HANDBOK. Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-08-01 HANDBOK. Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN"

Transkript

1 HANDBOK Samverkan BUN/SN För barn som far illa eller riskerar att fara illa SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning SAMVERKAN FÖR BARN SOM FAR ILLA, ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA... 1 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 FÖRSKOLAN/SKOLANS UPPDRAG... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR... 4 ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN... 4 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR... 7 SOCIALTJÄNSTEN I SÄTER, ORGANISATION RÅDGIVNING/KONSULTATION... 7 EGEN ANSÖKAN - HÄNVISNING FRÅN SKOLAN... 7 VAD HÄNDER HOS SOCIALTJÄNSTEN... 7 FRIVILLIGHET OCH TVÅNG... 8 UTREDNINGEN AVSLUTAS... 8 SEKRETESS... 9 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR... 9 RUTINER FÖR ANMÄLAN MELLAN BUN/SN... 9 UNGDOMAR SOM BLIR MYNDIGA UNDER SKOLTIDEN ANONYMITET VID ANMÄLAN ATT ÅTERTA ANMÄLAN NY ANMÄLAN ÅTERKOPPLING TILL SKOLAN UNDER UTREDNINGSTIDEN OCH OM BESLUTET GEMENSAMMA MÖTEN MELLAN SKOLA OCH SOCIALTJÄNST SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN OCH UNGDOMAR BILAGOR CHECKLISTA FÖR ANMÄLANDE MYNDIGHET/VERKSAMHET HANDLINGSPLAN VID OLOVLIG FRÅNVARO SKOLPLIKT... 15

3 SAMVERKAN FÖR BARN SOM FAR ILLA, ELLER RISKE- RAR ATT FARA ILLA Handbok för dig som arbetar inom förskola/skola samt socialtjänst i Säters kommun. INLEDNING Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Detta regleras i respektive lagstiftning. Bestämmelser om samverkan barn i riskzonen (gäller från ) SoL 5 kap. 1a Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap denna lag och sekretesslagen. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Skollagen 29 kap. 13 Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Ansvaret för att ge barn och ungdomar i behov av annat stöd än vad den egna familjen kan ge måste ses ur ett helhetsperspektiv, där familjens och samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt oavsett förvaltning. Skola och socialtjänst har ett gemensamt ansvar för att barn och ungdomar i kommunen mår bra och utvecklas positivt. För att kunna göra detta krävs att vi tillsammans tidigt identifierar de barn som far illa eller riskerar att fara illa och att det finns struktur och rutiner i hur vi tillsammans agerar. Med Samverkan menas när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Gemensamt har vi uppdraget att bevaka barns rätt utifrån barnkonventionens tredje paragraf: Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa utgår från två perspektiv: o Objektivt perspektiv; beslutsfattare gör bedömningar som grundas på forskning och beprövad erfarenhet. o Subjektivt perspektiv; det berörda barnet, och vårdnadshavare, får ge uttryck för vad som är hans/ hennes bästa. Barn försummas när deras basbehov inte tillfredsställs oavsett orsak 1

4 Barn definieras här som personer under 18 år. Barn och unga som far illa. Med detta uttryck avses barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn och ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det är också barn och ungdomar med ett socialt nedbrytande beteende, såsom missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Även barn och ungdomar som utsätts för mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga ingår i begreppet. Likaså barn och ungdomar som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt elever där stora svårigheter i skolsituationen uppstått BAKGRUND I Säters Kommun har samverkansfrågor mellan Barn och Utbildningsnämnden (BUN) och Socialnämnden (SN) diskuterats under flera år. En grupp bestående av presidierna samt tjänstemän har träffats några gånger årligen och diskuterat gemensamma frågor. B l a har (Vilja VågaVara Ung i Säter 2.0 (VVVUiS) fötts via denna grupp. Det är nu dags att ta ytterligare ett steg och genom ett samverkansavtal föra ner samverkan till en samarbetsnivå. Samverkan mellan BUN och SN ska: o Ha ett tydligt barnperspektiv, barnet ska vara i fokus. o Utgå från metoder som möjliggör en helhetssyn på barnets situation o Verka för att barn får hjälp i ett tidigt skede I Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, rapport från Socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Myndigheten för Skolutveckling talar man om tre övergripande mål. Hjälp i ett tidigt skede: Med detta avses insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Målgruppen är barn och unga som riskerar att fara illa. Helhetssyn: Med detta avses att barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. Insatser utformas utifrån en helhetsbedömning. Barnet i fokus: I ett svårt arbete är det lätt att överföra vanmakt och skylla på andra. Det är ett känt fenomen, liksom att revirtänkande och prestige hindrar utvecklingen mot en ökad samverkan. Från de två förvaltningarna är det klart uttalat att samverkan skall ha barnet i centrum oavsett vår organisatoriska hemvist. 2

5 FÖRSKOLAN/SKOLANS UPPDRAG Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare Skollagen 1 kap. 4 ). I skollagen slås fast att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i Skollagen (1 kap. 8-9 ). Särskild hänsyn till barnets bästa I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (1 kap. 10 ). Barns och elevers utveckling mot målen Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap. 8 ). Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (3 kap. 8 ). Elever i behov av särskilt stöd. 3

6 Orsaken till att en elev kan få behov av särskilda stödåtgärder kan finnas hos individen, i gruppen, i elevens omgivning eller i skolans organisation. Ofta är det en blandning av flera orsaker. Ansvaret för elevhälsan är primärt att arbeta med skolrelaterade problem. Det kan vara svårt att göra tydliga avgränsningar eftersom elevens skolgång och svårigheter i skolan ofta är ett resultat av elevens samlade livssituation. Det krävs därför ett gemensamt ansvarstagande och samverkan såväl inom kommunen som mellan kommun och landsting för att skolan skall lyckas i sitt uppdrag. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9. (Skollagen 10 kap. 12 ). Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1 ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2 sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. (Skollagen 10 kap. 13 ). ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd. (SoL 14kap1 andra stycket.) I anmälningsskyldigheten ingår också att myndigheter, befattningshavare (även nämndledamöter) och andra som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningar av barns behov av skydd. (SoL 14 kap 4 ). Detta innebär att den som har misstankar om att ett barn eller en ungdom far illa i skolan, i hemmet eller på fritiden, oavsett vad oron eller misstankarna gäller, såsom fysisk eller psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, missbruk, kriminalitet eller annan social utsatthet eller misär, skall utan dröjsmål anmäla detta till socialtjänsten ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN Ärendegång för förskola, grundskolan och särskolan Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser för att kunna möta den problembild som finns när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Organisation: Specialpedagoger, tal- språkpedagog, skolkuratorer, familjebehandlare, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i kommunens skolområden kopplas en specialpedagog och en kurator från Elevhälsan. Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. 4

7 Elevhälsas uppdrag Elevhälsa ska främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande Arbetet med elevhälsan ska så långt som möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och utgå från en analys av risk- och skyddsfaktorer Rektorerna leder områdets elevvårdsarbete via barn- och elevvårdsteam Förebyggande insatser och elevvårdsarbete sker på arbetslagsnivå Specialpedagog och kurator deltar kontinuerligt i elevvårdsarbetet i varje arbetslag Samverkan med de sociala myndigheterna vidareutvecklas Samverkan med landstingets verksamhetsområden för barn/ungdomar vidareutvecklas Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa Steg 1 Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att samordna elevvårdsarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Detta sker, bland annat, genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, att åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. Arbetet utgår från arbetslagets behovsanalys I arbetslagen genomförs elevvårdsarbete utifrån i forskning utprovade metoder, Arbetet ska vara väl dokumenterat och utvärderas kontinuerligt. Steg 2 Skolledarna, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog bildar ett elevvårdsteam per rektorsområde. I förskolan bildar skolledare och specialpedagog ett barnteam. Där sker det strategiska elevvårdsarbetet, t.ex. Analys av rektorsområdets behov på individ- grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning för speciallärare och andra stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevvårdsarbete. Steg 3 Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. Där arbetar hela elevhälsagruppen med ärenden utifrån sin specialkompetens, man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsan ansvarar för kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd och initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. 5

8 Steg 4 Samarbete med samhällets övriga stödfunktioner; barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheten i kommunen, barnavårdscentralen, barnmedicin, logopedmottagningen och polismyndigheten ska ske på övergripande nivå bl.a. via Barnplanegruppen och Nätverk för elevhälsa, där deltar rektor för Elevhälsan. Specialpedagogerna samarbetar med barnhabilitering och barn- och ungdomspsykiatrin i förkommande ärenden. Tal- och språkpedagogen samarbetar med logopedmottagningen enligt gemensam överenskommen rutin. Personalen i de särskilda undervisningsgrupperna samverkar med kommunens socialsekreterare med särskilt ansvar för barn och ungdom och polisen i kontinuerligt återkommande träffar. Skolkuratorerna och familjebehandlare samarbetar med socialtjänsten i förekommande ärenden. Skolsköterskorna har kontinuerligt samarbete med barnmedicin och BVC. Förskolans specialpedagog samarbetar också med BVC. 6

9 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och Socialtjänsten har enligt lag det yttersta ansvaret för att barn och ungdomar ska få det stöd och den hjälp de behöver.. (Socialtjänstlagen (SoL) 2kap 2 första stycket och 5kap 1 ). Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. För att kunna fullfölja sina skyldigheter är socialtjänsten beroende av sina samverkanspartners, där skolan är en av dessa. Skolpersonalens kunskap om hur barnen fungerar i skolmiljön, på fritiden och om deras hemförhållanden är en mycket viktig och nödvändig information för socialtjänsten vid sociala utredningar om vilka insatser som är lämpliga till skydd och stöd för enskilda barn och ungdomar. Socialtjänsten i Säter, organisation. Socialtjänsten i Säters Kommun är uppdelad i 6 olika verksamhetsområden. Biståndsbedömningen där utreds bistånd enl. LSS och SoL med inriktning mot äldre. SÄBO- särskilda boenden LSS- har ansvar för gruppbostäder, daglig sysselsättning för funktionshindrade, SPT (socialpsykiatriska teamet) Hemtjänsten HSL- hälso- och sjukvård inom SÄBO IFO- individ och familjeomsorg som omfattar Socialkontoret och öppenvården 4:an. Vid socialkontoret handläggs frågor enligt SOL, LVM och LVU inom myndighetsdelarna. Vid öppenvården 4:an erbjuds samtal enskilt och i grupp till personer med missbruk eller beroende samt deras anhöriga. Här finns också samtalsstöd för ungdomar och föräldrar som behöver stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Rådgivning/konsultation Socialtjänsten har en skyldighet att informera skolan om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro för att barn och ungdomar far illa och/ eller riskerar att utvecklas ohälsosamt eller på annat sätt utsätter sig för fara. Egen ansökan - hänvisning från skolan Skolan kan alltid hänvisa föräldrar och barn att själva ta kontakt med socialtjänsten om de har bekymmer och behöver någon form av hjälp eller bistånd. Då skolan hänvisar någon att själva kontakta socialtjänsten fråntar det inte skolan skyldigheten att anmäla om förhållandena är sådana att anmälningsskyldighet föreligger. Vad händer hos socialtjänsten När en anmälan kommer till socialtjänsten görs en aktualisering samt återkoppling till anmälaren om att anmälan inkommit. Därefter görs en förhandsbedömning om utredning skall inledas eller inte. Förhandsbedömningen får enbart göras utifrån uppgifterna i anmälan, övrig dokumentation som e v finns hos socialtjänsten samt samtal med den anmälan avser och dennes vårdnadshavare 7

10 och föräldrar. Om beslut fattas att utredning skall inledas skall en utredningsplan upprättas och delges vårdnadshavarna. Utredningen skall genomföras snabbt i nära samarbete med vårdnadshavare och barn samt leda till beslut senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får beslut fattas att förlänga utredningstiden. Socialtjänstens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med den det berör och vid behov i samverkan med andra. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning klarläggas så långt det är möjligt genom att handläggaren samtalar med barnet. Hänsyn skall alltså tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (SoL 3kap 5 ) Lagen säger även att barn under 15 år bör höras om det är till nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det. (SoL 11kap 10 andra stycket). Om barnet över 15 år skall även det underrättas (förutom vårdnadshavarna) om att utredning inleds. (SoL 11kap1 ). En 15 åring har dessutom rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden som rör den själv. (SoL 11kap10 första stycket). Även beslut om kontaktperson och andra frivilliga sociala tjänster får beviljas enbart om den unge själv begär det eller samtycker till det. (SoL 3kap 6 ) Frivillighet och tvång Skillnaden mellan insatser utifrån SoL och Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är att i det första fallet sker biståndet i samförstånd, frivillighet, mellan den unge, dennes vårdnadshavare och socialtjänsten, medan det i LVU-fallet sker utan samtycke, tvångsvård. Grunden till beslut om tvångsvård är att den unge utsätts eller utsätter sin hälsa och utveckling för allvarlig fara eller att vårdnadshavarna motsätter sig ett omhändertagande. Från 15 års ålder skall den unge själv lämna sitt samtycke till vård. Denne har då även rätt att själv föra sin talan i mål enligt LVU. Beslut om tvångsvård föregås alltid av beslut i Socialnämnden om att hos länsrätten ansöka om vård enligt LVU. Länsrättens beslut kan överklagas. Omedelbart omhändertagande enligt LVU kan göras om Länsrättens beslut inte kan avvaktas och det är troligt att den unge kan komma att bli föremål för vård enligt LVU. Beslut om omedelbart omhändertagande fattas av ordförande i Socialnämnden. Detta beslut underställs Länsrätten inom en vecka och Länsrätten har upp till en vecka på sig att fatta beslut om omhändertagandet skall kvarstå eller inte. Vid en LVU förhandling får både barnet och föräldrarna ett offentligt biträde. Utredningen avslutas När utredningen är slutförd lämnar handläggaren et förslag till beslut, utifrån de uppgifter som är insamlade och sammanställda, till den som av socialnämnde erhållit delegation på att fatta beslut i ärendet. Utredningen skall dessförinnan vara delgiven i sin helhet till familjen som den berör. Dessa skall också ha fått lämna sina kommentarer till utredningen. Socialnämnden, eller annan beslutsfattare, kan göra en egen bedömning av utredningen och fatta ett annat beslut än handläggarens förslag till beslut. Detsamma gäller om ett beslut överklagas till Förvaltningsrätten. En utredning kan även avslutas utan åtgärd under förutsättning att barnet inte anses vara i behov av individinriktade stödinsatser från socialtjänsten. I de fall det påvisats ett behov av stöd men barnet och/ eller vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke till det, finns inga tvångsåtgärder att tillgå från socialtjänstens sida om behovet inte bedöms så omfattande att framställan om ett LVU kan göras. 8

11 SEKRETESS Huvudregeln inom socialtjänsten är att sekretess råder. (Offentlighets och SekrL 26 kap 1 ) Det betyder att den som tar kontakt med socialtjänsten inte behöver befara att uppgifter lämnas ut till obehöriga. Uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden är inte offentliga. Däremot har man i de flesta fall rätt att se alla uppgifter i dokument som rör en själv. Vårdnadshavare kan bryta sekretessen genom att ge sitt samtycke till att socialtjänstens uppgifter lämnas ut. Om Länsrätten har beslutat om vård enligt LVU kan socialtjänsten lämna ut information utan vårdnadshavares samtycke om det behövs för att kunna genomföra vården. All personal inom förskola, skola och skolhälsa omfattas av sekretess som regleras i Offentlighets och Sekretesslagen. Styrkan av sekretessen skiljer sig åt beroende av yrkesroll. I lagen finns också undantagsbestämmelser som t ex att sekretessen kan brytas. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH TJÄNSTEMANNAANSVAR Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd. (SoL 14kap1 andra stycket.) I anmälningsskyldigheten ingår också att myndigheter, befattningshavare (även nämndledamöter) och andra som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga at lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningar av barns behov av skydd. (SoL 14 kap 4 ). Detta innebär att den som har misstankar om att ett barn eller en ungdom far illa i skolan, i hemmet eller på fritiden, oavsett vad oron eller misstankarna gäller, såsom fysisk eller psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, missbruk, kriminalitet eller annan social utsatthet eller misär, skall utan dröjsmål anmäla detta till socialtjänsten. RUTINER FÖR ANMÄLAN MELLAN BUN/SN En anmälan kan göras muntligt och/eller skriftligt. Lagen ställer inga formella krav på hur anmälan görs. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd om anmälan om missförhållanden rekommenderat att en anmälan görs skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder som en anmälan kan innebära för den enskilde. Ur rättssäkerhetssynpunkt och av respekt för den enskilde är det av yttersta vikt att anmälan sker skriftligt Alla anmälningar aktualiseras av socialtjänsten och anmälaren skall få en återkoppling om att anmälan mottagits. Återkopplingen sker till rektor och återkopplingen registreras på skolan Den som har gjort en anmälan är dessutom skyldig att informera socialtjänsten om förhållandena ändras eller om situationen fortgår. Detsamma gäller för den som har lämnat uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. 9

12 Anmälningar görs vid ett Trepartsmöte Trepartssmöten hålls företrädesvis på Onsdag em. Syftet är att gemensamt gå igenom anmälan för att undvika misstolkningar samt tydliggöra för samtliga inblandade vad skolans oro består i. Skolan, oftast Rektor kallar till mötet.. Vid mötet medverkar: Den som gör en anmälan till socialtjänsten. Vårdnadshavare. Socialtjänsten. (Tänk på att begränsa antalet deltagare.) Socialtjänsten leder mötet. Varje part för sina egna anteckningar. En kopia på anmälan lämnas till vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Vid mötet tas också frågan om sekretess och återkoppling upp. Detta protokollförs. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en muntlig anmälan, men den bör då senare kompletteras med en skriftlig anmälan. Socialtjänsten antecknar alltid en muntlig anmälan. Ovanstående rutiner gäller ej i följande situationer. När information inte skall ges till vårdnadshavare. Det finns några tillfällen då vårdnadshavaren inte skall informeras om att anmälan görs. Det är när misstanke finns om att barnet utsätts för brott av sin egen vårdnadshavare eller andra till barnet närstående i form av fysisk och/ eller psykisk misshandel samt sexuellt brott samt vid ärenden där det kan förekomma hedersrelaterade händelser. UNGDOMAR SOM BLIR MYNDIGA UNDER SKOLTIDEN. Om barnet hinner bli myndigt under skoltiden kvarstår skolans skyldighet att lämna ut uppgifter till socialtjänsten, man har dock inte rätt att informera tidigare vårdnadshavare utan den unges samtycke. ANONYMITET VID ANMÄLAN Det är endast privatpersoner som kan vara anonyma vid en anmälan om att ett barn eller en ungdom far illa. Privatpersoner som vill vara anonyma vid en anmälan ska tänka på att inte presentera sig vid kontakten med socialtjänsten. Så fort man sagt sitt namn är man inte längre anonym. Personer som i sin yrkesutövning känner en oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt (SoL14kap1 andra stycket) och kan inte vara anonyma. 10

13 ATT ÅTERTA ANMÄLAN Den myndighet eller person som har gjort anmälan kan inte återta den. Den som har gjort en anmälan är dessutom skyldig att informera socialtjänsten om förhållandena ändras. Detsamma gäller för den som har lämnat uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. NY ANMÄLAN Om en utredning har avslutats utan åtgärd från socialtjänstens sida och nya uppgifter framkommer om att barnet eller ungdomen fortsatt mår dåligt eller på annat sätt far illa skall en ny anmälan göras ÅTERKOPPLING TILL SKOLAN UNDER UTREDNINGSTIDEN OCH OM BESLU- TET Socialtjänstens rätt att lämna ut information till skolan om enskildas personliga förhållanden regleras både av reglerna om tystnadsplikt i Socialtjänstlagen (15kap 1 ) och Offentlighets och Sekretesslagen (26 kap 1 ). Detta gäller även när skolan har gjort en anmälan till socialnämnden. Sekretessen kan dock brytas om den unge och dennes familj samtycker till detta. Såväl Socialtjänsten som den enskilde kan dock göra begränsningar i den information som skall lämnas ut. Skolan har alltid möjligheten att fråga vårdnadshavare/vårdnadshavarna om hur ärendet går. GEMENSAMMA MÖTEN MELLAN SKOLA OCH SOCIALTJÄNST. I syfte att öka kunskapen om varandras kompetensområden, arbetssätt och den lagstiftning som styr respektive myndighets beslutsfattande samt för att underlätta konsultation och rådgivning kommer socialtjänsten from ht 2009 att medverka på EVT/Barnteam. Medverkan kommer att ske ca 1 gång/månad och vid dessa träffar kan ärenden bollas anonymt. Funktionen kommer att vara konsulterande. Skolpersonal kan alltid kontakta socialtjänsten för rådgivning och konsultation utan att nämna namn även vid sidan av dessa möten. Kontakt tas då i första hand med 1:e soc.sekr. SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN OCH UNGDOMAR. Den kommun där ett barn vistas är enligt skollagen skyldig att ta emot barnet i sin grundskola. Detta gäller både vid tillfälliga placeringar i till exempel jourhem eller vid mer stadigvarande placeringar (Skollagen 10 kap ). Vistelsekommunen har rätt till ersättning för sina kostnader för barnets utbildning från hemkommunen (10 kap. 34 ). Om ett sådant barn har behov av extra stöd i skolan skall beslut fattas av utbildningsförvaltningen i hemkommunen. Det görs därvid en bedömning av vad som är skolans ansvar enligt skollagen och vad som behövs av stöd därutöver. Stöd som har samband med vårdbehovet beslutas genomplacerande kommun. Det skall kart framgå vem som fattar beslut om eventuellt extra stöd i skolan. Ersättning för extra stöd kan normalt inte begäras i efterhand. Det är lämpligt att utbildningsförvaltningen och socialtjänsten redan på ett tidigt stadium samråder när det gäller skolgången i samband med en placering samt har gemensamma möten och uppföljningar med mottagande skola. En särskild rutin för detta finns. 11

14 BILAGOR Checklista för anmälande myndighet/verksamhet Rutiner olovlig frånvaro Rutiner, samverkan vid placering. Länkar Barnahus Öppenvården 4:an Vad gör jag om jag misstänker 12

15 Bil. Checklista för anmälande myndighet/verksamhet Denna information kan delges myndigheter/verksamheter som vill ha information om vad en anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen bör innehålla. Den kan användas som ett stöd när anmälan skrivs och anpassas efter de aktuella förutsättningarna. Uppgiftslämnare, uppgifter lämnade i tjänsten 1. Namn, tjänsteadress och telefonnummer till arbetet 2. Befattning, förskola, fritidshem och/eller skola 3. Relation till barnet Barnet 1. Förnamn och efternamn 2. Personnummer 3. Bostadsadress (aven ev. annan nuvarande tillfällig adress) 4. Vem bor barnet med (även växelvis boende) 5. Förskola/skola/arbetsplats Barnets vårdnadshavare (ange för båda) 1. Förnamn och efternamn 2. Bostadsadress (även ev. annan nuvarande tillfällig adress) 3. Telefon/mobiltelefonnummer Anledning till anmälan (bekymmer) För att kartlägga de bekymmer som finns för barnet så uppge så detaljrika och konkreta uppgifter som möjligt. Vid specifika händelser så uppge om möjligt datum för dessa händelser. Som hjälp när de problem/bekymmer ni har ska formuleras kan nu använda er av punkterna nedan som stöd. Beskriv de bekymmer ni har den oro som finns för barnet vad handlar den om? Varför görs anmälan just nu? Hur länge har oron/problemen funnits? Sett över tid, har det pågått länge, bättre eller sämre nu, akut? Vad skulle hända om inget görs nu? Var finns barnet just nu? Tror ni det är akut fara för barnet? Finns det andra barn i familjen som ni tror kan fara illa? Är det något särskilt som vi inom socialtjänsten behöver tänka på när vi kontaktar barnet och/eller vårdnadshavare? Finns det särskilda omständigheter att kalla barnet självt? Vet barnets vårdnadshavare om att anmälan görs och i så fall vad säger vårdnadshavarna om den oro som finns? Vet barnet om att anmälan görs och i så fall vad säger barnet om den oro som finns? Vilket stöd finns för barnet? Vad har den anmälande myndigheten redan gjort för att komma till rätta med problemen? Övrigt 13

16 Bil. Handlingsplan vid olovlig frånvaro Utbildningen i grundskolan är obligatorisk (Skollagen 7 kap.). Kravet på att eleven ska delta i skolarbetet finns för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen. Det är också en förutsättning för att lärarens ska kunna göra en riktig och rättvis bedömning av elevens kunskaper. All frånvaro som inte beror på sjukdom eller beviljad ledighet betraktas som olovlig. Olovlig frånvaro från undervisningen kan vara tecken på ohälsa, brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller lärare, oro eller missförhållanden i hemmet, alkohol- eller drogmissbruk, psykisk eller fysisk sjukdom. Att kontakta vårdnadshavare för omyndiga elever om frånvaron är en del av skolans ansvar för att komma tillrätta med olovlig frånvaro. 1. Vid frånvaro kontrollerar berörd mentor om eleven sjukanmälts eller har annan giltig orsak till frånvaro. 2. Vid ogiltig frånvaro kontaktas hemmet samma dag. 3. Efter tre dagars oanmäld frånvaro eller tre tillfällen med oanmäld frånvaro kallar mentor elev och vårdnadshavare till samtal. Mentor upprättar tillsammans med elev och vårdnadshavare ett åtgärdsprogram med tidsbestämd återkoppling och tid för nytt möte. 4. Infinner sig inte vårdnadshavare till möte skickar rektor, senast påföljande vardag, ett brev till vårdnadshavarna och erinrar om skolplikt enligt Skollagen 7 kap 2 samt vårdnadshavares ansvar 7 kap 20 i skollagen. Förvaltningsledningen informeras. 5. Vid fortsatt frånvaro kallar rektor/biträdande rektor inom fem arbetsdagar till elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram upprättas. 6. Vid fortsatt oanmäld frånvaro, trots åtgärdsprogram, görs anmälan till socialförvaltningen inom fem arbetsdagar. Mentor skriver anmälan tillsammans med rektor/biträdande rektor. Vårdnadshavaren informeras. Barn- och utbildningsnämnden informeras. 7. Rektor fortsätter att aktivt arbeta för att få eleven att återgå till utbildningen. 8. Fortsätter den oanmälda frånvaron trots vidtagna åtgärder anmäls ärendet till barn- och utbildningsnämnden efter 20 arbetsdagar. Rektor gör anmälan som åtföljs av dokumentation av hur ärendet har hanterats. 9. Rektor fortsätter att aktivt arbeta för att få eleven att återgå till utbildningen. 10. Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om ett ev. vitesförläggande (Skollagen 7 kap, 23 ). 14

17 Skolplikt Vad innebär skolplikt? Alla barn i åldern 7 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i grundskolan. Det kallas för skolplikt och innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar. Vårdnadshavarens skyldighet Politikerna i Sveriges riksdag har bestämt i skollagen att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan. Som förälder har man ett tydligt ansvar för att barnet får sin utbildning och inte håller barnet hemma, eller av olika anledningar inte ser till att barnet kommer till skolan. Kommunens skyldighet I skollagen står det också att kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande och vårdnadshavaren inte anmält frånvaron. Otillåten frånvaro anmäls Rektorn måste lämna en anmälan till barn- och utbildningsnämnden om en elev har mycket otilllåten frånvaro. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa elev och vårdnadshavare. Otillåten frånvaro är skolk eller att eleven är frånvarande utan att ha sökt ledigt. Risk för penningböter (vitesföreläggande) Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavaren inte har gjort sitt för att barnet går i skolan kan barn- och utbildningsnämnden förelägga föräldern att ta sitt ansvar. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på andra sätt, t.ex. genom samtal med föräldrar, stödåtgärder eller anmälan till socialtjänsten. Utdömande och indrivning av vite Om vårdnadshavaren trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos länsrätten att vitet ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka räkning till föräldern. Länsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala böter. Domstolen kräver in pengarna 15

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro RIKTLINJER 1 2010-03-31 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-157773 Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro Fastställda av barn- och

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg Barn som far illa Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 2 SAMARBETSRUTIN mellan skola/barnomsorg och socialtjänst i Vimmerby kommun ifråga om BARN SOM

Läs mer

HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola

HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola Sida 1 av 10 HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola (2004-01-29, reviderad 2015-04-01) Sida 2 av 10 Handlingsplan mot droger på Falkenbergs Gymnasieskola Missbruk av alkohol och narkotika

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för samverkan mellan barn-och utbildningsförvaltningen (BUF) och socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO)

Riktlinjer för samverkan mellan barn-och utbildningsförvaltningen (BUF) och socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO) 9 mars 2005 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Riktlinjer för samverkan mellan barn-och utbildningsförvaltningen (BUF) och socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO) Riktlinjerna

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer