HANDBOK. Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-08-01 HANDBOK. Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN"

Transkript

1 HANDBOK Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning SAMVERKAN FÖR BARN SOM FAR ILLA, ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA... 1 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 FÖRSKOLAN/SKOLANS UPPDRAG... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR... 4 ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN... 4 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR... 7 SOCIALTJÄNSTEN I SÄTER, ORGANISATION RÅDGIVNING/KONSULTATION... 7 EGEN ANSÖKAN - HÄNVISNING FRÅN SKOLAN... 7 VAD HÄNDER HOS SOCIALTJÄNSTEN... 7 FRIVILLIGHET OCH TVÅNG... 8 UTREDNINGEN AVSLUTAS... 8 SEKRETESS... 9 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR... 9 RUTINER FÖR ANMÄLAN MELLAN BUN/SN... 9 UNGDOMAR SOM BLIR MYNDIGA UNDER SKOLTIDEN ANONYMITET VID ANMÄLAN ATT ÅTERTA ANMÄLAN NY ANMÄLAN ÅTERKOPPLING TILL SKOLAN UNDER UTREDNINGSTIDEN OCH OM BESLUTET GEMENSAMMA MÖTEN MELLAN SKOLA OCH SOCIALTJÄNST SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN OCH UNGDOMAR BILAGOR CHECKLISTA FÖR ANMÄLANDE MYNDIGHET/VERKSAMHET HANDLINGSPLAN VID OLOVLIG FRÅNVARO SKOLPLIKT... 15

3 SAMVERKAN FÖR BARN SOM FAR ILLA, ELLER RISKE- RAR ATT FARA ILLA Handbok för dig som arbetar inom förskola/skola samt socialtjänst i Säters kommun. INLEDNING Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Detta regleras i respektive lagstiftning. Bestämmelser om samverkan barn i riskzonen (gäller från ) SoL 5 kap. 1a Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap denna lag och sekretesslagen. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Skollagen 29 kap. 13 Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Ansvaret för att ge barn och ungdomar i behov av annat stöd än vad den egna familjen kan ge måste ses ur ett helhetsperspektiv, där familjens och samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt oavsett förvaltning. Skola och socialtjänst har ett gemensamt ansvar för att barn och ungdomar i kommunen mår bra och utvecklas positivt. För att kunna göra detta krävs att vi tillsammans tidigt identifierar de barn som far illa eller riskerar att fara illa och att det finns struktur och rutiner i hur vi tillsammans agerar. Med Samverkan menas när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Gemensamt har vi uppdraget att bevaka barns rätt utifrån barnkonventionens tredje paragraf: Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa utgår från två perspektiv: o Objektivt perspektiv; beslutsfattare gör bedömningar som grundas på forskning och beprövad erfarenhet. o Subjektivt perspektiv; det berörda barnet, och vårdnadshavare, får ge uttryck för vad som är hans/ hennes bästa. Barn försummas när deras basbehov inte tillfredsställs oavsett orsak 1

4 Barn definieras här som personer under 18 år. Barn och unga som far illa. Med detta uttryck avses barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn och ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det är också barn och ungdomar med ett socialt nedbrytande beteende, såsom missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Även barn och ungdomar som utsätts för mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga ingår i begreppet. Likaså barn och ungdomar som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt elever där stora svårigheter i skolsituationen uppstått BAKGRUND I Säters Kommun har samverkansfrågor mellan Barn och Utbildningsnämnden (BUN) och Socialnämnden (SN) diskuterats under flera år. En grupp bestående av presidierna samt tjänstemän har träffats några gånger årligen och diskuterat gemensamma frågor. B l a har (Vilja VågaVara Ung i Säter 2.0 (VVVUiS) fötts via denna grupp. Det är nu dags att ta ytterligare ett steg och genom ett samverkansavtal föra ner samverkan till en samarbetsnivå. Samverkan mellan BUN och SN ska: o Ha ett tydligt barnperspektiv, barnet ska vara i fokus. o Utgå från metoder som möjliggör en helhetssyn på barnets situation o Verka för att barn får hjälp i ett tidigt skede I Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, rapport från Socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Myndigheten för Skolutveckling talar man om tre övergripande mål. Hjälp i ett tidigt skede: Med detta avses insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Målgruppen är barn och unga som riskerar att fara illa. Helhetssyn: Med detta avses att barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. Insatser utformas utifrån en helhetsbedömning. Barnet i fokus: I ett svårt arbete är det lätt att överföra vanmakt och skylla på andra. Det är ett känt fenomen, liksom att revirtänkande och prestige hindrar utvecklingen mot en ökad samverkan. Från de två förvaltningarna är det klart uttalat att samverkan skall ha barnet i centrum oavsett vår organisatoriska hemvist. 2

5 FÖRSKOLAN/SKOLANS UPPDRAG Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare Skollagen 1 kap. 4 ). I skollagen slås fast att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i Skollagen (1 kap. 8-9 ). Särskild hänsyn till barnets bästa I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (1 kap. 10 ). Barns och elevers utveckling mot målen Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap. 8 ). Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (3 kap. 8 ). Elever i behov av särskilt stöd. 3

6 Orsaken till att en elev kan få behov av särskilda stödåtgärder kan finnas hos individen, i gruppen, i elevens omgivning eller i skolans organisation. Ofta är det en blandning av flera orsaker. Ansvaret för elevhälsan är primärt att arbeta med skolrelaterade problem. Det kan vara svårt att göra tydliga avgränsningar eftersom elevens skolgång och svårigheter i skolan ofta är ett resultat av elevens samlade livssituation. Det krävs därför ett gemensamt ansvarstagande och samverkan såväl inom kommunen som mellan kommun och landsting för att skolan skall lyckas i sitt uppdrag. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9. (Skollagen 10 kap. 12 ). Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1 ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2 sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. (Skollagen 10 kap. 13 ). ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd. (SoL 14kap1 andra stycket.) I anmälningsskyldigheten ingår också att myndigheter, befattningshavare (även nämndledamöter) och andra som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningar av barns behov av skydd. (SoL 14 kap 4 ). Detta innebär att den som har misstankar om att ett barn eller en ungdom far illa i skolan, i hemmet eller på fritiden, oavsett vad oron eller misstankarna gäller, såsom fysisk eller psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, missbruk, kriminalitet eller annan social utsatthet eller misär, skall utan dröjsmål anmäla detta till socialtjänsten ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN Ärendegång för förskola, grundskolan och särskolan Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser för att kunna möta den problembild som finns när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Organisation: Specialpedagoger, tal- språkpedagog, skolkuratorer, familjebehandlare, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i kommunens skolområden kopplas en specialpedagog och en kurator från Elevhälsan. Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. 4

7 Elevhälsas uppdrag Elevhälsa ska främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande Arbetet med elevhälsan ska så långt som möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och utgå från en analys av risk- och skyddsfaktorer Rektorerna leder områdets elevvårdsarbete via barn- och elevvårdsteam Förebyggande insatser och elevvårdsarbete sker på arbetslagsnivå Specialpedagog och kurator deltar kontinuerligt i elevvårdsarbetet i varje arbetslag Samverkan med de sociala myndigheterna vidareutvecklas Samverkan med landstingets verksamhetsområden för barn/ungdomar vidareutvecklas Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa Steg 1 Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att samordna elevvårdsarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Detta sker, bland annat, genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, att åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. Arbetet utgår från arbetslagets behovsanalys I arbetslagen genomförs elevvårdsarbete utifrån i forskning utprovade metoder, Arbetet ska vara väl dokumenterat och utvärderas kontinuerligt. Steg 2 Skolledarna, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog bildar ett elevvårdsteam per rektorsområde. I förskolan bildar skolledare och specialpedagog ett barnteam. Där sker det strategiska elevvårdsarbetet, t.ex. Analys av rektorsområdets behov på individ- grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning för speciallärare och andra stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevvårdsarbete. Steg 3 Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. Där arbetar hela elevhälsagruppen med ärenden utifrån sin specialkompetens, man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsan ansvarar för kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd och initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. 5

8 Steg 4 Samarbete med samhällets övriga stödfunktioner; barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheten i kommunen, barnavårdscentralen, barnmedicin, logopedmottagningen och polismyndigheten ska ske på övergripande nivå bl.a. via Barnplanegruppen och Nätverk för elevhälsa, där deltar rektor för Elevhälsan. Specialpedagogerna samarbetar med barnhabilitering och barn- och ungdomspsykiatrin i förkommande ärenden. Tal- och språkpedagogen samarbetar med logopedmottagningen enligt gemensam överenskommen rutin. Personalen i de särskilda undervisningsgrupperna samverkar med kommunens socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och ungdom och polisen i kontinuerligt återkommande träffar. Skolkuratorerna och familjebehandlare samarbetar med socialtjänsten i förekommande ärenden. Skolsköterskorna har kontinuerligt samarbete med barnmedicin och BVC. Förskolans specialpedagog samarbetar också med BVC. 6

9 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och Socialtjänsten har enligt lag det yttersta ansvaret för att barn och ungdomar ska få det stöd och den hjälp de behöver.. (Socialtjänstlagen (SoL) 2kap 2 första stycket och 5kap 1 ). Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. För att kunna fullfölja sina skyldigheter är socialtjänsten beroende av sina samverkanspartners, där skolan är en av dessa. Skolpersonalens kunskap om hur barnen fungerar i skolmiljön, på fritiden och om deras hemförhållanden är en mycket viktig och nödvändig information för socialtjänsten vid sociala utredningar om vilka insatser som är lämpliga till skydd och stöd för enskilda barn och ungdomar. Socialtjänsten i Säter, organisation. Socialtjänsten i Säters Kommun är uppdelad i 6 olika verksamhetsområden. Biståndsbedömningen där utreds bistånd enl. LSS och SoL med inriktning mot äldre. SÄBO- särskilda boenden LSS- har ansvar för gruppbostäder, daglig sysselsättning för funktionshindrade, SPT (socialpsykiatriska teamet) Hemtjänsten HSL- hälso- och sjukvård inom SÄBO IFO- individ och familjeomsorg som omfattar Socialkontoret och öppenvården 4:an. Vid socialkontoret handläggs frågor enligt SOL, LVM och LVU inom myndighetsdelarna. Vid öppenvården 4:an erbjuds samtal enskilt och i grupp till personer med missbruk eller beroende samt deras anhöriga. Här finns också samtalsstöd för ungdomar och föräldrar som behöver stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Rådgivning/konsultation Socialtjänsten har en skyldighet att informera skolan om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro för att barn och ungdomar far illa och/ eller riskerar att utvecklas ohälsosamt eller på annat sätt utsätter sig för fara. Egen ansökan - hänvisning från skolan Skolan kan alltid hänvisa föräldrar och barn att själva ta kontakt med socialtjänsten om de har bekymmer och behöver någon form av hjälp eller bistånd. Då skolan hänvisar någon att själva kontakta socialtjänsten fråntar det inte skolan skyldigheten att anmäla om förhållandena är sådana att anmälningsskyldighet föreligger. Vad händer hos socialtjänsten När en anmälan kommer till socialtjänsten görs en aktualisering samt återkoppling till anmälaren om att anmälan inkommit. Därefter görs en förhandsbedömning om utredning skall inledas eller inte. Förhandsbedömningen får enbart göras utifrån uppgifterna i anmälan, övrig dokumentation som e v finns hos socialtjänsten samt samtal med den anmälan avser och dennes vårdnadshavare 7

10 och föräldrar. Om beslut fattas att utredning skall inledas skall en utredningsplan upprättas och delges vårdnadshavarna. Utredningen skall genomföras snabbt i nära samarbete med vårdnadshavare och barn samt leda till beslut senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får beslut fattas att förlänga utredningstiden. Socialtjänstens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med den det berör och vid behov i samverkan med andra. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning klarläggas så långt det är möjligt genom att handläggaren samtalar med barnet. Hänsyn skall alltså tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (SoL 3kap 5 ) Lagen säger även att barn under 15 år bör höras om det är till nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det. (SoL 11kap 10 andra stycket). Om barnet över 15 år skall även det underrättas (förutom vårdnadshavarna) om att utredning inleds. (SoL 11kap1 ). En 15 åring har dessutom rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden som rör den själv. (SoL 11kap10 första stycket). Även beslut om kontaktperson och andra frivilliga sociala tjänster får beviljas enbart om den unge själv begär det eller samtycker till det. (SoL 3kap 6 ) Frivillighet och tvång Skillnaden mellan insatser utifrån SoL och Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är att i det första fallet sker biståndet i samförstånd, frivillighet, mellan den unge, dennes vårdnadshavare och socialtjänsten, medan det i LVU-fallet sker utan samtycke, tvångsvård. Grunden till beslut om tvångsvård är att den unge utsätts eller utsätter sin hälsa och utveckling för allvarlig fara eller att vårdnadshavarna motsätter sig ett omhändertagande. Från 15 års ålder skall den unge själv lämna sitt samtycke till vård. Denne har då även rätt att själv föra sin talan i mål enligt LVU. Beslut om tvångsvård föregås alltid av beslut i Socialnämnden om att hos länsrätten ansöka om vård enligt LVU. Länsrättens beslut kan överklagas. Omedelbart omhändertagande enligt LVU kan göras om Länsrättens beslut inte kan avvaktas och det är troligt att den unge kan komma att bli föremål för vård enligt LVU. Beslut om omedelbart omhändertagande fattas av ordförande i Socialnämnden. Detta beslut underställs Länsrätten inom en vecka och Länsrätten har upp till en vecka på sig att fatta beslut om omhändertagandet skall kvarstå eller inte. Vid en LVU förhandling får både barnet och föräldrarna ett offentligt biträde. Utredningen avslutas När utredningen är slutförd lämnar handläggaren et förslag till beslut, utifrån de uppgifter som är insamlade och sammanställda, till den som av socialnämnde erhållit delegation på att fatta beslut i ärendet. Utredningen skall dessförinnan vara delgiven i sin helhet till familjen som den berör. Dessa skall också ha fått lämna sina kommentarer till utredningen. Socialnämnden, eller annan beslutsfattare, kan göra en egen bedömning av utredningen och fatta ett annat beslut än handläggarens förslag till beslut. Detsamma gäller om ett beslut överklagas till Förvaltningsrätten. En utredning kan även avslutas utan åtgärd under förutsättning att barnet inte anses vara i behov av individinriktade stödinsatser från socialtjänsten. I de fall det påvisats ett behov av stöd men barnet och/ eller vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke till det, finns inga tvångsåtgärder att tillgå från socialtjänstens sida om behovet inte bedöms så omfattande att framställan om ett LVU kan göras. 8

11 SEKRETESS Huvudregeln inom socialtjänsten är att sekretess råder. (Offentlighets och SekrL 26 kap 1 ) Det betyder att den som tar kontakt med socialtjänsten inte behöver befara att uppgifter lämnas ut till obehöriga. Uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden är inte offentliga. Däremot har man i de flesta fall rätt att se alla uppgifter i dokument som rör en själv. Vårdnadshavare kan bryta sekretessen genom att ge sitt samtycke till att socialtjänstens uppgifter lämnas ut. Om Länsrätten har beslutat om vård enligt LVU kan socialtjänsten lämna ut information utan vårdnadshavares samtycke om det behövs för att kunna genomföra vården. All personal inom förskola, skola och skolhälsa omfattas av sekretess som regleras i Offentlighets och Sekretesslagen. Styrkan av sekretessen skiljer sig åt beroende av yrkesroll. I lagen finns också undantagsbestämmelser som t ex att sekretessen kan brytas. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd. (SoL 14kap1 andra stycket.) I anmälningsskyldigheten ingår också att myndigheter, befattningshavare (även nämndledamöter) och andra som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga at lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningar av barns behov av skydd. (SoL 14 kap 4 ). Detta innebär att den som har misstankar om att ett barn eller en ungdom far illa i skolan, i hemmet eller på fritiden, oavsett vad oron eller misstankarna gäller, såsom fysisk eller psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, missbruk, kriminalitet eller annan social utsatthet eller misär, skall utan dröjsmål anmäla detta till socialtjänsten. RUTINER FÖR ANMÄLAN MELLAN BUN/SN En anmälan kan göras muntligt och/eller skriftligt. Lagen ställer inga formella krav på hur anmälan görs. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd om anmälan om missförhållanden rekommenderat att en anmälan görs skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder som en anmälan kan innebära för den enskilde. Ur rättssäkerhetssynpunkt och av respekt för den enskilde är det av yttersta vikt att anmälan sker skriftligt Alla anmälningar aktualiseras av socialtjänsten och anmälaren skall få en återkoppling om att anmälan mottagits. Återkopplingen sker till rektor och återkopplingen registreras på skolan Den som har gjort en anmälan är dessutom skyldig att informera socialtjänsten om förhållandena ändras eller om situationen fortgår. Detsamma gäller för den som har lämnat uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. 9

12 Anmälningar görs vid ett Trepartsmöte Trepartssmöten hålls företrädesvis på Onsdag em. Syftet är att gemensamt gå igenom anmälan för att undvika misstolkningar samt tydliggöra för samtliga inblandade vad skolans oro består i. Skolan, oftast Rektor kallar till mötet.. Vid mötet medverkar: Den som gör en anmälan till socialtjänsten. Vårdnadshavare. Socialtjänsten. (Tänk på att begränsa antalet deltagare.) Socialtjänsten leder mötet. Varje part för sina egna anteckningar. En kopia på anmälan lämnas till vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Vid mötet tas också frågan om sekretess och återkoppling upp. Detta protokollförs. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en muntlig anmälan, men den bör då senare kompletteras med en skriftlig anmälan. Socialtjänsten antecknar alltid en muntlig anmälan. Ovanstående rutiner gäller ej i följande situationer. När information inte skall ges till vårdnadshavare. Det finns några tillfällen då vårdnadshavaren inte skall informeras om att anmälan görs. Det är när misstanke finns om att barnet utsätts för brott av sin egen vårdnadshavare eller andra till barnet närstående i form av fysisk och/ eller psykisk misshandel samt sexuellt brott samt vid ärenden där det kan förekomma hedersrelaterade händelser. UNGDOMAR SOM BLIR MYNDIGA UNDER SKOLTIDEN. Om barnet hinner bli myndigt under skoltiden kvarstår skolans skyldighet att lämna ut uppgifter till socialtjänsten, man har dock inte rätt att informera tidigare vårdnadshavare utan den unges samtycke. ANONYMITET VID ANMÄLAN Det är endast privatpersoner som kan vara anonyma vid en anmälan om att ett barn eller en ungdom far illa. Privatpersoner som vill vara anonyma vid en anmälan ska tänka på att inte presentera sig vid kontakten med socialtjänsten. Så fort man sagt sitt namn är man inte längre anonym. Personer som i sin yrkesutövning känner en oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt (SoL14kap1 andra stycket) och kan inte vara anonyma. 10

13 ATT ÅTERTA ANMÄLAN Den myndighet eller person som har gjort anmälan kan inte återta den. Den som har gjort en anmälan är dessutom skyldig att informera socialtjänsten om förhållandena ändras. Detsamma gäller för den som har lämnat uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. NY ANMÄLAN Om en utredning har avslutats utan åtgärd från socialtjänstens sida och nya uppgifter framkommer om att barnet eller ungdomen fortsatt mår dåligt eller på annat sätt far illa skall en ny anmälan göras ÅTERKOPPLING TILL SKOLAN UNDER UTREDNINGSTIDEN OCH OM BESLU- TET Socialtjänstens rätt att lämna ut information till skolan om enskildas personliga förhållanden regleras både av reglerna om tystnadsplikt i Socialtjänstlagen (15kap 1 ) och Offentlighets och Sekretesslagen (26 kap 1 ). Detta gäller även när skolan har gjort en anmälan till socialnämnden. Sekretessen kan dock brytas om den unge och dennes familj samtycker till detta. Såväl Socialtjänsten som den enskilde kan dock göra begränsningar i den information som skall lämnas ut. Skolan har alltid möjligheten att fråga vårdnadshavare/vårdnadshavarna om hur ärendet går. GEMENSAMMA MÖTEN MELLAN SKOLA OCH SOCIALTJÄNST. I syfte att öka kunskapen om varandras kompetensområden, arbetssätt och den lagstiftning som styr respektive myndighets beslutsfattande samt för att underlätta konsultation och rådgivning kommer socialtjänsten from ht 2009 att medverka på EVT/Barnteam. Medverkan kommer att ske ca 1 gång/månad och vid dessa träffar kan ärenden bollas anonymt. Funktionen kommer att vara konsulterande. Skolpersonal kan alltid kontakta socialtjänsten för rådgivning och konsultation utan att nämna namn även vid sidan av dessa möten. Kontakt tas då i första hand med 1:e soc.sekr. SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN OCH UNGDOMAR. Den kommun där ett barn vistas är enligt skollagen skyldig att ta emot barnet i sin grundskola. Detta gäller både vid tillfälliga placeringar i till exempel jourhem eller vid mer stadigvarande placeringar (Skollagen 10 kap ). Vistelsekommunen har rätt till ersättning för sina kostnader för barnets utbildning från hemkommunen (10 kap. 34 ). Om ett sådant barn har behov av extra stöd i skolan skall beslut fattas av utbildningsförvaltningen i hemkommunen. Det görs därvid en bedömning av vad som är skolans ansvar enligt skollagen och vad som behövs av stöd därutöver. Stöd som har samband med vårdbehovet beslutas genomplacerande kommun. Det skall kart framgå vem som fattar beslut om eventuellt extra stöd i skolan. Ersättning för extra stöd kan normalt inte begäras i efterhand. Det är lämpligt att utbildningsförvaltningen och socialtjänsten redan på ett tidigt stadium samråder när det gäller skolgången i samband med en placering samt har gemensamma möten och uppföljningar med mottagande skola. En särskild rutin för detta finns. 11

14 BILAGOR Checklista för anmälande myndighet/verksamhet Rutiner olovlig frånvaro Rutiner, samverkan vid placering. Länkar Barnahus Öppenvården 4:an Vad gör jag om jag misstänker 12

15 Bil. Checklista för anmälande myndighet/verksamhet Denna information kan delges myndigheter/verksamheter som vill ha information om vad en anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen bör innehålla. Den kan användas som ett stöd när anmälan skrivs och anpassas efter de aktuella förutsättningarna. Uppgiftslämnare, uppgifter lämnade i tjänsten 1. Namn, tjänsteadress och telefonnummer till arbetet 2. Befattning, förskola, fritidshem och/eller skola 3. Relation till barnet Barnet 1. Förnamn och efternamn 2. Personnummer 3. Bostadsadress (aven ev. annan nuvarande tillfällig adress) 4. Vem bor barnet med (även växelvis boende) 5. Förskola/skola/arbetsplats Barnets vårdnadshavare (ange för båda) 1. Förnamn och efternamn 2. Bostadsadress (även ev. annan nuvarande tillfällig adress) 3. Telefon/mobiltelefonnummer Anledning till anmälan (bekymmer) För att kartlägga de bekymmer som finns för barnet så uppge så detaljrika och konkreta uppgifter som möjligt. Vid specifika händelser så uppge om möjligt datum för dessa händelser. Som hjälp när de problem/bekymmer ni har ska formuleras kan nu använda er av punkterna nedan som stöd. Beskriv de bekymmer ni har den oro som finns för barnet vad handlar den om? Varför görs anmälan just nu? Hur länge har oron/problemen funnits? Sett över tid, har det pågått länge, bättre eller sämre nu, akut? Vad skulle hända om inget görs nu? Var finns barnet just nu? Tror ni det är akut fara för barnet? Finns det andra barn i familjen som ni tror kan fara illa? Är det något särskilt som vi inom socialtjänsten behöver tänka på när vi kontaktar barnet och/eller vårdnadshavare? Finns det särskilda omständigheter att kalla barnet självt? Vet barnets vårdnadshavare om att anmälan görs och i så fall vad säger vårdnadshavarna om den oro som finns? Vet barnet om att anmälan görs och i så fall vad säger barnet om den oro som finns? Vilket stöd finns för barnet? Vad har den anmälande myndigheten redan gjort för att komma till rätta med problemen? Övrigt 13

16 Bil. Handlingsplan vid olovlig frånvaro Utbildningen i grundskolan är obligatorisk (Skollagen 7 kap.). Kravet på att eleven ska delta i skolarbetet finns för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen. Det är också en förutsättning för att lärarens ska kunna göra en riktig och rättvis bedömning av elevens kunskaper. All frånvaro som inte beror på sjukdom eller beviljad ledighet betraktas som olovlig. Olovlig frånvaro från undervisningen kan vara tecken på ohälsa, brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller lärare, oro eller missförhållanden i hemmet, alkohol- eller drogmissbruk, psykisk eller fysisk sjukdom. Att kontakta vårdnadshavare för omyndiga elever om frånvaron är en del av skolans ansvar för att komma tillrätta med olovlig frånvaro. 1. Vid frånvaro kontrollerar berörd mentor om eleven sjukanmälts eller har annan giltig orsak till frånvaro. 2. Vid ogiltig frånvaro kontaktas hemmet samma dag. 3. Efter tre dagars oanmäld frånvaro eller tre tillfällen med oanmäld frånvaro kallar mentor elev och vårdnadshavare till samtal. Mentor upprättar tillsammans med elev och vårdnadshavare ett åtgärdsprogram med tidsbestämd återkoppling och tid för nytt möte. 4. Infinner sig inte vårdnadshavare till möte skickar rektor, senast påföljande vardag, ett brev till vårdnadshavarna och erinrar om skolplikt enligt Skollagen 7 kap 2 samt vårdnadshavares ansvar 7 kap 20 i skollagen. Förvaltningsledningen informeras. 5. Vid fortsatt frånvaro kallar rektor/biträdande rektor inom fem arbetsdagar till elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram upprättas. 6. Vid fortsatt oanmäld frånvaro, trots åtgärdsprogram, görs anmälan till socialförvaltningen inom fem arbetsdagar. Mentor skriver anmälan tillsammans med rektor/biträdande rektor. Vårdnadshavaren informeras. Barn- och utbildningsnämnden informeras. 7. Rektor fortsätter att aktivt arbeta för att få eleven att återgå till utbildningen. 8. Fortsätter den oanmälda frånvaron trots vidtagna åtgärder anmäls ärendet till barn- och utbildningsnämnden efter 20 arbetsdagar. Rektor gör anmälan som åtföljs av dokumentation av hur ärendet har hanterats. 9. Rektor fortsätter att aktivt arbeta för att få eleven att återgå till utbildningen. 10. Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om ett ev. vitesförläggande (Skollagen 7 kap, 23 ). 14

17 Skolplikt Vad innebär skolplikt? Alla barn i åldern 7 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i grundskolan. Det kallas för skolplikt och innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar. Vårdnadshavarens skyldighet Politikerna i Sveriges riksdag har bestämt i skollagen att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan. Som förälder har man ett tydligt ansvar för att barnet får sin utbildning och inte håller barnet hemma, eller av olika anledningar inte ser till att barnet kommer till skolan. Kommunens skyldighet I skollagen står det också att kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande och vårdnadshavaren inte anmält frånvaron. Otillåten frånvaro anmäls Rektorn måste lämna en anmälan till barn- och utbildningsnämnden om en elev har mycket otilllåten frånvaro. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa elev och vårdnadshavare. Otillåten frånvaro är skolk eller att eleven är frånvarande utan att ha sökt ledigt. Risk för penningböter (vitesföreläggande) Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavaren inte har gjort sitt för att barnet går i skolan kan barn- och utbildningsnämnden förelägga föräldern att ta sitt ansvar. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på andra sätt, t.ex. genom samtal med föräldrar, stödåtgärder eller anmälan till socialtjänsten. Utdömande och indrivning av vite Om vårdnadshavaren trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos länsrätten att vitet ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka räkning till föräldern. Länsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala böter. Domstolen kräver in pengarna 15

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0 Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: 2015-03-19 Version: 1.0 Inledning I skolan arbetar vi aktivt med att skapa en hälsofrämjande skolmiljö som stimulerar elever till att vilja lära samt närvara i

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Handlingsplan för att främja närvaro 2 (9) Arbetet med

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro Grundskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708

Läs mer

von Bahrs skola 2016/2017

von Bahrs skola 2016/2017 von Bahrs skola Elevhälsoplan von Bahrs skola 2016/2017 Uppdaterad 2016-09-26 Elevhälsoplanens syfte Syftet med skolans och fritidshemmets arbete med elevhälsa är att alla skolans elever ska få stöd och

Läs mer

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Gemensam handlingsplan

Gemensam handlingsplan sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun

Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun 1/9 Beslutad när: 2016-03-09 Beslutad av Utbildningschef Diarienummer: BUN/2016:18-002 Ersätter: - Gäller för: Gäller fr o m: 2016-03-09 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret

Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret 2015-2016 Uppdaterad 160111 Att främja hälsa är att lära eleverna livet just som det är" Lars H Gustafsson, 2009 Bakgrund Elevhälsa är en verksamhet i skolan

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

Handlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad Handlingsplan frånvaro utan giltigt skäl i skolan Rosengård SDF Malmö Stad Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad 2013-03-25 4.0 Förvaltningsledningen reviderad mars 2013 av SSP organisationen

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsoplan för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsans vision är att varje elev får ett livslångt lärande i en trygg och lustfylld skola 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Elevhälsoplan för Kyrkenorumskolan 2014

Elevhälsoplan för Kyrkenorumskolan 2014 Elevhälsoplan för Kyrkenorumskolan 2014 Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer