Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsledningen/staben 1 50

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsledningen/staben 1 50"

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsledningen/staben 1 50 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Gunilla Andersson/Maj-Britt Andersson Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Gäller för: Verksamheter inom hälso- och sjukvård samt tandvård Utarbetad av: Elisabeth Odby Bergendahl, Monica Högsnes, Sigrid Hjorth Wernius, Katarina Pluto, Åsa Löfvenberg 1 (50)

2 2 (50) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 1 Inledning Hur programmet kommit till arbetsgrupp Syfte Vårdprogrammet gäller för Ansvarsfördelning 5 2 Kunskap om våld i nära relation några perspektiv Perspektiv på våld Folkhälsoperspektiv Maktperspektiv Barnperspektiv Normaliseringsprocessen Begreppet våld i nära relation Former av våld i nära relation Fysiskt våld Psykiskt våld Förföljelsesyndrom, stalkning Sexuellt våld Hedersvåld (Kvinnlig) könsstympning Materiellt våld Omfattning Lagar som styr hälso- och sjukvårdspersonalens agerande ANMÄLNINGSPLIKT vid misstanke om att barn far illa Anmälan vid misstanke om att vuxna utsatts för brott Värderingar och attityder Skyldighet att fråga om våldsutsatthet 19 3 Den patientnära verksamhetens ansvar Gott bemötande Upptäcka, identifiera, fråga Tecken, fynd och symptom Sårbara grupper Bedömning av säkerhet och risk Kontaktförbud 27 2 (50)

3 3 (50) 3.4 Dokumentation och sekretess Skyddade personuppgifter Reservpersonnummer Rutiner Landstinget i Värmland Behandla och rehabilitera Medicinsk vård och behandling av vuxna Medicinsk vård och behandling av barn Psykosocialt omhändertagande Psykiatrisk vård och behandling av vuxna Vård och behandling av barn 35 4 Förebygga och samverka Internt förebyggande arbete Förebyggande arbete i samverkan med andra Myndighetssamverkan Värmland våld i nära relation Barnahus Värmland Utvecklingsarbetet Nya perspektiv Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - SRHR Jämställdhetsarbete 42 5 Den som utövar våld 43 6 REFERENSER 46 7 Exempel på frågor om våld Bilaga Checklista Säkerhetsplanering Bilaga (50)

4 4 (50) SAMMANFATTNING För Landstinget i Värmland är arbetet kring våld i nära relationer ett strategiskt viktigt område. Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem utifrån att många människor har erfarenhet av det. Vårdprogrammet omfattar barn och vuxna som utsätts för någon form av våld i nära relation, barn som bevittnar våld i nära relation, vuxna och barn som utsätts för sexuellt våld oavsett relation till förövaren och barn som har ett sexuellt utagerande beteende. Vårdprogrammet innehåller fem delar: hur vårdprogrammet kommit till, grundläggande kunskap om våld i nära relation, den patientnära verksamhetens ansvar, förebyggande arbete och samverkan samt ett avsnitt om vilket stöd som erbjuds den som utövar våld. 1 Inledning Våld i nära relationer är vanligt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Enligt SCB:s Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) hade 6 procent av de tillfrågade kvinnorna och 7 procent av de tillfrågade männen år utsatts för något våld och hot under de senaste 12 månaderna under 2008 (SCB, 2008). Bland svenska kvinnor har nästan hälften erfarit våld eller hot om våld från män, bekanta eller obekanta, någon gång under livet och knappt en tredjedel har varit utsatta i en nära relation med en man. Systematisk utövat våld har visats ha långtgående konsekvenser för offrets hälsa. Kvinnor, barn och män söker hälso- och sjukvården för akuta skador, fysiska eller psykiska reaktioner eller kroniska effekter orsakade av våld i nära relation. Många skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett särskilt ansvar och en unik möjlighet att göra en insats. Genom att fråga visar personalen att våldsutsatthet är ett hälsoproblem, att samhället inte kan acceptera att någon utsätts för förtryck och våld samt att det finns kompetens och beredskap inom hälso- och sjukvården att hantera problemet och hjälpa patienten. Hälsoekonomiska studier visar att våldsutsatthet kostar stora summor pengar både för hälso- och sjukvård och samhälle. Stora vinster för livskvalitet och ekonomi skulle kunna göras om våldet mot kvinnor i nära relationer minskade (NCK rapport 2010:4). Att fråga om våld i de fall det är relevant ska vara en del av anamnesen. Ett adekvat omhändertagande är av stor betydelse såväl ur ett hälso- som rättssäkerhetsperspektiv och ställer krav både på den enskilde medarbetaren och på ledningen. 1.2 Hur programmet kommit till arbetsgrupp Vårdprogrammet har tillkommit som en följd av landstingets systematiska och strategiska arbete när det gäller våld i nära relationer. Redan 2003 kom första förslaget till utvecklingsplan för att förebygga våld mot kvinnor och barn och förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor och barn. År 2007 fick Landstinget i Värmland sin första handlingsplan för som byggde på ett omfattande kunskapsun- 4 (50)

5 5 (50) derlag. I den finns en teoretisk bakgrund, förklaringsmodeller och definitioner samt en historik över gjorda insatser. Myndigheter och organisationer med ansvar för att på olika sätt arbeta mot våld beskrivs. Handlingsplanen reviderades år 2010, Landstingets ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer , LK/ Nytillkomna styrdokument lyftes in vid revideringen tillsammans med en beskrivning av en ny och viktig verksamhet för brottsutsatta barn samt utvecklingsarbetet Nya perspektiv. Begreppet familjevåld har ersatts av det i dag allmänt vedertagna våld i nära relation. Aktuellt vårdprogram utgår från den teoretiska referensramen från Landstingets arbetsgrupp för genomförande av handlingsplan är en viktig motor. Flera av hälso- och sjukvårdens professioner finns representerade i arbetsgruppen, liksom flertalet divisioner. En mindre grupp ur arbetsgruppen har, med respektive verksamhetschefs godkännande, ansvarat för framtagandet av vårdprogrammet. Arbetet samordnades av folkhälsa och samhällsmedicin, hälso- och sjukvårdstaben. 1.3 Syfte Vårdprogramet syftar till: - att ge ett enhetligt, gott bemötande och omhändertagande av personer som utsätts eller har blivit utsatta för någon form av våld i nära relation - att vara ett kunskapsunderlag för verksamheterna vid utarbetande av lokala verksamhetsanpassade vårdrutiner 1.4 Vårdprogrammet gäller för Vårdprogrammet beskriver Landstingets i Värmland ansvar för omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer. Detta vårdprogram omfattar: - barn och vuxna som utsätts för någon form av våld i nära relation - barn som bevittnar våld i nära relation - vuxna och barn som utsätts för sexuellt våld oavsett relation till förövaren - barn som har ett sexuellt utagerande beteende Barn är personer upp till 18 år. 1.5 Ansvarsfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att lokala vårdrutiner tas fram för verksamheten, att riktlinjerna är kända inom verksamheten och att nyanställd personal informeras. Verksamhetschefen ansvarar även för uppföljning av att rutinen efterföljs och revideras vid behov. 5 (50)

6 6 (50) Vårdprogrammet är uppbyggt runt huvudrubriker enligt figuren nedan. Siffrorna hänvisar till avsnittets numrering. Figur 1. Vårdprogrammets huvudrubriker. 6 (50)

7 7 (50) 2 Kunskap om våld i nära relation några perspektiv 2.1 Perspektiv på våld Våld är ett komplext fenomen i samhället med ursprung i samspelet mellan olika biologiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer, och är ett problem med socioekonomiska konsekvenser. I Sverige är våld dessutom en brottslig handling med reglering inom flera lagområden. Världshälsoorganisationen (WHO) presenterade i World Report on violence and health (2002) en typologi över våldet som gör det lättare att se särdrag och gemensamma kopplingar mellan olika typer av våld. WHO gör indelning i tre kategorier: våld som riktas mot den egna personen, våld som riktas mot andra personer inom familjen eller ute i samhället samt våld som riktas mot grupper eller hela samhällen. Figur 2. Våldets typologi enligt WHO (2002) Våldets typologi Våld riktat mot... Egna personen Andra personer Kollektiv/samhällen Suicidalt beteende Själv Familj/partner misshandel Barn Partner Äldre Lokalsamhälle Bekanta personer Socialt Främmande personer Politiskt Ekonomiskt Fysisk Sexuell Psykologisk Berövande/underlåtenhet I fokus för detta vårdprogram är när våldet riktats mot andra personer som man har en nära relation till. WHO (WHO 2002) definierar våld på följande sätt: I FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) definieras våld mot kvinnor: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 7 (50)

8 8 (50) Folkhälsoperspektiv Folkhälsoperspektivet fokuserar på hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper och hur den påverkas av levnadsvanor och omgivningsfaktorer. Det blir allt vanligare att betrakta våld ur ett folkhälsoperspektiv. WHO utnämnde i mitten av 1990-talet våldsförebyggande arbete och forskning om våld, särskilt mot kvinnor och barn, som ett prioriterat folkhälsoområde. I Socialstyrelsens nationella folkhälsorapport från 2009 har våld för första gången lyfts fram genom ett eget kapitel Maktperspektiv Frågan om våld i nära relationer etablerades på den politiska dagordningen i Sverige under och 80-talen. Våldet hanterades då som ett relationsproblem. Under 1990-talet formulerades våld mot kvinnor allt mer som en fråga om mäns makt över kvinnor. Våldet började ses som uttryck för en ojämlik maktrelation mellan könen. Regeringens utgångspunkt för kvinnofridsarbetet är idag över- och underordning. I dag är regeringens fjärde delmål i jämställdhetspolitiken att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet antog FN:s generalförsamling FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor och det dokumentet har sedan dess varit vägledande för regeringens jämställdhetspolitik Barnperspektiv Genom att Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om barnets rättigheter 1989 är barnens behov och rättigheter ett centralt perspektiv i allt arbete mot våld i nära relationer. Barn har rätt att få växa upp utan våld, kränkningar och respektlöshet som de annars tvingas leva med eftersom de är starkt beroende av sina familjer. I detta sammanfalller barns intressen med den svenska jämställdhetspolitikens mål om rätt till kroppslig integritet. Barn är alltid underordnade. Detta beroende måste lyftas fram när barn blir direkt utsatta för misshandel, sexuella utnyttjanden och grov försummelse. Bristande omsorg, rädsla och otrygghet stör barnets gynnsamma utveckling. Ytterligare en aspekt av barnperspektivet är när barn tvingas leva med att en närstående använder våld mot andra. Det är när den vuxne som ska vara tryggheten blir någon som är opålitlig, skrämmande och brister i att se barnet, som barnets utveckling kan ta skada och det kan utveckla en otrygg eller desorganiserad anknytning. När barn är utlämnade att forma sin anknytning till samma förälder som utsätter dem för våld eller inte kan skydda dem, blir effekterna på barnets psykiska hälsa och utveckling allvarligare och av annan karaktär än om förövaren är någon utan betydelse för barnet. Barn kan inte undvika att knyta an, det är en biologisk disposition. Om anknytningspersonen är skrämmande och kränkande kan barnet inte utveckla en trygg och organiserad anknytning eftersom det är omöjligt att söka tröst och skydd hos förövaren (Broberg, Almqvist och Tjus, 2003; Klinisk barnpsykologi). 8 (50)

9 9 (50) Barnperspektivet är centralt även sett i ett förebyggande perspektiv. När barn tvingas leva med våldet under sin uppväxt skapar det grogrund för att en del av dessa kan utöva våld som vuxna. Erfarenheter av våld under uppväxten kan också ge upphov till psykisk ohälsa senare i livet Normaliseringsprocessen Normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell av våldsprocessen i nära relationer som fått stor genomslagskraft inom både forskning och praktisk stödverksamhet för våldsutsatta. Begreppet förklarar den process som sker i en nära relation där våld utövas och där den utsatta med tiden börjar betrakta våldet som ett förväntat och i viss mån accepterat inslag i vardagen. För att hantera en vardag fylld med hot och våld utvecklar offret strategier för att förklara våldets förekomst för sig själv och för andra. Förövaren i sin tur rättfärdigar våldsutövningen genom att skuldbelägga den utsatta och offrets strategi blir ofta att genom olika former av anpassning och motstånd hantera sin utsatthet. Normaliseringsprocessen ger en tolkningsram inom vilken man bättre kan förstå varför den part som utsätts för omfattande våld i en nära relation inte bryter upp samt vilka motiv som ligger bakom både offer och förövares agerande i förhållandet. Modellen bygger på studier av våld i heterosexuella parrelationer men kan även användas för att förstå våldsprocesser i samkönade relationer (Lundgren, 2004). För särskilt sårbara grupper, till exempel personer med funktionshinder, med utvecklingsstörning och personer med missbruk behöver hälso- och sjukvårdspersonalen vara extra lyhörd då de kan ha en annan referensram för vad som är otillbörligt våldsamt beteende. Frågorna måste formuleras så att personerna känner igen sig. 2.2 Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen eller av någon man står i beroendeställning till eller av någon man har eller har haft en nära relation till. Det omfattar det vi benämner kvinnomisshandel, våld mot partner, barnmisshandel, hot och våld mellan olika familjemedlemmar, det vill säga våld mot äldre eller föräldrar. Våld kan även pågå mellan syskon. 2.3 Former av våld i nära relation Våld i nära relation kan anta olika former: fysiskt, psykiskt, sexuellt eller som ett materiellt berövande. Formerna förekommer ofta i kombination Fysiskt våld Fysiskt våld kan vara att slå med eller utan tillhyggen, knuffa, ta struptag, banka någons huvud i väggen eller golvet, bränna eller på något annat sätt försöka skada. När 9 (50)

10 10 (50) det gäller fysiskt våld kan det också vara vanvård; att barnet eller annan sårbar person inte får den omvårdnad den behöver såsom mat, kläder, sömn, värme och skydd Barnmisshandel - specifika syndrom Battered child syndrome är en allvarlig, upprepad form av fysisk barnmisshandel där barnet har många skador av olika slag och datum. Dessa skador kan till exempel vara flera olika blåmärken, frakturer och blödningar i hjärnan (Svedin, Banck, 2002). Shaking baby syndrome består av skador som uppkommer om någon skakar ett spädbarn kraftigt. Då utsätts det lilla barnets hjärna för stora rörelsekrafter som gör att blödningar mellan hjärnhinnorna samt ögonens näthinnor kan uppstå (Svedin, Banck, 2002). Munchhausen syndrome by proxi är allvarlig form av barnmisshandel som innebär sjukdom eller skada som är påhittad och/eller skapad av förälder eller omvårdnadsperson (Svedin, Banck, 2002) Psykiskt våld Psykiskt våld kan vara att hota om slag eller annat som utlöser rädsla. Att nedvärdera, håna, kontrollera, utnyttja, stänga in eller att låsa ute. Att i en nära relation utestänga en part från närhet och gemenskap. Psykiskt passivt våld mot barn kan innebära att inte ge barnet ömhet, uppmärksamhet, uppmuntran eller stimulans. Att inte sörja för att barnet får sina grundläggande behov tillgodosedda benämns även försummelse eller omsorgssvikt (Svedin, Banck, 2002) Barn som vittne till våld Barn som tvingas att bevittna eller åhöra hur en förälder, oftast mamma, blir psykiskt, fysiskt eller sexuellt misshandlad av den andre föräldern eller vuxne familjemedlemmen utsätts för en form av våld. När barnets ena förälder slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barnets tillit brister till den vuxne som slår; som kan vara en person som barnet är beroende av. Barnets tillit brister även till den förälder som utsätts och inte kan skydda sig och barnet från situationen. Att bevittna våld mellan personer barnet är beroende av kan vara svårare än att själv bli misshandlad. När våld förekommer i familjen är det viktigt att förhöra sig om också barnen blir utsatta för misshandel. Barns direkta upplevelser av våld mellan föräldrar består oftast av syn-, hörsel-, och känselintryck - som när barnet tränger sig mellan föräldrar för att skydda den ene (Broberg et al 2011) Förföljelsesyndrom, stalkning Förföljelsesyndrom, stalkning, är att tvångsmässigt smyga på och förfölja en annan person. Det kan exempelvis handla om en psykiskt störd person som förföljer en känd person eller en person i sin umgängeskrets. Det kan även röra sig om att kon- 10 (50)

11 11 (50) takta en person i sådan omfattning via telefon, brev eller e-post att det uppfattas som trakasseri. Stalkning är straffbart Sexuellt våld Sexuellt våld kan vara att bli utsatt för sexuella handlingar mot sin vilja: - Att tvingas utföra sexuella handlingar mot sin vilja - Att tvingas bli vittne till sexuella handlingar mot sin vilja För barn under 15 år gäller att alla handlingar eller situationer med sexuell innebörd är övergrepp oavsett om de är tvingande eller inte. Sexuellt övergrepp kan ske genom fysisk kontakt, men även icke fysisk kontakt, exempelvis att blotta sig eller att titta på porrfilm tillsammans med barn räknas som övergrepp (Svedin, Banck 2002). För barn över 15 år är sexuella handlingar övergrepp oavsett om de är tvingande eller inte om de utförs av en person som barnet är i beroendeställning till som till exempel förälder, mor- och farföräldrar eller institutionspersonal Övergrepp via IT Övergrepp via IT kan vara att förmås att posera inför webbkamera, lägga ut/skicka avklädda bilder, ta på sig själv inför webbkamera, skriva texter med pornografiskt innehåll eller att ta emot pornografiska texter, förmås titta på när annan tillfredsställer sig sexuellt via webbkamera. Vuxna som tar kontakt med barn online kan också ha ett syfte att på sikt använda barnet för sexuella ändamål online eller off-line (Jonsson, Warfinge, Banck 2009) Grooming Grooming betyder vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Grooming kallas den tillitsskapande process vilken kan sägas betyda uppvakta och förbereda som gör ett sexuellt övergrepp mer möjligt att genomföra mot ett barn. Grooming brukar indelas i tre faser; Uppvaktning indragningens fas, Motivering det sexuella umgängets fas samt Kvarhållandet hemlighållandets fas. Grooming är sedan 2009 straffbart. (www.ecpat.se Ecpat Sverige arbetar med FN:s konvention om barnets rättigheter som bas och specifikt med det skydd mot sexuell exploatering som konventionens artikel 34 ger barnet) Sexuell exploatering De flesta fall av människohandel för sexuella ändamål (trafficking) rör vuxna kvinnor över 18 år, men offren kan också vara underåriga flickor, vanligtvis i åldern år. Människohandeln är oftast gränsöverskridande och många gånger är tre länder inblandade; ursprungslandet, transitlandet/länderna och destinationslandet. Men handeln kan också förekomma inom ett land. Dessutom kan s.k. vidarehandel inom ett 11 (50)

12 12 (50) land utgöra en mer eller mindre integrerad del i handelskedjan. (Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialdepartementet, Skriftserie 2006:4) Barnprostitution Barnprostitution innebär sexuella övergrepp som begås av vuxna där en ersättning i form av pengar eller på annat sätt utgår till barnet eller till andra personer och där barnet behandlas som ett sexobjekt och som ett kommersiellt objekt (Socialdepartementet, 2001) Barnpornografi Barnpornografi innebär framställning av vilket som helst slag av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade uttryckligt sexuella handlingar eller varje framställning av ett barns könsorgan i huvudsakligen sexuella syften (FN:s konvention om barnets rättigheter) Hedersvåld Hedersrelaterat våld innebär våldshandling eller tvångsåtgärder där skälet anges vara att återupprätta familjens eller släktens heder. Detta sker genom att man stänger inne, misshandlar eller dödar den som visat illojalitet mot den egna gruppen och dess ledare eller begått brott mot familjens och samhällets normer och därigenom skadat familjens anseende. Familjen och dess ledare utsätts då för förakt och hån från andra inom samma nätverk eller sociala miljö. När den felande dödas brukar detta kallas hedersmord (Schlytter 2004, Landstinget i Värmland 2007) (Kvinnlig) könsstympning Könsstympning innebär alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på annat sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Seden har troligen sitt ursprung i de patriarkala samhällssystem där kvinnan var underställd mannen och där könsstympning ansågs vara en metod för att kontrollera kvinnans sexualitet. Könsstympningen ses också som ett sätt att säkra sina döttrars framtid eftersom kvinnor som inte är könsstympade kan få det svårare att bli gifta. Tidigare undersökningar har visat att kvinnorna tycker att könsstympningen hör ihop med den kvinnliga könsidentiteten, att det är en del av kvinnligheten (Socialstyrelsen 2006) Materiellt våld Materiellt våld riktas mot föremål och ting på ett sätt som skrämmer eller kränker den andra. Det kan vara att förstöra någons saker, till exempel att klippa sönder kläder, foton eller andra betydelsefulla saker. Det kan också vara att visa sin aggression genom att utöva våld mot möbler, väggar eller annat i omgivningen (Grände et al 2009). 12 (50)

13 13 (50) 2.4 Omfattning Män utsätts oftare än kvinnor för våld, men i båda fallen utövas våldet av män. Ett tydligt mönster i våldet, såväl internationellt som i Sverige, är att män huvudsakligen utsätts för våld av okända män utomhus. Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker däremot i hemmen och inom familjen. Vi använder två källor, SCB anmälda brott och IDB data Värmland, för att beskriva omfattningen av våld i nära relationer i Värmland. Anmälda brott SCB statistik visar antalet anmälda brott Observera att det gäller polisanmälda brott och säger inget om antalet brott som gått till fällande dom. Definition av begrepp i tabell 1: grov fridskränkning Brottsbalken kap 4, 4 a Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. grov kvinnofridskränkning Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845) Tabell 1: Antalet anmälda misshandelsbrott Värmland, mot flicka 0-6 år av bekant med offret 26 mot pojke 0-6 år av bekant med offret 34 flicka 7-14 år bekant med offret 59 mot pojke 7-14 år bekant med offret 104 mot flicka år bekant med offret 45 mot pojke år bekant med offret 59 mot kvinna > 18 år bekant med offret 682 mot kvinna > 18 år i nära relation med offret 298 mot man > 18 år bekant med offret 425 mot man > 18 år i nära relation med offret (50)

14 14 (50) grov kvinnofridskränkning 74 grov fridskränkning mot barn < 18 år 27 grov fridskränkning mot kvinna >18 år 11 grov fridskränkning mot man > 18 år 2 Tabell 2: Antal anmälda sexualbrott Värmland mot flicka < 15 år 45 mot pojke < 15 år 10 mot flicka år 15 mot pojke år 0 mot kvinna > 18 år 66 mot man > 18 år 3 sexuellt tvång, utnyttjande 27 kontakt med barn grooming 9 Sjukvårdens registrering På länets akutmottagningar registreras personskador i samarbete med Socialstyrelsen. Injury Data Base, IDB, är en detaljerad del av patientregistret. Tabell 3: Skador på grund av våld/misshandel och sexuella övergrepp/våldtäkt andel av den totala registreringen. 14 (50)

15 15 (50) Tabell 4: Skadeplats åren fördelat på kön. Figur 3. IDB data Värmland som visar antal överfall, slagsmål och misshandel, fördelade på ålder och kön. 15 (50)

16 16 (50) Tabell 5. Vanligaste skadeplats sexuella övergrepp och våldtäkt Figur 4. IDB data Värmland sexuella övergrepp och våldtäkt fördelade på ålder och kön (50)

17 17 (50) 2.5 Lagar som styr hälso- och sjukvårdspersonalens agerande BARN VUXNA SoL kap 14: 1 HSL 2f LSS 24b Patientsäkerhetslag (2010:659) kap 6: 5 Brottsbalken kap 6 4 Offentlighet- och sekretesslag, (2009:400) HSL Brottsbalken kap 6 1 Brottsbalken kap 4 LSS 24b Offentlighet- och sekretesslag (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) kap 4 Patientdatalagen (2008:355) kap ANMÄLNINGSPLIKT vid misstanke om att barn far illa Om ett barn under 18 år riskerar att fara illa måste socialtjänstlagen beaktas. Personal inom hälso- och sjukvården har enligt HSL 2f och SOL 14 kap. 1 en skyldighet att, om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, genast anmäla det till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Socialtjänstlag 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. SoL kap 14 De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. SoL kap 14 Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. 17 (50)

18 18 (50) För Landstinget i Värmland finns en riktlinje rörande anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn och unga, 0-18 år Anmälan vid misstanke om att vuxna utsatts för brott När personer över 18 år söker hjälp hos sjukvården efter sexuella övergrepp, eller annat fysiskt våld, kan frågor om att bryta sekretessen uppstå. Det finns möjlighet, men inte skyldighet, för sjukvårdpersonal att göra en polisanmälan när de får kännedom om att patienten har utsatts för ett grovt brott, även då patienten själv inte vill. Det krävs att brottet har ett minimistraff på ett års fängelse, som exempelvis vid våldtäkt eller grov misshandel. För försök att begå brott gäller ett minimistraff på två års fängelse, för straffskalor se brottsbalken. En sekretessprövning kan göras i en enskild fråga om patienten inte lämnar sitt medgivande till att sekretessen bryts. Sekretessprövning innebär att verksamhetschef, överläkaren eller patientansvarig läkare avgör om uppgifterna kan lämnas ut. Vissa myndigheter har rätt att begära ut uppgifter med stöd av lagen. Uppgift som rör brott eller misstanke om brott får lämnas ut till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om brottet är belagt med minst ett års fängelse. 2.6 Värderingar och attityder Det finns alltid en risk att fastna i föreställningar kring hur våldsutsatta kvinnor, barn och män förövare ska vara eller bete sig, och då missa dem som inte passar in i bilden. Samtidigt finns en mängd signaler som kan vara tecken på att någon är eller har varit utsatt för våld. Våld i nära relationer kan vara mycket utstuderat och se mycket olika ut, därför går det aldrig att skapa en fullständig lista (Grände, Lundberg, Eriksson, 2010). Om mötet med vården ska bli en vändpunkt i våldsutsatta personers liv avgörs väldigt mycket av kvaliteten på bemötandet. Det har visat att det viktigaste för både kvinnor och män i mötet med vården är att man blir bemött med respekt. Forskning finns som visar att bemötandet inom hälso- och sjukvården eller hos myndigheter kan vara mer avgörande för kvinnors välbefinnande än hur det går i den rättsliga processen. 18 (50)

19 19 (50) Tabell 6: Sammanställning över hinder hos organisation/personal respektive patient. Exempel på hinder hos organisation/personal respektive patient Tidsbrist, väntetider Bristande insikt Hos organisation/personal? Förutfattade åsikter om vem som är ett sannolikt offer, om en normal patient eller om vem som är förövare Benägenhet att se/behandla symtom och andra tillstånd (t.ex. missbruk) i stället för de bakomliggande orsakerna Rädslan att kränka kvinnan Identifiering med kvinnan som offer eller mannen som förövaren Brist på kunskap/beredskap att ta emot kvinnans berättelse och oro att inte kunna möta alla hennes behov Ingenting att erbjuda Inget direktiv uppifrån Ingen handlingsplan, protokoll för rutiner Känslan av maktlöshet, hopplöshet och frustration (t.ex. om kvinnan tidigare har återvänt till mannen) Hos patienten? Kvinnan förringar eller förnekar våld och/eller sexuella övergrepp Kvinnan är känslomässigt bunden till mannen Kvinnans ekonomiska beroende av mannen Beroende av mannen pga sjukdom eller funktionshinder Osäkerhet om vad kan hända Osäkerhet om vad som kan erbjudas Handlingsförlamad av psykisk stress Skuld och skam, att vara generad Rädsla att inte bli trodd Oviljan att mötas med skepsis Oro för vad som skulle hända med barnen Rädslan för mannen, för ökat våld Förväntan att personalen skulle ta upp frågan - de måste ha sett/förstått det Kvinnan saknar kunskap om sina rättigheter till stöd och hjälp Kvinnan saknar stöd från omgivningen 2.7 Skyldighet att fråga om våldsutsatthet Forskning visar att personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld (NCK rapport 2010:4). Många våldsutsatta söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Att ställa rutinfrågor om våldsutsatthet kan leda till att utsatta personer både kvinnor och män, flickor och pojkar, tidigt får hjälp och en förbättrad livskvalitet vilket minskar antalet 19 (50)

20 20 (50) återbesök och felbehandlingar. På sikt blir detta kostnadseffektivt för hälso- och sjukvården. Om vårdpersonal tillfrågas om huruvida de ställer frågor till patienter om våldsutsatthet, uppger de flesta att så sker. Det finns emellertid studier som visar att patienten relativt sällan spontant berättar om sina erfarenheter av våld. Särskilt gäller detta den som lever i ett våldsamt förhållande och skälet till detta kan vara rädsla för repressalier från den som utövar våldet eller kanske rädsla för att eventuella barn ska bli omhändertagna. I studier framkommer att den stora majoriteten inte har någonting emot att bli tillfrågade om våldserfarenhet av barnmorskor eller läkare (NCK rapport 2010:4). I studier av våldsutsatthet använder man ofta detaljerade frågor där exempel på typ av uttryck för emotionellt våld beskrivs. Det har visat sig att ju fler alternativ som nämns desto fler patienter känner igen sig i situationen vilket genererar fler jakande svar (NKC rapport 2010:4). 20 (50)

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Landstingets ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer 1 Landstinget i Värmland Handlingsplan 2010 2014 LK/100726 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer 2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne KO RT V E R S I O N Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa Handlingsplan för tandvården i Gävleborg 1 Innehåll Inledning 3 Rutiner när vi inte lyckas få patienten till kliniken 4 Anmälningsplikt 5 14

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - handlingsplan för social- och omsorgsförvaltningen R Dnr 2011-029-730 Rev iderad Dnr 2012-030-790 2012-05-29 72 Innehållshållsförteckning 1 Inledning 4 2 Korta fakta om våld i

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer