Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Transkript

1 Utställig Miljökosekvesbeskrivig till fördjupd översiktspl för Stiosområdet Utställigshdlig , Västerås sd 1

2 2

3 Miljökosekvesbeskrivig till fördjupd översiktspl för Stiosområdet, Västerås sd, ÖP 64 Upprätd v Sweco Eviromet AB, Västerås Vtte&Miljö, Västerås sd, Medverkde: De miljökosekvesbeskrivig tillhör Fördjupd översiktspl för Stiosområdet, Västerås sd ÖP64 och hr gits frm på uppdrg v Västerås sd. Miljökosekvesbeskrivige hr upprätts v SWECO Eviromet AB, Västerås Vtte & Miljö, geom A-Chrlotte Duvkär, Jeie Brudi, Mrti Lidström, Ås Hermsso och Hele Hsso. Illustrtioer: Tobis Flyr, Studio Flyr, smt Sweco Architects AB. Fotogrfier och krtor: Sdsbygdskotoret, Västerås sd, där ite t ges. 3

4 Icke-tekisk smmfttig Västerås sd plerr för tt utveckl området krig resecetrum i Västerås. De fördjupde översiktsple för Stiosområdet är e del i det större sdsbygdsprojektet 3B (Byg Bort Brriärer). Ple syfr till tt utveckl ett ttrktivt och välfugerde resecetrum där Stiosområdet kyter smm cetrum med Mälre. Sweco hr fått i uppdrg tt geomför e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för ples geomförde. Syftet med MKB: är tt redovis och utred de miljökosekveser som ett geomförde v de fördjupde översiktsple k s medför. De yckelfrågor som hr idetifierts är bld t påverk på trfik och tillgäglighet, kulturmiljö och sdsbild, mrkföroreir, risk och buller. Plförslget bedöms ge störst positiv påverk på trfik och tillgäglighet. Det bedöms få måttli positiv kosekveser är det gäller föroreir i mrk och grudvtte, dgvtte, vegetio och turmiljö smt sdsbild. När det gäller luft, klimt och eergi bedöms förslget led till små positiv kosekveser. Avseede kulturmiljö bedöms de omftde förädrir v sdsbilde som plförslget ger upphov till påverk kulturmiljövärde såväl direkt som idirekt och medför små etiv kosekveser. Äve vseede risker bedöms ple ge små etiv kosekveser. Kosekveser vd gäller buller går ite tt bedöm i uläget, u kräver ytterlire utredig. Ned ges e smmställig över kosekvesbedömir. Trfik och tillgäglighet Plförslget bedöms ge stor positiv kosekveser. Det kommer tt led till e trfikökig åtmistoe loklt, me förutsättir bedöms vr mycket god för tt de åtgärder som plförslget omftr sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Det bedöms ge kosekveser både i ett kommult och regiolt perspektiv. Fktorer som bidrr till det är bld t förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister, och tt spårområdets brriäreffekt mildrs. Buller Plförslgets kosekveser vseede buller går ite tt bedöm i uläget. I de fortst plprocesse behöver smmvägt buller frå väg och järväg utreds mer i delj. Kosekveser v de förädrde trfikstrukture får därefter bedöms. Det förutsätts tt riktvärde klrs vid y bebyggelse eller tt ödvädi åtgärder vids för tt säkerställ det. Risk Plförslget bedöms ge små etiv kosekveser. Det fis e itetio tt byg stiosär och smtidigt säkert. Rekommederde skyddsvståd eller skyddsåtgärder sk tillämps och i ett ormlfll bedöms ite risker vr hö. Däremot k extrem hädelser ge svår följder vid stiosär bebyggelse. Solikhete för tt det sk iträff är mycket låg, me behöver ädå beks. På ett vsitt v Kugsäg fis äve risk för påverk vid e översvämigssitutio. Luft, klimt och eergi Plförslget bedöms medför små positiv kosekveser. Det beror på tt förutsättir bedöms vr god för tt främj miljöväli resesätt. Det gäller trots tt plförslget bedöms förväs led till e trfikökig. Ökige är midre ä i ollltertivet och åtgärder för tt uderlät ltertiv till biltrfik bedöms ge god förutsättir. Kulturmiljö och sdsbild Plförslget bedöms medför betydde förädrir som ger upphov till små etiv kosekveser för kulturmiljö. (Små kosekveser iebär eligt bedömigsskl som väds i de MKB tt i miljöer v högt utpekt värde berörs. Dess k vr riksitresse, bygdsmie eller v Lässtyrelse eller kommu utpekde kulturmiljöer.) Kosekveser för områdets kulturhistorisk värde är dock svår tt bedöm i det plerigsskede. Västmlds läs museum hr utfört e kulturhistorsk iveterig v plområdet. De kommer tt väds som hjälp vid de fortst plerige. Bygder med kulturhistoriskt värde k komm tt rivs eller få si ärmiljö ädrd i såd grd tt kulturmiljövärde k bli svårre tt uppft. Plförslget häskjuter frå om hur områdets kulturhistorisk värde sk beks till kommde deljpleläggig eller bygglovhterig. För tt bevrde sk säkrs krävs plbestämmelser i respektive deljpl. Plförslget får äve positiv effekter för kulturmiljövärde. De förbättrde sdsstrukture med y bebyggelse iebär tt må v dges brister i sdsbilde räts till och kulturmiljövärde i sdsbilde k lyfs frm tydlire ä idg. 4

5 Föroreir i mrk och grudvtte Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Det beror på tt udersökig och serig kommer tt utförs på de fstigheter som sk utveckls. Översiktsple ger förutsättir för ett mer smlt grepp om krtläggig och åtgärder. Dgvtte Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Förutsättir för hterige v dgvtte iom plområdet hr utretts. I utredige kosters tt de förädrde mrkvädig som föreslås i ple medför förbättrd dgvttekvlitet i plområdet. Omvdlig frå idustriområde till e y sdsdel med resecetrum, bostäder och cetrumbebyggelse ger lägre flöde och miskd föroreigsbelstig. Det ger också större möjligheter till loklt omhäderde, vilket sk eftersträvs. Serig bidrr till tt misk riske för tt föroreir sprids geom ifiltrtio v dgvtte i förored mrk. Vegetio och turmiljö Plförslget bedöms ge måttli positiv kosekveser. Ett l midre prker läggs. Grö smbd förstärks och tydliggörs, t.ex. med trädlléer. Socil kosekveser De socil spekter v plförslget hr bedömts utifrå begreppe Idetitet, Smmhållde struktur, Smspel och Vrdgsliv. De föresl mrkvädige och strukture bedöms ge positiv effekter vseede socil värde. De smmhållde strukture bedöms ge mycket stor positiv kosekveser. Det på grud v tt ett väl fugerde resecetrum påverkr hel regioe. Områdets idetitet och smspel bedöms få måttli positiv kosekveser. De bedömig görs då ple bedöms bidr till e tydlig sdsstruktur där mycket v de äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sprs smtidigt som y bebyggelse tillkommer. Vid bekde v rubrike vrdgsliv bedöms plförslget ge små positiv kosekveser. Förbättrir till följd v ple bedöms främst ge lokl påverk iom området, äve om gräsde sdsdelr berörs. Sweco Eviromet AB Västerås Vtte & Miljö A-Chrlotte Duvkär Jeie Brudi 5

6 Iehåll 1. Iledig och syfte 6 2. Avgräsig Geogrfi Tid Miljöspekter Socil spekter 9 3. Altertiv Nollltertiv Förksde ltertiv Plförslg Metod och bedömigruder Miljömål Trsportpolitisk mål Socil mål Bedömigsskl Förutsättir Gällde pler Påverk på mäiskors häls och säkerhet Trfik och tillgäglighet Buller Risk Luft, klimt och eergi Påverk på kulturmiljö och sdsbild Påverk på turmiljö Föroreir i mrk- och grudvtte Dgvtte Vegetio och turmiljö Socil kosekveser Områdets idetitet Smmhållde struktur Smspel Vrdgsliv Smld bedömig Måluppfyllelse Förslg till uppföljig Refereser Figur- och bellförteckig Iledig och syfte Västerås sd plerr för tt utveckl området krig resecetrum i Västerås. De fördjupde översiktsple för Stiosområdet är e del i det större sdsbygds-projektet 3B (Byg Bort Brriärer). Ple syfr till tt utveckl ett ttrktivt och väl fugerde resecetrum där Stiosområdet kyter smm cetrum med Mälre. Sweco hr fått i uppdrg tt geomför e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för ples geomförde. Syftet med MKB: är tt redovis och utred miljökosekveser smt belys de socil kosekveser som ett geomförde v de fördjupde översiktsple k s medför. Eftersom det rör sig om e översiktspl s de ge upphov till betydde miljö-påverk och e MKB sk därför uppräts. Tidigt smråd hölls med Lässtyrelse i Västmlds lä de 23 mrs Efter smrådet v de fördjupde översiktsple för Stiosområdet bestämdes tt de socil kosekveser sk irbes i miljökosekvesbeskrivig. Ett smråd om vgräsige v socil kosekveser hölls med Lässtyrelse i Västmlds lä de 21 mrs De MKB hr vgrästs i elighet med vd som övereskommits vid möte. Plområdet och de befitli förutsättir beskrivs igåede i plhdlir. I de MKB redoviss förutsättir edst i de må de hr betydelse för de specifik kosekveser som beskrivs. I det fll iget t ges är beskrivir v uläget hämde frå dokumetet Smmställig och berbetig v result v frm utredir iom projekt 3B (Västerås sd, 2012). 6

7 2. Avgräsig 2.1. Geogrfi Ubyg Österm tek rb Krftve ge Ku g Avloppsreigsverket t Silo e Ågkrftverket rtå Sv Ve rks g ck rb e vä g Ri pp ä gs äg ftv tr Vå Sig H m g rä je Lill åk t d M. si Slo tt st ige Hållg P g m or s m e lg Ku tlurs. ärk e g lls t gm Östr Hme tu båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé Lillåudde je k je us llh mk Tu Prå gs h Sjö Fyrt lrg e g vä Mälrtorget Sjö Mälrbro Färjkje s Stå ro Strdb ckh u Mis Sllhg Mä E smmställig v de miljöspekter som behdls i MKB: viss i Tbell 2.1. på sid 8. Där fis äve e motiverig. Tullhus -motet k u rd. ksst ro g. Avgräsig v miljöspekter hr gjorts mot bkgrud v behovsbedömige och i smråd med Lässtyrelse. De yckelfrågor som hr idetifierts är bld t påverk på trfik och tillgäglighet, buller smt föroreir i mrk- och grudvtte. Cl réu u sb gh Ve rk cke Hm rib Tr pp ä te tm Roroläge Slottet je cke r K rb p Öst p S ke v Gus Eri B S Ske L Svteg l i rm te s us r Jä ro sb lott r Ö io t st gs ä v ge r gk Järvägs -motet Vsprke vä g Ri Å ts Vä st r rks d Sö Slot Kä llg Fiskrtorget Väst r de m ks sv er Sdshuset Sdsprke gö te s Vä 2.3. Miljöspekter Friidrottshlle G gs G i g e De bedömir som görs för ollltertiv och plförslg utgår frå jämförelseåret 2026 då de fördjupde översiktsple bedöms vr fullt geomförd. gsv ä k rb er G th g K rls rs G Mu Kop p g V s h kh Eri Stor rb Asetorget He Ap o ro Sto rb 2.2. Tid k r ll g e Ku Övr Skom jö K Kä Norr ge Krigsstig e Cetrum g u s I deg Bo åå m ro rg tve rk H ers d g p Kö Krist To rg tts ig Lyräd hls g -Ad Port ll ä Pr Slo er A Mäst Crl Kä Norr ro stb Plområdet är till större dele hårdgjort och bebyggt. Ett midre gröområde fis beläget orr om reigsverket, i övrigt fis i utvecklde gröstrukturer iom området. G Stor Stor torget Mä t rge deto Bo rm str Tim me ll Pilg r Tu hu Bd k rg S ic lg Kke g g Värj Öst Mim erg e dje K rl reg og yrk K str Vä Sm Östermlm Stu lm lr Domkyrkoesp lde p ko er g Vs Mellverk Plgräs t kop Bis Bis Pilg Kopprlude B ld Alléstige Stiosområdet är beläget i de södr dele v Västerås cetrum. Plområdets geogrfisk vgräsig viss i Figur 2 1. Plområdet omftr c 35 fstigheter och är till y c 53 h stort. Det sträcker sig lägs med spårområdet och vgräss v Svrtå/Hmg i väster, Björöväge och Krftverk i öster, Södr Rigväge/Pilg i orr. I söder vgräss området v Kugsäg och Sjömärke. De del omftr bl.. Ltmäes silo och Kugsägsverket. Tullpltse m N Figur 2.1. Stioområdets geogrfisk vgräsig. 7

8 Miljöfktor Motiverig Miljöfktor Motiverig Föroreir i mrk och grudvtte Dgvtte Vegetio och turmiljö Iom området förekommer mrkföroreir på grud v historisk verksmheter. Udersökir hr gjorts och viss fstigheter är serde. Vid mrkrbete, exploterig och ädrig v vädige v området k åtgärder behöv vids för tt förhidr spridig v mrkföroreir. Ple medför förädrir i bebyggelse och hårdgjord ytor, vilket k ädr förutsättir för uppkomst och omhäderde v dgvtte. I de dgvtteutredig som hr gits frm föreslås åtgärder. Utredige ligger till grud för bedömige. Ple iehåller förslg för y gröstrukturer iom området. Fler midre prker och y gröstråk plers. Trfik och tillgäglighet Buller Tillgäglighete till det y resecetrum kommer tt förbättrs. Resecetrumet kommer tt bestå v två stiosläggir. E så klld sekudäretré läggs lägs Södr Rigväge. Förädrir kommer tt görs i tillgäglighete för både bilbur, cyklde och gåede besökre. Stort fokus läggs på god orieterbrhet för smtli reseärer, med prioriterd tillgäglighet för fotgäre och cyklister. Kugsäg kommer tt förädrs frå tt i huvudsk vr e geomfrtsled till e sd. I MKB: hters tillgäglighete främst ur ett reseärsperspektiv. Utvecklige v området kommer tt medför förtätig och uppförde v slu kvrter med bldd bebyggelse. Pltse är svårt bullerutstt idg. Resde och trsporter förväs ök. Kulturmiljö och sdsbild Luft, klimt och eergi Iom plområdet fis fler äldre idustribygder och bygder med kytig till sdes historisk utvecklig. Fler bygder är v kulturhistoriskt värde. MKB: behdlr sdsbild kopplt till kulturmiljö. Ädrd trfikstruktur och ökd kpcitet för resde k ge effekter på utsläpp till luft, klimt och eergi. Risk Iom området fis ett vloppsreigsverk. I de luktutredig som hr gits frm utreds möjlighete tt misk luktzoe till 100 meter frå reigsverket. Nödvädi åtgärder för tt uppå det föreslås. I ple fis e itetio tt byg stiosär. Risker vid trsport v frligt gods på järväg och väg sk beks vid ybygtio. Området ligger är Svrtå och Mälre och k påverks vid hö vtteflöde. Tbell 2.1. Smmställig och motiverig v de miljöspekter som behdls i MKB:. 8

9 2.4. Socil spekter I bedömige v de socil kosekveser v de fördjupde översiktsple för Stiosområdet hr ett lysverktyg som heter SKA väts. Alysverktyget hr gits frm v Göteborgs sd. Arbetet med de socil kosekveser hr iledigsvis utförts i e projektgrupp. I de grupp igick represeter frå Sdsbygdskotoret, Pedgogisk ämders sd, Socil ämders sb smt Kultur-, idrotts- och fritidsämdes sb. Efter smrådet hr mterilet berbets v Sweco och lyfts i i miljökosekvesbeskrivige. I de socil kosekveslyse hr fyr huvudbegrepp väts. Dess är: smmhållde struktur, smspel, vrdgsliv och idetitet. De fyr begreppe häger smm och överlppr vrdr i delr. De hr e tydlig kopplig till fktorer som sdsplerig k påverk. Socil fktor Områdets idetitet Smmhållde struktur Smspel Vrdgsliv Motiverig Rubrike beskriver hur mäiskors idetitet koppls till pltse, det vill sä vilke tillhörighet m käer till ett område. I rubrike beskrivs miljös, pltses och områdets krktär smt vd som gör de specifik. Plerige sk bidr till tt skp e robust struktur som motverkr segretio och skpr bldig. Målet med rubrike är tt skp e sd där olik delr i livet vävs smm till ärhet och vritio. Fis smmhållde struktur kommer mäiskor tt kors vrdrs stråk och del vrdrs vrdgsliv. Geom det uppås e större förståelse mell grupper v mäiskor. Möjlighet till möte och kokter mell mäiskor är e viktig del i sde. Plerige sk skp sdsmiljöer som främjr möte och där olik grupper k fis tillsmms, se vrdr och mös. Det socil livet i ett område, tillsmms med överblickbrhete, hr betydelse för de upplevd trygghete i sdsrummet. Rubrike beskriver förutsättir för ett prktiskt vrdgsliv och mäiskors skifde behov uder olik tider i livet. Det är de vrdgli rörelser som formr sdslivet. Plerige ur ett vrdgsperspektiv sk bidr till tt förekl vrdgslivet, skp trivsmm sdsmiljöer, förbättr folkhäls och till tt skydd miljö i mäiskors omgivig. Tbell 2.1. Smmställig och motiverig v de socil spekter som behdls i MKB:. 9

10 3. Altertiv De MKB behdlr ett plförslg och ett ollltertiv Nollltertiv Nollltertivet beskriver plområdets solik utvecklig om de fördjupde översiktsple ite geomförs. Det ltertiv sk ite förväxls med uläget, äve om ollltertivet och uläget of hr stor likheter. Det k s tt utvecklige vid ollltertivet i stort sett kommer tt lik dgsläget, åtmistoe vd det gäller mrkvädig och bebyggelse. Resecetrum, beståede v busstioe, tågstioe och spårområdet, kommer tt behåll si uvrde utformig. Om SmrtKoll geomförs fullt ut blir det ödvädigt tt byg om busstioe. I större åtgärder eller förbättrir görs på tågstioe. Någr åtgärder för tt ök kpcitete för l tåg och reseärer kommer ite tt vids. Nuvrde bebyggelsestrukturer iom området kommer tt bestå. Deljpl 1714 (Roro-läge och prk) hr e geomfördetid som sträcker sig till 2024, me ple omftr i bygder. Vid ollltertivet kommer i vär eller cykelstråk iom plområdet tt ädrs. SmrtKoll kommer tt iförs höste 2013 och iebär tt ett ytt stomlijeät iförs med större utbud v turer. Plområdet kommer i ollltertivet ite tt h ågo stomlije geom området. Det iebär tt plområdets södr del liksom i dgsläget kommer tt vr dåligt försörjd med kollektivtrfik. Prkerig för bilr och cyklr k komm tt ädrs jämfört med uläget. Byggrätt för kotor fis för ytor som idg utgör bilprkerig. E grusd y plers för ärvrde för tillfällig vädig som bilprkerig iom kvrteret Sigurd. Möjlige läggs e bevkd cykelprkerig. Eligt Trfikverket kommer det frmtid let tågreseärer tt ök. Det gäller oberoede v om de fördjupde översiktsple geomförs. Mälrb och Cityb kommer tt vr färdigställd med utökd kpcitet år Fortstt ökig spås äve frm till år Förksde ltertiv Uder rbetet med projektet 3B och de fördjupde översiktsple hr olik ltertiv till utformig v plområdet utvärderts. I ett förs steg i projektet 3B fick tre rkitekt-kotor, Tovtt, Bystrup och Wigårdhs, i uppdrg tt frm e visio för området. Uppdrge hde olik förutsättir gåede järväges höjdläge. Kommustyrelse ftde i pril 2010 beslut om tt järväge sk lig kvr i mrkpl. I lokliserigs-beslutet vägde tre fktorer tugt. Det gällde kosd, möjlighet tt eppidel projektet, smt eppers påverk på befitligt trfiksystem och geomfördefs. Det beslut hr vrit styrde för utformige v smtli ltertiv. Uder rbetet med de fördjupde översiktsple hr olik strukturer och plutformir prövts på workshops tillsmms med fstighetsäre, politiker och berörd förvltir. De olik ltertive hr skilt sig åt vd gäller spårområdets utformig och bredd (6-spårslösig, 8-spårslösig), pssgers läge, pssger över eller uder järväge smt kvrters- och tustrukturer. Styrgruppe för de fördjupde översiktsple hr i ett tidigt skede git ett iriktigsbeslut och lde då fst tt plförslget sk iehåll e 6-spårslösig. Beslutet omftde äve pssger över och uder järväge för gåg- och cykeltrfik vid stioe, e sekudäretré till perroger smt pssge för gåg- och cykeltrfik uder järväge vid Rigväges förlägig. Det tidire ställigsde om sex spår vid resecetrum hr gits bort frå utställigshdlige. Al spår och perrogers bredd och utformig kommer tt väs smm i de fortst plerigsprocesse för tt skp e lösig som är mest fördelktig för reseäre. Kugsäg hr i dg ett högt trfikflöde och väds som geomfrt. I plrbetet hr olik tustrukturer prövts för tt misk geomfrtstrfike och dämp hstigheter Plförslg Föreslge mrkvädig och trfikstruktur illustrers i Figur 3.1. på sid 10. Till grud för förslget ligger ett l sdsbygdsstrtegier för tt förverkli visioe om tt gör Stiosområdet till e del i sde u gräser. Stiosområdet sk utveckls till e hållbr, sdsmässig, mågsidig och levde sdsdel väl smmläkd med itilligde sdsdelr, cetrum och Mälre. Utvecklige v Stiosområdet sk bidr till e hållbr utvecklig v Västerås och främj hållbr trsporter både loklt och regiolt. 10

11 De sex övergripde måle för Stiosområdet är tt: rb ro gs ä M Sto ä l ckrh storlm sv dsäg e gs ge jö rb Friidrottshlle th Ap o Krigsstige G tå m g erks Kr ftv Mälr kje H Lillå Öst r K je s urdrd Sigu M g s. i ige Slo tt st e lg s g m båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé hu Lillåudde je je sk mk ge or m ll Tu Prå vä gs h Sjö Fyrt Ku ärk e. gm ll Färjkje Östr Hme tu Mälrbro lrg Mälrtorget Sjö k Stå dbro ro Str db Str s Ver k Sllhg Mä ckh u Mis tlurs P Tullhus -motet Eri Ågkrftverket d rä Hå llg Öd em Sigurds -motet Sig t Cl réu. st rks g bro usbsro ghhu VVåå g Hm. cke g. v Gus rib Silo Roroläge g Hm ä te tm Tr pp L Avloppsreigsverket Silokje Slottet cke strd e r Sv rb p t g säg gsä Kuu g K ck rb Ve rks gs G i H e Crl ro Ve rks g e äg gv r Väst p S ke u rd e Sig äg ftv Ri pp r gk tr Ske i rm te ss Bu r Jä ttsb Slo gv io t st gs ä v Ri e l Å s Vä Järvägs -motet Vsprke Fiskrtorget äg e g g e äg dr Sö Slo tts Kä llg gö te Vä st öv äg Sdshuset Sdsprke r öv rs G llt G kg Bjö h kh r Kä Mu g K rls bro Stor väge erggse gsbvä err Korbpp Kop p g k r Eri Nor g e Ku Övr Skom r et Bjö V s Asetorget sv e rk Cetrum st Lyräd Ku åå I tek e väg bilister pm Primär gågoch cykelstråk g Svteg ig llt Ku Stor Byg hållbrt. Skp flexibl och robus strukturer som tål utvecklig. Aväd moder tekik för områdets resurs- och eergivädig, återviig, byggmteril. krg tver H Kö hls ter A Mäs rs Skp fuktiosbldde och levde sdskvrter med plts för llmä pltser, prker och torg. Utveckl områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitli kvliteter. G Stor cyklister Ade tt Utveckl sdsdeles blå och grö värde - utveckl e sdsdel med prker och ärhet till vtte. Stärk cetrums och Stiosområdets smbd er mot Mälre. gåede Port- g Slo Bod To rg Allmä pltser (torg och prker) Kr rm Värjg PPililg r Tu Öst Källg ro Prä g isti Tim me Loklg Stor torget stb og Kyrk us Bdh B rg eto od lt Kke Pssger tillgägli för: g t k rg et Byg stiosär. Pler för y ttrktiv mrk för verksmheter, service och bostäder i stioes ärområde. edje lms Östermlm str Vä Huvudg Sm S ic Resecetrum med hdel och kotor K rl reg p ko Bis Mellverk r R Pssge över järväg Stu Delr v spårområde där överdäckig k prövs Utveckl resecetrum till e moder, fuktioell och ttrktiv resdeläggig. Österm Mim er t kop Bis Öst Avloppsreigsverk med Domkyrkoespl de möjlighet tt utveckls till sdsbebyggelse Spårområde er e g Pssge uder järväg Ubyg Pilg Kopprlude B ld Allé stig Allmä pltser / fuktioell del v resecetrum Vs Sdsbebyggelse, fuktiosbldd mrkvädig r Nor Läk smm sde och överbryg brriärer - geom tt stärk smbde (visuell och fysisk) mell cetrum och bebyggelse lägs Mälrstrde och de äldre sydöstr sdsdelr. Tullpltse m N Figur 3.1. Illustrtio över mrkvädig och trfikstrukturer i plförslget. På kommde sidor v rpporte ges e översiktlig beskrivig v plförslgets olik delr. 11

12 Resecetrum De y utformige v resecetrum är ite beslud. rb ro tek gs ä Friidrottshlle th Ap o e r Sv H m g rä M i erks. e lg s g m båksväge Fyr Lillå ud F d s ds rle Mälre llé hu Lillåudde je je sk mk ge or m ll Tu Prå vä gs h Fyrt Ku ärk e. gm ll Färjkje Östr Hme tu Mälrbro lrg Mälrtorget Sjö k Stå dbro ro Str db Str s Ver k Sllhg Mä ckh u Mis tlurs Slo tt st ige Hå llg P Tullpltse 0 Bebyggelse Kr ftv strd g s Sjö Ett övergripde mål för de fördjupde översiktsple är tt Stiosområdet sk utveckls till e sdsdel med sdsmässig krktär. Området sk vr itegrert med omgivige. Stiosområdet kommer tt bestå v bldd tät bebyggelse ordd i kvrter. Mälr d Tullhus -motet Eri Lillå Sigu Sig t g. Cl réu st. rks urdrd Ågkrftverket je ghhu VVåå g g cke Hm. rib Hm ä te tm bro usbsro Tr pp L Roroläge Slottet cke Silo Öst r K rb p Avloppsreigsverket Silokje tå ke p kje e äg gv r S Väst t g säg gsä Kuu g K ck rb e u rd äg ftv Sig r gk ti Å s Bu Ve rks gs G i H e Crl i m r ste Ve rks g ge e Ri pp äg tr ro Ri ä gv o ss äg v r Jä ttsb l s Vä Järvägs -motet Vsprke Fiskrtorget Slo öv r g K rls rs G g dr Sö Slo tts Kä llg te Sdshuset Sdsprke gö Vä st k Bjö G sv e rk Asetorget väge erggse gsbvä err Korbpp Kop p g h kh Eri Mu llt G v Gus 12 M Sto ä l ckrh storlm sv dsäg e gs Ku rb V s bro Stor Ske Svteg e väg llt k r r Kä Stor Öd em er ig r Tu Öst rs Ade jö Skom Nor område för görig och cykel- och bilprkerir E lösig med sex spår kommer tt väds, för tt ge förbättrd kpcitet. Busstermile kommer tt vr kvr i smm läge som idg me förlägs österut. Busstermile hr dimesioerts för det y busslijeätet som gits frm iom projekt SmrtKoll, smt för e frmtid expsio v busstrfike. åå ge et e Ku Övr Lyräd Krigsstige Cetrum Iom eller i direkt kytig till resecetrum fis möjlighet för eblerig v service och dr verksmheter. E uderjordisk pssge kommer tt koppl Vsprke till det y Sigurdstorget på södr sid. hls I g g bilister Ku Bod ter A Mäs etrépltser, torgbildir itill stiosbygdes huvudetréer. G Stor pm Kr krg tver H Kö Port- g Värjg g PilgPil gåede Prker och prkstråk To rg tt lt Kke Källg Loklg Slo g isti rm cyklister ro stb k rg S ic Tim me Stor torget Prä Pssger tillgägli för: g t Möjli läge för busshållpltser B rg eto od edje og Kyrk us Bdh Huvudg et föryd busstermil med hållpltsläge och reseärsservice Sm Mim er B K rl reg str Vä y spårläggig lms Östermlm Pssge över järväg Stu Primär gågoch cykelstråk op isk Mellverk r R G där busstrfik är möjlig t kop Bis r Nor Österm Domkyrkoespl de Spårområde Öst g stiosbygd med reseärsservice smt e sekudär etré till perroger. Pssge uder järväg Ubyg Pilg Kopprlude e Vs Plområde G där bussr trfikerr idg B ld Allé stig Eligt plförslget kommer resecetrum tt utgörs v: Figur 3.2. Illustrtio över trfikstrukturer i plförslget m N

13 Avädige kommer tt vr vrierd och utgörs v till exempel hdel, service, kotor, bostäder, kultur, idrott och icke störde verksmheter. Bebyggelse kommer tt vr vrierd i höjd, till störs dele upp till sex våir. Geerellt sk gäll tt bottevåir utforms och väds för publik verksmheter så tt de ger liv åt området. De kulturhistoriskt värdefull bebyggelse iom området kommer tt bevrs. I viss fll kommer de tt kompletters med y bebyggelse. Övergripde gesltigspriciper för Stiosområdet beskrivs mer deljert i plhdlige. Trfik- och tustruktur Ett huvudsyfte med ple är tt skp ett täre tuät som ger förbättrd tillgäglighet till resecetrum jämfört med uläget. Tillgäglighet prioriters för cyklister och fotgäre frmför bilbur besökre. Syftet är tt ge mycket god möjligheter för boede, besökre och reseärer till, frå och iom området tt res kollektivt, med cykel eller till fots. E illustrtio över trfikätet viss i Figur 3.2 på sid 11. Gåg- och cykeltrfik smt kollektivtrfik är prioriterde trfikslg. (Figur 3.3.) De viktiste förädrir i trfiksystemet är tt två y gåg- och cykelpssger läggs uder järväge. De kopplr smm de orr och södr sid v stiosområdet och blir vikti läkr till det övri gåg- och cykelätet. Plförslget öppr för möjlighete tt läg stråk för kollektivtrfik som försörjer bosdsområde Östr Hme och Lillåudde. Det kommer tt plers för cykelprkerig i vrierde former i slutig till resecetrum. Ny prkerigshus för bilr kommer också tt lägs. För boede kommer bilprkerig tt fis lägs områdets tor och i y prkerigshus. Kugsäg kommer tt omvdls frå e geomfrt till e huvudg med sdskrktär. Trfik på Kugsäg kommer tt leds orr om silo och vidre till Verk, vi två y förbidelser. Därifrå k m tige välj tt fortsät orrut på Verk, eller söderut vi Mälrstrd. Det iebär tt e del v Kugsäg stägs v för biltrfik. Övri tor iom plområdet kommer tt vr lokltor med täre turum. Sigurd kommer tt görs om till e gågfrt. Det iebär tt ll trfik är på de gåedes villkor där bilister hr väjigsplikt. De trfikprogoser som hr utförts r vsmp i 2026 och omftr förväde utveckligsområde i hel Västerås sd. Till grud för beräkir hr de gjorts om frmtid resvor och trfiklstrig. E kombitio v förtätig och ökd stsig på kollektivt resde iebär tt bildele v det tol trfikrbetet förväs misk jämfört med ollltertivet. I progose hr gits tt flöde (l resor per dyg) vd det gäller biltrfik är högre ä idg. De s emellertid vr lägre ä om dges resvor hde gällt. Det gäller dock på e övergripde ivå, vilket iebär tt biltrfike k ök respektive misk för eskild stråk. Gröstruktur I smbd med tt området byggs ut kommer gröytor tt lägs, bld t så kllde fickprker. Gröytor både iom och uför området (t.ex. Vsprke och Slottsträdgårde) kommer tt smmläks v trädplterde tor och stråk. Närhete till Mälre sk s tillvr och utveckls geom tt vtte som elemet lyfts frm i de offetli miljö. Plerde grö ytor viss i Figur 3.2. Tk och terrsser på bebyggelse iom området kommer tt väds för vistelse och som grö islg i sde Figur 3.3. Prioriterig v trfikslg iom Stiosområdet. gåg cykel bil 13

14 4. Metod och bedömigruder Kosekveser v plförslget och ollltertivet bedöms och redoviss i text. Till grud för bedömige v miljökosekveser väds relev miljömål, riktvärde, miljökvlitetsormer etc. Till grud för bedömig v de socil kosekveser hr relev mål i de kommutäckde översiktsple smt de fördjupde översiktsple för stiosområdet väts Miljömål Följde miljömål hr bedömts berörs v plförslget: begräsd klimtpåverk br turlig försurig frisk luft giftfri miljö Defiitioer och preciserir v de tioell miljökvlitetsmåle fis på Miljömålsporle ( Där fis äve e redogörelse för de regiol miljömål som hr gits frm v Lässtyrelse i Västmlds lä. Måle r sikte på Det hr ite besluts om ågr y regiol mål. Här häviss därför till de befitli regiol måle Trsportpolitisk mål De trsportpolitisk mål som hr stts upp v regerige syfr till tt säkerställ e smhällsekoomiskt effektiv och lågsiktig hållbr trsportförsörjig för både medborre och ärigsliv, i hel ldet. De övergripde måle är uppdelde i två huvudmål. Fuktiosmålet irikr sig på tillgäglighet med häsysmålet irikr sig på säkerhet, miljö och häls. Mer iformtio om måle och dess iebörd fis på Regeriges webbplts ( Socil mål Följde mål i de kommutäckde översiktple, Västerås översiktspl 2026, och de fördjupde översiktsple för Stiosområdet (ÖP 64)som hr bedömts berörs v plförslget: Bostäder för ll Västerås erbjuder trivsmm bostäder i välordde område. E plberedskp som är större ä efterfrå fis. Ett vriert utbud v bostäder med olik hustyper och upplåtelseformer i olik läge ger mågfld. Bygg sde iåt E tät sd med kor vståd ger br möjligheter tt sig frm till fots och med cykel. E tät sd ger ärhet till skol, bromsorg, butiker och mötespltser. E tät och bldd sd ger mågfld. E tät och grö sd är hållbr och hälsosm. I de tä sde är det lätt tt lev. City mötesplts för ll City är ll västeråsres och besökres turli mötesplts och kräver städig förädrig och utvecklig för tt bli e mer ttrktiv, välig och välkomde. Tillgäglighete förbättrs för ll. Kulturrv och utvecklig i smklg Bygder, kvrter, prker, tor och torg berätr om sdes histori. Kulturrvet är e resurs är Västerås utveckls och förädrs. ige övergödig levde sjör och vttedrg grudvtte v god kvlitet god bebyggd miljö Attrktiv regiosd Västerås fortsätter tt väx och utveckls i si roll som ttrktiv regiosd käeteckd v mågfld. Här erbjuds västeråsre och besökre utbildig, kultur och upplevelser. Sde är cetrum för ärigsliv och hdel och e kutpukt för kommuiktioer och logistik. Det förutsätter e breddd och fördjupd smverk i regioe. Ekelt tt gå och cykl I Västerås är det ekelt tt gå och cykl till rbetet, skol, hdelsområde, rekretiosområde och dr besöksmål. Plerige skpr förutsättir för hållbr trsporter och hållbrt resde. God möjligheter tt gå och cykl främjr e god häls. 14

15 Kollektivtrfikätet som ryggrd Västerås är det lätt tt lev u bil. Kollektivtrfike är e viktig utgågspukt för bebyggelseplerige såväl i sde som på ldsbygde. Skp fuktiosbldde levde sdsdelr med plts för llmä pltser, prker och torg. Utveckl områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitli kvliteter. Byg hållbrt skp flexibl och robus strukturer som tål utvecklig. Aväd moder tekik för områdets resurs- och eergivädig, återviig och byggmteril. 4.4 Bedömigsskl Ned preseters e skl som väds för tt värder såväl positiv som etiv kosekveser. Skl bygger på reltioe mell befitli värde och omfttige v bedömd påverk. Observer tt skl k beskriv såväl positiv som etiv kosekveser. E smld bedömig görs i kpitel 10. Miljömål Socil mål Miljömål Socil mål Miljömål Socil mål Stor kosekveser Kosekveser på riksitresse eller värde v regiol eller kommul betydelse. Värde v kommul betydelse Måttli kosekveser Kosekveser v kommul betydelse. Påverk på värde v betydelse loklt iom plområdet Små kosekveser Kosekveser v midre eller lokl betydelse. Påverk på värde v betydelse för eskild idivider och grupper v mäiskor. E lys v uppfyllelse v miljömåle och de socil måle för plförslget preseters i kpitel 11. Miljömål Socil mål Mycket stor kosekveser Kosekveser på riksitresse eller dr itresse som gäller på EU-ivå (till exempel Ntur2000-område, överskridde v miljökvlitetsormer). Påverk på värde v regiol betydelse 15

16 5. Förutsättir 5.1. Gällde pler Översiktspler Plområdet omfts i uläget v fler översiktspler, se belle ed. Plummer Omfttig Kommer ÖP 56 (del v området) Cetrl Mälrstrde Ersätts v FÖP Stiosområdet i de delr som berörs. Västerås 2026 Västerås kommu Age i december I ple peks Stiosområdet ut som ett ytt utveckligsområde som sk stärk cetrums kopplig mot Mälre och där ett ytt resecetrum sk hter det ökde kollektivtrfikresdet. Tbell 5.1. Gällde översiktspler iom Stiosområdet. Befitli deljpler Hel plområdet är pllgt och omfts v c 15 deljpler som reglerr mrkvädige. De sydvästr dele utgörs huvudsklige v kotor, prkerig, hdel och verksmheter. Siloområdet domiers v hmverksmhet, med de ordöstr delr utgörs v idustri. I de ordöstr dele fis äve kotor och idrottsläggig. Figur 5.1. Omslget v Västerås Översiktspl

17 6. Påverk på mäiskors häls och säkerhet 6.1. Trfik och tillgäglighet Nollltertivet bedöms medför stor etiv kosekveser. Det beror bl.. på tt trfikökige medför tt Kugsäg och Rigväge överbelss. Problem med frmkomlighet för tågreseärer vid resecetrum bedöms ku förvärrs jämfört med uläget. Ökige v cykelresor bedöms hålls tillbk på grud v tt begräsde stsir görs för tt förbättr tillgäglighet och frmkomlighet för cyklister, eller för tt misk spårområdets brriäreffekt. Kosekveser bedöms ku bli märkbr äve på kommul och regiol ivå. Plförslget bedöms medför stor positiv kosekveser vseede trfik och tillgäglighet. Förutsättir bedöms vr mycket god för tt plförslget sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Det bedöms ku ge kosekveser både i ett kommult och regiolt perspektiv. Förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidr till det. E positiv kosekves är tt spårområdets brriäreffekt mildrs. Det är emellertid svårt tt i uläget bedöm vilke trfikökig som plförslget i sig kommer tt ge upphov till. Nuläge På grud v sitt läge är Stiosområdet omgärdt v trfik v olik slg. Järväge och övri vär krig området skpr idg e brriäreffekt som iverkr etivt på frmkomlighete för främst cyklister, me äve bilister. Biltrfik De stor tor i och krig plområdet hr trfikmägder om c fordo per dyg. Det är till störs dele persobilstrfik, me busstermile ger upphov till stor mägder busstrfik på Södr Rigväge, Pilg och Björöväge. Kugsäg trfikers v trsporter till och frå verksmheter i området och frå bostäder vid Lillåudde och Östr Hme. E stor del utgörs också v geomfrtstrfik. Det gäller bl.. trsporter frå öster på E18 som sk till idustriområde i sde västr delr. Gåg- och cykeltrfik Gåg- och cykelvägätet är bäst utvecklt i plområdets ytterkter. Befitli cykelstråk löper i öst-västlig riktig lägs Södr Rigväge och Kugsäg. Stioe ås frå orr vi Kopprbergsväge eller geom Vsprke. Frå söder är det gåg- och cykelväge orr om vloppsreigsverket som utgör de mest trfikerde förbidelse. Det fis pssger uder järväge lägs med Hmg i väster och Pilg i öster. Däremell fis e gågbro för fotgäre över spårområdet geom stiosbygde. De är Figur 6.1. Cykelb på södr sid v Pilg är de mest trfikerde cykelväge i Västerås. tillgäglig då stioe är öppe. Mätir som hr gjorts v Västerås sd visr tt frå cetrum och mot stioe är det fler fotgäre ä cyklister. Frå de södr sid och Pilg är mjoritete cyklister. På de södr sid är gåg- och cykelvägätet splittrt och fler läkr sks. Tågtrfik Resecetrum väds idg främst v rbets- och studiepedlre som reser med tåg eller buss till och frå Västerås. Eligt mätig som utfördes v Bverket 2006 görs c resor med tåg till och frå Västerås vrje dg (Trfikverket, 2012). De siffr är solikt högre för Med häsy till de frmtid rbetsmrkdsutvecklige bedömer Trfikverket tt tågpedlige kommer tt ök ytterlire. Resecetrum är red idg uderdimesioert för det l reseärer som psserr uder rusigstid. Busstrfik Jämfört med dr svesk städer v likde storlek hr Västerås lägre del resor med kollektivtrfik. Projektet SmrtKoll kommer tt iförs uder Det iebär e stsig på tt ttrher fler bussreseärer. Det görs geom y stomlijer med ökd turtäthet, sbbre turer och rkre lijer. Busstermile är beläge direkt öster om stioe, vid Södr Rigväge. Frmkomlighet och tillgäglighet I dgsläget fis ett l fktorer som förhidrr tt Stiosområdet utgör e itegrerd del v sde och e läk mell gräsde sdsdelr. Det mest uppebr är tt spårområdet med tillhörde strukturer utgör e tydlig brriär som medför tt etré till resecetrum får e esidig krktär. Huvuddele v besökrr sig i vi de orr sid. 17

18 E viktig fktor är tt frmkomlighete för bilister iom plområdet är prioriterd på bekosd v tillgäglighet för cyklister och fotgäre. Det fis tre möjli vär tt kors spårområdet. Det är vi Pilg i öster, Hmg i väster och vi gågbro vid resecetrum. Cyklister som kommer söder- eller orrifrå får därmed e omväg för tt sig förbi eller geom Stiosområdet. Bilbur besökre k prker söder om spårområdet och väd gågbro för tt sig till resecetrum. Txibilr gör väster om stiosbygde, där det också fis kort-, och lågtidsprkerig för bilr. Busstermile med sdsoch regiobussr smt bussr till flyg och färjor ligger öster om stioe. Cykelprkerig fis i huvudsk på resecetrums orr sid. Kosekveser vid ollltertivet Vid ollltertivet behålls de görigspukter som idg fis till resecetrum. Det betyder tt stiosområdet liksom idg kommer tt uppfts h e frmsid (orr) och e bksid (söder). Tillgäglighete till stiosbygde kommer tt vr oförädrd. Ige omledig görs v trfike på Kugsäg eller på övri tor iom området, och de uvrde trfikstrukture består. Sweco hr lysert utformige v sdsmiljö och plerd exploterig i Västerås kommu (Sweco, 2012). I lyse preseters ett scerio ( Tred ) som ugefär motsvrr ett ollltertiv. Eligt sceriot kommer trfiklstrige frm till 2026 tt ök med 35 % räkt med dges resvor. Det gäller i hel kommue. Kosekvese för plområdet blir tt belstige på tuätet ökr. Både Cityrige och Kugsäg bedöms bli överbelsde eligt det scerio. Ett ökt l pedlre kommer tt ök belstige på resecetrum och ställ högre krv på kpcitet. Vid rusigstid leder det till tt de problemtik med frmkomlighete som är märkbr red i uläget ytterlire förstärks. För tt gör kollektivtrfike ttrktiv är ite br trsportmedle i sig vikti. Utformig v resecetrum, cykelprkerig, cykelstråk och t som bidrr till reseärsmiljö spelr tillsmms e roll för tt gör kollektiv färdsätt till kokurreskrfti ltertiv till bilresde. Risk fis tt reseärer väljer bile frmför dr trsportsätt om resecetrum ite bidrr till ett smidire resesätt. Det bedöms ku hämm utvecklige mot större del kollektivt resde. Smmget bedöms ollltertivet ku led till problem med överbelstig v viss trfikstråk i och krig plområdet. Det bedöms uppstå problem med kpcitet och frmkomlighet i slutig till resecetrum. Eftersom i stsir görs för tt förbättr frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister k det led till tt håll tillbk ökige v let resor som görs med cykel. Dess fktorer bedöms smmget medför stor etiv kosekveser ur ett trfikperspektiv, eftersom det bedöms ku få effekt äve på kommul och regiol ivå. Kosekveser vid plförslget Trfikstruktur och trfiklstrig De trfikmodell som hr väts för tt beräk flöde är ite pssd ebrt till plområdet, u r häsy till utbygd i hel sde. Det ikluderr t.ex. Östr Hme och Cetrl Mälrstrde, och äve sdes ytterområde. Det går därför ite tt ur trfiklyse (Sweco, 2012) skilj ut flödeseffekter som uppstår ebrt till följd v de fördjupde översiktsple och de utbygd som plers vid Stiosområdet. Något reodlt ltertiv som motsvrr plförslget fis ite represetert i lyse. Ett l slutstser k ädå drs om de kosekveser som plförslget k ge upphov till. E v de viktiste slutstser är tt ett scerio med kombierde åtgärder för cykeltrfik, busstrfik och biltrfik ger bättre effekt på miskig v bilresor ä om åtgärder tillämps vr för sig. Bäst effekt k, eligt lyse, förväs i cetrl läge. Det bedöms därför fis god förutsättir för tt plerde åtgärder sk ge result iom plområdet. För tt gör det mer ttrktivt tt välj exempelvis buss frmför bil krävs tt restide är kort. För tt åsdkomm det behövs krftfull åtgärder. Det k t.ex. vr i form v prioriterig v busstrfik frmför biltrfik, lägs vär där det uppstår frmkomlighetsproblem vid rusigstrfik. De tred som modelle utgår frå är ett ökt kollektivresde med midre del biltrfik. I plförslget kommer biltrfike tt ök jämfört med uläget, me jämfört med ollltertivet (som utgår frå dges resvor) kommer trfikflöde geerellt sett tt vr midre. Skillde i plförslget är tt m leder om trfike för tt skp y flöde. Det medför tt tillgäglighete till resecetrum kommer tt upplevs vr mer tvåsidig. E visio i ÖP 2026 är tt 500 lägeheter sk tillkomm i plområdet frm till Hur må bostäder som fktiskt k få plts iom området styrs till stor del v rådde skyddsvståd till följd v befitli verksmheter. E del verksmheter behöver omloklisers, eller dr åtgärder vids för tt ku misk skyddsvståde. Diskussioer förs gåede omlokliserig v betogfbrike Färdig Betog och evetuellt Ltmäes siloverksmhet. Avseede vloppsreigsverket diskuters åtgärder för tt misk luktstörir och därigeom möjliggör 18

19 e miskig v luktzoe till 100 meter. Det är i dgsläget svårt tt bedöm hur mycket trfik som k komm tt lstrs till följd v ökt l bostäder iom området. I trfiklyse uppskts tt de plerde rbetspltser och bostäder ger upphov till tolt trfikrörelser per dg. Med ke på det ttrktiv läget i förhållde till resecetrum torde lstrige för de bostäder som byggs vr lägre ä för bostäder som tillkommer i perifer läge. Tillämpig v e reducerd prkerigsorm k också bidr till tt säk lstrige frå rbetspltser. I lyse peks dock på det fktum tt det krävs e medvete stsig för tt tillämpig v reducerd prkerigsorm sk ge öskd effekt. De verkli trfiklstrig som plförslget k ge upphov till beror dels på hur må bostäder som fktiskt byggs. Som ämts fis i dgsläget begräsir i form v verksmheter med skyddsvståd. Det bedöms dock rimligt tt tt det cetrl läget ger bäs täkbr förutsättir för resor med kollektivtrfik, cykel eller till fots. Det gäller särskilt med ke på de plerde åtgärder för tt främj ltertiv till bilresor. Västerås sd rber för ärvrde med e y trfikpl. De kommer tt bli mer strtegisk i si utformig ä de gällde trfikple, som utgör e del v ÖP 54. Plförslgets möjlighet till tt uppfyll mål i de kommde trfikple går ite tt bedöm i uläget. Tillgäglighet och frmkomlighet Huvudsyftet med plförslget är tt byg bort de brriärer som spårområdet och omgivde strukturer iebär för frmkomlighete till och iom plområdet. Tillgäglighete till resecetrum kommer tt förbättrs jämfört med idg, med prioritet för cyklister, gåede och kollektivreseärer. På två ställe öpps det upp för pssge med cykel i är slutig till resecetrum. Förslget iehåller ett utbyggt serviceutbud i slutig till stiosbygde och e mer välkomde gesltig för cyklde och gåede. Det bedöms ku bidr till tt mäiskor väljer tt sök sig till och uppehåll sig i området. Det bedöms medverk till tt gör Stiosområdet till e kutpukt i högre grd ä idg. De förädrde utformige v resecetrum bedöms medför positiv kosekveser för tillgäglighete och frmkomlighete för tågreseärer. E viktig bidrde fktor är stsige på förbättrd ifrstruktur för reseärer i slutig till resecetrum. De förbättrde tillgäglighete för cyklister får äve positiv kosekveser för de som vill psser geom Stiosområdet, t.ex. boede vid Östr Hme eller Lillåudde. De y pssger som föreslås bidrr till tt Figur 6.2. Gågpssge vid Hmg är e v de två befitli pssger uder spårområdet iom Stiosområdet. I plförslget föreslås fler y gåg- och cykelpssger. misk upplevelse v tt spårområdet utgör e brriär som delr sde. Utformige v pssge er mot vttet bedöms ku bidr till tt ky smm Stiosområdet med Mälre. Förädrige v Kugsägs trfikstruktur hr lyserts v Sweco i PM dtert Det ltertiv som hr beskrivits ov, där trfike leds bkom silo, bedöms led till tt trfikflödet på Kugsägs östr del miskr. På gs västr del bedöms trfikflödet däremot ök. Aledige till ökige är bl.. tt trfikflödet i plområdet sprids ut för tt förbättr tillgäglighete till resecetrum. Plförslget iebär tt utrymmet för tt häm och läm tåg- och bussreseärer med bil vid resecetrum kommer tt förädrs. Jämfört med ollltertivet kommer det tt fis midre utrymme på resecetrums västr sid. Plts kommer liksom i ollltertivet äve tt fis vid busstermiles ordvästr del. Störst utrymme kommer tt fis på de södr sid. De som kommer frå sdes orr delr och som evetuellt ite får plts tt s vid resecetrums orr sid, får istället kör vi Hmg och häm på de södr sid. E förutsättig för tt reseärer sk välj tåg istället för bil är tt det upplevs som smidigt tt häm eller läm vid resecetrum. Ifll möjligheter för det ite är god så fis e risk tt m istället väljer tt bile hel väge, istället för tåg e del v sträck. Smmget är det svårt tt bedöm vilke trfikökig som plförslget i sig kommer tt ge upphov till. Förutsättir bedöms vr mycket god för tt plförslget sk bidr till tt främj miljöväli resltertiv. Förbättrd frmkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidr till det. E följd är tt spårområdets 19

20 brriäreffekt mildrs. De positiv kosekveser som uppstår bedöms ite vr begräsde till plområdet i sig. Dels bedöms det ku vspegls i ett kommult perspektiv geom tt fler v västeråsr väljer tt res kollektivt eller med cykel iom sde. Kosekveser bedöms äve ku få regiol betydelse, geom tt förbättr förutsättir för kollektiv resor till destitioer uför kommue. Mot bkgrud v det bedöms plförslget bidr till stor positiv kosekveser vseede trfik och tillgäglighet. Rekommedtioer Äve om tillgäglighete prioriters för cyklister, fotgäre och kollektivtrfikreseärer, så är det viktigt tt tillgodose tt möjligheter för hämtig med bil ite försämrs jämfört med ollltertivet. De förädrde möjligheter för bilister tt å resecetrum behöver kommuicers tydligt med skyltig Buller Nollltertivet bedöms ge måttli etiv kosekveser ur bullersypukt. Det beror på tt trfikbelstige kommer tt ök både på vär och på järväg. Plförslgets kosekveser vseede buller går i det skede br tt bedöm på e mycket översiktlig ivå. Fler utredir kommer tt görs i deljpleskedet. Kosekveser kommer tt styrs v de slutli utformige v trfikstruktur, kvrter och bygder. Det förutsätts tt riktvärde för buller kommer tt följs vid ybygtio v bostäder iom området. Nuläge Plområdet är idg svårt utstt för trfikbuller. Det är på grud v det cetrl läget med ärhet till järväge och ett hårt trfikert vägät. Bullerkrtläggig som P:\2145\ _FÖP_Stiosområdet\000\13_Beräki Figur 6.3. Illustrtio över bullerkrtläggig för vägtrfikbuller iom plområdet. Färgmrkerir motsvrr uppmätt buller 2 meter over mrk, ju mörkre färg desto högre bullerivå. (Sweco Ifrstructure AB) hr geomförts (WSP, 2011) visr tt de område som ligger direkt itill väg och järväg utsätts för bullerivåer över gällde riktvärde (se Figur 6.3.). Observer dock tt krtläggige ite redovisr smmvägt buller frå väg och järväg. E såd krtläggig kommer solikt tt görs iför kommde deljplerig. Söder om järväge fis verksmheter som bidrr med buller. Ltmäes spmålsläggig med Sweco Ifrstructure AB Box Stockholm Projektifo: FÖP Stiosområdet silo och foderpelletstillverkig påverkr geom buller frå fläkr, torkr och trsporter. Verksmhetes itesitet vrierr över året och är som högst uder ugusti till oktober. Då bedrivs verksmhet dyget rut. Verksmhete är mäligspliktig eligt Miljöblke. Trsporter till och frå läggige görs med lstbil. Skyddszoe krig läggige är 200 meter. Färdig Betog AB tillverkr betog och bidrr med buller frå trfik vid trsporter till och frå läggige. Verksmhete är trsportitesiv. Kud: Västerås kommu Beräkigsfll: Nuläge, vägtrfik Leq 2 m ö mrk Värs färg ger idividuell LAeq på 10 m vståd Beräkd v: CRID Dtum: Beräkde ljudivåer i 5 db itervll > 40.0 db(a) > 45.0 db(a) > 50.0 db(a) > 55.0 db(a) > 60.0 db(a) > 65.0 db(a) > 70.0 db(a) > 75.0 db(a) Rod Rilwy Buildig Brrier Groud Absorptio Cotour Lie Buildig Evlutio Clcultio Are Utskrift: , 18:37 r\västerås buller\västerås.c 20

21 Buller förekommer äve frå hmverksmhete, me ite i ågo utsträckig som bedöms berör tillkommde bostäder. Kosekveser vid ollltertivet Till följd v de ökde trfike kommer trfikbullret tt ök vid ollltertivet. Det kommer tt förstärk de problemtik som illustrers i Figur 6.3. I åtgärder görs för tt omfördel trfikflöde. Därför k m tt belstige kommer tt h smm möster som i uläget, dvs. de tor som är hårdst trfikerde kommer tt fortsät tt vr det. Trfikökig kommer också tt omft tågtrfike. Det bedöms smmvägt ge måttli etiv kosekveser ur bullersypukt. Kosekveser vid plförslget Plförslgets kosekveser för bullerivåer går i det skede br tt bedöm på e mycket översiktlig ivå. Fler utredir kommer tt görs i deljpleskedet. Kosekveser kommer tt styrs v de slutli utformige v trfikstruktur, kvrter och bygder. Övergripde k säs tt e sdsbygdsstrtegi som iebär tt sde förtäs i ett red srkt bullerpåverkt område k ge upphov till koflikter som rör bullerstörig. Det kräver utredir, överväde och åtgärder för tt miimer etiv kosekveser för de boede. E lösig är tt tillämp vsteg frå riktvärde och tt tyst sid tillämps. Det iebär tt m k ccepter tt riktvärde för buller (utomhus vid fsd) överskrids. Det gäller så läge det fis e tyst sid där bullerivåer är lägre ä riktvärdet. På de sid loklisers lämplige sovrum och uteplts. Boverket hr gett ut rekommedtioer för är det k fis skäl tt tillämp vsteg. Verket ser tt det k komm i frå i smbd med kompletterig v befitlig bebyggelse i cetrl delr v städer och större tätorter med bebyggelse v sdskrktär, t.ex. ordd kvrtersstruktur och täre bebyggelse vid kutpukter lägs kollektivtrfikstråke (Boverket, 2004). Aledige är tt det k fis dr itresse som är vikti tt häsy till för tt åsdkomm e god sdsutvecklig i lije med uppst miljömål. Förtätig krig kutpukter k exempelvis bidr till tt misk bilberoedet, vilket i si tur får dr positiv miljöeffekter. Tillämpig v vsteg och tyst sid i plförslget stämmer därmed väl överes med Boverkets rekommedtioer. E vsikt med plförslget (och äve ÖP 2026) är tt misk Kugsägs roll som geomfrt. Slutligt förslg till omdirigerig v trfik är ite beslut. Ovsett vilket ltertiv som väljs bedöms det led till tt trfikflödet och dele tug trfik på de östr dele v g miskr. Det kommer tt få som kosekves tt bullerivå lägs de del blir lägre. På sikt syfr också förslget (tillsmms med dr plerigsåtgärder i sde) till tt ök dele kollektivtrfik och cykeltrfik i förhållde till biltrfik. Figur 6.4. Kugsäg är e v de tor som utsätts mest för buller i Stiosområdet. Det är emellertid svårt tt i det läge bedöm hur det påverkr trfikbullret tolt sett. De trfikmodell som väds utgår frå e viss ökig v trfikflöde jämfört med uläget. Järväge bidrr också till buller, och över tide kommer trfikerige v järväge tt ök. Rekommedtioer I de fortst plprocesse behöver smmvägt buller frå väg och järväg bedöms mer i delj. Kosekveser v de förädrde trfikstrukture sk därefter utreds. I det skede förutsätts tt riktvärde k klrs vid y bebyggelse eller tt ödvädi åtgärder vids för tt säkerställ det Risk Nollltertivet skiljer sig ite ämvärt frå uläget och bedöms frå risksypukt medför obetydli kosekveser. Smmget bedöms plförslget medför små etiv kosekveser. Med vseede på vloppsreigsverket bedöms luktstörir ku misks med hjälp v åtgärder som föreslås i luktutredige. I utredige kosters tt det är möjligt tt uppå luktfrihet på ett vståd om 100 meter frå läggige. Avseede risker med trsport v frligt gods på järväg så är plförslgets itetio tt vvägir sk görs mell hållbrhetsfördelr med e stiosär bebyggelse getemot de risker och störir som ett läge itill järväge iebär. Rekommederde skyddsvståd eller skyddsåtgärder sk tillämps och i ett ormlfll bedöms ite risker vr hö. Däremot k extrem hädelser ge svår följder vid stiosär bebyggelse. Solikhete för tt det sk iträff är mycket låg, me behöver ädå beks. På ett vsitt v Kugsäg fis äve risk för påverk vid e översvämigssitutio. 21