Flexibelt lärande som metod för att stärka den digitala delaktigheten
|
|
- Marianne Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trots att datoriseringen av samhället aldrig har varit större, erfar många att den digitala klyftan i samhället snarare växer än minskar. Allt fler har dator i hushållet, och bredbandsnäten byggs ut som aldrig förr. Under Kunskapslyftet utbildades hundratusentals deltagare i datorkunskap, och staten har sedan 90-talets andra hälft subventionerat inköp av datorer för privatpersoner via arbetsgivaren. Dessa åtgärder till trots, är klyftan mellan de som behärskar tekniken, och de som inte gör det, fortfarande mycket stor. I det pågående arbetet med kunskapsutveckling kring det flexibla lärandet inom folkbildningen har CFL gett sitt expertråd som består av ett tjugofemtal folkbildare i uppdrag att ge sin syn på hur folkbildningen kan verka för att minska klyftan och stärka medborgarnas digitala delaktighet. Särskilt fokus ska riktas mot hur det flexibla lärandet kan överbrygga den digitala klyftan. Expertrådets skapade en Wiki för denna kreativa process. Christian Wåhlin i expertrådet har sammanställt och utvecklat wikin till följande artikel. Flexibelt lärande som metod för att stärka den digitala delaktigheten Christian Wåhlin Bakgrund När stat och kommuner under nittiotalet påbörjade ett omfattande kompetensutvecklingsarbete för IT-relaterad kunskap, vilade detta på två huvudsakliga ben. Dels underlättade man inköp av hemdator för privatpersoner genom en skattesubvention, dels startades det så kallade Kunskapslyftet. Kunskapslyftet som genomfördes mellan 1997 och 2002 hade som ambition att minska arbetslösheten och utbildningsklyftorna, utveckla och förnya vuxenutbildningen samt att öka förutsättningarna för tillväxt. Under dessa år deltog cirka deltagare i utbildningarna, varav procent arbetslösa. Dessa reformer och åtgärder har självfallet bidragit till många positiva effekter. Satsningarna på datorer i hemmen och bredbandsutbyggnaden har fallit ut mycket väl, och många fick chansen att lära sig hantera en dator. Den kritik som har riktats mot Kunskapslyftet, och som CFL:s expertråd delar, har handlat om dessa utbildningars pedagogik och inriktning. En stor del av utbildningarna inom ramen för Kunskapslyftet handlade om det så kallade Datakörkortet, ECDL, eller European Computer Driving License. Ett kurspaket med stark koppling till Microsofts operativsystem Windows, webbläsaren Internet Explorer samt tillämpningsprogrammen i Microsoft Office. Ofta har ECDL-utbildningar skett med hjälp av s.k. E-learning, för att minska behovet av pedagogiska resurser. [Med E-learning avses en pedagogik som individualiserar lärandet främst genom att interaktionen sker huvudsakligen mellan datorn och den lärande och ofta i form av odynamiska knapptryckarprogram.] Datakörkortet har alltså utformats för att deltagaren i huvudsak skall lära sig hantera specifika tilllämpningsprogram, snarare än att på ett självständigt sätt kunna hantera datorn som ett verktyg för att delta i IT-samhället, med kommunikation, informationssökning och informationsbearbetning.
2 Förutom att vi som folkbildare vänder oss emot användandet av E-learning som ersättning för pedagogen, och fokuset är på enskilda tillämpningsprogram, handlar kritiken också om att det inte har funnits någon strategi för nästa steg efter Kunskapslyftet. Istället för att använda metaforen av en digital klyfta, kan vi istället använda oss av en kunskapstrappa. Det första steget är då att lära sig grundläggande datorhantering, starta program, göra utskrifter och liknande. Efter detta trappsteg är det för oss ingen självklarhet att man som användare ska lära sig Officepaketet eller liknande tillämpningsprogram. Nästa steg i trappan borde snarare vara att kunna använda datorn som ett informations- och kommunikationsverktyg. Begränsar man sig då till att enbart kunna använda en sökmotor i webbläsaren, samt ett e-postprogram så kanske detta steg inte är särskilt stort. Men komplexiteten på informations- och kommunikationstjänster har ökat kraftigt sen Kunskapslyftet formellt avslutades Idag erbjuds snart sagt alla typer av tjänster elektroniskt, både av företag såväl som myndigheter och andra organisationer. Det gör att kraven på den enskilde medborgaren ökar kraftigt, om man vill kunna delta i det demokratiska samtalet, då även detta förs på de digitala mötesplatserna. Idag har många vana att använda en dator, men saknar färdigheter för att inhämta information på ett självständigt och källkritiskt sätt, samt saknar kunskap om hur man genom t.ex. nätgemenskaper kan delta i den demokratiska processen och delta i ett lärande. Den digitala klyftan är hela tiden i rörelse. I slutet av nittiotalet handlade klyftan till stor del om att ha, eller inte ha tillgång till dator och/eller uppkoppling mot Internet. Det handlade också om att stora grupper inte hade de grundläggande kunskaperna för att kunna använda en persondator. Den klyftan är nu avsevärt mindre, men den finns kvar. Idag har många vana att använda en dator, men saknar färdigheter för att inhämta information på ett självständigt och källkritiskt sätt, samt saknar kunskap om hur man genom t.ex. nätgemenskaper kan delta i den demokratiska processen och delta i ett lärande. Grundläggande datakunskap bör integreras som en del i samhällsorienterande ämnen, snarare än teknikrelaterade ämnen. Det i sin tur kan bidra till att avdramatisera datoranvändandet för en del grupper som idag befinner sig i ett digitalt utanförskap, med rädsla och/eller ointresse för teknik. Om datorn istället används i all typ av undervisning, som en informationskälla och en möjlighet till mångfacetterade kommunikationsmöjligheter, kan fler grupper få erforderlig datorkunskap där fokus ligger på datorn som verktyg istället för datorn som teknologisk företeelse. Målgrupper Annika Andersson, Örebro Universitet, skrev en rapport för Justitiedepartementets räkning 2003 som hette Digitala Klyftor Förr, nu och i framtiden. I rapporten identifierades ett antal målgrupper som ansågs vara överrepresenterade när det gäller digitalt utanförskap. Dessa var: Funktionshinder de funktionshindrade Ålder de äldre Kön - kvinnor Inkomst/utbildning/yrke lågutbildade samt låginkomsttagare Geografisk hemvist de som ej bor i tätort eller storstad Etnisk bakgrund invandrare och svenska etniska minoriteter
3 En analysmodell användes i rapporten som bestod av fyra komponenter; tillgång, kunskap, användning och motiv. Även om man har tillgång till dator och Internet, kanske man inte har kunskap att använda tekniken. För att använda tekniken kanske man behöver ett starkt motiv, och så vidare. Målgrupperna stämmer väl överens med folkbildningens erfarenheter, men ytterligare en grupp bör läggas till listan ungdomar. Detta kan komma som en överraskning för många, men man kan iaktta att även den så kallade Lunargenerationen, det vill säga den generation som har växt upp med Internet som en naturlig företeelse, visar prov på brister särskilt när det gäller att inhämta information med ett källkritiskt förhållningssätt. En indelning i målgrupper är att betrakta som ett hjälpmedel i arbetet med att skapa åtgärder för att överbrygga klyftorna. Men den digitala klyftan finns i så många fler sammanhang än i ovan nämnda. Exempel på digitala klyftor: 1. En förälder vill kunna delta på en nätgemenskap, för att kunna kommunicera med sina barn och deras kompisar. Trots förälderns goda datorvana från arbetslivet behärskar föräldern inte det språk som används på nätgemenskapen (ex. Lunarstorm) och konsekvensen kan bli missförstånd eller att föräldern helt enkelt väljer att avstå från deltagande. Detta är alltså ett exempel på en digital klyfta mellan individer, som förvisso äger ett gott kunnande i att hantera en persondator, men har helt olika kunskaper och erfarenheter av datorn som verktyg för kommunikation. 2. En gymnasieelev arbetar med ett projektarbete och använder Internet som informationskälla. Via populära sökmotorer hittar eleven länkar som omfattar de sökord som eleven skriver in i sökmotorn. De länkade sidornas innehåll får tjäna som faktaunderlag till projektarbetet, men eleven har inte fått lära sig källkritik och tar första bästa länk som sökmotorn presenterar. Eleven ställer sig inte När nu stat och kommun, myndigheter, organisationer och företag väljer att i allt högre grad erbjuda sina tjänster via nätet, blir problemet med den digitala klyftan ett demokratiskt problem. frågorna om vem som tillhandahåller informationen, kollar inte med flera källor och rådfrågar inte andra på relevanta nätgemenskaper och diskussionsforum. Eleven har mycket god datorvana, men saknar kunskap i vilken metodik som man bör använda då man söker information på nätet. Dessa två exempel illustrerar hur olika de digitala klyftorna kan se ut och det kan vara både djupa sprickor och grunda små gropar. Den tidigare bilden av att den digitala klyftan i princip endast handlade om tillgång på dator, uppkoppling och kunskap i grundläggande datorhantering, visar sig ha blivit en anakronism som förenklar problematiken. När nu stat och kommun, myndigheter, organisationer och företag väljer att i allt högre grad erbjuda sina tjänster via nätet, blir problemet med den digitala klyftan ett demokratiskt problem. När nyhetsuppläsaren på TV i var och vartannat inslag hänvisar till vår webbsida för fördjupad information, när debattledaren i partiledarutfrågningen erbjuder tittarna att ställa sina egna frågor via nätet och sms, och när myndigheter väljer bort personlig service till förmån för elektroniska tjänster då blir det digitala utanförskapet alltmer tydligt.
4 Den digitala klyftan och folkbildningen Folkbildningen har fått i uppdrag av staten att arbeta för att minska de digitala klyftorna, och det får väl anses som att just folkbildningen är särskilt lämpad att göra just detta, med tanke på folkbildningens värdegrund där demokrati, människors lika värde och jämställdhet är centrala begrepp. Folkbildningens ickeformella och informella lärande är väl rustat för att kunna avdramatisera datoranvändandet, och fokusera på datorn som möjlighet till kunskap, information och kommunikation, snarare än fokus på teknik samt detaljerad kunskap i tillämpningsprogram. Vidare har folkbildningens olika aktörer traditionellt samarbetat med organisationer som företräder de målgrupper som har identifierats som särskilt utsatta för det digitala utanförskapet. CFL stimulerar till att påbörja olika försöksverksamheter för folkbildare nationellt, när det gäller metod för att överbrygga den digitala klyftan. Under hösten 2007 startade ett trettiotal projekt med stöd av CFL, där projektens aktiviteter tydligt ska fokusera på hur man med hjälp av flexibelt lärande kan minska och överbrygga de digitala klyftorna. Mer om detta finns att läsa på under Utvecklingsprojekt eller på Temasidan Demokrati och digital delaktighet på Folkbildningsnätets pedagogiska resurser Pedagogik och metodik Det finns fortfarande en övertygelse inom olika utbildningsföretag och upphandlingsansvariga, om att E-learning är det mest rationella och kostnadseffektiva sättet att utbilda och fortbilda människor. Tyvärr verkar statens uppmaning om att påbörja en satsning mot det digitala utanförskapet att åter blåsa liv i detta. Det verkar frestande att genom massiva insatser med elektroniska självstudiekurser via nätet och/eller cd/dvd-skivor, på ett rationellt sätt åtgärda problemen. Förespråkare för denna metod glömmer antagligen att för att delta i den typen av kursverksamhet, krävs det att presumtiva deltagare är motiverade, har tillgång till nödvändig teknik och har kunskap att använda den. Det innebär att man redan från början kommer att misslyckas att fånga in de vars förutsättningar för att delta i det digitala samhället är sämst. Ett statiskt kursmaterial ger inte heller individen möjlighet till anpassning av nivå, språk eller pedagogiskt stöd. För grupper med läs- och skrivsvårigheter, eller personer med olika typer av kognitiva funktionshinder har också ofta svårt att tillgodogöra sig kunskap via vanliga E-learningsystem. E-learning passar oftast bäst för personer som redan har goda förkunskaper, och som vill fördjupa sin kunskap i något specifikt ämne. För att kunna avdramatisera datorn som verktyg och flytta fokus från tekniken till samhällsorienterande kunskap, ställs avsevärt högre krav på pedagogik och metodik än vad som normalt är möjligt med E-learning. Erfarna pedagoger krävs för att kunna svara mot individuell anpassning, och ett avdramatiserat och flexibelt lärande. Folkbildningens syn på pedagogik och ickeformellt lärande har de komponenter som krävs för att kunna möta individen och dennes krav och behov. Inom folkbildningen finns det kontaktnät via medlemsorganisationer som krävs för att nå ut till många av dem som inte själva skulle anmäla sig till en datakurs. Det kommer dock att krävas att det inom folkbildningen finns resurser så att datorer kan vara ett naturligt inslag i en studiecirkel i engelska, såväl som en folkhögskolekurs i samhällskunskap. Det är förvisso också en utmaning för folkbildnings pedagoger att införliva datoranvändandet i verksamheten på ett naturligt och avdramatiserat sätt, och det kräver förstås att folkbildare är duktiga på att använda datorn som ett instrument i den demokratiska processen. Detta utgör förstås en grund för ett omfattande fortbildningsarbete.
5 En god väg att gå är att hitta personer från de olika målgrupperna, som kan förmedla nyttan av datorn och Internet som verktyg i vardagsnära situationer och som en möjlighet till ökat inflytande och stöd för demokratin. Uppsökande verksamhet via bibliotek, lokala föreningar och liknande kommer också att vara nödvändigt, för att nå ut bland de som själva inte vänder sig till en folkbildningsorganisation. Flexibelt lärande Människors alltmer komplexa tillvaro med arbete och fritidsaktiviteter som för många fyller upp både dagar och kvällar, kommer att ställa stora krav på folkbildningens aktörer. Möjligheten att få delta i ett lärande, fast på egna villkor i tid och rum, kommer att bli allt vanligare som krav. Framtidens pensionärer som har god datorvana från tidigare arbetsplatser, och Lunargenerationen kommer att se det som en självklarhet att all form av utbildning erbjuds i flexibla former. Det kan för vissa te sig märkligt att använda sig av flexibelt lärande för att överbrygga den digitala klyftan, om man med den digitala klyftan menar den klassiska bilden av att den endast omfattar de som inte har dator och uppkoppling och/eller inte har kunskap i hur detta används. Men då det idag finns många olika digitala klyftor, i så många olika situationer, kommer det flexibla lärandet att vara en kraftfull komponent i de sammantagna åtgärder som kommer att krävas. Försöksverksamhet med flexibelt lärande CFL har under de senaste åren stött en rad olika försöksverksamheter när det gäller hur folkbildning och flexibelt lärande kan verka tillsammans med populära nätgemenskaper. Till exempel så har man testat att använda Lunarstorm, som en plattform för distanslärande i ett nationellt sammanhang. Nätgemenskapen Apberget, som fokuserar på en stark lokal förankring där denna nätgemenskap finns representerad, är en annan så kallad community som har varit föremål för en hel del försöksverksamhet. Användarna på dessa nätgemenskaper har förvisso i regel ett gott datorkunnande, och kan använda en rad olika programvaror för kommunikation och interaktion. De är också väl förtrogna med mobiltelefonins olika kommunikationsmöjligheter. Dessa användare är företrädesvis unga, och en stor del av dessa tillhör den s.k. Lunargenerationen och ser Internet som en lika självklar företeelse som äldre generationer ser på telefoni och television. Om framtidens demokratiska processer i allt större utsträckning sker på nätet, kommer förmågan att inhämta, bearbeta och värdera information på nätet att vara en kritisk komponent för individens möjlighet till ställningstagande som vilar på korrekt grund. Trots detta kan en rad olika brister identifieras som relaterar till dessa nätgemenskaper och dess användare. Dels handlar det om den klyfta som finns mellan nätgemenskapernas användare och föräldrar och andra vuxna, dels finns det en identifierad enkelspårighet i delar av Lunargenerationens Internetanvändning. Med enkelspårighet menas att en person kan ha förträffliga kunskaper i t.ex. datorspelande och kommunicerande via nätgemenskaper och s.k. instant messengers, men saknar helt eller delvis förmågan till att kunna söka och bearbeta information på ett källkritiskt sätt.
6 Om framtidens demokratiska processer i allt större utsträckning sker på nätet, kommer förmågan att inhämta, bearbeta och värdera information på nätet att vara en kritisk komponent för individens möjlighet till ställningstagande som vilar på korrekt grund. Idag sker en enorm mängd diskussioner om olika samhällsfrågor på nätgemenskaper och diskussionsforum, såväl på kommersiella plattformar som på offentliga. En stor del av dessa samtal, i synnerhet när det gäller politiska diskussioner, får en starkt polariserad karaktär. De som är duktiga på att skriva och har en stark övertygelse, får ofta en form av monopol på sanningen i dessa samtal. Detta är ett fält där folkbildningens pedagoger borde delta för att balansera samtalen och motverka den mytbildning som kan uppstå när diskussioner inte förs på ett jämställt och balanserat sätt. Eftersom nätgemenskaperna är så många och omfattande, är det förvisso en mangrann uppgift. Det kommer att krävas att folkbildare kan arbeta tillsammans och att man kan samarbeta mellan organisationer. I ABF Umeåregionens försöksverksamhet, där ambitionen var att använda nätgemenskapen Apberget, som arena för flexibelt lärande och som stöd för demokratiska processer, bildades tidigt ett nätverk av engagerade personer från studieförbund, kulturföreningar, kommun och andra organisationer med intresse i ungdomsfrågor. Denna verksamhet håller nu på att skapa en grund för en mer långsiktig och officiell strategi för projektdeltagarna med avseende på respektive organisations deltagande i nätgemenskaper och diskussionsforum. I projektet genomfördes även en rent praktisk försöksverksamhet, med nätgemenskapen som plattform för distanslärande i ett antal NUDU-studiecirklar i digital videoredigering. Fördelarna med att använda befintliga och populära nätgemenskaper, är många. Det finns redan användare och användarna är vana att använda nätgemenskapens olika verktyg för kommunikation. Nackdelar som har identifierats handlar om att de flesta populära nätgemenskaper ägs av kommersiella intressen, som sällan ser något extra värde i att utveckla en lärandemiljö utan styrs på marknadsmässiga grunder med fokus på annonsering. En annan nackdel är att nätgemenskapernas diskussionsforum inte är lika kraftfulla som t.ex. folkbildningsnätets First Class-system, när det gäller funktionalitet som stödjer lärandet. Det finns exempel på lyckade satsningar på egna och nya nätgemenskaper även om det råder en viss försiktighet här. ABF Skellefteå och Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk har påbörjat en samverkan kring ett nätforum som heter Folkforum, där man inbjuder till samtal om politik och samhällsfrågor. Ett utmärkt exempel på hur man med samverkan kan få genomslag för flexibelt lärande som stöd för demokratin i den lokala miljön. Kunskapsbildning I invandrarverksamheter finns även komplexiteten med språket. Offentlig information blir ytterst svårtillgänglig om den enda vägen är via en webbsida istället för ett personligt möte där man har möjlighet att få hjälp av tolk. Just det faktum att skrivandet och läsandet spelar en så central roll i informationssökning och diskussion på nätet, gör att grupper som har brister i det svenska språket, är analfabeter och/eller har någon form av läs- och skrivsvårigheter, blir extra svåra att nå. En stor kunskapsbildningsinsats för folkbildare kommer att krävas för att svara mot dessa gruppers behov. För att sprida dessa erfarenheter vidare inom organisationerna, till andra organisationer samt till föräldrar och andra, kommer det att behövas en blandning av kunskapsspridande insatser i flexibla former. Folkbildningens aktörer bör inbjuda både organisationer och allmänhet till fortbildning och samtal, och då gärna använda populära nätgemenskaper och diskussionsforum som plats för dessa samtal. Folkbildningens pedagogik och det flexibla lärandet passar både utmärkt för att direkt arbeta med målgrupperna som berörs av det digitala utanförskapet, men har även strukturen och kontaktnätet för att sprida kunskap om goda exempel på pedagogik, metod och att informera om den digitala klyftans olika ansikten.
7 Man bör också påpeka att ett arbete med att överbrygga den digitala klyftan inte enbart skall ha fokus på eftersatta grupper av användare utan även på producenterna av digitala och nätbaserade tjänster som på grund av bristande kunskaper om sina brukare snarare fördjupar än minskar den digitala klyftan. Detta gäller inte minst de tjänster som finns och tas fram i det s.k. e-samhället, där en stor del av de tjänster och den information som berör medborgarna erbjuds via nätbaserade tjänster. På samma sätt bör kunskapsstöd ges till de föreningar och andra organisationer i civilsamhället som skall arbeta med att skapa mötesplatser, informationssidor etc. åt sina medlemmar. Folkbildningen bör prioritera att samverka med det formella lärandet i grundskola, gymnasium och högre utbildning, där lärare på t.ex. gymnasieskolor ser snabbt ökande klyftor mellan lågpresterande/svagt motiverade och högpresterande elever. De traditionella klyftorna förstärks och fördjupas nu ytterligare genom att IT och IKT är ett så kraftfullt verktyg för kommunikation, publicering, nätverksbyggande etc. och därmed ger den högpresterande en ytterligare skjuts framåt, medan den lågpresterande eleven på grund av bristande baskunskaper inte kan utnyttja denna potential. En metod kan vara att samverka med gymnasieskolorna och att utanför skolorna fånga upp dem som inte är med på nätet eller bara spelar poker. Det handlar om att aktivera dessa ungdomar till att uttrycka sig, vara med i gemenskaper och påverka, d.v.s. verka för ett aktivt medborgarskap. Folkbildningen kan erbjuda fortbildning för både politiker och producenter som har som uppgift att skapa nätbaserade tjänster och ta beslut om dessa tjänsters utformning, och inbjuda till kontinuitet i det arbetet genom att upprätta nätverk bestående av folkbildare, beslutsfattare, folkvalda, skola, producenter och företrädare för användare av tjänsterna. Via nätgemenskaper och diskussionsforum, skulle man kunna stimulera till en pågående diskussion och ett erfarenhetsutbyte som spänner över stora delar av de strukturer som kan bidra till att reducera det digitala utanförskapet, men som också kan bidra till det motsatta om inget görs.
Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007
Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs meremålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället
emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merPedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan
Datum 2018/2019 Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan 2018/2019 Tidsperiod: 2018/2019 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merGöteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland
Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merKristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson
rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merIKT-plan Stocksunds RE
IKT-plan Stocksunds RE Läsåret 2018-2019 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för IT 2 Vad är IT och digital kompetens? 2 IT-mål 2 Nationella mål 2 Styrdokument för IT i Danderyds kommun
Läs merDigital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29
Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling
Läs merUtvecklingsplan för IT inom BUN
Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merBibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan
Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merPlanering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006.
Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Rapporten skapad den 15:e september 2005 1. Skapa och etablera nätverkets
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merBibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merCommunities Folkbildning på ungdomars vis (?)
Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor
Läs merPedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan
PEDAGOGISK IT HANDLINGSPLAN 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan 2017 2018 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever är förmågan
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merKultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merProjektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden
Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merIKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)
IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är
Läs mer2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet
2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande
Läs merMÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merProgram. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt
Program Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar Skolans digitalisering ett förändringsprojekt Nationella prov - förändringar kring de nationella proven och kommande digitalisering På gång från
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merFramtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.
Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merEMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges
Läs merIT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Läs merIT-strategiska frågor för folkbildningen
IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003 2005 Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Folkbildningsrådet 1 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merDigital kompetens och pedagogisk digital kompetens
Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merBiblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merMÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS
Läs merFellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Läs merMånadens fråga juni 2013. Standardrapport
Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Läs merIKT-Strategi BoU
2016/BUN 0154 IKT-Strategi BoU 2017-2020 2016-12-13 Tyresö kommun / 2016-12-13 2 (5) IKT strategi BoU 2017-2020 Forskningen inom området tyder på att en ökad IKT-användning i skolan ger en positiv effekt
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merTrippel Helix Lund
Trippel Helix Lund 2016-02-09 Skolverket - projektgrupp Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren - Ylva
Läs merAnn Wiklund, nationell samordnare projekt IKT-lyftet
BIBLIOTEK OCH FOLKBILDNING I SAMVERKAN FÖR ETT NATIONELLT IKT-LYFT År 2010 är det cirka 1,7 miljoner människor över 16 år i Sverige som inte kan använda Internet och e-tjänster. Det är ett stort problem
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merNytta och nöje på nätet Internetguidning
Projektmedel till Östergötland! Nytta och nöje på nätet Internetguidning på östgötabibliotek 500 000 från Stiftelsen för infrastruktur.se Projektperiod 1 okt 2009 30 sept 2010 Nytta och nöje på nätet:
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merDIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN
DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Utbildningsförvaltningens ställningstagande 11 januari 2017 Utbildningsförvaltningens ställningstagande kring digitalisering i förskolan och skolan Haninge 2017-01-11
Läs merKommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,
Läs merDigital kompetens i SOklassrummet
Digital kompetens i SOklassrummet Utmaningar och möjligheter Åsa Colliander Celik Gränslöst digitalt lärande @AsaCCelik Förstelärare i SO och IKT Pedagog Stockholm Mälarhöjdens skola Förändringar i läroplanen
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merEkerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Läs merRemiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta
2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets
Läs merPOLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration
POLICY Integrationspolicy Utbildning Arbete Integration POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merProjektmaterial. Sigtuna folkhögskola
Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Läs merGävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merAtt orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
Centralt innehåll 4-6 DIGITALISERING Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. Matematik
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merIKT-strategi
IKT-strategi 2018-2019 VEJBYSTRANDS SKOLA OCH FÖRSKOLA den 4 juli 2018 Bosse Wahlin, rektor/förskolechef & Kajsa Braide, IKT-pedagog/biträdande rektor Innehåll Inledning och bakgrund... 4 Pedagogik...
Läs mer