Förord. Tullinge i november 2011 Martin Börjeson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Tullinge i november 2011 Martin Börjeson"

Transkript

1

2 Förord Bildskapandet sker i en relation där jag som bildterapeut står för en fast men osynlig ram i arbetet som bygger på barnets utforskande i rummet. Barnet måste få utforska själv och det måste ske utan tvång, till skillnad mot livet med våld. Det blir en läroprocess för barnet att det har ett inre som blivit påverkad av det våld de upplevt. Så beskriver bildterapeuten Lena Zachrisson sitt arbete med de barn hon arbetat med vid Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete i Botkyrka kommun. Barnen är upp till 20 år gamla och de har alla bevittnat/upplevt våld i sina familjer. I denna rapport beskriver Lena hur hon arbetat med barnen, och hon relaterar sitt arbete till de teoretiska perspektiv som ligger till grund för det bildterapeutiska arbetet. Hon sätter även in det arbete som bedrivs vid sektionen i ett vidare sammanhang. För mig som en person med en god kunskap om socialt arbete, men med begränsade kunskaper om det bildterapeutiska arbetssättet är hennes rapport en utmärkt introduktion till ett spännande verksamhetsområde. Men den är också något mer! För Lena Zachrisson visar också på det sociala arbetets möjligheter, att det går att bedriva ett kvalificerat socialt arbete till stöd för barn som upplevt mycket svåra situationer. Och att såväl teoretiska kunskaper, utrymme för reflektion och en öppenhet för de människor man möter är viktiga delar i ett sådant arbete. Tullinge i november 2011 Martin Börjeson P.S. För den som (i likhet med mig) vill fördjupa sig vidare när det gäller bildterapi inom ramen för socialt arbete finns också Gunilla Borgs En bild av stillhet? en studie av bildterapeutiskt arbete i psykiatrisk rehabilitering (FoU-Södertörns skriftserie 90/10). D.S.

3 Författarens förord Jag arbetar sedan 2005 som socialsekreterare/bildterapeut på Barn- och ungdomsverksamheten (fd Barnverksamheten), i Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete i Botkyrka kommun. I mitt arbete möter jag barn och unga 0-20 år som har bevittnat/upplevt våld i sina familjer. Jag har länge haft en önskan att lyfta fram dessa modiga barns egna upplevelser, bilder och berättelser om det våld de varit utsatta för. Nu har jag en dag i veckan under ett års tid fått förmånen att på FoU-Södertörn studera mitt bildterapeutiska arbete med barnen på nära håll. Det har varit väldigt intressant att fördjupa mig i mitt arbete. Jag tycker mig fått syn på hur jag arbetar och jag har förstärkts i tron på vikten av att få tillgång till flera språk att uttrycka sig på. Jag har genom studien blivit än mer smärtsamt medveten om hur svårt och komplicerat livet kan vara för våldsutsatta barn. Ett stort tack till barnen och föräldrarna som så generöst delat med sig av sina liv och erfarenheter, och givit mig tillåtelse att använda deras material. Tack också för att ni har lärt mig så mycket både om mitt arbete och mig själv genom våra möten och denna studie. Jag vill tacka min handledare Eva Nyberg, fil dr, forskningsledare på FoU för hennes skarpa ögon, stora tålamod och kritiska frågor som på ett konstruktivt sätt hjälpt mig att hålla fokus i skrivandet. Jag vill också tacka min andra handledare Annika Alm, bildterapeut, leg. psykoterapeut, för hennes engagemang och osvikliga känsla för bildens språk. Stor tacksamhet vill jag också rikta till Elde, min käre son som har hjälpt mig med alla bilder och mycken datorkunskap, min kära kollega Johanna för kloka råd och till Tomas och alla andra trevliga arbetskamrater på FoU-Södertörn.

4 Sammanfattning Denna studie handlar om barn som upplevt våld i sina familjer. Syftet med studien har varit att undersöka och reflektera över mitt bildterapeutiska arbete med våldsutsatta barn och unga i Botkyrka kommun. Min övergripande fråga har varit kan bildterapi/bildskapande hjälpa de våldsutsatta barnen till en bättre psykisk hälsa? Fallbeskrivningarna med fem barn i åldrarna 4-10 år är själva kärnan i denna studie. De barn som presenteras har samtliga upplevt pappas våld mot mamma och några av dem har själva varit direkt utsatta. Jag har öppnat dörren till mitt behandlingsrum och försökt återge mötena mellan barnet och mig. Jag har beskrivit barnens bilder och bildprocesser och våra samtal på ett så oredigerat, dokumentärt sätt som möjligt. Jag har i mina reflektioner försökt väva in de områden som berör barnet såsom våldets påverkan, symptom, anknytning, bildutveckling/avvikelser, bildernas innehåll, vändpunkter, förskole-skolsituation, umgänge, nätverk, risk/skyddsfaktorer,ansvar m.m. Studien visar att de fem barnen verkar uppleva bildskapandet som ett neutralt och ofarligt sätt att uttrycka sig på. Alla fem uttrycker önskemål om att måla. Flera av dem har inte till en början ord för sina bilder men de använder bildskapandet som ett sätt att kommunicera och relatera. Barnen erbjuds möjlighet till både rekonstruktiva och fritt skapade bilder där jag som behandlare tar fasta på det känslomässiga innehållet och hjälper barnen att länka samman och integrera känslor och tankar till en begriplig helhet. För de fem barnen blir skapandet en hjälp att öka sin nyfikenhet och utforskande av sig själva och världen runt omkring. Bildskapandet hjälper dem att öva sin inlevelseoch reflektionsförmåga. Det man kan se i studien är att anknytningen mellan barnet och mamman har påverkats negativt av det våld de gemensamt varit utsatta för. Alla barn visar tecken på att deras uppmärksamhet och oro ligger på mammans mående och att det ska hända mamman något allvarligt samt pappans agerande. Deras eget utforskande av världen har mer eller mindre avstannat. De hanterar sin rädsla på olika sätt men gemensamt är att de anpassar sig och stänger av sina egna behov. De är omsorgstagande och duktiga. Att ta ansvar blir ett sätt att överleva och bemästra känslan av hjälplöshet. I studien framgår att barnens anknytning till pappan är allvarligt skadad. Inte något av barnen i studien nämner sin pappa som en person att lita på och känna sig trygg med. Alla barnen uttrycker rädsla för sin pappa. Det jag kan se i studien är att så länge barnet känner osäkerhet, rädsla och oro för umgänge med pappan fördröjer det barnets möjligheter att våga öppna sig och närma sig sina känslor. Det förhållandet har det varit mer eller mindre i alla fem barns fall. Vändpunkter i deras mående och bilder är kopplat till umgänges- och vårdnadsfrågan. Där mamman fått enskild vårdnad verkar barnen uppleva en lättnad som visar sig såsom minskad stress- och ångestnivå, det krampaktiga släpper taget och de uttrycker en försiktig glädje och framtidstro som blir synlig i deras bilder, ord och kroppsspråk.

5 Innehållsförteckning Sara 6år 3 Mathilda 7 år 4 Inledning... 5 Barn som upplever våld i sina familjer 5 Hur vanligt är det då att barn och ungdomar upplever våld i sina familjer? 5 Hur ser socialtjänstens ansvar ut? 6 Syfte och studiens upplägg 7 Urval av barn 7 Trauma... 9 Det specifika traumat vid våld 10 Våldets konsekvenser för barn i olika åldrar 11 Hur traumat påverkar barnet 12 Frekvens av våld 13 Graden av våld 13 Nätverk 14 Traumats efterverkningar och symptom 14 Emotionella aggressivitet, sorgsenhet, tillbakadragenhet, rädsla, oro, depression 14 Psykosomatiska magont, huvudvärk, ätstörningar, mardrömmar 15 Kognitiva inlärnings- och koncentrationssvårigheter 15 Sociala svårt med relationer, mobbad/mobbare, känna sig annorlunda 15 Anknytningsteori Trygg anknytning 16 Otrygg men organiserad anknytning 16 Desorganiserad anknytning 17 Specifika konsekvenser för barn och unga som bevittnar våld 18 Bildterapi Bildterapins utveckling i Sverige 21 Teoretiska referensramar och förgrundsgestalter 21 Bildskapandets betydelse Material 25 Form 25 Tid 26 Rum 26 Bildskapandets betydelse 26 1

6 Barns bildutveckling Stadie I: Klotter 28 Stadie II: Grundläggande former 28 Stadie III: Mänskliga figurer och begynnande struktur 29 Stadie IV: Utveckling av en visuell struktur 29 Stadie V: Realism 30 Stadie VI: Adolescensen 30 Hur kommer barn till Barn-och ungdomsverksamheten i Botkyrka Hur går arbetet med barnen till 32 Första mötet 32 Möte med moder och barn 32 Initialt skede 33 Rummet 33 Behandlingsarbetet 35 Maria 11 år 35 Rekonstruktion 36 Fritt skapande 36 Anknytning mor-barn 37 Avslut 37 Att arbeta med bildterapeutiska metoder med barn som upplevt våld i sina familjer Noa 4 år 39 William 6 år 45 Eric 10 år, 52 Anna 10 år 57 Nina 7 år 67 Slutord Litteratur

7 Sara 6år Mamma och pappa och vi är i köket. Pappa bråkar med mamma. Han har en plastgrej i handen. Han slår mamma med den. Överallt, på foten. Vid tårna kommer det blod. Det är blod överallt så man kan nästan inte gå på golvet. Vi blir rädda så jag tar mina syskon in i vårat rum. Och stänger dörren. Mamma ringde till polisen. Polisen tog pappa och satte han i fängelse. Mamma kom in till oss. Sara är 6 år och storasyster till tre yngre syskon. De bor tillsammans med mamma och pappa i en lägenhet. Detta är en av flera händelser som Sara har varit med om. Hon säger att pappa och mamma bråkar ofta. Pappa är arg och slår mamma och mamma gråter och är ledsen, säger Sara. Hon tar ett stort ansvar för sina syskon och hon tröstar mamman ofta. I förskolan har Sara svårt att koncentrera sig och hon hamnar ofta i konflikter. Hon tänker mycket på mamma. 3

8 Mathilda 7 år Pappa säger fula ord till mamma och han är jättearg. Han skriker. Han följer efter mamma. Han står i hallen och mamma är på toan. Mamma är ledsen och gråter. Jag går till mamma för jag vill trösta henne. Jag tröstade nog lite för mamma slutade gråta så mycket. Då gick jag ut till pappa, jag var arg på honom och sa att han skulle sluta. Men då svarade pappa att det skulle han inte. Sen gick han. Jag tror han sa förlåt men jag är inte säker. Mathilda har levt med pappans våld och utbrott tills för två år sedan då föräldrarna separerade. Mamman har varit utsatt för fysisk och psykisk misshandel samt materiellt våld. Pappan missbrukar alkohol och också andra droger. Det materiella våldet har handlat om sönderslagna dörrar och hål i väggar. Efter separationen har Mathilda varit vittne till många konflikter och gräl i telefon och vid hämtningar och lämningar vid umgänge. Pappan lämnar inte mamman ifred. Han ringer ofta och ändrar deras överenskommelser med tider och dagar för umgänge. 4

9 Inledning I mitt projekt på FoU- Södertörn har jag fått möjlighet och tid att undersöka mitt bildterapeutiska arbete med barn som upplevt våld i sina familjer med den övergripande frågan kan bildskapande hjälpa barnen till ett bättre mående och psykisk hälsa? Jag har tittat på och beskrivit barnens bilder och bildprocesser och våra samtal, och försökt väva in de områden som berör barnet såsom bildutveckling/avvikelser, bildernas innehåll, vändpunkter, våldets påverkan, symptom, skol-förskolesituation, relationer, umgänge, ansvar, risk/skyddsfaktorer m.m. Barn som upplever våld i sina familjer Det kan verka som en självklarhet att våra barn och ungdomar har rättighet att växa upp under trygga förhållanden med ett eget självklart värde. Men vi vet alla att det inte ser så ut. Många barn tvingas idag att leva och överleva under förhållanden där de måste ta ansvar för både sig, syskon och föräldrar redan från unga år. Barn som upplever våld i sina familjer får inte sina grundläggande behov av trygghet och omsorg uppfyllda. De är ofta både vittne till och offer för våld innanför hemmets väggar. I de flesta fall handlar det om en pappa eller partner till modern som utsätter modern för våld som barnet bevittnar. Barnet som är helt beroende av de vuxna blir ståendes på tröskeln ensam och har ingen att söka skydd och tröst hos. Även direkt våld mot barn i dessa familjer är inte ovanligt. Våld som har makt, kontroll och överlägsen fysisk styrka som vapen. Utöver det kan pålagor av missbruk och psykisk sjukdom förekomma vilket komplicerar livet för barnet ytterligare. Sara och Mathilda berättar för oss hur det kan vara att som barn leva i en familj där våld förekommer. Hur vanligt är det då att barn och ungdomar upplever våld i sina familjer? Det är svårt att veta exakt hur många barn det kan handla om eftersom man kan anta att mörkertalet är stort. Enligt beräkningar från Statiska centralbyrån (Arnell & Ekbom, 1999) upplever mellan barn i Sverige våld i sina familjer. Kommittén mot barnmisshandel (SOU 2001:72) uppskattar att det handlar om vart tionde barn som någon gång upplevt våld och vart tjugonde barn har upplevt det ofta. Enligt en undersökning som gjordes på en kvinnojour i Sverige hade 77% av 5

10 barnen varit i samma rum som misshandeln skett. I 18 % av fallen hade barnet befunnit sig i ett annat rum av skäl såsom att det var på natten, blivit tillsagda att gå dit eller äldre syskon som på så sätt försökt skydda sina småsyskon. Hälften av barnen i undersökningen hade varit i direkt fysisk kontakt med någon av föräldrarna under misshandeln och 62 % hade själva blivit direkt utsatta för våld i olika former (Almqvist & Broberg, 2004). Med detta framför oss förstår vi att det endast är en liten del av de barn som upplever våld som kommer till myndigheters kännedom och får det stöd och den hjälp som de har rätt till. Att bevittna misshandel mot sin omsorgsperson, vanligtvis modern, är att vara utsatt för psykisk misshandel. I lagens mening är barnet brottsoffer...barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11 SoL Lag 2007:225). Hur ser socialtjänstens ansvar ut? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22 ), om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, bör en utredning till skydd eller stöd för ett barn ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. När ett barn har bevittnat våld bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a -vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut, -våldets karaktär och omfattning, -hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, -barnets egen uppfattning om våldet, -vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, -om barnet också har blivit utsatt för våld, och -vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Enligt Socialstyrelsen har det i tidigare undersökningar konstaterats att stödet till våldsutsatta barn skiljer sig betänkligt i landet och att det finns brister i utredningar när det gäller risk- och säkerhetstänkande. De Allmänna råden som rör barn som bevittnat våld ger alltså rekommendationer hur utredningar ska göras i fråga om säkerhetstänkande och barnperspektiv för att få mer enhetlighet. Beroende på hur det våld barnet bevittnar benämns, som bråk, konflikter, partnervåld, kvinnomisshandel eller som pappans våld mot mamman får konsekvenser för hur barnets utsatthet uppmärksammas (Eriksson, m fl, 2008). - Stöd och hjälp till barnet kan bli olika beroende på hur man definierar det våld 6

11 som förekommit. Om våldet beskrivs i termer av bråk mellan jämbördiga aktörer, kan våldet hamna i den privata sfären såsom mindre allvarligt familjegräl. En risk är att barnet blir en medaktör och kan rubriceras som problembarn och på så vis förskjuts fokus från utsatthet till bärare av problemet. En annan viktig ingång till problemet är att barnet ska behandlas utifrån att ha upplevt våld i sin familj, inte utifrån sina eventuella symptom. Syfte och studiens upplägg Syftet med denna studie är reflektera kring hur våld/trauma påverkar barn att undersöka om bildskapande är en bra metod att hjälpa barn som upplevt våld i sina familjer, och att synliggöra barnens egna bilder och berättelser så oredigerat som möjligt och på så vis lyfta fram ett barnperspektiv Studien är uppdelad i två block med en teoridel och en del som beskriver mina möten med fem barn. Ett slutord där jag försöker väva ihop och sammanfatta mitt arbete avslutar rapporten. Urval av barn De fem barnen i studien är i åldrarna 4-10 år och har olika bakgrund och olika erfarenheter av våld. De har bevittnat fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller materiellt våld mot sin mamma. Några av dem har själva varit direkt utsatta. Av de 10-tal mammor som jag hade kontakt med under hösten 2010 tackade tre mammor ja till att delta i studien. Övriga deltagare.har tillfrågats och tackat ja i ett tidigare skede. För att inte röja varken barn eller föräldrars identitet har barnens namn ändrats och vissa ändringar i textmaterialet gjorts. Botkyrka kommuns arbete med våld i nära relationer I Botkyrka kommuns socialförvaltning, i Resursenheten finns Barn- och ungdomsverksamheten (benäms i texten framöver med förkortningen BUV), Kvinnorådgivningen, och Pappaverksamheten som arbetar med våld i nära relationer. BUV tar emot barn och unga 0-20 år som upplevt våld i sina familjer. Kvinnorådgivningen möter våldsutsatta kvinnor med och utan barn se (Römpötti, S. 2009). Pappaverksamheten, erbjuder samtalsstöd till pappor/föräldrar som utövar våld i 7

12 nära relationer se (Åkerlund, E-M. 2007). Ambitionen och målet för de tre verksamheterna är att aktivt samarbeta för att få stopp på våldet och därmed skapa en tryggare och stabilare tillvaro för barnen. Våld i nära relationer kan också vara det motsatta där mamman utsätter pappan för våld och det förekommer att mammor utsätter sina barn för övergrepp. Bildterapi som behandlingsmetod för barn och unga som upplever våld i sina familjer. BUV startade sin verksamhet år 2001 tar emot barn och unga 0-20 år som upplevt våld i sin familj (i texten framöver inkluderas alla i ordet barn). Verksamheten har sedan starten använt sig av bildterapeutiska metoder som komplement i barnens bearbetning. Någon litteratur eller studier från Sverige i bildterapi/våld/barn har jag inte funnit. Däremot finns mycket forskning kring barn som bevittnat våld i nära relationer och ett antal studier och forskning i bildterapi. I framförallt USA finns bildterapi som behandlingsmetod och därav mycket forskning och studier kring bildterapi/våld/barn. Därför känns denna studie särskilt rolig, angelägen och viktig. 8

13 Trauma Att vara utsatt för ett psykiskt trauma innebär att vara utsatt för en överväldigande och okontrollerbar yttre händelse som utlöser olika psykiska och fysiska reaktioner (Arnell & Ekbom,1999). Alla barn som upplever dramatiska eller skrämmande händelser blir inte psykiskt traumatiserade eller får en avvikande psykisk utveckling. Det finns en skillnad i den yttre händelsen och vad som sker inuti i varje enskilt barn. Det är inte händelsen i sig som är traumatiserande utan det beror på hur barnets coping-strategier fungerar samt hur barnet tolkar händelsen, vilken mening barnet ger händelsen (Dyregrov, 1997). Barnets sårbarhet, utvecklingsnivå, tidigare trauman, ålder och andra faktorer spelar in om barnet traumatiseras. Barn med egna goda inre resurser och som har en god omhändertagande miljö kan klara att bemästra svåra och smärtsamma upplevelser utan att deras utveckling och hälsa tar skada. Men lever barnet med upprepade trauman är möjligheterna små för barnet att skapa mening i det som sker och kan inte integrera det i sitt mentala liv. För att överleva smärtsamma inre känslor använder sig barnet av förnekande, bortträngning och i vissa fall dissociation. Dyregrov menar att risken vid långvarig traumatisering blir förflackning och ytlighet där förmågan att uppleva känslor förloras och det finns risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. En sjuttonårig flicka, berättar att hon aldrig pratar med någon om det våld som förekommit i hennes hem. Hon är en högpresterande elev i skolan. Det är svårt för henne att beskriva och sätta ord på sina känslor och hon har ständig huvudvärk och magont. Det avgörande för barnets utveckling är således barnets samspel med sina omsorgspersoner och hur den omgivande miljön påverkar barnet med såväl riskfaktorer som friskfaktorer. Leonore Terr, amerikansk psykiatriker och forskare, beskriver två olika former av traumatiska situationer (Terr, 1991, i Dyregrov, 1997). Han kallar den ena formen typ 1-trauma, vilket innebär enstaka händelser t ex olyckor, plötsligt dödsfall, enstaka våldshändelse eller våldtäkt. Den andra formen kallar han typ 2-trauma, vilket omfattar upprepade händelser av våld, krig eller övergrepp. Att som barn ha bevittnat upprepat våld i nära relation menar han kan också härröras till typ 2- trauman. 9

14 Enligt Dyregrov (1997) behöver inte barnet självt vara den som är utsatt för att bli traumatiserad. Att bevittna skrämmande händelser, livshotande situationer eller få sig berättat om något allvarligt som hänt närstående kan medföra traumatiska reaktioner. Det specifika traumat vid våld För barnet innebär det alltid en katastrof när våld förekommer i familjen. Är våldet en enstaka händelse där de vuxna förklarat för barnet och tagit ansvar för det som hänt, eller om våldet är ett upprepat mönster och normaliserat i familjen avgör vilka konsekvenser det kan bli för barnet. I många fall är barnet närvarande när våldet sker. I en studie som Christensen (1998 ) gjorde på barn som bott på kvinnojour i Danmark med sina mammor visade att 85% av barnen hade befunnit sig i samma rum som misshandeln pågick, 13% hade varit i rummet bredvid och 2 % hade inte varit med om våldet. 25 % av barnen hade själva blivit utsatta för våld. Barnen är oavsett vem våldet är riktat mot direkt eller indirekt utsatta. Hemmet, platsen för trygghet, förvandlas till en plats förknippad med rädsla, oro, skam och skuld. Våldet är oftast tabuiserat. Barnet blir en bärare av våldet som en hemlighet som inte får röjas och vet att faran blir ännu större om den avslöjas. Det medför att mor och barn blir isolerade, barnet måste upprätthålla en fasad gentemot omvärlden och kan t ex inte ta med sig kompisar hem eftersom det inte vet om något hänt hemma. Ett annat skäl till att barnet inte berättar är dess skuld- och skamkänslor. Många barn och unga vittnar om att det är fyllt av skam att ha en förälder som hotar och slår, att inte ha en snäll pappa som alla andra och barn tar ofta på sig skuld - om de inte fanns skulle det inte bli något bråk, då skulle mamma och pappa inte behöva leva ihop. Att våldet utförs av en person som kontinuerligt finns i barnets liv och som barnet är beroende av, och att våldet riktas mot en annan sådan person i den miljö där barnet normalt sett skulle finna stöd och trygghet, gör med andra ord denna problematik speciell och särskilt allvarlig (Eriksson, M. m fl. 2008). Att som barn uppleva våld i sin familj innebär för barnet att det förlorar båda sina omsorgspersoner. Den ene är skrämmande och farlig och den andre är rädd och upptagen med att skydda sig och i många fall skydda barnen. Barnet som egentligen behöver trygghet och tröst blir lämnad i ensamhet och utsatthet. Anknytningssystemet som slår till vid fara sätts ur funktion. Upplever barnet att omsorgspersonerna är skrämmande eller inte tillgängliga för barnet kan den psykiska stressen bli överväldigande och barnet tappar kontroll över situationen. Resultatet bli en traumatisk upplevelse (Dyregrov, 1997). 10

15 Barn som lever i familjer där våld förekommer bevittnar inte alltid själva våldet men ser eller hör konsekvenserna av det. Hör barnet bara ljud av dunsar och slag kan barnet kanske tro att dessa skrämmande urladdningar mellan föräldrarna skall sluta med att mamman blir svårt skadad eller dödad (Arnell & Ekbom, 1999). En mamma som bär märken efter slag, som gråter mycket eller är deprimerad, eller sönderslagna möbler och dörrar är konkreta spår som barnet kan tvingas leva med och som ständigt påminner om vad som hänt och om vad som kan hända igen. Barnets relation till den våldsamme föräldern blir på dennes villkor, där barnets liv blir inriktat på vaksamhet och anpasslighet med en oförutsägbar utgång. Det är inte ovanligt att en diskussion om barnet eller något som rör barnet, t ex något enkelt som ett köp av ett par nya skor, kan vara starten på en misshandel. De blir bärare av konflikten vilket de flesta av barnen är smärtsamt medvetna om. De ser sig som orsak till föräldrarnas konflikter och tar på sig skulden för det våld som sedan inträffar. Efter separation finns en risk för ökat våld. Det fysiska våldet byter då ofta skepnad till psykisk misshandel av modern och indirekt även barnen. Under umgänge med fader är det inte ovanligt att den psykiska misshandeln fortsätter, med nedvärderande ord och utfrågningar om modern. På detta vis flyttas den psykiska misshandeln av modern också över på barnen. Även detta kan vara traumatiserande för barnet. Våldets konsekvenser för barn i olika åldrar Att uppleva våld i sin familj kan handla om ett enstaka tillfälle till ett våld som funnits i hela barnets liv. Det ger ett brett spektrum av symtom och reaktioner hos barnet, från en enstaka krisreaktion till en fullt utvecklad PTSD (Post Traumatic Stress Disorder). Leonore Terr (Metell, (red.) 2001) har forskat mycket om barn och trauma och har arbetat fram följande kriterier för PTSD och barn: Barnet har utsatts för, varit vittne till eller har hört talas om en händelse eller en serie händelser som ligger utanför normal mänsklig erfarenhet, och som innebär död, allvarlig skada eller hot om skada eller hot mot den egna eller andras fysiska integritet. Barnet har reagerat med en intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck, vilket hos barn kan ta sig uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende. Barnet plågas av ständiga återupplevanden, drömmar påträngande minnesbilder och kan ha en känsla av att det ska hända igen. 11

16 Barnet försöker undvika smärtsamma minnen eller situationer och platser som påminner om händelsen samt kan få ändrad attityd till livet, t.ex. ett förkortat framtidsperspektiv. Barnet kan visa tecken på hyperkänslighet eller bestående kroppslig larmberedskap. Symptom kan vara sömnsvårigheter, sängvätning, irritabilitet, koncentrationssvårigheter eller lättskrämdhet. Hur traumat påverkar barnet Barnets sårbarhet, ålder, hur brutalt våldet har varit och omgivningens reaktioner är av betydelse för vilken påverkan traumat får på barnet. Barnets ålder avgör hur barnet förstår det våld det blir utsatt för. Det lilla barnet upplever våldet med kroppens reaktioner. Exempelvis kan barnet sluta äta eller gå eller få ett avskärmat beteende. Det är inte ovanligt att det lilla barnet befunnit sig i moderns famn då våldet pågått. En 2,5 årig flicka har under hela sitt liv upplevt våld mot sin mamma av sin pappa där pappan tagit strypgrepp och vid vissa tillfällen slängt mamman i golvet. Flickan har ett flertal gånger befunnit sig i moderns famn vid de tillfällena. Flickan uppvisar både ett utagerande beteende mot sina kamrater i form av slag och bitningar och ett självdestruktivt i form av att dra av sig hår och ögonfransar. Förskolebarnet har med sin ålder fått en bild av det sammanhang det lever i men är fortfarande inte utseparerat från sina primära objekt. De benämner vanligtvis våldet som att pappa och mamma bråkar. Den fyråriga pojken beskriver det som hänt hemma som dom bara bråkar och bråkar och bråkar, mamma skriker och pappa är arg. Skolbarnen däremot försöker se och hitta förklaringar och ursäkter för det våld de bevittnar/upplever. Skolbarn har ett utvecklat rättvisetänkande och försöker hitta orsaker till det som händer. Det är inte ovanligt att barn i den åldern tar på sig skulden för det som inträffat. Dessa olika strategier innebär ett sätt att överleva. 12

17 En åttaårig pojke har stora problem i skolan. Han är aggressiv och hamnar ständigt i konflikter och farliga situationer. När vi pratar om det våld han bevittnat mot sin mamma säger han att det är för att hon tjatar som pappa slår. Tonårsåldern präglas däremot av en mer realistisk syn på verkligheten, att förstå och analysera det man är med om. Tonåringen kan också se vem som bär ansvaret för våldet. Han blev ofta slagen av sin mamma när han var yngre. Han förstod aldrig varför. Nu när han är 18 år tänker han att en del av förklaringen kan vara att hans pappas våld mot mamman smittade av sig. Det blev deras sätt att lösa konflikter. Frekvens av våld Om våldet har förekommit vid ett enstaka tillfälle och det finns en god omsorgssituation kring barnet där det talas om vålde,t behöver det inte ge traumatiska effekter. Barnets inre struktur håller för den tillfälliga stressen. Däremot om det förekommit upprepade tillfällen av våld under lång tid kommer barnet vara tvunget till att ta till olika typer av försvar. För att uthärda det kaos som uppstår i barnets inre och de starka känslor som triggas igång använder sig barnet ofta av förnekande och bortträngning (Dyregrov, 1997). Han är två år och ser sin mamma bli slagen och sparkad på över hela kroppen av fadern vid ett tillfälle. Tack vare moderns goda omsorgsförmåga och kraft att separera från den våldsutövande pappan och ett stöttande nätverk visar han inga symptom eller beteendeförändringar. Den sjuåriga flickan målar bara blommor och glada flickor i veckor och säger att allt är bra, inget har hänt. Tills en dag då mamman råkar ut för en olycka där flickan är närvarande. Då rasar hennes försvar och hon kan berätta om sin rädsla och oro för sin mamma som hon gått och burit på. Hon berättar om flera situationer där fadern varit hotfull mot modern. Graden av våld Våldets påverkan på barnet skiljer sig naturligtvis om barnet upplevt en enstaka händelse eller upprepat våld under större delen av sitt liv. För ett barn som lever med ständiga övergrepp normaliseras både beteende och roller i familjen Men 13

18 barnet kan inte veta om och när en misshandel slutar. Barnets upplevelse av farlighet skiljer sig avsevärt från den vuxnes. För barnet kan våldet varje gång vara en realistisk upplevelse av dödligt hot. Den nioåriga flickan vaknar av mammans höga skrik. Hon går ut i köket till mamman och hennes sambo. Sambon håller mamman i ett strypgrepp. Flickan tror att mamman kommer att dö. Nätverk Finns andra vuxna i omgivningen, ett nätverk som tar aktiv del i barnets liv och lyssnar på barnet har det goda effekter på barnets hälsa, utveckling och läkande. Det bryter isolationen som våldet skapar. Barnet avlastas skuld och skam. Ser barnet att både modern och den våldsutövande får stöd och hjälp avlastas barnet också det ansvar som barn så ofta tar på sig. Barnet kan då återgå till ett större normalt vardagligt sammanhang. Traumats efterverkningar och symptom Att uppleva en traumatisk händelse, såsom våld i nära relation, medför en allvarlig hälsorisk. Det våld barnet bevittnar mot sin mamma uppfattar många barn också som ett hot mot dem själva enligt en forskningsstudie som gjorts på kvinnojourer i Göteborg. Stannar kvinnan kvar i relationen ökar risken för att barnet också blir utsatt för våld (Almqvist&Broberg, 2004). En annan konsekvens är att barn ser våld som ett sätt att lösa konflikter. Våld ger makt och kontroll. En studie av Katarina Weinehall (1997), där djupintervjuer gjorts med ungdomar som bevittnat pappas våld mot mamma, och som upplevt att de inte fått något stöd från samhällets sida, visar att flera av ungdomarna återupprepar sin förälders beteende dvs pojkarna slog sina flickvänner och flickorna blev misshandlade av sina pojkvänner. De vanligaste symptomen man brukar se hos barn är: Emotionella aggressivitet, sorgsenhet, tillbakadragenhet, rädsla, oro, depression En sexårig flicka har upplevt sin mamma utsättas för psykisk misshandel såsom hot om våld, stark aggressivitet och fula nedsättande omdömen av pappan under flera år. Flickan berättar att hon vid umgänget med pappan alltid är orolig för att pappan ska bli arg. Hon blir så rädd då. Hon försöker 14

19 att vara snäll, hela tiden, och inte tjafsa. En åttaårig flicka har stora svårigheter att koncentrera sig i skolan. Hon springer hem direkt efter skolan för att se att inget har hänt mamman. Flickan har upplevt modern bli fysiskt misshandlad och hotad ett flertal gånger. Flickan och modern har inga släktingar i Sverige. De två syskonen, sju och tio år, lever med sin mamma. De är ständigt övervakade av mannen och hans familj. Mannen/pappan är dömd för grov kvinnofridskränkning då han utsatt mamman för upprepat våld som syskonen bevittnat. Det yngsta barnet uppvisar ett kaotiskt, förvirrat och stresspåslaget beteende och det äldre växlar mellan ett aggressivt och ett uppgivet, depressivt sätt gentemot mamman. Psykosomatiska magont, huvudvärk, ätstörningar, mardrömmar En tioårig pojke har ständigt ont i magen. Han kan så småningom berätta om sin rädsla för att det ska hända hans mamma eller pappa något under de ständigt återkommande utbrotten. För att inte höra skruvar han upp TV:n och låtsas att inget händer. Kognitiva inlärnings- och koncentrationssvårigheter 10-årig pojke som ständigt hamnar i konflikter med andra barn i skolan. Han är mycket aggressiv och hårdhänt i bråken. Han är ständigt på sin vakt. Han tycker han har rätt att använda våld eftersom de andra är dumma och inte gör som han säger. Hans skolarbete blir lidande eftersom allt fokus ligger på det som händer på rasterna. Sociala svårt med relationer, mobbad/mobbare, känna sig annorlunda Den tioåriga flickan har under hela sitt liv bevittnat våld mot sin mamma och själv varit utsatt för fysiskt våld. Hon har också rollen att vara den som skyddar modern och sin bror gentemot fadern. Flickan har stora problem med att leka. Hon agerar vuxen i sina kamratrelationer och blir ofta mobbad och bortvald. Hon upplever sig annorlunda sina kamrater. Som exemplen här visar ger det upplevda våldet en komplex blandning av symptom. Våldet påverkar barnets hela grundstruktur och barnets normala utforskande och utveckling riskerar att avstanna. Det är alltför upptaget med att hantera sin ångest och att hålla ihop sina försvar. Fokus i barnets liv blir att hantera sin familjesituation. 15

20 Anknytningsteori Detta kapitel om olika typer av anknytning bygger på Broberg (2003) och Almqvist&Broberg (2004). Trygg anknytning Det nyfödda barnet har en disposition att knyta an till sin förälder/omsorgsperson men har ännu ingen förmåga att reglera eller ta om hand sina kroppsliga och känslomässiga reaktioner. Barnet har skriket som kommunikationsmedel och kan inte trösta sig eller lugna sig själv. Barnets signaler aktiverar förälderns gensvar och omhändertagande och barnet är i behov av en förälder som är tillräckligt god, som förstår sina egna känslor och har förmåga att ta emot barnets känslouttryck och ge tillbaka dem i bekräftande form. Om detta bemötande av barnet upprepas och blir till ett mönster bildas inom barnet en inre arbetsmodell av hur samspelet med föräldern ser ut. Relationen blir en trygg bas för barnets utforskande. Barnet får en inre föreställning om att någon finns där och ger barnet vad det behöver. En trygg anknytning utvecklas då en lyhörd förälder förstår barnets signaler. Förälderns uppgift är att minimera de negativa känslorna och maximera de positiva. Det innebär att reparera avbrott i kontakten och skapa kontinuitet i samspelet. Barnet använder föräldern för att reglera sin oro och rädsla, s.k affektreglering. Utvecklingspsykologiskt handlar det om två grundläggande behov hos människan: att komma andra nära och att skilja ut sig och separera sig från andra. Anknytningssystemet kontra utforskandesystemet hänger ihop och när det råder balans dem emellan utvecklas barnets egen styrka och förmåga. Barnet självt kan då härbärgera och reglera oro och ångest. Otrygg men organiserad anknytning Anknytningen mellan barn och förälder utvecklas inte alltid på bästa sätt. Sjukdom, trauman eller annan utsatthet kan göra att föräldern inte kan svara upp på barnets behov av lyhördhet och trygghet. Det kan också handla om barnets eget mående som kan försvåra samspelet. När barnets trygghet minskar eller barnet upplever rädsla aktiveras anknytningssystemet och barnet söker sig till föräldern för reglering av affekten. Finns det då ingen som tröstar måste barnet hitta ett annat förhållningssätt, en otrygg men organiserad anknytning. Det betyder att barnet har en anknytning och grundtrygghet att falla tillbaka på när en otrygg situation uppstår. Undvikande anknytning - 16

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer