Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte."

Transkript

1 Psykisk hälsa/ Eresund 1 Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte. En form av föräldrastöd som Socialdepartementet rekommenderar är strukturerade föräldrautbildningsprogram som ursprungligen har utvecklats i USA under namnet Parent Training. Dessa har visat sig vara effektiva i familjer där barn (3 12 år) har utagerande beteendeproblem, men de används numera i många länder i förebyggande syfte, särskilt i socialt utsatta bostadsområden. Två av programmen, COPE och Incredible Years, tillämpas sedan ett tiotal år i Sverige inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Båda programmen är väl utvärderade internationellt och det har även gjorts svenska och norska utvärderingar som visat att föräldrar anser att de fått god hjälp av dem, att de blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt till barnen, att relationerna i familjen har förbättrats och att barnens beteendeproblem har minskat. Från mitt tidigare arbete inom BUP har jag positiva erfarenheter av de här metoderna och därför var min spontana reaktion att det måste vara en bra idé att i preventivt syfte erbjuda dem till barnfamiljer. Utifrån den kritik som framförts vill jag ändå stanna upp här och fundera över nyttan med och följderna av en sådan åtgärd. För det första kan man fråga sig: Behövs den här typen av insats? De färdigheter som lärs ut - att ge barnen uppmärksamhet, lyssna på och leka med dem, uppmuntra och berömma, men även att instruera, vägleda och sätta gränser, vara konsekvent och tydlig, samarbeta kring att lösa problem samt på ett icke-aggressivt sätt sätta gränser för dåligt uppförande - verkar ju vara så enkla och grundläggande att de flesta föräldrar inte skulle behöva någon träning i dem. Behöver vi verkligen en särskild teknologi för barnuppfostran? För det andra: Kan insatsen ha negativa följder? Hur påverkas relationen om föräldrarna försöker följa en manual när de umgås med sina barn? Kan de här metoderna som utvecklats i en mer auktoritär kultur förstöra vår svenska samarbetsmodell i barnuppfostran? Blir barn osjälvständiga av belöningssystem? Är det psykisk misshandel att ignorera ett barns gnäll, tjat eller arga skrik eller att när inget annat fungerar skicka ut henne eller honom ur rummet några minuter? Blir föräldrar mer osäkra och alltför benägna att söka stöd och råd hos experter istället för hos personer i sitt naturliga nätverk? Jag har deltagit i utbildning för gruppledare i såväl COPE som Incredible Yearsprogrammet. Jag har lett en grupp med föräldrar till barn med ADHD, handlett andra gruppledare, samt varit projektledare för implementering av arbetssättet inom BUP i Stockholm. Min erfarenhet överensstämmer med de ovan nämnda utvärderingarna - föräldrar

2 Psykisk hälsa/ Eresund 2 uppskattar verkligen de här grupperna och uppger att de svårigheter de sökt för minskar. Metodiken bygger förutom på social inlärningsteori i hög grad på anknytnings- och samspelsteori. Programmen är visserligen strukturerade och manualiserade, men de ger ändå utrymme för individualisering och egna kreativa lösningar. Diskussioner mellan gruppdeltagarna ges stort utrymme. Ett skäl till att vara skeptisk mot förslaget att erbjuda dessa program i förebyggande syfte är just att den här komplexa metodiken verkligen ställer stora krav på gruppledaren. Denna måste besitta ett avsevärt mått av såväl pedagogisk skicklighet som psykologisk kunskap, vara lagom styrande och ändå empatisk och lyhörd, kunna följa grunddragen i manualen och ändå efter behov avpassa programmet till deltagarnas specifika behov och den aktuella situationen i gruppen. Även i icke-kliniska grupper kommer nämligen vissa av deltagarna att ha särskilda behov, det vill säga att en del föräldrar kan uppvisa symtom på psykisk ohälsa. Behövs det? Under förskoleåldern måste barn lära sig otroligt mycket på olika områden - motoriskt, kognitivt, socialt. Successivt träder de nu in i samhällsgemenskapen och förväntas på egen hand följa regler, samarbeta med andra, ta ansvar för vissa uppgifter och styra sina impulser. Föräldrar har inte längre samma kontroll som de haft tidigare utan för att få barnen att göra något - eller låta bli att göra något - måste de få dem att samarbeta. Detta förutsätter en stark positiv känslomässig bindning mellan barn och föräldrar samt att föräldrarna kan vägleda och sätta gränser på ett sätt som passar deras barns utvecklingsnivå och temperament. Den här socialiseringsprocessen förlöper sällan helt friktionsfritt. De flesta barn i den här åldern uppför sig ibland trotsigt, olydigt och aggressivt, men vanligen är detta av övergående natur och något som föräldrar kan förstå sig på och hantera utan experthjälp. Men i en del fall utvecklas ett destruktivt beteendemönster som medför täta och svåra aggressionsutbrott samt mer eller mindre dagliga konflikter med omgivningen. Även om föräldrarna då känner sig osäkra och rådvilla tvekar de ofta inför att söka hjälp inom barnpsykiatrin, eftersom de (inte sällan med rätta) känner på sig att det inte är något fel med deras barn utan att problemet snarare ligger i deras egen osäkerhet. Och om de ändå söker hjälp så är det i dagens läge inte troligt att de får mer än enstaka samtal och kanske en plats i kön till neuropsykiatrisk utredning. Ett exempel: Hugo har svårt att anpassa sig på sexårsverksamheten. Lärarna tycker att han verkar vara spänd och osäker på sig själv. Han kan inte kompromissa och blir lätt aggressiv om han inte får sin vilja fram. Han vill göra allt på sitt eget sätt och ifrågasätter lärarnas förslag till övningsuppgifter, samtidigt blir han orolig och kan inte koncentrera sig när

3 Psykisk hälsa/ Eresund 3 han inte har något konkret att arbeta med. Istället springer han runt och spelar pajas, retas med och stör de andra. Vid tillsägelser får han utbrott skriker fula ord, river sönder papper och kastar saker omkring sig. Några gånger har han storgråtande sprungit ut ur skolbyggnaden. Den mest erfarna läraren, Eva, försöker ge honom extra mycket stöd och uppmuntran, men hon kan ju inte vara hos honom hela tiden och så snart hon är upptagen med annat återfaller han i sitt stökiga beteende. Han verkar inte ha några inlärningssvårigheter, han har redan lärt sig läsa och skriva hjälpligt, så man kan egentligen inte säga att han inte är skolmogen, men socialt är han det inte, tycker lärarna. Hugos föräldrar blir förstås ledsna och oroliga när de får höra det här, men inte direkt förvånade. De har successivt kommit att känna sig alltmer otillräckliga och misslyckade i sitt föräldraskap. Hugo, som är deras första, hett efterlängtade barn, var från början känslig, svårtröstad och lättstörd, skrek mycket det första halvåret, hade svårt att somna och att tåla förändringar. Men föräldrarna gick helhjärtat in för att förstå sig på honom och hitta sätt att lugna och trygga honom. De turades om och samarbetade bra om detta. Vid arton månaders ålder började Hugo på dagis och ett drygt halvår senare utökades familjen med en lillebror. Hugo blev ännu mer orolig och krävande, började sätta sig på tvären i alla möjliga sammanhang - ville inte klä på sig, inte gå och lägga sig, inte sova i egen säng, inte äta den mat som bjöds och absolut inte gå till dagis. Samtidigt trotsade han genom att göra sådant som han inte fick göra klättra upp i fönster, riva ut böcker ur hyllor, öppna frysen, sätta på TV eller dator och vid några tillfällen var han nära att slå till sin lillebror. När mamman försökte sätta gränser för Hugo fick han så häftiga utbrott att hon backade. Efter en tid blev det ohållbart att ha honom hemma hela dagarna och med lock och pock lyckades pappan få honom med sig tillbaka till dagis. Även där trotsade Hugo nu mycket och var aggressiv mot de andra barnen, slogs och bets. Gruppen var emellertid ganska liten och där fanns en varm och bestämd förskollärare som Hugo tycks ha känt sig trygg med och han slutade småningom att bete sig så aggressivt. Men om hans fröken var borta kunde han fortfarande reagera negativt och det fanns alltid en spänning omkring honom i gruppen. Han hade svårt att samarbeta med andra barn, ville bestämma allting men hade samtidigt svårt att sysselsätta sig på egen hand. Det hankade sig ändå fram på dagis under de följande åren men med de nya kraven och nya lärarna i sexårsverksamheten blev det kris. Med två barn och ökade prestationskrav i arbetslivet har också föräldrarna efterhand börjat känna sig alltmer pressade. Numera är de ofta oeniga om hur de bäst ska förhålla sig till Hugos trotsiga beteende. Mamma tycker att pappa kräver för mycket och är alltför sträng och pappa tycker att mamma är för eftergiven. Hemma blir det ständiga bråk om allt - om kläder, mat, datoranvändning, TV-tittande, leksaker, cyklar, vart man ska gå, när man ska gå hem, vad man ska köpa och föräldrarna upplever att de hela tiden måste skydda lillebror mot Hugo, som verkar njuta av att reta och skrämma denne. Vid sovdags har Hugo mycket svårt att koppla av och det tar lång tid innan han kan komma till ro och somna. Föräldrarna säger uppgivet att de hela tiden måste inrätta sig efter Hugos behov och knappast kan de ha något socialt umgänge med vänner och släktingar eftersom han då brukar uppföra sig illa och få utbrott. När han är på bra humör är Hugo dock väldigt gullig, duktig och rolig, och föräldrarna menar att problemen måste bero på något fel som de själva har gjort eller gör. Troligen går det att känna igen det typiska bråkiga förskolebarnet i denna lilla berättelse. Mycket forskning har gjorts på riskfaktorer bakom utagerande eller normbrytande beteende,

4 Psykisk hälsa/ Eresund 4 och man har funnit att många barn med sådana problem har otrygg eller desorganiserad känslomässig anknytning, samt inte sällan har blivit utsatta för misshandel eller övergrepp. Man har även funnit att neuropsykiatriska avvikelser såsom ADHD eller Aspergers syndrom är vanliga. I likhet med Hugo uppvisar dock långtifrån alla barn med beteendeproblem sådana belastningsfaktorer, och andra viktiga riskfaktorer som man ofta finner är ett medfött häftigt temperament men också psykosociala problem hos föräldrarna och hårda eller inkonsekventa och oengagerade uppfostringsmetoder. De flesta forskare på området är alltså eniga om att brister i föräldra-barn-samspelet är en tungt vägande riskfaktor för utagerande-problematik. Det är min erfarenhet att det i många fall handlar om att osäkra föräldrar har fått ett livligt och temperamentsfullt barn (vanligen en pojke, men allt oftare även en flicka). Föräldrarnas osäkerhet kan ha psykologiska orsaker, men betingas delvis också av tidsandan. Moderna föräldrar vill helst vara kompisar med sina barn, och de är som ofta påpekas - så rädda för att framstå som auktoritära att de inte kan vara auktoriteter för sina barn. Men det räcker inte alltid att med sitt eget uppträdande föregå som exempel, i vissa situationer behöver barn även instruktioner, förklaringar och tillsägelser. Visst är det bra att ge barn möjlighet att välja mellan olika alternativ, men ibland är det faktiskt bättre att tala om och genomdriva det man själv tror är bäst. Självkänsla har blivit en synnerligen viktig och eftertraktad egenskap i vår tid och något som föräldrar önskar att deras barn ska utveckla mycket av. Därför är man rädd för att kräva något som barnet kanske inte klarar, eller kväsa det genom att sätta gränser. I vissa fall leder den här osäkerheten hos föräldrarna till att barnet får en alltför narcissistisk eller uppblåst självkänsla och blir vad man med tidigare språkbruk skulle kalla bortskämt och ouppfostrat. Föräldrarna hoppas förstås att problemen ska växa bort och i många fall gör de också det. Barnets förmåga till affektreglering ökar efterhand och det gör även dess reflektionsförmåga, och det börjar kunna förstå när det i omgivningens ögon beter sig illa. Men för vissa barn, enligt forskningsöversikter handlar det om en så stor andel som mellan 4 och 12 % av alla barn, förvärras istället problemen och när de börjar skolan blir det kris. Även ett barn med någotsånär goda grundförutsättningar kan fastna i sitt trotsiga och aggressiva beteendemönster om detta förstärks av omgivningen vilket tyvärr ofta händer. Lärarna blir arga och kamraterna tar avstånd, barnet känner sig missförstått och utsatt, men får samtidigt ofta sin vilja fram eftersom hon eller han inte heller här får några riktiga gränser. I familjen påverkas relationerna negativt, trötta och besvikna drar sig föräldrarna successivt ofta känslomässigt undan sitt barn. Tyranner blir vanligen mycket ensamma.

5 Psykisk hälsa/ Eresund 5 Enligt forskningen går minst hälften av de barn som har liknande beteendeproblem som Hugos en dyster framtid till mötes. Som vuxna uppvisar de sociala anpassningsproblem såsom kriminalitet och missbruk och/eller lider av allvarlig psykisk ohälsa. Detta gäller framför allt för dem som redan i förskoleåldern uppvisar tecken på utagerande stört beteende och där flera riskfaktorer förekommer samtidigt. Därför finns det all anledning att genom stöd till småbarns- och förskoleföräldrar försöka förebygga en sådan utveckling. Kan det vara skadligt? Det har framförts att de här föräldrautbildningsprogrammen skulle kunna medföra risk för att föräldrar blir mer osäkra och beroende av experthjälp. Den risken finns säkert, i alla fall om gruppledarna är oflexibla. Men den motverkas av den omständigheten att föräldrarna i dessa grupper får uppleva att andra föräldrar värdesätter deras kunskaper och idéer, och att de bästa råden ofta kommer just från dessa andra föräldrar. Relationerna då - hur påverkas de? Blir det dressyr istället för barnuppfostran? Jag tror inte det. De utvärderingsstudier som gjorts tyder på att familjerelationerna efter det att föräldrarna deltagit i programmen förändras i positiv riktning. Intervjuade föräldrar säger bland annat att de åter kan glädjas åt och tycka om sina barn, att de vid motsättningar inte längre själva tappar kontrollen och regredierar till samma nivå som barnen utan kan förhålla sig vuxet och reflekterande, att de kan samarbeta bättre. Det som betonas mest i programmen är att bygga en grund av lekfullt samspel, positiv uppmärksamhet, beröm, uppmuntran, gemensam problemlösning och vägledning. Det rekommenderas att man är frikostig med beröm, men berömmet ska gälla det barnet gör och vara specifikt. Viktigt är att man även berömmer ansträngningar som barnet gör att förbättra sitt uppförande eller sina prestationer även om hon eller han inte alltid lyckas så bra. Belöningssystem kan användas för att motivera barn till sådant som att göra sin hemläxa, klä på sig själv, hjälpa till med att städa upp, borsta tänderna eller sova i egen säng. Men det handlar då om att komma över vissa trösklar och belöningarna ska inte pågå under någon längre tid. När barnet väl upptäcker fördelarna med sitt förändrade beteende brukar hon eller han kunna fortsätta med det för egen motor. Ignorering handlar inte om att nonchalera barnet utan om att i vissa situationer välja att inte reagera på vissa negativa beteenden för att inte förstärka dessa. Time out som blivit starkt ifrågasatt i svensk debatt är inte detsamma som skamvrå, utan kan exempelvis användas om ett barn regelbundet saboterar familjens gemensamma måltider genom att retas, föra oljud och slåss. Då kan man skicka (eller lyfta) ut barnet, låta det vara för sig självt några minuter (högst fem) för att sedan få komma igen och förhoppningsvis

6 Psykisk hälsa/ Eresund 6 klara av situationen bättre. Detta ska endast praktiseras efter det att man under en längre tid förgäves försökt komma till rätta med det aktuella beteendet på andra sätt. Innan föräldrarna använder time out ska de informera barnet om att de kommer att göra så här om beteendet upprepas. Detta är enligt min åsikt klart bättre än att om och om igen skälla på och ryta åt barn. Visst finns det många föräldrar som inte behöver och inte heller ska gå i Parent Training, därför att deras barn inte uppvisar beteendeproblem av utagerande typ. Om erbjudande om denna typ av grupp annonseras på förskolor och skolor bör det framgå tydligt att det riktar sig till föräldrar som tycker att det är svårt att få barnen att samarbeta och uppföra sig väl. Ett visst urval behöver säkert ändå göras så att inte föräldrar som oroar sig för helt andra saker hos sina barn kommer med i dessa grupper och för dessa bör det finnas öppna samtalsgrupper som ett alternativ. Naturligtvis är det viktigt att båda föräldrarna deltar i dessa grupper. För att det ska vara möjligt - liksom för att även ensamstående föräldrar ska kunna delta - bör det ordnas med tillsyn av barnen i samband med gruppträffarna. Slutsats Jag anser alltså att det är en god idé att i preventivt syfte satsa på Parent Training-grupper, förutsatt att 1. man väljer ett väl utvärderat, kollaborativt (samarbetsinriktat), flexibelt program 2. det tydliggörs att grupperna riktar sig till föräldrar som upplever att de har svårt att få barnen att samarbeta och följa sociala regler 3. gruppledarna är noggrannt utvalda och utbildade. 4. barnpassning erbjuds under grupptiden Om artikelförfattaren (Pia Eresund) Jag är leg.psykolog, leg.psykoterapeut samt filosofie doktor i pedagogik. Inom ramen för ett mångårigt kliniskt arbete inom den psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholm har jag startat och utvecklat behandlingsverksamhet för spädbarnsföräldrar. Mot slutet av 1990-talet började jag arbeta med metodutveckling och ledde bland annat ett samarbetsprojekt med föreningen Attention där Parent Training tillämpades. Jag medverkade också till att starta utbildning i denna metodik inom BUP i Stockholm. Vidare genomförde jag ett flerårigt behandlingsprojekt som 2002 utmynnade i avhandlingen Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi. Tillsammans med Björn Wrangsjö har jag skrivit boken Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn (Studentlitteratur 2008). Numera är jag pensionerad men arbetar med handledningsuppdrag, är styrelseledamot i Riksföreningen Psykoterapicentrum samt medlem i redaktionen för tidskriften Insikten.

7 Psykisk hälsa/ Eresund 7 Litteraturreferenser Andershed, H. & Andershed, A-K (2005) Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen?institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ Statens institutionsstyrelse. Stockholm: Gothia förlag Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A. (2007) Evaluation of the Incredible Years Series An open study of its effects when first introduced in Sweden. Nord. J Psychiatry, 61(2) Eresund, P. & Wrangsjö, B. (2008) Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur Granberg, E. (2004 ) Parent Training. En kvalitativ studie om hur föräldrar till barn med beteendeproblem upplever deltagandet i en föräldrautbildning. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan. C-uppsats Granqvist, C. & Lindgren, M. (2006) Föräldrautbildning. En metod för att uppfostra eller en möjlighet till förbättrat samspel? Örebro universitet, institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap. Socialt arbete, C-uppsats Hautmann, C., Stein P., Hanisch, C., Eichelberger, I., Plück, J., Walter, D., Döpfner, M. (2009) Does parent management training for children with externalizing problem behavior in routine care result in clinically significant changes? Psychotherapy Research, 19(2) Josefsson, P., Öhrn.K., Ljungberg, Å. (2008; 2009) COPE. Utvärdering. Falu kommun Webster-Stratton, C. & Hancock, L. (1998) Training for parents of young children with conduct problems. Content, methods and therapeutic processes. i C.E. Schaefer & J. M. Briesmeister (Eds) Handbook of parent training N.Y: John Wiley & Sons Webster-Stratton, C. (2004) De otroliga åren. En handledning i problemlösning för föräldrar till barn mellan tre och åtta år. Lund: Palmkrons förlag Sammanfattning av artikeln I min artikel diskuterar jag två viktiga frågeställningar: 1) Behövs Parent Training utanför barn- och ungdomspsykiatrin? 2) Kan Parent Training ha negativa följder? Min slutsats är följande: Eftersom det är visat att sådana här program kan förebygga att utagerande beteendeproblem hos barn befästs och förvärras, är det en god idé att satsa på dem, men de ska rikta sig till föräldrar som upplever att de har svårt att få sina barn att samarbeta och följa sociala regler alla föräldrar ska inte gå i de här grupperna. Pia Eresund.

8 Psykisk hälsa/ Eresund 8

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Om inlärningspsykologi

Om inlärningspsykologi Aggressivitet och trots hos små barn Om inlärningspsykologi Operant psykologi Den inlärningsteoretiska grunden för åtgärdsprogram med vetenskapligt påvisad positiv effekt på aggressivt/trotsigt beteende

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer