Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Oxie

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:31 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Oxie Stadsdelsrapport S kolrapporter

2 Innehåll Stadsdelrapport Skolrapporter Blankebäcksskolan Kungshögs rektorsområde Oxievångsskolan Tingdammens rektorsområde

3 Stadsdel Oxie Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Oxie UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

4 Stadsdel Oxie SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i 2

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation.sdf-avdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna samt ett delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i Malmö kommun, stadsdel Oxie Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Agneta Ericsson, Gösta Karlsson, Helena Olivestam Torold, Helene Roslund samt experterna Anita Magni-Olsson och 3

6 Stadsdel Oxie SKOLVERKET Jan Olsson. Besöken i verksamheterna inleddes den 17 januari och avslutades den 17 februari Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. I enlighet med den ansvarsfördelning som enligt författningarna råder riktas denna rapport till huvudmannen, det vill säga Malmö kommun. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Oxie, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt centrala resursteamet. Samtliga skolor i stadsdelen besöktes och intervjuer genomfördes. Dessutom besöktes förskolorna Linbäret och Diamanten samt Resursskolan. Inledande beskrivning av stadsdel Oxie En bit utanför Malmö stadskärna inramat av jordbruks- och naturmark ligger stadsdelen Oxie. Det är ett småhusområde som byggts upp kring en gammal kyrkby under och 1980-talen. Flerfamiljshus finns endast i begränsad omfattning och de som finns är belägna i stadsdelens centrum. Oxie är Malmö kommuns minsta stadsdel sett till antalet invånare, men en av de största sett till ytan. Stadsdelen Oxie har cirka invånare. 19 procent av befolkningen har utländsk bakgrund vilket är något lägre än i Malmö som helhet. Av invånarna i Oxie är 16 procent mellan 6 och 15 år vilket innebär att stadsdelen är något mer barnrik än Malmö som helhet. Det bor många småföretagare och hantverkare inom stadsdelen. 77 procent av befolkningen är förvärvsarbetande, vilket kan jämföras med 63 procent i Malmö. Medelinkomsten är kronor och ligger också över Malmös medelnivå. Fyra procent är arbetslösa och i befolkningen uppbär fem procent försörjningsstöd. 19 procent av de vuxna i åldrarna år har någon form av eftergymnasial utbildning vilket kan jämföras med 32 procent i Malmö. Välfärdsindex (se beskrivning ovan) för stadsdel Oxie är 5,8 och ligger således strax över Malmö snittvärde. Stadsdel Oxie leds av stadsdelsfullmäktige. Högste ansvarig tjänsteman för stadsdelens verksamhet är stadsdelschefen som också är skolchef. Det operativa ansvaret för förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg 4

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie har chefen för förskola och skola. Den långsiktiga planeringen av den pedagogiska verksamheten har under de senaste åren fått ställas om från expansion till avveckling som en konsekvens av att antalet elever blivit mindre än vad det varit tidigare. Nu planeras det för nybyggnation och det gör att stadsdelen förbereder sig för att antalet barn åter kommer att öka. Verksamheten är uppdelad på fyra rektorsområden med sammanlagt barn och elever. Dessa områden är Blankebäck, Kungshög, Tingdamm och Oxievång. De tre förstnämnda bedriver verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola årskurserna 1 6 och skolbarnsomsorg, medan den sistnämnda bedriver verksamhet i grundskolans årskurser 7 9. Rektorn för Blankebäcks rektorsområde är samordningsansvarig för särskolan. Grundsärskolan årskurserna 1-6- och träningsskolan ligger på Blankebäcksskolan, medan särskoleeleverna i årskurserna 7 10 har sin undervisning på Oxievångsskolan. Det finns åtta kommunala förskolor i stadsdelen som enligt budget 2005 har 458 platser. Vid inspektionstillfället var 469 barn inskrivna på 25 avdelningar. Kommunen har befolkningsansvar för ytterligare 39 barn som är inskrivna i till exempel andra stadsdelars förskolor. Då antalet barn i förskoleåldern ökat under 2005 öppnades det under våren två nya förskoleavdelningar. Förskolorna är organisatoriskt fördelade på tre rektorsområden. I Blankebäcksområdet finns Oxievångs förskola och Diamantens förskola. I Kungshögsområdet finns Byängens förskola, Oxiegårdens förskola och Sockerbruksgårdens förskola. I Tingdammsområdet finns Linbärets förskola, Käglinge förskola och Svängedammens förskola. Det finns också en enskild förskola i stadsdelen. Stadsdelen har ett centralt resursteam vars enhetschef även ansvarar för en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurserna 1 6, kallad Resursskolan. Resursskolan behandlas enbart i denna stadsdelsrapport. Inom Kungshögs rektorsområde finns en så kallad förberedelseklass för till Sverige nyanlända elever och på Oxievångsskolan finns två särskilda undervisningsgrupper. Dessa verksamheter beskrivs närmare i respektive skolrapport. I denna stadsdelsrapport sammanfattas verksamheten från de fyra rektorsområdenas grundskole- och särskoleverksamhet under rubriken Barn- och ungdomsutbildning. Varje skola har besökts under inspektionen och varje rektorsområde har en separat rapport. Förskoleverksamheten i stadsdelen behandlas enbart i denna stadsdelsrapport under rubriken Förskoleverksamhet. och skolbarnsomsorg. Beskrivningen gäller stadsdelens förskoleverksamhet ur ett övergripande perspektiv. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 482 Skolbarnsomsorg 398 Förskoleklass 124 Grundskola 1480 Särskola 26 5

8 Stadsdel Oxie SKOLVERKET Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Stadsdelens verksamhet är i huvudsak av god kvalitet. Skolorna erbjuder en pedagogiskt varierad utbildning och förskolornas verksamhet stimulerar och utmanar barnen på ett mycket bra sätt. Verksamheterna skapar i stor utsträckning goda hälsofrämjande miljöer vilket bland annat leder till generellt positiva resultat när det gäller barnens och elevernas trygghet och trivsel. Förutsättningar för att kunna genomföra verksamheterna finns både i form av goda personella och materiella resurser. Tillgången till behöriga lärare är också hög i skolan. Rutiner för att identifiera och utreda stödbehov fungerar i stort sett bra och stadsdelen har en väl genomtänkt långsiktig planering för att kunna erbjuda förskoleplats åt alla. Ledningen av rektorsområdena fungerar väl och inom förskoleverksamheten skapas goda möjligheter till delaktighet och inflytande för barnen och föräldrarna. Stadsdelens och verksamheternas information till föräldrarna är av hög kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Kommunens styrning och egenkontroll av utbildningsverksamheten genom stadsdelsfullmäktige i stadsdel Oxie kan i vissa delar förbättras. I rapporten framgår t.ex. att beslut som fattats på delegation måste återrapporteras till nämnden. Därtill bör kommunen genom stadsdelen förbättra tillsynen över skolpliktens fullgörande. Den styrning som kommunen genom stadsdelsfullmäktige genomför inom det hälsofrämjande området är tydlig och bidrar till att skapa en god arbetsmiljö för eleverna. Däremot saknas motsvarande tydliga styrning liksom uppföljning och utvärdering av fritidshemmens verksamhet och av elevernas kunskapsutveckling, särskilt i de lägre årskurserna. Inspektörerna vill betona vikten av att kommunen genom stadsdelsfullmäktige tar ett ökat ansvar för elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, så att måluppfyllelsen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik kan öka. Kommunen genom stadsdelsfullmäktige bör vidare uppmärksamma variationerna i resultaten mellan skolorna i de nationella ämnesproven i årskurs 5. Slutligen bör kommunen genom stadsdelsfullmäktige se till att analyser görs kring vilka variabler som kan ligga bakom de skillnader i betygsresultat som finns mellan flickor och pojkar. Skolorna å sin sida behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling och diskutera över skolgränserna hur elevernas kunskapsresultat kan förbättras. Vidare behöver diskussioner kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling intensifieras för att möjliggöra en likvärdig betygssättning. Diskussioner bör också föras kring en gemensam ram för undervisningens innehåll och omfattning i samtliga ämnen för elevernas hela skolgång. Skolornas kvalitetsredovisningar kan ut- 6

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie vecklas så att de i högre grad blir ett redskap i den systematiska utvärderingen av verksamheten. Kommunen genom stadsdelen bör säkerställa att elever ges möjlighet i form av stöd för att nå målen i samtliga ämnen. För att ytterligare stödja elevernas utveckling och lärande bör även förskolornas och skolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande vidgas. Lärarnas kompetens inom samtliga ämnen bör ses över på skolorna så att deras ämneskompetens i huvudsak används i sådan undervisning som de har utbildning för. Träningsskolan bör fortsätta utveckla det pedagogiska innehållet i verksamheten kopplat till kursplanerna och ge personalen stöd i detta arbete. I ett längre perspektiv bör kommunen genom stadsdelen se över lärarbehörigheten i träningsskolan. Vidare bör kommunen genom stadsdelen följa upp hur undervisning i svenska som andraspråk ges på skolorna så att alla elever som har behov av sådan undervisning får det. Det goda förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som grundläggs inom förskolan och i de tidigare årskurserna bör beaktas och i högre utsträckning tillvaratas även i elevernas fortsatta skolgång av 7 9 skolan. Inom förskolan bör uppdraget, att motverka traditionella könsmönster, i högre grad uppmärksammas. Inom skolorna bör elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer förstärkas. Konsekvenserna av vissa förskolors arbetssätt som leder till att barnen har många relationer att hantera under sin vardag bör utvärderas, särskilt med tanke på de yngre barnen. Det bör också övervägas om gruppernas storlek i fritidshemmen för de yngre barnen på vissa skolor kan bedömas som lämpliga. Innehållet i fritidshemsverksamheten för de äldre barnen behöver utvecklas så att den framstår som ett reellt alternativ för barn och föräldrar. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Inom förskolan får inte barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål. - Eleverna erbjuds inte alla alternativ inom språkvalet. - Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds inte förskoleverksamhet minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. - Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som är i behov av det. - Svenska som andraspråk ges inte i förhållande till elevens behov. (Blankebäckssskolan). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd (Blankebäcksskolan). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarna på samtliga skolor. - Beslut som fattats efter delegation återrapporteras inte till kommunen genom stadsdelsfullmäktige. 7

10 Stadsdel Oxie SKOLVERKET 1. Kunskaper, utveckling och lärande Kommunfullmäktige i Malmö har i skolplanen som ett prioriterat mål att språkutvecklingen skall stå i centrum i all verksamhet och att andelen elever som når godkänt i de behörighetsgivande ämnena skall öka. Inspektörerna har noterat att detta är den styrning av kunskapsresultat som nämns i skolplanen. Stadsdelsfullmäktige i Oxie har också egna lokala mål bland annat om att antimobbningsarbetet skall följas upp och att verksamheten skall vara hälsofrämjande. Denna styrning av arbetet med att skapa en god arbetsmiljö syns i resultaten inom de flesta verksamheter. En del verksamheter har nått mycket goda resultat, medan andra har behov av att utveckla insatserna för att ytterligare förbättra resultaten. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt de planer och utvärderingar inspektörerna tagit del av arbetar stadsdelens förskolor på ett medvetet sätt med att barnen skall utveckla ett förhållningssätt som överensstämmer med läroplanens värderingar. Miljön i de besökta förskolorna präglas av bra stämning med ett öppet och tillåtande klimat. I de aktiviteter som pågår under besöket kan inspektörerna iaktta att barnen i grupperna är hänsynstagande och visar empati. Barnen visar glädje och lust, samt har förmåga att såväl ta egna initiativ som att samarbeta. Verksamheten utgår från barnens erfarenheter, intressen och behov. Barnen visar också prov på att utveckla sina olika förmågor genom att det erbjuds många sätt att uttrycka sig samt många former av skapande och lek. Intervjuade föräldrar på de besökta förskolorna är mycket positiva och nöjda med verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Vid Malmö kommuns mätningar kring trygghet och trivsel på skolorna uppvisar Oxie stadsdel ett positivt resultat. Inom de tre F 6 rektorsområdena genomförs varje år mätningar av elevernas trivsel och trygghet som också visar på goda resultat. Av intervjuer framkommer att det emellanåt finns perioder på skolorna som blir bråkiga och att klimatet mellan elever ibland kan bli hårt. En del kränkningar och mobbning förekommer också. Genom förebyggande insatser har trivseln ökat markant inom Blankebäcks och Kungshögs rektorsområden under de senaste åren. Grundsärskolans elever trivs mycket bra i sin grupp och med undervisningen. Resursskolans arbete med normer och värden har gett resultat i form av färre konflikter och ökad social kompetens hos eleverna. Oxievångsskolan genomför inga egna mätningar av elevernas trivsel och trygghet, men intervjuad personal uppger att klimatet är gott. Å andra sidan upplever inspektörerna vid besöket att samtalston, attityder och ansvarstagande inte alltid är den bästa bland eleverna och i elevernas dialog med lärarna. Det centrala resursteamet har i intervju framhållit att det för en del elever blir en stor beteendeförändring när de kommer till Oxievångsskolan. Inspektörsteamet bedömer att detta inte har uppmärksammats i tillräcklig utsträckning av skolan och av stadsdelen. 8

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie Många elever i Oxie är studiemotiverade och har i förhållande till ålder god kännedom om målen för sin utbildning, även om det varierar mellan skolor och elever. Tabell 1. Resultat av nationella ämnesprov i årskurs 5, sammanställning av elever som helt har uppnått målen och som är på god väg att nå målen (kommunens statistik). Årskurs 5 Stadsdel Oxie Malmö Svenska 92 % 94 % 88 % 90 % Matematik 91 % 86 % 88 % 88 % Engelska 95 % 95 % 88 % 89 % Elevernas resultat i Oxie har försämrats i matematik, men är i övrigt bättre än vad resultaten är i Malmö kommunala skolor som helhet. Det finns en variation i resultaten mellan F 6 skolorna. Vid Blankebäcks rektorsområde är det, beroende på ämne, mellan 70 och 79 procent av eleverna som helt uppnått målen. Vid Kungshögs rektorsområde är det mellan 78 och 84 procent som helt uppnått målen. Vid Tingdamms rektorsområde är det mellan 78 och 86 procent som helt uppnått målen. Inspektörsteamet bedömer att andelen elever som helt når målen i de nationella ämnesproven är otillfredsställande låg samt att variationen mellan skolorna är relativt stor. Utöver nationella ämnesprov i årskurs 5 i svenska, matematik och engelska finns på skolorna ingen samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i grundskolans och i grundsärskolans årskurser 1 6. Elevernas framsteg i träningsskolan dokumenteras inte heller. Inspektörsteamet vill lyfta fram att ansvariga i stadsdelen därför endast kan ha en mycket begränsad kännedom om elevernas kunskaper i dessa åldersgrupper och skolformer. Se vidare avsnitt 4. Tabell 2. Resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska, andel elever som uppnår målen för årskurs 9 (kommunens statistik). Årskurs 9, våren 2004 Stadsdel Oxie Malmö Riket Svenska, läsförståelse 83 % 70 % 87,0 % Svenska, muntlig förmåga 93 % 80 % 96,9 % Svenska, skriftlig förmåga 100 % 85 % 92,3 % Matematik 75 % 68 % 87,4 % Engelska, muntlig förmåga 94 % 83 % 96,0 % Engelska, receptiv förmåga 88 % 79 % 91,3 % Engelska, skriftlig förmåga 100 % 86 % 94,9 % Resultat av nationella ämnesprov visar att eleverna i stadsdel Oxie har bättre resultat än den genomsnittlige eleven i Malmö, men klarar ämnesproven i många fall sämre än genomsnittseleven i riket. Jämfört med tidigare år har resultaten förbättrats i svenska och engelska, men försämrats i matematik. 9

12 Stadsdel Oxie SKOLVERKET Tabell 3. Resultatmått för elever i årskurs 9 Stadsdel Oxie Malmö Riket Meritvärde 202,4 205,3 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 65,0 71,7 65,8 63,9 74,8 75,9 82,0 84,9 79,1 78,6 89,9 89,6 Även här är elevernas resultat i form av betyg och behörighet till nationellt program bättre än i Malmö kommunala skolor som helhet, men sämre än det genomsnittliga i riket. Andelen behöriga till nationellt program har ökat, men det är fortfarande en stor andel elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen. Det är vidare stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat i årskurs 9. Exempelvis var skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde 44 poäng, till flickornas fördel. Inspektörsteamet bedömer att en diskussion bör föras inom stadsdelen kring hur elevernas kunskapsresultat kan förbättras och att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat då uppmärksammas. Sammanfattning Stadsdelens förskolor arbetar på ett mycket gott sätt såväl med att barnen ska utveckla demokratiska värderingar som att i övrigt stimulera barnens lärande och utveckling av sina förmågor. Skolorna har generellt sett goda resultat när det gäller elevernas trygghet och trivsel. Det goda förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som grundläggs på F 6 skolorna bör dock i större utsträckning tas tillvara på 7 9 skolan. Resultat av nationella ämnesprov och slutbetyg visar att eleverna i årskurs 9 i Oxie har bättre resultat än den genomsnittlige eleven i Malmö, men sämre resultat än genomsnittseleven i riket. Andelen elever som helt nått målen i de nationella ämnesproven för årskurs 5 är otillfredsställande låg och variationen mellan skolorna relativt stor. Det saknas på skolorna och därmed i stadsdelen en samlad bild av elevernas måluppfyllelse i årskurs 5 avseende de ämnen som inte mäts med nationella prov (se vidare avsnitt 3 och 4). Mot denna bakgrund finns anledning att inom stadsdelen diskutera hur måluppfyllelsen generellt kan förbättras. Detta gäller såväl hur de yngre elevernas resultat i svenska, engelska och matematik kan förbättras, som hur andelen elever med slutbetyg i alla ämnen kan öka. Skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor bör också uppmärksammas. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Den gemensamma värdegrunden framhålls som utgångspunkten för utvecklingsarbetet i stadsdelen. Sedan några år tillbaka arbetar stadsdelen på att bli en hälsofrämjande stadsdel och stadsdelen har en egen hälsopromotor som bland annat genomför insatser för barn och ungdomar. Andra lokala mål för 2005 är att utveckla elevdemokratin och föräldrainflytandet samt aktivt arbeta med att integrera elever med olika etnisk bakgrund vid övergången till Oxievångsskolan. 10

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kvalitetsredovisningarna lyfter stadsdelens förskolor fram arbetet med att utveckla barnens möjligheter till delaktighet i verksamheten på olika sätt. Detta sker bland annat genom att de äldre barnen väljer tema och att de yngre barnens önskemål vägs in av personalen i den planerade verksamheten. I de arbetsplaner inspektörerna tagit del av finns beskrivningar av målsättningar och metoder för arbetet med värdegrunden, att motverka kränkningar och ett hälsofrämjande arbete. På de besökta förskolorna pågår ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågorna bland annat i form av samtal kring hur man skall vara mot varandra. Personalen berättar om ett ständigt pågående arbete med att förhindra kränkningar och de hälsofrämjande inslagen i verksamheten är bland annat daglig, planerad rörelse, utevistelse och översyn av matsedeln. Intervjuade föräldrar anser att personalen arbetar aktivt för en god arbetsmiljö för barnen och upplever att förskolorna erbjuder trygga miljöer. Intervjuade föräldrar på de besökta förskolorna är mycket nöjda med sina möjligheter att påverka verksamheten. Ett forum där föräldrarna kan påverka är utvecklingssamtalen, som erbjuds varje termin. Föräldrarna menar att utvecklingssamtalen håller hög kvalitet. Vidare anser de att de får bra information om verksamheten och om barnens utveckling på olika områden. Både Diamantens och Linbärets förskola har valt att organisera barnen på ett sätt som innebär att barnen har många relationer att hantera under sin vardag. Personalen anser att arbetsglädjen, engagemanget och trivseln totalt sett har ökat, men menar också att det kan uppstå problem för barn som har svårigheter med att hantera förändringar. Föräldrar framhåller att barnen genom systemet lär känna all personal, inte uppfattar några gränser mellan olika grupper i förskolan och därmed blir tryggare. Inspektörsteamet vill göra förskolan uppmärksam på de problem som kan uppstå för barn då de skall skapa relationer med många barn och vuxna i tidig ålder, och bedömer att det är väsentligt att konsekvenserna av arbetssättet följs upp. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörsteamet bedömer att alla skolor genomför ett prioriterat arbete med att motverka kränkande behandling samt med att skapa en god arbetsmiljö, även om skolorna har kommit olika långt i sitt värdegrundsarbete. Arbetet består av olika förebyggande insatser i kombination med att personalen griper in vid akuta situationer. Vid Tingdammsskolan och Resursskolan sker arbetet på ett mycket medvetet sätt. Skolans personal tar snabbt tag i alla situationer som uppstår och alla vuxna är lika ansvariga. Föredömligt är också att fritidspedagogerna vid Tingdammsskolan genomför planerad verksamhet under elevernas raster. För några år sedan genomförde stadsdelen en undersökning gällande elevinflytande och resultaten visade att det fanns behov av att påbörja ett utvecklingsarbete. Skolorna har sedan dess främst förstärkt arbetet med klass- och elevråd. Elevernas inflytande över planering, genomförande och utvärdering av undervisningen sker däremot fortfarande enbart sporadiskt och/eller bland enstaka lärare. Det finns inte heller på skolorna några gemensamma strategier för hur elevernas inflytande över undervisningen skall hanteras eller kring hur inflytan- 11

14 Stadsdel Oxie SKOLVERKET det skall utvecklas i förhållande till elevernas ålder och mognad. En del lärare har i intervjuer hävdat att deras elever inte är tillräckligt mogna för att kunna ha inflytande över sin utbildning. Inspektörsteamet bedömer att elevens reella inflytande över undervisningens arbetsformer och innehåll har brister i samtliga skolor och skolformer i stadsdelen. Stadsdelens initiativ att verksamheterna skall arbeta hälsofrämjande i vid bemärkelse, har inneburit att alla rektorsområden genomfört olika hälsofrämjande satsningar. Dessa satsningar består bland annat av planerade fysiska aktiviteter och undervisning i vad som kallas för livskunskap. Arbetet har kommit olika långt på skolorna och fortfarande spelar personalens personliga intresse av det hälsofrämjande arbetet en avgörande roll för i vilken utsträckning eleverna blir påverkade av arbetet. Skolhälsovård anordnas i enlighet med skollagen. Skolsköterskorna har goda möjligheter att delta i skolans elevvårdande arbete. De är bland annat med i det hälsofrämjande arbetet och i antimobbningsgrupper. Stadsdelen har under 2004 särskilt satsat på att utveckla samverkan med föräldrarna. Intervjuade föräldrar känner sig väl eller mindre väl informerade om vad som händer i skolan och av intervjuer i olika sammanhang framgår det att det finns vissa problem för skolorna att alltid uppnå en bra relation till alla föräldrar. Sammanfattning Verksamheterna skapar övergripande en god hälsofrämjande miljö som bidrar till barnens och elevernas utveckling och lärande. Inom förskolorna arbetar man på ett medvetet sätt med värdegrundsfrågorna och skapar goda möjligheter till delaktighet och inflytande för föräldrarna. På någon skola är arbetet med att aktivt motverka kränkande behandling mycket bra. Men såsom nämnts i avsnitt 1 bör man på 7 9-skolan i större utsträckning kunna bygga vidare på det goda förhållningssätt avseende värderingar och ansvar som grundläggs i de lägre åldrarna. På de besökta förskolorna har barnen en hög grad av inflytande, men inom skolorna bör elevernas reella inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer förstärkas. Konsekvenserna av vissa förskolors arbetssätt som leder till att barnen har många relationer att hantera under sin vardag, bör utvärderas. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Ett av de prioriterade målen inom stadsdelen är att utveckla samarbetet med det omgivande samhället och då särskilt kulturinstitutioner och föreningar. Dessutom framhålls att övergången från förskola till skola skall förbättras. I stadsdelen pågår ett systematiskt utvecklingsarbete, som kallas för Röda tråden, med syfte att knyta ihop verksamheten från ett till sexton år. Målet för utvecklingsarbetet är att ta fram gemensamma kunskapsmål för verksamheternas olika delar. Representanter från alla verksamheter hade vid inspektionstillfället samlats för att diskutera språksatsningar, bland annat i form av läsutvecklingsscheman. Stadsdelen har beslutat att samtliga verksamheter skall använda 12

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie portfolio som metod för att synliggöra barnens/elevernas utveckling vilket också anses bidra till att utveckla deras självförtroende. Vid inspektionstillfället kunde inspektörsteamet notera att metoden inte användes fullt ut inom stadsdelen. Stadsdelen har planer på att i stället eller som ett komplement använda individuella utvecklingsplaner för varje elev som metod för att följa elevernas utveckling. Stadsdelens centrala resursteam, med psykolog och specialpedagoger, satsar huvudsakligen på handledning, fortbildning och grupputveckling. Resursteamet lägger främst sin kraft på att förstärka förskolornas och skolornas möjligheter att få barnen och eleverna att nå de mål i läroplanerna som handlar om värdegrund. Detta kan enligt inspektörsteamet medföra att elevernas kunskapsutveckling inte uppmärksammas. Av intervjuer med verksamheternas personal framgår det att deras förtroende för teamet är påtagligt stark och att personalen upplever att teamets arbete på ett positivt sätt bidrar till att barn och elever får adekvat stöd i sin utveckling. Inspektörsteamet bedömer att resursteamet fungerar väl som ett stöd för verksamheterna men att arbetet ytterligare skulle kunna förbättras om också elevernas kunskapsutveckling följdes upp. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Varje förskola har en plan som med utgångspunkt i förskolans läroplan och stadsdelens fastställda mål beskriver verksamhetens innehåll och arbetssätt. På de besökta förskolorna genomförs en väl strukturerad verksamhet utifrån såväl läroplanens fostransmål som utvecklings- och lärandemål. Arbetet med att stimulera barnens språkutveckling går tydligt att urskilja i den pedagogiska verksamheten. Bland annat genom mycket högläsning, musik och arbete med så kallade språkpåsar. För de barn som behöver någon form av särskilt stöd förs diskussioner mellan personal och föräldrar för att kunna göra anpassningar i verksamheten efter barnens behov. I de fall förskolorna uttömt sina egna resurser har de möjlighet att ansöka om extra resurser från det centrala resursteamet. Det händer att externa stödinsatser uteblir trots behov, på grund av andra prioriteringar av de centrala resurserna. Den intervjuade personalen både i det centrala resursteamet och på förskolorna uppger att det skulle behövas fler vuxna i förskolan för att kunna arbeta utifrån varje barns behov på ett mer kvalificerat sätt än vad de kunde göra vid inspektionstillfället. Inskolningen av barnen i de besökta förskolorna sker enligt personal och föräldrar utifrån individuella bedömningar och med flexibilitet. Den intervjuade personalen på förskolorna efterlyser däremot uppföljningsmöten beträffande de barn som de lämnar över till skolorna. Inspektörsteamet kan konstatera att stadsdelens målsättning att förbättra övergångarna mellan förskola och skola vid besökstillfället ännu inte fått några konsekvenser i verksamheten. Av intervjuer framkom att behov finns av att föra in genusperspektivet i de pedagogiska diskussionerna så att förskolorna i enlighet med läroplanen för förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster och roller. Detta för att möta den tydliga uppdelning av pojkars och flickors lek som även inspektörerna kunde observera. 13

16 Stadsdel Oxie SKOLVERKET Enligt ett beslut i stadsdelens rektorsgrupp erbjuds barn till föräldralediga eller arbetssökande föräldrar en vistelse i verksamheten två respektive tre dagar per vecka. Vid inspektionstillfället fanns det 51 barn i verksamheten som var berörda av beslutet. Då den pedagogiska verksamheten i förskolan planeras över flera dagar och ett temaarbete kan sträcka sig över flera veckor innebär beslutet uppenbara svårigheter för dessa barn att skapa sig någon form av helhet i det som händer. Detta bekräftas av intervjuade föräldrar och personal. Se vidare avsnitt 5. Innehållet i fritidshemmens verksamhet är i olika utsträckning planerad, men består till stor del av barnens fria lek. Av intervjuer framkommer att fritidshemspersonalen i mindre utsträckning än förr kan prioritera fritidshemmets verksamhet. Tidsmässigt är denna personal uppbunden till skolans verksamhet under skoltid och måste under den tilldelade planeringstiden också planera delar av undervisningen i skolan. Inspektörerna bedömer dock att fritidshemmen i huvudsak kan erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Undantaget är fritidshemmet för de äldre barnen. På grund av att det endast finns en anställd erbjuds ett begränsat utbud av aktiviteter för barnen och det finns små möjligheter att bedriva planerad verksamhet förutom under loven. Denna verksamhet behöver därför utvecklas. Barn- och ungdomsutbildning Det bedrivs inom grund- och särskolan en till stora delar bra, varierad undervisning med ämnesövergripande inslag under ledning av engagerad och kunnig personal. Förskoleklasserna har en god verksamhet där barnens allmänna utveckling och lärande gynnas. Tydligast har inspektörerna sett detta på Blankebäcksskolan. Träningsskolan bör fortsätta att utveckla det pedagogiska innehållet kopplat till kursplanerna och elevernas kunskapsutveckling bör mer systematiskt utvärderas i syfte att bättre kunna individualisera metoder och innehåll efter enskilda elevers behov och förutsättningar. Stadsdelen har tillsammans med bland annat stadsdel Södra Innerstaden valt att satsa på ALBA-projektet. En anställd har här skapat en gemensam webbaserad plattform där olika klasser är med och lägger ut sina arbeten i form av rörliga bilder, fotografier och texter. Projektet är enligt inspektörsteamet ett gott exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete i stadsdelen. Bedömning av elevernas kunskapsutveckling diskuteras sällan, varken inom det egna rektorsområdet eller mellan de olika rektorsområdena. Att dessa diskussioner förs är särskilt angeläget för Oxievångsskolan, som har att säkerställa att betygssättningen blir likvärdig. Den delvis bristande uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i de lägre årskurserna som beskrivs i avsnitt 1 beror bland annat på att skolorna anser sig sakna instrument för att följa upp elevernas kunskapsutveckling utifrån de mål och den kunskapssyn som förmedlas i läroplanen och i ämnenas kursplaner. Samtliga rektorsområden har i och för sig lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna som skulle kunna fylla denna funktion, men enligt intervjuad personal är dessa planer i behov av revidering. För att stödja elevernas utveckling och lärande bör skolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande, till exempel inom utvecklingsarbetet Röda tråden, intensifieras. 14

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie Samtliga skolor har mycket bra rutiner för att identifiera och utreda olika former av stödbehov. Samtidigt framgår av betygsstatistiken att det i varje ämne är många elever som inte nått målen. Detta gäller särskilt de ämnen som inte är nödvändiga för att eleven skall bli behörig till de nationella programmen på gymnasiet. Det har i utredningen framkommit att specialpedagogiskt stöd sällan ges i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. Vidare har det framkommit att det finns elever som inte får sitt behov av stöd genom studiehandledning på modersmålet tillgodosett. Stadsdelsfullmäktige bör mot denna bakgrund säkerställa att elever verkligen ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. I Oxie är F 6 skolornas upptagningsområden av olika karaktär, bl.a. avseende elevernas socioekonomiska och kulturella bakgrund. Beslutet att av integrationsskäl behålla en skola för årskurserna 7 9 där elever från de olika F 6 skolorna blandas, har till stora delar gett önskad effekt. Eleverna på Oxievångsskolan uppges uppleva kamraternas skiftande bakgrund huvudsakligen som positivt. Ett annat led för att utveckla mångfald och integration är att nyligen till Sverige anlända elever kan få sin undervisning i förberedelseklass i Oxie trots att dessa elever i stor utsträckning bor i andra stadsdelar. Detta har lett till att flera elever från t.ex. stadsdel Rosengård valt att fortsätta sin skolgång i stadsdel Oxie även sedan de slussats över till ordinarie klass. Sammanfattning I stadsdel Oxie är den pedagogiska verksamheten och undervisningen huvudsakligen av god kvalitet. Inspektörsteamet bedömer att skolorna emellertid behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, framför allt i grund- och särskolans årskurser 1 6. Vidare bör diskussioner kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling fortsätta att föras inom och mellan skolorna bl.a. för att möjliggöra en likvärdig betygssättning och för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. För att stödja elevernas utveckling och lärande bör också förskolornas och skolornas samarbete kring elevernas långsiktiga lärande öka. Rutiner för att identifiera och utreda stödbehov fungerar i stort sett bra, särskilt avseende svenska, engelska och matematik. Det är också huvudsakligen i dessa ämnen som stödinsatser görs, medan särskilt stöd i andra ämnen än matematik, svenska och engelska ges i mycket mindre utsträckning om än alls. Det finns också elever i behov av stöd genom studiehandledning på modersmålet som inte får detta behov tillgodosett. Därför bör kommunen genom stadsdelen säkerställa att elever ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. Genusperspektivet bör föras in i de pedagogiska diskussionerna i förskolan för att verksamheten skall kunna fullgöra sitt uppdrag enligt läroplanen att motverka traditionella könsmönster. Skolbarnsomsorgen för de äldre barnen bör utvecklas så att den i högre grad erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete I stadsdel Oxie ansvarar stadsdelsfullmäktige för barn- och ungdomsverksamheten. Inom stadsdelsfullmäktige finns en barn- och ungdomsberedning som 15

18 Stadsdel Oxie SKOLVERKET bereder skolfrågorna. Politikerna betonar att det är de som utformar målen utifrån sina kunskaper om stadsdelens behov och förutsättningar, men att de sedan inte lägger sig i hur tjänstemännen arbetar för att målen skall nås. För den operativa delen av verksamheten finns en ledningsgrupp som består av chefen för förskola och skola samt rektorerna. Det faktum att ledningsgruppen är liten möjliggör att de snabbt kan få en överblick av en situation och därför kan genomföra förändringar relativt snabbt och genomgripande. En svårighet för gruppen är dock att skolornas förutsättningar ser olika ut beroende på bl.a. upptagningsområdenas olika karaktär. Såväl politiker som tjänstemän anser att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan fullmäktige och förvaltning fungerar väl. Förvaltningens tjänstemän uttrycker dock att det blir för många mål att förhålla sig till för verksamheterna i det att skolorna har att ta hänsyn till både kommunfullmäktiges och stadsdelsfullmäktiges prioriterade mål samtidigt som skolorna själva måste konkretisera de nationella målen i sina arbetsplaner. Ledningsgruppen försöker därför i någon mån att begränsa de lokala målen. Inspektörsteamet vill uppmärksamma stadsdelsfullmäktige på verksamheternas behov av att få konkretisera de nationella målen utifrån de egna förutsättningarna. Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska ledarskapet i verksamheterna till stora delar är aktivt. Rektorerna har frikopplats från den stadsdelsövergripande ekonomiuppföljningen för att de, i enlighet med läroplanerna, skall kunna använda stor del av sin tid till att leda det pedagogiska arbetet. Stadsdel Oxie har också genomfört att en ledare med personalansvar maximalt skall ha 25 underställda. Samtliga rektorsområden upprättar kvalitetsredovisning där förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och i mycket begränsad utsträckning särskola beskrivs. Dessa skickas in till kommunen och utgör underlag till kommunens kvalitetsredovisning. Fokus i kvalitetsredovisningarna ligger på att beskriva arbetsinsatser som genomförts och inte på det resultat som arbetet har givit. Alla verksamheter är inte heller synliggjorda i kvalitetsredovisningarna. I samtliga skolrapporter bedömer inspektörsteamet därför att kvalitetsredovisningarna bör förbättras. Av intervjuerna med stadsdelsfullmäktige framgår att kvalitetsredovisningarna inte används som underlag för beslutsfattande kring till exempel resursfördelning. I stället skaffar sig stadsdelsfullmäktige det underlaget genom utredningar från chefen för förskola och skola, genom verksamhetsbesök och genom informella samtal med tjänstemän och föräldrar. Beslut som delegerats till exempelvis rektorerna återrapporteras inte regelmässigt till stadsdelsfullmäktige. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörsteamet bedömer att den pedagogiska ledningen av förskolorna vid de besökta förskolorna är mycket aktiv. Ledningen för förskolorna utgörs av biträdande rektorer som ansvarar för en eller flera förskolor. Personalen på förskolorna samlas till arbetsplatsträff en gång per månad och en dag per termin stänger förskolorna för att hela personalgruppen skall få utrymme för utvärdering och planering. 16

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Oxie Fritidshemmens verksamhet är med något undantag osynlig i stadsdelens och rektorsområdenas arbetsplaner, kvalitetsredovisningar och utvärderingar. Detta innebär att stadsdelens kontroll av att verksamheten bedrivs i enlighet med kraven i skollag och läroplan behöver förstärkas. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörsteamet bedömer att rektorerna i stadsdelen har goda möjligheter att leda och utveckla verksamheten och att så även sker i stor utsträckning. Inom varje rektorsområde finns en rektor och två till tre biträdande rektorer. Den politiska styrning som genomförs i stadsdelen inom det hälsofrämjande området är tydlig och får effekter i skolverksamheterna. Det tydligaste exemplet är Kungshögs rektorsområde som genomfört utvärderingar av elevernas arbetsmiljö. Utvärderingsresultatet har utgjort grunden till ett förändringsarbete som också lett till en ökad måluppfyllelse hos eleverna. Den mål- och resultatstyrda verksamhet som gäller skolans område, liksom förskolans och skolbarnsomsorgens, kräver emellertid att resultat följs upp och att utvärderingar kring måluppfyllelsen genomförs inom alla väsentliga områden. Av intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän framkommer att stadsdelsfullmäktige varje år får redovisningar av resultaten av elevernas slutbetyg i årskurs 9 och av nationella ämnesprov i matematik, svenska och engelska för årskurs 5 och 9. I övrigt saknas systematisk kunskapsuppföljning. Detta innebär att politikernas kännedom om elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen är otillfredsställande. Det fanns vid besökstillfället dock en påbörjad uppföljning av hur stadsdelens elever klarar sig vid fortsatta studier. Inspektörsteamet vill betona vikten av att stadsdelsfullmäktige i Oxie tar ett ökat ansvar för elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att måluppfyllelsen även i andra ämnen än matematik, svenska och engelska kan öka. Skolorna å sin sida behöver utveckla verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling och diskutera över skolgränserna hur elevernas kunskapsresultat och kännedom om målen ytterligare kan förbättras. Det har under inspektionen framkommit att det finns enstaka elever som under lång tid inte har fullgjort sin skolplikt. Dessa förhållanden har inte förts upp till stadsdelsfullmäktige som enligt skollagen har att ta ställning till om eventuella åtgärder skall vidtas. Inspektörsteamet bedömer att det därför är tveksamt om stadsdelsfullmäktige kan utöva sitt tillsynsansvar i enlighet med skollagen. Det är respektive hemskolas rektor som fattar beslut om elevs placering i den särskilda undervisningsgruppen Resursskolan. Rektorn och klassläraren i hemskolan följer också upp elevernas skolgång på Resursskolan vid återkommande möten. Resursskolan har utvärderat verksamheten för läsåret 2003/2004. Utvärderingen behandlar främst organisatoriska och praktiska frågor i verksamheten, och inte resultat ur ett elevperspektiv. Sammanfattning Ledningen av rektorsområdena fungerar till stora delar väl i stadsdelen. Kommunen som genom stadsdelsfullmäktige har det yttersta ansvaret för att skola, förskola och skolbarnsomsorg bedrivs enligt gällande mål och krav, bör 17

20 Stadsdel Oxie SKOLVERKET efterfråga fördjupade utvärderingar avseende elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, särskilt i årskurserna 1 6. Även innehållet i fritidshemmens verksamhet behöver utvärderas i förhållande till de nationella målen och kraven. Skolornas kvalitetsredovisningar bör utgöra ett redskap i en sådan systematisk utvärdering. Kommunen bör också genom fullmäktige överväga om man i tillräcklig grad utövar sitt tillsynsansvar kring skolpliktens fullgörande samt tillse att beslut fattade efter delegation återrapporteras till fullmäktige. 5. Tillgång till omsorg och utbildning Stadsdelsgemensam information om skola, förskola och skolbarnsomsorg sammanställs och presenteras bland annat genom broschyrer och via Malmö kommuns webbplats. Den information som ges är väsentlig och ger en bild av verksamheterna som överensstämmer väl med den verksamhet som också bedrivs. Stadsdelen och verksamheterna är dessutom aktiva i att uppdatera informationen. Inspektörsteamet bedömer att stadsdelens information är av hög kvalitet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I stadsdelen erbjuds förskoleverksamhet i form av förskola. Andra former såsom familjedaghem eller öppen förskola finns inte och det finns inte heller möjlighet till omsorg på kvällar, nätter eller helger. Möjlighet till omsorg inom till exempel familjedaghem eller vid obekväm arbetstid finns däremot att söka inom andra stadsdelar i Malmö kommun. I mars 2002 riktade Skolverket kritik mot Malmö kommun då plats inte kunde erbjudas i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål i stadsdelarna Centrum, Fosie, Husie, Kirseberg, Oxie och Västra Innerstaden. Bristande tillgång till förskoleverksamhet har därefter uppmärksammats i ett flertal ärenden vid Skolverket. I april 2004 var det ingen av Malmös stadsdelar som uppfyllde kravet på att tillhandahålla förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål. I Skolverkets övergripande rapport, avseende utbildningsinspektionen i Malmö kommun, beskrivs närmare hur situationen avseende tillgång till förskoleverksamhet i Malmö kommun som helhet har utvecklats de senaste åren. Stadsdelen kan idag erbjuda plats i förskolan inom fyra månader från ansökningsdatum. Antalet förskoleplatser är dimensionerade efter det antal barn som är bosatta i stadsdelen. Föräldrar med behov av förskoleverksamhet i Malmö kommun kan söka plats i alla stadsdelarna. En försvårande faktor är att efterfrågan från föräldrar som bor i andra stadsdelar är svår att förutse och detta kan innebära att det under perioder uppstår kö. Ansvarig biträdande rektor har hand om kön till plats inom sin förskola, men får administrativt stöd från en handläggare på stadsdelsförvaltningen. Barn till arbetslösa eller föräldralediga har enligt skollagen rätt till förskoleverksamhet som skall omfatta minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. I förarbetena till lagtexten framgår att det främsta skälet till rättigheten är barnets eget behov av det som förskoleverksamheten kan erbjuda som ett komplement till hemmet, en miljö utformad och utrustad för barns utveckling, lek och lärande. Kommunen kan i samråd med föräldrar och personal besluta om längre vistelsetider. Under inspektionen har det framkommit att barn i stadsdel Oxie vissa veckor erbjuds vistelsetid som understiger 15 timmar. Detta medför vissa 18