Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte."

Transkript

1 Psykisk hälsa/ Eresund 1 Bekräfta och sätta gränser. Om Parent Training i förebyggande syfte. En form av föräldrastöd som Socialdepartementet rekommenderar är strukturerade föräldrautbildningsprogram som ursprungligen har utvecklats i USA under namnet Parent Training. Dessa har visat sig vara effektiva i familjer där barn (3 12 år) har utagerande beteendeproblem, men de används numera i många länder i förebyggande syfte, särskilt i socialt utsatta bostadsområden. Två av programmen, COPE och Incredible Years, tillämpas sedan ett tiotal år i Sverige inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Båda programmen är väl utvärderade internationellt och det har även gjorts svenska och norska utvärderingar som visat att föräldrar anser att de fått god hjälp av dem, att de blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt till barnen, att relationerna i familjen har förbättrats och att barnens beteendeproblem har minskat. Från mitt tidigare arbete inom BUP har jag positiva erfarenheter av de här metoderna och därför var min spontana reaktion att det måste vara en bra idé att i preventivt syfte erbjuda dem till barnfamiljer. Utifrån den kritik som framförts vill jag ändå stanna upp här och fundera över nyttan med och följderna av en sådan åtgärd. För det första kan man fråga sig: Behövs den här typen av insats? De färdigheter som lärs ut - att ge barnen uppmärksamhet, lyssna på och leka med dem, uppmuntra och berömma, men även att instruera, vägleda och sätta gränser, vara konsekvent och tydlig, samarbeta kring att lösa problem samt på ett icke-aggressivt sätt sätta gränser för dåligt uppförande - verkar ju vara så enkla och grundläggande att de flesta föräldrar inte skulle behöva någon träning i dem. Behöver vi verkligen en särskild teknologi för barnuppfostran? För det andra: Kan insatsen ha negativa följder? Hur påverkas relationen om föräldrarna försöker följa en manual när de umgås med sina barn? Kan de här metoderna som utvecklats i en mer auktoritär kultur förstöra vår svenska samarbetsmodell i barnuppfostran? Blir barn osjälvständiga av belöningssystem? Är det psykisk misshandel att ignorera ett barns gnäll, tjat eller arga skrik eller att när inget annat fungerar skicka ut henne eller honom ur rummet några minuter? Blir föräldrar mer osäkra och alltför benägna att söka stöd och råd hos experter istället för hos personer i sitt naturliga nätverk? Jag har deltagit i utbildning för gruppledare i såväl COPE som Incredible Yearsprogrammet. Jag har lett en grupp med föräldrar till barn med ADHD, handlett andra gruppledare, samt varit projektledare för implementering av arbetssättet inom BUP i Stockholm. Min erfarenhet överensstämmer med de ovan nämnda utvärderingarna - föräldrar

2 Psykisk hälsa/ Eresund 2 uppskattar verkligen de här grupperna och uppger att de svårigheter de sökt för minskar. Metodiken bygger förutom på social inlärningsteori i hög grad på anknytnings- och samspelsteori. Programmen är visserligen strukturerade och manualiserade, men de ger ändå utrymme för individualisering och egna kreativa lösningar. Diskussioner mellan gruppdeltagarna ges stort utrymme. Ett skäl till att vara skeptisk mot förslaget att erbjuda dessa program i förebyggande syfte är just att den här komplexa metodiken verkligen ställer stora krav på gruppledaren. Denna måste besitta ett avsevärt mått av såväl pedagogisk skicklighet som psykologisk kunskap, vara lagom styrande och ändå empatisk och lyhörd, kunna följa grunddragen i manualen och ändå efter behov avpassa programmet till deltagarnas specifika behov och den aktuella situationen i gruppen. Även i icke-kliniska grupper kommer nämligen vissa av deltagarna att ha särskilda behov, det vill säga att en del föräldrar kan uppvisa symtom på psykisk ohälsa. Behövs det? Under förskoleåldern måste barn lära sig otroligt mycket på olika områden - motoriskt, kognitivt, socialt. Successivt träder de nu in i samhällsgemenskapen och förväntas på egen hand följa regler, samarbeta med andra, ta ansvar för vissa uppgifter och styra sina impulser. Föräldrar har inte längre samma kontroll som de haft tidigare utan för att få barnen att göra något - eller låta bli att göra något - måste de få dem att samarbeta. Detta förutsätter en stark positiv känslomässig bindning mellan barn och föräldrar samt att föräldrarna kan vägleda och sätta gränser på ett sätt som passar deras barns utvecklingsnivå och temperament. Den här socialiseringsprocessen förlöper sällan helt friktionsfritt. De flesta barn i den här åldern uppför sig ibland trotsigt, olydigt och aggressivt, men vanligen är detta av övergående natur och något som föräldrar kan förstå sig på och hantera utan experthjälp. Men i en del fall utvecklas ett destruktivt beteendemönster som medför täta och svåra aggressionsutbrott samt mer eller mindre dagliga konflikter med omgivningen. Även om föräldrarna då känner sig osäkra och rådvilla tvekar de ofta inför att söka hjälp inom barnpsykiatrin, eftersom de (inte sällan med rätta) känner på sig att det inte är något fel med deras barn utan att problemet snarare ligger i deras egen osäkerhet. Och om de ändå söker hjälp så är det i dagens läge inte troligt att de får mer än enstaka samtal och kanske en plats i kön till neuropsykiatrisk utredning. Ett exempel: Hugo har svårt att anpassa sig på sexårsverksamheten. Lärarna tycker att han verkar vara spänd och osäker på sig själv. Han kan inte kompromissa och blir lätt aggressiv om han inte får sin vilja fram. Han vill göra allt på sitt eget sätt och ifrågasätter lärarnas förslag till övningsuppgifter, samtidigt blir han orolig och kan inte koncentrera sig när

3 Psykisk hälsa/ Eresund 3 han inte har något konkret att arbeta med. Istället springer han runt och spelar pajas, retas med och stör de andra. Vid tillsägelser får han utbrott skriker fula ord, river sönder papper och kastar saker omkring sig. Några gånger har han storgråtande sprungit ut ur skolbyggnaden. Den mest erfarna läraren, Eva, försöker ge honom extra mycket stöd och uppmuntran, men hon kan ju inte vara hos honom hela tiden och så snart hon är upptagen med annat återfaller han i sitt stökiga beteende. Han verkar inte ha några inlärningssvårigheter, han har redan lärt sig läsa och skriva hjälpligt, så man kan egentligen inte säga att han inte är skolmogen, men socialt är han det inte, tycker lärarna. Hugos föräldrar blir förstås ledsna och oroliga när de får höra det här, men inte direkt förvånade. De har successivt kommit att känna sig alltmer otillräckliga och misslyckade i sitt föräldraskap. Hugo, som är deras första, hett efterlängtade barn, var från början känslig, svårtröstad och lättstörd, skrek mycket det första halvåret, hade svårt att somna och att tåla förändringar. Men föräldrarna gick helhjärtat in för att förstå sig på honom och hitta sätt att lugna och trygga honom. De turades om och samarbetade bra om detta. Vid arton månaders ålder började Hugo på dagis och ett drygt halvår senare utökades familjen med en lillebror. Hugo blev ännu mer orolig och krävande, började sätta sig på tvären i alla möjliga sammanhang - ville inte klä på sig, inte gå och lägga sig, inte sova i egen säng, inte äta den mat som bjöds och absolut inte gå till dagis. Samtidigt trotsade han genom att göra sådant som han inte fick göra klättra upp i fönster, riva ut böcker ur hyllor, öppna frysen, sätta på TV eller dator och vid några tillfällen var han nära att slå till sin lillebror. När mamman försökte sätta gränser för Hugo fick han så häftiga utbrott att hon backade. Efter en tid blev det ohållbart att ha honom hemma hela dagarna och med lock och pock lyckades pappan få honom med sig tillbaka till dagis. Även där trotsade Hugo nu mycket och var aggressiv mot de andra barnen, slogs och bets. Gruppen var emellertid ganska liten och där fanns en varm och bestämd förskollärare som Hugo tycks ha känt sig trygg med och han slutade småningom att bete sig så aggressivt. Men om hans fröken var borta kunde han fortfarande reagera negativt och det fanns alltid en spänning omkring honom i gruppen. Han hade svårt att samarbeta med andra barn, ville bestämma allting men hade samtidigt svårt att sysselsätta sig på egen hand. Det hankade sig ändå fram på dagis under de följande åren men med de nya kraven och nya lärarna i sexårsverksamheten blev det kris. Med två barn och ökade prestationskrav i arbetslivet har också föräldrarna efterhand börjat känna sig alltmer pressade. Numera är de ofta oeniga om hur de bäst ska förhålla sig till Hugos trotsiga beteende. Mamma tycker att pappa kräver för mycket och är alltför sträng och pappa tycker att mamma är för eftergiven. Hemma blir det ständiga bråk om allt - om kläder, mat, datoranvändning, TV-tittande, leksaker, cyklar, vart man ska gå, när man ska gå hem, vad man ska köpa och föräldrarna upplever att de hela tiden måste skydda lillebror mot Hugo, som verkar njuta av att reta och skrämma denne. Vid sovdags har Hugo mycket svårt att koppla av och det tar lång tid innan han kan komma till ro och somna. Föräldrarna säger uppgivet att de hela tiden måste inrätta sig efter Hugos behov och knappast kan de ha något socialt umgänge med vänner och släktingar eftersom han då brukar uppföra sig illa och få utbrott. När han är på bra humör är Hugo dock väldigt gullig, duktig och rolig, och föräldrarna menar att problemen måste bero på något fel som de själva har gjort eller gör. Troligen går det att känna igen det typiska bråkiga förskolebarnet i denna lilla berättelse. Mycket forskning har gjorts på riskfaktorer bakom utagerande eller normbrytande beteende,

4 Psykisk hälsa/ Eresund 4 och man har funnit att många barn med sådana problem har otrygg eller desorganiserad känslomässig anknytning, samt inte sällan har blivit utsatta för misshandel eller övergrepp. Man har även funnit att neuropsykiatriska avvikelser såsom ADHD eller Aspergers syndrom är vanliga. I likhet med Hugo uppvisar dock långtifrån alla barn med beteendeproblem sådana belastningsfaktorer, och andra viktiga riskfaktorer som man ofta finner är ett medfött häftigt temperament men också psykosociala problem hos föräldrarna och hårda eller inkonsekventa och oengagerade uppfostringsmetoder. De flesta forskare på området är alltså eniga om att brister i föräldra-barn-samspelet är en tungt vägande riskfaktor för utagerande-problematik. Det är min erfarenhet att det i många fall handlar om att osäkra föräldrar har fått ett livligt och temperamentsfullt barn (vanligen en pojke, men allt oftare även en flicka). Föräldrarnas osäkerhet kan ha psykologiska orsaker, men betingas delvis också av tidsandan. Moderna föräldrar vill helst vara kompisar med sina barn, och de är som ofta påpekas - så rädda för att framstå som auktoritära att de inte kan vara auktoriteter för sina barn. Men det räcker inte alltid att med sitt eget uppträdande föregå som exempel, i vissa situationer behöver barn även instruktioner, förklaringar och tillsägelser. Visst är det bra att ge barn möjlighet att välja mellan olika alternativ, men ibland är det faktiskt bättre att tala om och genomdriva det man själv tror är bäst. Självkänsla har blivit en synnerligen viktig och eftertraktad egenskap i vår tid och något som föräldrar önskar att deras barn ska utveckla mycket av. Därför är man rädd för att kräva något som barnet kanske inte klarar, eller kväsa det genom att sätta gränser. I vissa fall leder den här osäkerheten hos föräldrarna till att barnet får en alltför narcissistisk eller uppblåst självkänsla och blir vad man med tidigare språkbruk skulle kalla bortskämt och ouppfostrat. Föräldrarna hoppas förstås att problemen ska växa bort och i många fall gör de också det. Barnets förmåga till affektreglering ökar efterhand och det gör även dess reflektionsförmåga, och det börjar kunna förstå när det i omgivningens ögon beter sig illa. Men för vissa barn, enligt forskningsöversikter handlar det om en så stor andel som mellan 4 och 12 % av alla barn, förvärras istället problemen och när de börjar skolan blir det kris. Även ett barn med någotsånär goda grundförutsättningar kan fastna i sitt trotsiga och aggressiva beteendemönster om detta förstärks av omgivningen vilket tyvärr ofta händer. Lärarna blir arga och kamraterna tar avstånd, barnet känner sig missförstått och utsatt, men får samtidigt ofta sin vilja fram eftersom hon eller han inte heller här får några riktiga gränser. I familjen påverkas relationerna negativt, trötta och besvikna drar sig föräldrarna successivt ofta känslomässigt undan sitt barn. Tyranner blir vanligen mycket ensamma.

5 Psykisk hälsa/ Eresund 5 Enligt forskningen går minst hälften av de barn som har liknande beteendeproblem som Hugos en dyster framtid till mötes. Som vuxna uppvisar de sociala anpassningsproblem såsom kriminalitet och missbruk och/eller lider av allvarlig psykisk ohälsa. Detta gäller framför allt för dem som redan i förskoleåldern uppvisar tecken på utagerande stört beteende och där flera riskfaktorer förekommer samtidigt. Därför finns det all anledning att genom stöd till småbarns- och förskoleföräldrar försöka förebygga en sådan utveckling. Kan det vara skadligt? Det har framförts att de här föräldrautbildningsprogrammen skulle kunna medföra risk för att föräldrar blir mer osäkra och beroende av experthjälp. Den risken finns säkert, i alla fall om gruppledarna är oflexibla. Men den motverkas av den omständigheten att föräldrarna i dessa grupper får uppleva att andra föräldrar värdesätter deras kunskaper och idéer, och att de bästa råden ofta kommer just från dessa andra föräldrar. Relationerna då - hur påverkas de? Blir det dressyr istället för barnuppfostran? Jag tror inte det. De utvärderingsstudier som gjorts tyder på att familjerelationerna efter det att föräldrarna deltagit i programmen förändras i positiv riktning. Intervjuade föräldrar säger bland annat att de åter kan glädjas åt och tycka om sina barn, att de vid motsättningar inte längre själva tappar kontrollen och regredierar till samma nivå som barnen utan kan förhålla sig vuxet och reflekterande, att de kan samarbeta bättre. Det som betonas mest i programmen är att bygga en grund av lekfullt samspel, positiv uppmärksamhet, beröm, uppmuntran, gemensam problemlösning och vägledning. Det rekommenderas att man är frikostig med beröm, men berömmet ska gälla det barnet gör och vara specifikt. Viktigt är att man även berömmer ansträngningar som barnet gör att förbättra sitt uppförande eller sina prestationer även om hon eller han inte alltid lyckas så bra. Belöningssystem kan användas för att motivera barn till sådant som att göra sin hemläxa, klä på sig själv, hjälpa till med att städa upp, borsta tänderna eller sova i egen säng. Men det handlar då om att komma över vissa trösklar och belöningarna ska inte pågå under någon längre tid. När barnet väl upptäcker fördelarna med sitt förändrade beteende brukar hon eller han kunna fortsätta med det för egen motor. Ignorering handlar inte om att nonchalera barnet utan om att i vissa situationer välja att inte reagera på vissa negativa beteenden för att inte förstärka dessa. Time out som blivit starkt ifrågasatt i svensk debatt är inte detsamma som skamvrå, utan kan exempelvis användas om ett barn regelbundet saboterar familjens gemensamma måltider genom att retas, föra oljud och slåss. Då kan man skicka (eller lyfta) ut barnet, låta det vara för sig självt några minuter (högst fem) för att sedan få komma igen och förhoppningsvis

6 Psykisk hälsa/ Eresund 6 klara av situationen bättre. Detta ska endast praktiseras efter det att man under en längre tid förgäves försökt komma till rätta med det aktuella beteendet på andra sätt. Innan föräldrarna använder time out ska de informera barnet om att de kommer att göra så här om beteendet upprepas. Detta är enligt min åsikt klart bättre än att om och om igen skälla på och ryta åt barn. Visst finns det många föräldrar som inte behöver och inte heller ska gå i Parent Training, därför att deras barn inte uppvisar beteendeproblem av utagerande typ. Om erbjudande om denna typ av grupp annonseras på förskolor och skolor bör det framgå tydligt att det riktar sig till föräldrar som tycker att det är svårt att få barnen att samarbeta och uppföra sig väl. Ett visst urval behöver säkert ändå göras så att inte föräldrar som oroar sig för helt andra saker hos sina barn kommer med i dessa grupper och för dessa bör det finnas öppna samtalsgrupper som ett alternativ. Naturligtvis är det viktigt att båda föräldrarna deltar i dessa grupper. För att det ska vara möjligt - liksom för att även ensamstående föräldrar ska kunna delta - bör det ordnas med tillsyn av barnen i samband med gruppträffarna. Slutsats Jag anser alltså att det är en god idé att i preventivt syfte satsa på Parent Training-grupper, förutsatt att 1. man väljer ett väl utvärderat, kollaborativt (samarbetsinriktat), flexibelt program 2. det tydliggörs att grupperna riktar sig till föräldrar som upplever att de har svårt att få barnen att samarbeta och följa sociala regler 3. gruppledarna är noggrannt utvalda och utbildade. 4. barnpassning erbjuds under grupptiden Om artikelförfattaren (Pia Eresund) Jag är leg.psykolog, leg.psykoterapeut samt filosofie doktor i pedagogik. Inom ramen för ett mångårigt kliniskt arbete inom den psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholm har jag startat och utvecklat behandlingsverksamhet för spädbarnsföräldrar. Mot slutet av 1990-talet började jag arbeta med metodutveckling och ledde bland annat ett samarbetsprojekt med föreningen Attention där Parent Training tillämpades. Jag medverkade också till att starta utbildning i denna metodik inom BUP i Stockholm. Vidare genomförde jag ett flerårigt behandlingsprojekt som 2002 utmynnade i avhandlingen Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi. Tillsammans med Björn Wrangsjö har jag skrivit boken Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn (Studentlitteratur 2008). Numera är jag pensionerad men arbetar med handledningsuppdrag, är styrelseledamot i Riksföreningen Psykoterapicentrum samt medlem i redaktionen för tidskriften Insikten.

7 Psykisk hälsa/ Eresund 7 Litteraturreferenser Andershed, H. & Andershed, A-K (2005) Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen?institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ Statens institutionsstyrelse. Stockholm: Gothia förlag Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A. (2007) Evaluation of the Incredible Years Series An open study of its effects when first introduced in Sweden. Nord. J Psychiatry, 61(2) Eresund, P. & Wrangsjö, B. (2008) Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur Granberg, E. (2004 ) Parent Training. En kvalitativ studie om hur föräldrar till barn med beteendeproblem upplever deltagandet i en föräldrautbildning. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan. C-uppsats Granqvist, C. & Lindgren, M. (2006) Föräldrautbildning. En metod för att uppfostra eller en möjlighet till förbättrat samspel? Örebro universitet, institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap. Socialt arbete, C-uppsats Hautmann, C., Stein P., Hanisch, C., Eichelberger, I., Plück, J., Walter, D., Döpfner, M. (2009) Does parent management training for children with externalizing problem behavior in routine care result in clinically significant changes? Psychotherapy Research, 19(2) Josefsson, P., Öhrn.K., Ljungberg, Å. (2008; 2009) COPE. Utvärdering. Falu kommun Webster-Stratton, C. & Hancock, L. (1998) Training for parents of young children with conduct problems. Content, methods and therapeutic processes. i C.E. Schaefer & J. M. Briesmeister (Eds) Handbook of parent training N.Y: John Wiley & Sons Webster-Stratton, C. (2004) De otroliga åren. En handledning i problemlösning för föräldrar till barn mellan tre och åtta år. Lund: Palmkrons förlag Sammanfattning av artikeln I min artikel diskuterar jag två viktiga frågeställningar: 1) Behövs Parent Training utanför barn- och ungdomspsykiatrin? 2) Kan Parent Training ha negativa följder? Min slutsats är följande: Eftersom det är visat att sådana här program kan förebygga att utagerande beteendeproblem hos barn befästs och förvärras, är det en god idé att satsa på dem, men de ska rikta sig till föräldrar som upplever att de har svårt att få sina barn att samarbeta och följa sociala regler alla föräldrar ska inte gå i de här grupperna. Pia Eresund.

8 Psykisk hälsa/ Eresund 8

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER

TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER 1 ATT TA HAND OM DIG SJÄLV Barn lär sig hur de ska hantera livet, med dess oundvikliga uppgångar och nedgångar, genom att observera sina föräldrar, eller andra viktiga vuxna

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer