Vårdprogram Godkänt av: A / Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Godkänt av: A / Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: 2010-11-22 Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer,"

Transkript

1 Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri ID.nr Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: A / Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Monica Hartzell, psykolog och Per Boork, psykolog Skapat den: Reviderat av: Reviderat den: Inledning Detta är ett handlingsprogram som avser att beskriva hur arbetet med barn och ungdomar som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma är organiserat inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län. Det avser också att ge vägledning i vart man kan vända sig och hur man kan agera om man i sitt yrkesutövande inom BUP kommer i kontakt med ärenden med inslag av övergrepp och/eller trauma. Bakgrund Inom BUP finns en specialiserad grupp som arbetar med barn och ungdomar som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma. Verksamheten benämns Trossen och den bildades Den består av psykologer och socionomer. Behandlarna inom Trossen finns lokaliserade på Svartbäckens mottagning, samt på ytterteamens mottagningar. Trossen har möten 1 gång per månad då bland annat gruppens verksamhet, metodutveckling, utbildning och information diskuteras. Dessa möten protokollförs. Behandlare tillhörande Trossen erhåller också traumaspecialiserad handledning. Målgrupp Trossens arbete riktar in sig på barn och ungdomar (0-18 år) som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma som till sin art kan vara psykiska, fysiska, sexuella och/eller depraverande/försummande. Trossens ansvar och roll BUP:s och således också Trossens ansvarsområde handlar om bedömning, utredning och behandling. BUP utfärdar även intyg om barnpsykiatrisk bedömning/utredning samt deltar i arbetet på Barnahus (se utförligare beskrivning under rubriken Barnahus). Uppgiften att bedöma, utreda och behandla barn och familjer med denna problematik ställer stora krav på kompetens och erfarenhet. Handläggning och behandling vid misstänkta övergrepp mot barn och ungdomar kräver samverkan mellan flera myndigheter och instanser. BUP behöver i varierande grad samverka med socialtjänst, polis och åklagare samt även med skola/förskola. Det är också viktigt med ett snabbt bemötande där familjen bör erbjudas en snar tid för ett första samtal. Trossen kan konsulteras av andra enheter inom BUP vid pågående ärenden där övergrepps- och traumaproblematik föreligger. Medarbetare i Trossen kan erbjuda viss utbildning eller konsultation till andra organisationer vid förfrågan. Trossen deltar även på ett organisatoriskt plan i förebyggande arbete. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 1 av 8

2 Samverkan och avgränsningar Barnahus Sedan hösten 2006 finns i Uppsala ett Barnahus för Uppsala län, som arbetar med barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott. Syftet med verksamheten är att anpassa de utredningar som görs i samband med misstankar om att barn utsatts för brott till barnen. Barnahus är en länsövergripande verksamhet och bygger på en tvärprofessionell samverkan mellan polismyndigheten, socialtjänsterna i länet, åklagarkammaren, rättsmedicinska avdelningen, landstinget och länsstyrelsen. När en anmälan om våld och/eller sexuellt övergrepp kommer till polis eller socialtjänst kallas berörd personal till samrådsmöte i Barnahus. Vid dessa samrådsmöten finns polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog eller socionom från BUP och barnläkare med. Vid behov kan även annan som har bedömts lämplig medverka, till exempel skolsköterska, lärare eller någon annan som har mer kännedom om barnet. Vid ett gemensamt möte är förutsättningarna för samverkan större. Ett annat syfte med Barnahus är att samla kompetens och kunskap och att utveckla metoder som kan spridas i de berörda organisationerna. I Barnahus arbetar en polis och en socionom som samordnare på heltid. En psykolog från BUP är knuten till verksamheten på deltid och har bland annat som uppgift att handleda och arbeta med metodutveckling. Övriga behandlare verksamma inom Trossen står till förfogande för Barnahus. BUP är via Trossen verksamma inom Barnahus totalt 16 timmar per vecka. Vid misstänkta sexuella övergrepp är det ofta viktigt att polisen får utföra videoinspelat förhör med barnet i ett mycket tidigt skede. Detta sker på Barnahus, särskilt om barnet är under 15 år. Polisens barnutredare ansvarar för dessa förhör på Barnahus. Anmälan till socialtjänsten och socialtjänstens ansvar Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta. Alla som arbetar inom barnomsorg, skola, sjukvård eller kommunal familjerådgivning har skyldighet att anmäla sin misstanke till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialtjänsten. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma är skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd (SoL 14 kapitlet). Vid oklara och svårbedömda situationer kan fallet dras anonymt för socialtjänsten och råd erhållas. Socialtjänstens ansvar och uppgift i samband med en anmälan om misstänkta övergrepp kan sammanfattas i följande punkter: Anmälan till polisen Göra en första skyndsam värdering av misstanken Bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser Bedöma och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd Ta ställning till eventuell polisanmälan Bedöma eventuellt behov av information till berörda Samordna samarbetet med andra myndigheter Konsultera barn- och ungdomspsykiatrin. De sociala myndigheterna avgör vanligtvis om polisanmälan ska göras eller ej. Personal inom sjukvården har ingen skyldighet att göra polisanmälan, men får göra sådan anmälan. Sekretessen utgör inget hinder mot att polisanmäla sexualbrott/misshandel mot den som är under 18 år ( 14:2 sekretesslagen). Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 2 av 8

3 Definitioner Våld och övergrepp I ett större sammanhang kan övergrepp och trauma inräknas under det mer övergripandet begreppet våld. WHO (2002) definierar våld som:...uppsåtligt fysiskt våld eller makt, hotande eller faktisk, mot sig själv, annan person eller mot en grupp eller ett samhälle, som antingen leder till eller med stor sannolikhet leder till dödsfall, psykiska skador, utvecklingsavvikelser, eller depravering. Vidare enligt WHO (2002) kan våldsamma handlingar (dvs. övergrepp) te sig på fyra olika sätt: fysiskt, sexuellt, psykiskt eller depraverande/försummande. Fysiska övergrepp kallas förövande handlingar som orsakar barnet faktisk fysisk skada eller som har potential att orsaka skada. Sexuella övergrepp innebär utnyttjande av annan för egen sexuell tillfredsställelse. Sexuella övergrepp mot barn kan definieras som handlingar eller situationer med sexuell innebörd där en vuxen eller en ung person utnyttjar en underårig för att tillfredsställa egna sexuella eller andra behov (Jakobsson, Hartzell & Sörbom, 2001). Även barn och unga kan förgripa sig sexuellt på andra barn. Övergrepp blir det fråga om när den enes behov kommer före ett hänsynstagande till den andre och där tvång eller hot ingår, eller då ett barns underlägsenhet utnyttjas. Sexuella övergrepp kan delas in i fyra olika typer: - Övergrepp utan fysisk kontakt. - Övergrepp med fysisk kontakt. - Sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella och liknande sammanhang. - Övergrepp via Internet, vilket innefattar så kallad digital våldtäkt samt dokumenterade sexuella övergrepp. Psykiska eller känslomässiga övergrepp innebär att förmågan till att ge barnet en tillbörlig och stödjande omgivning brister och inkluderar handlingar som har en ogynnsam inverkan på barnets psykiska hälsa och utveckling. Sådana handlingar innefattar till exempel att begränsa rörelseförmågan, nedlåtande uttalanden, förlöjliganden, skrämsel och hotelser, diskriminering, bortstötning och annan icke-fysisk illvillig behandling, vilket också inkluderar manipulering av olika slag. Depravering/försummelse innebär att vårdnadshavaren inte ombesörjer barnets utveckling trots att denne besitter möjlighet att göra det på ett eller flera av följande områden: hälsa, utbildning, känslomässig utveckling, nutrition, skydd och säkra levnadsbetingelser. Trauma Alla människor har en varierande förmåga att hantera stressfyllda händelser i livet. Den enskilda individens medfödda sårbarhet och uppväxtmiljö påverkar denna förmåga. De flesta klarar av normal psykisk stress, men vissa händelser kan upplevas så svåra att barn och ungdomar inte klarar av att hantera dessa utan drabbas av psykiska symtom. Trauma innebär att barnet eller ungdomen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. Barnet eller ungdomen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Hos barn kan detta ta sig i uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende (DSM-IV, 1998). En traumatisk händelse kan vara en enstaka dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 3 av 8

4 situationer, t.ex. misshandel i hemmet. En händelse är i sig inte traumatisk men upplevelsen och tolkningen av densamma definierar den som sådan. Tecken eller symtom hos barnet Barn som är traumatiserade kan uppvisa en rad olika psykiska symtom, beteendeproblem och svårigheter. Hur symtomen tar sig uttryck kan se olika ut beroende på ålder (för en utförlig lista relaterat till ålder se SKL, 2009). En del barn och ungdomar som har upplevt trauma kan utveckla PTSD, posttraumatiskt stressyndrom (efter engelskans posttraumatic stress disorder). PTSD är ett ångesttillstånd och karaktäriseras av tre olika typer av symtomgrupper: Återupplevande - Barnet eller ungdomen återupplever den traumatiska händelsen om och om igen genom återkommande och plågsamma minnesbilder, t.ex. när det försöker somna. Barn kan även upprepa ett visst beteende i lek, teckningar och tal. Undvikande - Barnet eller ungdomen vill inte prata om det som hänt, eller betraktar de hemska händelserna utifrån ett sakligt och oberört perspektiv. Håglöshet, likgiltighet, undvikande av sådant som förknippas med traumat och ovilja att leka med sina kamrater kan också vara tecken på undvikande. Överdriven vaksamhet eller överspändhet Tecken på överdriven vaksamhet eller överspändhet kan vara motvilja att gå till skolan, ängslan och panikreaktioner, sömnsvårigheter, mardrömmar, mörkerrädsla, retlighet och koncentrationssvårigheter. Barn och ungdomar som är traumatiserade kan också utveckla depression, andra ångesttillstånd, akut stressyndrom, uppvisa tecken på dissociation eller annan psykiatrisk problematik. Alla barn och ungdomar som upplevt trauma utvecklar dock inte några betydande psykiatriska problem. Ytterligare exempel på symtom/tecken på att barnet eller ungdomen har upplevt trauma är: Störning i tillväxt och utveckling hos barnet (så kallat Failure to thrive ) Psykomotoriska och kognitiva förseningar Svårigheter att föra och stanna kvar i en dialog, både gentemot vuxna och andra barn Brister i det sociala samspelet Utagerande och aggressivt beteende, eller passivt och tillbakadraget beteende Desorienterat förhållningssätt Blåmärken eller andra tecken på misshandel Patologisk lek, t.ex. tvångsmässiga sexuella lekar Sexualiserat beteende Oro och koncentrationssvårigheter i inlärningssituationen Försenad emotionell utveckling Inlärningssvårigheter Dissociation Självdestruktivitet som ett sätt att hantera ångest och självförakt Att ungdomen utsätter sig för risker och fara på olika sätt Missbruk Kriminalitet Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 4 av 8

5 Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer förknippade med vårdnadshavare Barn som lever i riskmiljöer och/eller där omsorgsförmågan hos vårdarna brister löper större risk att fara illa. Psykisk sjukdom, missbruk, kriminellt eller våldsamt beteende hos föräldrarna kan vara faktorer som leder till ökad risk. Även funktionshinder av olika slag, omsorgsbrist, brister i anknytning samt långdragna vårdnads- och umgängestvister som resultat av föräldrarnas konflikter kan utgöra riskfaktorer. Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare (sk. ensamkommande flyktingbarn) kan också vara utsatta för förhöjd risk att fara illa. Riskfaktorer förknippade med barnet Fysiska handikapp, intellektuella svagheter, neuropsykiatriska problem, svårigheter inom det emotionellt instabila spektrat, medicinska problem, identitetssvårigheter eller barnets/ungdomens sexuella läggning (HBT-ungdomar) kan resultera i ökad känslighet eller sårbarhet och därför medföra en förhöjd risk att fara illa. Riskfaktorer förknippade med barnets miljö En förhöjd risk att fara illa kan finnas för barn och ungdomar som lever i miljöer utanför familjen där det finns risk att bli utsatt för fysisk misshandel, sexuella övergrepp, psykisk misshandel, kränkningar och allvarliga hotsituationer. Även mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga, involvering i destruktiva subkulturer, samt situationer på Internet kan innebära risker för att barn råkar illa ut. Flera riskfaktorer föreligger ofta samtidigt, vilket gör att problematiken förstärks. Skyddsfaktorer Att barnet/ungdomen får adekvat socialt och emotionellt stöd från föräldrar, nätverk och omgivande vuxna är av stor vikt vid all psykiatrisk problematik. När det gäller barn och ungdomar som upplevt eller misstänks ha upplevt trauma är detta särskilt viktigt. Förebyggande insatser från samhällets sida behövs för att minimera risken att det uppstår en situation i familjen där barnet/ungdomen far illa. Detta inkluderar stöd till föräldrar via MHV och BHV. Vid misstänkt eller konstaterat övergrepp skall även stöd till föräldrar via BUP erbjudas. Vidare är goda möjligheter till trygga och stabila relationer samt en god skolmiljö av stor vikt. Barnets/ungdomens intellektuella begåvning och mognad kan ha en förebyggande betydelse liksom en betydelse för vilka konsekvenser övergrepp får för den enskilde individen. Insatser Utredning och bedömning Efter den initiala bedömningen kan en vidare barnpsykiatrisk utredning göras och fungera som ett mer omfattande underlag för behandlingsinsatser. I de fall socialtjänst eller domstol så begär görs en barnpsykiatrisk utredning. I båda fallen kan det i dialog med dessa instanser avgöras vilka frågor som ska belysas. Vad som kan ingå i en barnpsykiatrisk utredning är en bedömning av barnets/den ungas psykiska hälsotillstånd, resurser, brister och behov, vilken art och grad barnets symptom och problem är av, den emotionella och kognitiva utvecklingen, eventuella tecken på traumatisering, samspels- och anknytningsmönster samt barnets egen beskrivning av sig själv. Utredningen bör även innefatta barnets uppfattning om omvärlden och sina relationer till andra, samt tydliggöra föräldrarnas förmåga att delta i en behandling. Utredningen ger underlag för att bedöma diagnos, differentialdiagnos, samsjuklighet, risk- och skyddsfaktorer och funktionsnivå. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 5 av 8

6 Oavsett vem som i första hand initierar en utredning, är det viktigt att lägga sig vinn om ett gott samarbete med familjen vid uppläggning, genomförande och delgivning av utredningen. Behandling En generell erfarenhet från såväl Trossen i Uppsala som övriga behandlingsenheter i Sverige (t.ex. BUP Elefanten i Linköping) och utomlands är att man arbetar utifrån varje enskild patient/familj och utgår från terapeutens egen kunskap och förutsättningar, med lyhördhet för patientens preferenser. Barnet och familjen är ofta i kris när de kommer till BUP, varför manualbaserade insatser eller utarbetade program inte självklart är användbara i alla lägen. Den troligen viktigaste faktorn för hur barn lyckas hantera övergrepp och trauma är hur föräldrarna kan ge barnet stöd (Scheinberg & Fraenkel, 2001), varför barnets familj och närmaste omgivning ses som den bas vilken behandlingen sker i samarbete med. Det hindrar inte att man i olika skeden träffar barnet eller föräldrarna såväl enskilt som tillsammans. Barn, föräldrar och syskon kan behöva både individuellt stöd och familjesamtal. Terapeuten har en aktiv hållning och hjälper såväl barnet/tonåringen som familjen att i deras takt tydliggöra och sätta ord på det som hänt. Kognitiva inslag är viktiga då det gäller behandling av traumatiserade personer för att lyfta fram barnens och familjernas resurser. Även affektiva, relationella, dynamiska och kognitivt beteendeterapeutiska moment kan förekomma i behandlingen. Utvecklingspsykologiska kunskaper samt familjesystemperspektiv är också viktiga i dessa ärenden. Behandlingen innehåller ofta flera komponenter, däribland: Konsultation åt socialtjänsten, polisen, primärvården/barnhälsovården, barnmedicin, skola/förskola. Krisintervention för barn och familj Individualterapi (olika psykoterapeutiska ansatser finns att tillgå) Familjestöd/familjeterapi Gruppterapi (endast på planeringsstadiet) Behandlingen anpassas också efter ärendets art där det är viktigt att ta hänsyn till: Typ av övergrepp eller traumatisk upplevelse Misstänkt eller konstaterat övergrepp Pågående/inte pågående övergrepp Om övergrepp skett vid enstaka eller vid upprepade tillfällen Om övergrepp skett inom eller utom familjen Om övergreppen skett nyligen Barnets ålder Typ av symtom Barnets/ungdomens motivation och känsla av meningsfullhet inför kontakten med BUP Anknytningsmönster Samarbetspartners Den misstänkte förövarens ålder Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 6 av 8

7 Riktlinjer för kollegor - vid misstanke om att ett barn far illa När Du som inte är knuten till Trossen kommer i kontakt med ett ärende där du misstänker eller får bekräftat att ett barn (0-18 år) utsatts eller utsätts för fysiska eller sexuella övergrepp, alternativt kränkningar eller försummelse, tänk på följande: Gå inte för snabbt fram Fatta inte egna beslut Diskutera med andra, exempelvis kolleger, någon i Trossen eller Barnahus, innan Du agerar (t.ex. gör anmälan till socialtjänsten). Du har fått ett stort förtroende i och med att barnet har berättat för Dig (om det är så). Det kan vara det bästa för barnet att få behålla kontakten med Dig (eventuellt med handledning från någon i Trossen) och inte byta behandlare. Om Du oroar Dig för om barnet är skyddat från fortsatta övergrepp och kränkningar eller inte, är det en fråga för socialtjänsten, inget som Du är skyldig att aktivt åtgärda. I vissa fall finns det mycket att vinna på att anmälan till socialtjänsten görs i överenskommelse med de parter i barnets familj som barnet upplever står på hans eller hennes sida. Som personal är Du vid misstanke skyldig att anmäla till socialtjänsten. Det är Din misstanke Du anmäler; Du behöver inte ha några "bevis". Du bör dock berätta för barnet att det är Din skyldighet att anmäla till socialtjänsten när Du misstänker att ett barn far illa. När det gäller polisanmälan, görs det i första hand av socialtjänsten. Ibland kan socialtjänsten avvakta med att göra polisanmälan om de t ex bedömer att andra, pågående insatser kan leda till att det blir bättre för barnet. Det är inte alltid som man kan utgå från att en polisanmälan blir till barnets bästa. Som personal på BUP kan Du kan göra en anmälan direkt till polisen. Anmälan till socialtjänsten ska då rutinmässigt göras av polisen. Ta inte ställning i skuldfrågan, eftersom det kan leda till en polarisering i hela ärendet. Att ta reda på vad som hänt och om någon är skyldig till brott är polisens sak att utreda. Sammanfattningsvis: Ta ställning för barnet, men se upp med att låsa Dig i ett ställningstagande kring skuldfrågan eller vad som kan ha hänt. Agneta Rosling verksamhetschef Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 7 av 8

8 Statistik gällande hur våldet kan ta sig uttryck i Sverige Under 2007 anmäldes över misshandelsbrott till polisen, av dessa var ungefär 16 % mot barn och ungdomar under 18 år (Socialstyrelsen, 2009). Underrapporteringen är dock stor för våld i nära relationer och i privata miljöer utan insyn, liksom för sexualbrott och barnmisshandel. I en nyligen genomförd svensk studie rapporterar Annerbäck, Wingren, Svedin och Gustafsson (2010) att 15% av barnen (som var 13, 15 och 17 år) uppger att de har blivit slagna av föräldrar eller vårdnadshavare. Positiva attityder till och praktiserandet av barnaga har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Ungefär 1 till 2 % av skolbarnen rapporterar att de ofta blivit fysiskt bestraffade under det senaste året. Kroppslig bestraffning är vanligare i familjer med svag ekonomi. Därtill är barn med någon långvarig sjukdom, särskilt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mer utsatta för kroppsliga bestraffningar, liksom barn i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna. Knappt tio procent av alla föräldrar anger att de använt sig av fysiskt våld som en uppfostringsmetod någon gång under det senaste året (SOU, 2001). Mellan 7-8 % av kvinnorna och 1-3 % av männen i Sverige uppger att de någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Mellan 1-2 fall per 1000 barn under 15 år anmäls årligen till polisen pga. att det misstänks att de varit utsatta för sexuellt övergrepp. Endast en mindre del av dessa leder till åtal och fällande dom. Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna i psykiatrin, vilket gör sexuell traumatisering till en viktig bakgrunds-/orsaksfaktor till psykisk ohälsa (Svedin, ur Svedin och Banck, 2002). Referenser Annerbäck, E-M, Wingren, G, Svedin, CG och Gustafsson, PA (2010). Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden findings from a population-based youth survey. Acta Pædiatrica, Early view. American Psychiatric Association (1998). MINI- D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM- IV. Danderyd: Pilgrim press. Jakobsson, E., Hartzell, M. och Sörbom, K. (2001). Vårdprogram Misstänkta sexuella övergrepp mot barn och ungdomar - barn och ungdomspsykiatrins ansvar och insatser. Akademiska sjukhuset, Psykiatricentrum, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Sheinberg, M. och Fraenkel, P. (2001). The relational trauma of incest. A family-based approach to treatment. New York: The Guilford Press. Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Rätt insats på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning. WWW: Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport WWW: 71_ pdf. SOU (2001). Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda, 2001:72 World Health Organization (2002). World report on violence and health. WWW: x.html. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 8 av 8

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Trauma! (friskfaktorer)

Trauma! (friskfaktorer) Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015/2016 1 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Samverkan... 4 Syfte... 4 Anmälan/ny formulering

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013 Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013 Bakgrund Tidigare erfarenheter Vårdbehov Önskemål från ungdomarna Bakgrund 2011 anmäldes 17.100 sexualbrott till polisen i Sverige

Läs mer

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola

Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola STRÄNGNÄS KOMMUN 2011-05-06 Utbildningskontoret Dnr 110/04-629 Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp LERUM200, v 1.0, 2007-11-30 1 (12) Datum 2011-03-07 Sektor Lärande Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp Handlingsplanen avser misstanke

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer