Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Våldet mot barn - begrepp och attityder...sid 3 * Barnmisshandel...4 * Hela familjens problem...5 * Sexuella övergrepp...5 * Sexuella övergrepp inom familjen...6 * De dolda brotten...7 * Riskgrupper Incest - det mest förbjudna...9 * Sexuellt våld - olika typer av incest...9 * Omfattningen...12 * Uppkomsten...13 * Skadeverkningar...14 * Självförakt och självförstörelse...15 * Homosexualitet Offren, Gärningsmännen, Mödrarna...16 * Om offren...16 * Om gärningsmannen...17 * Om mödrarna Pedofili Upptäckten...27 * Hur berättar barn?...27 * Barn ljuger inte om sexuella övergrepp Åtgärder och behandling vid incest...31 * Förebyggande åtgärder...31 * Straff eller behandling...32 * Barn måste få hjälp efter en incest Fler fall av övergrepp mot barn...34 * Antalet rapporterade fall ökar -varför? Den kända brottsligheten Vad säger lagen...41 * Historik...41 * Nuvarande lagstiftning...41 * Lagstiftning om sexual brott...42 * Socialtjänstlagen

2 * LVU Vad kan vi göra? Två fall ur verkligheten Avslutning Bilagor Källförteckning

3 Våldet mot barn - begrepp och attityder Våld och övergrepp mot barn har förekommit i alla tider och i de flesta kulturer. Som socialt och kulturellt fenomen har barnmisshandel därför länge varit känd. Men det var först under 1940-talet som barnmisshandel började uppmärksammas som medicinskt fenomen och som samhällsproblem. Detta ledde så småningom till en omfattande forskning om barnmisshandelns bakgrund och orsaker. En av pionjärerna inom området är den amerikanske barnläkaren C. Henry Kempe, som betytt mycket för att föra ut forskningsresultat och kunskaper och vitalisera debatten om barnmisshandel, inte bara i sitt hemland USA, utan i hela västvärlden myntade Kempe begreppet the battered child - det misshandlade barnets syndrom, ett begrepp som sedan dess blivit internationellt vedertaget. Det är en medicinsk definition på skador och symptom hos barn som misshandlats av sina föräldrar eller vårdare. Därmed fick man för första gången också en beteckning för den urgamla företeelsen föräldravåld mot barn. Redan 1969 presenterade socialstyrelsen en utredning om barnmisshandel. Materialet omfattade 119 barn, som vårdats vid svenska sjukhus och kliniker under perioden för skador som åsamkats av deras föräldrar eller vårdare. Utredarna delade in materialet i fem olika grupper samt en restgrupp med utgångspunkt från motiven och bakgrunden till misshandeln: 1. Aga 2. Social misär 3. Akut rus 4. Battering parent 5. Psykotiskt tillstånd I början av 1970-talet genomförde Socialstyrelsen och Allmänna Barnsjukhuset en stor undersökning om barnmisshandel som presenterades 1975 under namnet Barn som far illa. Undersökningen grundades på samtliga fall av misshandel och skadlig behandling av barn som varit aktuella hos barnavårdsnämnden under , sammanlagt barn. Undersökningen omfattade sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel som vanvård och försummelse. Materialet fördelades efter följande beslutsrubriceringar: 1. Kroppslig misshandel 2. Sexuellt övergrepp 3. Skadlig uppväxtmiljö 3

4 Barn som far illa har sedan dess blivit ett samlingsbegrepp för barn som utsätts för övergrepp och skadlig behandling och som lever i miljöer som utgör ett hot mot deras hälsa och utveckling. Begreppet anknyter till den sociala barnvårdslagstiftningen och de gränser som där anges för vad barn ska utsättas för. Ibland används begreppet barn som far illa också för att beteckna negativa faktorer i barns livsmiljö i stort, eller för inslag i samhällsutvecklingen som påverkar barns livsvillkor på ett oroande sätt, exempelvis trafikplanering och miljöförstöring. Barn som far illa är med andra ord ett mycket mångtydigt begrepp, som inom sig kan inrymma praktiskt taget alla situationer som kan vara farliga eller skadliga för barn. Att det kommit till så flitig användning har säkert att göra med att det finns behov av begrepp som är lättförståeliga och inte alltför snävt definierade. Men många gånger används barn som far illa i brist på bättre och mera entydiga begrepp. Barnmisshandel Barnmisshandel är ett snävare begrepp än barn som far illa. Skillnaden mellan begreppen kan beskrivas som så här: 1. Barnmisshandel är våld som riktas mot barn av deras vårdare och i deras hem, medan gruppen barn som far illa också innefattar barn som t.ex. skadas i trafiken eller är offer i samhället. 2. Barnmisshandel är fysiskt våld, medan barn som far illa inte nödvändigtvis behöver vara utsatta för kroppsliga övergrepp. De kan vara vanvårdade, känslomässigt försummade, understimulerade eller på annat sätt sakna trygg förankring i en stabil hemmiljö. Barnmisshandel är ett begrepp som man i första hand associerar till handgripligt fysiskt våld. När vårdarbetare och fackfolk diskuterar barnmisshandel är det inte ovanligt med kommentaren: Fysisk barnmisshandel kan vi känna igen och diagnosticera, men hur ska vi upptäcka den psykiska misshandeln som kan vara mycket allvarligare?. Frågan belyser ett reellt praktiskt problem; den psykiska barnmisshandeln ger inga synliga blåmärken. Spåren sätter sig i själen och ger sig tillkänna i varierande och ofta svårtolkade symtom. Samtidigt kan frågan leda till den felaktiga slutsatsen att fysisk och psykisk misshandel är två motsatta begrepp och helt olika företeelser. I den vällovliga ambitionen att strukturera arbetssätt och systematisera kunskap faller vi lätt för frestelsen att utarbeta och kategorisera. Men fysisk och psykisk misshandel är inte två skilda kategorier. Fysisk misshandel har alltid psykiska effekter. Det är alltid fråga om en dubbel kränkning av barnet. Fysisk och psykisk misshandel är därför i långa stycken synonyma begrepp. Därför vore det motiverat att istället tala om fysisk misshandel och renodlad psykisk misshandel. 4

5 Övervåld är ett annat begrepp som ibland används inom socialtjänsten och sjukvården för att beteckna allvarliga fysisk misshandel. Övervåld är emellertid en mycket tvetydig beteckning. Den är egentligen en kvarleva från den tid då ett visst mått av våld mot barn ansågs acceptabelt i vårt land. Ringa misshandel, misshandel och grov misshandel är begrepp som anknyter till brottslagsstiftningen och används av polis och åklagare. Barnmisshandeln har ökat med 25% från 1993 till 1994, om det får fortsätta i samma takt kommer konsekvenserna att bli mycket svåra och ohanterliga. Så någonting måste göra nu och med stor genomslagkraft. Hela familjens problem Om man vidgar perspektivet och ser på barnmisshandel, inte enbart som ett problem mellan barnet och den som misshandlar utan som ett familjedrama där de vuxna och syskonen intar olika roller, får begreppen aktiv och passiv delvis ett annat och mer komplicerat innehåll än som tidigare diskuterats. Ofta finns en klar rollfördelning mellan familjemedlemmarna, framför allt mellan föräldrarna. * Ibland sker misshandel med båda föräldrarnas goda minne, men en av föräldrarna intar den aktiva straffande rollen, medan den andre föräldern förhåller sig passiv. * Vanligare är dock, att den förälder som väljer att vara passiv egentligen ogillar hur barnet behandlas, men ändå avstår från att ingripa eller endast gör det om det går för långt. * Ibland fungerar den passive föräldern eller något av syskonen som aktiv pådrivare. * Ibland försöker något av syskonen avstyra misshandeln och gå emellan. * Ibland sker misshandeln av barnet utan den andre förälderns vetskap. Så är ofta fallet i familjer där spädbarn misshandlas. * Ibland kan den andre föräldern känna på sig vad som händer, men undvika att agera för att slippa veta. Våld och övergrepp inom en familj påverkar alla familjemedlemmar, även om våldet enbart riktar sig mot en av dem. Alla tvingas leva i en atmosfär som präglas av terror och förtryck. Sexuella övergrepp 5

6 Sexuella övergrepp hör till de allvarligaste och mest kränkande formerna av våld mot barn. De flesta övergreppen begås av män. Där den fysiska misshandeln kan vara ett utslag av vanmakt och desperation, är de sexuella övergreppen ofta en form av manipulation och exploatering. Barnet utnyttjas för att tillfredsställa den vuxnes egna behov. Sexuella övergrepp används i likhet med barn som far illa som ett samlingsbegrepp för olika former av sexuellt utnyttjande av barn och ungdomar. Facktermer som sexuellt missbruk, sexuell misshandel används ibland parallellt med termen sexuellt övergrepp, men liksom när det gäller barnmisshandel saknas i stor utsträckning entydiga och internationellt vedertagna definitioner. Sexualbrottslagstiftningen skiljer sig också åt från land till land. Numera är skyddet av barn i lagstiftningen utbyggd utifrån tre principer: * straff för alla former av sexuella handlingar inom familjen som riktas mot barn och ungdomar * straff för handlingar med sexuell innebörd som sker utanför familjen och riktas mot barn * straff för sexuellt umgänge med ungdomar när det sexuella umgänget sker i situationer där man typiskt har räknat med en risk för ett övergrepp Sexuella övergrepp inom familjen De flesta sexuella övergrepp mot barn sker inom barnets familj eller bekantskapskrets. En definition som ofta används för sexuella övergrepp mot barn är denna: Att dra in beroende utvecklingsmässigt omogna barn och tonåringar i sexuella aktiviteter som de inte till fullo kan förstå, till vilka de är oförmögna att ge välinformerat samtycke eller som bryter mot de sociala tabun som gäller inom familjen. 1 Den incestuösa familjen beskrivs ofta som en allians mellan två vuxna med kolliderande barnsliga behov. Båda kan ha samma starka behov av värme, stöd och uppskattning av sin partner och känna sig både oförstådda och besvikna. Deras förväntningar vänds istället mot 1 C. Henry Kempe 6

7 barnen. Ett vanligt mönster är att den äldsta flickan i familjen med växande ålder får överta moderns funktioner i hemmet och familjen. Generationsgränserna suddas ut och flickan blir lillmamma, ibland både i hushållet och i sängkammaren. I början brukar övergreppen sällan vara förenade med fysiskt våld. Fadern eller styvfadern använder alla andra medel för att kontrollera och styra flickan; smicker, presenter, mutor men också hot. När hon kommer upp i puberteten och vill leva sitt eget liv kan dock våldet komma in i bilden. Sambandet mellan fysiska skador och övergrepp ökar kraftigt i tonårsåldern. Ibland kan övergreppen upphöra av sig själv när flickan börjat frigöra sig från familjen, men motsatsen är inte heller ovanlig. Det händer att en dotter aldrig kan befria sig från den sexuella bindningen till sin far och att förhållandet kan fortgå under hela faderns livstid, även sedan dottern gift sig. Samma mönster kan också iakttas vid syskonincest. Den tvångsmässiga sexuella bindningen kan bestå hela livet (se även sid 11). De dolda brotten Sexuella övergrepp mot barn hör till det mest tabubelagda. Det är brott man talar tyst om. I motsats till misshandel är sexuella övergrepp dessutom ofta ordlösa och tysta. De kan därför pågå under lång tid utan att andra familjemedlemmar vet vad som händer. Det faktum att sexuella övergrepp mot barn i så hög grad är dolda övergrepp har bidragit till många föreställningar om hur och varför övergreppen sker, föreställningar som med dagens kunskap måste betecknas som myter. Myt Det är oftast en främling som antastar barn. Barn ljuger eller fantiserar om sexuella övergrepp. Om det inte förekommer våld blir det inga framtida men. Sexuella övergrepp inom familjen är en engångshändelse som inte upprepas. Barn kan vara förföraren och ta initiativ till den sexuella handlingen. Sanning % av alla förövare är kända för barnet eller släkt med barnet. Barn kan inte fantisera om något de inte erfarit eller utsatts för. Nästan alla barn som utsatts för sexuellt övergrepp känner skam, förvirring, skuld och får en dålig bild av sig själva. I de flesta fall pågår övergreppen under flera år. Ofta slutar förövaren först när det blir ett ingripande utifrån. Det är alltid den vuxne som har ansvaret för sina handlingar. Ett barn kan inte ansvara för något de inte har kunskap om och som det lärt sig av vuxna. 7

8 Alla offer är flickor. I en familj där ett barn blir sexuellt utnyttjat vet den andra föräldern alltid vad som pågår. De flesta fall som rapporterats är flickor, men allt fler övergrepp mot pojkar upptäcks. Det finns makar som vet, anar eller till och med medverkar i övergreppen. Men de flesta är ovetande och har inga tankar åt det hållet. Riskgrupper Många av dem som misshandlar eller begår övergrepp mot barn har en egen övergreppshistoria bakom sig. I en forskningsrapport om barnmisshandel och sexuella övergrepp inom familjen framträder speciella riskgrupper: * Barn till föräldrar som själva blivit misshandlade eller sexuellt utnyttjade som barn. * Barn till kvinnor som misshandlats i hemmet. * Handikappade, utvecklingsstörda eller på annat sätt annorlunda barn. * Syskon till ett misshandlat eller sexuellt utnyttjat barn. * Barnbarn till mor- och farföräldrar som begått sexuella övergrepp mot sina egna eller andras barn. 8

9 Incest - det mest förbjudna I nästan alla kulturer är incest tabu. Incest är det mest förbjudna. Incestförbudet gäller sexuellt umgänge mellan människor som är släkt med varandra. Förr talade man om blodskam - skammen att ha könsumgänge med någon av samma blod. Definitioner av incest Det finns många olika sätt att definiera incest. Definitionen växlar med de gränser olika nationer och kulturer sätter för incestförbudet. Några menar att incest förutsätter ett genomfört samlag mellan människor som är släkt eller tillhör samma familj. Andra menar att det är fråga om incest även vid andra former av sexuellt agerande. Sexuella kyssar och smekningar, exhibitionistiska handlingar (t.ex. blottande) och till och med erotiska anspelningar i ord, ögonkast t.ex. kan räknas som incestuösa handlingar. Sexuellt våld - olika typer av incest 9

10 De flesta kända fall av incest mellan föräldrar och barn är fall då fadern utnyttjat sin dotter. Incest mellan far och dotter anses utgöra 90% av all incest. 2 Sexuellt utnyttjande av en minderårig dotter förekommer ofta i familjer där hustrun - modern blir misshandlad av mannen. Incest och hustrumisshandel tycks utgöra olika inslag i en och samma problematik. I båda fallen är det frågan om maktutövning, om våld, utnyttjande och förtryck av kvinnan. Incest mellan far och dotter är en form av våld, som riktar sig mot kvinnan medan hon ännu är ett barn. Ingen vet om det sexuella utnyttjandet av pojkar inskränker sig till att vara en tiondel av alla incestövergrepp. Det är tänkbart av vad som är känt. En förklaring skulle i så fall vara att pojkar i mindre grad än flickor skulle uppfatta handlingen som ett övergrepp. En orsak till detta skulle i så fall vara att kvinnorna varit mera kärleksfulla och inte använt våld. Men det finns inget faktagrundat stöd för hypotesen att pojkar lika ofta skulle bli sexuellt utnyttjade av kvinnor som för flickor av män. De flesta undersökningar ger stöd åt ett motsatt antagande. Det förekommer att pojkar blir sexuellt utnyttjade av män, även av sina pappor. Bland de sexuella övergrepp på barn som kommer till polisens kännedom är homosexuella övergrepp på pojkar en ganska stor andel. Bland incestoffer i USA finner man också en obetydlig andel pojkar som blivit sexuellt utnyttjade av sina pappor (se även sid 10). Det finns stora likheter mellan det sexuella våld som drabbar pojkar och det som drabbar flickor. Båda blir offer för det sexuella våldet mera i egenskap av att vara barn än att tillhöra ett visst kön. Deras svaghet, utsatthet och beroende gör dem till offer. Gärningsmannen tycks ibland rikta ett hat mot det som är deras veka och svaga sidor - ett självhat och självförakt som vänds mot barnet för att undkomma sig själv, han kan också vända sig till ett barn för att undkomma de hot han upplever i en sexuell relation med en vuxen kvinna. Det finns därför skäl att betrakta kvinnomisshandel, våldtäkt, incest och sexuella övergrepp mot barn som uttryck för samma tvivel, samma ångest och längtan, samma sjuka och förtvivlade sätt att handskas med en övermäktig konflikt. Incest mellan far och dotter Detta är den vanligaste formen av incest och den som allmänheten vet mest om. I denna form av incest får oftast dottern ersätta mammans plats i sängkammaren pga att föräldrarana inte har ett fungerande sexliv tillsammmans, mamman arbetar mycket och är sällan hemma förrän sent på kvällen. Fadern kanske har spritproblem eller problem med sitt manliga eko - han tycker kanske att det är han som ska jobba till sent på kvällarna och inte modern. Egentligen kanske han inte vill att det ska gå så långt som till incest med dottern utan bara vil ha lite näthet och ömhet. Men det är någonting som är fel i och med att han inte kan hejda sig själv utan tycker att det är helt normalt att de har en sådan här relation. Fadern använder ofta hot mot dottern så att hon inte ska avslöja sig för mamma. Det är i sådana här förhållanden som flickor blir känslommässigt störda och utvecklar ett irrationellt beteende som kan leda till prostitution eller blir mycket inåtvänd eller hämmas i sin utveckling. Incest mellan far och son 2 Herbert Maisch, London

11 Förövaren till denna typ av incest är alltså fadern eller styvfadern. I denna typ av incest anges ofta som orsak att förövaren haft en befallande och dominerande mor, dvs om det gällt fadern skulle han omnämnts som kraftfull. Far-son-incest anses särskilt motbjudande, eftersom den skulle våldföra sig på två tabun: incestens och homosexualitetens. Dessa fäder ser sig dock inte som homosexuella; de har oftast ingen relation med någon vuxen man. Eftersom det i denna incesttyp ofta ingår våld, och eftersom det anala samlaget upplevs som en oerhörd kränkning lär sig gossen att hata sin far. Denne är ju hans rollmodell. Därmed hatar han en del av sig själv. Incest mellan mor och son Kända fall av incest mellan mor och son är sällsynta. Det är dock sannolikt att mor-och-sonincest också är utbrett och betydligt vanligare än vad andelen kända fall antyder. Det kan bero på att sonen sällan upplever incest som ett fysiskt övergrepp på samma sätt som flickan kan göra. Mamman har inte kunnat göra honom fysiskt illa, inte på det sätt som en liten flicka kan få fysiska skador och känna stark smärta av en faders övergrepp. Pojkens erektion gör att han ser sig själv som medskyldig. Det hindrar inte att de psykiska skadorna på pojken och hans fortsatta psykosexuella utveckling kan vara minst lika djupgående som för flickan. Mammans utnyttjande kan leda till impotens i heterosexuella förhållanden. Några män löser konflikten genom att bli homosexuella, andra har stora svårigheter att finna en väg som inte blockeras av ångest. Incestuösa förhållanden mellan mor och son inleds nästan alltid då fadern är frånvarande och som en följd av hans frånvaro. Kvinnan känner sig ensam och övergiven. Långsamt lotsar hon sin son in i faderns roll. Han får bli den som beskyddar henne och tar hand om henne. Hennes behov av en man är både emotionellt och sexuellt och det finns ofta starka band av kärlek och tillgivenhet mellan de båda. Ganska omärkligt kan relationen få en allt starkare sexuell underton, som delvis har med pojkens uppvaknande sexualitet under puberteten att göra. Hans mamma blir den kvinna som hans sexuella fantasier kretsar kring. Den incectuösa förbindelsen kan inledas med att modern ber pojken sova i faderns säng. Ibland låter hon honom flytta in permanent i äkta-make-sängen. För pojken blir det en yttre symbolisk bekräftelse på den roll han fått i hennes liv. Många av dessa män får bestående svårigheter att etablera en harmonisk sexuell relation med en kvinna. Sin oförmåga kan de vända i aggressivitet mot kvinnor. De kan bli hustrumisshandlare, våldtäktsmän, incestpappor och andra slags sexualförbrytare eller ha mindre alarmerande, men djupt plågsamma sexuella störningar och problem. Män som behandlats för vissa tvångsmässiga sexuella beteenden ( perversioner ) har blivit befriade från sina tvångstankar när de upptäckt hur en incestuös förbindelse utgjort ett trauma sedan barndomen. Incestförhållanden mellan mor och son behöver inte gå så långt som till samlag. I sin oskyldigaste form inskränker sig den incestuösa relationen till att mor och son sover i samma säng, klär av och på sig tillsammans, kanske badar ihop. Men pojkens fantasier binds till mamman, han drömmer om henne och ejakulerar i sömnen. Han kan få erektion av sina fantasier om henne och onanerar till sina fantasier. Han intar på olika plan faderns plats, men måste respektera förbudet mot incest. Det gör honom sexuellt frustrerad, samtidigt som modersbindningen gör honom oförmögen att intressera sig för andra kvinnor. Det kan grundlägga en djup fruktan för kvinnor, som gör honom impotent tillsammans med varje annan kvinna. Varje förälder - oavsett kön - kan på detta sätt genom aningslöst handlande utnyttja 11

12 sitt barns förmåga till en öppen, tillitsfull och ömsesidig sexualitet, fri från skam, skuld och ångest. En annan form av mor-son-incest är då modern i tidig ålder börjar smeka pojkens penis så att han får erektion och fortsätter med detta långt efter det att han nått puberteten och får ejakulation av smekningarna. Detta - liksom de fall då förhållandet går så långt som till samlag - grundlägger hos pojken en fruktan för kvinnor, laddad med skuld och skam 3. Incest mellan mor-dotter Detta är den mest sällsynta formen av incestförhållande. Ungefär 0,4 % av de kända incestfallen är mor-dotter- incest 4. I de få fall som finns beskrivna tycks modern vara mycket störd, inte kunna skilja mellan sig och dottern som blivit som en förlängning av henne. De lever i omvända roller där modern blivit som ett behövande barn för dottern och dottern känner starkt ansvar för modern och beskyddar henne. Trots att modern, i likhet med många andra förövare, ofta utsatts för sexuella övergrepp som barn, smälter hon inte in i omgivningen som de övriga. Hon är bisarr, man tar avstånd från henne i samhället. Detta gör det mångdubbelt svårt för dottern att slita sig mellan medkänsla, ansvar, motvilja och förvirring inför en skev mammamodell. Men övergrepp från modern upplevs tydligen inte så hotande som om förövaren varit man. Chansen att dottern ska förgripa sig på sin dotter i sin tur är ganska stor. Modern i incestförhållandet är antagligen mycket störd och behöver vård för hela sitt beteende, inte bara övergreppet. Incest mellan bror och syster Syskonincest inrymmer variationer som: incest mellan äldre bror-yngre syster, äldre systeryngre bror, heterosexuell incest mellan syskon i samma ålder, homosexuell incest mellan syskon i samma eller olika åldrar. Alla typer uppvisar olika kraftspel om vem som bestämmer över vem. Vissa forskare anser att tillfälliga sexuella kontakter mellan syskonen förekommer i 90 % av alla familjer med mer än ett barn 5. Sexuell kontakt mellan unga syskon nära i ålder, drivna av sexuell nyfikenhet och utan att fysisk skada eller psykiskt tillitsbrott förekommer, kan vara ofarlig. Lägg gärna märke till kan! En ålderskillnad på minst fem år har betraktats som avgörande för om övergrepp skett. Vi minns väl själva hur man beundrade lite större pojkar, hur smickrad man blev om de lade märke till en och kanske till och med pratade med en. Bror-syster-incest kan vara bekväm, inom räckhåll, och bottna i rädsla för omvärlden. I ungefär 85 procent av fallen med bror-syster-incest är bröderna över femton år gamla och 65 procent av flickorna under 15 år 6. Dessa övergrepp var mer okomplicerade och situationerna mer improviserade än vid t.ex. fader-dotter-incest. I vissa fall har både fäder och bröder förgripit sig på dottern-systern, som om brodern/bröderna tyst uppmuntrats av fadern. Detta är 3 Uppgifter från Våld mot kvinnor av Eva Ekselius 4 Incest av Å. Britasdotter och B. Stövling 5 Incest av Å.Britasdotter och B. Stövling 6 Fallstudie av Kinberg 12

13 förödande för offret. Vad får hon för uppfattning av rättvisa, ordning, hennes eget värde i samhället och framför allt vad får hon för värderingar av familjeförhållanden. Andra former av incest Det finns också andra former av incest; incest mellan morföräldrar respektive farföräldrar och deras barnbarn och incest mellan barn och föräldrars syskon. Man kan rada upp ett antal olika former av incest men dessa är de mest förekommande. Omfattningen Incest och otukt med avkomling är ytterst sällsynta brott vid svenska domstolar. Otukt med barn är något vanligare och här gäller det nästan uteslutande att gärningsmannen är en främling eller inte tillhör barnets närmaste familj. Incest är ett brott som ofta bevaras som en absolut hemlighet inom den berörda familjen. Därför når inte incestfallen polis eller domstol så ofta som man skulle önska. Länge betraktade man incest som ett så ovanligt och sällsynt brott att det saknades intresse för rättssystemet. Rapporter tyder dock på att incest och sexuellt utnyttjande av barn inom familjen har haft en skrämmande utbredning i samhället, det är den utsatta generation som nu utsätter andra för samma slags behandling. Hade man kartlagt detta tidigare hade man kanske kommit en bra bit på vägen med dem som blivit utsatta för sexuella övergrepp och behandlat dessa så att de i sin tur inte hade förgripit sig på sina barn. Den amerikanske sociologen David Finkelhor genomförde en så kallad offerundersökning bland universitetsungdomar i USA. Han fann att nästan var femte studentska hade utsatts för sexuella övergrepp som barn (19,2%) och nästan var tionde manlig student (8,6%). En procent av kvinnorna hade blivit sexuellt utnyttjade av sina pappor. Om de bodde tillsammans med en styvpappa var risken många gånger större 7. Bland prostituerade kvinnor och flickor som missbrukar narkotika finns mycket ofta incest och sexuella övergrepp i deras bakgrund. Tre av fyra prostituerade kvinnor hade blivit sexuellt utnyttjade som barn, visade en annan undersökning 8. Detta tyder på att om vi ska komma någon vart med prostitutionen så måste vi också minska de sexuella övergreppen mot barn drastiskt och att vi verkligen ger barnen som blivit utsatta hjälp så att de kan tala om och komma över sina händelser. Bland ungdomar som rymt hemifrån finns mycket ofta incest och sexuella övergrepp inom familjen i deras livshistoria. En tonåring som blivit sexuellt utnyttjad hemma har i praktiken inte många alternativ att välja mellan. Antingen stanna och uthärda smärtan, eller gå till myndigheterna och anmäla övergreppet/övergreppen. Eller fly in i drogmissbruk, psykos eller någon annan form av psykiskt sammanbrott. Eller rymma hemifrån. Det är inte svårt att förstå att många ungdomar väljer det senaste alternativet. 7 Ottar nr 4/ Ellen Weber 13

14 Uppkomsten Den potentielle gärningsmannen måste: 1. vara motiverad att genomföra ett sexuellt övergrepp mot ett barn. 2. övervinna de inre spärrmekanismerna att omsätta sina motiv i handling. 3. övervinna yttre hinder för att initiera en sexuell kontakt med ett barn. 4. övervinna det eventuella motstånd som barnet gör vid ett kontaktförsök. Det är bara en begränsad andel personer i den totala befolkningen som kan känna så stark dragning till barn att det motiverar dem till sexuella handlingar. Bara en del av dem övervinner de inre psykologiska spärrarna att omsätta önskningarna i praktisk handling. Men för att kunna inleda en så tabubelagd handling som en sexuell kontakt med ett barn, måste den vuxne avvakta det rätta ögonblicket. Den vuxne måste ha situationen under så god kontroll att han utan störningar kan ta kontakt med barnet och göra sexuella närmanden. Det sista ledet i övergreppet är barnets reaktioner på den vuxnes kontaktförsök; den vuxne måste övervinna barnets eventuella motstånd för att kunna fullfölja sina avsikter 9. Skadeverkningar Både kvinnor och män som blivit sexuellt utnyttjade som barn har en påfallande mycket lägre sexuell självkänsla, ju längre tid utnyttjandet pågått. Och desto större har de psykiska skadorna blivit. Incestupplevelser leder till att kvinnan oftare än andra blir offer för olika former av övergrepp senare i livet. Hon utsätts oftare för misshandel och våldtäkt. Kvinnans psykiska identitet blir sådan att hon tror hon alltid måste vara offer - bli utnyttjad, föraktad, misshandlad. Hon är inte värd ett bättre öde - det lärde hon sig redan som barn. Barn som utsätts för sexuella övergrepp visar ofta svåra känslomässiga störningar. De är fyllda med känslor av skuld och skam, de lider av ångest och har starka känslor av självtvivel och självförakt. Deras problem kan ta sig uttryck i skolproblem och ett aggressivt och fientligt 9 Begreppsmodell av Frude (1982) 14

15 uppträdande. En forskare, Irving Kaufman, fann depressioner och skuldkänslor och ett masochistiskt sökande efter bestraffning hos de barn som utsatts för incest. Öppet erotiska och incestuösa handlingar är för barnet djupt förvirrande och kan ge djupa och varaktiga skador i dess fortsatta känslomässiga och sexuella utveckling. Gemensamt för alla studier som gjorts om incest är att de ser incesten som ett verkligt trauma för den person som utsatts för handlingen. Skadorna behöver inte omedelbara föra med sig tecken på skador utan kan bli synliga först efter många år, när personen är vuxen och det kanske är ännu svårare att ta itu med problemet. Traumatiska upplevelser som en sådan här måste bearbetas; de känslor som är förknippade med händelsen måste få komma till uttryck och de inre konflikterna som händelsen väckt måste finna en lösning. Annars kan den inre konflikten och de oförlösta känslorna väckas till liv vid varje tillfälle som på något medvetet eller omedvetet sätt påminner om den ursprungliga händelsen. Incest är en sådan traumatisk erfarenhet som riskerar att förbli olöst och obearbetad. Barnet får sällan möjlighet att ge uttryck för den fruktan, skam, ilska och förvirring som händelsen gett upphov till. Det har sällan fått möjlighet att tala med någon om dem, för att på så sätt korrigera missuppfattningar och feltolkningar av det som hänt. Mot slutet av incestförbindelsen eller när den tagit slut är flickan eller pojken ofta deprimerade. Självmordsförsök förekommer, skolsvårigheter är vanliga. Det är inte heller ovanligt med en tid av sexuellt utagerande. På ett nästan desperat sätt kan flickan eller pojken börja leva sexuellt vidlyftigt eller urskillningslöst förföriskt. Det kan vara uttryck dels för hennes eller hans inre oro och ångest, dels för hur hon eller han lärt sig att söka känslomässig tillgivenhet på ett erotiskt sätt. Promiskuitet är mycket vanlig bland flickor som blivit sexuellt utnyttjade i barndomen. Men ibland märks inte några särskilt tydliga reaktioner alls under tiden efter avslöjandet. Flickor kan förefalla egendomligt likgiltiga och oberörda. Detta får inte felaktigt tolkas som en verklig oberördhet. Många av dem saknar, efter en lång tid av sexuellt utnyttjande, förmåga att uttrycka sina känslor öppet. För att orka med sitt liv har de känslomässigt avskärmat sig från det som hänt dem. Att förbli oberörd har varit ett psykologiskt försvar mot det extremt förvirrande och svåra som de utsatts för. För dessa flickor eller pojkar är det särskilt viktigt att de vågar närma sig sina verkliga känslor 10. Självförakt och självförstörelse Skammen och självföraktet är det gemensamma i de utnyttjades berättelser. För många, kanske de flesta, tar sig självföraktet uttryck i en långtgående självförstörelse. Narkotika, prostitution, lösaktighet blir olika sätt att göra sig illa, att bestraffa sig själv och sin kropp genom att utsätta den för samma förnedring som var upphovet till skammen och självföraktet. Den utnyttjade och våldtagna kroppen duger inte till annat, är inte värd ett bättre öde, än att om och om igen utsättas för samma sak. Samtidigt har många växt upp under extremt kärleksfattiga förhållanden. De har varit känslomässigt undernärda. Hungrigheten har de tagit till sig i den lilla värme de fått av pappan 10 Meiselman 15

16 - den enda människa som de alls kunde få något av - och betalat det pris i form av smärta, ångest, förvirring, som det sexuella utnyttjandet gett upphov till. De upprepar sina livsvillkor också i sitt vuxna liv. De är inte värda annan kärlek, annan värme än den de kan få från män som utnyttjar dem. Så finner de sig i ovärdiga förhållanden, med hallickar som säljer deras kroppar, med män som misshandlar, med män som betalar dem för sina lustar. Homosexualitet En stor del av de kvinnor som utsatts för incest blir lesbiska. Det kan vara ett sätt för dem att få uppleva erotiska lustkänslor utan att den undertryckta konflikten väcks till liv - som så ofta sker i heterosexuella situationer. Far - dotter - incest tycks alltså vara en så konfliktladdad och traumatisk erfarenhet av heterosexualitet att den ger en ökad benägenhet för en homosexuell inriktning senare i livet - även om majoriteten av kvinnor som blivit utsatta för incest inte alls blir lesbiska. Men mycket få av dem hade upplevt ett bra heterosexuellt förhållande. Lesbiska kvinnor har också oftare utsatts för andra heterosexuella trauman, som våldtäkt och våldtäktsförsök före femton års ålder. Bland dem finns också oftare en våldsam och missbrukande pappa i bakgrunden 11. Offren, Gärningsmännen, Mödrarna Om offren 11 Ibid 16

17 De kända offren för incest är nästan alltid flickor. En del av dem har blivit utnyttjade vid ett enstaka tillfälle. Men det typiska fallet är ett långvarigt förhållande, där pappan under många år utnyttjat dottern. Oftast börjar det som en lek i förskoleåldern, mera sällan med inslag av hot eller våld. Pappan behöver oftast inte alls använda några hårda påtryckningar, flickan beundrar och litar på sin pappa och gör vad han säger till henne att göra. Även om hon känner sig förvirrad och skrämd vill eller vågar hon inte gå emot sin pappa. Under skolåldern minskar ibland intensiteten i relationen. Flickan befinner sig i latensperioden, hon är mycket hemifrån, i skolan och med kamraterna. Hon försöker undvika pappan så mycket som möjligt, men finner sig i eller uthärdar hans handlande. När flickan närmar sig puberteten går utnyttjandet in i en allvarligare form. Då genomför pappan ofta för första gången ett samlag med flickan. Ibland är det en renodlad fadersvåldtäkt, då han med våld tvingar sig in i henne. Ibland kan förhållandet ha en ömsesidighet i de sexuella känslorna. För flickan ökar nu både fruktan och förvirringen. Hon har börjat förstå vad sexualitet är, hon börjar få information från andra om normalt och onormalt i sexualiteten. Hon börjar förstå att det som hennes pappa har gjort med henne inte hör till det normala - vilket pappan försökt få henne att tro. Många, många pappor har bundit sina döttrar i undran och förvirring genom att säga Så här gör alla pappor med sina flickor men också genom att hon inte får prata med någon annan om det. Genom tystnadskravet dömer han flickan till djup isolering. Hon får inte prata med sin mamma eller sina syskon, inte fråga sina vänner. Hon vågar inte heller för hon är rädd att förlora det enda hon har - den pappa som avskärmat henne från de andra och bundit henne till sig. Hennes ensamhet gör att hon känner sig förrådd av alla. Den våldsamma kraften i incest som trauma hänger samman med att den utspelar sig inom familjen. Flickan är fånge på brottsplatsen - sitt eget hem. Här finns ingen främling att fly från, det finns ingen sätt att komma undan. Inte ens i sitt eget rum eller i sin egen säng kan hon känna sig säker. 12 Om gärningsmannen När vi pratar om sexuella övergrepp menar vi att en person använder sin position mot offret till att tillfredsställa ett behov hos sig själv som om detta var ett sexuellt behov. Mannen som utnyttjar sitt eget barn sexuellt är ingen vilding eller sexgalning. Inte heller en utslagen alkoholist i illaluktande och trasiga kläder. Han finns - liksom hustrumisshandlaren 12 Framställningen bygger på material från S. Forward och S. Butler 17

18 och våldtäktsmannen - i alla yrken, i alla samhällsskikt och inkomstklasser. Han finns bland läkare, lärare, advokater, poliser, psykologer, socialarbetare, likaväl som bland hantverkare - ja, precis i alla kategorier av människor och yrken. Den genomsnittliga bilden av honom ligger snarare närmare den hårt arbetande medelklasspappan än den utslagne alkoholisten. Ändå är han inte vem-som-helst. Det finns sociala och psykologiska förklaringar till att somliga män inte förmår upprätthålla gränsen mellan det tillåtna och det förbjudna. Det finns en rad gemensamma drag hos de fäder som vänder sig till barn för att tillfredsställa sina sexuella och emotionella behov. Många av de män som begått sexuella övergrepp mot barn har - liksom våldtäktsmännen - själva blivit utnyttjade som barn. Det sociala och psykologiska arvet lägger en tung hand över deras liv, får dem att upprepa det brott som begåtts mot dem och därmed fortplantas skadan från generation till generation. Många av dem har på andra sätt blivit utsatta för våld, övergrepp och utnyttjande som barn. Dessa förklaringar befriar dem inte från skuld. Men det visar hur allt ont har sina rötter i det onda och att vi måste få stopp för denna fortsättning annars kommer antalet övergrepp mot barn att öka lavinartat. Exempel: En far hade i en följd av år regelmässiga samlag med sin äldsta dotter. På en fråga om varför han inte sökte den tillfredsställelse av sina sexuella behov, som han inte tyckte hustrun kunde ge, utanför familjen, blev han upprörd och menade att detta vore omoraliskt. Detta tankesätt är helt vansinnigt - det vore helt klart mycket bättre om han sökte tillfredsställelse hos någon vuxen även om den är prostituerad. Många tror att en person som kan utsätta ett barn för sexuella övergrepp måste se ut eller uppföra sig på ett speciellt sätt. Men förövare ser ut som du och jag. Vad man vet är att de till 90% ärvad vi anser som normala personer 13. Gemensamt för förövarna är att de inte tror att de skadar barnet och de intalar sig att barnet vill ha den sexuella kontakten. De tar därmed inte ansvar för vad de gör och söker inte frivilligt hjälp. De slutar inte förrän de fruktar att bli avslöjade. -Hon sa aldrig nej, jag trodde hon ville det. -Hon accepterade det för hon sa inte nej. -Jag vet att hon fick orgasm. Detta är sagt av olika förövare. Förövarna själv har haft en svår barndom, och beroende på vilken undersökning man tittar på så har procent själva blivit sexuellt utnyttjade eller fysiskt eller psykiskt misshandlade, annars skulle de känna förståelse för barnet och förstå att det de gör är fel. Förövaren är medveten om att det han gör inte är acceptabelt, att det är fel, annars skulle han inte investera så mycket tid på att försäkra sig om att barnet håller tyst. Förövaren vet hur det kan få barns förtroende och snärja in det i skuldkänslor. Mannen är själv känslomässigt behövande - så ensam, utsvulten och omogen att han inte ser sitt barns behov, bara sina egna. Han utnyttjar barn för att tillfredsställa dem. Han väntar sig bara att få kärlek, inte att ge. Ofta känner han sig maktlös i samhället - det gäller även om han har en ganska hög position. Han känner inte att han blir bemött med den respekt han anser sig värd, men i grunden är hans behov av tillgivenhet och respekt omättligt, eftersom det ska balansera hans djupa känsla av otillräcklighet och självförakt. När omvärlden inte förmår ge honom tillräckligt erkännande kräver han att vara kung åtminstone därhemma. Brister något i respekten där - det kan vara hustrun eller ett barn - kan 13 Informationsförlaget

19 våldet vara mycket nära. Ett verkligt eller inbillat uttryck för förakt eller brist på respekt kan få honom att tappa fattningen och slå utan besinning. Många av incestpapporna är också hustrumisshandlare, andra är det inte. De bär ofta på ett raseri mot de andra i familjen som inte förmår - eller vill - tillfredsställa hans omättade hunger efter uppmärksamhet, kärlek och beundran. Någonstans måste han få vara kung. Någonstans måste det finnas en värld, där han är störst, bäst och vackrast, den störste mannen av alla. Han vänder sig till sin dotter eller son. Hennes/hans ögon är en spegel som återkastar den gränslösa tillgivenhet och beundran som han tycker sig behöva. Han kryper tätt intill sitt barn för att värma sig vid dess kärlek, han tar av hennes värme utan att se att hon/han är den som behöver värmen. Det lilla barnets oskuldsfullhet tar bort känslan av oro, fruktan och hot, som annars är kopplat till sexualiteten. Barnets närhet väcker hans sexuella längtan, hennes/hans brist på erfarenhet tar bort hans rädsla för att inte räcka till som man 14. Så här berättar en man: -Jag var deprimerad och längtade efter någon som tyckte jag var underbar. Min dotter var den som satte mig på den allra högsta piedestalen. Hon tyckte att allt jag gjorde var märkvärdigt och stort. Det började med smekningar. Hon tyckte om det, menar mannen. Efter en tid övergick de till oral sex. Han smekte hennes kön med tungan, bad henne göra detsamma med honom. Han påstår att hon också tyckte om att ha hans könsorgan i sin mun. Det jag sökte var ju inte sex, det var verkligen kärlek. Det fick jag inte av min fru och det kunde jag inte heller köpa av en prostituerad. Men det jag fick av min dotter - det var verklig kärlek. 15 Det är tänkbart, kanske rent av troligt, att mannen verkligen tror att kärleken varit ömsesidig och upplevts lika av båda. Det visar i så fall hur förblindad han varit av sina egna behov, hur okänslig och oförmögen att uppfatta och tolka barnets känslor och reaktioner. Det är också tänkbart att han vet vilket våld han faktiskt utövat på barnet men att insikten om detta brott är för outhärdlig att hålla medveten. Hans psykologiska försvar får honom att förneka, rationalisera och försköna det övergrepp han begått. För många incestpappor är övergreppen ett nästan lika stort trauma som för barnet. Hans handlingar styrdes av en stark längtan efter något han saknade. Hans behov fick honom att överskrida gränsen. Han förstår inte själv hur det kunde ske. Han fann aldrig det han sökte. Istället fann han sig överväldigad av skam och skuld som ibland så stark att han för att orka överleva förstorar hela ansvaret - och därmed skulden - på sin dotter eller son. Några förövare av sexuella övergrepp har pedofil läggning. En pedofil känner dragningskraft till barn och söker sexuell tillfredsställelse med hjälp av barn. Detta kan ske på ett rent fantasiplan, t.ex. genom att titta på barn eller bilder av barn, tänka sig en sexuell handling tillsammans med barnet och bli tillfredsställd genom detta. Pedofil läggning kombinerad med försvagad driftskontroll ökar riskerna för övergrepp mot barn (se även pedofili sid 25). Impulsen till incest finns hos de flesta människor. Den kan kittlas, exploateras. De svaga männen och deras döttrar blir offer. Fantasierna och myterna omkring incest odlas i herrtidningar världen över. Där exploateras myten om den frigjorda hustrun som lämnar över sin dotter för att själv få slippa. Där kittlas med myten om den förföriska unga dottern - ännu 14 Ibid 15 Citat ur Våld mot kvinnor av Eva Ekselius 19

20 en Lolita - som sticker sin tunga i pappas öra och viskar: Visa mig pappa!. Det är en myt, en dagdröm, en mansfantasi, för de män som i den vuxna kvinnan bara förmår se den Onda Modern och vars ångest skapar en marknad för herrtidningar och pornografimagasin. 16 Tidigare studier som gjorts av dessa pappors personlighet säger att de ofta dominerar familjen genom sin känslomässiga instabilitet och genom sina attityder till sex. De försöker kontrollera samtliga familjemedlemmar med hot, förolämpningar och våld. De är okänsliga eller likgiltiga för de andra familjemedlemmarnas behov och har en ägandeinställning till både hustru och barn. De försöker styra och kontrollera barnens liv genom att hålla reda på allt om deras personliga liv. Somliga pappor behöver inte använda hot, våld eller stränga straff för att ha denna kontroll, de lyckas ändå ha den genom att inta rollen som den gode urfadern som istället utdelar belöningar till den som mest underkastar sig hans vilja och kontroll 17. Alkoholen har ofta en stor betydelse för att nedsätta de moraliska spärrarna mot att sexuellt utnyttja sitt eget barn. Särskilt avgörande kan det ha varit första gången. När det sexuella övergreppen väl en gång ägt rum är redan tröskeln mot den incestuösa impulsen sänkt. Kombinationen av alkohol och psykisk stress eller stark ångest kan vara det som utlöser den första gränsöverskridningen. Men hur ska man kunna förklara detta för ett barn som under lång tid utsatts för sexuella övergrepp. Man skulle kunna tro att psykoser är vanliga bland incestpappor, eftersom incest är ett brott som man begår när jagets kontrollfunktioner brutit samman. Men det finns mycket få psykotiska män bland incestpapporna. Däremot tycks många av dem ha en paranoid personlighetsstörning. Många forskare har kommenterat de här männens typiska misstro, misstänksamhet och fientlighet. De ger andra skulden för sina handlingar och sina misslyckanden, de misstänker hustrun för otrohet på mycket svaga grunder, de är överbeskyddande och överkontrollerande gentemot barnen. Ofta ser man extremt tydliga exempel på projektion(avbildning) som psykologiskt försvar, dvs att mannen projicerar sina egna tankar och känslor på någon eller något utanför sig själv. Den typiske incestpappan är, enligt åtskilliga undersökningar, inte mentalt efterbliven, inte psykiskt sjuk och inte pedofil. Men han har personliga störningar som skadat hans förmåga att kontrollera sina impulser när han frestas att begå incest. Han har en paranoid intellektuell försvarsstruktur och känner ett starkt behov av att hålla samman familjen mot den fientliga yttervärlden. Frågan är ju bara om man nu kan sätta upp en ram för hur en incestförövare ser ut och beter sig, det är bra att ha en viss ram på hur en förövare ser ut men man måste komma ihåg att det även finns undantag... Orsaker 16 Ur Våld mot kvinnor av Eva Ekselius 17 Meiselman 20

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund

Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund Pilar Reyes maria-pilar.reyes@lansstyrelsen.se 010-2231526 el. 073-807 4302 Utgångspunkter: Syftet med denna eftermiddag: levandegöra socialstyrelsens skrift Ensam

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Blommor och bin Kärlekstema våren 2012

Blommor och bin Kärlekstema våren 2012 Blommor och bin Kärlekstema våren 2012 Samhällskunskap Centralt innehåll Rättsystemet i Sverige och hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk Om sex, kärlek och relationer (sas) Gloslista av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Asteriskerna (*) hänvisar till ord och uttryck i programmanuset Avsnitt 1 Ihop = de två blir ett par; de är tillsammans;

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer