Frågor Daordi Pååede plaeri Iformatio om kommualt VA Hur påverkar VA utbyade fastihetsäare? Iformatio om avifter mm Fråor Pååede plaeri yv ä V ä yv sb ä l v ä me sb y lv Ka a d ö T3 by rs kv ä E ä rsb å e l v

Läs mer

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916.

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916. Arborelus, Olof Per Ulrk Olof Arborelus. : Mnnesutställnng anordnad af Svenska konstnärernas förenng 1916. Stockholm 1916. EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare. Exempeltetame 3 (OBS! De a te ta m e ga vs i a ku rse delvis bytte i eh å ll. Vis s a u ppgifter s om i te lä gre ä r a ktu ella h a r dä rför ta gits bort, vilket m edför a tt poä gs u m m a ä r < 50.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Folkets Parkskullen. Holmtebo. Gusum Vargbrogärdet. Ringarums Prästgård. Borg. Gryt Konvaljekullen. Öppet landskap med cykelavstånd till centrum.

Folkets Parkskullen. Holmtebo. Gusum Vargbrogärdet. Ringarums Prästgård. Borg. Gryt Konvaljekullen. Öppet landskap med cykelavstånd till centrum. Holmtebo Öppet ladskap med cykelavståd till cetrum. Rigarums Prästgård Naturära boede, cetralt i kyrkby. Folkets Parkskulle Bo ära service, atur och det glittrade havet. Kovaljekulle Attraktiva i skärgårdsära

Läs mer

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR.

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN Vätterose Natur, kultur och idrott BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. Att bo bra är viktigt för oss och för våra hyresgäster. Vi förvaltar bostäder, skapar service och förutsättigar

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

CENTRUM. Plankarta. Framtidens Gällivare

CENTRUM. Plankarta. Framtidens Gällivare Malmpke Gällive cetrums omdaig r utrymme för må aktiviteter och umgäsfmer. Det lock folk i alla åldr t viss där. Gällives ya cetrum är e m, för si fm och för sitt iehåll. Det r pls för lek och fasi, kommers

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014 HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärderig SEPTEMBER 2014 OMFATTNING HASTIGHETSPRINCIPER SOM UTRETTS: 50/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40 km/h i hela gatuätet

Läs mer

Alptanäs Mitt i Sveriges IT-centrum

Alptanäs Mitt i Sveriges IT-centrum Alptaäs Mitt i Sveriges IT-cetrum Fatastiskt skyltläge vid Kymligeläke! Välkomme till ett eget hus med fit skyltläge och ärhet till ature. Här möts i av e glasad etré som ibjuder till möte och utställigar.

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a Kompletterde löigförlg och ledigr, Mtemtik 000 kur C, kpitel Kpitel. 0, 0, 0, 0 Exempel om löe i boke. 0 ) 7 0 + + + 6 + 8 + 06 ) +, + 6 6 + + + 69 69 + +, + + 6 6+ 9 8+ + 07 Se boke ledig. Kotkt di lärre

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260 FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik F7 eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Asöka om projektstöd ume.et Projekt 2.1 Övergripade Asöker du för e räkig?: Nej Uppgifter om sökade Perso eller Orgaisatiosummer 5566193057 Nam UMEÅ ENERGI UMENET AB Utdeligsadress Box 224 Postummer 90105

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

elverket II Arkitektens ord Söker Du ny bostad eller kikar Du bara lite? Det spelar ingen roll. här finns bostaden för just Dig!

elverket II Arkitektens ord Söker Du ny bostad eller kikar Du bara lite? Det spelar ingen roll. här finns bostaden för just Dig! sept 2015 Söker Du y bostd eller kikr Du br lite? Det spelr ige roll. här fis bostde för just Dig! Det befitlig Elverket frå 1908 hr gett ispirtio till de y byggder i Elverket II. Det gml elverket kommer

Läs mer

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna VI PLERAR YTT I MA OCH KROKSBÄCK u vill vi veta vad du tycker om planerna Du kan vara med och påverka! Den här broschyren är en sammanfattning av det planprogram som beskriver hur Malmö stad vill utveckla

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11 rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE EGRE OH ETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast medd Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrumm

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}. rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.

Läs mer

10 12 Sid. 5 Sid. Undersökning om ungas bibelläsande Sid 6 7. Svenska Bibelsällskapets tidning 1/2011. Möt Timotheos, en förebild för unga människor.

10 12 Sid. 5 Sid. Undersökning om ungas bibelläsande Sid 6 7. Svenska Bibelsällskapets tidning 1/2011. Möt Timotheos, en förebild för unga människor. Svesk Bibelsällskpets tidig 1/2011 Udersökig om ugs bibelläsde Sid 6 7 Om Bibelsjte och ugdomrs frågor. Sid 5 Sid Bibels dg specil. 10 12 Sid Påverks brbiblr v smtides morl? Sid Möt Timotheos, e förebild

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret Kompletterade utredig krig Limhamsspåret Pp 6012 + Tillägg till plaprogram för kvartere SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Malmö Malmö stadsbyggadskotor, mars 2009 Iehåll Bakrud Syfte Latmäe Cerealias verksamhet och

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

DIAGONALISERING AV EN MATRIS Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Digoliserig v e mtris DIAGONALISERING AV EN MATRIS Defiitio ( Digoliserbr mtris ) Låt A vr e vdrtis mtris dvs e mtris v typ. Mtrise A är digoliserbr om det fis e iverterbr

Läs mer

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

ETAPP 2 Haninge VEGA LODGE. modernt i naturskön terräng

ETAPP 2 Haninge VEGA LODGE. modernt i naturskön terräng ETAPP Hige VEGA LODGE modert i turskö terräg NYA TADDELEN VEGA vi är med och bygger frmtides Hige I populär Veg plerr vi för villor och kedjehus i två försäljigsetpper. Huse ligger i ett kupert och ostört

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar 0-0-8 F6: Per uit system ymmetris ompoeter, Elijedigrm och Kortslutigsberäigr t i Per uit (pu) beräigr Aväds ot iom elrtei och eletris drivsystem Ager impedser, strömmr och späigr som reltiv mått. viss

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Falkö Din«C. Göteborg C.

Falkö Din«C. Göteborg C. SltosiÄ 3//V/ [/- 2 -V/J 5 baaaktioe. Förteckig över i huvudspår befitliga med varigsmärke försedda plakoraigar (jämför Kugl. förordige 469/33) vid 1940 års utgåg. Falkö Di«C. Göteborg C. Falköpig C. -

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet! yhet! Brödera Lejohjärta Illustratio Igrid Vag Nyma / Saltkråka AB välkomme till Vi har öppet alla dagar frå 20 maj till 28 augusti samt helgöppet hela september. Uder höste har vi öppet vissa veckodagar

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z Repetitio ormalfördelig rdelig Z-Testet X i. Medelvärdets fördelig:.stadardiserad ormalfördelig: N (, ) X N, X X N (, ) N (,) X N, X N(,) 3. Kvatiler: uwe.meel@math.uu.se Vad gör g r Z-testetZ? H : e ormalfördelad

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160331, kl. 08.00 12.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

Höstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l

Höstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l Höstvis Musik: E. Tur, Text: Tve Jss S1 S2 A1 G =70 4 k 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig e 4 k 4 kk k j - hr jg mött, srt blir kväl- lr- k-li - g ch se -. Km kk k j 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig-e hr

Läs mer

Mening med ditt liv G/H. o n G/H

Mening med ditt liv G/H. o n G/H =132 J f s s Meg ed d v /H s s s Kr-ur Svesso 1.De vr e gåg e - e po so yc-e v - e vr för 2.To-år - e gc så sbb för-b, h ev - de v - e så - so h / s s ss s s s s J J f b J f J p o o o J p o o o b s s s

Läs mer