Transporter och kommunikationer Transport and communications

Transkript

1 Transporter och kommunikationer Transport and communications

2 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Transporter och kommunikationer Transport and communications Sida Page 10.1 Fordon på väg och vid sidan av Vehicles on and off the road 10.2 Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor Persons killed or badly injured in road traffic accidents tur-och-returresor till månen round trips to the moon 10.4 Vägnätet The Swedish road network 10.5 Det statliga järnvägsnätet The state rail network 10.6 Flygplatser Airports 10.7 Före och efter 11 september, avresande utrikespassagerare Before and after September 11, disembarking passengers from international traffic 10.8 De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd The largest Swedish ports by quantity of goods handled 10.9 Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m Statens kostnader för drift av statsvägar per region, miljoner kronor State expenditures for maintenance of state-administered roads, by region, SEK m Statens kostnader för byggande av statsvägar, miljoner kronor State capital investments in stateadministered roads, SEK m Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari State-administered roads and roads with subsidies Vägar och gator den 1 januari Roads and streets Sida Page Registrerade fordon i trafik den 31 december, tal Motor vehicles in use Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och ägarens kön den 31 december Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex Nyregistrerade motorfordon under 2009 efter fabrikat Motor vehicles newly registered by make Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell den 31 december Motor vehicles in use by model year Lastbilstransporter med svenska fordon Lorry transportation with Swedish registered lorries Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön den 31 december Number of persons with different classes of driving licences by age and sex Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder och trafikantgrupp Road traffic accidents, persons killed or injured by group of roadusers and by age Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter hastighetsbegränsning Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit Vägtrafikolyckor Road traffic accidents Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked lines and rolling stock 224 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2011 Transporter och kommunikationer Sida Page Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, olyckor Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, accidents Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor Net turnover for water transport, SEK m Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart Merchant fleet, vessels by main use Inklarerade fartyg i direkt fart efter nationalitet Entering vessels in direct voyages by nationality Passagerarfartyg och färjor, ankomna till och avgångna från Sverige Passenger vessels and ferries entering into and cleared from Sweden Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet Direct voyages with vessels and ferries between Sweden and foreign countries Sida Page De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd The largest Swedish ports by quantity of goods handled Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt sjöräddning den 31 december State pilotage, aids to navigation and rescue service Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled traffic Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart och chartertrafik på svenska flygplatser Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled and nonscheduled traffic at Swedish airports Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart och chartertrafik på svenska flygplatser Embarking and disembarking passengers from international scheduled and nonscheduled traffic at Swedish airports Statistiska centralbyrån 225

4 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Fordon på väg och vid sidan av Vehicles on and off the road Närmare varannan svensk har bil. En av tre kör Volvo eller Saab. På detta uppslag ges en sammanfattande bild av den svenska fordonsparken allt från tunga lastbilar till EU-mopeder. Fordon i trafik vid årsskiftet 2009/10 samt för tio år sedan Fordonsslag 1999/ /10 Procentuell förändring Personbilar ,6 Lastbilar ,2 Bussar ,8 Motorcyklar ,6 Traktorer ,5 Terrängskotrar ,3 EU-mopeder ,3 Släpvagnar ,3 därav husvagnar ,8 Eu-mopeder började registreras år Var tredje bil är av svenskt fabrikat Vid årsskiftet 2009/10 fanns det cirka fler personbilar i trafiken än för tio år sedan. Trots att antalet personbilar har ökat så kraftigt, var nära nog var femte personbil 15 år eller äldre. Närmare var fjärde bil som rullade på våra vägar var en Volvo, som är det vanligaste bilmärket. Lägger vi till antalet bilar av märket Saab, kan vi konstatera att cirka var tredje bil var av svenskt fabrikat. Personbilar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter ålder Ålder Antal Andel (%) 0 4 år ,9 5 9 år , år ,2 15 år ,8 Samtliga ,0 Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna Av lastbilarna var 85 procent lätta lastbilar, dvs. bilar med en totalvikt på max 3,5 ton. Totalt sett var åtta av tio lastbilar dieseldrivna 76 procent av de lätta lastbilarna och 98 procent av de tunga lastbilarna. Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter totalvikt och drivmedel Totalvikt Bensindrivna Dieseldrivna Totalt (inkl. övriga bränslen) Lätt lastbil ( 3,5) Tung lastbil Samtliga Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2011 Medelsvensson tar bilen I Sverige fanns det bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 2009/10. Vid samma tidpunkt uppgick befolkning till Av det kan vi räkna ut att det fanns knappt en och en halv buss per invånare. Däremot gick det en bil på nära nog varannan invånare. Transporter och kommunikationer EU-moppen bromsar in Vid årsskiftet 2009/10 fanns det 3 gånger så många EU-moppar som sex år tidigare (2003/04). Däremot har ökningstakten stannat av såväl antalsmässigt som procentuellt. Bussar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter tillåtet antal passagerare Passagerarantal Antal bussar Andel (%) , , , , , , , ,3 Samtliga ,0 De vanligast förekommande busstorlekarna var de med fler än sjuttio passagerarplatser. Således var hälften av bussarna (51 procent) avsedda för mer än 70 passagerare. Tunga MC mest populära Om det fanns en stor andel gamlingar bland bilarna, är andelen gamlingar ännu större bland motorcyklarna. Var tredje motorcykel är minst 15 år gammal. Motorcyklarna är även tunga. Bara 6 procent av motorcyklarna är s.k. lätta MC, vilket innebär att de har en cylindervolym om högst 125 cm 3. Hela 30 procent av motorcyklarna i trafik har en cylindervolym om mer än cm 3. Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter ålder Antal Andel (%) 0 4 år ,4 5 9 år , år ,8 15 år ,7 Samtliga ,0 Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter cylindervolym Cylindervolym Antal Andel (%) 125 (Lätt MC) , , , Okänd ,8 0,0 Samtliga ,0 EU-moppar År Antal Ökning (%) 2005/ ,2 2006/ ,0 2007/ ,6 2008/ ,3 2009/ ,0 Gamla traktorer plöjer i nya fåror Åtta av tio traktorer är 15 år eller äldre. Bara 7 procent av traktorerna är högst fyra år gamla. Traktorer i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter ålder Ålder Antal Andel (%) 0 4 år ,5 5 9 år , år ,5 15 år ,7 Samtliga ,0 Ej på banan Vi avslutar med en liten tablå över antalet avställda fordon vid årsskiftet 2009/10. Avställda fordon vid årsskiftet 2009/10 Fordonslag Antal Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Traktorer Terrängskotrar Släpvagnar Källa: Trafikanalys ( Statistiska centralbyrån 227

6 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor Persons killed or badly injured in road traffic accidents Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv återfinns Sverige sedan länge bland de länder som har det allra lägsta antalet trafikdödade per invånare. Utvecklingen har varit mycket gynnsam de senaste åren. För att hitta så låga dödstal som under 2009 måste vi gå tillbaka till 1940-talet. Då var naturligtvis antalet bilar och den motordrivna trafiken på en helt annan nivå än i dag. av de dödade har över de senaste 25 åren minskat från runt 30 procent till ungefär 25 procent. Källa: Antal dödade från officiell statistik, Trafikanalys. Befolkning och antal bilar från SCB, Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar. Dödstalet 1967 var betydligt lägre än omkringliggande år, främst beroende på de hastighetssänkningar som gjordes i samband med högertrafikomläggningen den 3 september Antalet trafikolyckor minskade drastiskt direkt efter högertrafikomläggningen, och för hela 1967 redovisades 236 färre dödsoffer än året innan. I de olyckor som rapporterades av polisen under 2009, dödades 358 personer i den svenska vägtrafiken skadades svårt och skadades lindrigt. Av de 358 dödade var 266 män och 92 kvinnor, dvs. 74 procent av de trafikdödade var män. Männen står för ungefär 58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö enligt SIKA:s Resvaneundersökning Det betyder att män är överrepresenterade bland de trafikdödade när hänsyn tas till färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade männen med 62 procent under I övre högra diagrammet visas antalet män och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan Totalt har antalet dödade minskat med 56 procent, 53 procent bland männen och 62 procent bland kvinnorna. Kvinnornas andel För att illustrera när under året människor dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande årstider; sommar (juni september), höst och vår (oktober november samt april maj), vinter (december mars). Vi ser att flest personer dödas under sommaren, näst flest under höst eller vår och följaktligen minst under vintern. Variationerna över åren är dock stora, och årstiderna har flera gånger under den redovisade perioden bytt plats i rangordningen. I genomsnitt har 39 procent dödats under sommaren, 32 procent under höst eller vår och resterande 29 procent under vintern. 228 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2011 De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer i olyckor på dagtid. Vi har delat in dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/ lunchtid (klockan 06:00 13:59), eftermiddag/ kväll (klockan 14:00 21:59) samt natt (klockan 22:00 05:59). I genomsnitt under perioden dödades 35 procent under förmiddag/lunch, 44 procent under eftermiddag/kväll och 21 procent under natten (klockan 22:00 05:59). Andelarna har varit stabila under perioden Transporter och kommunikationer Sverige ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet Inom Europeiska unionen inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor med personskador, där knappt personer omkom 2009, och mångdubbelt fler skadas. Det finns en vitbok upprättad av Kommissionen med en beskrivning av de problem som finns för trafiksäkerheten: för höga hastigheter, otillräcklig bältesoch hjälmanvändning, alkoholkonsumtion med mera. EU:s förestående utvidgning innebär en utmaning eftersom trafiksäkerheten generellt är sämre i de nya medlemsländerna. Målet för EU är att mellan åren 2000 och 2010 halvera antalet dödade i vägtrafiken. Mellan 2000 och 2008 (det senaste år statistik finns tillgängligt för) har antalet dödade i trafiken inom EU 27 minskat med ungefär 29 procent. Sverige framhålls ofta som ett föregångsland på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan länge bland de länder som har allra lägst antal dödade per invånare. Sverige har drygt hälften så många trafikdödade per invånare som EU 27 i genomsnitt. Antal dödade per miljon invånare inom EU Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission/Directorate General Mobility and Transport. Statistiska centralbyrån 229

8 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok tur-och-returresor till månen round trips to the moon Under 2009 kördes en svensk personbil i genomsnitt mil. Den sammanlagda körsträckan för landets knappt 4,5 miljoner personbilar blev då 6,5 miljarder mil. Det motsvarar resor till månen.. Vi har räknat ut att de svenska personbilarnas årliga körsträcka motsvarar drygt 1,4 miljoner varv runt ekvatorn. Eller för att göra det ännu mer otroligt: de svenska personbilarnas sammanlagda körsträcka under ett år motsvarar tur-och-retur-resor till månen. Eller 216 tur-och-retur-resor till solen. Vad som hittills sagts kan nog ge upphov till ett par funderingar kör vi verkligen så mycket bil i Sverige, och har SCB verkligen hållit koll på nollorna i sina rymdberäkningar? Stockholmarna körde längst Som redan nämnts var den genomsnittliga körsträckan för personbilar mil år Personbilar registrerade i Stockholms län hade den längsta genomsnittliga körsträckan mil. Kortast kör bilar registrerade i Gotlands län, åtminstone statistiskt sett. Dessa öbor kör var och en mil i genomsnitt. Tickande taxametrar En taxi körs mer än fyra gånger så långt som en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga körsträckan för landets drygt taxibilar var mil. 230 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok 2011 Fordon och genomsnittlig körsträcka för dessa per län år 2009 Län Antal fordon Genomsnittlig körsträcka, mil Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Totalt Därav taxi Dieselbilar går dubbelt så långt som bensindrivna Dieseldrivna personbilar körde i genomsnitt mil, medan bensindrivna bilar körde mil. Biogasbilar körde i genomsnitt mil och bilar drivna av naturgas körde mil. Den genomsnittliga körsträckan för elbilar var 643 mil. Personbilar och genomsnittlig körsträcka för dessa efter drivmedel år 2009 Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig körsträcka, mil Bensin Diesel El Etanol hybrid/e Övriga hybrider Naturgas/Biogas Övriga Totalt Ju nyare bil desto längre körsträcka Om man bortser från de två senaste årsmodellerna (2010 och 2009), som till stor del är inköpta någon gång under 2009 och därför inte har varit i trafik under ett helt år, så kan man konstatera att ju nyare bilen är desto längre har Transporter och kommunikationer den körts under året. Följaktligen hade bilar av 1991 års modell en körsträcka på 661 mil i genomsnitt, medan en bil av 2008 års modell hade rullat i medeltal mil under Lätta lastbilar kör kort stora bussar långt En lätt lastbil körde i snitt mil under 2009 medan en lastbil i den tunga kategorin lade mil under hjulen i genomsnitt. Det är nästan tre gånger så långt som en lätt lastbil gör. En buss körde i medeltal mil. Stora bussar med plats för passagerare hade längst körsträcka över mil. Personbilar och genomsnittlig körsträcka för dessa efter årsmodell år 2009 Årsmodell Antal fordon Genomsnittlig körsträcka, mil Totalt Källa: Trafikanalys ( Statistiska centralbyrån 231

10 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Vägnätet The Swedish road network Källa: Trafikverket ( 232 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Det statliga järnvägsnätet The state rail network Transporter och kommunikationer Källa: Trafikanalys ( Trafikverket ( Statistiska centralbyrån 233

12 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Flygplatser Airports Källa: Trafikanalys ( Transportstyrelsen ( 234 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Transporter och kommunikationer Före och efter 11 september, avresande utrikespassagerare Before and after September 11, disembarking passengers from international traffic Under 2001 flög totalt passagerare från Luftfartsverkets flygplatser till utländska destinationer. Det var en minskning med en (1) procent jämfört med år Minskningen var en följd av bland annat terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001, samt konjunkturförsvagningen under Fram till den 11 september 2001 ökade antalet utrikespassagerare med 4 procent. Därefter minskade antalet med 13 procent fram till årsskiftet. Under 2002 fortsatte nedgången för utrikesflyget. Antalet utrikesresenärer minskade med 8 procent jämfört med året innan. Minskningen fortsatte även under 2003 då antalet utrikespassagerare blev 7 procent lägre än året innan. Bland möjliga orsaker till nedgången kan nämnas Irakkriget, SARS-epidemin samt en fortsatt svag konjunktur. Men år 2004 ökade åter antalet utrikespassagerare för första gången sedan År 2008 var antalet utrikespassagerare uppe i 10,7 miljoner för att sedan minska till 9,7 miljoner år Av speciellt intresse kan det vara att betrakta antalet passagerare till New York. Mellan 2000 och 2001 minskade passagerarantalet med 20 procent. Minskningen fortsatte ytterligare två år, men från och med 2004 har det vänt. Ökningen 2005 medförde att passagerarantalet till New York kom att passera antalet för år 2000, dvs. året före 11 september. Källa: Trafikanalys/Transportstyrelsen Luftfart 2009 ( samt LFV/Swedavia ( Statistiska centralbyrån 235

14 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2009 The largest Swedish ports by quantity of goods handled Källa: Trafikanalys ( 236 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok 2011 Transporter och kommunikationer 10.9 Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m År Year Statsvägar 1 State-administered roads Bidrag till drift och byggande Grants for maintenance and construction Total Total Drift Maintenance Byggande Construction Summa Total Kommunal väghållning Municipal roads Enskild väghållning Private roads in rural districts ) Inkl. administration. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikverket ( Statens kostnader för drift av statsvägar per region, miljoner kronor State expenditures for maintenance of state-administered roads, by region, SEK m Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Hela riket Sweden ) Inkl. administration. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikverket ( Statens kostnader för byggande av statsvägar, miljoner kronor State capital investments in state-administered roads, SEK m Region Nationella stamvägar 1, 2 National trunk roads Övriga riksvägar Other national roads Summa Total Nationella stamvägar 1, 2 Övriga riksvägar Summa Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Hela riket Sweden ) Inkl. administration. 2) Inkl. Norra länken. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikverket ( Statistiska centralbyrån 237

16 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari State-administered roads and roads with subsidies Hela riket Sweden Riksvägar National main roads Nationella stamvägar National trunk roads Övriga riksvägar Other national roads Länsvägar County roads Väglängd, km 1 Length of roads Samtliga vägar Total Statsvägar State-administered roads Motorvägar 3 Motorways 3 Därav Of which Belagd väg 4 totalt Därav ytbehandling på grus 5 Riksvägar Belagd väg, % Surfaced roads Länsvägar Samtliga vägar Antal broar 2, 3 Number of bridges 2, 3 Antal färjleder 6 Number of ferry routes Enskilda vägar med statsbidrag: väglängd, km Private roads ) Exkl. av- och påfartsramper. 2) T.o.m broar med en längd av över 3 m, fr.o.m broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket. Inga vägportar etc. är inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by the National Road Administration. 3) Uppgifterna avser även motorvägar och broar i städerna. Motorways and bridges in towns are included. 4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling. 5) Fr.o.m används begreppet ytbehandling på grus. 6) Färjeleder på det allmänna vägnätet. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikverket ( Vägar och gator den 1 januari Roads and streets Väghållare, vägtyper (inkl. gator) Road administration, type of roads Väglängd, km Length of roads Vägar framkomliga med bil 1 Roads trafficable by car Därav öppna för allmän trafik Of which open to the public Statsvägar 2 State-administered roads Nationella stamvägar National trunk roads Övriga riksvägar Other national roads Länsvägar County roads Vägar med statsbidrag Roads with state subsidies Enskilda vägar Private roads Övriga kommunala vägar 3 Other municipal roads Övriga vägar 1, 4 Other roads ) 2009: korrigerad uppgift. 2009: revised figure. 2) Exkl. av- och påfartsramper 3) Enligt enkät utförd av Kommunförbundet för respektive år. 4) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikverket ( 238 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Transporter och kommunikationer Registrerade fordon i trafik den 31 december, tal Motor vehicles in use År Year Personbilar i trafik Passenger cars in use Totalt Total Därav nyregistrerade Of which newly registered Avställda personbilar Passenger cars not in use Lastbilar i trafik Lorries in use Nyregistrerade Därav Skåp- och flakbilar med maxlast av högst 5 ton 2 Bussar Buses I trafik In use Släpvagnar Trailers Därav Per inv. Per inhabitant Husvagnar Of which caravans Traktorer Tractors Motorcyklar 1 Motorcycles 1 Terrängskotrar Cross country scooters , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June. 2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons. Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA ( och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 ( 1998) och TK 20 ( ); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 ( ); SIKA-statistik ( ); SIKA:s Fordonsårsbok ( ); Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och ägarens kön den 31 december Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex År Year Personbilar Passenger cars Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1 Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1 Ägda av fysiska personer Owned by individuals Män Men Kvinnor Women Ägda av juridiska personer Owned by corporations Summa personbilar Passenger cars, total Ägda av fysiska personer Män Kvinnor Ägda av juridiska personer Summa motorcyklar Motorcycles, total ) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June. Källa: Statens institut för kommunikationsanalys ( och SCB: Statistiska meddelanden serie T 23 (1992), T 26 ( ), TK 27 ( , SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 ( ); SIKA-statistik ( ); SIKA:s Fordonsårsbok ( ). Statistiska centralbyrån 239

18 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Nyregistrerade motorfordon under 2009 efter fabrikat Motor vehicles newly registered by make Fabrikat Make Antal Number Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal Personbilar Skoda Scania Iseki 21 Passenger cars Subaru Toyota John Deere 814 Audi Suzuki Volkswagen Kubota 62 BMW Toyota Volvo Massey-Ferguson 551 Chevrolet Volkswagen Övriga Valmet 32 Citroën Volvo Zetor 43 Chrysler 908 Övriga Other Bussar Övriga Fiat Buses Ford Lastbilar Ford 25 Motorcyklar Honda Lorries Kässbohrer 71 Motorcycles Hyundai Chevrolet 262 Mercedes-Benz 196 Aprilia 133 Kia Dodge 200 Neoplan 9 BMW Lexus 770 Fiat 606 Scania 224 Ducati 252 Mazda Ford Volkswagen 17 Harley-Davidson Mercedes-Benz Isuzu 349 Volvo 300 Honda Mitsubishi Iveco 435 Övriga 383 Husaberg 203 Nissan MAN 272 Huskvarna 125 Opel Mercedes-Benz Traktorer Kawasaki Peugeot Mitsubishi 587 Tractors KTM 829 Porsche 545 Nissan Case 300 Suzuki 888 Renault Opel Deutz 52 Triumph 529 Saab Peugeot Fendt 176 Yamaha Seat Renault Holder 16 Övriga Källa: Statens institut för kommunikationsanalys ( och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell den 31 december Motor vehicles in use by model year Årsmodell Model year Personbilar Passenger cars Lastbilar Lorries Bussar Buses Motorcyklar Motorcycles Antal Number % Antal Antal Antal ,5 11, ,6 2, ,1 1, ,7 2, ,4 3, ,6 3, ,0 4, ,3 6, ,3 8, ,7 6, ,3 5, ,7 5, ,8 5, ,8 5, ,1 6, ,2 6, ,6 6, ,3 5, ,0 3, , Summa Total ,0 100, Källa: Statens institut för kommunikationsanalys ( och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik, SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 ( ); SIKA-statistik ( ); SIKA:s Fordonsårsbok ( ). 240 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok År Year Antal lastbilar Number of Swedish registered lorries Lastbilstransporter med svenska fordon Lorry transportation with Swedish registered lorries Yrkesmässig trafik 1 Transport for hire Därav Of which Icke yrkesmässig trafik 2 Transport for own account Inrikes godstransporter 3 National road goods transport Yrkesmässig trafik 1 Transporter och kommunikationer Transporterad godsmängd, milj. ton Goods carried Icke yrkes- Totalt 4 mässig trafik 2 Total 4 Utrikes godstransporter 3 International road goods transport Från Sverige till utlandet From Sweden abroad Från utlandet till Sverige Abroad to Sweden År Year Presterade tonkm, milj. tonkm Driven ton-km Medeltransportlängd, km Mean haulage distance Körsträcka med last, milj. km Loaded haulage distance Inrikes godstransporter 3 Yrkesmässig trafik 1 Utrikes godstransporter 3 Icke yrkes- Totalt 4 Från mässig trafik 2 Sverige till utlandet Från utlandet till Sverige Inrikes godstransporter 3 Yrkesmäs- Icke yrkessig trafik 1 mässig trafik 2 Inrikes godstransporter 3 Yrkesmässig trafik 1 Icke yrkesmässig trafik 2 Utrikes godstransporter År Year Körsträcka utan last, milj. km Empty haulage distance Inrikes godstransporter 3 Yrkesmässig trafik 1 Icke yrkesmässig trafik 2 Utrikes godstransporter 3 Antal transporter med last, tal Number of transports with freight Inrikes godstransporter 3 Yrkesmäs- Icke yrkessig trafik 1 mässig trafik 2 Utrikes godstransporter 3 Antal transporter utan last, tal Number of transports without freight Inrikes godstransporter 3 Yrkesmässig trafik 1 Icke yrkesmässig trafik 2 Utrikes godstransporter ) Transporter för annans räkning mot ersättning. Transport for hire. 2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). Transport on own account. 3) Fr.o.m. år 2000 undersöks inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar i en gemensam undersökning. De separata undersökningarna om inrikes resp. utrikes trafik upphörde i och med undersökningsåret From the year 2000 the earlier surveys regarding Swedish national and international road goods transport were replaced by a joint survey. 4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad. Källa: Trafikanalys (2009 ), Statens institut för kommunikationsanalys ( 2008) och SCB (1999): Lastbilstrafik (2008 ), Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar ( ); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 ( ), ( ), SCB Statistiska meddelanden serie TK 30 och 56 (1999). Statistiska centralbyrån 241

20 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön den 31 december 2009 Number of persons with different classes of driving licences by age and sex Ålder Age Män Men AM A1 A-lätt A B BE Kvinnor Women Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ålder C CE D DE Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor ) Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för tung lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med ett eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers. Totalt antal giltiga körkort var Total number of valid driving licences were Se Tabellanmärkningar. Källa: Transportstyrelsen, Trafikregistret. 242 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Transporter och kommunikationer Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder och trafikantgrupp Road traffic accidents, persons killed or injured by group of roadusers and by age Ålder Age Dödade 1 Killed Skadade Injured Summa Total Döda och skadade efter trafikantgrupp Group of roaduser: killed and injured Svårt Seriously Lindrigt Slightly Bilförare Car drivers Bilpassagerare 2 Förare av mc 3 Passagerare på mc 4 Mopedister 5 Moped drivers 5 Cyklister 5 Gående Cyclists 5 Pedestrians Övriga Other Okänd ålder Age unknown Samtliga All ) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren ingår även de omkomna som, enligt polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years include persons who, according to the police, could have died of an illness connected to the accident. 2) Car passengers. 3) Drivers of motorcycles. 4) Passengers of motorcycles. 5) Inkl. passagerare. Incl. passengers. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2009, Statistiska centralbyrån 243

22 Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok Hastighetsbegränsning Speed limit Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter hastighetsbegränsning Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit Antal trafikolyckor efter skadans art Road traffic accidents by type Med dödlig utgång 1 Fatal 1 Med annan personskada Non fatal personal injury Svår Serious Lindrig Slight Summa Total Med död- Med annan personskada Summa lig utgång 1 Svår Lindrig Hela riket Sweden Hastighetsbegränsning Speed limit 120 km/h km/h km/h km/h km/h km/h km/h km/h km/h km/h Uppgift saknas Unknown ) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Deaths occurring within 30 days of an accident. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2009, Vägtrafikolyckor Road traffic accidents År Year Antal trafikolyckor efter skadans art Road traffic accidents by type Därav Of which Med dödlig utgång 1 Fatal 1 Med annan personskada Non fatal personal injury Svår Serious Lindrig Slight Summa Total Stockholm Göteborg Malmö ) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. I redovisningen av antal olyckor åren ingår även de olyckor där de omkomna, enligt polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Deaths occurring within 30 days of an accident. Figures from the years include accidents where persons, according to the police, could have died of an illness connected to the accident. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikanalys (2009 ), Statens institut för kommunikationsanalys ( ) och SCB: Trafikskador ( 1997); Vägtrafikskador, (1998 ), resp. Statistiska meddelanden, serie HS 11 ( ), HS 12 ( 1991) och TK 61 (2000). 244 Statistiska centralbyrån

23 Statistisk årsbok Transporter och kommunikationer Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked lines and rolling stock År Year Järnvägar Railway lines Banlängd, km Length of lines, kilometres Spårvägar Tram lines Tunnelbana Metro lines Normalspårig Standard gauge Smalspårig Narrow gauge Totalt Total Flerspårig Double track or more Därav Of which Elektrifierad Electrified År Year Rullande materiel Rolling stock Järnvägar Spårvägar Tunnelbana Personvagnar? Godsvagnar 2 Passenger cars 1 Wagons 2 Antal Number Sitt- och liggplatser, tal Seats and beds Antal Lastförmåga, ton Carrying capacity Spårvagnar Tram cars Antal Sitt- och ståplatser, tal Seats and standing places Tunnelbanevagnar Metro cars Antal Sitt- och ståplatser, tal ) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches. 2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic. Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar ( 1999); Bantrafik (2000, Statistiska centralbyrån 245