Tillgänglighetsatlas över Västra Götaland

Transkript

1 ibiz reklambyrå Tillgänglighetsatlas Tillgänglighetsatlas över Västra Götaland över Västra Götaland Regionutvecklingssekretariatet, Box 1091, Fler exemplar kan laddas ned på Tryckta rapporter kan beställas av Västra Götalandsregionen, Adress & DistributionsCentrum. E-post:

2 INNEHÅLL FÖRORD OM TILLGÄNGLIGHET...6 SÅ HÄR GJORDE VI...8 GEOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Tätorter och infrastruktur...10 Befolkning och arbetstillfällen...12 INFASTRUKTUR X2000-stationer...14 Regionaltågstationer...16 Pendelparkeringar...18 Tillgänglighet till större vägar...20 Landvetter flygplats...22 VÅRD OCH SKOLA Akutmottagningar...24 Vårdcentraler...26 Universitet och högskolor...28 Universitetsstaden...30 Gymnasieskolor...32 KULTUR Världskulturmuseet...34 Nordiska akvarellmuseet...36 ARBETSMARKNAD Tillgänglighet till arbetstilfällen...38 Tillgänglighet till befolkning...42 Tillgänglighet till högutbildad arbetskraft...46 DELREGIONAL TILLGÄNGLIGHET Kommunhuvudorter...50 Delregionala huvudorter...52 Simulering av motorväg Simulering av Götalandsbanan...58 Södra Norges inverkan på tillgång till arbetstillfällen...60 Trängseleffekternas påverkan på tillgänglighet till arbetstillfällen.62 3

3 4

4 FÖRORD I denna atlas illustreras möjligheterna att ta sig med bil eller kollektivtrafik till olika platser i Västra Götaland med omnejd. Utgångspunkten är utvecklingen av ett datorbaserat analysverktyg för att mäta restider mellan samtliga 500-metersrutor i hela Västra Götaland. Detta gör det möjligt att jämföra tidsåtgången för samma resa med bil och kollektivtrafik. Dessutom finns möjligheten att studera resmöjligheter för utvalda delar av befolkningen, baserat på t.ex. utbildningsnivå, ålder eller kön. Tillsammans ger detta en unik möjlighet att analysera tillgängligheten i Västra Götaland. Kunskapsunderlaget kan användas av politiker och planerare inför beslut kring en rad frågor. Det kan handla om utvecklingen av transportsystemet, lokaliseringen av olika verksamheter eller om att bedöma upptagningsområdet för skolor och sjukhus bara för att nämna några användningsområden. Även för näringslivet och en intresserad allmänhet skapas ett underlag för diskussion och ökad förståelse kring Västra Götalands mycket skiftande tillgänglighetsgeografi. Arbetet har genomförts av Anders Larsson (projektledare), Erik Ellder, Ulf Ernstson och Urban Fransson från Centrum för Regional Analys (CRA) Handelshögskolan vid s universitet, i samarbete med Christian Bergman och Mats Granér från Västra Götalandsregionen och Martin Elofsson från Västtrafik. Vi vill rikta ett tack till Region Skåne som bidragit med värdefulla erfarenheter från sitt arbete med utvecklingen av ett motsvarande analysverktyg. Trevlig läsning! Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör 5

5 OM TILLGÄNGLIGHET Vid en första anblick kan begreppet tillgänglighet verka enkelt och tydligt. Vi använder ordet i våra dagliga liv i olika sammanhang, till exempel om funktionshindrades tillgänglighet till offentliga lokaler eller kanske hur otillgängligt vårt hotell låg på semestern. När man vill använda tillgänglighet i ett mer analytiskt sammanhang kan detta dock utgöra ett problem. Den vardagliga användningen gör att det finns många olika individuella uppfattningar om vad begreppet egentligen innebär. Detta uppslag syftar därför till att ge en introduktion till det mångfacetterade begreppet tillgänglighet. Tillsammans med metodavsnittet är det grundläggande för tolkningen av kartorna i denna atlas. Först några ord om skillnaden mellan tillgänglighet och mobilitet. Vi lever i en tid där utbudet av resemöjligheter är mycket stort. Historiskt har vi använt ungefär lika mycket av vår tid till att förflytta oss, skillnaden är att vi idag reser allt längre på samma tid. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att allt fler människor kan resa allt längre. Detta betyder att vi generellt har blivit mer rörliga, det vill säga vår mobilitet har ökat. Tillgänglighet däremot handlar om hur utbud och efterfrågan är lokaliserade i förhållande till varandra. Till exempel hur arbetsplatser och bostäder, eller sjukhus och patienter är belägna nära eller långt ifrån varandra. Tillgänglighet och mobilitet hänger ihop, men det är inte självklart att tillgängligheten blir bättre för att vi är mer mobila. Vissa platser utan väg i vår närhet förblir lika otillgängliga oavsett om vi äger fyra bilar eller veckopendlar med flyg till Barcelona. Tillgänglighet är således en fråga om relationen mellan startpunkt och målpunkt. Kartorna i denna atlas redovisar tillgänglighet i form av restider från en startpunkt till en eller flera målpunkter för resor med bil respektive med kollektivtrafik. Det inkluderar en konkret geografisk dimension då all tillgänglighet ses som möjligheten att nå existerande platser i Västra Götaland. Detta mått kan sedan användas för att diskutera mer kvalitativa aspekter, det vill säga frågor som tillgänglighet till vad, för vem, och till vilken ekonomisk eller miljömässig kostnad? Detta är mycket viktiga frågor, inte minst för planerare och politiker. Eftersom denna atlas är tänkt att fungera som ett underlag för att bättre förstå förutsättningarna för länets medborgare har vi valt att i huvudsak använda oss av det tydliga och enkla absoluta måttet restid. Dock gör vi försök i ett antal kartor att vidga tillgänglighetsfrågan, bland annat kring problem som rör arbetsmarknader och kompetensförsörjning i olika delar av Västra Götaland. Förhoppningsvis kan kartorna fungera som ett underlag till en initierad diskussion kring tillgänglighet som utmanar invanda uppfattningar om hur Västra Götalands geografi ser ut. Även om tillgänglighet i denna atlas definieras utifrån relationen mellan start och målpunkter är det viktigt att inte glömma frågor kring hur transporter organiseras i samhället. Politiska beslut kring exempelvis infrastrukturinvesteringar eller kollektivtrafikens finansiering påverkar indirekt tidtabeller och restider och därmed medborgarnas tillgänglighet på olika platser i länet. 6

6 Hittills har tillgänglighet diskuterats utifrån individens möjlighet att nå målpunkter. Om vi vänder på logiken och mäter hur många arbetstillfällen man når utifrån en punkt inom en viss restid är även detta ett mått på tillgänglighet, men nu i form av influensfält eller omland. I ett antal kartor laborerar vi med detta och får svar på i vilka delar av Västra Götaland som man når flest antal personer eller arbetstillfällen. Detta ger viktig kunskap när man skall planera för framtida lokalisering av företag eller offentlig service, såväl som för att förstå förutsättningarna för arbetsmarknader och pendling. I ett politiskt perspektiv är medborgarnas goda tillgänglighet till service och välfärd exempel på grundläggande mål för samhällsplanering och infrastrukturutveckling. Dessutom har regeringen identifierat ökade möjligheter till arbetspendling och geografisk utökning av funktionella arbetsmarknader, ofta benämnt regionförstoring, som viktigt för regional ekonomisk utveckling och konkurrenskraft. Att på bästa sätt kunna utnyttja denna regionförstoringsprocess bygger till stor del på kunskap kring regional tillgänglighet och arbetsmarknad. Denna utveckling sker samtidigt som den regionala nivån i Sverige har blivit en allt viktigare aktör. Västra Götalandsregionen har idag ansvar för regionutveckling, vilket bland annat omfattar näringslivs- och infrastrukturfrågor. Politiska beslut och investeringar i dessa fält får långsiktiga effekter och kräver bästa möjliga planeringsunderlag. För att bättre förstå tillgänglighet och de förutsättningar som är specifika för Västra Götaland mäter vi i denna atlas tillgänglighet med en geografisk upplösning som tidigare inte varit möjlig. Genom att dela in hela länet i ett 500x500 meters rutnät kan vi visualisera och analysera restider och målpunkter utan att vara bundna till administrativa indelningar såsom kommuner. Dessutom kan vi direkt jämföra restider för bil och kollektivtrafik till samma målpunkter. Detta tillsammans med den höga geografiska upplösningen är de två viktigaste fördelarna med denna metod jämfört med de som hittills har använts. Efter denna korta introduktion till begreppet tillgänglighet kommer i nästa kapitel en översikt över de mer konkreta metodrelaterade delarna av projektet. 7

7 SÅ HÄR GJORDE VI Grunden i tillgänglighetsberäkningarna urgörs av restider med antingen bil eller kollektivtrafik mellan rutor med 500 meters sidor. Rutnätet sträcker sig över hela Västra Götaland med ett visst omland och består av rutor, varav innefattar land. Verktyget beräknar den snabbaste vägen mellan önskade start- och målrutor. Till rutorna finns dessutom kopplat Statistiska centralbyråns (SCB) befolknings- och arbetsmarknadsstatistik från år 2008 vilket möjliggör ytterligare analys. Vi vet exempelvis hur många personer som bor och arbetar inom varje 500-metersruta. Följande exempel illustrerar modellens funktion. Vi är intresserade av hur lång tid det tar att resa till en akutmottagning från olika delar av länet. Vi använder de rutor som inkluderar landyta som startrutor medan de rutor som innehåller en akutmottagning används som målrutor. Verktyget söker ut den snabbaste vägen från varje startruta till närmsta ruta som innehåller en akutmottagning. Resultatet blir en karta med uppgifter om restid för varje ruta till närmsta akutmottagning. Detta ger oss exempelvis information om i vilka geografiska områden invånarna har långa restider till en akutmottagning. Genom statistiken från SCB kan vi sedan analysera hur många boende som inte når en akutmottagning inom en viss tid. Kartorna nedan är baserade på en tillgänglighetsberäkning med kollektivtrafik till akutmottagningar. Inzoomningen till höger över Tjörn visar hur rutorna används för att visualisera statistik med hög geografisk upplösning, i det här fallet olika intervaller av restider till närmaste akutmottagning. Observera hur vägarnas (de svarta linjerna) och hållplatsernas (de gröna prickarna) lokalisering påverkar resultatet av beräkningarna. 8

8 Metoden för att beräkna restiderna skiljer sig åt mellan bil- och kollektivtrafik. Restidsberäkningarna för biltrafik baseras på Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), medan restiderna i kollektivtrafiken beräknas utifrån ett uttag ur Västtrafiks restidsdatabas. NVDB innehåller samlade digitala uppgifter för alla svenska vägar såsom skyltad hastighet och enkelriktningar. Uttaget ur NVDB är gjort under hösten Kollektivtrafikresorna är begränsade till de som når sin målpunkt mellan klockan och den 20 september Uttaget består av restider mellan samtliga hållplatser som används under det aktuella tidsfönstret. Dessa restider är desamma som man finner i Västtrafiks tidtabeller. Metodens princip är att varje ruta först kopplas till den närmst belägna vägen. Kopplingen är gjord genom att skapa en fiktiv rak väg mellan rutans mittpunkt och närmaste väg (se de röda linjerna på kartan). Restiden på den fiktiva vägen uppskattas beroende av markunderlaget samt avståndet. För biltrafik söker verktyget sedan snabbaste vägen genom vägnätet till önskad målruta. Restiderna i vägnätet är beräknat efter respektive vägsträckas skyltade hastighet och längd. För kollektivtrafiken är principen för beräkningarna mer invecklad än för biltrafik. Beräkningarna sker från startrutan till dess närmsta hållplats. Västtrafiks restidsdata används sedan för att beräkna kortaste restiden från start-hållplatsen till de närmaste hållplatserna i förhållande till målrutan. Slutligen går beräkningarna från mål-hållplatserna till målrutan. Tiden det tar att komma till och från hållplatserna har vi beräknat efter respektive vägsträckas längd samt en uppskattad medelhastighet för cyklister och fotgängare. Vi vill uppmärksamma läsaren på verktygets och därmed kartornas begränsningar. Den här typen av beräkningar samt visualisering av resultatet i kartor är alltid en förenkling av verkligheten. Syftet med verktyget är att analysera tillgängligheten över, i sammanhanget, stora geografiska områden. Kartorna ger en mycket bra bild av den regionala tillgänglighetsgeografin, dock varierar tillförlitligheten om vi undersöker enskilda rutor. Modellens resultat bör användas för analyser på regional nivå. I utvecklingen av tillgänglighetsverktyget har vi varit tvugna att göra avvägningar mellan precision och effektivitet. Detta gäller främst med hänsyn till den stora datakapacitet som krävs för att genomföra analyserna. För Västra Götaland består restidsinformationen mellan samtliga hållplatser av drygt 80 miljoner reserelationer och vägnätet innefattar olika länkar. Den geografiska avgränsningen till Västra Götaland innebär även att det i gränsområdena förekommer osäkerheter. Området för analys sträcker sig visserligen en bit utanför gränserna, dock med varierande kvalitet. I stora delar av Hallands län är informationen komplett, medan det saknas data om förhållanden i Norge. Ett exempel på felkälla som inte ryms inom ramen för denna atlas är de trängseleffekter som uppstår i biltrafiken kring under tidsfönstret. Detta innebär att beräkningen av restider efter skyltad hastighet överskattar bilens tillgänglighetspotential. I atlasens avslutande del diskuteras och visualiseras dessa problem. 9

9 GEOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR TÄTORTER OCH INFRASTRUKTUR Som framgår tydligt av diagrammet nedan präglas Västra Götalands tätortsstruktur av s storleksmässiga dominans. Bara inom s tätort, vilket utgörs av det stora orange området på den övre kartan, bor drygt personer vilket motsvarar en tredjedel av regionens befolkning. Näst största tätorten är med knappt invånare i tätorten. Den hierarki av orter som återfinns på nationell nivå med en halvering av befolkningen från Stockholm via och Malmö till Uppsala återfinns inte på regional nivå i Västra Götaland. De flesta tätorterna är lokaliserade runt sregionen och utefter kusten, samt med en viss koncentration i Sjuhärad. I övrigt framträder kommunhuvudorterna tydligt, ofta som den enda stora tätorten i kommunen. Detta är tydligt i exempelvis, Hjo och. Det framgår av den översta kartan att det i regel är de perifera kommunerna som har tätorter under invånare som centralort. I Dalsland framträder detta mönster tydligt. Den ojämna fördelningen av befolkningen är viktig att ha med sig när man tolkar tillgänglighetskartorna i denna atlas. Både kollektivtrafik och infrastruktur är en service till medborgarna och därmed kan man ur ett effektivitetsperspektiv förvänta sig ett större utbud och fler vägar i de områden med störst befolkning och flest stora tätorter. Detta står i många fall i kontrast till en politisk vilja att stödja perifera delar så att hela länet kan leva. Kartan nederst till höger visar hur infrastrukturen liksom tätortsstrukturen domineras av sområdet. Här möts länets samtliga Europavägar och de flesta av järnvägslinjerna. Dessutom finns här Nordens största hamn samt de två största flygplatserna. Detta kan antas vara ett rimligt mönster om man ser infrastrukturen som en funktion av befolkningens utbredning och behovet av förflyttning. Tillgänglighetens fundament är tillgång till infrastruktur. Nästa steg blir kvaliteten där vi kan se att det finns motorväg i nord-sydlig riktning nästan hela vägen genom länet, men i övrigt avtar motorvägstätheten med avståndet från. sinfrastruktur och tågstationer täcker ett förhållandevis stort område, inklusive mer perifera delar. Dock är även här kvalitativa aspekter såsom turtäthet mycket betydelsefulla. Tåget uppvisar en tydlig nod-struktur där orter med regionaltågstationer har bra tillgänglighet till andra orter med stationer, medan områdena däremellan har betydligt sämre möjligheter även om tåget susar förbi utanför dörren. ( ) Antal invånare i regionens 20 största tätorter Antal invånare Tätort 10

10 ! Hållplatser N o r g e Dals-Ed Ed Bengtsfors Bengtsfors Billingsfors Dals Långed Kristinehamn Karlskoga TÄTORTER OCH KOMMUNER Björneborg Karlskoga Degerfors Säffle VÄSTRA GÖTALAND Gullspång Laxå Gullspång Hova Tanumshede Grebbestad Tanum Färgelanda Töreboda Munkedal Färgelanda Brålanda Götene Karlsborg Götene Munkedal Karlsborg Hunnebostrand Källby Vinninga Stöpen Mölltorp Brastad Sotenäs Kungshamn Smögen Herrestad Axvall Lysekil Vargön Grästorp Grästorp Skultorp Lysekil Henån Kvänum Hjo Vara Stenstorp Ljungskile Ellös Sjuntorp Essunga Vara Hjo Ödeshög Svanesund Nossebro Lilla Edet Orust Sollebrunn Floby Myggenäs Lilla Edet Höviksnäs Herrljunga Lödöse Stora Höga Skärhamn Vårgårda Ale Tjörn Skepplanda Gränna Rönnäng Herrljunga Kode Älvängen Vårgårda Diseröd Marstrand Nödinge-Nol Västra Bodarna Mullsjö Habo Surte Mysterna Ingared Bankeryd Gråbo Floda Fristad Kaxholmen Aneby Olofstorp Trånghalla Öckerö Öckerö Hönö Öjersjö Bollebygd Dalsjöfors Hindås Sjömarken Härryda Jönköping Sandared Gånghester Forserum Styrsö Taberg Rävlanda Odensjö Tenhult Kållered Viskafors Donsö Länghem Billdal Särö Anneberg Fritsla Nässjö Malmbäck Limmared Kungsbacka Svenljunga Tranemo Vallda Vaggeryd Bodafors Backa Fjärås kyrkby Mark Onsala Tranemo Hestra Gottskär Skillingaryd Åsa Horred Tätorter med invånare Sävsjö Infrastruktur Svenljunga Frillesås Gnosjö Vrigstad Riksvägar och primära länsvägar Tätorter med invånare Hillerstorp Stockaryd Veddige Gislaved Bua Anderstorp Tätorter med invånare Varberg Mellerud Mellerud Töreboda Tätorter med fler än invånare Reftele Bredaryd Värnamo Smålandsstenar Kommungräns Lammhult Forsheda N o r g e INFRASTRUKTUR VÄSTRA GÖTALAND Ed Hova Tanum Mellerud Töreboda Hällekis Munkedal Öxnered Grästorp Vara E6 45 E20 Herrljunga 26 Vårgårda Älvängen Ytterby Mölndal Bollebygd 40 Kungsbacka Limmared o Trafikflygplatser!5 X2000 tågstationer!( Regionala tågstationer i kollektivtrafiken ar med persontrafik Vägar i nationell väghållningsplan 11

11 BEFOLKNING OCH ARBETSTILLFÄLLEN Kartorna på denna sida bygger på samma information som de till höger. Här har vi använt befolkningsmängden och uppgifter om antal arbetstillfällen för att skapa en tredimensionell effekt. Varje 500-metersruta reser sig över marknivån baserat på hur många som bor respektive arbetar i rutan. En stor del av befolkningen i Västra Götaland bor i de stora orterna. Över hälften av dem bor i tätorter som har fler än invånare. Orten är en dominerande nod i länet. Där bor en tredjedel av befolkningen. På landsbygden däremot bor knappt en femtedel av befolkningen. Den är främst koncentrerad till den bohuslänska kusten och till de större slättområdena som t ex Dalboslätten norr om och till Varaslätten. De vita ytorna på befolkningskartan visar att det finns stora obefolkade områden i. Exempelvis i norra Dalsland mot gränsen till Norge och Värmland. Befolkning i Västra Götaland sett från NV Arbetstillfällen är i högre utsträckning än befolkningen koncentrerade till de stora orterna. Nio av tio jobb finns i de 15 största orterna. dominerar i detta avseende i än högre grad än när det gäller befolkningen. Många arbetstillfällen finns även i orter som,, och men också i orter som, och. Arbetstillfällen finns även på andra platser, ofta i nära anslutning till de mindre orterna som exempelvis och. De areella näringarna på landsbygden är mest koncentrerade till länets större slättområden. Tack vare möjligheten att redovisa statistiska uppgifter i en tredje dimension tydliggörs den rumsliga fördelningen. Arbetstillfällen i Västra Götaland sett från NV 12

12 N o r g e BEFOLKNING VÄSTRA GÖTALAND Boende Antal per 500 meters ruta N o r g e ARBETSTILLFÄLLEN VÄSTRA GÖTALAND Arbetstillfällen Antal per 500 meters ruta

13 INFRASTRUKTUR X2000-STATIONER Hösten 2010 fyllde snabbtåget X2000 tjugo år i Sverige och Västra Götaland. Den första X2000-förbindelsen etablerades mellan och Stockholm år 1990 längs Västra stambanan. Sedan dess har X2000-trafiken byggts ut och finns nu på flera sträckningar i Sverige. Inom Västra Götaland nås år 2010 åtta städer med X2000. Snabbtågen trafikerar stationerna (från väster i kartorna),, Herrljunga, och, längs Västra stambanan, med flera avgångar per dag till och från Stockholm. Stationerna i, och Vara, längs Älvsborgsbanan, är begränsade till ett fåtal avångar per dag på morgonen och eftermiddagen. Observera att det inte finns någon snabbtågsförbindelse norrut mot Norge eller Värmland. Kartorna tydliggör ett av Västra Götalands viktigaste transportstråk längs Västra stambanans sträckning. Där knyts flera viktiga regionala orter samman med generellt goda väg- och tågförbindelser. Boende och resenärer i de båda trafikslagen längs sträckningen har god tillgänglighet till en utav X2000-stationerna. Med bil är tillgängligheten relativt god. Det är få områden inom länet där de boende måste färdas längre än 45 minuter med bil för att nå en station. De områden där de boende inte når en station inom 45 minuter ligger perifiert lokaliserade i länets norra och södra delar. I dessa områden bor endast 7 procent av befolkningen. Trafiken med X2000 är främst inriktad mot det interregionala resandet och är där tänkt att utgöra ett alternativ till inrikesflyget och bilen. Det är ungefär personer som når en X2000-station med kollektivtrafik inom 30 minuter, vilket motsvarar 51 procent av befolkningen. De får anses ha goda möjligheter till kollektivt interregionalt resande. Detta innebär att drygt hälften av regionens befolkning har sämre möjligheter till interregionalt resande med enbart kollektiva medel. Notera slutligen att saknar snabbtågsförbindelser. De som bor i länets andra stad har en medelmåttig tillgänglighet. Härifrån når man en X2000-station inom minuter med både bil- och kollektivtrafik. Detta kan jämföras med det betydligt mindre Herrljunga som ligger utefter linjen -Stockholm. I ett senare avsnitt diskuteras planerna på Götalandsbanan och den inverkan X2000-trafik kan komma att få på tillgänglighetsgeografin i Sjuhäradsbygden. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,8% ,6% ,6% ,7% ,1% ,1% ,9% ,5% ,6% ,5% < 0,1% ,6% över 2 timmar 112 < 0,1% ,0% 14

14 N o r g e X2000 STATIONER BIL Vara Herrljunga X2000 stationer 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e X2000 STATIONER KOLLEKTIVTRAFIK Vara Herrljunga X2000 stationer 20 min, eller kortare Över två timmar 15

15 REGIONALTÅGSTATIONER I takt med regionförstoringen och en ökande befolkning har det regionala resandet i Västra Götaland ökat drastiskt de senaste åren. Mellan år 1999 (då Västtrafik bildades) och 2010 har det totala resandet i kollektivtrafiken ökat med 26 procent. Under denna tid har Västtrafiks regionala tågtrafik stått för den absolut största ökningen med en fördubbling. En ökad regionförstoring förutsätter goda regionala transportmöjligheter. Den regionala tågtrafiken är välutbyggd och sträcker sig över hela länet från i norr till Horred i syd. En regionaltågsstation innebär en station där resenärerna kan göra längre regionala resor utan byte. Vilket innebär att de stationer som endast trafikeras av pendeltågstrafik inte har tagits med i beräkningarna. Inom Västra Götaland finns det 78 stationer med regional tågtrafik som kopplar samman de större tätorterna. Observera dock att transport-knutpunkten Landvetter flygplats samt tätort saknar tågtrafik. Med bil är tillgängligheten till en tågstation med regional tågtrafik mycket god i stora delar av länet då de flesta når en station inom 20 minuter. Tillgängligheten med kollektivtrafik är också jämförelsevis god med restider under en trekvart inom de flesta befolkade områdena. Undantaget beträffande den överlag goda tillgängligheten finnes på Orust i väst och i s omland samt längs Vättern i öst. I dessa områden är restiderna längre än 20 minuter med bil och över en timma med kollektivtrafik. I de glesbefolkade områdena i Västra Götalands södra och norra delar är tillgängligheten också sämre. 92 procent av befolkningen når en regional tågstation med bil inom 20 minuter. Med kollektivtrafik når drygt hälften av invånarna en station inom 20 minuter och 90 procent inom 45 minuter. Detta vittnar om en allmänt god tillgänglighet. Regionförstoringen ställer dock högre krav på tåginfrastrukturen som i sin tur har inverkningar på tillgängligheten. På vissa sträckor ökar behovet av utbyggnad i takt med det ökande resandet. Exempelvis är spåren mellan och gamla vilket leder till långa restider på sträckan. Det råder också trängsel på spåren från till vilket påverkar tillgängligheten negativt. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,1% ,5% ,2% ,1% ,3% ,0% ,6% ,2% ,1% ,8% < 0,1% ,4% över 2 timmar 2 < 0,1% ,3% 16

16 N o r g e REGIONALA TÅGSTATIONER BIL Ed Hova Tanum Mellerud Töreboda Hällekis Munkedal Öxnered Grästorp Vara Vårgårda Herrljunga Älvängen Ytterby Mölndal Bollebygd 0 Regionala tågstationer Kungsbacka Limmared 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e REGIONALA TÅGSTATIONER KOLLEKTIVTRAFIK Ed Hova Tanum Mellerud Töreboda Hällekis Munkedal Öxnered Grästorp Vara Vårgårda Herrljunga Älvängen Ytterby Mölndal Bollebygd Regionala tågstationer Kungsbacka Limmared 20 min, eller kortare Över två timmar 17

17 PENDELPARKERINGAR För att ställa om till ett mer hållbart samhälle krävs att betydligt fler resor görs med kollektivtrafik istället för bil. Kollektivtrafiken har dock svårt att konkurrera med bilen av flera olika anledningar. Viktiga faktorer som påverkar färdmedelsvalet är bland annat restid och flexibilitet. Detta kräver att kollektivtrafiken erbjuder snabba restider, hög turtäthet, och många valmöjligheter. Västra Götaland har samtidigt en befolkningsstruktur där många bor utanför tätorterna i relativt glesbebyggda områden eller i kranskommuner och förorter till större service- och arbetsplatsorter. Detta gör det svårt att erbjuda en kollektivtrafik med lika hög turtäthet i hela länet. Ett tillvägagångssätt för att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet är att underlätta kombinationen av bil och kollektivtrafik genom att exempelvis erbjuda pendelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikens stomnät. Hösten 2010 fanns det i Västra Götaland 148 särskilda pendelparkeringar (se de röda prickarna på kartorna) med totalt cirka parkeringsplatser. De är oftast strategiskt lokaliserade vid platser där kollektivtrafiken har ett större utbud och turtäthet. Majoriteten av pendelparkeringarna är belägna i pendlingskommuner omkring. Västra Götalands befolkning har överlag en mycket god tillgänglighet till pendelparkeringar (se den övre kartan). Det är få områden i länet som har längre än 20 minuters restid med bil till en pendelparkering. Där restiden är längre än 20 minuter med bil är också befolkningstätheten låg. Enligt analysen har 99 procent av befolkningen mindre än 20 minuters restid till en pendelparkering. Hela 85 procent av befolkningen har mindre än 10 minuters restid med bil till en pendelparkering. Den nedre kartan visar den relativa tillgängligheten till pendelparkeringar, mätt i antal boende i arbetsför ålder per närmaste pendelparkeringsplats. Utifrån kartan kan vi dra slutsatsen att de som bor i kranskommuner till har en god relativ tillgänglighet till pendelparkeringar. Här återfinns flera områden där det är färre än 150 personer per enstaka parkeringsplats. Den del av befolkningen som har sämst relativ tillgänglighet till pendelparkeringar bor främst i s omland. Det bor drygt personer i arbetsför ålder som har närmast till den enda pendelparkeringen i inom 30 minuter. Denna pendelparkering rymmer endast tio parkeringsplatser. Givetvis måste det också finnas ett bra utbud av kollektivtrafik i anslutning till parkeringen. Men andra faktorer som parkeringsavgifter, platsgaranti, huruvida bilen är skyddad från väder och inbrott samt parkeringens lokalisering i förhållande till service såsom dagligvarubutiker är också mycket viktiga. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,6% ,0% ,3% < 0,1% < 0,1% < 0,1% - - över 2 timmar 0 0,0%

18 N o r g e PENDELPARKERINGAR BIL Pendelparkeringar 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e PENDELPARKERINGAR RELATIV TILLGÄNGLIGHET BIL Relativ tillgänglighet Pendelparkeringar Boende i arbetsförålder per en parkeringsplats Färre än Fler än

19 TILLGÄNGLIGHET TILL STÖRRE VÄGAR Kartorna till höger och tabellen nedan visar vägar i nationell väghållningsplan och motorvägspåfarter samt hur tillgängliga de är för befolkningen i Västra Götaland. De vägar som ingår i nationell väghållningsplan och som har sin utsträckning i Västra Götaland är E6, E20, Riksväg 26, 40, och 45. Därtill är riksväg 44 inräknad i kartan för motorvägspåfarter. De olika vägarna är utsträckta genom skilda delar av landskapet och möts i den gemensamma skärningspunkten. Invånarna i Västra Götaland har som helhet god tillgänglighet till de anförda vägarna. Ungefär 90 procent av befolkningen når inom 20 minuters restid någon eller flera av vägarna i nationell väghållningsplan. Återstående del av befolkningen har mellan 21 till 60 minuters restid till någon av vägarna. Det handlar om boende i södra delen av Sjuhärad, Östra borg, mellersta och norra Dalsland, Orust och gränsområdet Sjuhärad-borg, som har längre restid. Av kartorna och tabellen framgår att en stor andel av befolkningen har god tillgänglighet till motorvägspåfarter på E6, E20 samt riksvägarna, 40, 44 och 45. spåfarter är viktiga för att öka tillgängligheten till trafiksäkra vägar med stor kapacitet. Tabellen visar att i det närmaste 88 procent av befolkningen kommer fram till en motorvägspåfart inom 30 minuter. Boende i Norra Dalsland, södra och östra borg, Norra och södra Sjuhärad, samt boende på öar som Orust har mindre god tillgänglighet till motorvägspåfart. I Västra Götaland har under perioden gjorts investeringar i nya vägar (inklusive bärighet). Investeringarna har som helhet ökat kraftigt, med undantag för åren 2001 och Investeringarna har ökat från ca 0,5 miljarder år 2000 till 2,7 miljarder år En markant ökning sker åren och förklaras i huvudsak av utbyggnaden av Rv45 - (vägdelen) samt utbyggnaden av E6 genom norra Bohuslän. Satsningarna på nya vägar dominerar investeringarna, medan bärighet är av stor betydelse för att kunna transportera tunga varor i svårframkomliga områden av Västra Götaland. I glesbygden är vägarnas bärighet en viktig faktor att beakta för i synnerhet transporter av skogsprodukter; särskilt i Fyrbodal och Sjuhärad. De största investeringarna i såväl bärighet som i nya vägar har gjorts i Fyrbodal. Investeringarna i nya vägar i Fyrbodal är nästan 6 gånger större än i borg och drygt 4 gånger större än i Sjuhärad. ar Befolkning 2008 ar Andel Övriga nationella vägar Befolkning 2008 Övriga nationella vägar Andel 20 min. eller kortare , , , , , , , , , , , ,0 över 2 timmar 2 0,0 2 0,0 20

20 N o r g e MOTORVÄGAR BIL 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e VÄGAR I NATIONELL VÄGHÅLLNINGSPLAN BIL E6 45 E Vägar i nationell väghållningsplan 20 min, eller kortare Över två timmar 21

21 LANDVETTER FLYGPLATS Västra Götaland har flera flygplatser för inrikes och utrikesflyg. Tillgänglighet till en flygplats inom en viss tid kan ha betydelse vid val mellan andra alternativa färdsätt speciellt vid inrikes resor. Landvetter flygplats är Västra Götalands största flygplats för inrikes- och utrikesflyg med ett stort antal direktlinjer ut i världen. Flygplatsen är ur ett regionalt perspektiv lokaliserad i ett hörn, nära och. Kartorna visar att det finns geografiska skillnader i tillgänglighet till Landvetter. Landvetters geografiska läge utövar en inverkan på vägval och val av färdsätt. sstråken riksväg 40 och E20 och E6 har förbindelse med flygplatsen, vilket ger avtryck i det rumsliga restidsmönstret. Ur ett delregionalt perspektiv har invånarna i sregionen och Sjuhärad bäst tillgänglighet till Landvetter med såväl bil som kollektivtrafik. Av den övre kartan framgår att det i tidsintervallet 60 till 120 minuter är tillgängligt med bil till Landvetter för boende i ett vidsträckt område av Västra Götaland, med undantag av norra Dalsland och nordöstra borg. Det rör sig cirka invånare (motsvarar 31 procent av länets befolkning), och här ingår orter som, Färgelanda och, respektive, och. I tidsintervallet 31 till 60 minuter når cirka personer Landvetter flygplats (motsvarar 18 procent). Det rör sig om boende i orter som Tranemo,,, Ljungskile. Bäst tillgänglighet till flygplatsen med bil har personer med mindre än 30 minuters restid. Det omfattar ungefär personer (47 procent), här ingår delar av orter som,, Vårgårda,, och. Av den nedre kartan framgår att med kollektivtrafik är det ett betydligt mindre område som når flygplatsen inom två timmar. Bäst tillgänglighet, med maximalt en halvtimmes restid har drygt invånare (3 procent), boende i centrala och längs motorvägsstråken -Landvetter, samt Kållered--Landvetter. Både för centrala och torde direktbussarna till flygplatsen spela en stor roll för den korta restiden. I tidsintervallet 31 till 60 minuter har cirka invånare (38 procent) bra tillgänglighet. Det är företrädesvis boende i och med omnejd, boende längs motorvägsstråken -, --Landvetter. I tidsintervallet 60 till 120 minuters restid omfattas ungefär en fjärdedel av länets invånare. Som illustreras av tabellen nedan är den enskilt största gruppen de kollektivtrafikresenärer som har mer än två timmars restid. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,6% ,3% ,7% ,9% ,5% ,2% ,8% ,0% ,8% ,8% ,0% ,7% över 2 timmar ,6% ,1% 22

22 N o r g e LANDVETTER FLYGPLATS BIL Landvetter flygplats 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e LANDVETTER FLYGPLATS KOLLEKTIVTRAFIK Landvetter flygplats 20 min, eller kortare Över två timmar 23

23 VÅRD OCH SKOLA AKUTMOTTAGNINGAR Att vid behov kunna nå sjukvården snabbt är en aspekt av tillgänglighet som för de allra flesta är mycket viktig. I de mest akuta fallen förlitar vi oss på ambulanstransport, men även i andra sammanhang kan det vara av stor vikt att snabbt komma fram till ett av de stora akutsjukhusen i länet. Men även som anhörig är tillgängligheten viktig. En anhörig utan tillgång till bil kan ha långa resor till nära och kära som ligger på sjukhuset, i många fall resor som man inte kan eller vill välja bort. Kartorna visar restiden till närmaste sjukhus med akutmottagning inom medicin i Västra Götaland samt till de angränsande sjukhusen i Varberg, Jönköping och Karlstad. Akutmottagning med en begränsad specialisering såsom psykiatri, eller ortopedi omfattas inte av analysen. Den översta kartan illustrerar hur sjukhusens lokalisering täcker två tredjedelar av länets befolkning inom 20 minuter med bil. I sregionen överlappar upptagningsområdena varandra, vilket resulterar i att många människor kan nå flera sjukhus inom 20 minuter. Sjukhusen i, och / (NÄL) uppvisar tydligare egna omland vilka smälter samman vid ungefär 30 minuter, då två alternativ finns på många platser. Sjukhusen i de angränsande länen ger förhållandevis små avtryck i utkanten av området. Man bör även ha i åtanke att ambulanstransport använder samma vägnät. Även om det sker med högre hastigheter än de som kartan baseras på så torde mönstret av dålig tillgänglighet i framför allt norra Dalsland kvarstå. Dock skall påpekas att Västra Götalandsregionen har avtal med akutsjukvården i Østfold. Vid akut livshotande tillstånd (s.k. prio 1) sker ambulanstransport till sjukhus i Norge vilket inte framgår av kartorna. Om man väljer att ta kollektivtrafiken till akutmottagningen är sannolikheten stor att det tar mer än en halvtimme. Den nedersta kartan visar restiden med kollektivtrafik till närmsta akutmottagning. Man kan konstatera att tillgängligheten ser mycket olika ut för bilresenärer och de medborgare som har kollektivtrafik som enda alternativ. Dagliga resor till vänner och bekanta som ligger inlagda på akutsjukhusen tar för den knappa femtedel av befolkningen som bor inom de blå eller grå områdena mer än en timme en väg. Liksom i många andra kartor kan man tydligt se hur kollektivtrafiken utanför de största tätorterna täcker en smal remsa längs de större vägarna. Restiden utanför dessa stråk innebär i de flesta situationer att kollektivtrafik med stor sannolikhet inte utgör ett realistiskt alternativ. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,4% ,6% ,1% ,9% ,4% ,2% ,1% ,0% ,0% ,0% ,1% ,0% över 2 timmar 287 < 0,1% ,3% 24

24 N o r g e AKUTMOTTAGNINGAR BIL Sjukhuset i Kärnsjukhuset i NÄL i s sjukhus lasarett Östra Sjukhuset Sahlgrenska Sjukhuset Mölndals Sjukhus sjukhus Länssjukhuset Ryhov i Jönköping 0 Akutmottagningar N o r g e 20 min, eller kortare Över två timmar AKUTMOTTAGNINGAR KOLLEKTIVTRAFIK Sjukhuset i Kärnsjukhuset i NÄL i s sjukhus lasarett Östra Sjukhuset Sahlgrenska Sjukhuset Mölndals Sjukhus sjukhus Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Akutmottagningar 20 min, eller kortare Över två timmar 25

25 VÅRDCENTRALER Vårdens minsta enhet är vårdcentralerna och skall följdaktligen finnas närmast medborgarna. Tillgängligheten bör alltså vara mycket god då man kan förvänta sig betydligt fler och mer frekventa besök här än till de stora sjukhusen. På kartorna visas vårdcentralerna som röda punkter. Bara genom att titta på den geografiska spridningen kan man ana att närheten till befolkningen har varit en vägledande princip för lokaliseringen. Den översta kartan visar på den stora mängden vårdcentraler i länet. Endast små och glest befolkade områden i Västra Götalands gränstrakter samt ett antal öar längs Bohuskusten och i Vänern har mer än en halvtimmes bilfärd till närmaste vårdcentral. Bakom den mycket goda tillgängligheten ligger den stora mängden vårdcentraler snarare än framkomligheten på vägarna. Kartan visar läget 2009 innan vårdvalsreformen hade tagit fart. Det faktum att vårdcentralerna nu skall konkurrera om patienterna skulle kunna innebära att ett antal försvinner på grund av för litet patientunderlag. I de stora tätorterna där urvalet är stort har detta troligtvis mindre betydelse för tillgängligheten än om en aktör i glesbygden med ett stort upptagningsområde skulle falla bort. Här torde en kontinuerlig övervakning av tillgänglighet vara till nytta för planeringen och för att tillgodose en lägsta nivå av tillgänglighet till primärvård i glesbygd. Även för resande med kollektivtrafik är tillgängligheten mycket god, hela 93 procent av länets befolkning når sin närmaste vårdcentral inom 30 minuter en vardagsmorgon. Tack vare det stora utbudet kan man se hur kollektivtrafiken ger god tillgänglighet längs de större vägarna även på relativt långt avstånd från en mindre centralort. Till skillnad från bilen så visar den nedre kartan att tillgängligheten förhållandevis snabbt blir sämre som en effekt av kollektivtrafikens beroende av hållplatsernas lokalisering längs de större vägarna. Värt att påminna om är att kartan visar snabbaste restid under en vardagsmorgon. Om resan sker mitt på dagen en vardag kan man anta att den tar längre tid då turtätheten är lägre och eventuella byten kan bli svårare att synkronisera. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,9% ,2% ,9% ,2% ,2% ,3% < 0,1% ,6% < 0,1% ,6% < 0,1% 743 < 0,1% över 2 timmar 0 0,0% ,1% 26

26 N o r g e VÅRDCENTRALER BIL Vårdcentraler 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e VÅRDCENTRALER KOLLEKTIVTRAFIK Vårdcentraler 20 min, eller kortare Över två timmar 27

27 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Högre utbildning bedrivs på flera platser i Västra Götaland. dominerar med både s universitet och Chalmers. Högskolan i Väst är belägen i och där bedrivs utbildning inom bland annat områden som data, IT, ekonomi, ledarskap, hälsa och vård. Även vid Högskolan i finns vårdhögskoleutbildning. Profilutbildningar finns dessutom inom biomedicin. Här utbildas även design-ingenjörer och systemvetare. Vid högskolan i ges utbildning inom bland annat biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, teknik samt vårdvetenskap. Ungefär tre fjärdedelar av de ungdomar som studerar vid högskolorna i, och kommer ifrån det egna länet. I den övre kartan visas tillgängligheten med bil till närmaste högskola och universitet i Västra Götaland. Den undre kartan visar motsvarande tillgänglighet i form av restid med kollektivtrafik. Med bil får många av dem som bor i mer perifera delar av området en förhållandevis god tillgänglighet till högre studier. För de som bor i länets nordöstra delar och vill studera vid högskola eller universitet, utan att flytta till studieorten, har en restid till högskola som understiger en timme. Det möjliggör daglig pendling mellan studieorten och hemmet. Sämre möjligheter har de som bor i de nordliga delarna av Fyrbodal. Det är värt att notera att ungdomar som bor i de allra nordligaste delarna av Bengtsfors och s kommuner liksom i Gullspång i norra borg har högre tillgänglighet till universitetet i Karlstad än till Högskolorna i respektive. Det karaktäristiska för tillgängligheten med kollektivtrafik till länets fyra orter med högre utbildning är att de bildar ett stjärnmönster med centrum i respektive högskoleort. Den bättre tillgängligheten följer således i hög grad de stora vägarna kring de fyra orterna. Kännetecknande är även att stora delar av Västra Götaland har en mycket låg tillgänglighet, det vill säga en restid som överstiger en och en halv timme. Områden med så låg tillgänglighet förekommer inte bara i områdets utkanter utan även i vad som kan karaktäriseras som gränsområden mellan de fyra delregionerna. Det är även områden som har låg tillgänglighet även för den bilburne, dock med en restid som är betydligt kortare. Det gäller bland annat randområdet mellan Sjuhärad och borg. Här finns anledning att påpeka att detta handlar om förhållandevis få personer, vilket framgår av tabellen nedan. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,8% ,4% ,9% ,9% ,9% ,8% ,5% ,5% ,7% ,0% ,1% ,7% över 2 timmar 390 < 0,1% ,6% 28

28 N o r g e UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR BIL Universitet och högskolor 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR KOLLEKTIVTRAFIK Universitet och högskolor 20 min, eller kortare Över två timmar 29

29 UNIVERSITETSSTADEN GÖTEBORG är en viktig nod för Västra Götaland i en rad bemärkelser. En god tillgänglighet till i form av till exempel förvärvsarbete, näringslivskontakter, studier och nöjen är av vikt för länets medborgare. På detta uppslag illustreras detta med tillgängligheten till s lärosäten. Ungefär två tredjedelar av de ungdomar som påbörjar högre studier vid s universitet och Chalmers Tekniska Högskola kommer från det egna länet. Inom ramen för utbytesprogrammet Erasmus studerar dessutom ungdomar från övriga Europa och världen till. Kartorna illustrerar tillgängligheten till s lärosäten. Den övre kartan visar tillgängligheten i form av kortaste restid med bil till den närmaste fakulteten inom s universitet eller Chalmers. Den undre kartan visar motsvarande restid med kollektivtrafik. Den dagliga tillgängligheten med bil är mycket god för flertalet av dem som bor i kommunerna närmast. Som framgår av tabellen nedan omfattas invånare vilket motsvarar 43 procent av Västra Götalands totala befolkning. För dem är restiden 20 minuter eller mindre. Det är också noterbart att tillgängligheten är förhållandevis hög och restiden kort för dem som bor i närheten av de stora vägstråken. Det motsatta gäller tillgängligheten från exempelvis Orust. Ungdomar boende på den norra delen av Orust har bättre tillgänglighet till Högskolan Väst i än till lärosätena i. Med kollektivtrafik är restiden till betydligt längre än med bil. Där man med bil kan ta sig till på en tid mellan 46 och 60 minuter tar det med kollektivtrafik 1,5 till 2 timmar. Tillgängligheten med kollektivtrafik är för flertalet av de studerande markant sämre än med bil. I vissa delar av länet, som t ex i områden vid gränsen mot Norge respektive stora delar av borg är tillgängligheten till mycket låg. Dock finns det vissa undantag, som exempelvis studerande boende i och, där tillgängligheten i form av restid uppgår till mellan minuter. De ligger som små öar av tillgänglighet utmed Västra stambanan. Inom samma tidsintervall ser vi även hur tillgängligheten varierar utmed vägarna kring dessa orter. Men det finns även djupsänkor av otillgänglighet närmare där restiden till universitet och högskola uppgår till mer än 2 timmar. I flera fall är det emellertid områden där det endast finns ett fåtal boende. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,5% ,0% ,7% ,4% ,8% ,1% ,4% ,6% ,5% ,4% ,5% ,0% över 2 timmar ,6% ,5% 30

30 N o r g e UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR FAKULTETER I GÖTEBORG BIL Fakulteter i 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR FAKULTETER I GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK Fakulteter i 20 min, eller kortare Över två timmar 31

31 GYMNASIESKOLOR I de allra flesta av kommunerna i Västra Götaland bedrivs någon form av gymnasieutbildning, dock inte i alla. I de befolkningsmässigt största kommunerna är det vanligt att det finns flera gymnasieskolor. Tillgängligheten har här beräknats till den närmaste gymnasieskola som ger en så kallad studieinriktad utbildning, som till exempel estetisk, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Den har inte beräknats till naturbruksgymnasier, gymnasier som endast inrymmer yrkesinriktade program samt gymnasieskolor som enbart ger undervisning inom det s k individuella programmet. På detta uppslag visas tillgängligheten till gymnasieskolor medelst kollektivtrafik och EU-moped. Den senare får inte föras fram med en högre hastighet än 45 km/timme. Vi har här således uteslutit resor till gymnasieskolorna med bil respektive motorcykel. Den övre kartan visar tillgängligheten till den närmaste gymnasieskola med EU-moped, medan den undre visar restiden med kollektivtrafik. För att kunna framföra en EU-moped krävs att den som kör mopeden är 15 år eller äldre samt har ett så kallat AM körkort. Det är slående hur mycket tillgängligheten ökar till gymnasieskolorna genom att färdas med EU-moped istället för med kollektivtrafik. Med moped slipper gymnasisten gångtiden till busshållplatsen eller tågstationen. I vissa områden har restiden halverats. Stora tidsvinster kan man bland annat se i slättområdena kring Vara, och. I de flesta fall där restiden överstiger en timme med kollektivtrafik rör det sig om områden där det bor få personer. Trakterna kring Tiveden i nordöstra borg är ett sådant exempel. Det är ett område med låg befolkningstäthet, med undantag för närområdena kring Västra stambanan och E20 samt Gullspång nära gränsen till Värmland. Situationen är likartad i norra Fyrbodal kring Kynnefjäll och upp mot norska gränsen. Det motsatta gäller till exempel slättområdena där det bor många människor, till exempel kring Vara. På vissa platser i Varas närområde uppgår restiden till mellan tre kvart och en timme. Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel EU-moped Befolkning 2008 EU-moped Andel 20 min. eller kortare ,5% ,2% ,9% ,7% ,1% ,4% ,7% ,2% ,3% 354 0,4% ,3% 3 < 0,1% över 2 timmar 180 0,2% 0 0,0% 32

32 N o r g e GYMNASIESKOLOR EU MOPED Gymnasieskolor 20 min, eller kortare Över två timmar N o r g e GYMNASIESKOLOR KOLLEKTIVTRAFIK Gymnasieskolor 20 min, eller kortare Över två timmar 33

33 KULTUR VÄRLDSKULTURMUSEET Världskulturmuseet i har status som nationellt museum. Utbudet vänder sig till hela befolkningen, inte minst till skolklasser i olika åldrar. Placeringen i länets största stad ger en god tillgänglighet för de som bor i med omnejd, samt de turister som kommer utifrån som besökare till staden. Den översta kartan visar restiden med bil. Även om det innebär två timmar eller mer i restid en väg kan i princip samtliga länets invånare göra en dagsutflykt till museet med bil. Skolelever som är en av museets viktigaste målgrupper har således möjlighet att göra en dagsutflykt om man hyr en buss. Dock kan perifert lokaliserade skolor få en stressig dag om man skall rymma resa, besök och lunch inom en dag. Låt oss ta en sjätteklass från som exempel. De behöver ungefär tre och en halv timme tur och retur i restid. Detta är dock endast en del av tillgängligheten, en annan avgörande del är museets öppettider. Åker gruppen prick från med egen buss (motsvarar att köra bil, enligt översta kartan) är man framme strax innan tio, en strategi som fungerar om läraren i förväg bokar in de speciella skolpaket som erbjuds på förmiddagen. Om man istället använder sig av de reguljära öppettiderna är man framme två timmar för tidigt eftersom museet öppnar först klockan för allmänheten. Tillgängligheten är således beroende av både snabba transporter, men även att de olika inblandade aktiviteternas tidsfönster stämmer överens. Om samma skolklass inte har möjligheten att hyra en buss utan istället tänker sig att åka kollektivt till Världskulturmuseet stöter man snabbt på problem. Visserligen är på den nedre kartan en mörkblå ö med under två timmars restid, men endast om skolan ligger i centrala är detta ett alternativ. Tack vare tåget så kan tvåtimmarsgränsen hållas. Detta förutsätter dock att klassen har råd att ta tåget och att det finns möjlighet att boka hela klassen på samma tåg. Om tiderna inte matchar eller om skolan ligger utanför Sköve tätort så kan alternativet bli att övernatta i eller vända sig till någon mer närliggande kulturell aktivitet. Det finns säkerligen praktiska lokala detaljer som gör att exemplet inte är helt vattentätt, men poängen är att illustrera hur tillgänglighet är ett mångfacetterat begrepp. Flera olika faktorer såsom restid, tidsmässig koordination, ekonomiska resurser och ålder har stor inverkan på tillgängligheten. Bil Befolkning 2008 Bil Andel Kollektivtrafik Befolkning 2008 Kollektivtrafik Andel 20 min. eller kortare ,4% ,9% ,8% ,3% ,8% ,5% ,5% ,6% ,5% ,6% ,5% ,6% över 2 timmar ,6% ,6% 34