kompetenscentrum Blekinge Vård och omsorg för personer 65 år och äldre i Karlskrona - en delstudie i SNAC Blekinge Jan Resebo Skrift 2010:3

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Vård och omsorg för personer 65 år och äldre i Karlskrona - en delstudie i SNAC Blekinge Jan Resebo Skrift 2010:3

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Vård och omsorg för personer 65 år och äldre i Karlskrona - en delstudie i SNAC Blekinge Jan Resebo Skrift 2010:3

4 Vård och omsorg för personer 65 år och äldre i Karlskrona En delstudie i SNAC - Blekinge 2010 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2010 Skrift 2010:3 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte 6 Modell 7 Genomförande 9 Resultat 10 Beskrivning av brukarna 10 Omgivningsfaktorer 11 Vårdberoende funktionsnedsättning 11 Beteenden svåra att hantera 20 Behov av särskilda sjukvårdsinsatser 21 Beslutade insatser 21 Kommentarer 22 Bilaga 1 Bilaga 2 Undersökningsformulär Samtyckesbrev

6

7 5 Inledning Omsorgen om de äldre är ett ämne som är mycket uppmärksammat och ofta diskuteras. Dessutom kommer antalet äldre att bli allt fler och fler och frågan som uppstår blir givetvis hur resurserna skall räcka till. I Sverige är äldreomsorgen huvudsakligen kommunernas ansvar och regleras av Socialtjänstlagen. Bistånd beviljas utifrån lagens 4 kapitel 1. Insatser kan göras av personer som är anställda i kommunernas hemtjänst eller av anhöriga. Anhörigvården kan ske som en kommunalt beviljad insats där den anhöriga är anställd, men detta är ovanligt. Merparten av anhörigvården utförs helt ideellt. Det har blivit ovanligare än tidigare att äldre personer får plats på ett särskilt boende. Den idag rådande uppfattningen är att det för det mesta är bättre för individen att få bo i sitt eget hem och där få erforderligt stöd. Det har dock visat sig att risken för de äldres ensamhet i denna situation är stor och att inte alla äldre personer vill bo kvar i sina hem. Bland annat genom stigande livslängd ökar andelen äldre i Sverige som i övriga västliga industriländer och därför ökar även behovet av äldreomsorg. Eftersom det rör sig om en i hög grad skattefinansierad verksamhet räknar man med att behöva se över finansieringssätten i en tid då allt färre förvärvsarbetande personer i samhället måste bidra till allt fler icke-förvärvsarbetande personers uppehälle och vård. I denna kategori ingår naturligtvis även barn och ungdomar under utbildning och andra personer som saknar inkomst. Kostnaden för äldreomsorgen i Sverige under ett år ligger på cirka 80 miljarder kronor. Det är därför av största vikt att resurserna för vård och omsorg i framtiden utnyttjas så att största möjliga effektivitet erhålls. Grundpelarna i styrningen av äldreomsorgen är behov och insatser. Det är lättare att beräkna och kvantifiera insatserna än behoven. Med en lämplig uppsättning variabler skulle behoven lättare kunna beskrivas och ligga till grund för beräkning av behovsinsatser. Dessa uppgifter skulle sedan kunna ingå i en rutinmässig uppföljning inom äldreomsorgen. I det nationella forskningsprojektet SNAC (Swedish National Study of Aging and Care) har under tio år utvecklats metoder för att följa behov och insatser inom äldreomsorgen i ett antal kommuner. Karlskrona kommun har vid ett tidigare tillfälle, år 2001, deltagit i den delen av forskningsprojektet som benämns Vårdsystemdelen eller Vårdsystemperspektivet. Data från denna period finns tillgängliga och innebär, i tillgängliga delar, att dessa kan användas som jämförelsematerial i denna rapport.

8 6 Karlskrona kommuns Äldrenämnd har aktualiserat ett behov av att öka kunskaperna om åldrandet och vården och omsorgen om de äldre i kommunen för planering av framtidens vård och omsorg för de äldre. År 2009 startade därför Blekinge Tekniska Högskola (BTH) i samarbete med Äldreförvaltningen en forskningsstudie i Karlskrona om hur kommunens äldreomsorg är anpassad för de äldres behov. Liknande studier görs samtidigt i ett antal andra kommuner i landet. Syfte Syftet med datainsamlingen är att få en basinformation om hur läget ser ut i Karlskrona just nu. I förlängningen kommer vi att kontinuerligt följa de vård- och omsorgsinsatser, som den äldre befolkningen erhåller samt registrera olika faktorer, som har betydelse för tilldelningen av insatserna. Därigenom erhålls bl a information om vilka insatser som ges givet ett visst behov, hur detta fördelar sig demografiskt och över tid. Frågor som denna kartläggning har för avsikt att ge svar på är bl a följande: I vilken omfattning är bostaden anpassad till individens funktionsförmåga Hur beroende av hjälp är biståndstagarna för att klara det dagliga livets aktiviteter (ex. städning, matlagning, på/avklädning, bad/dusch, förflyttning, födointag etc) Kan individerna fungera i de flesta miljöer, reda sig själva eller behövs vägledning etc Hur framställs funktionsförmågan idag jämfört med föregående undersökning år 2002 Finns behov av särskilda sjukvårdsinsatser Hur omfattande insatser sker av informella vårdgivare Undersökningen omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Äldrenämnden i Karlskrona undantaget de som enbart har trygghetslarm och/eller matdistribution. All bearbetning och analys av data sker på uppgifter som är avidentifierade.

9 7 Modell Vilka uppgifter behövs? För att få en samlad bild av vilka insatser som faktiskt ges till vilka personer behöver uppgifter sammanställas som rör: beviljade insatser från äldreomsorgen sjukvårdsinsatser bostadsförhållanden och handikappanpassning hjälpinsatser från anhöriga och närstående funktionsnedsättningar, som har betydelse för vårdbehov Det formulär som har använts är sedan tidigare utformat i samarbete med övriga delprojektområden inom SNAC och innebär en möjlighet till jämförelser mellan äldrevården i Karlskrona och övriga deltagande områden. Formuläret (se bilaga 1) omfattar sex delområden: administrativa uppgifter samt personuppgifter omgivningsfaktorer vårdberoende beslutade insatser särskilda sjukvårdsinsatser informell vård Exempel på administrativa uppgifter och personuppgifter är datum för när formuläret fylls i, vem som lämnar uppgifterna, om data är inhämtade genom personlig kännedom, civilstånd, samman- eller ensamboende. Brukarna identifieras genom personnummer vilket ger information om ålder och kön och är dessutom nödvändigt för att kunna följa utvecklingen över tid. I avsnittet omgivningsfaktorer registreras bostadens tillgänglighet och grad av anpassning, ex. borttagna trösklar, badrum tillgängligt för rullstol, badkar ersatt med dusch, hiss etc. Detta även inom SÄBO. De frågor som behandlar vårdberoende omfattar variabler som hämtats från två mätinstrument som avser fysisk funktionsförmåga (Katz ADL- index) och kognitiv

10 8 förmåga (Bergerskalan). Dessutom finns variabler som rör aktiviteter i det dagliga livet, dels personligt (PADL) och instrumentellt (IADL) såsom ex. städning, matlagning etc. Utöver dessa mätinstrument registreras, inom vårdberoende, även variabler som rörelseförmåga, yrsel, inkontinens, syn- och hörsel och smärta. Dessa anses ha betydelse för vård och omsorg av äldre. Under avsnittet beslutade insatser registreras uppgifter om service, omvårdnad, hemtjänst på natten, dagverksamhet, ledsagare, anhörigvårdare, SÄBO etc. Särskilda sjukvårdsinsatser är intressant för att se i vilken omfattning avancerad smärtbehandling, näringstillförsel, läkemedelsintag eller dialys, förekommer i äldres ordinära eller särskilda boenden. Informell vård, d v s insatser från andra än personal från kommun eller landsting, utgör det sista delområdet, t ex vem som ger hjälp, vilken hjälp och hur ofta. Exempel på frågor från de olika områdena: Städning (rengör bostaden, dammsuger, torkar golv. Noggrannheten i städningen bedöms ej) Matinköp (tar sig till affären, klarar trappor eller andra hinder, plockar varor, betalar, bär hem.) Matlagning På- och avklädning (ta sig till låda eller skåp, ta fram kläder, ta av och på kläderna) Toalettbesök (ta sig till toaletten, komma på och av toalettstolen, torka sig, tvätta sig, ordna kläderna) Syn, hörsel, rörelseförmåga, yrsel, inkontinens Oro, otrygghet Nedstämdhet Näring via sond (buk eller nasal, s.k. peg ). Injektionsbehandling Intag av läkemedel

11 9 Genomförande Som förberedelse inför datainsamlingen informerades berörda områdeschefer inom hemtjänst och särskilt boende om syftet med studien, ifyllande och insamling av aktuellt formulär. Sammanföring av uppgifter från olika datakällor förutsätter personernas samtycke varför ett formulär för samtycke (se bilaga 2) utarbetats som lämnades till områdescheferna i samband med genomförda träffar. Med hjälp av personal på Äldreförvaltningen genomfördes allra först en dokumentation av första delområdet administrativa uppgifter samt personuppgifter. Dessa uppgifter har sedan kompletterats med övriga delområden i formuläret tack vare hemtjänstpersonalen. Parallellt har personalen inom SÄBO genomfört motsvarande uppgift. Ett problem som uppstod under insamlingen av data var uppgiften med personnummer som orsakade mycket diskussion bland personal i hemtjänsten samt SÄBO. De menade att då blir ju inte studien anonym, varför uppgifter enbart insamlades gällande de som lämnat samtycke. Samtycket avsåg dock att brukaren gav samtycke att delta i forskningsdelen vilket innebar möjlighet till samkörning med andra register t ex inom sjukvården men framför allt även till de data som finns i SNAC- Bs befolkningsstudie. Detta klargjordes efterhand men denna brist i informationen eller tolkning av informationen gjorde att den period som var avsatt för insamling av baslinjedata utsträcktes till att bli hela våren Samtliga data har manuellt inmatats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och kommer i förlängningen att kunna användas som underlag för planering, resursfördelning och utvärdering av vården och omsorgen av de äldre. I denna rapport redovisas bearbetade data utifrån de olika boendeformer som finns i kommunen (se skiss): Ordinärt boende Särskilt boende Gruppboende Serviceboende (med hemtjänstinsatser) Rapporten omfattar 1313 antal personer, 631 i ordinärt boende och 682 inom SÄBO varav 62 i serviceboende med hemtjänstinsatser. Analysen ger bl a en beskrivning över hur brukarna ser ut ålder, kön, civilstånd, boende samt en beskrivning av insatser i förhållande till funktionsnedsättning. Detta fördelat mellan de olika

12 10 boendeformerna men också på eventuella skillnader mellan ensam-/samboende, ålder samt kön. Resultat Beskrivning av brukarna Fördelningen beträffande kön, ålder etc framgår av tabell 1. Tabell 1 Deltagarbeskrivning Totalt i Karlskrona (>65 år) Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 402 (31%) 898 (69%) 8845 (47 %) (53 %) Ordinärt boende 31 % 69 % Gruppboende 30 % 68 % Serviceboende 34 % 66 % Ålder (medelålder) Män Kvinnor Ordinärt boende Gruppboende Serviceboende Totalt i Karlskrona (>65 år) Utomnordisk härkomst 19 (1,4 %) 468 (2,5 %) Ord.boende Gr.boende Serv.b Sammanboende 126 (20 %) 4 (0,6 %) 1 (1,6 %) I Karlskrona kommun finns det personer 65 år och äldre (dec 2009) varav 8845 män och kvinnor. Detta innebär att 4,5 procent av männen och 8,8 procent av kvinnorna återfinns bland biståndstagarna i vårdsystemstudien. Det är dubbelt så vanligt att män jämfört med kvinnor är sammanboende. Medelåldern är något högre, tre år, för kvinnor än för män inom ordinärt boende och gruppboende. På serviceboende har kvinnor och män i genomsnitt samma ålder. Vid den studie som genomfördes år 2002 visade det sig att andelen personer med utomnordisk härkomst utgjorde 1,6 procent. Det är intressant att det på dessa åtta år inte skett någon förändring.

13 11 Omgivningsfaktorer En viktig faktor för att kunna fungera i sin hemmiljö utgörs av i vilken grad bostaden har anpassats till den funktionsnedsättning som finns. I figur 1 åskådliggörs graden av anpassning inom de olika boendeformerna. Figur 1 Bostadens grad av anpassning Helt klart framgår att gruppboendet har anpassats för att både underlätta för de boende och de som skall besöka dem. Trösklar, badrum och dusch är ju förhållanden som förhoppningsvis åtgärdas vid behov i det ordinära boendet och av materialet framkommer att det i stora drag har bostadsanpassats i takt med att funktionsförmågan har försämrats. Det framkommer även att tillgängligheten för personer med rörelsehinder för att besöka de i ordinärt boende är begränsad. Den största skillnaden, i ordinärt boende, jämfört med undersökningen 2001 är att andelen badrum tillgängliga för rullstol är betydligt lägre vid denna studie. Vårdberoende funktionsnedsättning Deltagarnas förmåga att klara det dagliga livets instrumentella aktiviteter (IADL) som att exempelvis städa och laga mat samt förmåga till personlig omvårdnad (PADL) synliggörs i nästkommande figurer. De variabler som skattar individens förmåga är graderade i tre steg. Det första steget är att individen klarar uppgiften vid behov, d v s är oberoende. Mittenalternativet anger att individen är delvis beroende samt det sista steget som anger att individen är beroende. En viktning av de olika variablerna har gjorts och när det gäller IADL har mittenalternativet förts till beroende när det gäller matinköp, matlagning och transport och till oberoende för

14 12 städning. Avseende PADL har mittenalternativet förts till beroende vad avser toalettbesök, förflyttning och till oberoende när det gäller variablerna badning, påoch avklädning samt födointag. Figur 2 Andel IADL- beroende per boendeform Figur 3 Andel PADL- beroende per boendeform Jämfört med år 2002 är det, oavsett boendeform, idag en högre andel som är beroende av hjälp avseende instrumentella aktiviteter. Av figurerna framgår även att skillnaderna mellan individerna i de olika boendeformerna är störst när det gäller PADL, att i stort sett samtliga på gruppboendena anses helt beroende när det gäller

15 13 instrumentella aktiviteter som städ, matlagning etc. Instrumentella aktiviteter utgör dock funktioner som oftast utförs av personal enligt både gammal tradition och individernas nedsatta funktionsförmåga. Avseende PADL och jämfört med år 2002 har det inom ordinärt boende inkl. serviceboende skett ett ökat beroende avseende toalettbesök och förflyttning och när det gäller gruppboende så tillkommer även variabeln bad/dusch. Både inom IADL och PADL framkommer att beroendet är högre i takt med att omsorgen bedrivs inom ordinärt boende till slutligen i gruppboende. En analys av materialet visar att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors beroende och detta framför allt inom IADL i det ordinära boendet och serviceboendet samt inom PADL på grupp- och serviceboende (tabell 2) Tabell 2 Andel beroende, könsfördelat Ord.boende Gr.boende Serv.boende Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Städning Matinköp Matlagning Transport Tvätt Ord.boende Gr.boende Serv.boende Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Bad/dusch På- avklädning Toalettbesök Förflyttning Födointag När det gäller IADL och ordinärt boende är det lätt att förledas att tro att det är gamla vanor som gör att män är mer beroende än kvinnor när det gäller städning, matlagning och tvätt. Intressant är även att inom grupp- och serviceboende är andelen kvinnor som är beroende högre, både inom IADL och PADL, oavsett vilken variabel som studeras. Innebär detta att det är lättare för män att få plats inom särskilt boende? Eller har de andra problem som inte är funktionsrelaterade, t ex änkemän som absolut inte har någon som kan hjälpa till hemma?

16 14 Den funktionella förmågan kan studeras utifrån flera variabler och en jämförelse mellan ordinärt och särskilt boende visar att den är genomgående lägre för de som bor i grupp- och serviceboende (se tabell 3). Allra störst skillnad framkommer när det gäller rörelseförmåga, inkontinens (urin/avföring) samt oro/ otrygghet och nedstämdhet. Tabell 3 Funktionella förmågor Ordinärt boende Gr.boende Serv.boende Rörelsehinder 10 % 39 % 10 % (beroende av levande stöd) Syn 13 % 17 % 21 % (starkt nedsatt/blind) Hörsel 10 % 14 % 13 % (starkt nedsatt/döv) Urin 9 % 37 % 15 % (svårt/helt inkontinent) KAD 4 % 8 % 5 % (kvarliggande kateter, hjälp med påsbyte) Avföring 5 % 27 % 8 % (svårt/helt inkontinent) Sår Svårläkta sår 7 % 6 % 8 % Trycksår 2 % 3 % 2 % Smärta 14 % 13 % 15 % (svår/ständig smärta) Oro/otrygghet 11 % 26 % 16 % (svår/ständig oro) Nedstämdhet 9 % 15 % 21 % (svår/ständig nedstämdhet)

17 15 Noterbart är att svarsalternativet vet ej har använts i drygt 20 procent när det gäller inkontinens för urin respektive avföring avseende personer i ordinärt boende. Tretton till femton procent vet ej förekommer inom sår, syn, hörsel och nedstämdhet. Även detta enbart avseende personer i ordinärt boende. Begreppet kognitiv förmåga illustrerar i vilken omfattning individen kan fungera i de flesta miljöer, reder sig själv, behöver vägledning, kan kommunicera eller enbart svarar på beröringsstimulans. Av figur 4 framkommer att drygt 80 procent av de i gruppboende har någon form av kognitiv nedsättning. Femtiofem procent utgörs av personer med svår eller mycket svår nedsättning jämfört med tolv procent i ordinärt boende och trettiofyra procent på serviceboende. Detta indikerar att många av de boende kan ha en demenssjukdom eller vara i ett tidigt stadie. Figur 4 Kognitiv förmåga Den största förändringen sedan undersökningen år 2002 har skett inom gruppboende. Vid det tillfället fanns det 28 procent som inte hade någon nedsatt förmåga och sex procent med mycket svår nedsättning. För klassificering av funktionsnedsättning har ett index, SNAC-PADL-index, tagits fram med hjälp av faktoranalys (år 2002). Detta index beräknas genom summering av fyra PADL- variabler (påklädning, toalettbesök, förflyttning och födointag) som beskriver graden av oberoende i dagligt liv, inkontinens (urin- och avföring), rörelsehinder och kognitiv nedsättning. PADL- variablerna mäts från 0 (oberoende) till 2 (helt beroende), inkontinens och rörelsehinder från 0 (inga problem) till 3 (mycket svåra problem). Kognitiv nedsättning anges enligt en s k Bergerskala med siffror från 0 till 6. Detta innebär, totalt sett, ett index mellan 0 och 23 som sedan utnyttjats för en indelning i fem funktionsnedsättningar enligt följande:

18 16 Ingen eller lätt nedsättning 0-1 Måttlig nedsättning 2-7 Nedsatt 8-13 Mycket nedsatt Helt nedsatt Skillnaden i funktionsnedsättning mellan personer i ordinärt (n= 389), gruppboende (n= 542) och serviceboende (n= 44) åskådliggörs i figur 5 och det framgår att skillnaden är mest markant mellan ordinärt och gruppboende. Merparten av personerna i ordinärt boende har antingen ingen alls eller måttlig nedsättning motsvarande drygt 80 procent jämfört med 28 procent i gruppboende. Figur 5 Funktionsnedsättning Det är framför allt variablerna urin- avföringsinkontinens och kognition som visar ett stort internt bortfall, 11 till 16 procent, ( individer). Övriga variabler har ett bortfall omfattande en till tre procent (25 40 personer). Förutsättningen för att få en totalpoäng avseende funktionsförmåga är att det finns ett svar för varje individ och varje variabel. För att åskådliggöra det spann som uppstår vid internt bortfall har materialet kompletterats med lägsta (oberoende) och högsta (beroende) typvärde för varje variabel där uppgift saknats. Detta ger följande bild:

19 17 Figur 6 Funktionsnedsättning (kompl. med typvärde), ordinärt boende Saknade uppgifter inom gruppboende/serviceboende var så pass lågt att en komplettering med typvärden endast gav marginella förändringar. Däremot kan vi se att en komplettering med det högre typvärdet visar en klart försämrad funktionsförmåga. Det lägre typvärdet ger framför allt en förskjutning mellan svarsalternativen ingen/lätt och måttlig nedsättning. Troligen har vi i denna mätning hamnat ganska nära sanningen och en intressant iakttagelse är att så många som 30 procent inom ordinärt boende anses ha ingen eller enbart lätt nedsatt funktionsförmåga och ändå bedöms att ha behov av omvårdnadsinsatser. Detta bör analyseras närmare. Antalet personer med ingen eller lätt nedsatt funktionsförmåga, inom ordinärt boende, utgörs av 109 personer och får i genomsnitt omvårdnadsinsatser motsvarande 25 tim/mån, totalt drygt 2200 tim/mån. Gruppen nedsatt till helt nedsatt funktionsförmåga innehåller 69 personer som i genomsnitt får 83 tim/mån och totalt drygt 5600 tim/mån. Den största gruppen biståndstagare inom ordinärt boende utgör de 190 personer som har en måttligt nedsatt funktionsförmåga och som i genomsnitt får 43 tim/mån och totalt drygt 7800 tim/mån. En jämförelse med den undersökning som genomfördes 2002 (se figur 7) visar att funktionsnedsättningen tilltagit inom ordinärt boende. Notabelt är att andelen helt nedsatta har minskat kraftigt inom det särskilda boendet. Detta kan eventuellt vara orsakat både av att det är en ögonblicksbild men också det interna bortfallet.

20 18 Figur 7 Funktionsnedsättning, år 2002 och år 2010 En jämförelse mellan män och kvinnor visar att funktionsnedsättningen är lika oavsett boendeform. Däremot finns det inget samband mellan nedsatt funktionsförmåga och ålder. Den åldersgrupp som har störst andel nedsatt till helt nedsatt funktionsförmåga inom ordinärt boende är personer mellan år och inom gruppboende år. Följande figurer illustrerar mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga enligt snac- index fördelat på de olika boendeformerna. Figur 8 Mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga, gruppboende

21 19 Figur 9 Mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga, serviceboende Figur 10 Mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga, ordinärt boende De hemtjänstområden som inte återfinns i figuren har inga personer som registrerats med mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga Bland gruppboendena framkommer att 13 boende har brukare med mycket eller helt nedsatt funktionsförmåga omfattande 40 procent eller mer. Däremot är det mycket färre personer inom ordinärt boende som har en starkt nedsatt funktionsförmåga. Merparten av hemtjänstområdena uppvisar mellan fem till tio procent. Detta motsvaras antalsmässigt av en till två personer. I vilken omfattning påverkar variationen av funktionsförmågan styrningen av personalinsatser? Som tidigare

22 20 påpekats återfanns ingen eller lätt funktionsnedsättning hos 30 procent bland personerna i ordinärt boende och i figur 11 framkommer hur de fördelar sig mellan de olika hemtjänstområdena. Figur 11 Ingen eller lätt nedsatt funktionsförmåga, ordinärt boende Några (fem) av hemtjänstområdena har en andel biståndstagare med ingen eller lätt funktionsnedsättning motsvarande 10 till 20 procent (en till tre personer) medan övriga nitton av hemtjänstområdena har en andel överstigande 20 procent och av dessa är det några som sticker ut med 50 till 60 procent. Det bör noteras att det antalsmässigt motsvarar mellan fyra till sju personer. Beteenden svåra att hantera I formuläret fanns även ett avsnitt som gav utrymme för personalen att markera i vilken omfattning det förekommit beteenden som upplevts svåra att hantera i den dagliga omvårdnaden. Personalen har uppgett att drygt tio procent, 144 personer, visar dylika beteenden. Merparten av dessa återfinns inom gruppboenden (96). Alla beteenden är dock inte av konstant och svårhanterlig art utan fördelar sig, oavsett boende, enligt följande: Lätta eller tillfälliga problem Periodvis svåra problem Ständigt svåra problem 30 procent 58 procent 12 procent De allra vanligaste problemen angavs vara aggressivitet, arg/ilsken, depressiv/nedstämd, förvirrad/glömsk, dement, slåss/bits samt oro/ångest/ängslan.

23 21 Behov av särskilda sjukvårdsinsatser Det är endast enstaka personer som får avancerad smärtbehandling, näring via sond, intravenös näringstillförsel eller dialys. Allra vanligast är att få hjälp med uppdelning och/eller intag av läkemedel 37 procent i ordinärt boende, 32 procent på serviceboende och 91 procent på gruppboende. APO- dos är ett vanligt hjälpmedel och används inom gruppboende till 92 procent, inom ordinärt boende till 40 procent och serviceboende till 68 procent. Provtagning utförs på ca var fjärde person inom gruppboende, var sjunde i ordinärt boende och var sjätte på serviceboende. När det gäller såromläggning så sker detta motsvarande var tionde brukare oavsett boendeform. Beslutade insatser Dessa består bl a av hemtjänst- service, -omvårdnad eller städ/tvätt. Här återfinns de flesta besluten. Övriga insatser utgörs exempelvis av matdistribution, ledsagare, avlösning i hemmet, anhörigvårdare, trygghetslarm etc. Omfattningen av besluten, avseende ordinärt boende, åskådliggörs i nedanstående uppställning. Hemtjänst service 430 tim/mån 2,2 tim/mån (medelvärde) Hemtjänst omvårdnad tim/mån 42,7 tim/mån (medelvärde) Hemtjänst städ/tvätt 3379 tim/mån 7,0 tim/mån (medelvärde) Hemtjänst natt 68 personer 11,0 % Matdistribution 379 personer 60,5 % Ledsagare 215 personer 34,3 % Avlösning i hemmet 25 personer 4,0 % Dagverksamhet 14 personer 2,2 % Anhörigvårdare 1 person 0,2 % Trygghetslarm 526 personer 84,0 % Korttidsplats 26 personer 4,2 % Utöver de kommunala insatserna är det inte ovanligt att anhöriga och/eller andra personer hjälper till. Både när det gäller personlig omvårdnad och andra aktiviteter som exempelvis matinköp, matlagning, tvätt etc. I formuläret fanns avslutningsvis möjlighet att ange om någon, frånsett personal från kommun eller landsting, gav regelbunden hjälp. Det visade sig att 45 procent eller 284 personer i ordinärt boende erhöll regelbunden hjälp. Motsvarande inom grupp/serviceboende var åtta procent eller 51 personer. Hjälpen varierar från mindre än en gång i veckan till dagligen och i ordinärt boende får 55 personer daglig hjälp med personlig omvårdnad och 75 personer daglig hjälp med andra aktiviteter. Antalet personer inom gruppboende som

24 22 får daglig hjälp med personlig omvårdnad utgörs av 17 personer medan elva får annan hjälp. Tre till fem personer inom serviceboende får hjälp med IADL/PADL antingen dagligen eller en gång i veckan. Kommentarer Syftet med denna undersökning har framför allt varit att skaffa basinformation hur förhållandena för biståndstagarna i Karlskrona ser ut idag. Utifrån detta underlag kan en löpande flerårsstudie genomföras samt också för att få material att jämföra med tidigare studier, lokalt och nationellt. Nationellt har datainsamling och analys skett i drygt nio år inom SNAC- Kungsholmen i Stockholm vilket har lett till väl utvecklade rutiner med bra täckning och kvalitet. Tyvärr har insamlingen av föreliggande data dragit ut på tiden och omfattar hela våren Detta innebär i förlängningen att alla nytillkomna beslut måste registreras. Samtidigt gäller, för verksamheten, att få den löpande registreringen att fungera. Till största delen utgör denna rapport en demografisk beskrivning av biståndstagarna i Karlskrona kommun, dock finns en del jämförelser med den undersökning som genomfördes år En viktig faktor som kan påverka i vilken omfattning som äldre kan bo kvar hemma är bostadens grad av anpassning efter funktionsförmåga. I denna studie framkommer att ca hälften av de boende (ordinärt) har en bostad som inte är tillgänglig för rullstolsburna eller ens för personer med lätta rörelsehinder. Dock är det så att de som har sämst funktionsförmåga i högre grad än de andra har fått sina hem bostadsanpassade. Jämfört med resultatet från undersökningen år 2001 återstår fortfarande en del att arbeta med avseende anpassning både inom- och utomhus. En studie av Thorslund och kollegor (2005) visade att äldre flyttat till särskilt boende på grund av hinder i boendet så som trappor och avsatser inne och utanför bostaden. I ENABLE-AGE projektet (Nygren, Johannisson, & Iwarsson, 2004) framkom att äldre personer som upplevde hemmiljön som användbar, tillgänglig och meningsfull var mer oberoende av hjälp i dagliga aktiviteter. I studien framkom även att olika hinder i hemmiljön och tillgänglighetsproblem skulle kunna åtgärdas med bostadsanpassning för att öka självständigheten. Hinder i hemmiljön var bl. a. trappor, trösklar vid entré, nivåskillnader till soputrymme samt ojämna gångvägar utomhus.

25 23 På samma sätt som funktionsförmåga endast delvis speglar hälsa, speglar den endast delvis de äldres behov av hjälp. Behov är ett resultat av individens hälsa, funktionsförmåga, samt andra resurser såsom boendesituation, civilstånd, barn som bor i närheten, tillgång till hjälpmedel, med mera. Att följa behov över tid kräver en analys av ett flertal faktorer. I SNAC har det under flera år utvecklats metoder för att följa behov och insatser och utvecklingen av olika funktionsmått har lett till en växande insikt om miljöns betydelse i uppkomsten av funktionshinder. Att bli beroende av hjälp från andra har beskrivits som en viktig faktor för minskad livskvalitet och många äldre beskriver att kunna klara sig själv och inte behöva ligga anhörig eller vårdpersonal till last, som en högt prioriterad önskan. Av materialet framkommer att det är ganska många personer som anses beroende, främst avseende personliga aktiviteter och detta inom det särskilda boendet. De flesta, 90 procent, kan inte bada eller duscha själva. Mellan 67 och 77 procent är dessutom beroende av hjälp när det gäller på- och avklädning, toalettbesök samt vid förflyttning. Den funktionella förmågan är genomgående lägre inom det särskilda boendet jämfört med ordinärt boende. En jämförelse med den undersökning som genomfördes i Karlskrona år 2002 visar att andelen funktionsnedsatta ökat i det ordinära boendet. Huruvida detta innebär att det blivit svårare att få tillgång till särskilt boende eller att biståndstagarna fått utökade resurser för att leva ett drägligt liv i hemmiljö ger inte detta material svar på. Andelen omsorgstagare med svår eller mycket svår kognitiv nedsättning har, oavsett boendeform, ökat sedan föregående undersökning. Mest uttalat inom gruppboendena. Samma fenomen återfinns även inom SNAC- Kungsholmen. Däremot framkommer, av någon anledning, ingen skillnad när det gäller brukarnas kognitiva förmåga mellan s k demensboende och gruppboende. Trycksår är en viktig indikator på kvalitet. I denna studie utgör andelen mellan två till tre procent, totalt 30 personer. Samma andel uppmättes vid föregående studie. Däremot har andelen med svårläkta sår ökat från tre till sju procent, totalt 83 personer. Även på Kungsholmen har andelen med kroniska sår ökat och detta framför allt inom gruppboendena. Känslan av oro/otrygghet och nedstämdhet har ökat över tiden, både i Karlskrona och på Kungsholmen och förefaller vara betydligt vanligare inom gruppboende jämfört med ordinärt boende. En granskning av omfattningen av beslutade insatser (tim/mån) avseende omvårdnadsinsatser inom det ordinära boendet satt i relation till graden av funktionsnedsättning visade för ögat, totalt sett, en uppgradering av insatsernas storlek relaterat till funktionsförmågans nedsatthet. Intressant blir att titta närmare på

26 24 respektive hemtjänstområde avseende ovanstående resonemang. En annan intressant aspekt är hur bemanningssituationen inom de olika gruppboendena ser ut med hänsyn till eventuella skillnader när det gäller brukarnas funktionsförmåga. Behovet av särskilda sjukvårdsinsatser är inte speciellt stort. Vare sig avancerad smärtbehandling, näring via sond eller intravenös näringstillförsel sker i någon större omfattning. Den hjälp som framträder som vanligast är knappast oväntat hjälp med uppdelning och/eller intag av läkemedel samt användandet av APO- dos. Beträffande insatser från andra än den offentliga vården/omsorgen visar resultatet att 45 procent av de i ordinärt boende erhöll regelbunden hjälp, allt ifrån dagligen till en gång i veckan. Motsvarande inom särskilt boende var åtta procent. Avslutningsvis bör påpekas att en förutsättning för tydliga resultat är att det interna bortfallet, d v s bortfall av variabelvärden vid registrering, måste vara så lågt som möjligt. En eloge skall ges till personalen inom de särskilda boendena som varit mycket noggranna medan registreringen kan förbättras ytterligare inom det ordinära boendet. Förhoppningsvis skall detta ske i den fortlöpande registreringen och när personalen fått ta del av den bild som framkommer i samband med denna studie. Det fulla värdet av denna sorts datainsamling behöver pågå under några år för att kunna realiseras. Insamlade data visar dock på att det skett en del förändringar över tid som kan bli mycket intressanta att följa.

27 25 Bilaga 1 Undersökningsformulär

28 26

29 27 Dokumentation av vård- och omsorgsbehov i Karlskrona kommun Registrering av vård och omsorg avser personer över 65 år som erhåller varaktiga insatser från kommun och/eller landsting. Med varaktig insats avses ej bistånd för enbart larm och/eller matdistribution Första beslut Förnyat beslut Avslutat Avlidit Behovet upphört Administrativa uppgifter 1. Registreringsdatum 2. Uppgiftslämnare Namn Telefon E-post 3. Uppgifter är inhämtade genom (båda alternativen kan markeras) Dokumentation Personlig kontakt vid ifyllandet Inhämtade uppgifter är från datum Samtycke Ja Nej Samtycket lämnat av personen själv Närstående/God man Personuppgifter 1. Personnummer 2. Utomnordisk härkomst Ja Nej 3. Nuvarande bostad Vanlig SÄBO 4. Sammanboende Ja Nej 5. Om ja fråga 4, sammanbor med: Make/ maka/ partner Annan person

30 28 A. Beslutade insatser Områdeschefsnivå Enhet (Enligt procapita) A1: Beslutade insatser enligt SoL Inte aktuellt för SoL-insatser eller inte relevant - gå vidare till A2 1. Hemtjänst Service Nej Ja, tim/mån 2. Hemtjänst Omvårdnad Nej Ja, tim/mån 3. Hemtjänst städ o tvätt Nej Ja, tim/mån 4. Hemtjänst på natten Nej Ja 5. Matdistribution Nej Ja, leverans/mån 6. Ledsagare Nej Ja, tim/mån 7. Särskilda insatser enligt SoL Nej Ja, tim/mån 8. Avlösning i hemmet Nej Ja, tim/mån 9. Dagverksamhet Nej Ja 10. Anhörigvårdare Nej Ja, tim/mån 11. Trygghetslarm Nej Ja 12. Korttidsplats Nej Ja 13. Särskilt boende Nej Ja

31 29 Omgivningsfaktorer Bostadens grad av anpassning 1. Trösklar borttagna Nej Ja 2. Badrum tillgängligt för rullstol Nej Ja 3. Enbart dusch Nej Ja 4. Förekomst av sk. Spisvakt Nej Ja Bostaden tillgänglig utifrån: 1. För person som är rullstolsburen Nej Ja (hiss och ramp finns om det behövs) 2. För person med svåra rörelsehinder, men Nej Ja ej rullstolsburen (hiss, fåtal trappsteg) 3. För person med lätta rörelsehinder, men ej med svåra rörelsehinder eller rullstolsburen Nej Ja (hiss, trappa högst ett våningsplan) Vårdberoende Funktionsnedsättning 1. Städning (rengör bostaden, dammsuger, torkar golv. Noggrannheten i städningen bedöms ej) Oberoende, städar enligt ovan vid behov Delvis beroende, får hjälp med vissa tyngre moment Beroende, städar inte alls eller får hjälp med något av ovanstående 2. Matinköp (tar sig till affären, klarar trappor eller andra hinder, plockar varor, betalar, bär hem.) Oberoende, städar enligt ovan vid behov Delvis beroende, får hjälp med vissa tyngre moment Beroende, städar inte alls eller får hjälp med något av ovanstående 3. Matlagning Oberoende, handlar mat enligt ovan vid behov Delvis beroende, handlar mat tillsammans med ledsagare Beroende, handlar inte mat eller får hjälp med något av ovanstående. 4. Transport ( tar sig till hållplats för allmän kommunikation, stiger på och färdas med exempelvis buss, spårvagn eller lokaltåg.) Oberoende, lagar mat vid behov Delvis beroende, lagar mat tillsammans med någon Beroende, lagar inte mat

32 30 5. Tvätt (sortera tvätt, sköta tvättmaskin samt hänga tvätten eller sköta torkskåp/torktumlare. Ej mattvätt, lakanstvätt eller skötsel av mangel) Oberoende, sköter sin personliga veckotvätt själv Delvis beroende, får delvis hjälp med veckotvätt Beroende, får fullständig hjälp med veckotvätt 6. Badning (ta sig till tvättplats, tvätta hela kroppen, i dusch, eller med tvättlapp vid handfat) Oberoende, får ingen hjälp eller övervakning. Tar sig till handfatet själv eller ingen tillsyn i duschen Delvis beroende, får tvätthjälp med ryggen Beroende, får hjälp att ta sig till tvättplats eller vatten framburet. Tillsyn i dusch, hjälp med fötter och/eller underlivet alternativt total hjälp 7. På- och avklädning (ta sig till låda eller skåp, ta fram kläder, ta av och på kläderna) Oberoende, får ingen hjälp eller övervakning. Hämtar kläder, klär på och av sig, även strumpor och ev. skor Delvis beroende, får hjälp att ta på sig strumpor och ev. knyta skor Beroende, får hjälp att hämta kläder, eller med på- och avklädning, eller förblir ofullständigt klädd. Alternativt total hjälp 8. Toalettbesök (ta sig till toaletten, komma på och av toalettstolen, torka sig, tvätta sig, ordna kläderna) Oberoende, får ingen hjälp eller övervakning. Kan använda käpp, gåstol, rullstol. Kan använda nattkärl och då tömma detta själv Delvis beroende, får hjälp att ta sig till toaletten, eller med något ovan Beroende, får hjälp/ övervakning; kan inte ta sig till toaletten. Använde bäcken, blöja eller rullande toalettstol 9. Förflyttning (ta sig ur sängen till en stol eller mellan två stolar = överflyttning av kroppen) Oberoende, får ingen hjälp eller övervakning. Kan använda stöd t.ex. käpp, sängstolpe Delvis beroende, får hjälp av en annan person (OBS! ej två personer) Beroende, sängbunden. Kan eller får ej lämna sängen, eller behöver lyftas av två personer 10. Födointag (få mat från tallrik eller dylikt in i munnen. Hygien och bordsskick bedöms ej) Oberoende, får själv in maten i munnen och sväljer Delvis beroende, får hjälp att skära kött, öppna förpackningar Beroende, får hjälp att få in maten i munnen eller sondmatas, eller har näringsdropp

33 31 Vårdberoende 1. Rörelsehinder (förmåga att röra sig utomhus resp. inomhus med eller utan hjälpmedel) Kan gå utan svårigheter Kan gå utomhus med hjälpmedel (käpp, rollator) och klarar mindre trappor Kan röra sig inomhus med hjälpmedel, men klarar ej trappor eller förflyttning utomhus (Här inkluderas rullstol om personen själv kan manövrera denna eller själv ta sig i eller ur) Beroende av levande stöd, rullstolsburen (och ej i stånd att själv manövrera denna eller ta sig i eller ur) eller sängbunden 2. Personen vistas utomhus Vistas utomhus dagligen Vistas utomhus minst en gång i veckan Vistas utomhus mer sällan än en gång i månaden Vistas aldrig utomhus 3. Inkontinens för urin (Inkontinens = ofrivillig urinavgång. Hygien och toalettbesök räknas ej) Helt kontinent (Gäller även person som själv sköter eller har hjälp med KAD) Delvis inkontinent dvs. misslyckas mindre än hälften av gångerna Svårt inkontinent dvs. misslyckas mer än hälften av gångerna men inte alltid Helt inkontinent dvs. misslyckas alltid 4. KAD Har ej kvarliggande urinkateter Har kvarliggande kateter, sköter själv påsbyte Har kvarliggande kateter, får hjälp med påsbyte 5. Inkontinens för avföring (Inkontinens = ofrivillig avföringsavgång. Hygien, toalettbesök och förstoppning räknas ej) Helt kontinent (Gäller även person som själv sköter eller har hjälp med colostomi eller lavemang) Delvis inkontinent dvs. misslyckas mindre än hälften av gångerna Svårt inkontinent dvs. misslyckas mer än hälften av gångerna men inte alltid Helt inkontinent dvs. misslyckas alltid 6. Trycksår Har inget trycksår Har trycksår 7. Svårläkta sår (annat än trycksår) Har inget svårläkt sår Har svårläkt sår

34 32 8. Syn 9. Hörsel Har inga problem med syn (efter kompensation med glasögon) Har lätt synnedsättning (behov av hjälpmedel) Har starkt nedsatt syn Helt blind Har inga problem med hörsel Har lätt hörselnedsättning (efter kompensation med hörapparat) Har starkt nedsatt hörsel Helt döv 10. Oro, otrygghet Visar inga tecken på oro eller otrygghet Har lätta eller tillfälliga problem Har periodvis svåra problem Har ständigt mycket svåra (invalidiserande) problem 11. Nedstämdhet Visar inga tecken på nedstämdhet Har lätta eller tillfälliga problem Har periodvis svåra problem Har ständigt mycket svåra (invalidiserande) problem 12.Kognitiv nedsättning Har ingen kognitiv nedsättning Kan fungera i de flesta miljöer. De dagliga aktiviteterna påverkas/störs ofta av glömska Reder sig själv, men endast i välbekant miljö Behöver vägledning (t.ex. råd, påminnelse, påpekanden, uppmuntran) för att fungera till och med i välbekant miljö. Svarar adekvat på instruktioner Behöver hjälp ("handgriplig", praktisk) för att fungera. Kan inte handla enbart efter instruktioner Förflyttar sig själv. Behöver hjälp med att fungera. Kan inte kommunicera verbalt på ett begripligt sätt Är säng- eller rullstolsbunden. Svarar endast på beröringsstimulans 13. Smärta (avser även vid ev. smärtbehandling) Har ingen smärta Har lätt smärta periodvis Har svår återkommande smärta Har ständigt mycket svår smärta

35 33 14.Har det under den senaste månaden förekommit beteenden hos personen som upplevts svårt att hantera i den dagliga omvårdnaden? Nej Ja, beskriv kortfattat: 15. Beskrivna beteende/n enligt föregående fråga är: Ej aktuellt Lätta eller tillfälliga problem Periodvis svåra problem Ständigt mycket svåra problem Behov av särskilda sjukvårdsinsatser Inte aktuellt, gå vidare till avsnitt "Hjälp från annan.. " 1. Avancerad smärtbehandling intravenöst, epiduralt och/eller användning av smärtpump. Nej Ja 2. Näring via sond (buk eller nasal, s.k. "peg"). Får ingen näring via sond Får näring via sond 3. Näringstillförsel intravenöst Får ingen näring intravenöst Får näring intravenöst 4. Injektionsbehandling Personen har ingen injektionsbehandling Har injektionsbehandling som personen sköter själv Får endast hjälp med uppdragning av läkemedel för injektion Har injektionsbehandling som utförs av annan person 5. Intag av läkemedel Använder inga läkemedel Sköter själv intag av läkemedel Får endast hjälp med uppdelning av läkemedel inklusive APO-dos Får hjälp med intag av läkemedel (gäller även ögondroppar)

36 34 6. Använder APO-dos där uppdelning av läkemedel sker på apotek Nej Ja 7. Provtagning Nej Ja 8. Såromläggning Nej Ja 9. Dialys Nej Ja Hjälp från annan person än personal från kommun eller landsting Ja Nej Om ja, 1.a Vem ger regelbundet hjälp utifrån IADL ( IADL=Instrumentella Aktiviteter för Dagligt Liv: städning, matuppköp, transport och matlagning)? Make/ maka/ partner Aldrig < 1 g/v En el. fl. ggr/v Dagl Annan person Aldrig < 1 g/v En el. fl. ggr/v Dagl Om ja, 1.b Vem ger regelbundet hjälp utifrån PADL ( PADL=Personliga Aktiviteter för Dagligt Liv: badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag) Make/ maka/ partner Aldrig < 1 g/v En el. fl. ggr/v Dagl Annan person Aldrig < 1 g/v En el. fl. ggr/v Dagl

37 35 Bilaga 2 Samtyckesbrev

38

39 36 Blekinge Tekniska Högskola Äldrevården i Karlskrona studeras i stor undersökning. Bakgrund och syfte. Karlskrona kommuns Ädreförvaltning har ett behov av att öka kunskaperna om åldrandet och vården av de äldre för att inför framtiden kunna förbättra vård och omsorg för äldre personer. År 2009 startade därför Blekinge tekniska Högskola (BTH) på uppdrag av Äldreförvaltningen en forskningsstudie i Karlskrona om hur kommunens äldreomsorg är anpassad för de äldres behov. Samma slags studie görs samtidigt i ett antal andra kommuner i landet. Vem ingår i studien? Undersökningen omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Äldreförvaltningen i Karlskrona och/eller och har varaktig hemsjukvård/rehabilitering. Inhämtande av uppgifter. Det fordras ingen aktiv medverkan från Din sida. De uppgifter som rör Dig inhämtas från biståndsbedömare/kontaktpersonal eller det särskilda boendet. Behandling av personuppgifter. Uppgifter om Din person databehandlas under ansvar av BTH. Det är helt frivilligt att delta i själva forskningsstudien. Du kan när som helst avbryta fortsatt deltagande. Du kan begära att få ett så kallat registerbesked och få felaktiga uppgifter rättade. BTH samordnar insamlingen av uppgifter i studien och inga utomstående får ta del av Din identitet all forskning sker på uppgifter som är avidentifierade. Insamlade uppgifter är skyddade genom sekretess. Vi som arbetar med studien vid BTH har tystnadsplikt. Resultaten kommer endast att redovisas i sammanställningar, där man inte kan utläsa något om enskilda personer.

40 37 Vilka uppgifter behöver vi? Många äldre får vård och omsorg både från äldreomsorgen och sjukvården. För att få en samlad bild av vilka insatser som faktiskt ges till vilka personer behöver vi kunna sammanställa uppgifter som rör Dig; beviljade insatser från äldreomsorgen sjukvårdsinsatser rehabiliteringsinsatser bostadsförhållanden och handikappanpassning hjälpinsatser från anhöriga och närstående funktionsnedsättningar, som har betydelse för Ditt vårdbehov Om Du har frågor är Du välkommen att kontakta Jan Resebo eller Göran Holst på telefon alternativt E-post: Med vänlig hälsning Johan Berglund, BTH Professor projektledare Här lämnar Du ditt samtycke Jag känner mig informerad om utvärderingens syfte och genomförande och lämnar härmed mitt samtycke till att uppgifter om mig inhämtas på ovan angivna villkor. Dagens datum Brukare Namn. Pnr: Namnförtydligande Anhörig/god man..

41 38 Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vården och omsorgen för de äldre. Projektet startade år 2001 och studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge sker en samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund samt Högskolan i Kristianstad. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan

42

43

44 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner