Både här och där. ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Både här och där. ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag"

Transkript

1 Både här och där ett samtalsmaterial om församlingens uppdrag 1

2

3 Innehåll 3 Förord 4 Vad är då församlingens mission eller uppdrag? 5 Är det här vi ska börja? 8 Introduktion 11 När kartan inte längre stämmer 25 Omprövning 35 Gemenskap trots mångfald 45 Någon ordning måste det väl ändå vara 53 Resan går vidare 61 Vad blir då mission för vår församling? 67 Vägen vidare 68 Resurser - Litteratur - Länkar

4 Både här och där är sammanställt av en skrivargrupp bestående av Gunilla Nordin, Mats Hermansson, Sven-Erik Fjellström och Gunborg Blomstrand Foto (utom ss 22, 33, 63): Jim Elfström/ikon Illustrationer: Kerstin Nilsson Produktion: Intellecta, Uppsala Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna Andra reviderade utgåvan, februari Artikelnr:

5 förord Förord Under rubriken»församlingens uppdrag«i kyrko ordningen står:»församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.«när det gäller de tre första delarna av denna uppgift har det för många församlingar varit relativt klart hur man kan formulera sig i sin församlingsinstruktion. Men beträffande den fjärde mission har det på många håll visat sig vara mycket svårare att finna ord och teologi för församlingens uppdrag. Det åvilar varje församling i Svenska kyrkan att utöva mission, men studier av församlingsinstruktionerna visar att vilsenheten på sina håll är stor när man formulerar sig kring församlingens missionsuppdrag. Som ett redskap för församlingens fortsatta reflexion kring missionsuppdraget har detta material tagits fram. Förhoppningen är att det ska få vara ett redskap för församlingens egen reflexion om sitt uppdrag i vår tid och i vår värld. Det riktar sig i första hand till förtroendevalda, anställda och frivilliga i församlingen. Drömmen är att materialet ska leda till möten, samtal och processer där vi som har ett stort engagemang för kyrkan och vill hennes framtid kommer samman och delar vår oro, våra förhoppningar och vår glädje. Ur samtalet kan växa en starkare framtidstro på den egna församlingens möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i samhälle och värld. Vi är övertygade om att vår kyrka behöver föra ett ständigt samtal om missionsbegreppet som äger relevans såväl för församlingens lokala missionsuppdrag som för Svenska kyrkans internationella arbete. Kyrkans gränsöverskridande uppgift både här och där är ett angeläget samtalsämne för varje församling. Materialet är uppbyggt som en resa till några av den unga kyrkans församlingar såsom vi känner dem från Nya testamentet. Orterna i materialet är Joppe, Korinth och Jerusalem, men fokus för samtalsfrågorna är den egna församlingen i Jonsered, Kolsva eller Välkommen med på resan! Torbjörn Zygmunt Förbundsdirektör Svenska kyrkans Församlingsförbund Lars Friedner Generalsekreterare Svenska kyrkan 3

6 introduktion Vad är då församlingens mission eller uppdrag? Det har aldrig varit som det alltid har varit. Till kyrkans uppdrag och öde hör att orientera sig i nya tider. Man ska både ha något viktigt att säga, ha identitet, och bli förstådd, vara relevant. Det tippar lätt över åt endera hållet. Kyrkan blir så annorlunda att ingen begriper vad den har med omvärlden att göra, eller kyrkan blir så strömlinjeformad att den inte utmanar någon. Länge handlade en stor diskussion i Sverige om vem som skulle bestämma i kyrkan. Prästerna eller medlemmarna? Och vilka medlemmar? Eller rent av samhället i stort? Den diskussionen verkar lösa upp sig av sig självt. De för vilka kyrkan är viktig får lov att ta ansvar för den. Men då lurar risken att de som bestämmer väljer en kyrka som bara blir viktig för dem själva. Det blir en inkrökt kyrka. Bara en kyrka som relaterar till hela skapelsen håller sig frisk och klarar att skilja mellan stort och smått. Det har sagts om syföreningar att de är föreningar som är till för dem som inte är med och att de har till uppgift att göra slut på sina pengar. Det ska, tror jag, vara detsamma med församlingar och kyrkor. En kyrka för andra, sade man under en tid i den ekumeniska rörelsen. Det räcker inte som program för en hel kyrka, men det ger ett viktigt perspektiv. I församlingens uppdrag ingår enligt kyrkoordningen att bedriva mission. Vad menar vi då med mission? Mission är inget enkelt ord att använda. För många luktar det gammalt och dammigt, ofta indoktrinering och förtryck. Nästan alla förlägger mission till andra sidan jordklotet. Nu försöker Svenska kyrkan återerövra begreppet mission. Tänk om det kan fyllas med mer av sitt ursprungliga innehåll! Det är inte vår mission och det handlar inte bara om resor i geografin. Det är Guds mission och Gud räknar med hela kyrkans folk i arbetet. Mission går inte att begränsa till kyrkans internationella uppdrag. I kyrkans missionsuppdrag är hela världen arbetsfält både här och där. Det är både andligt och jordiskt, välfärd och salighet. Den församling som reflekterar över sitt missions uppdrag arbetar i själva verket med sin självförståelse. Det är ett viktigt pågående och återkommande arbete för varje»lokalkontor«av den världsvida kyrkan. Församlingsinstruktionen är ett viktigt redskap för det arbetet i vår kyrka. Använd det! Vad är då församlingens mission eller uppdrag? Det går inte att säga för alla tider, men det handlar alltid om att försöka gå i Jesu spår. Detta material vill stimulera till det goda samtal som är nödvändigt när församlingen söker sin framtidsväg. Här finner församlingen frågeställningar, perspektiv och tankar som kan vara till hjälp för den egna reflexionen. I Joppe och Jerusalem möter vi den unga kyrkans utmaningar och den första generationens kristnas väg framåt. Tesen i detta material är: intet nytt under solen. Det som hände då händer igen. Så låt er inspireras av dem som gått före i tron och se till att ni till slut hamnar i er egen församling! Välkomna med på en resa som kan ge redskap för nytänkande och dra in oss i ett församlingsliv som verkligen är del av livet! Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop 4

7 introduktion Är det här vi ska börja? Ja, det kan man kanske förvänta sig. En bok som tar upp begreppet mission bör väl börja med himmelsfärden och den så kallade missions befallningen? Vi kommer att göra det, men ändå inte. Och redan i första kapitlet kommer du att undra över hur missionsbefallningen egentligen lyder. Eller här? Det vore kanske mera naturligt. Som ett litet dammkorn i universum svävar planeten Tellus fram. Här har människor i årtusenden funderat över sina livsvandringar och undrat om det finns en Gud som vill något med deras liv. Frågorna och svaren har sett olika ut, men en bärande slutsats har ofta blivit: Vi tror att det finns en Gud som vill Livet, som har delat våra liv genom Jesus Kristus och som dagligen finns med i våra liv. Vi tror att också vi som människor i dag kallas av denna Gud att verka i den skapelse där vi lever. Det blir också en slags sändning, en Guds mission. Människor, sända långt innan vi började använda begreppet mission. Hur lyder missionsbefallningen? Med en vidare förståelse av sändningsbegreppet blir det inte naturligt att tala om en enda missions befallning. Det vi i dag kallar missionsbefallning (Matt 28:18 20) har inte kallats missionsbefallning så värst länge i kyrkohistorien. I det här materialet kommer vi därför att pröva många olika missionsbefallningar och se att de ger oss olika perspektiv på hur sändningen ser ut. Vår, i västerlandet, inarbetade syn om att mission handlar om att nå ut, kanske till andra länder, kommer att ifrågasättas. Vi tror att vi måste göra den här brottningen för att komma åt vad det är att vara kyrka och att vara sända i Sverige i dag. 5

8 introduktion första andra tredje resan till rom Paulus missionsresor Vad gör kartorna med oss? Problemet kanske delvis ligger i de kartbilder vi fått med oss. De flesta biblar har längst bak ett par kartor som visar Paulus missionsresor. Är det därifrån vi har fått bilden av att mission handlar om att budskapet ska ut, att kyrkan ska expandera och att det handlar om resor i geografin? Behöver vi lämna den synen för att komma vidare? Vår del av världen är också mycket präglad av den optimism som rådde inom den internationella missionsrörelsen i början av talet. Världsomseglingar, upptäckter och kolonialism hade skapat möjligheter att äntligen fortsätta där Paulus och andra slutat. Drömmen och visionerna om att vinna hela världen för Kristus under 1900-talet föddes. Var det en alltför förenklad bild? Finns det andra sätt att se? Behöver kartan ritas om? Upplägg I det här materialet kommer vi att använda oss av den bibliska kartan över kyrkans första tid. Vi kommer att göra en resa till några orter på den kartan, för att låta några av berättelserna i den tidiga kyrkan bli till bilder som vi får utmanas av. Tanken är att de här platserna»händer igen«. De fem platser i Apostlagärningarna som lyfts fram får bli en resa som kyrkor i alla tider gör och som vi tror att vi också kan göra i Svenska kyrkan när vi bland annat i arbetet med församlingsinstruktionen samtalar om vårt uppdrag i mission. Det som utspelar sig i Apostlagärningarna är vad varje församling står i. Resan till de bibliska orterna blir en resa in mot den egna församlingens centrum. I mötet med deras brottning då, kan församlingen få syn på den egna uppgiften nu. Det är förhoppningen med detta material. 6

9 introduktion Fortsättning följer Det började på stiftsgården Stjärnholm, i Strängnäs stift. På dåvarande ärkebiskop KG Hammars uppdrag hölls där i oktober 2004 en konferens med temat Samtal om mission. Då gjordes denna resa för första gången. I september 2005 var det dags för ännu en resa på Stjärnholm. Allt för att försöka hjälpas åt att tolka vad det är att vara kyrka och församling i dag. Vi vet att samtalet har gått vidare i olika former. Tanken med detta material är att det ska vara ett stöd för det fortsatta samtalet om mission församlingens uppdrag. Det angelägna samtalet behöver leva där du/ni finns, och det berör i väldigt hög grad arbetet med församlingsinstruktionerna. Studieboken får ses som en materialbank för samtalet. Förutom pappersversionen finns materialet också som pdf-fil att ladda hem till datorn. Genom att skriva ut de sidor som känns aktuella kan ni bygga er egen studiebok. Med hjälp av länkade internetsidor hittar ni ytterligare fördjupningsmaterial. Lycka till på resan! Skrivargruppen Gunborg Blomstrand Sven-Erik Fjellström Mats Hermansson Gunilla Nordin Informatör/pedagog Stiftsdirektor Handläggare för Stiftskonsulent Informationsavdelningen Härnösands stift missionsteologi Skara stift Kyrkokansliet, Uppsala Kyrkokansliet, Uppsala 7

10 introduktion Introduktion Orterna vi besöker i detta material kommer att betona olika perspektiv i församlingens liv: galileen Platsen utmanar oss till uppbrottet vi alla måste göra, inte i första hand till andra geografiska platser, utan för att ta itu med våra inre kartbilder. Vi utmanas av våra erfarenheter och tvingas kanske att se världen på ett nytt sätt. joppe Detta är platsen där kyrkans hela tidigare lära formligen skrevs om över en lunch. En kyrka som vill vara sänd utmanas ständigt till omprövningar, inte minst av sitt eget arbete. Vilka erfarenheter har vi i dag av att lämna det vi hållit för viktigt tidigar? korinth Här får mångfalden, inte enfalden, ett ansikte. Med människor från världens alla hörn och från samhällets alla skikt kom det att skapas en ny gemenskap, den som man hade i Kristus. Vackert, men ack så jobbigt. Var»händer«Korinth i dag, och vad kan vi lära av bibelns Korinth? jerusalem Någon ordning måste det väl ändå vara?! Mitt i det omtumlande man var med om blev det nödvändigt att kalla till ett slags kyrkomöte. Inte för att få alla att tycka lika, men för att vara överens om vilka frågor som fanns i luften. Och ibland vara överens om att man inte var överens. rom När vi lämnar Apostlagärningarna har vi kommit till Rom. I ett litet rum i Rom anar vi något av det som skulle bli fortsättningen. Konturerna av en kyrka som utmanas att leva i öppenhet och osäkerhet i alla sina dagar. 3. korinth Utmanade av mångfalden 1. galileen Vilken karta? 5. rom och så levde de osäkra i alla sina dagar 2. joppe Ny teologi över en lunch? 4. jerusalem Nån ordning måste det väl ändå vara? 8

11 introduktion Varje kapitel har samma struktur Med de fem orterna som grund har varje kapitel följande struktur: Kapitlet inleds med en röd tråd, en sammanfattning av vad kapitlet handlar om. Börja gärna med att läsa bokens alla röda trådar för att få ett sammanhang. En eller flera övningar följder sedan för att komma in i ämnet. Vi tror att det är viktigt att försöka slå bryggor till våra egna erfarenheter, för att se hur de här platserna»händer«i dag. I de flesta fall kan det vara klokt för en samtalsgrupp att börja med att göra någon övning innan man går vidare. För varje plats finns också en kommentar om det som hände på den platsen, till exempel vad som egentligen hände i Joppe. Bibeltexten varvas med några kommentarer. Använd gärna bibeln för att läsa mera och få bättre sammanhang. Symbolen markerar vikten av att försöka se den här händelsen från andra perspektiv. Under denna del kommer det att finnas: Kortare artiklar med viss fördjupning och överblick. En krönika som någon av oss i skrivargruppen skrivit. Exempel från kyrkans tidning på sammanhang där vi tycker att kapitlets tema utspelas i dag. Till exempel i avsnittet om Korinth om hur frågorna om mångfald bearbetas i en församling i Svenska kyrkan. I slutet av boken (s 67) under rubriken vägen vidare ger vi förslag på några frågor som man i en samtalsgrupp kan ställa till varje kapitel. Det finns ett värde i att ge sig tid att sammanfatta: ta upp de frågor som blivit viktiga, lista de frågor man saknat, göra tydligt genom bön eller andakt hur stegen vidare ska tas. På sidan 68 sist i boken under rubriken resurser ger vi tips på litteratur. Under rubriken länkar hänvisar vi till att materialet Både här och där även finns i elektronisk form som pdf-fil på följande länk: Där är det möjligt att klicka på länkar som leder till webbplatser som visar hur kyrkor runt om i världen gör samma resa som den vi vill inbjuda till med detta material. De flesta länkarna är på engelska. 9

12

13 galileen När kartan inte längre stämmer Vilken är din erfarenhet av mission? Vi jämför varandras bilder och tar in ytterligare några. Bland annat handlar det om att övervinna rädsla och om resan till varandra oavsett om den andra bor långt borta eller i lägenheten bredvid. Mission verkar betyda många olika saker 11

14 galileen Världen kan du se på många sätt De flesta av oss lever med en kartbild där vi och vårt eget land är i centrum, och det är ganska naturligt. Det finns många exempel på hur olika så kallade projiceringar av kartor kan få oss medvetna om vilka egna kartbilder vi har. Ta er en titt på dessa kartor och samtala om vad ni lär er av dem. Cornelis van Wytfliets världskarta från university of texas libraries, the university of texas at austin. Bruttonationalprodukt per capita 2005 källa: university of texas libraries, the university of texas at austin. 12

15 galileen Världen sedd ur en Skelleftebos perspektiv. illustration: jan-allan stefansson På internet finns flera intressanta sidor som har ytterligare exempel. Se länkarna under Läs mer på webben på sid 69. Mission kan du också att se på många sätt Det är det som detta kapitel handlar om. 13

16 galileen Vad hände i Galileen? Är det här på himmelsfärdsberget vi ska börja när vi talar om begreppet mission? Matt 28:18 20 Då gick Jesus fram till dem och talade till dem:»åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.«både ja och nej Ja, för att det sedan 1800-talet varit en viktig bibeltext i många kristnas missionssyn. Nej, för att vi tror att det är dags att samtala om och försöka finna ett vidare missions begrepp än det som ofta startar i himmelsfärden. Det här avsnittet handlar om vilka bibeltexter vi använt och använder för att tolka ordet mission. Vi kan också låta himmelsfärden få ett annat ljus genom att läsa om den i Lukas version. Då sker himmelsfärden i Jerusalem: Apg 1:1 12 I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar. Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. Och under en måltid tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan vänta på det som Fadern hade utlovat,»det som ni har hört mig tala om«, sade han.»johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta med helig ande om bara några dagar.«de som hade samlats frågade honom:»herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta Israel som kungarike?«han svarade:»det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt. Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.«när han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem.»galileer«, sade de,»varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.«då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och som ligger bara en sabbatsväg från staden. I den här texten har lärjungarna precis frågat om det var dags, nu efter död och uppståndelse, för Guds och Israels rike att återupprättas. Svaret de får är minst sagt överraskande. De får inget svar om en plats där de kan vara trygga, utan istället en mycket rak uppmaning att nu ska de våga gå ut till platser som de kanske helst av allt skulle ha velat slippa. Jerusalem och Judeen Att gå till Jerusalem och Judeen var detsamma som att utsätta sig för en säker misshandel eller död. Dessa hotande miljöer var inget som lärjungarna önskade sig till där de satt och hukade bakom lås och bom. Detta var lärjungarnas första utmaning. Att gå ut, men inte att gå någonstans långt bort. Sändningen, missionen, handlade om att våga vara ute i den egna miljön, inte om att åka långt bort. Samarien Kanske hade någon börjat frukta att Jesus dessutom skulle börja prata om Samarien. Samarierna var ju det folkslag som varit något av symbolen för lärjungarnas främlingsfientlighet, ett folk och ett område som de helst hade velat slippa umgås med. Och nu säger Jesus att de ska gå till just samarierna. Följer vi den fortsatta berättelsen i Apostlagärningarna ser vi att 14

17 galileen det kom att behövas en förföljelse i Jerusalem för att de skulle ge sig av, ut. Hela världen Så var det detta med hela världen. För oss som läser det här i dag handlar det om det välkända Medelhavet. För dem handlade det om hedningar, osäkra miljöer, andra matvanor med mera. Vilka platser skulle vara utmanande för en svensk församling i dag? Den klara planen som lärjungarna frågade efter uteblev. De fick istället ett uppdrag som var allt annat än en geografisk expansion. Visst, en resa till det yttre. Men det var kanske i ännu högre grad fråga om en inre resa: in mot brustna visioner, mot fördomar om människor av andra folkslag och religioner. Kanske inte så många mil bort, men ändå en ytterst lång resa. Löftet i texten handlar om att det var när de vågade anta denna utmaning som de skulle få uppleva Andens kraft år senare Om vi vågar öppna våra sinnen och anta utmaningar får vi ständigt vara med om resor som kan hjälpa oss att vidga missionsbegreppet. Vilket är egentligen vårt Jerusalem i dag, som församling och kyrka? Vilka är de ställen där vi upplever att det»redan är kört«, där vi anar vilka grupper som kommer att göra det omöjligt att vara församling i mission i dag? Hur kan Jerusalemsperspektivet få oss att förstå att mission faktiskt i lika hög grad handlar om något i vår egen närhet som något längre bort? Vilket är vårt Samarien i dag? Hur stavas den grupp eller den plats som är föremål för mina fördomar i dag? Vilka miljöer och grupper vill vi som församling, ärligt talat, inte ha kontakt med? Vad blir Samarien i glesbygdens Sverige, vad blir Samarien i en storstad? Vad står»hela världen«som symbol för? Ingen intressant backpacking, utan snarare en resa där hela min tidigare ryggsäck, det som jag trodde var sant, ifrågasätts, och det som varit min trygghet utmanas, och livet och hela min teologi blir omkullkastad. Det kan handla om bara några kilometer, eller kanske bara till grannens dörr, och ändå så långt. Men, Gå det är så ni ska få kraft, säger han. Åt vilket håll pekar pilarna i dag? Hur ser kartan ut i dag? Gamla patronhylsor i Liberia omgjorda till försoningskors. 15

18 galileen Församlingens missionsuppdrag, vad menar vi? I bibeln möter vi flera bilder av kyrkans missionsuppdrag och genom kyrkans historia har det också gjorts många olika tolkningar. Några av de följande tolkningar har kyrkan i efterhand tagit avstånd från. Andra har av de flesta blivit förpassade till marginalen. När vi i dag använder ordet mission har vi ofta olika tolkningar av vad vi menar med ordet. För samtalets skull kan det alltså vara bra att försöka sortera lite bland olika missionssyner. Fem bibelmodeller: 1. Gamla testamentet: Kom och se! En något förenklad bild av de bärande tankarna i Gamla testamentet (GT) handlar om att skapelsens och alla folks Gud, utväljer ett folk, Israel. Genom det som sker med det folket kommer alla folk på jorden att välsignas. Men det är inte en sändning som handlar om att gå ut. Folket väljs ut för att genom sitt sätt att leva visa på Guds härlighet. Tänkandet är så kallat centripetalt, folken ska dras in emot centrum. Folken, nationerna ska dras till Jerusalem, de ska komma och se vad Gud har gjort. Att det uppdraget inte gått särskilt bra är ett av huvudmotiven i Gamla testamentet. Profeternas kritik mot folket är ofta ganska hård: Lev så att folk attraheras och vill komma och se! En tolkning som kristna ibland salufört är att eftersom Israel inte klarade sin uppgift att attrahera folk så gick uppdraget vidare till Jesus. Denna ersättningsteologi har historiskt fått ödesdigra konsekvenser för det judiska folket. I dokumentet Guds vägar judendom och kristendom: ett inomkyrkligt samtalsdokument klargör Svenska kyrkan sin inställning till ersättningsteologin. 2. Paulus: Herren lever! Visste Paulus om att han gjorde missionsresor? Troligen inte. Vi kallar det så, och ritar ut dem i bibelns kartor. Men Paulus talar ytterst litet om att»gå ut«. Han skriver sina brev innan evangelierna skrivs och verkar inte ha vetat så mycket om Jesus utöver hans kors, död och uppståndelse. Motiven i hans brev är snarare andra. Han betonar hur det som skett genom Jesus gjort att gränserna mellan judar och så kallade hedningar nu är sprängda. Gud har gjort något för alla människor. Och de kristna uppmanas att leva med det för ögonen, bland annat genom ett liv i gemenskap och enhet. Paulus är till en början övertygad om att Jesus kommer tillbaka under hans egen livstid, men ändrar sig i senare brev. Det finns ingen strategi för hur alla ska hinnas med, men han arbetar intensivt på grund av sin stora över tygelse om att Herren lever! Han är djupt tagen av den enhet mellan alla folk som skapats i Kristus. Nu vill han att alla ska leva så att dragningskraften i detta mysterium blir tydlig. 3. Matteus: Lärjungagörande Matt 28:18 20 är väl den text som präglat oss mest när det gäller missionssyn. Evangeliet börjar med att hela världen kommer och ser (stjärntydarna vid krubban), och slutar med att Jesus nu är herre/kung över himmel och jord. Alla människor måste få bli delaktiga i det riket. Att texten har passat bra ihop med kyrkans utbredande de senaste århundradena har naturligtvis att göra med att det blev möjligt att gå ut rent fysiskt, att resa till andra världsdelar, 16

19 galileen till andra folk. Missionsbefallning kom Matt 28:18 20 att kallas först på 1800-talet. Men, orden bör läsas i ljuset av hela Matteusevangeliet. Då hamnar betoningen inte på att»gå ut«utan snarare på»lärjungagörande«, som är ett enda ord på grekiska. Det rike som Jesus målat upp i bergspredikan, som inte kan eller får döljas precis som en stad uppe på berget, det riket måste nu människor få bli delaktiga i. Matteus har också många andra bilder av hur gudsriket ska spridas, växa och bli synligt, till exempel genom det nya sätt att leva som bergspredikan talar om, eller genom att våga bära sitt kors och inte förneka Kristus. Alltså inte så mycket att gå ut som ett sätt att leva. 4. Lukas: Andens vind Om Matteus skriver för judar så skriver Lukas för samarier och hedningar (det vill säga alla människor) och lyfter ofta fram de utstötta, fattiga och marginaliserade. Där livet har begränsats lyfts gudsriket in. Guds kraft bryter in där man minst av allt anar det, till och med hemma hos Sakaios och hos rövaren på korset. Kraften är Anden. Den har funnits i skapelsen, den finns hos Maria när hon är havande, den finns hos Jesus, och han visar på denna kraft vid sitt första framträdande i Nasaret. Luk 4: När han öppnade den (profeten Jesajas bok) fann han det ställe där det står skrivet: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädje bud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. Då började han tala till dem och sade:»i dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.«just detta stycke brukar ibland lyftas fram som en missionstext. Men det är inte en befallning om vad vi ska göra, utan en påminnelse om vad Anden gör genom Jesus. Det är Anden som är subjektet, den handlande kraften. Det är inte i första hand en fråga om vad lärjungarna ska gå ut och göra, utan vad Anden kommer att göra när de är beredda att bryta sina tidigare mönster. 5. Johannes: Ett i kärleken Hos Johannes är det kärleken som är»missionsstrategin«. Alla ska förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek (Joh 13:35). Det är i den kärleken lärjungarna ska förbli. Det är genom att bryta invanda hierarkier och i kärlek tvätta var andras fötter och leva i enhet, som världen ska förstå att vi är Jesu lärjungar. Något av Gamla testamentets kom och se präglar Johannesevangeliet. Vid det sista fiskafänget får de 153 fiskar, vilket många menar var det antal folkslag som man trodde att världen då hade. Vid måltiden som följer på fiskafänget kommer kärleken än en gång i centrum när Petrus tre gånger utmanas med frågan om han älskar Jesus. Fyra kyrkohistoriska modeller: 6. Östkyrkans missionsförståelse: Eukaristi och ikon Hos Paulus fanns ett eskatologiskt perspektiv, (eskatologi är läran om de yttersta tingen, den yttersta dagen, domen och uppståndelsen). Historien pekade framåt. Kristus skulle komma tillbaka. Lite förenklat kan man säga att det budskapet kom att domesticeras, eller förkyrkligas, i östkyrkan. Gudsriket blir nu synligt i det som är kyrkan. Kyrkan blir Guds rike. Missions text blir nu snarare Joh 3:16: 17

20 galileen Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Gudomlig kärlek har tagit mänsklig gestalt hos oss. Detta ska firas och blir synligt genom mässan. Hela kosmos deltar i detta mysterium. Alla ska ha möjlig heten att hamna inom eukaristins eller ikonens verkningsfält. Jämför med punkt 1, modellen i Gamla testamentet, där världen ser och lockas in i lovsången. När det gäller att gå ut litar man till att ha en kristen kejsare. All expansion blir kejsarens problem. Kyrkan följer med och firar Guds närvaro. Om östkyrkan brukar det ibland också sägas att den inte är expansiv i geografin. Däremot värnar den om kommande generationers tro. 7. Medeltida, romerskkatolsk: Gudsstat och korståg Till den romersk-katolska kyrkans synsätt hörde att kyrkan måste finnas på jordiska, geografiska ytor för att visa att Guds rike var närvarande,»utanför kyrkan ingen frälsning«. Därför blev det viktigt att expandera geografiskt. Jesu liknelse om att gå ut på gatorna och nödga folk att komma fick betydelse. Den tidiga medeltidens korståg var inte missionsprojekt i första hand, men expansionen på 1500-talet blev det. Nu började man läsa Matt 28:18 20 på det sätt vi är vana vid. Kolonisationen måste ha upp fattats som helt nya möjligheter för kyrkan i hennes iver att visa på gudsrikets närvaro i nya miljöer. 8. Reformatorisk/pietistisk: Gå ut och omvänd Rörelsen in emot centrum (den centripetala), som vi sett i Gamla testamentet och i östkyrkan, blir under denna tid centrifugal. Kyrkan ska ut, långt ut i ytterkanterna. Människor behöver nås, och de kunde nås genom att det nu gick att resa ut i nästan hela världen. I ett historiskt perspektiv tycker vi, med viss självkritik, att man lierade sig med det vi i dag kallar kolonialism och imperialism. Matt 28 blev huvudord, man skulle göra det som Jesus hade sagt: gå ut. Fokus var nu på den enskilde individens omvändelse och dop. Där fanns också en omsorg om andra människors fysiska väl. Sjukvård gick hand i hand med förkunnelse. Nu bildades missionssällskap runt om i Europa och Nordamerika, 1856 kom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS, till som ett självständigt sällskap inom Svenska kyrkan. 18 år senare startade Svenska kyrkans mission som inte ville vara en sällskapsmission utan en kyrkomission talets missionssyner: Ekumenik och dialog 1900-talet blir de stora missionskon ferensernas århundrade. Världen har blivit både stor och liten. Ämnena som tas upp på dess ekumeniska missionskonferenser visar den blandning av missions syner som råder. Ekumenik, onådda folk, den individuella omvändelsen, äldre och yngre kyrkor, mission-i-retur, religionsdialog, inkulturation, skuldavskrivningar och ekologi är teman som visar både på likheter och stora skillnader mellan hur kyrkorna tolkar sin sändning. Katolska kyrkans Andra Vatikankoncilium på 1960-talet, lyfter fram missionsbegreppet där kyrkan är mission, den gör inte mission. Den så kallade befrielseteologin i Latinamerika lyfter fram begrepp som frälsning i dag även socialt och politiskt. Uttrycket Missio Dei Guds mission blir ett centralt missionsbegrepp inom Kyrkornas världsråd. Kyrkan har ingen egen mission utan är redskap för Guds mission. 18

21 galileen Nio perspektiv som kunde ha varit fler Dessa nio perspektiv på mission (och det hade kunnat bli många fler exempel) får illustrera att mission alltid har tolkats olika. Inför de nio perspektiven blir det tydligt att det inte finns en missionssyn som är den rätta. Det blir också tydligt att en del tankar om mission är tidsbundna och i dag inte längre aktuella. Exemplen kan kanske också göra oss ödmjuka inför att vi tolkar på olika sätt och medvetna om den lyhördhet vi behöver för att mötas och samtala. Den viktiga frågan blir: hur omsätter vi tankar om kyrkans uppdrag i världen till handling i vår egen församlings liv? Vi bor varken i Jerusalem, Judeen eller Samarien men vår hemort bär på samma utmaningar. Svaret på vilken missionsbefallning som är den rätta kommer till när de kristna på orten låter tron möta tidens frågor, när vi låter de gamla texterna läsa vår egen verklighet. Riktigt utmanande och spännande blir det när vi vågar mötet mellan dåtid och nutid, mellan här och där. Missionsbefallningar Fem missions- eller inspirationstexter att samtala om. Läs först bibeltexten och sedan skrivargruppens fundering. Ge också tid för samtalsfrågorna efter varje text. I. Mission börjar i skapelsen 1 Mos 1:1 28 Gud skapar världen kosmos ur kaos. Gud älskade fram världen. Där börjar missions historien. Första delen av Första Moseboken handlar om detta. Två saker är tydliga. Gud är en, människosläktets och hela världens skapare. Människosläktet är ett och har sitt ursprung från en och samma Gud. För att fullända världen drömde Gud att där borde finnas en varelse som kunde tjäna Gud i fullständig frihet. Och så skapades människan till Guds avbild till kvinna och man skapades de av Gud. Det fanns en mission, en sändning, redan för de första människorna. Gud välsignade dem och gav dem uppdraget att vara frukt samma och råda över skapelsen. Frågor Vad betyder det för vår missionssyn att starta i skapelsen och inte i Jesus? Vad betyder det att vi ska råda över skapelsen? II: Mission mer än aktivitet Joh 6:28 29 Vad ska vi göra för att utföra Guds verk? Det är lärjungarnas fråga när de förstår vidden av uppdraget. Jesus ska lämna dem och de ska fortsätta i hans anda. De hamnar snart i den egna prestationen. De var upptagna av tanken att»göra«. Därigenom satte de sig själva i centrum. De skulle prestera, åstadkomma och på så sätt få del av Guds nåd. De frågar Jesus efter en tumregel för hur Gud vill ha uppgiften gjord. Med en enkel beskrivning så skulle de sedan kunna skrida till verket. Jesus skakar på huvudet åt detta så djupt mänskliga hos lärjungarna. Han vill få dem att förstå trons vila. Jesus vänder på hela deras frågeställning när han svarar: Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt. Frågor Ge exempel på en aktivistisk kyrka. Har mission för ofta blivit för aktivistisk? 19

22 galileen III. Mission att vara solidarisk med de fattiga 2 Kor 8:14 Solidaritet är i många sammanhang ett belastat ord. Man tror att begreppet går tillbaka till slutet av 1960-talet, men den kristna solidaritetstanken har långt djupare rötter. Ordet täcker in några ofrånkomliga aspekter av kristet liv. De kristna i Korinth, som var rätt rika, fick brev från Paulus om detta. Han uppmanade dem att stödja den fattiga församlingen i Jerusalem: Nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Vi i den rika delen av världen har ett särskilt uppdrag i den världsvida kyrkan. Vi har resurserna. Vi måste arbeta för ett drägligare liv där, bland annat genom att påverka makthavarna här. Men också genom att överföra resurser i form av pengar och personal. Frågor Håller du/ni med om att vi som materiellt rik kyrka har ett särskilt ansvar i världen? Hur kan vi ta det? IV. Mission att ha ett öppet hem Joh 1:38 39 Här nämns faktiskt något om Jesu hem. Andreas var en av dem som följde med Jesus hem på en kopp te. Evangeliet fortsätter med att Andreas träffar sin bror Simon, och han utropar: Vi har funnit Messias. Så gick det till när Jesus kallade några av sina första lärjungar. Att komma hem till en människa kan ofta vara ett stort kliv i en relation. Över en kopp te i hemmets lugna vrå kan man öppna sig, där finns plats för förtroliga och nära samtal. Vi har både församlingshem och förbönen»gör vår församling till ett hem«. Det är en viktig sak att på olika sätt verka för att en hemkänsla infinner sig i församlingen. Vi har också våra egna hem som en kanske outnyttjad resurs i församlingens arbete. Frågor Finns det inte en gudomlig pedagogik i detta att ha ett öppet hem? Hur ser ni på församlingens hem församlingshemmet? V. Mission en måltid för alla Luk 14:16 24 Jesus var en skarp kritiker av samtidens fester och den rangordning av människor som förekom där. På så sätt kritiserade han samhället och dess hierarkier. Den dåliga måltiden var en bild av det orättvisa samhället. Samtidigt använde Jesus ofta festen och måltiden för att måla upp vackra bilder av gudsriket. Den rätta måltiden dit alla var välkomna, där alla fick plats, där alla fick äta sig mätta använde Jesus för att förkunna gudsrikets innehåll. Att det var något radikalt nytt förstod alla som kände sin samtids samhälle och måltider. Gudsriket var något som alla väntade på. De utanförställda, samhällets små, de av makten föraktade och förtryckta, förstod Jesu tydliga bild; även de var inbjudna. Frågor Vad finns det för måltids- och umgängeskulturer i vår samtid som vi borde ifrågasätta? Vilken plats har måltiden i församlingens liv, och i familjens liv? 20

23 galileen krönika Ska vi»deleta«missionsbefallningen? Varför har det blivit så att ett enda bibelord blivit utgångspunkten för missionens arbete? Ni vet, den där kända texten från Matt 28, gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar Kan det vara oklokt att tala om missionsbefallningen i singularis? Är det till och med ett övergrepp mot bibelns rikedom? Bibeln innehåller fler texter som med rätta kan kallas»missionsbefallningen«? Man skulle kunna fråga sig hur det sett ut i världen om en annan bibeltext hade benämnts missions befallningen? Tänk till exempel på det Jesus säger enligt Lukas evangeliets fjärde kapitel; ett glädjebud för de fattiga och be frielse för de fångna. Vi hade kanske haft en annan värld än den vi har i dag. Kanske hade»mission«stått för något annat, både långt borta men även här i vår närhet? Hade kyrkan varit mer laddad med ett budskap om kamp för att förändra de orätt visor som finns i hela det globala perspektivet? Den text som vi i vår del av världen kallar missionsbefallningen är för många av världens kristna en illustration av att västvärlden gör anspråk på att äga rätt tolkning och lägga den som mall för alla andra. Tanken att kalla Matt 28 för missions befallningen är inte vår Herres, utan ett mycket senare påfund. Gå ut i hela världen var en text som växte i betydelse när västerlandet expanderade ut över världen. Det är ingen slump att många missionsprojekt sammanfallit med västvärldens kolonisation av tredje världen.»from the West to the rest«är kanske en bra sammanfattning av vår kulturs självbild? Är det kanske också en självbild som den västerländska kyrkan bär? Så länge vi talar om missionsbefallningen i singularis är risken överhängande att vi fortsätter dela upp världen i»vi«, med uppgiften att dela med oss, och»dom«som tacksamma mottagare. Gå ut kan det innebära en fortsatt låsning vid ett geografiskt tänkande i mission? Vad blir då församlingens grundläggande uppgift, som är mission? Håller den gamla attityden på att ersättas av insikten att människor i den världsvida kyrkan tillsammans delar uppdraget att vara tecken på gudsriket i olika miljöer? Kyrkans uppdrag i världen handlar om att vara, att vila i det man är, att tro på Guds nåd och närvaro. Det handlar om att översätta tron på Guds kärlek till alla, till grannar och arbetskamrater men också till dem vi inte känner, som kanske bor långt borta. Det handlar alltså om att vara ett redskap för Guds vilja i hela världen det är både kyrkans och den enskildes kallelse. Skrivargruppen 21

24 galileen Ur Kyrkans Tidning nr 1/ En dag bakom lås och bom Den höga fängelsegrinden slår igen. Vi kontrolleras med metalldetektor innan vi får gå in. Aldrig har jag varit så mycket präst som här, säger fängelsepräst Ulrica Fritzon. Ett resultat av förra årets fängelserymningar är att alla besökare nu undersöks med metalldetektor. Krav på byggande av ett slags superfängelse har också rests. Men det har funnits motreaktioner om att tuffare tag snarare förvärrar än löser de problem som finns. Kyrkans Tidning följde Ulrica Fritzon under en av hennes arbets dagar. Det blev en både intensiv och omskakande dag med besök på häktet, stadsmissionen och fängelset en dag där narkotikan hela tiden fanns med som en mörk skugga : Frukost på Stadsmissionens dagverksamhet I fåtöljer och på golvet ligger männi skor och sover. Många här lever ett hårt liv och har varit uppe hela natten. Stadsmissionen är deras vardagsrum, säger Ulrica Fritzon. Göran är en av dem som regelbundet kommer hit och bokar samtal med Ulrica. Han är ensamstående pappa till en 4-årig pojke och har lyckats ta sig ur sitt missbruk. Jag sökte länge efter en samtalspartner innan jag fann Ulrica. För mig känns det viktigt att hon också är småbarnsförälder så att vi kan prata om sådana frågor. Jag är stolt över att jag fixat det, men utan dessa samtal hade det kanske gått åt helvete. Ett stenkast bort från Stadsmissionen ligger häktet. Från början ingick inte besöken på Stadsmissionen i Ulricas jobb, men hon insåg snart sambandet. Jag blev förvånad när jag första gången kom hit och kände igen de flesta från häktet. Missbruket är så knutet till kriminalitet. Någon gång i ditt missbrukarliv hamnar du i princip i fängelse, Hjälp komma tillbaks. I stället för hämnd måste den dömde få hjälp att komma tillbaks till samhället, menar fängelsepräst Ulrica Fritzon. Här i samtal med de intagna Arne, Henrik och Mikael på Fosieanstalten i Malmö. Foto: Anna Hedenrud. jag har bara stött på några få undantag, säger hon : Besök på häktet Kyrkans besök betyder mycket. Många tycker att det är skönt med någon som kommer utifrån och som inte låser in en eller ska förhöra en, säger Mikael Johansson, kriminalvårdsinspektör. På häktet finns 120 platser varav 5 10 för kvinnor som ibland har spädbarn boende hos sig. Ofta är det över belagt. Om det finns restriktioner, till exempel om åklagaren bedömer att en intagen kan försvåra en utredning, sitter han eller hon isolerad 23 timmar om dygnet i värsta fall upp till ett år eller mer och får varken läsa tidningar, prata i telefon eller ta emot besök. Kyrkans besök blir ofta ett andningshål. Som fängelsepräst är tystnadsplikten mitt absolut viktigaste verktyg. Det är liksom hela poängen med att jag finns här, säger Ulrica Fritzon. Det är inte ovanligt att interner berättar om brott som de vet att de skulle bli straffade för om de berättade för någon annan. Samtidigt orkar de inte ensamma bära det som hänt längre. För mig handlar hela det här jobbet om att se människans värdighet bortom brottet. Det går inte att stigmatisera en grupp människor som onda och misslyckade och förpassa dem bort. Vi människor hör ihop. För Björn, 33 år, är det tjugonde gången han sitter häktad. Varje gång tänker jag att detta är sista gången. Björn har precis fått sin dom på ett år och tio månader för narkotikabrott. De sista åren i mitt liv har varit en 22

25 galileen katastrof. Ibland när polisen tagit mig har det nästan varit skönt. Vi tänder ett ljus i andaktsrummet dit Björn förts av en vakt för att få tala med Ulrica. Han har missbrukat droger, mest amfetamin och tabletter, sedan han var tolv år gammal. De första veckorna i häktet, när man håller på att tända av, är värst. Då blir man medveten om alla de känslor man försöker knarka bort. Nu är det åter dags att låsas in. Snart väntar transport till fängelset : Övervakningsträff med före detta missbrukarkvinnor Efter häktet väntar fika på stan med två före detta missbrukarkvinnor, varav Ulrica Fritzon är övervakare åt en. Kvinnorna är mycket svårare att ha och göra med än männen. De är mer manipulativa och aggressiva. Kanske för att de har det allra tuffast, tror Ulrica. Nästan alla kvinnor inom missbrukarvärlden blir misshandlade och våldtagna. För männen är de tjackhoror. För att klara dig som tjej måste du slå snabbt, mycket snabbare än killarna. Och du får aldrig backa, säger Monica Hardingz som varit drogfri sedan i somras. Nu är hon dömd av frivården till övervakning och träffar Ulrica varje vecka. Första gången vi träffades var jag gravid och hemlös. Ulrica försökte hjälpa mig. Nu följer hon med när jag ska till socialen, det är skönt. Kommer jag själv är det ingen som tror på vad jag säger. Något som Ulrica bekräftar. Har du varit hemlös och missbrukare har du inget förtroende i myndigheternas ögon. De utgår ifrån att du alltid ljuger. Och till viss del är det sant. Du måste ljuga för att klara dig, det är en överlevnadsmekanism. Men man får inte glömma bort att de är människor. Inom NA-kretsar (anonyma narkomaner) pratar man om en högre makt och Ulrica är mitt bollplank, säger Monica Hardingz. Jag ringer henne när jag är på väg att göra något dumt, som att slå någon på käften. Då kommer jag på att det nog inte är så smart : Besök på Fosieanstalten Hela 95 procent av brotten som de intagna på Fosieanstalten har begått är narkotikarelaterade. De som sitter här har straff på upp till tre år. Det kan vara narkotikabrott, misshandel, rån, dråp eller mordbrand. Jag har aldrig varit så mycket präst som här. Det går inte att gömma sig bakom fina ord och formuleringar utan jag måste hela tiden tänka igenom om jag menar det jag säger. Det avkrävs man i denna miljö. Texterna jag läser får en ny innebörd. Till i dag har Ulrica och dottern bakat lussebullar som vi tar med till avdelningen vi ska besöka. Killarna dukar fram kaffekoppar och sätter sig runt bordet. Vårt besök är ett välkommet avbrott i tristessen. Ulrica är en modern präst som man kan prata med. Vi skulle bara önska att hon hann komma lite oftare säger Mikael Karlsson, 40 år, som nu har två veckor kvar till muck. Han började missbruka när han var 14 år och sitter nu för 35:e gången i fängelse. Även om det är jobbigt att sitta inne får man i alla fall mat här. Och man kan inte bli nerslagen och dödad som där ute. För Henrik är det första gången han sitter i fängelse. Han hoppas att det också ska bli den sista. Ja du valpen, säger en kille som inte vill ha sitt namn i tidningen. Jag hoppas verkligen att du klarar det. För mig var första gången enda gången jag trodde att jag inte skulle komma tillbaks. Sedan fick man ta och bli realist : Sinnesromässa i Malmö sjömanskyrka En lång och krävande arbetsdag lider mot sitt slut. En plats återstår och det är en plats där Ulrica Fritzon hämtar kraft. Sinnesromässan har firats i Malmö sjömanskyrka varje vecka i sju år. Många som kommer hit har suttit i fängelse, går under behandling eller har lyckats lämna sitt missbruk bakom sig. Det är fantastiskt att få möta dem som lyckats. Men jag har också insett hur lite jag kan göra innan en människa kommer till den punkten. Viljan till förändring måste komma inifrån. Anna Hedenrud Andlig vård i kriminalvården Sveriges kristna råd har fått i uppdrag av Kriminalvårdsstyrelsen att utveckla och samordna den andliga vården vid samtliga kriminalvårdsmyndigheter i landet. Fängelseprästens främsta uppgift är den enskilda själavården, men även att leda gudstjänster och samtals grupper, och utgöra ett stöd för både de intagna och för personalen. Ett 60-tal besöksgrupper, oftast ekumeniskt sammansatta, är regelbundet verksamma på landets anstalter och häkten. I Malmö arbetar tre präster och en diakon inom kriminalvården. Dessutom två katolska och en ortodox präst, en frikyrkopastor och en imam. Frågor Liknande möten som dessa är många församlingar med om i sin vardag på vilket sätt påverkas församlingens liv av vårt möte med samhällets baksida? Hur påverkas vår tolkning av det som är vårt uppdrag? Var möter församlingen kriminella och andra grupper med olika former av problem? Finns det mötesplatser med till exempel kriminella som församlingen missar? 23

26 24

27 joppe Omprövning Mission är kanske att som församling våga anta nya utmaningar? Kanske är mission att ge sig i kast med sådant som många inte ens tänkt på som en uppgift för församlingen? Vi försöker tänka nytt om församlingens uppdrag. 25

28 joppe Vad hände i Joppe? Vid Medelhavets kust ligger en stad som i dag kallas Jaffa och som kanske är mest känd för sina stora apelsinodlingar. Joppe/Jaffa har på olika sätt kommit att spela en roll i missionshistorien. För flera tusen år sedan hette den Jafo, och bibeln berättar om en profet som sprang förbi här. Han hade bråttom, väldigt bråttom. Gud hade sagt åt honom att gå till Nineve och predika för innevånarna där. Och han verkar ha anat det värsta. Att gå till Nineve skulle innebära att hela hans tidigare teologi utmanades. Han anade att hedningarna skulle omvända sig, och att Gud tänkte vara nådig mot dem. Det blev för mycket, och därför flydde Jona. Han tog en båt här och resten går att läsa i Jona bok i Gamla testamentet. För år sedan var det en fruktansvärd massaker i Joppe. Scenen är de blodiga uppgörelser mellan judar och omgivande hedningar som skildras i Mackabeerböckerna. Här sluts en tillfällig fred. 200 judar blir bjudna på en båtresa i tron att det är i fredliga avsikter. Men alla 200 blev mördade genom att kastas överbord, berättar Andra Mackabeerboken 12. Joppe blev platsen för en historisk massaker som skulle dela upp judar och så kallade hedningar en gång för alla, som det såg ut. 26

29 joppe Nu sitter Petrus i Joppe. Vi ska se lite närmare på det som han är med om, för det kom att få vittgående konsekvenser för den unga kyrkan. Petrus kom hit på grund av en handarbetande kvinna vid namn Dorkas. Hon var död och mycket sörjd av sina vänner. Petrus väcker henne åter till liv. När vi nu möter honom har det gått någon dag, och han sitter uppe på taket för att be. Apg 10:9 16 Nästa dag medan de var på väg och närmade sig staden gick Petrus vid middagstiden upp på taket för att be. Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan maten gjordes i ordning föll han i hänryckning. Han såg himlen öppen, och det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den ner på jorden, och i den fanns alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. En röst sade till honom:»petrus, slakta och ät!«petrus svarade:»nej, nej, herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent.«då hörde han för andra gången en röst:»vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.«detta hände tre gånger, och sedan lyftes duken strax upp till himlen. Tre gånger hördes rösten och tre gånger avvisar Petrus röstens påbud. Som den ståndaktige tennsoldaten höll han envist fast vid det som han och den unga kyrkan tänkte och trodde om rent och orent. Upplevelsen i Joppe ledde så småningom till en rejäl omprövning. När tiden var mogen tog man till sej innebörden i det Gud sagt till Petrus. Allt som varit sant och viktigt för Petrus och den unga kyrkan ställdes nu på ända. Om Gud menade att man kunde äta orent, eller till och med menade att det inte var orent, vad fick det då för konsekvenser för vilka som fick vara med i den kristna gemenskapen eller inte. Snart förstod man att det som hänt i Joppe rörde kyrkans uppdrag i världen. Plötsligt blev agendan för den kristna gemenskapen mycket större. Kristus och kyrkan var inte bara för judar, och människor behövde inte gå vägen över judendomen för att kallas kristna. Man kunde upptas som kristen även utan att låta omskära sig, man dög som man var. Hela den tidigare teologin rasar ihop som ett korthus. Allt man hittills trott och praktiserat visade sig plötsligt vara fel. Efter Joppe blev det tydligt att alla tidigare uppdelningar rasade. Linneduken som kom ner från himlen och den uppfodrande rösten kom att för alltid förändra kyrkans hela teologi. Över en natt faktiskt. Det var en lärdom för kyrkan; allt kan omprövas, och det kan hända igen det händer hela tiden. Känner vi igen tveksamheten inför det nya i vår egen församling och kyrka: Nej, Herre, aldrig har jag Nej, Herre, inte kan vi göra så Nej, Herre, så har vi aldrig gjort förut Nej, Herre, inte kan de vara med i vår gemenskap Nej, Herre, inte lämpar det sig att 27

Kristi Himmelsfärdsdag - år A

Kristi Himmelsfärdsdag - år A 667 Kristi Himmelsfärdsdag - år A Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Texter till Predikan

Texter till Predikan Texter till Predikan 2016 05 01 Luk 11:1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor.

Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor. Predikotext: Jes 42:1-4 Mission är uppdrag. Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor. Profeterna i GT hade den uppgiften

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år A

Fjärde Påsksöndagen - år A 609 Fjärde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Söndagens eukaristi är den stund, då Kristus själv står

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

Två bibliska sanningar: 1. Jesu första tillkommelse har hänt. 2. Jesu andra tillkommelse har inte hänt men kommer att hända

Två bibliska sanningar: 1. Jesu första tillkommelse har hänt. 2. Jesu andra tillkommelse har inte hänt men kommer att hända Heb 9:24-29 Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. 25 Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Dina första steg på trons väg

Dina första steg på trons väg Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla.

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla. PREDIKAN Apostladagen (5:e söndagen efter Trefaldighet) 20 juli 2014 i S:t Mikaels kyrka, Ängelholm 3:e årgångens texter Jeremia 1:4-10 Romarbrevet 16:1-7 Markusevangeliet 3:7-19 Psaltaren 40:6-12 Idag

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Bibeltexter till predikan

Bibeltexter till predikan Bibeltexter till predikan 2016 03 13 Apg 2:38 Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Rom 6:6 Vi vet

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

12 söndagen 'under året' - år A

12 söndagen 'under året' - år A 1013 12 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 28:8-9) Herren är sitt folks starkhet, och ett frälsningens värn är han för sin Smorde. Herre, fräls ditt folk och välsigna din arvedel, och var

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer