Ung i Salem. Ungdomsgruppen. informerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung i Salem. Ungdomsgruppen. informerar"

Transkript

1 Ung i Salem & Ungdomsgruppen informerar 32

2 Att vara UNG i Salem 2006 bodde totalt barn och ungdomar i åldrarna 0-24 år i Salems kommun barn i åldrarna 0-12 år och ungdomar i åldrarna år, mycket jämt fördelat mellan pojkar och flickor. Antalet invånare i Salems kommun var Det totala antalet barn och ungdomar utgör således över en tredjedel av kommunens totala befolkning och gör Salems kommun till en av länets ungdomstätaste. Antalet barn och ungdomar kommer dessutom att öka fram till Barn och unga mår bra... Majoriteten av de unga medborgarna i Salem mår bra. Det finns fem grundskolor och, trots sin geografiska litenhet, har kommunen en egen gymnasieskola. Barn och ungdomar har en aktiv fritid. Två tredjedelar av eleverna i skolår 7 är knutna till idrottsrörelsen. I skolår 9 och i gymnasieskolans årskurs 2 är ungefär hälften av eleverna aktiva. Ett stort antal barn och ungdomar söker sig också till fritidsgårdsverksamheterna, den nya kulturskolan, de kyrkliga församlingarna och andra barn- och ungdomskulturella verksamheter. Den unga generationen kan också utöva inflytande genom bl.a. elevråd och ungdomsting....men behöver också stöd Det finns emellertid också de unga som känner ett utanförskap i samhället, har tuffa hemförhållanden eller visar tecken på psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan har också ökat bland unga flickor. Ohälsa hos unga kan leda till t.ex. missbruk, skolk och skolsvårigheter, utåtagerande och självskadebeteende, kriminalitet och lockelse till odemokratiska och extrema rörelser. Trots ett kontinuerligt arbete i barn och ungdomsverksamheterna utsätts unga för kränkande behandling i olika sammanhang, i skolan, på fritiden och på nätet. Ett stort folkhälsoproblem är det stora utomhus- och inomhussupande bland unga med intensivkonsumtion av alkohol (över riksgenomsnittet enligt 2006 års drogvane undersökning). Dessa unga befinner sig mer eller mindre i riskzonen för drogmissbruk, kriminalitet och ohälsa. 2 31

3 Policydokument Barn och ungdomsverksamheterna i Salems kommun Ett antal kommun eller verksamhetsövergripande policydokument verkar i Salems kommuns barn och ungdomsverksamheter: Drogpolicy för skolorna i Salems kommun Barn- och ungdomsåren skall vara fria från droger. Skolorna i Salems kommun skall verka för att förebygga missbruk bland eleverna. Skolans drogpolicy skall vara känd för elever, föräldrar samt av skolans samtliga personal. Ladda ner hela policyn på Drogpolicy för kultur och fritidsverksamhet Barn- och ungdomsåren (upp till 20 år) skall vara fria från droger. Kultur och fritidsverksamheterna och föreningslivet i Salems kommun skall verka för att förebygga missbruk bland deltagarna och besökarna. Kultur- och fritidsnämndens drogpolicy skall vara känd av deltagare, besökare, föreningsledare och styrelser samt av samtliga anställda inom kultur- och fritidsnämnden. Ladda ner hela policyn på Policy mot kränkande behandling Barn- och ungdomsverksamheterna i Salems kommun skall vara fria från och tillämpa nolltolerans mot alla former av kränkande behandling, såväl mellan ungdomar som mellan ungdomar och vuxna. Ladda ner hela policyn på Folkhälsopolicy 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med ett övergripande nationellt mål och elva målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Ladda ner hela policyn på Kommunens ungdomsmottagning tar också emot ett allt större antal unga som har haft tidig sexualdebut, blivit gravida tidigt och tvingats göra abort och smittats av olika könssjukdomar. Salem en barn och ungdomskommun Salems kommun är på sina sätt unik men, i likhet med många andra kommuner, en mycket, mycket vanlig kommun när det gäller ungas förutsättningar till en god och trygg uppväxt och deras behov av att bli sedda och tagna på allvar. Sedan 5 år tillbaka har kommunen därför utvecklat en specifik barn och ungdomsprofil för att möta dagens och framtidens unga generation. Fyra år med projektet Ung i Salem Fem år har förflutit sedan barn- och ungdomsprojektet Ung i Salem sjösattes i syfte att utveckla ett kommunövergripande drog och brottsförebyggande ungdomsarbete. Och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. I det direkt förebyggande arbetet har Ung i Salem årligen tagit pulsen på ungas attityder till droger och drogvanor. Projektet har också samordnat utbildningar och kompetensutveckling för professionella, utformat olika policydokument rörande ungas hälsa och bidragit till utvecklingen av lokal öppenvård. Ungdomsmottagningen har fått utökad öppettid och idag har kommunen också en familjecentral som erbjuder stöd till föräldrar och ett lokalt Mini Maria. Arbetet mot mobbning och kränkande behandling har löpt som en röd tråd under hela projektet. Ung i Salem har arbetat intensivt med olika former av ungdomsinflytande, alltifrån elevråd, ungdomsråd och fokusgrupper till Friends, föreningar, ungdomsförbund och ungdomsverksamheter. Våren 2005 arrangerades kommunens första ungdomsting i syfte att utveckla och lyfta ungdomsinflytandet ytterligare en nivå. Salems ungdomsting permanentades som återkommande verksamhet hösten Ytterligare en av huvudfårorna i projektet har varit arbetet med kultur och fritid för unga, något som är indirekt drog- och brottsförebyggande. Nätverket Salems Fritidsforum har initierat en rad olika barn- och ungdomskulturella verksamheter. Flera riktade ungdomsprojekt har bedrivits, bl.a. nättidningen Plaskis.nu i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och tjejgruppen Pinglor med Stil. Kommunens rika idrottsrörelse har fått stöd och erbjudits utbildning fick kommunen också fyra skolknutna fritidsfältare och dans och musikskolan blev kulturskola. 30 3

4 Ung i Salem har också arbetat med föräldrar och familjesfären, bl.a. genom att stötta kommunens nattvandrare, samverkan och folkbildning. Projektet har slutligen ansvarat för och utvecklat information till ungdomar, föräldrar, tjänstemän, politiker och kommuninnevånarna i stort om barn- och ungdomssituationen. Syftet med information är att ständigt hålla barn- och ungdomsfrågorna levande och att upplysa kommunen om barns och ungas livsvillkor och vilka verksamheter som finns att tillgå. Ung i Salem ger bl.a. ut detta nyhetsbrev två gånger om året och har en egen länk på kommunwebben. Enligt både kommunens egna uppföljning och oberoende utvärderingar har Ung i Salem varit framgångsrikt på många områden men måste utveckla andra ännu mer. På samtliga projektområden har samverkan mellan olika verksamheter, både kommunala och icke kommunala, stärkts och blivit bättre. Det är viktigt att alla talar samma språk och har en samsyn i arbetet med barn och ungdomar. Ett av de viktigaste resultaten är att projektet har blivit ett permanent inslag i den kommunala verksamhetens budget och organisation. Det fortsatta uppdraget är att i utveckla det breda förebyggande arbetet, bl.a. stödet till barn och ungdomar i riskzonen för droger, kriminalitet och ohälsa och deras föräldrar. Verksamheten Ung i Salem Från och med 2006 är Ung i Salem ett samlingsbegrepp för kommunens övergripande utveckling av det breda förebyggande arbetet samt stödet till barn och ungdomar i riskzonen för droger, kriminalitet och ohälsa. Ung i Salem - för vem? I det breda förebyggande arbetet är barn och ungdomar upp till 20 år samt deras föräldrar målgruppen. Denna grupp fortsätter att växa fram till år 2012 då befolkningskurvan för gruppen planar ut. I det mer riktade arbetet är det både barn- och ungdomsgrupper och enskilda individer i riskzonen för droger, kriminalitet och ohälsa samt deras föräldrar som är målgruppen. 4 I Salems kommun skall barn och ungdomar känna trygghet, bemötas med respekt, uppleva en meningsfull fritid, utöva inflytande och få stöd vid risk för ohälsa. Övergripande mål för Ung i Salem Kroppsliga kännetecken Förstorade pupiller och muntorrhet Domningar, svettningar och kramp Förhöjd kroppstemperatur Förändring i känslor och sinnesstämning Ökad energi och styrka Hjärtklappning och höjt blodtryck Ökat självförtroende, förståelse och inlevelse Bensodiazepiner Till bensodiazepiner hör bl.a. Rohypnol, Sobril och Valium och i missbrukarkretsar kallade för bl.a. piller, fludder, benso och roppar. Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som började användas i Sverige under 1960-talet. Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De har även i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro, ångest och tillfälliga sömnstörningar. Bensodiazepiner är för vissa människor beroendeframkallande. Missbruk med användning av preparaten förkommer. Vanligast är dock att beroendet har uppstått i samband med ordinarie behandling. Preparaten har också oönskade biverkningar. Bensodiazepiner förekommer ofta i samband med s.k. blandmissbruk. Det är t.ex. vanligt att man kombinerar alkohol med bensodiazepiner. På senare tid har särskilt Rohypnol förekommit som missbruksmedel för att förstärka effekten av annan narkotika eller alkohol. Missbruket kan medföra oväntade och utlösa våld. Läkare föreskriver ofta bensodiazepiner vid avgiftning av alkoholmissbrukare som ofta använder bensodiazepiner för att dämpa besvär vid abstinens. Bensodiazepiner kan ge upphov till beroende även i terapeutiska doser. Det kan till en början vara mycket svårt att skilja symptomen orsakade av preparatet från de symptom patienten hade innan behandlingen inleddes. Kroppsliga kännetecken Sömnstörningar, slöhet och trötthet, rastlöshet Svettningar, illamående och aptitlöshet Kraftiga humörväxlingar, misstänksamhet Aggressivitet vid blandmissbruk Koncentrationssvårigheter 29

5 Amfetamin och kokain Amfetamin är ett centralstimulerande medel, d.v.s. det verkar stimulerande på kroppens nervsystem. Det kallas i missbrukarkretsar för tjack eller pulver. Kokainet är besläktat med amfetaminet men är även ett kraftigt verkande lokalbedövningsmedel. Både amfetamin och kokain förekommer som ett vitt pulver som kan drickas, sväljas, sniffas eller injiceras. De typiska effekterna av amfetamin och kokain är att missbrukaren går upp i varv, blir rastlös och överaktiv. Man kan förlora behovet av sömn, mat och törst och vara igång en vecka i sträck, varefter kroppen är helt slutkörd. Ticks, d.v.s. okontrollerade muskelryckningar, är också vanliga vid amfetaminmissbruk. Kroppsliga kännetecken Förstorade pupiller Överaktivitet Vakenhet dygn i sträck Självöverskattning och problemunderskattning Ticks (muskelryckningar) Berusningssymptom utan alkohol eller snifflukt På sikt avmagring Ecstasy Ecstasy anses ge rusupplevelser som inte finns hos andra droger. Preparatet tillverkades, ursprungligen, för att vara ett aptitnedsättande medel. Ecstasy förbjöds i England 1977 och i USA 1985 då drogen visade sig ge svåra kroppsliga biverkningar, såsom rubbning i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Drogen förekommer som ett vitt pulver i kapslar eller som piller. Rusupplevelsen av ecstasy är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen och är en trenddrog som ofta marknadsförs till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika. Ecstasymissbruk är vanligast bland ungdomar som förknippas med den s.k. ravekulturen, vars främsta yttring är slutna tillställningar där deltagarna dansar maratondans till s.k. technomusik i kombination med psykedeliska ljuseffekter. En kommungemensam samverkan i barn- och ungdomsfrågor Under projektet har en modell vuxit fram för hur kommunen skall arbeta med barn och ungdomsfrågor på ett brett plan. Modellen Ung i Salem bygger på tre ben: Helhetssyn Samverkan Delat ansvar Helhetssyn Arbetet i Ung i Salem skall präglas av en helhetssyn på barn, ungdomar och deras föräldrar. Medarbetare som möter barn och föräldrar har ett gemensamt förhållningssätt i det förebyggande och stödjande arbetet. Barns och ungdomars trygga och goda uppväxtvillkor är hela kommunens ansvar. Samverkan Samverkan skall gå som en röd tråd i Ung i Salem. Den skall stärkas ytterligare mellan verksamheter inom kommunens förvaltningar, mellan förvaltningarna samt mellan kommunen och externa myndigheter och organisationer. Denna samverkan är en av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete med barn och ungdomar. Fördelning av ansvar Ett av problemen under projekttiden har varit brister i styrningen. Ung i Salem specificerar därför tolv förvaltningsspecifika uppdrag. Samverkan mellan förvaltningarna, landstinget och andra barn- och ungdomsaktörer skall prioriteras i varje uppdrag. Barn och ungdomar i Salems kommun skall ha en drogfri uppväxt. Eget mål för Ung i Salem 28 5

6 Prioriterade områden Följande tolv områden spänner över de olika facknämnderna och berör följande områden: 1. Samverkan mellan kommun och landsting inom den s.k. Ungdomshälsan är av största vikt eftersom bägge har del i det stöd som ges till ungdomar med psykisk ohälsa och drogmissbruk. Här finns bl.a. Mini Maria och Mottagning för Unga Vuxna. 2. Den sociala öppenvården är de samlade resurser för barn, ungdomar och föräldrar som utvecklats inom familjeenheten. Den stärks av samverkan med landsting och övriga aktörer i kommunen. 3. Det drogförebyggande arbetet innebär bl.a. drogvaneundersökningar, provinköp och kompetensutveckling. Det kräver en tydlig samverkan mellan skola, fritid och social omsorg. 4. Inom fritidsfältningen samverkar kultur och fritid med skola, social omsorg samt miljö och samhällsbyggnad. Fritidsfältningen genomförs med schemaläggning kvällar, helger och speciella tillfällen. 5. Nätverksgruppen Salems Fritidsforum har länge samverkat kring barn- och ungdomskulturella projekt. Samverkan sker också med förvaltningarna när projekten är av öppenvårdskaraktär eller rena kulturprojekt riktade till barn och ungdomar. 6. Ungdomstinget är den kommunövergripande form av ungdomsinflytande och lokal påverkan som har fungerat mest tillfredsställande. Kultur och fritid har ansvaret men i en tydlig samverkan med skolan. Skolan arbetar redan med demokratifrågor och har uppdraget att mobilisera intresset för inflytandefrågor hos eleverna. 7. Skolan ansvarar för samverkan där Ungdomshälsans Ungdomsmottagning och BUS (barn och ungdomar i behov av särskilt stöd), arbetet mot mobbning och kränkande behandling, elevråd och kulturskola är involverade. Barn och ungdomar i Salems kommun har inflytande och kan påverka de kommunala besluten. I stort sett alla lättflyktiga lösningsmedel kan användas. Cigarettändargas är det vanligaste men även lim, bensin och hårspray är vanligt förekommande. Ruset vid sniffning är kortvarigt och kan lätt tas som vanligt pubertetsbeteende. Berusningen liknar inte alls alkoholberusning och det vi i allmänhet förknippar med påverkan. Sniffaren luktar inte, sluddrar inte och har sällan problem med balansen. Skador som orsakas av lösningsmedelsberusning är i första hand hjärnskador. På vanlig svenska kan man säga att den som drabbas blir dum i huvudet, får svårt med minnet och svårigheter att fatta logiska beslut. Symptom på individnivå Personlighetsförändringar, aggressivitet, isolering och avståndstagande från vuxna Skolk och markant försämrade skolresultat Småkriminalitet Ihållande huvudvärk och allmän slöhet Cannabis (hasch och marijuana) Cannabis är ett samlingsnamn för olika beredningar från indisk hampa, cannabis sativa, såsom hasch och marijuana. Hasch är en koda som avsöndras från hampväxtens blomma. Kådan blandas med bindemedel och pressas till kakor. Hasch säljs i små bitar och färgen varierar från brunt till nästan svart. Marijuana består av torkade blad och blommor från hampväxten. Hasch och marijuana röks vanligen i speciella pipor eller handrullade cigaretter. Cannabisruset innebär att man känner sig avslappnad och upprymd. Sinnesförnimmelser som lukt, färg, ljud och känsel förändras. Haschrökning försvårar den psykiska mognaden hos ungdomar. Effekten på könslivet rubbar den nödvändiga frigörelsen och tonåringen utvecklas inte normalt. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer. Cannabis försämrar korttidsminnet och logiskt tänkande. Den vanligaste psykiska komplikationen är en s.k. haschpsykos. Kroppsliga kännetecken Rödögdhet, slöhet och likgiltighet Försämrat närminne Överdriven fnittrighet Sug efter godis och sötsaker Eget mål för Ung i Salem 6 27

7 Fakta om de vanligaste rusmedlen Att förebygga missbruk av alkohol, narkotika och andra droger hör till de viktigaste och svåraste uppgifterna i vårt samhälle. Information, upplysning och utbildning är effektiva och nödvändiga verktyg i det arbetet. Den snabba utvecklingen inom drogområdet kräver ständig uppmärksamhet och vaksamhet. Nya droger tillkommer. Nya generationer växer upp. Trender avlöser varandra i snabb takt. Bara en djup kunskap som bygger på fakta, forskning och beprövad erfarenhet kan ge framgång i arbetet med att förebygga missbruk. Alkohol Alkoholen är det vanligaste berusningsmedlet idag. Den alkohol vi dricker kallas för etanol och är ett narkotiskt gift som förlamar hjärnan. Etanol är en kemikalie som används i såväl T-sprit, hårvatten och rakvatten. Så gott som alla organ i kroppen tar skada av alkohol. Det organ som skadas svårast är hjärnan. Ungdomar blir mycket fortare beroende av alkohol än vuxna människor. I Sverige dör ca 20 personer varje dag i alkoholrelaterade skador. Det är tio gånger fler än som dör i trafiken. Langning till ungdomar under 18 år är brottsligt och kan leda till fängelse. Som langning räknas att köpa ut, låna ut eller ge bort alkohol. För unga under 18 år är allt bruk av alkohol att räkna som missbruk. Kroppsliga kännetecken Andedräkten luktar Suddigt tal Osäker gång, fumlighet Glansig och ostadig blick Pratighet, påstridighet Vid kraftig påverkan ofta aggressivitet Sniffning Sniffning är ett starkt vanebildande missbruk, framförallt social, d.v.s. de som sniffar sluter sig samman i gäng med starka inbördes band. De preparat som missbrukas i samband med sniffning är s.k. nedåtdroger, d.v.s. man blir lugn och avslappnad under ruset, som är kortvarigt, vanligtvis mellan 10 och 20 minuter. Sniffning kombineras ofta med andra droger, till att börja med alkohol och i ett senare skede centralstimulantia (bl.a. amfetamin och kokain) och hasch. 8. Arbetet mot mobbning och kränkande behandling är en grundbult för trygga och goda uppväxtvillkor. Skolorna samordnar utbildning, utbyter erfarenheter och idéer samt arrangerar gemensamma aktiviteter. 9. Detta gäller också elevinflytande och frågor om elevskydd. 10. Etableringen av Salems kulturskola hösten 2006 vidgar barn och ungdomars möjligheter att förkovra sig i kulturell verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen och Salems Fritidsforum kan nu samarbeta för att utveckla kulturskolans verksamhet. 11. Störande mopedtrafik, skadegörelse och bevakning är uppdrag som engagerar miljö och samhällsbyggnad. 12. Kommunstyrelsens stab ansvarar för att samordna information från förvaltningarna som är anpassad för barn, ungdomar och föräldrar. Den behövs bland annat för att marknadsföra kommunens barn- och ungdomsverksamheter samt stödverksamhet. Budget för Ung i Salem fastställes årligen under kommunstyrelsens stab. Samordningen av Ung i Salem ligger tillika under kommunstyrelsens stab. För mer information om Ung i Salem och arbete för och med barn och ungdomar i Salem: 26 7

8 Åklagaren beslutar om följande Ungdomsgruppen i Salems kommun Ungdomsgruppen är Ung i Salems samverkansgrupp och är den plattform där den samlade professionella kompetensen kring barn- och ungdomar möts för att utbyta information, samverka och utvecklar de bästa arbetssätten. Ungdomsgruppen består av medarbetare från kommunens förvaltningar, landstinget, kyrkliga församlingar och närpolis. Arbetet fokuseras på barn och ungdomar i riskzonen samt föräldrar till barn- och ungdomar i riskzonen. Ungdomsgruppens funktion bygger på tre ben: information, operativ samverkan och samordning. Ungdomsgruppens uppdrag är att: 1. Kartlägga barn- och ungdomsgrupper, insatser, samverkan och behov 2. Lägga upp strategier för och planera långsiktiga och akuta förebyggande insatser och fältinsatser samt åtgärder mot skadegörelse 3. Presentera förslag till konkreta insatser för barn- och ungdomar i riskzonen Åtalseftergift eller åtalsunderlåtelse Detta innebär att brottet har skett men åklagaren väljer att inte gör mer när det gäller straffpåföljd. Bötesföreläggande Detta innebär böter som den unge skall betala. Rättegång Detta innebär tingsrättsförhandling då eventuellt påföljd/straff utdöms. Ersättningsyrkanden kan finnas, dess måste betalas av den som har gjort brottet. Dessutom registreras ungdomar över 15 år i straffregistret när rätten har beslutat något av följande: Åtalsunderlåtelse Den misstänkte döms till böter Tingsrätten dömer till skyddstillsyn, villkorlig dom eller fängelsestraff Det är alltså någon av dessa påföljder som åklagaren åberopar i tingsrätten som rätten och domaren har att ta ställning till och döma till. 4. Samordna informationskampanjer till föräldrar samt informera om barn- och ungdomssituationen i Salems kommun 5. Följa upp och analysera kommunövergripande barn och ungdomsrelaterade policydokument 6. Medverka i interkommunala nätverk Ungdomssamordnaren är teamleader för och sammankallar Ungdomsgruppen. Om ungdomssamordnaren får förhinder sammankallar och leder familjeenheten gruppen. Kontakt Björn Callmar, ungdomssamordnare i Salems kommun eller 8 25

9 Alkohollagen Enligt alkohollagen får vin, sprit eller starköl inte säljas till den som inte fyllt 20 år. Servering av vin, sprit eller starköl får bara ske till den som fyllt 18 år. Personer under 18 år får inte köpa eller inneha öl klass II, d.v.s. folköl. Detta innebär: att den som inte fyllt 20 år inte får handla på systembolaget. att den som inte fyllt 18 år inte får dricka alkohol på t.ex. restauranger och pubar. att den som inte fyllt 18 år inte får köpa öl klass II eller drycker starkare än öl klass II. Bryter en restaurang, pub eller liknande mot denna lag är Salems kommuns besvärsinstans ansvaring och socialförvaltning ansvaring för utskänkningstillstånd. Det är förbjudet att som ombud skaffa (handla) drycker till den som inte har rätt att få sådana utlämnade till sig. Detta kallas langning och påföljden är böter. Vad händer efter polisanmälan? Ungdomar under 15 år Den unge kallas till närpolisen i Salems kommun till förhör (samtal) tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Detta om behov föreligger från socialtjänstens sida eller om det är påkallat av annan anledning, t.ex. skadeståndskrav. En kopia av utredningen sänds alltid till socialförvaltningen. Polisen registrerar inte den unge. Då skadeståndskrav föreligger drabbar det den unge och i undantagsfall föräldrarna. Skadeståndet kan ligga kvar tills den unge blir inkomsttagare och kan betala av skulden själv. Ungdomar över 15 år Ungdomar över 15 år är straffmyndiga och kallas till förhör hos närpolisen i Salems kommun eller till ungdomsroteln i Södertälje kommun tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Förhören kan även genomföras utan föräldrars/ vårdnadshavares närvaro. Polisen har skyldighet att kontakta socialförvaltningen för att dessa skall kunna medverka om behov eller möjlighet finns. Polisen skriver ett protokoll över utredningen, ett s.k. förundersökningsprotokoll. Kopia av förundersökningsprotokollet skickas till åklagarmyndigheten och socialförvaltningen efter individuell prövning och som i sin tur beslutar om vidare åtgärder. Ofta kallas den unge även till åklagaren för samtal. Socialtjänsten Vi inom socialtjänsten arbetar med barn och ungdomar i åldrarna 0-20 samt deras familjer. Vi arbetar förebyggande och uppsökande, ofta tillsammans med andra verksamheter såsom skola, polis och fritid. I vissa fall inkommer anmälningar till oss om att barn och ungdomar kan behöva hjälp och stöd. I andra fall hör människor av sig och vill ha hjälp och insatser för att man har det besvärligt. Socialtjänsten skall verka för att barn och unga växer upp under gynnsamma förhållanden. Vi skall identifiera de barn och unga som behöver skydd och stöd, med iakttagande av barns och familjers rättssäkerhet, samt utreda barns och ungdomars behov av individuella insatser. Socialtjänstens uppmärksamhet skall i första hand rikta sig till barn och ungdomar som löper risk att skadas till hälsa och utveckling, d.v.s. de som utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, vanvårdas eller försummas, missbrukar, begår brott eller genom annat eget beteende riskerar att utvecklas ogynnsamt. Fakta om ärendehantering inom socialtjänsten När ett ärende inkommer till socialförvaltningen genom anmälan kallas de som berörs till ett första möte, ett s.k. förhandsbedömningssamtal. Därefter fattas beslut om en social utredning skall inledas eller ej. Utredningsskyldigheten är reglerad i socialtjänstlagen, vilket innebär att man är skyldig att medverka och delta i de samtal som är aktuella i samband med en utredning. En utredning får inte ta längre tid än 4 månader. Därefter skall man bli delgiven vad som framkommit samt de förslag på insatser som föreslås, då i samråd med den unge och dennes föräldrar. Om en ungdom är misstänkt för att ha gjort en kriminell handling, kommer alla polisanmälningar även till socialförvaltningen. Kommunens ungdomssekreterare närvarar alltid vid polisförhör. Både åklagare och tingsrätt kan begära att socialnämnden skall yttra sig om den unges sociala situation och ge förslag på åtgärder, om den unge har begått ett brott. Om så sker kallas den unge och dennes föräldrar till ett samtal på socialkontoret. 24 9

10 Kontakt Ungdomar som behöver råd och stöd eller någon att prata med kan kontakta kommunens ungdomssekreterare på telefon: Britt-Marie Svedberg, enhetschef familjeenheten Tel , mobil: Efva Gullberg, ungdomssekreterare Tel , mobil: Catharina Spång, ungdomssekreterare Tel , mobil: Maud Ström, ungdomssekreterare Tel , mobil: Maria Wilmenius, ungdomssekreterare Tel , mobil: Fakta om kriminalitet Trafikbrott Mopedkörning på gång- och cykelvägar, skjutsning på moped och trimmad moped. Den som bryter mot trafiklagarna riskerar att få böter och sitt körkortstillstånd uppskjutet. Detta innebär att då övningskörning för motorcykel eller bil (16 år) blir aktuellt kan detta inte påbörjas på grund av tidigare brott mot trafikbrottslagen. Ofredande Knuffar, trakasserier, upprepade telefonsamtal om nätterna, smälla Kinapuffar och raketer m.m. Påföljden är böter eller fängelse upp till 1 år. Misshandel Det räcker med ett slag eller en spark, smärta skall uppstå. Påföljden är böter eller fängelse upp till 2 år. Skadegörelse Att krossa ett fönster, rita på och förstöra bussäten, klottra m.m. Påföljden är böter eller fängelse upp till 6 månader. Häleri Befattning med stöldgods, behöver inte innebära köp av stöldgods, det räcker att det finns i hemmet. Påföljden är böter eller fängelse upp till 2 år. Stöld/snatteri Att ta något som tillhör en annan. Påföljden är böter eller fängelse upp till 2 år. Narkotikabrott All befattning med narkotika är brottsligt, undantaget är i medicinskt syfte inom sjukvården. Påföljden är böter eller fängelse upp till 3 år. Anabola Enligt lagen om förbud mot vissa dopingmedel jämställs anabola med narkotika och därmed är all befattning med detta brottsligt. Påföljden är böter eller fängelse upp till 2 år

11 Närpolisen i Salems kommun Salems kommun har fyra närpoliser varav två har kontaktskolor och två är ordinarie till Ungdomsgruppen. Närpolisen i Salem anser att all brottslighet skall anmälas. Det är sedan polisens sak att utreda brottet oavsett om det kan tyckas vara en struntsak. Du hjälper inte en ung person genom att sköta en egen utredning, snarare stjälper. Närpolisen i Salem har ett bra samarbete med ungdomsroteln i Södertälje. Ofta när ungdomar från Salem begår brott är det också närpolisen i Salem som utreder brottet. På grund av hög arbetsbelastning blir det ibland ungdomsroteln som blir handläggare. För den skull är vi inte noviser om vad som har hänt utan försöker hålla oss ajour med det som händer inom närpolisområdet. Om det är något Du undrar över, ring till närpolisen i Salem och fråga. Närpoliser i Salem Ulrica Tellefors (områdeschef) Ordinarie i Ungdomsgruppen Lasse Gustafsson Ordinarie i Ungdomsgruppen Tommy Claesson Skolkontakt Rönninge skolor Kurt Sörensen Skolkontakt Salems skolor Kontakt Södertäljepolisen Akut: 112 Besöksadress Närpolisen i Salems kommun Södertäljepolisen Södertälje Mini Maria Salem Mottagning för unga med missbruksproblem Mini Maria Salem är en öppenvårdsmottagning för unga upp till 20 år. Hit kan ungdomar och föräldrar vända sig för att få råd och stöd i alkohol- och narkotikafrågor. Mottagningen drivs i samverkan mellan Salems kommun och Maria Ungdom/Beroendecentrum Stockholm. I dagsläget är verksamheten samlokaliserad med Mini Maria Södertälje på Vegagatan i Södertälje. I förlängningen kommer mottagningen få lokaler i Salems kommun. Mini Maria Salem erbjuder Rådgivning Bedömning Behandling Provtagning Läkarundersökning Kontakt Mottagning: Telefontider: måndag och fredag Öppen mottagning: måndagar kl Besöksadressen: Vegagatan 4, Södertälje, (ingång finns på kanalsidan) Anna-Karin Lilja, biträdande chefssjuksköterska Tel Efva Gullberg, ungdomssekreterare Tel , mobil: Catharina Spång, ungdomssekreterare Tel , mobil: Under kvällar, nätter, helger och akut Maria Ungdom Stockholm Mottagning: Telefonrådgivningen:

12 Barn- och ungdomspsykiatrin BUP vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 0-15 och deras familjer. Du som är orolig för ditt barns psykiska hälsa eller befarar att problem i familjen påverkar ditt barn negativt, kan vända dig till närmaste BUP-mottagning för råd och hjälp. Du som är ung kan själv ta kontakt med en BUP-mottagning om du är orolig för hur du mår, har varit med om svåra upplevelser, har problem med kompisar, känner dig ensam och deprimerad eller på annat sätt har det svårt. Kontakt Telefontider: , måndag-fredag Mottagning för Unga vuxna Mottagningen för unga är en verksamhet där behandlare från barn- och ungdoms-psykiatrin, vuxenpsykiatrin och social-tjänsten arbetar tillsammans. Upptagningsområde är Salem, Nykvarn och Södertälje. Mottagningen tar emot unga som: har fyllt 16 men inte 25 år har behov av psykiatrisk och/eller social hjälp Kontakt Telefontider: , måndag-fredag Stödcentrum unga brottsoffer Stödcentrum vänder sig till barn, ungdomar och unga vuxna som blivit utsatta för exempelvis personrån, misshandel, våldtäkt, olaga hot och ofredanden. Föräldrar och vittnen kan också få stöd. Stödcentrum erbjuder stödsamtal, praktisk hjälp, föräldrastöd och medling. Kontakt Via Stödcentrum: Rose-Marie Lundkvist eller Fehima Madoson, Via polisen: Besöksadress: Nygatan 22 7tr, Södertälje Farsor & Morsor i Salems kommun Farsor & Morsor i Salems kommun är en ideell nattvandrarverksamhet knuten till nattvandrarnas riksförbund. Idag är mellan aktiva föräldrar knutna till Farsor & Morsor i Salems kommun. Våga vara vuxen Du är nu ett steg närmare att bli nattvandrare och få möta ungdomar och vuxna i Salems kommun. Att vara nattvandrare innebär att man träffas före vandringen och går ut i grupper om minst 3 personer. Vi rör oss ute bland ungdomarna för att finnas till hands och samtidigt knyta kontakt att respektera ungdomarna, att ge sig tid till att lyssna på dem och att medla. Nattvandringen ger oss vuxna en möjlighet att ge stöd och vara förebilder. Förtroendet för oss är idag mycket stort. Vi är inte någon myndighet, ingen polisstyrka eller medborgargarde, bara vanliga föräldrar och vuxna som bryr oss. Vi är föräldrar och vuxna från hela kommunen som nattvandrar helger och kvällar, t.ex. skolavslutningar, Valborg, Lucia samt vid olika lokala evenemang. Kontakt Vi hoppas och tror att just DU vill bli en av oss!! Nattvandra med oss!!! Stefan Nilsson, samordnare Fälttelefon: eller

13 20 Salems församling Säby kyrka mittemot Salems centrum har en egen ungdomslokal och mycket verksamhet för ungdomar, alltifrån konfirmationsundervisning, ungdomskör och läger, till det vi kallar för Soft som är en öppen verksamhet med möjlighet till pingis, spel och gemenskap. Vi har en särskild ungdomskväll Soft Night på torsdagar, med ett skiftande och meningsfullt program, bl.a. poesioch låtskrivarverkstad. Det finns även möjlighet till enskilda samtal för den som behöver prata med en präst, diakon eller ungdomsledare. Överenskommelse om tid sker säkrast per telefon, men kom annars in så försöker vi vara tillgängliga så gott vi kan. Öppettider Församlingshemmet: vardagar Ungdomslokalen: enligt överenskommelse Soft Night: torsdagar Aktuella tider för kör- och konfirmationsundervisning får du per telefon eller i direkt kontakt. Cecilia Holmberg, präst Tel , Marit Johansson, diakon , Kansliet (vardagar ): Besöksadress: Emanuel Birkes väg 1 (mittemot Salems centrum) Skola och utbildning Skolan arbetar förebyggande i samband med bl.a. skolk, missbruk och kriminalitet. Sedan 2006 arbetar fyra skolknutna fritidsfältare på Salems skolor i samverkan mellan skola och fritid. Syftet med de skolknutna fritidsfältarna är bl.a. att motverka skolk. Vid misstänkt missbruk kontaktas föräldrar och socialtjänsten. All kriminalitet som skolan upptäcker polisanmäls. Varje skola har sedan 2006 en likabehandlingsplan i arbetet mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Nytorpsskolan Gerd Björk, rektor Tel Skogsängsskolan Bo H. Samuelson, rektor Tel Rönninge gymnasium Johan Gerber, rektor Tel Rönninge skola Karin Broström, rektor Tel Säbytorps rektorsområde Margaretha Fagerberg/rektor Tel Söderby friskola Susanna Falk, rektor Tel Salems resursskola Barbro Roman Ihlar, rektor Tel

14 Psykolog- och kuratorsteamet Psykolog- och kuratorsteamet är en möjlighet för dig som arbetar inom förskola/skola att kostnadsfritt konsultera och få hjälp i frågor som rör barn och ungdomars psykosociala situation. Vi är en egen enhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen, vilket innebär att vi inte tillhör någon särskild förskola eller skola. Vi är för närvarande tre kuratorer samt en psykolog. Stöd till personal Som enskild personal eller grupp kan ni även få hjälp med råd och stöd i ditt arbete regelbunden handledning utifrån enskilda elever eller elevgrupper. Miljö och samhällsbyggnadskontoret Skadegörelse är ett fenomen de flesta kommuner tampas med, så även Salem. Rutor krossas, fasader klottras ner, parker och torg skräpas ner. Kostnader för skadegörelsen och för larm och bevakning gör ett större hål i plånboken än vad vi kan föreställa oss. Under 2006 kostade skadegörelse och bevakning kommunen närmare två miljoner skattekronor! Siffran har sett liknande ut sedan ett antal år tillbaka. Och det är enbart en kostnad vi får ingenting tillbaka. Skadegörelsen i kommunen genomförs tråkigt nog ofta av ungdomar, och då en ganska begränsad grupp ungdomar. Det är beklagligt då det är den yngre generationen som gör vår kommun så levande och som vi skall vara stolta över. Olika satsningar har därför gjorts och görs gentemot ungdomsgenerationen, bl.a. för att förebygga skadegörelse. Thomas Halvarsson, teknisk förvaltare , Stöd till elever Enskilt stöd, gruppverksamhet eller utredning av elever. Barbro Roman Ihlar, utvecklingsledare Tel , mobil: Malin Bengtsson, kurator Tel , mobil: Helene Dahlin, kurator Tel , mobil: Inger Bugge, kurator Tel , mobil: Fax till teamet:

15 Fritidsfältare i skolan, på fritidsgårdarna och på fältet Från och med 2006 år finns fyra skolknutna fritidsfältare i kommunen. Fritidsfältarna arbetar dagtid på de fyra grundskolorna i kommunen (Skogsängsskolan, Rönninge skola, Nytorpsskolan och Säbyskolan) och kvällstid i fritidsgårdsverksamheten. Varje fredag och lördag samt en vardag i veckan rör sig en fritidsfältare och en fritidsledare ute på "fältet", bland ungdomar och andra. Syftet med fritidsfältverksamheten är att tidigt skapa möjligheter till kontakt med ungdomar på byn och, i synnerhet, med de som befinner sig i riskzoner för missbruk. Fältarna skall även kunna vara en resurs för ungdomar som behöver en vuxen att tala med. Ytterligare ett av uppdragen är att ta kontakt med föräldrar. Målsättningen med fritidsfältverksamheten är att minska antalet placeringar av ungdomar, minska skolket och skadegörelsen samt att få en bättre kontakt mellan ungdomar och vuxna i Salem. Kontakt Mattias Hillbom, verksamhetsledare , Skolknutna fritidsfältare Per Bengtson Skolknuten fritidsfältare på Nytorpsskolan , Marie Norén Skolknuten fritidsfältare på Rönninge skola , Reneé Nörgaard Skolknuten fritidsfältare på Skogsängsskolan , Erik Färg Skolknuten fritidsfältare på Säbyskolan , Fältmobilen: (säkrast fredag-lördag ) 18 Salems Ungdomsmottagning För tjejer och killar år Nu utökad till en halvtidsmottagning! Behöver du någon vuxen att prata med? Hos oss kan du träffa bl.a. barnmorska, kurator och gynekolog! Vi har tystnadsplikt! Till oss kan du komma med det mesta Preventivmedelsrådgivning Gratis kondomer Oro för sexuellt överförbara sjukdomar Kärleksbekymmer Livsproblem Skolproblem Andra funderingar Välkommen till oss på fritidsgården Huset, Säbytorgsvägen 14 Öppethållande Drop-in: tisdagar kl och onsdagar: Telefontid: tisdag och onsdag kl , torsdag kl Tidsbeställd mottagning: tisdag, onsdag och torsdagar Telefon: Barnmorskemottagningen: barnmorska kan nås på mellan kl på telefon el 16. Vid brådskande ärenden: Salems vårdcentrals barnmorskemottagning, vardagar kl på telefon eller 16 15

16 Fritidsgården Huset Fritidsgården Huset är kommunens fritidsgård. Ungdomarna kan välja mellan att spela biljard, pingis, surfa på IT-caféet, skapa i skaparhörnan, musicera i Musikverkstan, delta i DJ-, dans- och sångkurser, vara ung journalist på ungdomarnas egna nättidning Plaskis.nu eller bara vara på vårt café. Fritidsgården Huset anordnar också ett par större discon och konserter under året. På fritidsgården Huset finns också kommunens enda öppna fritidsverksamhet som vänder sig till barn på mellanstadiet. Den är öppen på eftermiddagar. Fritidsgården Huset är drogfritt och vid misstanke om missbruk kontaktas föräldrarna och socialtjänsten. All kriminalitet som upptäcks polisanmäls. För mellanstadiet, år Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mattias Hillbom, verksamhetsledare , Besöksadress: Säbytorpsvägen 14 Caféet: Besöksadress: Rönninge gymnasiums elevcafé För högstadiet och äldre Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Rönninge Ungdomscafé För högstadiet och äldre Öppettider: Måndag Onsdag Fredag Musikverkstan Musikverkstan ges möjlighet att spela på lånade instrument. Det finns även en replokal att spela på egna instrument i. Christian Rasmussen Caféet: Besöksadress: Säbytorpsvägen 14 Plaskis.nu Plaskis.nu drevs som IT-projekt tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan mellan 2003 och Fr.o.m ett Plaskis.nu en rullande verksamhet på 3-årsavtal med Vuxenskolan. Här skapas en av Sveriges största nättidningar av och för ungdomar. Soile Siirtola, projektledare Redaktionen: Besöksadress: Säbytorpsvägen 14 Tjejverksamheten PMS Fritidsgården Huset arbetar med ett tjejprojekt, år, med syfte att stärka tjejerna självkänsla och identitet genom att: arbeta preventivt mot alkohol, droger, öka den kreativa lusten, ge dem verktyg att samla kraft, lära dem vårda sig själva samt genomföra egna aktiviteter. Reneé Nörgaard, tjejcoach Besöksadress: Säbytorpsvägen

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, Hallstaviksnätverket,

Läs mer

Det behövs tid för att vara ung

Det behövs tid för att vara ung Det behövs tid för att vara ung Till den Öppna Fritidsverksamheten ska de unga känna, att de kan komma bara för att vara och delta på det sätt de önskar. Varje ung människa bär på sina funderingar och

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, Hallstaviksnätverket,

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Ung i Salem Nyhetsbrev

Ung i Salem Nyhetsbrev Ung i Salem Nyhetsbrev No 11 Sommaren Innehåll Reportaget s. 2 4 Ungdomsinflytande s. 5 6 Kultur & fritid s. 7 Våga vara Farsa & Morsa i Salems kommun! Ju fler vuxna som är ute på våra gator och torg,

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Övergripande alkohol- och drogpolicy för alla barn- och ungdomsverksamheter i Botkyrka kommun

Övergripande alkohol- och drogpolicy för alla barn- och ungdomsverksamheter i Botkyrka kommun 1 Övergripande alkohol- och drogpolicy för alla barn- och ungdomsverksamheter i Botkyrka kommun Beslutat i kommunstyrelsen januari år 2005 2 Alkohol- och drogförebyggande arbetet är också ett av målområdena

Läs mer

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Handlingsplan mot droger

Handlingsplan mot droger Handlingsplan mot droger Läsåret 2016/17 2016-08-26 0 Innehåll Per Brahegymnasiets handlingsplan mot droger... 1 Mål... 1 Lagstiftning... 1 Förebyggande åtgärder/information... 1 För eleverna:... 1 För

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri skola

Handlingsplan för en drogfri skola Handlingsplan för en drogfri skola Antagen av Halmstad Utbildnings ledningsgrupp 2012-10-22 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan ett stöd för skolpersonal Syftet med föreliggande

Läs mer

SALEMS KOMMUN Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2005-10-01. Uppföljning 2005

SALEMS KOMMUN Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2005-10-01. Uppföljning 2005 Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare 2005-10-01 Uppföljning 2005 Projekt Ung i Salem 2002-2005 2 Uppföljning 2005 (2005-01-01 2005-09-30) Övergripande aktiviteter 1. Integrering av Ung i Salem

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik

Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Information om förebyggande insatser och stöd för barn, ungdomar och föräldrar i Hallstavik Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, Hallstaviksnätverket,

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever Näsbyparksskolans rektorsområde - Täby kommun Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan - Slottsparksskolan Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar

Kommunstyrelsen beslutar ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2011-09-19 1 Ks 1 Dnr 00228/2011 106 Handlingsplan Gemensamma krafter för barn och unga i Arvidsjaurs kommun En handlingsplan

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 216 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 216 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

(5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM. Allt missbruk kan behandlas.

(5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM. Allt missbruk kan behandlas. 2016-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1997-06-12 Reviderad 2006-08-10 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1 (7) Vår handläggare Andreas Wetell Ert datum Er beteckning HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 2 (7) Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad Drogpolicy Antagen vid Styrelsemöte: 2012-03-13 Reviderad: Thomas Lundblad Inledning/Allmänt Visby AIK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer