5"89 - \ 5' (,,el ~ - 02.

Transkript

1 Svar på Remiss angående vattendirektivet 5"89 - \ 5' (,,el ~ - 02.!INK LÄNSSTYRELSEN, I NO:RRnOTT~LA N:. 1 Dessa synpunktr konll11er från LRF i Norrfjärden, Alterälven och Rosåns vattenförekomster Detta remissvar behandlar vattenpåverkan utifrån ett lantbruksperspektiv. Lantbrukarna inom detta område har länge jobbat frivilliget med att begränsa läckage av näringsänlllen och bekämpningsmedel. Det har främst skett genom att hålla permanenta gräsbevuxna skyddszoner mot vattendragen som varken gödslas eller ogräsbekämpas de fungerar som en skyddsbarriär mot vattnet. Sedan ett antal år tillbaka i tiden används även kantspridningsutrustning vid spridning av handelsgödsel. Stallgödsel fördelas ut efter grödors behov och det sker flera gånger under sommaren detta för att man inte ska lägga för stora engångsgivor som ökar läckagerisken. För att ta reda på vilken effekt detta har gav LRF Norrfjärden i uppdrag åt Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB att genomföra en Bottenfaunaundersökning samt vattenkem prov i Holmträsket. Varför vi valde Holmträsket beror på att vi uppströms har väldigt lite lantbruksaktivitet och i anslutning till Holmträsket finns ett antal lantbruk både med och utan kreatur. Därför bör provplatsen vara representativ för åtminstone Alterälven. Hur denna undersökning genomfördes och resultaten kan Ni se i bifogad rapport. Eftersom man inte hittat några förhöjda halter av Kväve, Fosfor eller Glyfosat tyder det på att de åtgärder som lantbrukarna redan vidtagit räcker för att förhindra läckage av både näringsämnen och bekämpningsmedel. Vatten är viktigt men det behövs inga ytterligare begränsningar i vår rätt att bruka marken. LRF Norrfjärden anser vidare att tvingande miljökvalitetsnormer ersätts med miljömål i alla fall för ekologisk status. Kemisk status kan mätas på ett mera exakt sätt och där kanske man kan acceptera en miljökvalitetsnorm. Det är även viktigt att vattendirektivet inte blir en konkurrensnackdel för oss i Sverige. Vad som bedöms som god status i tex Tyskland måste vara det även i Sverige. Bedömningsgrunderna måste vara desamma i alla EU länder. LRF Norrfjärden genom Håkan Hultman

2 Bottenfaunaundersökning i Alterälven ) IN~ Holmträsk 2009 l _

3 w u c ~' Miljö & Ekologi,... ~..,., ",. Inledning På uppdrag av LRFs lokalförening i Norrfjärden har Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB genomfört denna bottenfaunaundersökning och vattenprovtagning i Alterälven i anslutning till Holmträsket i Piteå kommun i Norrbottens län. Bakgrunden är att de jordbrukare som brukar marken som gränsar till Holmträsket vill veta om de påverkar vattenkvaliteten i Holmträsket och i så fall hur stor påverkan är på det biologiska livet i vattendraget. För att undersöka detta provtogs två lokaler i Alterälven. Den ena provtagningen genomfördes strax nedströms sjön/selet Holmträsket (påverkanslokal) och den andra provtagningen genomfördes strax uppströms sanuna sjö (referenslokal), karta l. Kart] /. Visar de två provtagningslokalernas placering i Alterälven. Upp=uppströmslokalen och Ned=nedströmslokalen "j I ~ ;:;rorsly. r ) ~ I Bac:kell 't martla \) " ~ ~~~~~,, På båda lokalerna tog vattenprover som analyserades på näringsämnen och Glyfosat och AMPA. Glyfosat är ett ämne som ingår i bekämpningsmedel mot ogräs och AMPA är det ämne som Glyfosat omvandlas till vid nedbrytning. Vidare togs bottenfaunaprover för att se vilken eventuell påverkan verksamheten har på det djursamhälle som finns i Alterälven. Bottenfaunaproven togs med en standardiserad sparkmetod, SS EN , och proven analyserades sedan på laboratorium. Djuren artbestämdes till den nivå som erfordras för att beräkna de index som naturvårdsverket rekommenderar vid en utvärdering av vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Vattenproverna analyserades av Alcontrol Laboratories AB i Umeå.

4 Miljö & Ekologi Allmänt om bottenfauna Bottenfauna avser de ryggradslösa djur (främst insektslarver, snäckor, kräftdjur och maskar) som lever på botten i vattendrag och sjöar. Olika djurgrupper och till och med olika arter inom grupperna har olika krav och preferenser på sin livsmiljö. Därför är en analys av bottenfaunans sammansättning och individtäthet viktiga hjälpmedel då man bedömer tillståndet i miljön. Biologiska analyser som bottenfaunaundersökningar är till skillnad från direkta analyser som vattenkemi en historisk spegling av levnadsmiljön då djuren påverkas under hela sin livstid och ger dänned en mer komplett bild av tillståndet i ett vattendrag. Har vattenmiljön varit utsatt för en kraftig påverkan syns effekterna under en längre tid. Störningen syns på bottenfaunans sammansättning och individtäthet under hela det året och kanske under en ännu längre tid. Databehandling och analys Lokalerna har bedömts utifrån dess fauna med hjälp av index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder av sjöar och vattendrag. Följande index har använts: ASPT-index (Average score per taxon) Ett "renvattenindex" som visar förekomst avarter känsliga för störningar (det vill säga ett rent vatten ger ett högt ASPT -index) Surhetsindex (Surhet) Detta baseras på förekomst av ph-känsliga arter, där ett högt surhetsindex innebär hög förekomst av försurningskänsliga arter och dänned ett stadigvarande högt ph. Shannons biodiversitetsindex (Shannon) Visar på hög artrikedom och stor mångfald utan dominerande arter. Ett högt Shannonindex visar alltså hög biodiversitet utan dominans aven enda art. Danskt faunaindex (DFI) Påvisar yttre påverkan (oftast antropogen), främst eutrofiering och organisk belastning. Ett högt DFI indikerar stor förekomst av känsliga arter. MI SA Ersätter det tidigare använda surhetsindex. DJ-index Ersätter det tidigare använda Danskt faunaindex Resultat och diskussion Undersökningen av vattenkemin visade att Alterälven är näringsfattig, har ett högt ph och hög alkalinitet, tabell l. Talet för vattenfårg är högt och det förklaras av att värdet för TOC är högt. TOC visar på att totalmängden organisk kol är högt och det är antagligen humus från uppsträms liggande skogs- och myrmarker som påverkar vattendraget. Halterna av Glyfosat och AMP A var båda under detektions gränsen och därmed under gränsvärdet som är 0, l,lg/l för Glyfosat. T,blllA a e na l sresu lt aten ran va tt enprovtagnmgen I. Al tera "l ven. AMPA Glyfosat Färg ph Kond. Alk. NH4-N N03,N02-N TOC N-tot P-tot flg/l flg/l mgpt/1 ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Upp <0,05 <0, ,7 2,8 6,9 <0,003 <0, ,37 0,026 Ned <0,05 <0, ,8 3,0 7,7 <0,003 <0, ,36 0,024 2

5 Miljö & Ekologi Det fanns inga skillnader i halterna vid en jämfårelse mellan uppströms- och nedströmslokalen, tabell l. Denna undersökning kunde inte påvisa någon fårändring av vattenkvaliteten i Alterälven beroende av den jordbruksaktivitet som bedrivs vid Holmträsket. Bottenfaunaundersökningen visade att Alterälven har bra vattenkvalitet och därmed goda förutsättningar för de bottenlevande djuren. Värdena för de index som beräknades var vid nedströmslokalen högre än de jämfårvärden som Narturvårdsverket rekommenderar får opåverkade vattendrag i regionen. Värdena för referenslokalen (uppströmslokalen) var i vissa fall lägre än jämfårvärdena. En fårklaring till detta är att strömhastigheten var för låg, nästan stillastående, för att passa de djurarter som indexvärdena är framtagna utifrån. Prov skall tas i forspartier med hårdbotten och någon sådan lokal fanns inte i närheten. Därfår togs prover på denna lokal trots att förutsättningarna inte var bra och att direkta jämförelser mellan de två likalerna inte är rättvisa. Uppdraget var att undersöka påverkan av aktiviteter i Holmträskets nedre delar så referenslokalen kunde inte placeras längre uppströms eftersom annan aktivitet mellan referenslokalen och nedströmslokalen då kunnat påverka vattenkvaliteten. Tabell2. Analysresultaten av bottenfaunaundersökningen redovisade som indexvärden från de två lokalerna i Alterälven Antal Antal Diversitet ASPT- DFI SI MI SA DJind/prov taxa index index J ämf. värde 2, ,5 14 Upp 41, ,06 6, ,14 11 Ned 159, ,13 6, ,77 12 Trots skillnaderna i provtagnings lokalernas utseende visar undersökningen att Alterälven vid utloppet från Holmträsket har bra vattenkvalitet och bra fårutsättningar får bottenlevande djur. De djur som hittades i proven från uppströmslokalen återfanns i de flesta fall även i proven från nedströmslokalen. De arter som saknas är m1er som vanligtvis hittas i sel eller sjöar och inte i forspartier. Den rödlistade nattsländan Ceraclea excisa (Morton) hittades i proven från i nedströmslokalen. Arten är listad i hotkategori DD, kunskapsbrist, och är en nordlig art som hittills bara är funnen i norra delarna av Sverige. 3

6 Miljö & Ekologi Bilagor l": "''',,'','' 4

7 .. J])""""" ~I.;.\ 'VO ~,'4EO-t('.? ~ -tl'oi1t."" Miljö & Ekologi,,",,:';',.~:< Alterälven, upp Medel Andel Holmträsket Prov nr. % Taxa Porifera/svampdjur Ephydatia fluviatilis (Linnaeus, 1759) ,4 Gastropoda/snäckor Radix ba/thical/abiata * Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, 1821 * Oligochaeta/fåborstmaskar Limnodri/us sp. Glaparede, O 1 O 1 0,8 1,9 Nais sp. O 1 O O O 0,2 0,5 St y/aria /acustris (Linnaeus, 1767) 1 O O 1 O 0,4 1,0 Hydracarina/vattenkvalster Hydraehnidia O 1 O O 1 0,4 1,0 Crustacea/kräftdjur Astaeus astacus (Linnaeus, 1758)* Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) 1 O O 1 O 0,4 1,0 Ephemeroptera/dagsländor Centroptilum /uteo/um (MUller, 1776) O 1 O 1 O 0,4 1,0 Siph/onurus sp. Eaton, 1868 O 1 1 O 1 0,6 1,4 Siph/onurus alternatus (Say, 1824)* Arthrop/ea congener Bengtsson, 1908 O 1 O O O 0,2 0,5 Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1873)* Leptoph/ebia vespertina (Linnaeus, 1758) O 2 O 2 2 1,2 2,9 Caenis horaria (Linnaeus, 1758) O 1 O 1 O 0,4 1,0 Odonata/trollsländor Aeshna sp. Vander Linden, 1820* Heteroptera/skinnbaggar Gerris /acustris (Linnaeus, 1758)* Cymatia bonsdorffii (G. Sahlberg, 1819)* Megaloptera/sävsländor Sialis /ularia (Linnaeus, 1758) 1 O O O O 0,2 0,5 Coleoptera/skalbaggar Gyrinus aeratus Stephens, 1832* Platambus macu/atus (Linnaeus, 1758)* Trichoptera/nattsländor Hydropsyche pellucidu/a (Gurtis, 1834) O 1 O O O 0,2 0,5 Cyrnus trimacu/atus (Gurlis, 1834) O O 2 4,8 Neureclipsis bimacu/ata (Linnaeus, 1758) O O 1,2 2,9 Po/ycentropus flavomacu/atus (Pietet, 1834) O O 4 O 3 1,4 3,4 Limnephi/us borealis (Zetterstedt, 1840)* Agrypnia sp. Gurtis, 1835* Mystacides azurea (Linnaeus, 1761)* Mo/annodes tinctus (Zetterstedt, 1840)* Diptera/tvåvingar Pi/aria sp. Sintenis, O O O O 0,2 0,5 SimuIiidae 1 2 O 4 1 1,6 3,9 Ghironomidae ,6 69,1 Antal individer/prov ,4:!:,14,5 Antal taxa/prov ,2:!:,2,4 Antal taxa totalt 30 Värde jämf.vi Kvot Diversitetsindex 2,06 2,34 0,88 ASPT-index 6,08 6 1,013 Danskt fauna index Surhetsindex 5 6 0,833 MISA 60,14 47,50 1,266 DJ-index 11 14,00 0,67 ASPT-index 6,08 6,53 0,931 * = Endast i sökprov 5

8 lp"""". j~ie[)-t<,: """;<1 >'W'0 ~ ~ fedi1'~"" Miljö & Ekologi,,,,,,,,.,,,,,k' Alterälven, ned (Sid. 1 av 2) Medel Andel Holmträsket Prov nr. % Taxa Porifera/svampdjur Ephydatia fluviatilis (Linnaeus, 1759) ,0 0,6 Nematoda/nematoder Nematoda O O 1 1 O 0,4 0,3 Gastropoda/snäckor Radix balthica (Linnaeus, 1758)* Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, ,0 10,0 Sphaerium sp. Scopoli, 1777 O ,2 0,8 Oligochaeta/fåborstmaskar Limnodrilus sp. Claparede, ,4 4,6 Spirosperma terox Eisen, 1879 O 1 O 1 2 0,8 0,5 Hirudinea/egentliga iglar Erpobdella sp. Blainville, 1818 O 1 O O O 0,2 0,1 Hydracarina/vattenkvalster Hydrachnidia O O O 1 0,4 0,3 Crustacea/kräftdjur Astacus astacus (Linnaeus, 1758) 1 O O O O 0,2 0,1 Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) O O 1,0 0,6 Ephemeroptera/dagsländor Baetis rhodani (Pietet, 1843) O 1 O O O 0,2 0,1 Baetis subalpinus Bengtsson, 1917 O 5 O O O 1,0 0,6 Centroptilum luteolum (MUller, 1776)* Siphlonurus alternatus (Say, 1824)* Arthroplea congener Bengtsson, 1908* Kageronia tuscogrisea (Retzius, 1873)* Heptagenia sulphurea (MUller, 1776) O O O O 1 0,2 0,1 Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758)* Caenis horaria (Linnaeus, 1758)* Plecoptera/bäcksländor Isoperia obscura (ZeUerstedt, 1840) O ,2 0,8 Amphinemura borealis (Morton, 1894) O O O 1 O 0,2 0,1 Leuctra digitata Ifusca 1 O ,6 1,0 Odonata/trollsländor Calopteryx virgo (Linnaeus, 1758) O O 1 O O 0,2 0,1 Somatochlora metallica (Vander Linden, 1825)* Heteropteraiskinnbaggar Gerris lacustris (Linnaeus, 1758)* Cymatia bonsdorffii (C. Sahlberg, 1819)* Coleoptera/skalbaggar Oulimnius tubereulatus (MUller, 1806) O O 2 O O 0,4 0,3 6

9 "-"'I" w".,"~...,>4.!o-1~ O > "(if u, ' "~Dl1t.'Ic Miljö & Ekologi ",,,~~~.«:, Alterälven, ned (Sid. 2 av 2) Medel Andel Holmträsket Prov nr. % Taxa Trichoptera/nattsländor Cheumalopsyche /epida (Pietet, 1834)* Hydropsyche pellucidu/a (Gurtis, 1834) ,6 7,3 Hydropsyche silta/ai DÖhler, O 1 O O 0,6 0,4 Neureclipsis bimacu/ala (Linnaeus, 1758) ,2 23,3 Rhyacophi/a nubila (Zetterstedt, 1840) O O O 3 5 1,6 1,0 Limnephi/us borealis (Zetterstedt, 1840)* Limnephi/us rhombicus (Linnaeus, 1758)* Ha/esus sp. Stephens, O O O O 0,2 0,1 Agrypnia sp. Gurlis, 1835* Alhripsodes cinereus (Curtis, 1834) O 1 O O O 0,2 0,1 Cerac/ea sp. Stephens, O O O O 0,2 0,1 Cerac/ea dis similis (Stephen s, 1836) O ,4 1,5 Cerac/ea excisa (Morton, 1904) ,2 2,6 Mystaeides azurea (Linnaeus, 1761)* Mo/annodes tinclus (Zetterstedt, 1840)* Diptera/tvåvingar Melalimnobia sp. Matsumura, 1911 O 1 O O O 0,2 0,1 Pi/aria sp. Sintenis, 1889 O O O 2 O 0,4 0,3 Geratopogonidae* SimuIiidae ,6 20,5 Ghironomidae ,4 21,6 Limnophora s~. Robineau-Desvoid~, 1830* Antal individer/prov ,4±37,0 Antal taxa/prov ,6±1,7 Antal taxa totalt 48 Värde jämt.vi Kvot Diversitetsindex 3,13 2,34 1,338 ASPT-index 6,48 6 1,08 Danskt taunaindex 7 5 1,4 Surhets index 9 6 1,5 MISA 58,77 47,50 1,237 OJ-index 12 14,00 0,78 ASPT-index 6,48 6,53 0,992 * = Endast i sökprov 7

10 Miljö & Ekologi 8