Att växa upp med minst en förälder som missbrukar alkohol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att växa upp med minst en förälder som missbrukar alkohol"

Transkript

1 Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen Självständigt arbete i sociologi med inriktning mot socialt arbete, 15 hp C- uppsats, socionomprogrammet, ht 2012 Att växa upp med minst en förälder som missbrukar alkohol En kvalitativ studie om vuxna barns erfarenheter från uppväxten och deras upplevelser av stöd och hjälp. Författare: Sanna Åkervall Oskar Thulin Kontakt: Handledare: Karin Alexanderson

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. Nyckelord: Barn till missbrukare, föräldrars alkoholmissbruk, stöd och hjälp, riskfaktorer, skyddsfaktorer. 2

3 Abstract The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents. Keywords: Children of alcoholic parents, parental substance abuse, risk factors, protective factors, resilience. 3

4 Tack! Vi vill tacka alla fantastiska personer som deltagit i denna studie, utan er hade uppsatsen inte varit möjlig att genomföra! Ert mod och engagemang har motiverat och inspirerat oss under arbetet med uppsatsskrivandet. Än en gång, vårt varmaste tack! Vi vill också framföra ett stort tack till Helén Olsson och Lena Chirico på Regionförbundet Uppsala län, samt de socialarbetare i kommunen som hjälpt oss i sökandet efter intervjupersoner. Slutligen vill vi uttrycka vår tacksamhet till vår handledare Karin Alexanderson, som hjälpt oss mycket under hela uppsatsskrivandet. Du har med stort engagemang och noggrannhet gett oss många värdefulla synpunkter och råd på vägen. Tack Karin! Sanna & Oskar 4

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Uppsatsens disposition Definition av begrepp Tidigare forskning Föräldrars missbruk som en riskfaktor för barn Skyddsfaktorer Missbrukets konsekvenser för barnen Stöd och hjälp Sammanfattning av tidigare forskning och vår studies bidrag Teoretiska utgångspunkter och begrepp Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Risk- & skyddsfaktorer och resilience Metod Val av metod Urval Planering och genomförande av intervjuer Analysmetod Reliabilitet och Validitet Informanterna Etiska överväganden

6 5. Resultat Vuxna barns personliga erfarenheter av föräldrars missbruk Föräldrarnas missbruk, dess karaktär och omfattning Familjerna, deras ekonomi och sociala nätverk Upplevelser av svårigheter relaterat till föräldrarnas missbruk Samspel och relationer i familjen Missbruket som familjehemlighet Livet utanför familjen Stöd & Hjälp Socialtjänsten Skolan Viktiga personer i barnets liv Stödgrupper Stöd & hjälp som informanterna saknade Informanternas tankar om stöd till barn som lever med föräldrar som missbrukar Diskussion Summering av resultatet Övergripande diskussion Metoddiskussion Slutsatser och implikationer för fortsatta studier Referenser Bilagor

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige har fördubblats de senaste 50 åren, vilket medför en ökad andel personer som missbrukar eller är beroende av alkohol (Rydberg, Malmquist & Nordström, u.å.). Idag saknas det svenska studier om hur många barn som lever med en förälder som missbrukar alkohol. Däremot visar den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, att omkring 20 % av alla barn lever i ett hushåll där någon förälder dricker alkohol i en sådan mängd att det utgör en hälsofara, ett så kallat riskbruk. Att växa upp med föräldrar som missbrukar alkohol ökar risken för att barnet ska drabbas av psykisk ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Dessutom är föräldrars missbruk nära sammankopplat med olika former av omsorgssvikt (Hindberg, 2006). Socialtjänsten har ett ansvar att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda levnadsförhållanden enligt 5 kap 1 SoL. I paragrafen framgår också att socialtjänsten i nära samarbete med hemmen ska sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Idag är det dock en mycket liten andel barn till missbrukande föräldrar som får någon form av samhälleligt stöd (Junis, 2012). Det saknas också kunskap om vad barn själva anser om sitt behov av stöd- och hjälpinsatser. Mot bakgrund av detta har Regionförbundet Uppsala län tillsammans med Uppsala universitet under år 2012 sökt projektmedel hos Statens folkhälsoinstitut för att starta ett projekt om barn i missbruksmiljöer, med syfte att utveckla kunskapsbaserade insatser för barn som växer upp med missbrukande föräldrar. Ett av målen är också att få ökade kunskaper om hur barnen och deras föräldrar själva ser på sin situation, deras behov av stöd och hjälp samt hur eventuella insatser borde vara utformande (Ansökan om projektmedel till projektet Barn i missbruksmiljöer, Regionförbundet Uppsala län). Barn i missbrukmiljöer har nyligen beviljats projektmedel och planeras pågå fram till år Vi fick idén till denna uppsats när vi under sommaren 2012 fick höra talas om Regionförbundets projekt. När vi kontaktade dem uttryckte de en önskan om att vi skulle göra en pilotstudie med anknytning till deras projekt. Detta inspirerade oss att undersöka barns erfarenheter av föräldrars missbruk och deras erfarenheter av stöd- och hjälpinsatser. Dock bestämde vi oss i ett tidigt skede för att deltagarna i vår pilotstudie skulle vara vuxna personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar (vuxna barn). 7

8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Frågeställningar 1. Vad säger vuxna barn om sin uppväxt med föräldrar som missbrukar och om hur de hanterade sin situation? 2. Har de fått något stöd och hjälp under uppväxten och vad tänker de om vad barn med liknande erfarenheter behöver för stöd och hjälp? Stöd & hjälp kan innefatta allt från professionellt stöd och hjälp, t.ex. socialarbetare och psykolog, till stöd från vuxna personer, släktingar, vänner etc. Avgränsning Som framgår av syfte och frågeställningar handlar studien om vuxna barns erfarenheter från uppväxten, hur deras uppväxt påverkades av det faktum att de bodde med minst en förälder med missbruksproblem. Föreliggande studie kommer inte att beröra hur de vuxnas liv ser ut idag, utan fokus är istället riktat på deras uppväxt. Med uppväxt menas den tid som de bodde tillsammans med sina föräldrar, alltså innan de flyttade hemifrån. I denna mening är studien retrospektiv, då den blickar tillbaka på det som varit. Men den berör också vad vuxna barn till missbrukare har för tankar om vad barn med liknande uppväxtvillkor idag skulle behöva för stöd och hjälp. Ett grundläggande antagande i studien är att föräldrars missbruk utgör en påfrestande omständighet för barn under deras uppväxt, oavsett vilka konsekvenser och vilken betydelse missbruket får för barnen och deras föräldrar. Detta antagande bygger på den samstämmiga bild som tidigare studier ger av föräldrars missbruk som en riskfaktor för barn (se avsnitt Tidigare forskning, s 10). Eftersom det är erfarenheten av föräldrars missbruk som står i fokus för undersökningen, blir det onekligen lätt så att tyngdpunkten hamnar på det som varit besvärligt och svårt. Positiva minnen och erfarenheter som dessa barn har från sin uppväxt riskerar därför att hamna i skymundan, vilket får ses som en konsekvens av denna studies avgränsning. En ytterligare avgränsning med studien är att den bara inkluderar vuxna barn till föräldrar med alkoholmissbruk. Det kan ha varit så att alkoholmissbruket med tiden har övergått till ett blandmissbruk som även innefattat andra droger. Vuxna barn till föräldrar med ett renodlat narkotikamissbruk har däremot valts bort. 8

9 Att intervjua barn som lever i familjer med pågående missbruk innebär flera etiska överväganden och är därför inte lämpligt inom ramen för ett studentarbete. Intervjuerna kan väcka känslomässiga reaktioner hos barnen och försätta dem i en lojalitetskonflikt gentemot deras föräldrar. Därför gjordes valet i denna studie att intervjua vuxna personer i åldrarna som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Detta bygger på uppfattningen att en relativt ung vuxen fortfarande kan antas ha närhet till sin barndom och därmed har relativt färska minnen och erfarenheter i behåll. Samtidigt har personen hunnit bli självständig och fått en viss distans till sin uppväxt. En vuxen person har förhoppningsvis reflekterat över sin uppväxt och befinner sig heller inte i samma beroendeförhållande till sina föräldrar som när man är barn. 1.3 Uppsatsens disposition Uppsatsen har redan inletts med en kort bakgrund till ämnet. Därefter presenterades studiens syfte, frågeställningar och tillhörande avgränsning. Nedan definieras några relevanta begrepp som är viktiga att förklara för läsaren. Sedan följer en genomgång av tidigare forskning på området samt en redogörelse för de teoretiska perspektiv och begrepp som varit vägledande i uppsatsen. Därefter redovisas de metodologiska val och etiska överväganden som gjorts. Sedan presenteras studiens resultat, som är den mest omfattande delen av uppsatsen. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras studiens resultat i en övergripande diskussion. 1.4 Definition av begrepp Här definieras några begrepp i uppsatsen som kan vara viktiga att klargöra för läsaren. Missbruk - Innebär vanligen en okontrollerad eller överdriven användning av alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter (Missbruk, u.å.). I denna uppsats kommer orden missbruk och alkoholmissbruk att användas omväxlande, men med samma innebörd. När ordet missbruk används syftar det alltså på missbruk av alkohol. Vuxna barn - I denna uppsats definieras vuxna barn som personer över 18 år som har vuxit upp med minst en förälder som har missbrukat alkohol. Begreppet kan uppfattas som lite paradoxalt, då personer över 18 år inte längre är barn. Vi har dock valt att använda begreppet eftersom vi är ute efter deras erfarenheter utifrån att vara barn till missbrukare. Stödgrupp - En verksamhet som arbetar med barn och ungdomar i grupp. Denna insats ges vanligtvis till barn och ungdomar med missbruk, våld eller psykisk sjukdom i familjen. I stödgruppen träffas man ungefär 15 gånger och arbetar med ett antal teman, som t.ex. känslor, missbruk och familjen (Socialstyrelsen, 2009). 9

10 2. Tidigare forskning Här presenteras tidigare forskning som är relevant för den föreliggande studien. Vid sökningar i olika databaser som Google Schoolar, Primo central och JSTOR framkom att det finns många studier om föräldrars alkoholmissbruk och dess konsekvenser för barn. Sökningar på nyckelord som till exempel children of substance abusers, parental substance abuse och children of alcoholic parents resulterade i tusentals träffar. Då det är nära nog en omöjlighet att redogöra för alla dessa här, redovisas ett antal forskningsöversikter, som till exempel Steinhausen (1995) och Socialstyrelsen (2009). Forskningsöversikterna bedöms vara relevanta då de på ett övergripande sätt fångar in, så vitt vi kan bedöma, några av de viktigaste resultat som framkommit av tidigare forskning de senaste decennierna. Det finns däremot inte lika många studier om stöd- och hjälpinsatser för barn till missbrukande föräldrar (jfr Brunnberg, Eriksson & Tinnfält, 2007, Socialstyrelsen, 2009). Eftersom föreliggande studie inte har fokus på någon specifik stöd- eller hjälpinsats, har kvalitativ forskning som enbart handlar om till exempel enskilda stödgruppsverksamheter valts bort. För att få en bild av samhällets aktuella stöd- och hjälpinsatser, presenteras bland annat IOGT-NTOs juniorförbunds rapport (2012) om kommunernas stöd till barn med missbrukande föräldrar. Därutöver refereras till litteratur där professionella socialarbetare och psykologer med beprövad erfarenhet beskriver sina kunskaper utifrån att ha arbetat med barn och föräldrar i familjer med missbruk. Avsnittet kommer att presenteras under rubrikerna, föräldrars missbruk som en riskfaktor för barn, skyddsfaktorer, missbrukets konsekvenser för barnen och stöd och hjälp. I slutet ges en kort sammanfattning av den tidigare forskningen och en motivering till genomförandet av denna studie. 2.1 Föräldrars missbruk som en riskfaktor för barn I flera forskningsöversikter (Steinhausen, 1995, Johnson & Leff, 1999, Lagerberg & Sundelin, 2000, Andershed & Andershed, 2005, Brunnberg, Eriksson & Tinnfält, 2007, Statens folkhälsoinstitut, 2008,) ses alkoholmissbruk hos föräldrar som en riskfaktor för psykisk ohälsa hos barn. Däremot menar Statens folkhälsoinstitut att risken inte behöver bestå i vuxen ålder (2008). En riskfaktor innebär dock inte att alkoholmissbruk orsakar psykisk ohälsa, utan en riskfaktor är snarare en egenskap eller en händelse som ökar risken för ett visst utfall (Andershed & Andershed, 2005). Flera olika studier visar att barn till alkoholmissbrukande föräldrar löper ökad risk att drabbas av emotionella svårigheter, anpassnings- och beteendeproblem, skolproblem, kognitiva svårigheter och eget alkoholmissbruk (Steinhausen, 1995, Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007). Steinhausen poängterar dock att 10

11 långtifrån alla av barnen drabbas och att problemen inte är unika för barn till alkoholister (1995). Värt att nämna är dock det tydliga samband som finns mellan alkoholmissbruk hos kvinnor under graviditeten och fosterskador hos barnet, det fetala alkoholsyndromet FAS (Steinhausen, 1995, Lagerberg & Sundelin, 2000). Föräldrars missbruk samvarierar även med andra riskfaktorer, som till exempel omsorgssvikt, våld i familjen, höga konfliktnivåer och separationer (Steinhausen, 1995, Andershed & Andershed, 2005, Brunnberg et al., 2007). Steinhausen (1995) framhåller i sin forskningsöversikt att barn till alkoholister p.g.a. genetiska och miljömässiga faktorer löper en ökad risk att utveckla eget alkoholmissbruk. Däremot går det inte att påvisa något kausalt samband mellan de särskilda mönster som finns i en familj där föräldrarna missbrukar och utvecklandet av psykiska störningar hos barn. Dock finns det vissa kännetecken hos dessa familjer som ökar risken för ogynnsam utveckling hos barn (ibid.). Steinhausen hänvisar i sin översikt till flera studier som bygger på självrapportering och observation för att bedöma samspel och interaktion i familjer med missbruk. Studierna visar att dessa familjer oftare än andra kännetecknas av höga konfliktnivåer, lägre grad av sammanhållning, försämrad problemlösningsförmåga och ett fientligt kommunikationsmönster. Förälderns återfall i alkoholism, den pågående stress som det innebär att leva med en missbrukande förälder och hur allvarligt missbruket är tycks vara avgörande variabler som påverkar barns utveckling (Steinhausen, 1995). Lagerberg och Sundelin (2000) konstaterar i sin forskningsöversikt att internationell forskning domineras av studier som undersöker effekter av föräldrars alkoholmissbruk på barn. Enligt författarna finns det dock mycket metodologiska brister i denna forskning, och det behövs fler kontrollerade och prospektiva studier, med klara kriterier för alkoholproblem och tydliga definitioner av de störningar barnen riskerar att få (Lagerberg & Sundelin, 2000). I en senare kunskapsöversikt har Brunnberg, Eriksson och Tinnfält (2007) sammanställt vetenskapliga artiklar mellan 1996 och 2006 som handlar om psykisk hälsa och ohälsa hos barn som har minst en förälder som missbrukar alkohol, samt de risker som barnen utsätts för. Författarna menar att barn till alkoholmissbrukande föräldrar kan delas in i tre grupper: de som mår bra, de som befinner sig i gråzonen och de som far illa. Fokus i kunskapsöversikten är på de barn som far illa. Barnen kan beskrivas som endera motståndskraftiga eller som sårbara för att utveckla psykisk ohälsa, och kan därför inte ges någon enhetlig profil. En av studierna visar dock på stora skillnader i barnens hälsa beroende på om den missbrukande föräldern är asocial eller socialt välanpassad (Brunnberg et al., 2007). Att leva i en familj med alkoholmissbruk beskrivs ofta som kaotiskt och oförutsägbart (Brunnberg et al., 2007). Familjen styrs ofta av outtalade regler, som att man inte får tala om missbruket, inte kan lita på någon eller ska känna efter. Livet i en familj med missbruksproblem kan dock se mycket olika ut. Brunnberg m.fl. menar att denna sociala komplexitet sällan har beskrivits eller fokuserats på i tidigare vetenskapliga studier (ibid.). Statens folkhälsoinstitut (FHI) har på uppdrag av regeringen försökt kartlägga andelen barn i Sverige som växer upp i en familj där en eller båda föräldrarna har missbruksproblem och 11

12 analysera dessa barns situation (2008). Kartläggningen visar att det saknas svenska studier om hur många barn som växer upp i hem med alkohol- eller drogberoende föräldrar. Däremot framkommer i den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att uppskattningsvis omkring 20 % av alla barn i Sverige lever med en förälder som konsumerar alkohol i en sådan omfattning att det betraktas som ett riskbruk. Riskbruk innebär att konsumtionen är så omfattande att den utgör en risk för förälderns egen hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Folkhälsoinstitutets rapport bygger även på en sökning efter vetenskapliga studier som syftar till att klarlägga huruvida föräldrars alkoholproblem påverkar barnens hälsa. Inklusionskriterierna för sökningen var prospektiva longitudinella studier/registerstudier som inkluderade barn i familjer med alkoholproblem och familjer utan alkoholproblem som jämförelsegrupp (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Bara sex studier uppfyllde dessa kriterier, vilket bekräftar både Lagerberg och Sundelins (2000) och Johnson och Leffs (1999) bild av att det är ont om studier som undersöker hur föräldrars alkoholmissbruk över tid påverkar barns hälsa och utveckling. I tre av dessa studier påvisas en försämring av barnens hälsa till följd av föräldrars alkoholproblem, medan de tre övriga studierna inte kunde säkerställa några sådana negativa effekter. De studier där inga negativa effekter gick att säkerställa hade en betydligt längre uppföljningsperiod, i genomsnitt 16 år, vilket enligt rapportförfattarna talar för att hälsorisker hos barn som beror på föräldrars alkoholproblem inte behöver bestå i vuxen ålder, med undantag för egna alkoholproblem. Författarna menar vidare att påverkan från andra riskfaktorer utöver missbruket är avgörande och det är viktigt att se till den sammantagna bilden av barns levnadsförhållanden, t ex socioekonomisk status och familjestruktur. En viktig slutsats i rapporten är att det är antalet riskfaktorer sammantaget, snarare än alkoholmissbruket specifikt, som är avgörande för barns psykiska och fysiska hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008) En av de longitudinella studier som FHI lyfter fram är Christoffersens och Soothills (2003) registerstudie av barn födda i Danmark Studien undersöker om föräldrars alkoholmissbruk har påverkat deras barn och den bygger på insamlade data då barnen var i åldrarna år. Den information som analyserats bygger på uppgifter från statliga register och handlar om hälsa, utbildning, familjeseparationer, självmordsförsök m.m. Bara föräldrar vars alkoholmissbruk var så allvarligt att det kommit till myndigheternas kännedom har inkluderats i undersökningen. Resultaten från studien visar att det i dessa familjer bl.a. förekom våld och separationer mera frekvent än i familjer där föräldrarna inte hade alkoholmissbruk (Christoffersen & Soothill, 2003). Även om denna studie bara bygger på de mest extrema fallen av föräldrars alkoholism, och således inte inkluderar något mörkertal, så visar den precis som andra studier (jfr Steinhausen, 1995, Brunnberg et al., 2007) att separationer och våld kan sättas i samband med föräldrars missbruk. Ett återkommande tema i samtliga forskningsöversikter är att barn till alkoholmissbrukande föräldrar beskrivs som en heterogen grupp, som inte kan ges en enhetlig profil (Steinhausen, 1995, Johnson & Leff, 1999, Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007, Statens folkhälsoinstitut, 2008). Många studier som har gjorts innehåller dessutom metodologiska brister och det kan vara svårt att skilja alkoholmissbruk från andra potentiellt skadliga 12

13 inflytanden i familjen, som t ex fattigdom, antisocialitet och separationer (Steinhausen, 1995, Lagerberg & Sundelin, 2000, Statens folkhälsoinstitut, 2008). Trots de många motsägelsefulla resultaten från olika studier om barn till missbrukande föräldrar råder det däremot överväldigande evidens för att barn till alkoholmissbrukare befinner sig i riskzonen för att utveckla psykiska problem (Steinhausen, 1995, Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007). Lagerberg och Sundelin menar att barn till missbrukande föräldrar bör indelas i olika riskgrupper, där t.ex. barn som utsatts för alkohol under fosterstadiet tillhör en grupp, medan barn som endast vuxit upp i en missbrukande miljö tillhör en annan grupp osv.(2000). Att det kan vara skillnad på att ha en eller två föräldrar som missbrukar är något som både Lagerberg, Sundelin och Brunnberg m.fl. lyfter fram (2000, 2007). Barnen kan också påverkas olika beroende på om föräldern med missbruksproblem är asocial eller socialt välanpassad. Eftersom det är flera faktorer som spelar in är det svårt att säga vilket barn som kommer få svårigheter till följd av föräldrarnas missbruk (Brunnberg et al., 2007). Därför bör barn till alkoholmissbrukare definieras utifrån sin unika profil av risk- och skyddsfaktorer (jfr Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007). 2.2 Skyddsfaktorer Flera forskningsöversikter har visat att olika skyddsfaktorer kan motverka risken för psykisk ohälsa hos barn till missbrukande föräldrar (Steinhausen, 1995, Lagerberg & Sundelin, 2000, Andershed & Andershed, 2005, Brunnberg et al., 2007, Socialstyrelsen, 2009). Dessa skyddsfaktorer är dock inte specifika för dessa barn, utan gäller generellt för barn som befinner sig i utsatta livssituationer. Vissa skyddsfaktorer finns inom barnet, exempelvis ett lättsamt temperament, intelligens, god impuls- och känslokontroll, initiativförmåga, nyfikenhet och social kompetens. Skyddsfaktorerna kan också finnas i barnets familj och omgivning, exempelvis en nära relation till en trygg vuxen, god hälsa hos barnets moder, en yttre stödperson såsom en granne eller lärare, hög social status och kontakt med en stöd- eller anhöriggrupp (Lagerberg & Sundelin, 2000, Andershed & Andershed, 2005, Brunnberg et al., 2007, Socialstyrelsen, 2009). Både Steinhausen, Lagerberg och Sundelin menar att det behövs mer kunskap om varför såpass många barn klarar sig bra i livet och inte utvecklar några psykiatriska störningar trots uppväxten med alkoholmissbrukande föräldrar (1995, 2000). 2.3 Missbrukets konsekvenser för barnen Barn till missbrukande föräldrar löper en ökad risk att bli omhändertagna av sociala myndigheter (Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007, Statens folkhälsoinstitut, 2008). Missbruk i hemmiljön är en av de vanligaste orsakerna till att barn omhändertas enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (Lagerberg & Sundelin, 2000, Statens folkhälsoinstitut, 2008). I Socialstyrelsens kunskapsöversikt (2009) framkommer att missbrukets konsekvenser för barnen kan se olika ut. Hur mycket missbruket påverkar förälderns förmåga att tillgodose barnets behov tas upp som en relevant faktor. Vardagen i en familj med missbruk präglas ofta av oförutsägbarhet, oklar rollfördelning och dålig problemlösningsförmåga. Det är även vanligt att barnen själva tar på sig ett vuxenansvar. Hur mycket barnet påverkas av missbruket 13

14 kan bero på hur familjens samspel ser ut, hur indragen den förälder som inte dricker är i missbruket och hur mycket det styr familjens samvaro. Barns reaktioner på missbruket kan ta sig olika uttryck, alltifrån beteendeproblem och kroppsliga symtom, till att barnen inte visar upp några symptom alls utan är välfungerande och högpresterande (Socialstyrelsen, 2009). Professionellt verksamma med erfarenhet av att arbeta med barn till missbrukare framhåller också att barnen kan påverkas på olika sätt (Mortensen, 1995, Bengtsson & Gavelin, 2004). Barnen kan många gånger uppleva konflikter i familjen som värre än själva missbruket och lär sig tidigt att förneka intryck och känslor. Bengtsson och Gavelin anser det vara viktigt att dessa barn får hjälp att sätta ord på sina upplevelser och känslor (Bengtsson & Gavelin, 2004). Både Mortensen, Bengtsson och Gavelin beskriver hur föräldrar genomgår en förändring vid intag av berusningsmedel och blir otillgängliga och självupptagna, vilket barnen kan uppleva som skrämmande (1995, 2004). Mortensen menar att detta hotar barns behov av den förutsägbarhet och stabilitet som de behöver för att känna sig trygga under uppväxten. Barnen kan uppleva att de är ensamma, bli tillbakadragna och försiktiga, eller kontaktsökande och klängiga på andra vuxna. Hur ett barn reagerar kan dock variera (Mortensen, 1995). Mortensen, Bengtsson och Gavelin uttrycker, precis som Socialstyrelsens kunskapsöversikt, att barn ofta tar på sig ett ansvar för den förälder som missbrukar (Mortensen, 1995, Bengtsson & Gavelin, 2004, Socialstyrelsen, 2009). Utifrån sina erfarenheter menar Mortensen, Bengtsson och Gavelin att det är vanligt att barnen är rädda för att någon utomstående ska få reda på att föräldern missbrukar och att de ofta är bra på att dölja familjehemligheten (1995, 2004). Barnen skäms många gånger över sina föräldrar och känner sig annorlunda och mindre värda jämfört med andra barn. Upplevelser av skuld och skam är vanligt förekommande hos dessa barn och de tar många gånger på sig ansvaret för de problem som finns i familjen (Mortensen, 1995, Bengtsson & Gavelin, 2004). 2.4 Stöd och hjälp Förebyggande arbete är betydelsefullt för att kunna hjälpa barn till missbrukande föräldrar, då omgivningen ofta utgör en skyddsfaktor (Lagerberg & Sundelin, 2000, Brunnberg et al., 2007, Socialstyrelsen, 2009). Idag finns en del forskning om barns psykiska och fysiska problem till följd av föräldrars missbruk, men det finns betydligt mindre kunskap och studier om det preventiva arbetet. Den vanligaste insatsen för barn till missbrukande föräldrar är idag olika stödgruppsverksamheter, men det finns få utvärderingar om dess effekter (Brunnberg et al., 2007, Socialstyrelsen, 2009). I IOGT-NTOs juniorförbunds rapport (Junis, 2012) framkommer att hur mycket stöd och hjälp barn till missbrukande föräldrar kan få påverkas av vilken kommun barnen är bosatta i. Juniorförbundet har skickat ut en enkät till samtliga kommuner i Sverige och bland annat frågat hur deras insatser till barn med missbrukande föräldrar kommer att se ut det kommande året (år 2012). Det var 220 kommuner som svarade på enkäten och av dem var det 16 % som angav att deras insatser för dessa barn skulle öka, vilket är en minskning från år 2011 (26 %). 14

15 Däremot är det fler kommuner som år 2012 kommer att bibehålla sina insatser, 82%, jämfört med 72% år I enkätundersökningen framkommer att många kommuner har flera insatser för barn till missbrukande föräldrar i form av individuella samtal från socialtjänsten eller skolkurator, kontakt med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), stödkontakter, samverkan med nykterhetsorganisationer och kyrkan. Insatser som kontaktfamilj och familjeteam är också vanliga insatser för hela familjen. Många kommuner bedriver även stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar. Hur kommunerna når dessa barn kan emellertid se mycket olika ut, vilket framkommer i enkätundersökningen. Det vanligaste svarsalternativet var dock via socialtjänsten och därefter enskilda vuxna som söker stöd. Skolan uppmärksammas också som en vanlig väg att nå barnen (Junis, 2012). Att det idag är få barn till missbrukande föräldrar som nås av kommunernas stödinsatser framkommer i rapporten. Endast cirka 1,6 % av alla barn till missbrukande föräldrar nås av stödgruppsinsatser, i de kommuner där insatsen erbjuds. Därutöver finns det tusentals barn som bor i kommuner där stödgruppsverksamheter inte ens existerar. En del kommuner har utvecklade stödgrupper som många barn går till, medan andra, speciellt mindre kommuner, har svårt att få barn att komma till gruppverksamheterna (ibid.). I Socialstyrelsens kunskapssammanställning (2009) framkommer att det finns svårigheter med att hjälpa barn som lever i missbruksmiljöer. Det är komplicerat att identifiera barn som växer upp i missbruksmiljöer, eftersom dessa barns problem inte är unika, utan förekommer även hos barn i familjer med andra typer av sociala problem. Ytterligare en aspekt är att alkohol är socialt accepterat i den svenska kulturen och används av 90 procent av den vuxna befolkningen. Det kan därför vara problematiskt att göra en bedömning av vad som är ett normalt bruk, ett riskbruk och ett missbruk. Vanligt är att socialtjänsten inte kommer i kontakt med dessa familjer förrän missbruksproblemen eskalerat och blivit stora (Socialstyrelsen, 2009). Flera professionella utsagor vittnar om att barn som växer upp med missbrukande föräldrar ofta har svårt att berätta för andra om sin situation (Hansen, 1995, Mortensen, 1995, Bengtsson & Gavelin, 2004). Att bryta tystnaden kring missbruket och att uppmärksamma det mer i skolan förefaller enligt Hansen (1995) vara relevant för att kunna hjälpa dessa barn. Bengtsson och Gavelin är inne på samma spår, men lyfter dock fram att det är svårt att se något samband mellan symtom hos barnen och föräldrars missbruk. Att utgå från varje enskilt barn och fokusera på dess individuella behov anses vara nödvändigt för att kunna ge hjälp och stöd åt barn till missbrukande föräldrar (Bengtsson & Gavelin, 2004). 2.5 Sammanfattning av tidigare forskning och vår studies bidrag Den tidigare forskningen som redogjorts för återkommer till att alkoholmissbruk hos föräldrar är en riskfaktor för psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Föräldrars missbruk samvarierar ofta med en rad andra problem och det kan därför vara svårt att urskilja missbruket som en isolerad riskfaktor för barns ohälsa. Det går heller inte att förutse hur missbruket påverkar varje enskilt barn, då det beror på en kombination av risk- och skyddsfaktorer. Barns reaktioner på föräldrars missbruk kan ta sig många olika uttryck men något återkommande är 15

16 att dessa barn ofta tar på sig ett vuxenansvar i familjen. Eftersom missbruk är förknippat med skuld och skam är det svårt för barn att berätta för utomstående om sin familjesituation. Den kunskap som genererats från tidigare forskning om barn i missbruksfamiljer anser vi vara något motsägelsefull. Å ena sidan betraktas barn till missbrukande föräldrar som en heterogen grupp, som inte kan ges någon enhetlig profil. Å andra sidan strävas efter att kunna beskriva vissa vanliga symtom och problem hos dessa barn, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera och hjälpa dem. Att påstå att barn till missbrukare är på ett visst sätt eller har vissa egenskaper menar Bengtsson & Gavelin dessutom är olämpligt, då dessa barn oftare än andra barn har svårt att lita på sig själva och lätt bli offer för beteenden och egenskaper som tillskrivs dem (Bengtsson & Gavelin, 2004). Det är svårt att identifiera alla barn som växer upp med missbrukande föräldrar, vilket försvårar möjligheten för samhället att nå ut med stöd och hjälp. Idag är det vanligaste sättet att komma i kontakt med barnen via socialtjänsten. Vid detta skede har föräldrarnas missbruksproblem ofta pågått under en längre tid och barnen kan ha varit i behov av stöd och hjälp långt tidigare. Det saknas också kunskaper och evidens om vilka insatser som bäst hjälper dessa barn. Den vanligaste insatsen idag är stödgruppsverksamheter, vilket dock bara når en bråkdel av alla barn som växer upp med missbruk i familjen. Motivet till vår studie grundar sig på den ovisshet som finns kring vilket stöd och hjälp barn till missbrukande föräldrar kan behöva under uppväxten. Ett sätt att få mera kunskap om detta är att tala med vuxna barn som har denna erfarenhet, men som hunnit få distans och därmed perspektiv på sin uppväxt och därför kan antas ha värdefulla tankar och synpunkter att bidra med. 3. Teoretiska utgångspunkter och begrepp I detta avsnitt redogörs för de teoretiska perspektiv och begrepp som varit vägledande vid uppsatsens datainsamling, resultatredovisning och diskussion. 3.1 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell För att förstå villkoren för individens utveckling belyser Bronfenbrenner vikten av att utforska de olika system och miljöer som individen ingår i. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell utgår från en lära om det ömsesidiga samspel som äger rum mellan barnet i dess pågående utveckling och de föränderliga miljöer som barnet lever i. Processen är en form av pågående utveckling under hela livet, som formas av relationer inom individens närmiljöer och större sociala sammanhang (Bronfenbrenner, 1977, Lagerberg & Sundelin, 2000). Hindberg tar upp att Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är användbar för att förstå hur ett barn påverkas av det sammanhang som det befinner sig i, både socialt, ekonomiskt och kulturellt (Hindberg, 2006). 16

17 Bronfenbrenner menar att barnet under sin utveckling omges av fyra olika strukturer, som hänger ihop och inbördes påverkar varandra (1977). Dessa är: Mikrosystemet - den omedelbara omgivning som individen ingår i och de ömsesidiga relationer som finns där. Barnets olika närmiljöer, som familjen, kamratkretsen och skolan. Mesosystemet det system som förbinder de olika mikrosystem där individen ingår. Eller närmare förklarat, samspelet som uppstår mellan barnets familj, skola och kamratkrets. Exosystemet olika strukturer av större slag, som individen inte direkt är en del av, men som påverkar mikrosystemen, t ex arbetsmarknaden, hälso- och sjukvården, sociala myndigheter m.m. Makrosystemet de övergripande institutionella mönster som finns i den kultur och det samhälle där individen lever. Kan vara politiska system, lagstiftning, ideologier och synsätt som får konkret betydelse på mikro- meso- och exonivå. Denna studie kommer att fokusera på de två system som barnet direkt kommer i kontakt med i sitt dagliga liv, nämligen mikrosystemet och mesosystemet. Därför ges här en närmare beskrivning av mikro- och mesosystemets beståndsdelar och hur interaktionen i dessa kan kopplas till barnets utveckling och samspel med omgivningen. Mikrosystemets beståndsdelar Centralt är den ömsesidiga påverkansprocess som hela tiden sker mellan olika individer inom mikrosystemet (Bronfenbrenner, 1977). Inom den utvecklingsekologiska modellen är det viktigt att inte bara se till samspelet mellan två individer (dyader) utan att se till det större sociala sammanhang inom vilket flera personer sinsemellan påverkar varandra. Bronfenbrenner tar som exempel en studie som gick ut på att studera hur maka-make relationen påverkar mor-spädbarnsrelationen i en amningssituation. Resultatet av studien visade att när fadern var närvarande och stöttade modern så blev hon effektivare på att amma barnet. Detta beskriver hur tre-person system (triader) inom familjen får avgörande betydelse för barnets utveckling och hur viktigt det är att se flera relationers ömsesidiga påverkan (ibid.). Mesosystemets beståndsdelar Mesosystemet förklarar varför en händelse eller förändring i ett mikrosystem kan påverka barnets beteende och utveckling i ett annat mikrosystem. Bronfenbrenner tar som exempel hur föräldrarnas skilsmässa kan förändra ett barns beteende i skolan. Händelser och förändringar som inträffar i ett system, påverkar indirekt samspelet och dynamiken i ett annat system (Bronfenbrenner, 1977). Vi anser att denna teoretiska modell är relevant för vår undersökning av vuxna barns erfarenheter av missbruk i familjen och deras upplevelse av stöd och hjälp. Som framgår av den tidigare forskningen hänger missbruk ofta ihop med flera andra problem som exempelvis 17

18 psykisk ohälsa och konflikter i familjen. För att förstå situationen i en familj där någon förälder missbrukar krävs att se missbruket i ett större sammanhang. Föräldrars missbruk påverkar inte bara barnen, utan hela familjen och till viss del även omgivningen utanför. Att ha en förälder som missbrukar får inte bara direkta konsekvenser för barnet då föräldern är berusad, utan påverkar även indirekt samspelet i familjen, hur relationer utvecklas och vilka förväntningar som finns mellan barn och vuxna. 3.2 Risk- & skyddsfaktorer och resilience Risk- och skyddsfaktorer är begrepp som anses vara relevanta i denna studie utifrån vad som framkommit i avsnittet om tidigare forskning. Många barn som växer upp med missbrukande föräldrar klarar sig bra i livet trots att de vuxit upp under svåra omständigheter. I Sverige har dessa barn ibland kallats för maskrosbarn, vilket härstammar från det engelska begreppet resilience (Lagerberg & Sundelin, 2000, Andershed & Andershed, 2005). Resilience innebär förmåga att komma igen hos individer som har exponerats för risker och motgångar i livet. Begreppet resilience är nära sammankopplat med skyddsfaktorer (ibid.). Flera forskningsöversikter (t ex Lagerberg & Sundelin, 2000, Andershed & Andershed, 2005) hänvisar till Michael Rutters studier och vetenskapliga artiklar om resilience, risk- och skyddsfaktorer (1985). Rutter var den första brittiska professorn inom barnpsykiatri och menar att skyddsfaktorer inte ska förväxlas med positiva upplevelser, utan även obehagliga och svåra erfarenheter kan stärka individen (Rutter, 1985). Skyddsfaktorer behöver heller inte bestå av erfarenheter, utan i vissa sammanhang kan det exempelvis vara en skyddsfaktor att vara tjej istället för kille. En trygg relation med en av föräldrarna kan väsentligen lindra en otrygg relation med den andra föräldern. Rutter framhåller två skyddsfaktorer som är av särskilt stor betydelse för att individer ska utveckla resilience; en nära och trygg relation med en annan människa samt positiva erfarenheter av prestation och framgång inom ett område i livet. Rutters slutsatser går ut på att resilience inte handlar om att undvika stress, utan om att hantera stress och påfrestningar på ett sätt som gör att individens självförtroende och sociala kompetens ökar (ibid.). Utifrån den tidigare forskning som genererats på området står det klart att barn som växer upp med föräldrar som missbrukar påverkas olika. Detta kan härledas till barnet, omgivningen och den unika kombinationen av risk- och skyddsfaktorer som finns i barnets liv. Att ha en missbrukande förälder kan i sig vara en riskfaktor, men det är snarare det totala antalet riskoch skyddsfaktorer som avgör utvecklingen för den enskilda individen (jfr problemanhopning i Lagerberg & Sundelin, 2000, s. 218). Mot bakgrund av detta avser vi att parallellt med den teoretiska utgångspunkten använda dessa begrepp när vi undersöker och analyserar vuxna barns personliga erfarenheter av att växa upp med föräldrar som missbrukar. 18

19 4. Metod I detta avsnitt behandlas uppsatsens metodval. Inledningsvis motiveras valet av metod och därefter redogörs för studiens urval, planering och genomförande. Slutligen diskuteras några etiska överväganden som har gjorts. 4.1 Val av metod I uppsatsen undersöks vuxna barns personliga erfarenheter av att växa upp med föräldrar som missbrukar och deras syn på stöd och hjälp. Vi har valt en kvalitativ metod, då vi strävar efter en mera djupgående kunskap och förståelse om en speciell livserfarenhet. Trost menar att en kvalitativ studie är lämplig då man försöker förstå människor, hitta mönster i deras sätt att reagera och resonera (2010). Sju kvalitativa intervjuer med vuxna barn till missbrukare har genomförts. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket innebär att de utgår från i förväg formulerade frågor, men med möjlighet att följa upp de svar som intervjupersonerna ger med följdfrågor. På så vis ges ett utrymme för en fråga -svar dialog (Aspers, 2011). I en intervjuguide (bilaga 1) är intervjufrågorna tydligt formulerade utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Frågorna är även utformade utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter, samt vad tidigare forskning säger om att växa upp med missbrukande föräldrar. Några av frågorna i intervjuguiden är däremot mer av karaktären inledande och avslutande frågor, exempelvis var informanterna växte upp någonstans och om de idag har utvecklat några personliga styrkor. Dessa frågor ligger inte inom ramen för studiens syfte och frågeställningar, men bedömdes ändå viktiga att ha med i intervjuerna för att etablera kontakt och få ett positivt samtalsklimat. 4.2 Urval I de flesta empiriska studier brukar man tala om en population, som utgår från att verkligheten går att beskriva utifrån ett antal objektivt definierade egenskaper (Aspers, 2011, s. 94). I denna undersökning utgörs populationen av alla personer över 18 år, som har vuxit upp med en eller två föräldrar som har missbrukat alkohol. Trots att denna grupp beräknas vara ganska stor i samhället (jfr Statens folkhälsoinstitut, 2008), har det ändå varit svårt att få tag på informanter till denna undersökning. Vi har kontaktat flertalet verksamheter och frivilligorganisationer som arbetar med missbruksfrågor och anhörigperspektiv, exempelvis Länkarna, IOGT-NTO och Maskrosbarn, men dessa har inte haft möjlighet att förmedla kontakt med frivilliga intervjupersoner. Vi har även besökt ett öppet möte hos Al-anon, en stödgrupp för anhöriga till alkoholister. Detta resulterade heller inte i någon rekrytering av intervjupersoner. Däremot fick vi genom kontakt med Regionförbundet Uppsala län tips på socialarbetare som i sin tur hjälpte oss att rekrytera ett par informanter. Även vårt personliga kontaktnät togs i anspråk i sökandet och annonser sattes upp i offentliga miljöer, vilket slutligen gav resultat. Till följd av detta och den begränsade tidsramen för genomförandet inkluderades sju personer i undersökningen. 19

20 Vid urvalet av intervjupersoner genomfördes därför en kombination av ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval. Snöbollsurval innebär att forskaren tar hjälp av fältet för att få tag på intervjupersoner till sin studie, och utifrån dessa personer kan få tips på ytterligare informanter till studien. Snöbollsurval används ofta då forskaren eftersöker grupper och individer som kan vara svåra att få tag på och identifiera (Aspers, 2011, s. 95 ff.). Bekvämlighetsurval innebär att forskaren i sin studie använder sig av personer som finns tillgängliga i dennes närhet som informanter (Bryman, 2002, s. 114 ff). Aspers menar att en nackdel med snöbollsurval är att forskaren endast kommer i kontakt med ett begränsat nätverk, men utifrån sitt syfte är intresserad av en hel domän (Aspers, 2011, s. 95 ff.). Detta är något som kan anses vara en begränsning i denna studie, då några av informanterna har varit i kontakt med socialarbetare och verksamheter inom samma kommun. Vi har reflekterat över att detta kan ha påverkat intervjupersonernas upplevelser av exempelvis stöd och hjälp, då några av dem har haft kontakt med samma stödgruppsverksamhet. 4.3 Planering och genomförande av intervjuer Initialt togs en första telefonkontakt med alla informanter som visat intresse för att delta i studien. De fick då muntligen information om syftet med undersökningen, hur genomförandet av intervjuerna var planerat samt deras rättigheter vid en eventuell medverkan. Denna information förmedlades även i ett skriftligt informationsbrev som skickades per e-post till informanterna (bilaga 2). För att säkerställa att de valda frågorna i intervjuguiden var förståeliga och möjliga att svara på, genomfördes en pilotintervju med en professionell socialarbetare som har egna erfarenheter av att växa upp med en missbrukande förälder. Förutom att testa frågorna ville vi även få en uppfattning om huruvida intervjuguiden höll den avsedda tiden för intervjun. Då intervjun berör vissa frågor som kan vara av känslig karaktär var det också en fördel att göra en testintervju med en erfaren person innan frågorna ställdes till informanterna på fältet. Efter pilotintervjun justerades några av formuleringarna i intervjuguiden och två frågor togs bort som inte bedömdes vara relevanta. Intervjuerna med de sju informanterna ägde rum i november månad 2012, och varje intervju tog mellan min. Platsen för intervjuerna bestämdes i samråd med informanterna och genomfördes på ett ställe där de kände sig bekväma. Efter att godkännande inhämtats från intervjupersonerna närvarade båda uppsatsförfattarna under själva intervjun. Även om det finns en viss risk för att intervjupersonen upplever sig vara i underläge då det är två som intervjuar, menar Trost att det också finns fördelar med detta (Trost, 2010, s. 67). Att vara två intervjuare kan vara en fördel för intervjupersonen innan förtroende har byggts upp och om ämnet för intervjun är av känslig karaktär (ibid., 67). Att vi var tre personer i rummet under intervjun gjorde det möjligt att skifta fokus mellan den som pratade, den som lyssnade och den som ställde frågor. På så vi skapades alternativ för intervjupersonen att välja vem av forskarna som den vände sig till vid svarandet på frågor. Vi såg det som en fördel att vara två 20

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se Aktuell svensk forskning Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Uppföljning av barn 0-15 år 1990

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kunskapssökning Maria Andersson, M6 Dalslands folkhögskola hösten 96

Kunskapssökning Maria Andersson, M6 Dalslands folkhögskola hösten 96 Kunskapssökning Maria Andersson, M6 Dalslands folkhögskola hösten 96 Innehållsförteckning Inledning...2 Forskning...3 Barnens situation...3 Barns reaktioner på föräldrarnas missbruk...4 Föräldrar som förändras...5

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 2 innehåll 1. barn till missbrukare 2. i skuggan av flaskan 3. Medlemsföretag 4. synlighet 5. kunskap 6. personlighet 7. pixxi.se 8. Verktygslådan

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer