VÅLD I NÄRA RELATIONER

Transkript

1 VÅLD I NÄRA RELATIONER Yrkesgemensam Handbok Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 2007 Reviderad 2011

2 YRKESGEMENSAM HANDBOK Denna handbok vänder sig till dig som i ditt arbete eller i din organisation möter kvinnor, män och barn som blivit utsatta för våld eller hot om våld i nära relation. Handboken är till för att ge olika grupper en övergripande information om hur de olika samarbetspartnerna arbetar, samt vem som ansvarar för de olika delarna vid våld i nära relationer. Handboken har utarbetats i samverkan mellan representanter för olika yrkesgrupper, myndigheter och organisationer i Sydöstra Skåne. Denna handbok har tagits fram med Samverkan för kvinnofrid i Malmös och Nordöstra Skånes handbok som förebilder och med deras tillstånd. Ansvarig för handboken är Samverkansgruppen för våld i nära relationer i Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystads kommuner. Samverkansgruppen har funnits sedan början av 1990-talet. Varje verksamhetsområde ansvarar för det område som de företräder. Ystad den 10 juni 2011 Familjeförvaltningen Social Service Individ och Sjöbo Kommun Skurups kommun familjeomsorgen Tomelilla kommun Social Omsorg Kvinnokliniken Kirurgmottagningen Ystads kommun Ystads lasarett Ystads lasarett Polismyndigheten i Skåne Ystads församling Brottsoffer- och Ystad Kvinnojouren i Sydöstra Skåne

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 1.1 Våldets orsaker och konsekvenser 1.2 Kvinnors reaktioner och strategier mot våldet 1.3 Professionellt förhållningssätt vid mötet med kvinnor som utsätts för våld 2. KOMMUNERNAS ANSVAR 2.1 Målsättningen för kommunens insatser för kvinnofrid 2.2 Socialtjänstens ansvar 2.3 Information, förhållningssätt och hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor 2.4 Kommunens ansvar i familjerättsfrågor 2.5 Rutiner för hantering av skyddad identitet inom socialtjänsten 2.6 Checklista för hantering av klienter med skyddad identitet 2.7 Underlag för klienter med skyddad identitet 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar 3.2 Medicinskt omhändertagande 3.3 Om det finns barn 3.4 Våld under graviditeten 3.5 Attityder och förhållningssätt 3.6 Kunskapsöversikt 3.7 Checklista för omhändertagande 3.8 Checklista säkerhetsplan 3.9 Barn i fara - blankett 4. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 4.1 Handlingsplan för polisens arbete mot brott i nära relationer 5. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 5.1 Från barnets perspektiv 5.2 Socialtjänstens ansvar för barnen 6. FLICKOR SOM LEVER UNDER HOT OCH TVÅNG I FAMILJER MED STRÄNGT PATRIARKALA VÄRDERINGAR 7. MÄNNEN BAKOM VÅLDET 7.1 Att möta män som utövar våld 8. KOMMUNALA OCH GEMENSAMMA RESURSER 8.1 Kommunala resurser 9. FRIVILLIGA ORGANISATIONER 10. TELEFONLISTA

4 1. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 1.1 Våldets orsaker och konsekvenser Mäns våld mot närstående kvinnor kan inte förklaras på ett enkelt sätt. Det finns olika teorier om våldets orsaker och mekanismer, som söker förklaringar hos individerna, i relationen, i situationen och i samhällsstrukturen. Våld mot kvinnor är ett sammansatt och komplext problem som skapar svåra trauma och sätter djupa spår hos många kvinnor och barn som drabbas av våldet, i synnerhet i de familjer där hot och våld tillhör vardagen. Våldet kan se olika ut, men det är alltid den som utövar våldet som ansvarar för handlingen. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av en närstående person får sociala konsekvenser och ger ofta psykiska men, som kan bidra till bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon kan också ångra det hon först berättat om och förneka det. Hon kan vara rädd och osäker och därför ibland bli aggressiv även mot den som vill hjälpa henne. Ibland kan hon uppleva kontakten med myndigheterna som så hotfull mot sig själv, sina barn och sitt förhållande, att hon inte vill ha någon insyn. Mannen kan förbjuda henne fortsatt kontakt. Det förekommer att misshandeln inbegriper våldtäkt. Detta kan vara mycket svårt att berätta om. Kvinnor som blivit fysiskt, psykiskt och sexuellt misshandlade visar ofta samma symptom som människor som lever med posttraumatiskt stressyndrom. Omhändertagandet bör ske med vetskap om vilket trauma en sådan situation innebär. Det är viktigt att våldtagna kvinnor får snabb och adekvat hjälp för att inte riskera psykiska och fysiska följdverkningar. 1.2 Kvinnors reaktioner och strategier mot våldet Det finns kvinnor som "går vid första slaget" och andra som tvingats leva med mannens hot och våld under lång tid. Aktuell forskning visar att det är vanligt att kvinnor växlar mellan att anpassa sig och hoppas att våldet ska upphöra och att göra uppbrottsförsök, som kan vara många och ta sig olika uttryck. När en kvinna söker hjälp efter ett övergrepp är hon i en akut kris, där hon oftast upplever att hon förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott. Makarna är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende, delad livshistoria, ofta gemensamma barn, vän- och släktkrets, gemensam ekonomi och en planerad gemensam framtid. Ett uppbrott kan vara mycket komplicerat. Då separationen väl sker har den ofta föregåtts av många försök till uppbrott. Det är viktigt att reflektera över kvinnans möjligheter och svårigheter att bjuda motstånd. Genom barnen binds makarna till varandra även om kvinnan lämnar mannen. För en del kvinnor är barnen och deras fortsatta väl och ve skäl att lämna mannen, för andra är de anledningen att stanna kvar. En del kvinnor kan inte lämna mannen på grund av rädsla för att våldet blir värre om de bryter förhållandet. De upplever en slags säkerhet när de bor

5 tillsammans med mannen. För kvinnan kan det vara lättare att veta var han är och vad han gör, än att ständigt gå och vara rädd för att han skall söka upp henne. Det finns också kvinnor som väljer att stanna hos sin man, därför att hon anser att han behöver henne, eller på grund av sina motstridiga känslor för mannen. Det kan finnas en förhoppning om att förhållandet ska bli bättre. Både kvinnorna och barnen har sett goda sidor hos mannen/pappan. Kvinnor kan vara rädda för att möta mannen efter en separation, av rädsla för våld men också av rädsla för sina egna känslor, att trots allt vilja återvända till förhållandet. Kvinnor som av olika skäl inte vill separera söker ibland samhällets hjälp för att klara av att fortsätta relationen och för att påverka mannen att ändra sitt beteende. Detta kan vara särskilt aktuellt för kvinnor från kulturer, där kvinnans rättsliga ställning är underordnad mannens, där skilsmässor betraktas som omöjliga eller där kvinnor som lämnar sin man riskerar att stötas ut ur släkten eller gruppens gemenskap. 1.3 Professionellt förhållningssätt vid mötet med kvinnor som utsätts för våld I mötet med våldsutsatta kvinnor är det viktigt att inte generalisera utan se varje kvinna som en unik individ! Möt med respekt och förståelse Kvinnans utsatta situation kan göra att hon känner sig utlämnad. Hon kan vara rädd för att inte bli trodd och förstådd. Insatserna bör inriktas på att kvinnan skall kunna få skydd och vård om hon behöver det samt stöd och hjälp att bestämma sig för hur hon vill förändra sin situation. En kvinna som uppfattar att det finns bra hjälp att få vill i regel ha hjälpen. Ge tid och omtanke fråga och lyssna Fråga vad som hänt. Låt kvinnan berätta. Ge henne tid. Kvinnan kan vara ambivalent till situationen. Det kan ta tid för henne att våga lita på omgivningen och berätta. Det kan behövas flera samtal. Det är viktigt att kvinnan får ge uttryck för sin egen bedömning av risksituationen, vilka som kan hjälpa henne och vilka strategier hon själv haft och har. Ifrågasätt inte Särskilt vid upprepat våld och om kvinnan återvänt till mannen är det lätt att utsätta henne för kritik och fördömanden. Ofta är bindningen mellan kvinnan och mannen mycket stark. Om man kritiserar mannen, kan kvinnan uppfatta detta som kritik mot henne själv, eftersom hon levt tillsammans med honom. Det är viktigt att vara neutral i förhållandet till kvinnans känslor inför mannen men ändå markera avståndstagande inför våldshandlingarna. Kvinnan behöver höra att det alltid är den som utövar våldet som är ansvarig för det. Hon måste fatta sina egna beslut och man ska inte som personal råda henne att hon skall lämna mannen men visa att det finns hjälp och stöd och att det finns alternativ. Gör en riskbedömning Kvinnor som levt länge med våld kan ha drabbats av att inte längre uppfatta hur allvarlig situationen är. Ställ frågor kring olika våldshändelser, så att du och kvinnan kan göra en bedömning av hotbilden.

6 Informera Beroende på i vilken yrkesroll du möter en våldsutsatt kvinna har du olika informationsansvar. För att kvinnan ska bli hjälpt är det viktigt att hon får bra information, om möjligt både skriftligt och muntligt, om de rättigheter hon har och om de möjligheter som finns till skydd, stöd och hjälp. Lämna skriftlig information och ev. visitkort för kvinnans framtida behov. Hänvisa rätt Se till att den som behöver annat stöd än det som du kan ge, blir hänvisad till dem som har kompetens och resurser för uppgiften. Finns en hotbild, hjälp till att kontakta polisen, kvinnojouren eller socialtjänsten. Finns skador eller märken efter våld, hjälp till att kontakta vårdcentralen eller akutmottagningen beroende på skadans omfattning. Använd professionell tolk Den som inte behärskar svenska obehindrat måste få tillgång till tolk som hon kan lita på. Låt inte anhöriga tolka. Det måste bli självklart för alla myndigheter att använda professionell tolk, när en misshandlad eller våldtagen kvinna med utländsk bakgrund söker hjälp, vård eller kontakt med polisen. Beställ kvinnlig tolk om kvinnan önskar det. Dokumentera Kravet på dokumentation har ökat i och med den nya lagstiftningen. Vid upprepat våld har det stor betydelse om tidigare våldshändelser har dokumenterats. Det kan påverka bedömningen om brottet skall kunna betraktas som misshandel eller grovt kvinnofridsbrott. Alla kvinnor som söker läkarvård och berättar att de blivit utsatta för våld skall undersökas så att rättsintyg skall kunna skrivas. Rättsintyg får ej lämnas utan kvinnans medgivande. Även för socialtjänsten och andra vårdinstanser är det viktigt att alla tecken till våld skrivs in i journalerna, även om kvinnan vid tillfället säger att hon inte vill polisanmäla. Kvinnan ska få veta att hon har rätt att läsa sin akt och att få rättelse antecknade i journalen, samt att uppgifter inte får lämnas ut utan hennes medgivande. För att undvika att mannen får vetskap om eventuellt sekretessbelagda uppgifter i social akt rekommenderas att kvinnan och mannen alltid har separata akter. Anmälningsplikt 14 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) "Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.." (SoL) Fråga om barnen. Finns det misstanke om att barnen behöver skyddas och att modern inte kan ge detta skydd skall en anmälan till socialnämnden ske. Om modern misshandlas finns risk för att barnen skadas allvarligt även om de själva inte utsätts för våld. Detta är en svår fråga, eftersom många tror att förtroendet från kvinnan kan skadas om det sker en anmälan. Misshandlade kvinnor kan tro att deras barn ska tas ifrån dem. Därför är det viktigt att förklara för modern att en kontakt med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp och att en utredning om barnens situation tar sikte på att förbättra förhållandet för både kvinnan och barnen.

7 Se professionellt på din egen roll Som personal kan man uppleva det som frustrerande att arbeta med misshandlade kvinnor, särskilt om kvinnan gång på gång återvänt till mannen. Det är viktigt att se sin del av hjälpen som ett led i en process. Då kan man lättare orka stödja henne nästa gång hon kommer, så att hon inte ska behöva skämmas över att söka hjälp igen. För att man som personal ska kunna hantera dessa ofta mycket svåra situationer är det nödvändigt med handledning och utbildning.

8 2. KOMMUNERNAS ANSVAR 2.1 Målsättningen för kommunens insatser för kvinnofrid är att: Synliggöra och förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Förebygga att unga pojkar och män blir våldsverkare. Säkerställa att utsatta kvinnor får ett gott och kompetent bemötande Stödja de flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld, så att de vågar söka hjälp. Tillse att barnets situation i våldsutsatta familjer uppmärksammas och att barnets utsatthet beaktas. Tillse att barn i våldsutsatta familjer får tillgång till adekvat stöd och hjälp av kompetent personal. Ge misshandlande män möjlighet att hantera sin aggressivitet utan hot och våld samt bearbeta den problematik som kan ligga bakom våldet. Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, deras barn och de misshandlande männen. 2.1 Socialtjänstens ansvar Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp, som de behöver. (2 kap 2 SoL) Till socialnämndens uppgifter hör att svara för information, omsorg och service, upplysningar, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp samt annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. (3 kap 1 SoL) Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (5 kap 11 SoL) I socialtjänstens ansvar ligger att utveckla metoder som ger den våldsutsatta kvinnan och hennes barn skydd och stöd. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma det sociala arbetet så att det inkluderar männen och deras ansvarstagande för sitt våldsbeteende. Socialtjänsten har därutöver ett ansvar för att söka samverkan och samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer med syfte att förhindra och förebygga våld i nära relation. De insatser som erbjuds våldsutsatta kvinnor ansvarar i regel socialtjänsten för. I de flesta kommuner är detta ansvarsområde organiserat i olika enheter, vilket medför att en misshandlad kvinna kan söka upp eller hänvisas till olika ställen, beroende på om hon söker information, råd och stöd, ekonomiskt stöd eller annat bistånd.

9 2.3 Information, förhållningssätt och hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor Alla kvinnor som drabbas av våld eller andra övergrepp har rätt till stöd och hjälp om de behöver. Socialnämnden har detta ansvar för alla kvinnor och måste därför beakta de särskilda behov som en kvinna kan ha på grund av t.ex. funktionshinder, utländsk bakgrund, sexuell läggning, ålder, missbruk och beroende. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda hjälp av olika slag beroende på vilken situation kvinnan lever i. De insatser som erbjuds kan vara både praktiska och behandlingsinriktade, akuta och långsiktiga. Förhållningssättet bör, som i allt socialt arbete, vara att lyssna och anpassa insatsen efter de individuella behoven och situationerna. Det är viktigt att i bemötandet hjälpa kvinnan att se sin egen förmåga att reagera och agera och att stärka hennes självförtroende. Detta kan vara en process som tar olika lång tid för olika individer. Att ställa frågor om våld i nära relationer Mot bakgrund av hur svåra konsekvenserna kan vara och hur svårt det är att upptäcka våld i nära relationer är det motiverat att ställa frågor kring detta. Att ställa frågor kan ge den som utsatts för våld i nära relation en möjlighet att berätta om sin livssituation. Särskilt svårt är det att ställa frågor när det inte finns tydliga indikationer på att kvinnan utsatts för våld, även om misstanken har uppstått av något skäl. Exempel på frågor som kan ställas: Jag vet inte om detta är ett problem för dig, men många av mina klienter har upplevt våld i sina relationer. Jag har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du utsatts för våld av din partner? Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag numera alla mina klienter om övergrepp. Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner är oense? Leder era konflikter någonsin till fysiskt våld? Är du någonsin rädd för din partner? Har du någon gång haft sex mot din vilja? Riskbedömning För alla som misshandlats är det motiverat att göra en bedömning om risk för allvarliga skador och även dråp/mord. Oavsett denna värdering kan samtalet i sig vara en hjälp för kvinnan att reflektera över sin situation och om hon är i fara. Trots att det följande inte är förutsägbart i det enskilda fallet, kan nedanstående förhållande bedömas som faktorer som ökar risken för allvarliga skador eller dråp/mord. En ökad risk kan föreligga om mannen: Är våldsam utanför hemmet Hotar mer frekvent eller med allvarligare hot Använder våld mot barnen Hotar att döda offret, barnen och/eller hotar med självmord Använder droger, särskilt om de påverkar aggression (amfetamin, anabola steroider, kokain, rohypnol och liknande) Har använt våld under graviditeten Har begått sexuella övergrepp

10 Är besatt av offret. Säger att han inte kan leva utan henne, förföljer och trakasserar henne Tidigare har skadat kvinnan allvarligt Har hotat släktingar och vänner Har vapen hemma eller lättillgängligt Ett annat förhållande som måste beaktas som tänkbar riskfaktor för ytterligare våld och sexuella övergrepp är om den misshandlade kvinnan har försökt att lämna mannen eller öppet planerar att lämna honom. Om kvinnan svarar jakande kring ovan riskfaktorer måste svaren tas på stort allvar. Om kvinnan inte inser att hon är i fara, men att man som handläggare bedömer att så är fallet, bör man öppet redogöra för sin egen bedömning. Insatser i en akut situation Erbjud kvinnan tid samma dag och ge henne så mycket tid du kan. Låt henne inte behöva sitta ensam i ett väntrum. Räkna med att hon kan uppleva sin situation kaotisk och ha svårt att redogöra för vad som hänt. Lyssna, men ifrågasätt henne inte, även om hon sökt hjälp för misshandel tidigare och sedan återvänt till mannen. Ta reda på vad kvinnan är mest rädd för just nu och vad hon är rädd för ska hända i framtiden. Fråga om sexuellt våld har förekommit. Hjälp kvinnan till läkare, om hon har skador. Följ om möjligt med henne. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador i ett rättsintyg vid en eventuell rättsprocess. Fråga om kvinnan (och hennes barn) behöver skydd. Om det inte finns släktingar eller vänner som kvinnan kan eller vill bo hos, så föreslå i första hand det akut-/jourboende som ansvarig kommun har tillgång till. Hotellboende är ett olämpligt alternativ. En kvinna som har lämnat hemmet akut har ofta inga pengar. Undersök om hon behöver ekonomisk hjälp och förmedla kontakt med enheten för ekonomiskt bistånd. Fråga om kvinnan behöver hjälp med kontakt med anhöriga och/eller hämtning av personliga tillhörigheter. Polis kan ibland medverka till besök i hemmet. Journalför och dokumentera kvinnans berättelse och de skador du ser. Detta är särskilt viktigt om kvinnan ej vill gå till läkare. Beskriv var skadorna finns, antalet skador, storlek och eventuell färg. Dokumentation skall utformas med respekt för kvinnans integritet och hon skall veta vad som antecknas. Kvinnans uppgifter får naturligtvis inte lämnas ut mot hennes vilja, men hon kan samtycka till att uppgiften får lämnas till polisen eller annan myndighet. ( Se 14 kap 4 Sekretesslagen). Diskutera polisanmälan, men pressa inte kvinnan. Anmälan får aldrig vara ett krav för att få hjälp och får aldrig göras mot kvinnans vilja om hon inte är minderårig. Följ om möjligt med kvinnan till polisen, eller be polis komma för att ta upp en anmälan. Informera kvinnan om förutsättningar för besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp och skydd i den juridiska processen. Beskriv möjligheter och begränsningar. Använd professionell tolk vid behov. Låt aldrig anhöriga tolka. Ta reda på om det finns barn i familjen. Var fanns de när misshandeln skedde? Vad har de sett och hört? Har de också blivit slagna? Har kvinnan diskuterat våldet med sina barn? Var är de nu? Vilka behov har de? Prata med barnen! Om du inte själv ansvarar för utredningar om barnens situation, bör du överväga om en anmälan skall göras till barnoch familjeenheten. Bemöt kvinnans rädsla för att barnen ska tas ifrån henne. Om barnen inte följer med kvinnan, utan är kvar hos mannen, tänk på att meddela barnen att modern är i säkerhet.

11 Om mannen behöver information, socialtjänstens stöd eller andra insatser skall han alltid hänvisas till eller erbjudas hjälp från annan handläggare. Finns gemensamma barn är detta särskilt viktigt. (Se under flik 5). Om kvinnan återvänder hem Vissa kvinnor som utsätts för misshandel väljer att, i alla fall för en tid, stanna i relationen. Som en del av säkerhetsplaneringen för kvinnor som väljer att återvända hem är att diskutera vad hon hittills har gjort och vad hon kan göra, för att minimera risker för henne själv och eventuella barn: Har kvinnan ett nätverk som kan stödja henne i en akut situation. Vart kan hon ta vägen om hon måste fly? Ställ tillsammans samman en lista med telefonnummer och adresser. Fråga om hon kan förutse en upptrappning av våldet. Fråga vad som har fungerat hittills för att avvärja krissituationer och om hon tror att sådana strategier kan hjälpa framöver. Fråga om hon kommer att ringa polisen om mannen blir våldsam. Om hon inte kan komma åt att ringa, vad kan hon i så fall göra för att påkalla hjälp? Finns det för- och nackdelar med att berätta för vänner och släktingar vad hon är utsatt för. Förberedelser om situationen blir akut Föreslå att kvinnan har följande saker tillgängliga om hon måste lämna hemmet snabbt: Identitetshandlingar för sig själv och barnen. Andra viktiga handlingar. Eventuella viktiga mediciner, recept och glasögon Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga. Mobiltelefon Kläder och toalettartiklar för henne och barnen. Kontobevis, kreditkort, bankböcker och nycklar Viktiga tillhörigheter till barnen Insatser på längre sikt Det kan finnas många anledningar till att en kvinna stannar kvar i ett förhållande där mannen utsätter henne för övergrepp. Ett långsiktigt stöd för kvinnan från dig som socialarbetare kan vara att: Lyssna och samtala med syfte att reda ut situationen samt visa på möjliga handlingsvägar, så att kvinnan kan fatta ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv. Ge skriftlig information om våld och misshandel och om möjligheter att få hjälp och stöd juridiskt, socialt och ekonomiskt. Informera och, utifrån behov, medverka till kontakter med kurator, annan samtalskontakt, advokat, polis, kriscenter, kvinnojour etc. Ge stöd och hjälp vid eventuellt byte av bostad och bostadsort. Bevilja bistånd i form av särskilda insatser för familjen och/eller barnen som t.ex. kontaktperson eller familjestöd.

12 Minderåriga Flickor under 18 år kan bli utsatta för hot eller våld från en pojkvän. Våldet mot dem ska bedömas som barnmisshandel. Socialnämnden är skyldig att ingripa till ett barns skydd. Flickor under 18 år som söker hjälp hos socialtjänsten ska få lika mycket stöd som myndiga kvinnor. För att de ska kunna beviljas ekonomiskt bistånd skall det kommuniceras med vårdnadshavaren. Ungdomar över 15 år har rätt att föra sin egen talan, vilket bland annat innebär att de utan att ha vårdnadshavarens tillstånd kan söka kontakt med ungdomsmottagningar, socialtjänsten och sjukvården. Undvik parsamtal Då misshandel förekommit i ett förhållande bör parsamtal inte föreslås. Eftersom en man som misshandlar ofta har ett starkt kontrollbehov är det troligt att kvinnan har liten möjlighet att uttrycka vad hon vill. Våldet kan trappas upp om kvinnan berättar för andra vad hon utsätts för när mannen är närvarande. Det finns också risk att kvinnan känner sig delaktig i ansvaret för våldet varvid hennes skuldbörda ökar ytterligare. Vissa kvinnor upplever samtalen som ett nytt övergrepp. Om kvinnan önskar parsamtal kan detta ske om mannen tydligt har tagit ansvar för, och visat att han förstått våldets konsekvenser. Parsamtal ska däremot inte ske på mannens begäran utan han ska erbjudas en egen handläggare för samtal. I första hand måste insatserna inriktas på att bryta våldet och mannen måste påverkas att ta ansvar för sina handlingar. 2.4 Kommunens ansvar i familjerättsfrågor Om kvinnan och mannen bestämt sig för att separera kan enheten för familjerätt bli aktuell beträffande vårdnad, boende och umgänge med barnen. Familjerätten arbetar med vårdnadsoch umgängestvister, samarbetssamtal mellan föräldrar som har separerat, samt fastställande av faderskap till barn vars föräldrar inte är gifta med varandra. Samarbetssamtal kan inledas genom att föräldrarna kontaktar familjerätten eller genom beslut av domstol. Samarbetssamtal är strukturerade samtal med föräldrar som i samband med eller efter en separation, är oeniga om hur de skall lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn. Det är i regel inte lämpligt med samarbetssamtal då misshandel har förekommit. Det kan innebära att kvinnan, av rädsla för mannen, inte vågar säga vad hon tänker eller att det kan föreligga en ökad risk för henne att bli utsatt för misshandel på nytt, efter samtalen. Är föräldrarna överens om hur de vill lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge kan de kostnadsfritt skriva juridiskt bindande avtal om detta på familjerätten. Är föräldrarna inte överens kan de väcka talan i tingsrätten om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan då besluta om samarbetssamtal eller en utredning av socialnämnden i vårdnads-, boende- och umgängesfrågan. I föräldrabalken anges att det är barnets bästa som skall komma i främsta rummet vid avgörande av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan besluta att en förälder skall ha enskild vårdnad och att den andra föräldern skall ha umgänge som utformas på olika sätt. Tingsrätten kan också besluta att båda föräldrarna skall vara vårdnadshavare, dvs. att de skall ha gemensam vårdnad om barnet. Tingsrätten kan då också besluta om vem av föräldrarna som barnet skall bo hos och hur barnets umgänge skall se ut med den andre

13 föräldern. Tingsrätten kan besluta om gemensam vårdnad även om en förälder motsätter sig detta. Har förälderns motstånd sin grund i förhållande som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andre förälderns sida, kan det vara orsak för domstolen att inte besluta om gemensam vårdnad. Har kvinnan och/eller barnet blivit misshandlade av mannen kan domstolen besluta att en kontaktperson skall vara med vid umgänget eller hämta och lämna barnet. Föräldrar kan också själva, utan beslut i domstol, ansöka om att en kontaktperson skall medverka vid umgänget. Kunskapsöversikt Se Socialstyrelsens utbildningsmaterial för socialtjänstens personal Våldsutsatta kvinnor, som kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida Rutiner för hantering av skyddad identitet inom socialtjänsten Definitioner Beroende på arten av hot finns tre grader av skydd av personuppgifter. Skyddade personuppgifter är samlingsnamnet för åtgärderna; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Enligt 7 kap. 15 Sekretesslagen (SekrL) är folkbokföringsuppgifter i regel offentliga. I vissa fall kan det dock skada en person att uppgifter om denne lämnas ut. Skatteverket kan då besluta om sekretessmarkering för dessa uppgifter. Sekretess gäller när det kan antas att en person, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut. Skatteverkets tre olika sekretessnivåer 1. Markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretess- eller spärrmarkering. Sekretessmarkering är en varningssignal som sätts in på en eller flera uppgifter i folkbokföringens databas. I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada. Markeringen signalerar att det ska göras en noggrann prövning innan uppgiften lämnas om personen lämnas ut. När en person får en sekretessmarkering brukar man i vardagligt språk kalla det för att personen har skyddad adress eller skyddad identitet. Det framgår inte av själva markeringen vilken uppgift om personen i folkbokföringen som kan vara känslig. Det behöver inte bara vara adressen som är den skyddade uppgiften, det kan även vara nytt namn eller uppgift om närstående. Alla uppgifter om personen innefattas i sekretessmarkeringen. Skatteverket aviserar sekretessmarkeringen till andra myndigheter tillsammans med övriga uppgifter om personen. Markeringen innebär alltså inte att sekretessbelagda uppgifter utesluts i aviseringen. När sekretessmarkeringen tas bort aviseras detta. Omprövning av sekretessmarkering sker i regel varje år. Om det finns belägg kan sekretessmarkering godkännas för upp till tre år. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess, men uppgifter ska inte lämnas ut om det kan antas att den enskilde eller närstående lider skada eller men om uppgift om identitet röjs. Man bör sträva efter att familjen i möjligaste mån ska kunna leva en så normal tillvaro som möjligt. Det är familjen eller personen själv som ansvarar för att skyddet skall fungera: Följaktligen innebär detta att om familjen vill, kan uppgifter registreras eller lämnas ut.

14 Korrespondens med personer som har sekretessmarkering ska ske med hjälp av förmedlingsuppdrag eftersom adressen inte är känd. Det som ska skickas till den skyddade personen läggas i ett kuvert som märks med mottagarens personnummer. Detta läggs sedan i ett större kuvert som skickas till Skatteverkets sekretessgrupp för vidarebefordran. Förmedlingsuppdrag Skatteverket Malmö 2. Kvarskrivning Kravet för att få kvarskrivning är att man kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Det innebär i regel en konkret och allvarlig risk för personen i fråga och beviljas av skatteverket endast om behovet av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivning innebär att en persons verkliga bostadsort och adress hålls hemlig. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som på församlingen skriven. Den verkliga bostadsorten framgår då inte av folkbokföringsregistret. Skattekontorets adress anges som särskild postadress och har den faktiska adressen manuellt förvarad för att kunna vidarebefordra posten. Kvarskrivningen fungerar som ett adresskydd. Men i regel får en kvarskriven person också en sekretessmarkering. Då aviseras även denna. Korrespondens med personer som är kvarskrivna ska ske med hjälp av förmedlingsuppdrag. 3. Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda en annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Riskpolisstyrelsen (RPS). Den nya identiteten registreras på ett sätt så att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna finns endast hos RPS. Fingerade personuppgifter kombineras i enstaka fall med sekretessmarkering. Vid fingerade personuppgifter kommer inte de sekretessbelagda uppgifterna till kommunens kännedom och kan därför hanteras utan särskild hänsyn eller prövning. Personer som lever med fingerade personuppgifter måste bryta helt med sitt tidigare liv inklusive släkt och vänner. Deras behov av stöd och hjälp tillgodoses till stor del av polisen. Om de behöver bistånd från socialtjänsten kan det vara polisen som tar den första kontakten. Alla tre nivåerna av skyddade personuppgifter kan kombineras med t ex namnbyte.

15 2.6 Checklista för hantering av klienter med skyddad identitet vårdnadshavare. skydd eller hotbild. vikten av att klienten själv berättar om ändringar sker i dess exempelvis kodord, personlig kontakt, eller liknande. illfällen bör försiktighet beaktas för att ta upp känslig information om en skyddad klient inför praktikanter eller korttidsvikarier som finns vid handledningstillfället. information lämnas vidare så att klientens övergång sker på ett bra och tryggt sätt. Denna information sker med fördel genom ett möte mellan överlämnare, mottagare och klient. vara skyddad. Det är således viktigt att diskutera vilka olika möjligheter till att skydda klientens vistelseort i aktuellt fall direkt med tingsrätten för att se vilka alternativ som finns att tillgå. En möjlighet att undvika att röja en skyddad persons vistelseort kan exempelvis vara att uppdra åt den familjerätt där den som inte är skyddad bor. Ett annat alternativ är att uppdra åt en familjerätt på den ort där personen med skyddad identitet tidigare bott. Viktigt att komma ihåg är att referenser som socialsekreteraren tar in från exempelvis lärare kan hon/han vara skyldig att lämna uppgifter om till motparten. Alla dokument som lämnas in till tingsrätten blir en offentlig handling. identitet ska ske med hjälp av förmedlingsuppdrag eftersom adressen inte är känd. Det som skall skickas till den skyddade klienten läggs i ett kuvert som märks med mottagarens personnummer. Detta läggs sedan i ett större kuvert som skickas till skatteverket för vidarebefordran. Förmedlingsuppdrag Skatteverket Malmö Det yttre kuvertet ska tydligt märkas med ordet Förmedlingsuppdrag. Ring tidigare socialförvaltning och uppge din titel men inte varifrån Du ringer. Begär att få tillsänt er journalanteckningarna som förmedlingsuppdrag. Handlingarna skall läggas i ett kuvert och på kuvertet skrivs klientens personnummer. Detta kuvert försluts. På kuvertet skrivs ett meddelande till skatteverkets sekretessgrupp: Denna handling skall förmedlas till den aktuella socialförvaltningen som förmedlingsuppdrag. När Skatteverket får denna handling skickas den vidare till klientens socialförvaltning. Telefonnummer till sekretess gruppen i Malmö är:

16 alltid så att denna klient inte finns på socialförvaltningen. Vid akutsituation, det vill säga akutinformation som bör nå klienten omedelbart sker en motringning genom en växel för att förmedla denna information. skyddsaspekten använd telefontolk vid behov.

17 2.7 Underlag för klienter med skyddad identitet Klientens namn: Personnummer: Ansvarig handläggare på socialförvaltningen Vilket skydd har klienten? Finns det fler i familjen som innefattas av skyddet? Vilka? Vem skyddas klienten från? Vilken riskbild finns bakom skyddsbeslutet som socialförvaltningen bör känna till? Hur kan kontakt mellan klient och handläggare på socialförvaltningen skötas? Informera dels hur journalanteckning och dokumentation kommer att skötas. Om berörd handläggare inte finns på socialförvaltningen, vem kan klienten kontakta istället? Lämna namn och telefonnummer till dessa. Hur ska tidsavbokning/ombokning skötas? Lämna förslag! Detta dokument kommer att förvaras Informera klienten vikten med att information lämnas till socialförvaltningen om ändringar sker i hans/hennes skyddade identitet. Närvarade vid inskrivningssamtalet:

18 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälso- och sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Steget ur ett misshandelsförhållande är stort och vården bör därför vara tilltillgänglig. Kvinnan är ofta fylld av skam och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att hon skall känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta kvinnan måste bli synliggjord för att en behandlings/läkningsprocess skall ta vid. Hon bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och patient är av allra största vikt. Sjukvårdens ansvar kan sammanfattas med orden upptäcka, dokumentera, informera, behandla, vårda, motivera, stödja, samverka och hänvisa. Kvinnor som utsatts för våld söker sig till många olika instanser inom hälso- och sjukvården. I första hand är det akutkliniken med kirurgiska och ortopediska kliniker samt kvinnokliniken, öronkliniken och barnkliniken. Kvinnorna söker sig också till primärvården, psykiatrin, mödravårdscentralen, barnmorskemottagningen och ungdomsmottagningen. Kvinnorna berättar inte alltid om misshandel och hot som kan ligga bakom de symptom de söker för. Oklara symptom kan ibland dölja övergrepp som kvinnan berättar om först när hon känner förtroende för den person hon sökt sig till. Det är viktigt för oss som möter våldsutsatta kvinnor i vårt arbete att ha kunskap om våldets kännetecken och effekter för att förstå kvinnans livssituation och för att kunna ge det professionella omhändertagande som hon har rätt att förvänta sig av sjukvården. Grupper som kan ha särskilt svårt att söka stöd Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande kvinnor utsätts för våld och trakasserier. Det är motiverat att ställa frågor om misshandel på samma sätt som att ställa frågor och alkohol- och drogvanor. Kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre och funktionshindrade kvinnor utsätts för våld. Deras möjlighet att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Våld mellan personer av samma kön som lever tillsammans förekommer på samma sätt som i heterosexuella relationer. Krisreaktioner När en kvinna söker hjälp efter ett övergrepp är hon i en akut kris där hon ofta upplever att hon har förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skam, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om kvinnan inte visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon ändå få en snar återbesökstid. Förbered henne på att reaktionen kan komma senare och erbjud henne även kuratorskontakt.

19 Kvinnor som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta en anhörig. Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge våldet pågått, liksom om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många kvinnor. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Kvinnan behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter du själv har att ge detta stöd. Lova ingenting som du inte kan hålla. Kvinnor som har utsatts för sexuellt våld är känsliga för attityder. Var medveten om detta och visa respekt för kvinnans integritet. Kvinnan som har utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att blir utsatt för hot, trakasserier och våld från en närstående är psykiskt påfrestande, kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. Kvinnor som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka kvinnans självförtroende och ge henne upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. 3.2 Medicinskt omhändertagande Läkarundersökning Kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt skall alltid erbjudas hel kroppsundersökning. Undersökningen utgör en konsultation som skall fastställa graden av fysisk och psykisk skada och behovet av behandling. Undersökningen bör göras så snabbt som möjligt med tanke på det trauma som våldet innebär och behovet av att säkra bevis. Undersökningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för rättsintyg om polis, åklagare eller domstol begär det. Undersökningen skall vara noggrann eftersom det som dokumenteras initialt, i juridisk mening kan bli omöjligt att komplettera senare. Lathund för underlag för rättsintyg skall finnas på respektive kliniks akutmottagning. Undersökningen är också första steget till kvinnans bearbetning av den kris hon befinner sig i på grund av övergreppet. För barn under 15 år skall barnspecialist kontaktas. Dokumentation Alla skador skall dokumenteras skriftligt och helst med färgfoto. Undersökningen skall göras mycket noggrant. Även alla mindre, ej behandlingskrävande skador skall beskrivas. En bedömning av smärtupplevelserna måste göras. Använd digitalkamera av god kvalitet, inte polaroidbilder. Gör bakgrunden så ren som möjligt, med hjälp av till exempel operationsduk. Ta bort smycken och klocka. Lägg ett mått band bredvid skadan. Ange området på kroppen och ta också en översiktsbild. Märk foton med namn, datum och klockslag, utelämna adress och personnummer av säkerhetsskäl. Behovet av dokumentation har ökat med den nya lagstiftningen Vid upprepat våld har det stor betydelse om tidigare våldshändelser har dokumenterats. Det påverkar bedömningen om brottet skall betraktas som misshandel eller grovt kvinnofridsbrott. Alla kvinnor som söker läkarvård och berättar att de blivit utsatta för våld skall undersökas så att rättsintyg kan skriva. Kvinnan skall informeras om att hon har rätt att läsa sin patientjournal och att inga uppgifter får lämnas ut utan hennes medgivande.

20 Undantag i sekretessen Personal inom vården kan bryta mot sekretessen under vissa omständigheter. Enligt 14 kap 2 sekretesslagen kan personal inom hälso- och sjukvården lämna uppgift till polis- och åklagarmyndighet angående misstanke om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år. Någon skyldighet att på eget initiativ lämna uppgifter utan patientens samtycke finns däremot inte. Provtagning Om kvinnan utsatts för sexuellt övergrepp skall relevanta prover, s.k. spårsäkringsprover tas. Speciell spårsäkringssats som innehåller nödvändig provtagningsutrustning finns att tillgå via polisen. Guide medföljer. Vid samtliga fall av våldtäkt bör man ta prover för att säkra bevis om eventuell drogning. Två extra rör med helblod i rör med fluorid/heparinlösning (grå kork) och två mindre rör med urin utan tillsats skall tas. Märk rören med initialer och födelsenummer och spara i kylskåp för att analyseras genom polisens försorg. Vid sexuella övergrepp följ alltid NCK:s (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) HANDBOK - nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. Återbesök Ge kvinnan en återbesökstid så snart som möjligt. Ibland framträder skadorna först efter något dygn och bör då dokumenteras på nytt. Även om kvinnan inte visar tecken på kris bör hon förberedas på att reaktionen kan komma senare. Erbjud kurators/psykologkontakt. Ta god tid på dig för samtal och besök. Det är viktigt att kvinnan får känna att hon får samtala i sin egen takt om det hon upplevt. 3.3 Om det finns barn Anmälningsskyldighet I ett hem där mamman utsätts för våld är barnens situation svår och otrygg. Risken är stor att miljön har negativ inverkan på barnens utveckling och hälsa. Kontakt med socialtjänsten bör tas. Barnen har rätt till skydd och stöd. Det är socialnämndens uppgift att utreda hemförhållandena och bedöma behovet av hjälp för barnet. Förmedla till modern att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. Vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp mot barn skall socialtjästen alltid kontaktas. I Hälso- och sjukvårdslagen 2 g HSL står också att: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1.har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bot tillsammans med oväntat avlider.