Vårdprogram Godkänt av: A / Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer,
|
|
- Anita Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri ID.nr Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: A / Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Monica Hartzell, psykolog och Per Boork, psykolog Skapat den: Reviderat av: Reviderat den: Inledning Detta är ett handlingsprogram som avser att beskriva hur arbetet med barn och ungdomar som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma är organiserat inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län. Det avser också att ge vägledning i vart man kan vända sig och hur man kan agera om man i sitt yrkesutövande inom BUP kommer i kontakt med ärenden med inslag av övergrepp och/eller trauma. Bakgrund Inom BUP finns en specialiserad grupp som arbetar med barn och ungdomar som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma. Verksamheten benämns Trossen och den bildades Den består av psykologer och socionomer. Behandlarna inom Trossen finns lokaliserade på Svartbäckens mottagning, samt på ytterteamens mottagningar. Trossen har möten 1 gång per månad då bland annat gruppens verksamhet, metodutveckling, utbildning och information diskuteras. Dessa möten protokollförs. Behandlare tillhörande Trossen erhåller också traumaspecialiserad handledning. Målgrupp Trossens arbete riktar in sig på barn och ungdomar (0-18 år) som har eller misstänks ha varit utsatta för övergrepp och/eller upplevt trauma som till sin art kan vara psykiska, fysiska, sexuella och/eller depraverande/försummande. Trossens ansvar och roll BUP:s och således också Trossens ansvarsområde handlar om bedömning, utredning och behandling. BUP utfärdar även intyg om barnpsykiatrisk bedömning/utredning samt deltar i arbetet på Barnahus (se utförligare beskrivning under rubriken Barnahus). Uppgiften att bedöma, utreda och behandla barn och familjer med denna problematik ställer stora krav på kompetens och erfarenhet. Handläggning och behandling vid misstänkta övergrepp mot barn och ungdomar kräver samverkan mellan flera myndigheter och instanser. BUP behöver i varierande grad samverka med socialtjänst, polis och åklagare samt även med skola/förskola. Det är också viktigt med ett snabbt bemötande där familjen bör erbjudas en snar tid för ett första samtal. Trossen kan konsulteras av andra enheter inom BUP vid pågående ärenden där övergrepps- och traumaproblematik föreligger. Medarbetare i Trossen kan erbjuda viss utbildning eller konsultation till andra organisationer vid förfrågan. Trossen deltar även på ett organisatoriskt plan i förebyggande arbete. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 1 av 8
2 Samverkan och avgränsningar Barnahus Sedan hösten 2006 finns i Uppsala ett Barnahus för Uppsala län, som arbetar med barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott. Syftet med verksamheten är att anpassa de utredningar som görs i samband med misstankar om att barn utsatts för brott till barnen. Barnahus är en länsövergripande verksamhet och bygger på en tvärprofessionell samverkan mellan polismyndigheten, socialtjänsterna i länet, åklagarkammaren, rättsmedicinska avdelningen, landstinget och länsstyrelsen. När en anmälan om våld och/eller sexuellt övergrepp kommer till polis eller socialtjänst kallas berörd personal till samrådsmöte i Barnahus. Vid dessa samrådsmöten finns polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog eller socionom från BUP och barnläkare med. Vid behov kan även annan som har bedömts lämplig medverka, till exempel skolsköterska, lärare eller någon annan som har mer kännedom om barnet. Vid ett gemensamt möte är förutsättningarna för samverkan större. Ett annat syfte med Barnahus är att samla kompetens och kunskap och att utveckla metoder som kan spridas i de berörda organisationerna. I Barnahus arbetar en polis och en socionom som samordnare på heltid. En psykolog från BUP är knuten till verksamheten på deltid och har bland annat som uppgift att handleda och arbeta med metodutveckling. Övriga behandlare verksamma inom Trossen står till förfogande för Barnahus. BUP är via Trossen verksamma inom Barnahus totalt 16 timmar per vecka. Vid misstänkta sexuella övergrepp är det ofta viktigt att polisen får utföra videoinspelat förhör med barnet i ett mycket tidigt skede. Detta sker på Barnahus, särskilt om barnet är under 15 år. Polisens barnutredare ansvarar för dessa förhör på Barnahus. Anmälan till socialtjänsten och socialtjänstens ansvar Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta. Alla som arbetar inom barnomsorg, skola, sjukvård eller kommunal familjerådgivning har skyldighet att anmäla sin misstanke till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialtjänsten. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma är skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd (SoL 14 kapitlet). Vid oklara och svårbedömda situationer kan fallet dras anonymt för socialtjänsten och råd erhållas. Socialtjänstens ansvar och uppgift i samband med en anmälan om misstänkta övergrepp kan sammanfattas i följande punkter: Anmälan till polisen Göra en första skyndsam värdering av misstanken Bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser Bedöma och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd Ta ställning till eventuell polisanmälan Bedöma eventuellt behov av information till berörda Samordna samarbetet med andra myndigheter Konsultera barn- och ungdomspsykiatrin. De sociala myndigheterna avgör vanligtvis om polisanmälan ska göras eller ej. Personal inom sjukvården har ingen skyldighet att göra polisanmälan, men får göra sådan anmälan. Sekretessen utgör inget hinder mot att polisanmäla sexualbrott/misshandel mot den som är under 18 år ( 14:2 sekretesslagen). Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 2 av 8
3 Definitioner Våld och övergrepp I ett större sammanhang kan övergrepp och trauma inräknas under det mer övergripandet begreppet våld. WHO (2002) definierar våld som:...uppsåtligt fysiskt våld eller makt, hotande eller faktisk, mot sig själv, annan person eller mot en grupp eller ett samhälle, som antingen leder till eller med stor sannolikhet leder till dödsfall, psykiska skador, utvecklingsavvikelser, eller depravering. Vidare enligt WHO (2002) kan våldsamma handlingar (dvs. övergrepp) te sig på fyra olika sätt: fysiskt, sexuellt, psykiskt eller depraverande/försummande. Fysiska övergrepp kallas förövande handlingar som orsakar barnet faktisk fysisk skada eller som har potential att orsaka skada. Sexuella övergrepp innebär utnyttjande av annan för egen sexuell tillfredsställelse. Sexuella övergrepp mot barn kan definieras som handlingar eller situationer med sexuell innebörd där en vuxen eller en ung person utnyttjar en underårig för att tillfredsställa egna sexuella eller andra behov (Jakobsson, Hartzell & Sörbom, 2001). Även barn och unga kan förgripa sig sexuellt på andra barn. Övergrepp blir det fråga om när den enes behov kommer före ett hänsynstagande till den andre och där tvång eller hot ingår, eller då ett barns underlägsenhet utnyttjas. Sexuella övergrepp kan delas in i fyra olika typer: - Övergrepp utan fysisk kontakt. - Övergrepp med fysisk kontakt. - Sexuell exploatering av barn och unga i kommersiella och liknande sammanhang. - Övergrepp via Internet, vilket innefattar så kallad digital våldtäkt samt dokumenterade sexuella övergrepp. Psykiska eller känslomässiga övergrepp innebär att förmågan till att ge barnet en tillbörlig och stödjande omgivning brister och inkluderar handlingar som har en ogynnsam inverkan på barnets psykiska hälsa och utveckling. Sådana handlingar innefattar till exempel att begränsa rörelseförmågan, nedlåtande uttalanden, förlöjliganden, skrämsel och hotelser, diskriminering, bortstötning och annan icke-fysisk illvillig behandling, vilket också inkluderar manipulering av olika slag. Depravering/försummelse innebär att vårdnadshavaren inte ombesörjer barnets utveckling trots att denne besitter möjlighet att göra det på ett eller flera av följande områden: hälsa, utbildning, känslomässig utveckling, nutrition, skydd och säkra levnadsbetingelser. Trauma Alla människor har en varierande förmåga att hantera stressfyllda händelser i livet. Den enskilda individens medfödda sårbarhet och uppväxtmiljö påverkar denna förmåga. De flesta klarar av normal psykisk stress, men vissa händelser kan upplevas så svåra att barn och ungdomar inte klarar av att hantera dessa utan drabbas av psykiska symtom. Trauma innebär att barnet eller ungdomen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. Barnet eller ungdomen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Hos barn kan detta ta sig i uttryck i desorganiserat eller agiterat beteende (DSM-IV, 1998). En traumatisk händelse kan vara en enstaka dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 3 av 8
4 situationer, t.ex. misshandel i hemmet. En händelse är i sig inte traumatisk men upplevelsen och tolkningen av densamma definierar den som sådan. Tecken eller symtom hos barnet Barn som är traumatiserade kan uppvisa en rad olika psykiska symtom, beteendeproblem och svårigheter. Hur symtomen tar sig uttryck kan se olika ut beroende på ålder (för en utförlig lista relaterat till ålder se SKL, 2009). En del barn och ungdomar som har upplevt trauma kan utveckla PTSD, posttraumatiskt stressyndrom (efter engelskans posttraumatic stress disorder). PTSD är ett ångesttillstånd och karaktäriseras av tre olika typer av symtomgrupper: Återupplevande - Barnet eller ungdomen återupplever den traumatiska händelsen om och om igen genom återkommande och plågsamma minnesbilder, t.ex. när det försöker somna. Barn kan även upprepa ett visst beteende i lek, teckningar och tal. Undvikande - Barnet eller ungdomen vill inte prata om det som hänt, eller betraktar de hemska händelserna utifrån ett sakligt och oberört perspektiv. Håglöshet, likgiltighet, undvikande av sådant som förknippas med traumat och ovilja att leka med sina kamrater kan också vara tecken på undvikande. Överdriven vaksamhet eller överspändhet Tecken på överdriven vaksamhet eller överspändhet kan vara motvilja att gå till skolan, ängslan och panikreaktioner, sömnsvårigheter, mardrömmar, mörkerrädsla, retlighet och koncentrationssvårigheter. Barn och ungdomar som är traumatiserade kan också utveckla depression, andra ångesttillstånd, akut stressyndrom, uppvisa tecken på dissociation eller annan psykiatrisk problematik. Alla barn och ungdomar som upplevt trauma utvecklar dock inte några betydande psykiatriska problem. Ytterligare exempel på symtom/tecken på att barnet eller ungdomen har upplevt trauma är: Störning i tillväxt och utveckling hos barnet (så kallat Failure to thrive ) Psykomotoriska och kognitiva förseningar Svårigheter att föra och stanna kvar i en dialog, både gentemot vuxna och andra barn Brister i det sociala samspelet Utagerande och aggressivt beteende, eller passivt och tillbakadraget beteende Desorienterat förhållningssätt Blåmärken eller andra tecken på misshandel Patologisk lek, t.ex. tvångsmässiga sexuella lekar Sexualiserat beteende Oro och koncentrationssvårigheter i inlärningssituationen Försenad emotionell utveckling Inlärningssvårigheter Dissociation Självdestruktivitet som ett sätt att hantera ångest och självförakt Att ungdomen utsätter sig för risker och fara på olika sätt Missbruk Kriminalitet Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 4 av 8
5 Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer förknippade med vårdnadshavare Barn som lever i riskmiljöer och/eller där omsorgsförmågan hos vårdarna brister löper större risk att fara illa. Psykisk sjukdom, missbruk, kriminellt eller våldsamt beteende hos föräldrarna kan vara faktorer som leder till ökad risk. Även funktionshinder av olika slag, omsorgsbrist, brister i anknytning samt långdragna vårdnads- och umgängestvister som resultat av föräldrarnas konflikter kan utgöra riskfaktorer. Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare (sk. ensamkommande flyktingbarn) kan också vara utsatta för förhöjd risk att fara illa. Riskfaktorer förknippade med barnet Fysiska handikapp, intellektuella svagheter, neuropsykiatriska problem, svårigheter inom det emotionellt instabila spektrat, medicinska problem, identitetssvårigheter eller barnets/ungdomens sexuella läggning (HBT-ungdomar) kan resultera i ökad känslighet eller sårbarhet och därför medföra en förhöjd risk att fara illa. Riskfaktorer förknippade med barnets miljö En förhöjd risk att fara illa kan finnas för barn och ungdomar som lever i miljöer utanför familjen där det finns risk att bli utsatt för fysisk misshandel, sexuella övergrepp, psykisk misshandel, kränkningar och allvarliga hotsituationer. Även mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga, involvering i destruktiva subkulturer, samt situationer på Internet kan innebära risker för att barn råkar illa ut. Flera riskfaktorer föreligger ofta samtidigt, vilket gör att problematiken förstärks. Skyddsfaktorer Att barnet/ungdomen får adekvat socialt och emotionellt stöd från föräldrar, nätverk och omgivande vuxna är av stor vikt vid all psykiatrisk problematik. När det gäller barn och ungdomar som upplevt eller misstänks ha upplevt trauma är detta särskilt viktigt. Förebyggande insatser från samhällets sida behövs för att minimera risken att det uppstår en situation i familjen där barnet/ungdomen far illa. Detta inkluderar stöd till föräldrar via MHV och BHV. Vid misstänkt eller konstaterat övergrepp skall även stöd till föräldrar via BUP erbjudas. Vidare är goda möjligheter till trygga och stabila relationer samt en god skolmiljö av stor vikt. Barnets/ungdomens intellektuella begåvning och mognad kan ha en förebyggande betydelse liksom en betydelse för vilka konsekvenser övergrepp får för den enskilde individen. Insatser Utredning och bedömning Efter den initiala bedömningen kan en vidare barnpsykiatrisk utredning göras och fungera som ett mer omfattande underlag för behandlingsinsatser. I de fall socialtjänst eller domstol så begär görs en barnpsykiatrisk utredning. I båda fallen kan det i dialog med dessa instanser avgöras vilka frågor som ska belysas. Vad som kan ingå i en barnpsykiatrisk utredning är en bedömning av barnets/den ungas psykiska hälsotillstånd, resurser, brister och behov, vilken art och grad barnets symptom och problem är av, den emotionella och kognitiva utvecklingen, eventuella tecken på traumatisering, samspels- och anknytningsmönster samt barnets egen beskrivning av sig själv. Utredningen bör även innefatta barnets uppfattning om omvärlden och sina relationer till andra, samt tydliggöra föräldrarnas förmåga att delta i en behandling. Utredningen ger underlag för att bedöma diagnos, differentialdiagnos, samsjuklighet, risk- och skyddsfaktorer och funktionsnivå. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 5 av 8
6 Oavsett vem som i första hand initierar en utredning, är det viktigt att lägga sig vinn om ett gott samarbete med familjen vid uppläggning, genomförande och delgivning av utredningen. Behandling En generell erfarenhet från såväl Trossen i Uppsala som övriga behandlingsenheter i Sverige (t.ex. BUP Elefanten i Linköping) och utomlands är att man arbetar utifrån varje enskild patient/familj och utgår från terapeutens egen kunskap och förutsättningar, med lyhördhet för patientens preferenser. Barnet och familjen är ofta i kris när de kommer till BUP, varför manualbaserade insatser eller utarbetade program inte självklart är användbara i alla lägen. Den troligen viktigaste faktorn för hur barn lyckas hantera övergrepp och trauma är hur föräldrarna kan ge barnet stöd (Scheinberg & Fraenkel, 2001), varför barnets familj och närmaste omgivning ses som den bas vilken behandlingen sker i samarbete med. Det hindrar inte att man i olika skeden träffar barnet eller föräldrarna såväl enskilt som tillsammans. Barn, föräldrar och syskon kan behöva både individuellt stöd och familjesamtal. Terapeuten har en aktiv hållning och hjälper såväl barnet/tonåringen som familjen att i deras takt tydliggöra och sätta ord på det som hänt. Kognitiva inslag är viktiga då det gäller behandling av traumatiserade personer för att lyfta fram barnens och familjernas resurser. Även affektiva, relationella, dynamiska och kognitivt beteendeterapeutiska moment kan förekomma i behandlingen. Utvecklingspsykologiska kunskaper samt familjesystemperspektiv är också viktiga i dessa ärenden. Behandlingen innehåller ofta flera komponenter, däribland: Konsultation åt socialtjänsten, polisen, primärvården/barnhälsovården, barnmedicin, skola/förskola. Krisintervention för barn och familj Individualterapi (olika psykoterapeutiska ansatser finns att tillgå) Familjestöd/familjeterapi Gruppterapi (endast på planeringsstadiet) Behandlingen anpassas också efter ärendets art där det är viktigt att ta hänsyn till: Typ av övergrepp eller traumatisk upplevelse Misstänkt eller konstaterat övergrepp Pågående/inte pågående övergrepp Om övergrepp skett vid enstaka eller vid upprepade tillfällen Om övergrepp skett inom eller utom familjen Om övergreppen skett nyligen Barnets ålder Typ av symtom Barnets/ungdomens motivation och känsla av meningsfullhet inför kontakten med BUP Anknytningsmönster Samarbetspartners Den misstänkte förövarens ålder Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 6 av 8
7 Riktlinjer för kollegor - vid misstanke om att ett barn far illa När Du som inte är knuten till Trossen kommer i kontakt med ett ärende där du misstänker eller får bekräftat att ett barn (0-18 år) utsatts eller utsätts för fysiska eller sexuella övergrepp, alternativt kränkningar eller försummelse, tänk på följande: Gå inte för snabbt fram Fatta inte egna beslut Diskutera med andra, exempelvis kolleger, någon i Trossen eller Barnahus, innan Du agerar (t.ex. gör anmälan till socialtjänsten). Du har fått ett stort förtroende i och med att barnet har berättat för Dig (om det är så). Det kan vara det bästa för barnet att få behålla kontakten med Dig (eventuellt med handledning från någon i Trossen) och inte byta behandlare. Om Du oroar Dig för om barnet är skyddat från fortsatta övergrepp och kränkningar eller inte, är det en fråga för socialtjänsten, inget som Du är skyldig att aktivt åtgärda. I vissa fall finns det mycket att vinna på att anmälan till socialtjänsten görs i överenskommelse med de parter i barnets familj som barnet upplever står på hans eller hennes sida. Som personal är Du vid misstanke skyldig att anmäla till socialtjänsten. Det är Din misstanke Du anmäler; Du behöver inte ha några "bevis". Du bör dock berätta för barnet att det är Din skyldighet att anmäla till socialtjänsten när Du misstänker att ett barn far illa. När det gäller polisanmälan, görs det i första hand av socialtjänsten. Ibland kan socialtjänsten avvakta med att göra polisanmälan om de t ex bedömer att andra, pågående insatser kan leda till att det blir bättre för barnet. Det är inte alltid som man kan utgå från att en polisanmälan blir till barnets bästa. Som personal på BUP kan Du kan göra en anmälan direkt till polisen. Anmälan till socialtjänsten ska då rutinmässigt göras av polisen. Ta inte ställning i skuldfrågan, eftersom det kan leda till en polarisering i hela ärendet. Att ta reda på vad som hänt och om någon är skyldig till brott är polisens sak att utreda. Sammanfattningsvis: Ta ställning för barnet, men se upp med att låsa Dig i ett ställningstagande kring skuldfrågan eller vad som kan ha hänt. Agneta Rosling verksamhetschef Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 7 av 8
8 Statistik gällande hur våldet kan ta sig uttryck i Sverige Under 2007 anmäldes över misshandelsbrott till polisen, av dessa var ungefär 16 % mot barn och ungdomar under 18 år (Socialstyrelsen, 2009). Underrapporteringen är dock stor för våld i nära relationer och i privata miljöer utan insyn, liksom för sexualbrott och barnmisshandel. I en nyligen genomförd svensk studie rapporterar Annerbäck, Wingren, Svedin och Gustafsson (2010) att 15% av barnen (som var 13, 15 och 17 år) uppger att de har blivit slagna av föräldrar eller vårdnadshavare. Positiva attityder till och praktiserandet av barnaga har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Ungefär 1 till 2 % av skolbarnen rapporterar att de ofta blivit fysiskt bestraffade under det senaste året. Kroppslig bestraffning är vanligare i familjer med svag ekonomi. Därtill är barn med någon långvarig sjukdom, särskilt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mer utsatta för kroppsliga bestraffningar, liksom barn i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna. Knappt tio procent av alla föräldrar anger att de använt sig av fysiskt våld som en uppfostringsmetod någon gång under det senaste året (SOU, 2001). Mellan 7-8 % av kvinnorna och 1-3 % av männen i Sverige uppger att de någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Mellan 1-2 fall per 1000 barn under 15 år anmäls årligen till polisen pga. att det misstänks att de varit utsatta för sexuellt övergrepp. Endast en mindre del av dessa leder till åtal och fällande dom. Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna i psykiatrin, vilket gör sexuell traumatisering till en viktig bakgrunds-/orsaksfaktor till psykisk ohälsa (Svedin, ur Svedin och Banck, 2002). Referenser Annerbäck, E-M, Wingren, G, Svedin, CG och Gustafsson, PA (2010). Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden findings from a population-based youth survey. Acta Pædiatrica, Early view. American Psychiatric Association (1998). MINI- D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM- IV. Danderyd: Pilgrim press. Jakobsson, E., Hartzell, M. och Sörbom, K. (2001). Vårdprogram Misstänkta sexuella övergrepp mot barn och ungdomar - barn och ungdomspsykiatrins ansvar och insatser. Akademiska sjukhuset, Psykiatricentrum, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Sheinberg, M. och Fraenkel, P. (2001). The relational trauma of incest. A family-based approach to treatment. New York: The Guilford Press. Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Rätt insats på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning. WWW: Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport WWW: 71_ pdf. SOU (2001). Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda, 2001:72 World Health Organization (2002). World report on violence and health. WWW: x.html. Titel Handlingsprogram för utsatta barn och ungdomar Sidan 8 av 8
Det försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merenl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ
Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?
Läs merEn hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merHandlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16
Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merTrauma! (friskfaktorer)
Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merBarn som anhöriga - pyramiden
Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merBarnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter
Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS
Läs merHandlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015/2016 1 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Samverkan... 4 Syfte... 4 Anmälan/ny formulering
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merDepressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Läs merFN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merLindgårdens förskola
Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merKommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola
STRÄNGNÄS KOMMUN 2011-05-06 Utbildningskontoret Dnr 110/04-629 Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs mer