Hedersnormer och hedersrelaterat våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hedersnormer och hedersrelaterat våld"

Transkript

1 2009 Hedersnormer och hedersrelaterat våld

2 Hedersnormer och hedersrelaterat våld Hedersnormer och hedersrelaterat våld 2009 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box Stockholm Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum Box Stockholm Telefax: Upplaga: ex Grafisk form: Anna Yo 2 Tryck: HEDERSNORMER Rolf Tryckeri AB, Skövde OCH HEDERSRELATERAT 2009 VÅLD

3 Innehåll 1 Hedersrelaterad brottslighet ett brott mot de mänskliga rättigheterna... 7 Rikspolisstyrelsens definition av hedersrelaterad brottslighet... 8 Mänskliga rättigheter... 8 Globalt problem... 9 Transnationellt problem... 9 Organiserad brottslighet Forskning om hedersrelaterat våld och förtryck Oskuld och heder Behov av olika perspektiv Att förstå hedersnormer Hedersbegreppet i ett historiskt perspektiv Individen och kollektivet Heder och skam Oskuld Ryktesspridning Kultur, tradition och religion Likheter och skillnader mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet Även pojkar drabbas Homo-, bi- och transsexuella personer Att upptäcka det hedersrelaterade våldet och förtrycket Hur ska brottet utredas på bästa sätt? Riskfaktorer Varningssignaler Begränsat handlingsutrymme Social kontroll Tvång Isolering och förskjutning Vem kan jag lita på? Olika kategorier av hedersrelaterade brott Tvångsäktenskap Kvinnlig könsstympning Blodshämnd Hedersrelaterade mord Polisens arbete Nationellt utvecklingsarbete Lokalt utvecklingsarbete Referenser HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 5

4 1 Hedersrelaterad brottslighet ett brott mot de mänskliga rättigheterna Hedersrelaterad brottslighet och förtryck är ett samhällsproblem. Anmälningsbenägenheten är mycket låg i den här typen av brott, och mörkertalet är sannolikt stort. Brottsoffren vågar inte anmäla brotten av rädsla för att de ska råka ut för något ännu värre. Rädslan är ofta befogad, eftersom potentiella gärningspersoner kan vara olika personer i brottsoffrets närhet. För att bekämpa denna typ av brottslighet måste myndigheter och ideella organisationer samverka och samarbeta. Arbetet kan inte utföras av enstaka myndigheter eller endast ideella organisationer. Det är av ytterst vikt att samverkan mellan bland andra polisen, Åklagarmyndigheten, socialtjänsten, skolan och ideella organisationer fungerar väl. Med denna informationsskrift¹ vill Rikspolisstyrelsen² belysa och uppmärksamma hedersrelaterad brottslighet. Avsikt är att kunskapen och medvetenheten ska öka samt att sprida information inom polisen, men även utanför polismyndigheterna för att försöka att bekämpa hedersrelaterad brottslighet. För det är ett brott att utsätta någon för psykisk och fysisk misshandel, hot, tvång samt att låsa in någon. För att bekämpa denna typ av brottslighet måste myndigheter och ideella organisationer samverka och samarbeta. ¹ Den här skriften är en uppdaterad version av Rikspolisstyrelsens och Kvinnoforums Hedersnormer och hedersvåld (2007). Nya rön och ny kunskap har kommit efter att skriften skrevs 2006/2007 så grunden är densamma men text har lagts till och tagits bort. ² Vill du som anställd inom polisen ha mer information om brottsområdet, se Rikspolisstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterad brottslighet (2009), Rikspolisstyrelsens utbildningsmaterial med interaktiva inslag om brott i nära relationer (2009), Rikspolisstyrelsens handbok brott i nära relationer (2009) samt information som finns tillgänglig på Intrapolis. 6 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 7

5 Rikspolisstyrelsens definition av hedersrelaterad brottslighet Det finns flera olika definitioner av begreppet hedersrelaterad brottslighet. Polisen och Åklagarmyndigheten använder sig emellertid av samma definition. Definitionen lyder: Hedersrelaterad brottslighet är brott riktade mot någon ofta en släkting som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern.³ ³ Mer information om bakgrunden till definitionen finns i Åklagarmyndighetens handbok Hedersrelaterat våld som finns att tillgå på eller I Förenta nationernas deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 slås fast att alla människor ska ha ha lika värde och samma rättigheter. 4 Skr 2008/09:198 s. 4f. Mänskliga rättigheter Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att de mänskliga rättigheterna kränks. Det är en mänsklig rättighet att varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Regeringen skriver att: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor, ska har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor är ett hinder mot kvinnors möjlighet att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. 4 Både flickor och pojkar samt kvinnor och män får ett begränsat livsutrymme genom hedersnormer och hedersförtryck. För flickor och kvinnor handlar det om begränsad rörelsefrihet och brist på makt över sin egen kropp och sexualitet. För pojkar och män kan det handla om en påtvingad uppgift att vidmakthålla hedersnormerna. Gemensamt för båda könen är att de kan utsättas för tvångsäktenskap, eller drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck om en individ blir kär i en person av samma kön. I Förenta nationernas (FN) deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 slås fast att alla människor ska ha lika värde och samma rättigheter. Deklarationen kompletterades 1979 med en Kvinnokonvention. Syftet var att markera att även kvinnor har mänskliga rättigheter. År 1993 antog FN:s generalförsamling deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor: I denna deklaration avses med uttrycket våld mot kvinnor varje könsbetingad våldshandling som resulterar i, eller som sannolikt resulterar i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång, eller godtyckliga frihetsberövanden, vare sig det sker offentligt eller privat. Deklarationen markerar i nästa artikel dessutom varje nations ansvar för våld mot kvinnor. Ansvaret gäller allt våld mot kvinnor tolererat av staten, varhelst det förekommer. Artikel 4 inleds dessutom med: Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller dess avskaffande. Trots att många regeringar skrivit under FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där de har förbundit sig att bekämpa våld mot flickor och kvinnor, förekommer det hedersrelaterat våld och förtryck i ett flertal länder världen över. För många flickor och kvinnor är hot om våld, misshandel, tvångsäktenskap och våldtäkt en del av vardagen. FN rapporterar att flickor och kvinnor mördas varje år genom hedersmord av familjemedlemmar. 5 Globalt problem Hedersrelaterat våld och förtryck är ett problem som på olika sätt har uppmärksammats av FN. Bland annat krävde FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan att alla former av våld mot flickor och kvinnor som sker i hederns namn ska kriminaliseras och att de som avsiktligt deltar i sådana handlingar ska straffas. FN har uppmärksammat att hedersrelaterade mord har förekommit i exempelvis Egypten, Iran, Jordanien, Libanon, Marocko, Pakistan, Uganda, Bangladesh, Brasilien, Indien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Sverige, samt i Medelhavsländerna. Även andra typer av hedersrelaterat våld och förtryck sker världen över. Transnationellt problem Hedersrelaterat våld och förtryck är ett transnationellt problem. I och med möjligheter för människor att förflytta sig mellan regioner och länder blir också våldet något som sträcker sig utanför en För många flickor och kvinnor är hot om våld, misshandel, tvångsäktenskap och våldtäkt en del av vardagen. 5 United Nation Chronicle (2000). Third Committee, Keeping An Eye on Crime. Number , volume XXXVII. 8 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 9

6 nations gränser. Den tekniska utvecklingen av mobiltelefoni och Internet har sannolikt också bidragit till att ryktesspridning snabbt kan nå andra delar av världen. Det är därför viktigt för polisens utredningsarbete att betrakta den hedersrelaterade brottsligheten som ett transnationellt problem. Ett nära samarbete med polisen i andra länder kan ibland vara avgörande för ett utredningsresultat av hög kvalitet. Ett nära samarbete med polisen i andra länder kan ibland vara avgörande för ett utredningsresultat av hög kvalitet. Organiserad brottslighet Metropolitan Police Service i London, som under lång tid arbetat med hedersrelaterade brott, driver frågan om att hedersrelaterad brottslighet ska betraktas som organiserad brottslighet. Det resonemanget grundar sig i att brotten oftast är noga planerade av en grupp människor och alla har sina speciella uppgifter, till exempel att vakta, förfölja, planera, hålla tyst och agera som gärningsperson ATT TÄNKA PÅ 10 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 11

7 Forskning om hedersrelaterat våld och förtryck I Sverige har ett antal studier utförts i avseende att försöka få kunskap om hur många som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelserna beräknade 2004 att drygt flickor och unga kvinnor i länen har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Utav dem behövde procent skyddat boende. Oskuld och heder Stockholms universitet har på uppdrag av Stockholms stad utfört en studie om hedersrelaterat våld och förtryck. 6 Resultatet visade att var tionde 15-årig flicka i Stockholm och fyra procent av pojkarna lever med hedersrelaterade problem som hårt begränsar deras liv. Undersökningen visade även att hedersrelaterade problem var den grundläggande orsaken till mer än hälften av alla omhändertaganden som gjordes av flickor under 2006 enligt Lagen om vård av unga (LVU). Vidare framkom att tio procent av eleverna inte får delta i all undervisning, vanligtvis sex och samlevnad, simundervisning och idrott. Kartläggningen gjordes dels genom en enkät under våren 2008 till niondeklassare på 36 kommunala och fristående skolor i 6 Stockholms stad (2009). Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad. Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad omfattning och karaktär. Rapport 2009, del 2. Stockholm, dels genom en analys av omhändertagande enligt LVU. Enkäten visade inte på några skillnader i omfattning av hedersrelaterat våld och förtryck mellan kommunala skolor och friskolor, men problemen var mer utbredda i kommunala skolor i de socioekonomiskt segregerade förortsområdena. Behov av olika perspektiv I Sverige är diskussionen om hedersrelaterat våld och förtryck ofta polariserad. Den ena sidan argumenterar för ett könsperspektiv och den andra sidan för ett kulturperspektiv. En del menar att det hedersrelaterade våldet och förtrycket har sin förklaring i kvinnors underordning och mäns överordning. Andra menar att det enbart har med kulturen att göra. Båda perspektiven behövs och ytterligare några till för att på djupet kunna förstå mekanismerna kring hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnader i möjligheter till makt och inflytande blir synliga när människor delas in i grupper utifrån olika kategorier som kön, klass, etnicitet, sociokultur och sexualitet. Dessa kategorier definieras och värderas olika beroende på det kulturella och sociala sammanhanget. Samspelet och skärningspunkten mellan olika samhälleliga maktordningar brukar kallas intersektionalitet. Därför räcker det inte att analysera hedersförtrycket enbart utifrån ett enda perspektiv. Det krävs flera perspektiv samtidigt för att analysera makt och ojämlikhet i samhället och för att belysa hur olika maktstrukturer samverkar. I Sverige är diskussionen om hedersrelaterat våld och förtryck ofta polariserad. Den ena sidan argumenterar för ett könsperspektiv och den andra för ett kulturperspektiv. 12 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 13

8 33.1 ATT TÄNKA PÅ Att förstå hedersnormer Ett mönster som kan ses är att föräldrar utövar en starkare kontroll över sina barn i det nya landet och att normer förstärks och konserveras. Detta kan få allvarliga konsekvenser. Att flytta till Sverige kan innebära en stor otrygghet framför allt för den äldre generationen. Många barn är oroliga för hur deras föräldrar mår. De kan märka att föräldrarna känner sig odugliga, socialt exkluderade och otillfredsställda över hur deras liv ser ut. I samband med flytten ställs många krav till exempel på att lära sig ett nytt språk och att leva i en ny samhällsstruktur. Det nya samhället fungerar på många sätt helt annorlunda. Att hålla fast vid sina gamla normer och beteenden kan vara ett sätt att känna sig trygg. Ett beskrivande exempel är en ung kvinna som berättar om sin familjs resor till Turkiet på somrarna. Hon blir varje gång lika förvånad över att familjen släpper kontrollen över henne när de kommer till hemstaden. Hon får träffa sina vänner och hon får vara ute sent. Plötsligt gäller inte samma hårda regler som i Sverige. Antagligen handlar detta om att föräldrarna känner sig tryggare i sitt hemland än i Sverige och därför kan släppa lite av sin kontroll. En del flickor lever ett slags dubbelliv med vissa krav från föräldrarna och andra från samhället. Några kan uppleva det mycket påfrestande att tvingas pendla mellan olika sätt att vara. Andra kan se det mer som en styrka att kunna anpassa sig till olika regelsystem. Det nya samhället fungerar på många sätt helt annorlunda. Att hålla fast vid sina gamla normer och beteenden kan vara ett sätt att känna sig trygg. 14 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 15

9 Det är viktigt att komma ihåg att hederstänkandet i hemlandet förändras i samband med att samhället förändras. De som för länge sedan flyttat till ett annat land bär med sig gamla värderingar som kanske inte längre är gångbara ens i deras eget hemland. Men de värderingarna kan konserveras i samband med de stora omställningar som flytten innebär. De kan bli något att hålla fast vid en tydlig identitet för dem som inte hittar en självklar social roll i det nya landet. Traditioner av hederstänkande kan finnas i alla slags familjer, även i familjer som har hög social status i samhället. Dessa tankesätt kan även finnas i familjer som är till synes välintegrerade och som har anpassat sig till de flesta av det omgivande samhällets normer. När det handlar om hedersrelaterad brottslighet finns det risk för både överreaktioner och stereotypa föreställningar. Överreaktioner kan leda till slutsatser om att alla flickor och kvinnor med invandrarbakgrund befinner sig i farozonen för hedersrelaterad brottslighet eller att alla kulturspecifika uttryck tolkas som tecken på hedersnormer. Det kan då finnas en risk för att människor kommer till skada. Man tolkar verkligheten utifrån egna referensramar. Det som inte är känt och välbekant tenderar att tolkas som något konstigt, annorlunda och svårt att förstå. Konsekvenserna kan bli att de som inte vuxit upp med hedersnormer inte förstår strukturer, värderingar och normer som är sammankopplade med heder. Traditioner av hederstänkande kan finnas i alla slags familjer, även i familjer som har hög social status i samhället. I brist på lagligt reglerade juridiska och ekonomiska system växte egna system fram. Det hedersbegrepp som uppstod i detta samhälle finns kvar på olika ställen i världen. Hedersbegreppet i ett historiskt perspektiv Genom historien har begreppet heder inneburit olika saker. Jordbrukarsamhällets normer byggde på det faktum att människan började odla mark, äga mark och ingå äktenskap. Att äga odlingsbar mark var en maktfaktor och det var viktigt att se till att egendomen hölls kvar inom släkten. Utifrån detta utvecklades äktenskap som en ekonomisk angelägenhet mellan familjer och släkter. Kvinnan betraktades som en ägodel som mannen hade kontroll över. Normer och traditioner kontrollerade kvinnan och hennes sexualitet. I brist på lagligt reglerade juridiska och ekonomiska system växte egna system fram. Det hedersbegrepp som uppstod i detta samhälle finns kvar på olika ställen i världen. Denna syn handlar i korthet om att mannens heder är beroende av kvinnans sexuella oskuld, mannen utövar kontroll och kvinnan blir kontrollerad. Mannens heder ligger i hans möjlighet att ha kontroll över kvinnan och hennes sexualitet. Hedersbegreppet existerar även i Sverige. Hedersnormer och social kontroll är och har varit, så sent som på 1900-talet, en del av samhällets värderingar och normer. Exempelvis var ogifta kvinnor som födde barn under första delen av 1900-talet ofta tvungna att lämna bort sina barn eller flytta från hemorten och bryta med sina familjer. Individen och kollektivet Hederskultur och hedersnormer har sin utgångspunkt i kontrollen av kvinnor och deras sexualitet. Kön, makt och sexualitet är centrala begrepp. Inom hederskulturer är familjen, släkten eller klanen överordnad och individen är helt underordnad kollektivet. Även ett större socialt nätverk eller delar av den etniska gruppen kan ha synpunkter och kontrollera hur enskilda personer inom kollektivet agerar. Flickor är starkt underordnade i gruppen. I ett gruppcentrerat samhälle intar individen en liten plats och familjen spelar en viktig roll. Familjer som lever med hedersnormer har en traditionell patriarkal familjestruktur. Det innebär att pappan eller andra äldre män (till exempel morfar, farbror, äldste son) är överhuvud i familjen. Den äldre generationen, exempelvis mormor och farfar, har mer att säga till om än den yngre generationen. Vem som är högst upp och bestämmer kan variera. Mödrarna har stort ansvar för barnuppfostran och därmed barnens agerande och beteende. Det är mamman som ytterst kan få stå till svars för ett dåligt beteende hos en dotter eller son. Det är kvinnorna som i vardagen ansvarar för att hedersnormerna upprätthålls, men det är oftast sönerna som vaktar och kontrollerar systrarna. Döttrarna har allra minst att säga till om i familjen. Många gånger kan en flicka vara kontrollerad och bli tillrättavisad av sina bröder, både yngre och äldre. Unga flickor kommer alltid längst ned i familjehierarkin. Inom hederskulturer är familjen, släkten eller klanen överordnad och individen är helt underordnad kollektivet. 16 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 17

10 Heder och skam Synen på heder och skam kan ta sig olika uttryck i olika kulturer. Föreställningar kring kön, makt och sexualitet är inte förbehållet vissa grupper utan är något som alla bär på. När det talas om heder är även skam ett viktigt begrepp. I motsats till individorienterade kulturer där varje individ bär ansvar för sina handlingar och även hela skulden för sina felsteg, drabbar skammen hela familjen och gruppen i de kollektivt orienterade kulturerna. Flickan ses som egendom och inte som en individ och kan därför förlora sitt värde. Värdet är kopplat till hennes status som dygdig. Om denna status förloras, förlorar hon sitt värde och bringar dessutom skam över släkten och familjen. Enligt hederstänkandet kan kvinnan eller flickan dra skam över familjen på många olika sätt, till exempel genom att prata med män, gå på fest, ha en pojkvän eller umgås med kvinnor som betraktas som dåliga. Om kvinnan eller flickan anses ha dragit skam över familjen, kan hedern återupprättas genom att hon straffas. Ryktesspridning En stor del av hedersförtrycket handlar om ryktesspridning. Flickan kan få dåligt rykte om hon ses tillsammans med pojkar, om hon umgås med flickor som inte har ett gott rykte, om hon har varit ute sent, varit på fest, om hon bär vissa slags kläder och så vidare. Flickan behöver inte ens ha gjort något som anses vara fel för att ryktesspridningen ska komma igång. Själva ryktet räcker för att hon ska råka illa ut och ryktet i sig kan enligt hederstänkandet räcka för att skada familjens heder och flickan drar därmed skam över sin familj. Eftersom ryktesspridningen och den påföljande skammen inte enbart kopplas till flickan, utan även till pappan och familjenamnet, blir bestraffning av flickan ett sätt för familjen att återupprätta sin heder. En bestraffning som kanske inte alltid hade varit nödvändig om inte flickans påstådda eller faktiska agerande blivit offentligt. Kultur, tradition och religion En kultur kan genomsyra ett helt land eller till exempel vara en subkultur (en etnisk minoritet eller grupp som delar samma värdegrund). Det finns många definitioner som försöker fånga innebörden i kulturbegreppet. Hedersrelaterat våld och förtryck är inte direkt kopplat till en viss etnicitet, då det inom varje etnisk grupp kan finnas individer som helt stöder våldet och förtrycket, och individer som tar avstånd från det. Traditioner finns det i alla kulturer. Det ingår i kulturer att skapa traditioner, det vill säga sedvänjor som gruppens medlemmar kan följa och förenas kring. Ofta kan traditionerna vara väldigt gamla och de har införlivats i kulturen under en lång tid. Traditioner kan till exempel vara speciella maträtter, sättet att uppfostra barn eller firandet av högtider. Det är inte alltid lätt eller ens möjligt att skilja traditioner från kulturen. Hedersnormer har både med traditioner och med kultur att göra. Att unga människor gifts bort kan ses som en tradition i vissa grupper. Hela systemet av hedersnormer och hederstänkande kan ingå som en del i en kultur. Hedersrelaterat våld och förtryck samt hedersrelaterade mord är Om familjen märker att de håller på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt. På så sätt överförs ansvaret till maken. Oskuld I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Flickors och kvinnors handlingar ses som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Det finns en stark fokusering på flickors oskuld och mannens äganderätt. I familjer med strikta hedersnormer får inte flickor i tonåren umgås med män eller pojkar, än mindre ha sex. Flickans kropp får inte på något sätt uppfattas som tillgänglig för någon annan än den blivande maken. Faderns och makens anseende är beroende av flickans och kvinnans sexuella beteende. Ansvaret för flickans beteende ligger främst hos fadern och sedan maken, men delegeras till andra familjemedlemmar eller släktingar, till exempel bröder, morbröder eller manliga kusiner. Kontrollen över att hedersnormer efterföljs upprätthålls av både män och kvinnor i familjen. Hedersnormer kontrollerar både unga kvinnors och mäns handlingsutrymme, men på olika sätt. Om familjen märker att de håller på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt. På så sätt överförs ansvaret till maken. I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är inte direkt kopplat till en viss etnicitet, då det inom varje etnisk grupp kan finnas individer som helt stöder våldet och förtrycket, och individer som tar avstånd från det. 18 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 19

11 en tradition som funnits länge, långt innan islam och kristendomen. Våldet praktiseras av grupper inom bland andra kristna, muslimska och judiska samhällen. Även bland helt sekulariserade grupper, det vill säga i grupper där religionen inte är reglerande, förekommer det hedersrelaterat våld och förtryck. Men religionen används ofta som en förklaring eller legitimering till varför ett brott begås i hederns namn. En del religiösa ledare tar inte aktivt avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan finnas olika anledningar till det. Till exempel kan de anse att det är mannens uppgift och ansvar att kontrollera sin familj, på det sättet skyddar mannen sin familj från de omoraliska fenomen som finns i samhället. GENERELLA SKILLNADER MELLAN BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET BROTT I NÄRA RELATIONER HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET INDIVIDBASERAT Vanligtvis en gärningsperson. Vanligtvis flera gäringspersoner. KOLLEKTIV- BASERAT BROTTET FÖRDÖMT Brottets fördömt även bland de närstående. Liten eller ingen lojalitet med gärningspersonen. Stor lojalitet med gärningspersonerna. Lojalitet finns även utanför familjen, släkten och klanen. BROTTET SANKTIONERAT Likheter och skillnader mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet Det är viktigt att se den gemensamma grunden för mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet båda grundar sig på ett patriarkalt förtryck. Men det är även viktigt att kunna skilja mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet för att kunna agera rätt i akuta situationer samt utreda brotten på ett framgångsrikt sätt. De skillnader som finns är viktiga att uppmärksamma för att kunna avslöja gärnings- och medgärningspersonerna samt hjälpa brottsoffren på bästa möjliga sätt. Den allra viktigaste skillnaden mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet är att ett hedersrelaterat brott alltid är kollektivt sanktionerat. En kvinna, med rötter i hederskulturen, som hotas till döds av sin man riskerar att en hel släkt kan vara beredd att hjälpa och stödja en man som ska upprätta sin och sin familjs heder. Följande skiss består av utmärkande drag som kan underlätta att se skillnader mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet. Den kan göras mer detaljerad och mer problematiserande men här framgår de mest typiska skillnaderna. Den allra viktigaste skillnaden mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet är att ett hedersrelaterat brott alltid är kollektivt sanktionerat. OPLANERAT Ovanligt med planering. Mycket vanligt att brottet PLANERAT planeras. Även pojkar drabbas Det finns fortfarande kvar en föreställning om att endast flickor och kvinnor utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och män drabbas. De är ofta friare än flickorna och kvinnorna, men de drabbas bland annat av arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap samt att de ska bevaka och kontrollera sina systrar. Om inte sönerna uppfyller sina uppgifter kan de drabbas av våld och förtyck. Det finns kända fall där pojkar och unga män blivit dödade på grund av val av fel partner eller sexuellt beteende som anses avvikande. I Sverige mördades en ung man i slutet av 2005 där motivet med största sannolikhet var hedersrelaterat. Bestraffningar kan drabba både flickor och pojkar på grund av andra oacceptabla sociala beteenden som skadar familjeryktet, till exempel kriminalitet eller missbruk. Hedersrelaterade mord kan även drabba pojkar som inte accepterar att medverka i hedersförtryck eller pojkar som får olika problem, till exempel kriminalitet, drogmissbruk eller psykiska problem. 20 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 21

12 Homo-, bi- och transsexuella personer Homo-, bi- och transsexuella personer är särskilt utsatta. Homo-, bioch transsexualitet är tabubelagt inom många samhällen och anses vara en olaglig handling. Därmed ökar risken för att utsättas för förföljelse, utfrysning, våld och mord. En homo-, bi- och transsexuell son eller dotter kan bli en belastning för familjen då det kan påverka familjens rykte och hedern negativt. Barnets sexualitet äventyrar inte bara deras egen, utan också syskonens möjlighet till giftermål. Homo-, bi- och transsexualitet är tabubelagt inom många samhällen och anses vara en olaglig handling. Därmed ökar risken för att utsättas för förföljelse, utfrysning, våld och mord ATT TÄNKA PÅ 22 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 23

13 Att upptäcka det hedersrelaterade våldet och förtrycket Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut. Det kan finnas tidiga tecken och varningssignaler som omgivningen bör vara uppmärksam på. Bestraffningarna kan vara psykiska, fysiska eller sociala. För vissa individer kan den sociala bestraffningen och sociala utfrysningen vara minst lika kännbar som den fysiska. Den kollektiva samhälls- och familjestrukturen innebär att en individ som är uppvuxen i de strukturerna lider svårt om hon eller han straffas med till exempel utfrysning. 7 Brottsförebyggande rådet (2008). Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. Rapport 2008:25. Hur ska brottet utredas på bästa sätt? Brottsförebyggande rådet fick 2007 i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att granska polisens arbete med anmälningar om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. 7 I uppdraget ingick även att belysa hur kvinnor som anmäler våld uppfattar kontakten med polisen och hur de upplever att polisen arbetar med deras ärenden. Fyra polismyndigheter studerades. Brottsförebyggande rådet kom fram till fyra framgångsfaktorer och de torde vara desamma som för andra typer av brott i nära relationer. För att öka sannolikheten för personuppklaring för brott med hedersrelaterat motiv krävs att: det finns något vittne som ger stöd till att det anmälda brottet har begåtts målsäganden deltar i utredningen det finns en dokumenterad skada den misstänkte medger gärningen helt eller till viss del. Det är viktigt att polisen är uppmärksam på att det inom brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet förekommer vissa särskilda aspekter som man måste ta hänsyn till. Ett hedersrelaterat brott är alltid kollektivt sanktionerat. Det kan därför vara svårt att få tag i vittnen som kan stödja brottsoffrets berättelse. Ett vittne behöver inte vara ett ögonvittne, det kan vara en person på skolan eller på arbetsplatsen som brottsoffret har berättat för och som kan ha sett eventuella skador. Det kan i många fall vara svårt att få brottsoffret att delta på grund av rädsla för repressalier från sin familj och släkt eller att de vill skydda sin familj. Det är alltid viktigt att dokumentera eventuella skador. Då brottet är kollektivt sanktionerat kan det innebära att flera personer tar på sig rollen som misstänkt för att skydda varandra. Riskfaktorer När det gäller brott med hedersrelaterat motiv är det angeläget att inte enbart se till själva brottet, utan även till bakomliggande faktorer. Det är viktigt att veta vilka faktorer som kan öka riskerna för barn och ungdomar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Sådana händelser kan vara: Det förekommer eller har förekommit brott mot barn och unga i familjen eller släkten. Det förekommer eller har förekommit våld mellan föräldrar. Det är en traditionell patriarkal familjestruktur. Det finns bortgifta syskon i familjen eller i släkten. Personer i barnets eller den unges släkt och omgivning har tidigare är dömts för våldsbrott mot personer inom familjen eller släkten. Det går rykten om barnet eller den unge. Ett hedersrelaterat brott är alltid kollektivt sanktionerat. Det kan därför vara svårt att få tag i vittnen som kan stödja brottsoffrets berättelse. När det gäller brott med hedersrelaterat motiv är det angeläget att inte enbart se till själva brottet, utan även till bakomliggande faktorer. 24 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 25

14 Familjen har upptäckt barnets eller den unges dubbelliv. Den unge vill gifta sig med någon familjen ogillar. Familjen planerar att gifta bort barnet eller den unge. Den unge har varit, eller är, på rymmen under en kortare eller längre period. Någon i släkten har farit illa när denne valt att gå sin egen väg. Varningssignaler Begränsat handlingsutrymme Flickor kan få ett begränsat handlingsutrymme när de kommer upp i tonåren. Det kan handla om att de inte tillåts bestämma över sin fritid och över vilka de umgås med. Exempelvis kan flickorna bli förbjudna att delta i idrottsaktiviteter, gå till fritidsgården eller på skolfester för att de inte ska komma i kontakt med pojkar. De kan omgärdas av regler som begränsar deras rörelsefrihet, till exempel att inte befinna sig på kaféer eller andra allmänna platser på grund av rykten som kan spridas och skada familjens heder. I vissa familjer kan dottern förbjudas att studera vidare och skaffa sig ett yrke. Det begränsade handlingsutrymmet accentueras under förpuberteten vilket innebär att hon i yngre ålder kan ha fått delta i olika fritidsaktiviteter. När flickorna kommer i könsmogen ålder etableras kontrollen bland annat genom att flickor avskiljs från pojkar. Pojkar är friare än flickor, men kan utsättas för starka påtryckningar när det gäller val av partner eller studieinriktning samt få sitt handlingsutrymme begränsat. Social kontroll För att hederstänkandet ska fungera krävs det en stark social kontroll som utövas av alla inom samma etniska grupp. Oftast är kontrollen starkast inom familjen och släkten. Bröder och kusiner kan få i uppgift att kontrollera och vakta flickor och kvinnor inom släkten, till exempel övervaka hur de beter sig i skolan. Därför har en del skolor som är medvetna och har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck bestämt att kusiner eller syskon inte ska gå i samma För att hederstänkandet ska fungera krävs det en stark social kontroll som utövas av alla inom samma etniska grupp. Oftast är kontrollen starkast inom familjen och släkten. klass för att flickans handlingsutrymme inte ska begränsas eller kontrolleras av brodern/kusinen. Andra former av kontroll kan bestå av olika inskränkningar i den personliga integriteten, till exempel att mobiltelefonen kontrolleras av någon i familjen. Alla som på något sätt känner till familjen kan ha synpunkter på barnets beteende och uppträdande. Den sociala kontrollen och ryktesspridningen har ingen lokal begränsning. Släkt och vänner kan höra av sig från andra länder eller städer och kräva att en familj har bättre kontroll på sin dotter eller son. Bröder som får i uppdrag att ha uppsikt och kontroll över sina systrar får ett stort ansvar. De kan hamna i en situation där de blir garanten för att systern inte hamnar i en situation som kan ge upphov till dåligt rykte. En del bröder klagar inte över denna roll men många tycker att det obehagligt. Vill de själva dessutom medverka till att systern ska få större frihet utan föräldrarnas vetskap tvingas de spela ett dubbelspel gentemot föräldrarna. Tvång Flickor kan tvingas avstå från vissa lektioner i skolan, till exempel idrott eller sexualundervisning. Hon kan också tvingas att bära slöja eller speciella kläder. En flicka kan uppleva påtryckningar och övertalningar av olika slag. Ofta kan tvånget innebära att det inte finns möjlighet att välja. Att de vuxna utövar tvång innebär inte automatiskt att våld är inkopplat. Isolering och förskjutning Isolering och förskjutning kan användas som straff om flickorna inte beter sig enligt hedersnormerna. I värsta fall kan de uteslutas ur familjen. För flickor som lever i kollektiva familjestrukturer är dessa typer av straff mycket hårda. Vem kan jag lita på? För att skapa en nyanserad bild av händelser som misstänks ha en hedersrelaterat motiv, är det viktigt att värdera information som Den sociala kontrollen och ryktesspridningen har ingen lokal begränsning. Släkt och vänner kan höra av sig från andra länder eller städer och kräva att en familj har bättre kontroll på sin dotter eller son. 26 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 27

15 kommer från olika personer. Tolkar från samma etniska grupp som brottsoffret, kan innebära problem. Det kan finnas en risk att en tolk inte översätter allt som sägs. Tolken kanske vill skydda den misstänkte och dennes familj eller känner obehag inför att otrevliga detaljer kommer fram inom den egna etniska gruppen. Informatörer och experter från samma etniska grupp bör användas med försiktighet. Ibland kan gruppens egna talesmän vara väl ansedda och ha hög status, men det är ändå inte säkert att de är de bästa informationskällorna utifrån brottsoffrets perspektiv. Inom en del grupper i samhället gäller regeln att inte lämna ut information till myndigheter eller andra offentliga personer. Normen är att alla problem ska lösas inom gruppen, inga utomstående ska blandas in. Detta kan till exempel innebära svårigheter att få människor att vittna. Även brottsoffret kan undanhålla information och ljuga för att inte skada sin familj och släkt. Brottsoffret vågar kanske inte berätta hela sanningen på grund av rädsla för repressalier. Sannolikheten att flickor och pojkar eller kvinnor och män från grupper med starka hedersnormer tar kontakt med polisen är liten. När brottsoffret väl har tagit den kontakten är det mycket viktigt med ett bra bemötande och att i ett tidigt stadium försöka att skapa ett förtroende ATT TÄNKA PÅ 28 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 29

16 Olika kategorier av hedersrelaterade brott Ett barn eller en ungdom som inte har levt upp till hedersnormerna kan utsättas för bestraffningar av olika slag. Barn och ungdomar som väljer att lämna sina familjer och söka skydd kan bli förföljda av sina släktingar och få leva under ständig rädsla för att bli hittade och utsatta för släktens repressalier. Dessutom kan de känna sig väldigt ensamma, då familjen och släkten har varit det viktigaste nätverket i deras liv. I en utredning av ett ärende med hedersrelaterat motiv kan det finnas flera gärnings- och medgärningspersoner, ibland en hel familj. En eller flera släktingar kan vara inblandade i anstiftan och förberedelse av ett planerat hedersrelaterat brott. Förutom pappan eller maken kan förövaren vara en bror, en manlig kusin eller andra manliga släktingar. Även kvinnliga förövare förekommer, exempelvis mamman eller andra kvinnliga släktingar. Det är inte ovanligt att en ung manlig släkting tar på sig skulden för gärningen som han enbart delvis eller inte alls bär ansvaret för eftersom han är den som troligtvis kommer att få det lägsta straffet om han döms. Släkten sluter upp kring gärningspersonen/gärningspersonerna. Brottsoffret får oftast inte stöd av någon familjemedlem eller så finns det inte någon som är villig att berätta om vad som har hänt. Barn och ungdomar som väljer att lämna sina familjer och söka skydd kan bli förföljda av sina släktingar och få leva under ständig rädsla för att bli hittade och utsatta för släktens repressalier. Tvångsäktenskap Tvångsäktenskap är en åtgärd som familjen kan ta till om de känner att de har förlorat kontrollen över flickan. Det kan också vara en del av en överenskommelse med en annan familj och därmed av socioekonomisk betydelse för familjen. Familjen bestämmer vem flickan ska gifta sig med och använder olika slags tvång för att få sin vilja igenom. Fysiskt och psykiskt våld samt hot är exempel på olika metoder som används. Ett tvångsäktenskap kan komma till stånd genom att familjen, utan att informera flickan om planerna, tar henne till hemlandet där giftermålet sedan äger rum. Flickan åker alltså iväg utan vetskap om vad som väntar henne. Ofta äger sådana arrangemang rum under sommarlovet. Ibland är flickan medveten om planerna och kan då reagera genom att skolka från skolan, isolera sig och skada sig själv. Om flickan redan tvingats förlova sig och det planeras en resa till hemlandet, finns det stor risk att hon blir bortgift. Enligt Metropolitan Police Service i London är offret för tvångsäktenskap oftast år. Den unga kvinnan eller mannen kan ibland trolovas eller giftas bort på traditionellt vis. Inte förrän hon eller han har fyllt 18 år gifter de sig enligt svensk lagstiftning. Det kan därför vara svårt att upptäcka eller komma åt tvångsgiftet. Största risken för hot och våld kommer från den egna familjen och släkten. När brottsoffret väl gift sig är risken större att hotet kommer från maken och dennes familj. Kvinnlig könsstympning Inom vissa kulturer anses en kvinna vara oren och ibland inte en riktig kvinna om hon inte har könsstympats. Könsstympningen genomförs som regel på flickor från att de är spädbarn tills att de kommit i puberteten. Genom stympningen kontrolleras kvinnans sexualitet. Det är ett sätt att bevara kvinnans oskuld tills hon blir gift. Könsstympningen innebär att sexuellt umgänge är smärtsamt och genom könsstympningen antas att kvinnan avstår från det. I Sverige är all kvinnlig könsstympning olaglig. 8 Sedvänjan anses ge flickan ärbarhet, social status och kyskhet Tvångsäktenskap är en åtgärd som familjen kan ta till om de känner att de har förlorat kontrollen över flickan. Inom vissa kulturer anses en kvinna vara oren och ibland inte en riktig kvinna om hon inte har könsstympats. 8 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. 30 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 31

17 som ska göra henne attraktiv för giftermål. Könsstympning orsakar stark smärta och kan resultera i långvariga blödningar, infektioner, urinläckage, sterilitet och även dödsfall. Kvinnlig könsstympning förekommer inte bara i Afrika och Mellanöstern. Detta är ett globalt problem eftersom invandrare från länder där könsstympning förekommer tar sedvänjan med sig när de flyttar. 9 Blodshämnd Om en konflikt mellan två familjer, släkter eller klaner uppstår och en eller flera medlemmar i den ena gruppen dör, kan det enda sättet att återvinna gruppens heder vara blodshämnd. Det innebär att ett liv tas för ett liv. Ofta kan vem som helst i den andra gruppen vara brottsoffer, det behöver inte vara den skyldige. Hedersrelaterade brott mot kvinnor som exempelvis haft utomäktenskapliga relationer beror ofta på att familjen är rädd för en fejd som kan leda till blodshämnd. Situationen skulle kunna skada den inblandade mannen. Det är en av orsakerna till att kvinnan offras och blir dödad. Genom flickans eller kvinnans död anses familjen återfå den förlorade hedern och någon risk för blodshämnd föreligger då inte längre. 9 Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten (2005). Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare. som förgripit sig på henne. Hedersrelaterade mord är inte ett brott som utförs i vredesmod utan är ett planerat brott. Ofta har personer antingen utövat påtryckningar på gärningspersonen eller varit delaktiga i själva planerandet av mordet. Hedersrelaterade mord har ofta, men inte alltid, föregåtts av personliga hot om våld och bestraffningar. Vid ett hedersrelaterat mord är det inte endast en person som är delaktig, utan en hel grupp. När mordet är genomfört visar brottsoffrets familj sällan ånger eller sorg, då de anser att de gjort vad som krävts för att återvinna den förlorade hedern. Det händer att dödsfall som verkar vara självmord eller olyckor egentligen handlar om ett hedersrelaterat mord, men där omgivningen velat dölja sanningen. Det kan dock vara komplicerat och svårt att bevisa att så är fallet. I samband med exempelvis trafikolyckor i ett annat land eller fallolyckor kan det vara värdefullt att undersöka omständigheterna kring olyckan. Hur var brottsoffrets livssituation före olyckan? Vilken/vilka var med vid olyckstillfället? Vilken/vilka skadades? Hedersrelaterade mord är inte ett brott som utförs i vredesmod utan det är ett planerat brott. Hedersrelaterade mord Med hedersrelaterade mord avses ett mord där oftast en flicka eller en kvinna dödas av en familje-, släkt- eller klanmedlem, eller på uppdrag av dessa. Orsaken är flickans/kvinnans beteende som familjen eller släkten inte accepterat. För en man som ska återupprätta sin familjs heder står de normer och regler som gäller inom hans grupp över ett lands lagar. Många länder saknar lagar som skyddar flickor/kvinnor och deras rättigheter. I vissa länder finns det lagar som delvis accepterar hedersrelaterade mord. Det kan märkas genom att de som begått brotten får mycket milda straff eller inga straff alls. I vissa länder undgår våldtäktsmannen straff om han gifter sig med brottsoffret. Flickan/ kvinnan blir därmed tvingad till att resten av livet leva med en man 32 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 33

18 63.1 ATT TÄNKA PÅ Polisens arbete I juli 2005 fick Rikspolisstyrelsen sitt första regeringsuppdrag avseende hedersrelaterad brottslighet. En av Rikspolisstyrelsen insatser var att utbilda en kontaktperson per polismyndighet, vars uppdrag bland annat var att utbilda relevant personal i polismyndigheten inom området hedersrelaterad brottslighet. I juli 2007 fick Rikspolisstyrelsen ytterligare ett regeringsuppdrag: Regeringen uppdrar åt Rikspolisstyrelsen att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. Insatserna skall omfatta utbildning, informationsspridning till allmänheten och andra åtgärder som bedöms stärka det ordinarie arbetet långsiktigt. Avsikten med insatserna är att förbättra polisens förmåga att arbeta utifrån ett brottsofferperspektiv. Syftet med uppdraget är att ytterligare öka polisens kompetens och kapacitet i dessa frågor samt att stärka allmänhetens förtroende för polisen så fler brott anmäls. Uppdraget skall genomföras i samråd med Åklagarmyndigheten och andra berörda myndigheter. Uppdraget skall genomföras under tiden 1 september 2007 till och med den 31 december Regeringen uppdrar åt Rikspolisstyrelsen att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. 34 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 35

19 Nationellt utvecklingsarbete Rikspolisstyrelsens arbetet med att utveckla polisens arbetsmetoder mot hedersrelaterad brottslighet har utgått från ledorden utbildning, samverkan och informationsspridning. Att förbättra samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer har varit ett viktigt mål under arbetets gång. Rikspolisstyrelsen har anordnat ett antal möten med ideella organisationer där polisens arbete har diskuterats samt hur samverkan och samarbetet kan förbättras. Rikspolisstyrelsen har även samverkat med myndigheter som exempelvis Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen i Östergötland samt Åklagarmyndigheten i olika aktiviteter. Särskilt kan nämnas att Rikspolisstyrelsen deltagit i framtagandet av en interaktiv tecknad serie om ett hedersrelaterat ärende som finns tillgänglig på Detta arbete har gjorts tillsammans med Brottsförebyggande rådet, Polismuseet samt två ideella organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Rikspolisstyrelsen har arbetat fram en handbok för brott i nära relationer. Handboken berör brott mot kvinnor/närstående, brott mot barn, brott i samkönade parrelationer samt hedersrelaterad brottslighet. Som ett komplement till handboken har Rikspolisstyrelsen tagit fram ett åtgärdskort för personal i yttre tjänst. Det finns även två utbildningsmaterial om hedersrelaterad brottslighet som riktar sig till samtliga anställda inom polisen. Där får man bland annat ta del av grundläggande information som exempelvis tecken på hedersrelaterad brottslighet samt vikten av ett bra bemötande. Man kan även titta på en intervju med en målsägande som berättar om sina erfarenheter samt Polismyndigheten i Skåne som berättar om ett hedersrelaterat ärende. Rikspolisstyrelsens arbete med att uteckla polisens arbetsmetoder mot hedersrelaterad brottslighet har utgått från ledorden utbildning, samverkan och informationsspridning. sju samverkanspartnerna har besökt skolor i Norrköping och informerat om barnkonventionen och hedersrelaterat våld och förtryck. I Polismyndigheten i Stockholms län och Polismyndigheten i Skåne pågår ett arbete med att utveckla hot- och riskbedömningar för hedersrelaterad brottslighet. Lokalt utvecklingsarbete Det pågår även utvecklingsarbete lokalt i de olika polismyndigheterna. Polismyndigheten i Östergötland (närpolisen i Norrköping) har tillsammans med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Östergötland, Socialtjänsten, skolan, kvinno- och tjejjouren samt Ungdomshälsan i Norrköping har bildat ett projekt som heter Dina rättigheter. De 36 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD 37

20 Referenser Ahmadi, Nader (red). (1998). Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber. Brottsförebyggande rådet (2008). Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. Rapport 2008:25. De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2004). Intersektionalitet. Stockholm: Liber. Jemteborn, Annika (2005). Att stå på egna ben. Rapport i socialt arbete nr Kvinnoforum (2006). Hedervärt att arbeta med ungdomar om heder. Länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun. När man krockar, Ett handläggningsstöd för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och generationskonflikter kring traditioner, seder och bruk. Länsstyrelsen i Östergötland (2004). Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta flickor och kvinnor. Metropolitan Police Service (2005). Honour Killings and Honour Based Violence. Homicide Prevention Unit Factsheet. Regeringen (2009). En jämställd arbetsmarknad regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. Skr 2008/09:198. Regeringen (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skr. 2007/08:39. Rikspolisstyrelsen (2009). Utbildningsmaterial (med interaktiva inslag) om Brott i nära relationer. Rikspolisstyrelsen (2009). Utbildningsmaterial hedersrelaterad brottslighet. Rikspolisstyrelsen (2009). Handbok Brott i nära relationer. Rikspolisstyrelsen (2005). En handledning för att förbättra stödet till offer för homofobiska brott. Sjögren, Annick (1992). Här går gränsen Om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Stockholm: Arena. Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten (2005). Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare. Stockholms stad (2009). Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad. Oskuld och heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad omfattning och karaktär. Rapport 2009, del 2. United Nation Chronicle (2000). Third Committee, Keeping An Eye on Crime. Number , volume XXXVII. Westerberg, Charlotte (2003). Heder och samvete, det svenska rättssystemets hantering av hedersmord. Lunds universitet. Åklagarmyndigheten (2006). Handbok Hedersrelaterat våld.

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck RINKEBYSKOLAN Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Läsåret 2011/2012 2011-09-12 Innehållsförteckning Se och förstå Definition sid. 3 Skollagen sid. 4 Skolans värdegrund/mål

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Hedersrelaterat förtryck och våld

Hedersrelaterat förtryck och våld Hedersrelaterat förtryck och våld Asma Jahangir - FN Hedersrelaterat våld ett systematiskt hot mot flickors och kvinnors liv (FN, 2002; Jahangir, 2004). Gränserna för vad som är tillåtet är oerhört snäva

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Strategi mot våld i nära relationer

Strategi mot våld i nära relationer 1 2017-2022 Strategi mot våld i nära relationer Strategi mot våld i nära relation 2017 2022 Lund ska vara en kommun där människor känner trygghet, där mänskliga rättigheter gäller för alla oavsett kön,

Läs mer

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Anette Franzén: Lärare i svenska som andraspråk, Morabergs Studiecentrum i Södertälje samt föreläsare och metodutvecklare,

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga. Varför? Arbetade

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-22 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet och kommunikation BUN/2016:338 Rona MacDonald 016-710 50 86 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion om

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

hedervärt att arbeta med ungdomar om heder

hedervärt att arbeta med ungdomar om heder stockholm 2006 hedervärt att arbeta med ungdomar om heder kvinnoforum Förord Kvinnoforum har i över tio år arbetat med att lyfta frågan om hedersförtryck och hedersvåld. De senaste åren har Kvinnoforum

Läs mer

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET OM HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING WWW.TRIS.SE INFO@TRIS.SE TRIS TRIS Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden 7 anställda 6 pågående projekt Säte

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Yttrande över remiss om motion (2015:4) om hedersvåld KS 269/2015

Yttrande över remiss om motion (2015:4) om hedersvåld KS 269/2015 Skärholmens stadsdelsförvaltning Relationsvåldsteamet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-04-24 Handläggare Anna Tsekas Telefon: 08-508 24 103 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Yttrande över remiss om motion

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

www.tris.se info@tris.se

www.tris.se info@tris.se https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!

Läs mer

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se Grundläggande fortbildning Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad Hedersnormer

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap

VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap Visste du det? ISBN: 978-91-639-2279-4 Illustratör: Olivia Flagerup Upplaga 1000 ex. Oktober 2016 D en här broschyren innehåller information om vad som

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

VÅGA STÅ KVAR Söderhamns utvecklingsarbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

VÅGA STÅ KVAR Söderhamns utvecklingsarbete mot hedersrelaterat våld och förtryck VÅGA STÅ KVAR Söderhamns utvecklingsarbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen Östergötland, Länsstyrelsen Gävleborg, Söderhamns Kommun, FOU-Välfärd och Region Gävleborg. Projektet, Ingen

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Examensarbete med praktik 30 poäng i straffrätt

Examensarbete med praktik 30 poäng i straffrätt HEDERSMOTIVETS BETYDELSE VID DEN STRAFFRÄTTSLIGA BEDÖMNINGEN - Förslag till ny lagstiftning Av Amana Saraj Landin Examensarbete med praktik 30 poäng i straffrätt Stockholm höstterminen 2009 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

VÅGA STÅ KVAR Söderhamns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

VÅGA STÅ KVAR Söderhamns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck VÅGA STÅ KVAR Söderhamns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen Östergötland, Länsstyrelsen Gävleborg, Söderhamns Kommun, FOU-Välfärd och Region Gävleborg. Projektet, Ingen annan kan

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Umeås kommunala grund- och gymnasieskolor Dokumentansvarig: Elevhälsochef, planen revideras vart tredje år. Godkänd av: Skoldirektörens ledningsgrupp

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap är en rättighetsfråga. Utvecklingsmedel, samarbete med

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Dödsfallsutredningar 2012 2013 Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer