Handläggardag om. Ekonomiskt bistånd. Tisdag 10 december 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggardag om. Ekonomiskt bistånd. Tisdag 10 december 2013"

Transkript

1 Handläggardag om Ekonomiskt bistånd Tisdag 10 december 2013 Några detaljer kring jobbstimulans Socialstyrelsens nya Allmänna råd Sekretess exv mellan oss och af Tre domar om kvittning och framställan/begäran JO-beslut om bla ändra i journal, ombud, överklagan En massa domar om bistånd till bostad Tio Lex Sarah-beslut om missförhållande Detta häfte är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson

2 JOBBSTIMULANS SÄRSKILDA BERÄKNINGSREGELN MM SoL 4 kap 1 b /Trädde i kraft I: / För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). Vi bör ordna så att alla som kan tänkas uppfylla kraven får reda på vad som gäller. Tvåårsregeln kan vara särskilt viktigt att informera om så att sökanden som under en period klarar sig utan bistånd, men åter söker bistånd inom två år ska beräknas enligt den särskilda beräkningsregeln. Nedanstående hittar vi i propositionen 2012/13:94 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet. Oförändrade villkor om att göra så gott man kan Grundförutsättningen för rätt till bistånd enligt 1, dvs. att den enskilde först måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds, gäller alltjämt. Förslaget innebär därför i huvudsak ingen ändring i förhållande till nuvarande reglering och praxis. sidan 22 Behöver inte vara ny eller utökad inkomst Bestämmelsen kommer att gälla alla biståndsmottagare som uppfyller kravet om att ha fått försörjningsstöd sex månader i följd. Detta gäller oavsett om biståndsmottagaren helt saknat arbetsinkomster under sexmånadersperioden eller om han eller hon under perioden haft vissa men inte tillräckliga arbetsinkomster för att kunna försörja sig själv. sidan 23 Inga undantag från sexmånadersvillkoret Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det inte ska vara möjligt att vid särskilda skäl kunna frångå kravet om att ha fått försörjningsstöd sex månader i följd. sidan 23 och 24. Detta kan tolkas olika: ska vi vid nyansökan gå 29 månader bakåt för att se om sökande haft en sammanhängande sex-månadersperiod med försörjningsstöd och i så fall använda den särskilda beräkningsregeln (och kanske även informera alla som under den perioden uppfyller villkoren så att de kan få gjord en beräkning med nuvarande inkomster för att se om de, om man räknar bort 25 procent av lön, är berättigade till bistånd)? Eller gäller det för de som haft försörjningsstöd i sex månader i följd och fortfarande är kvar i systemet. För de som varit aktuella i sex månader och månaden därefter får inkomst av lön, som efter borträknande av 25 procent, inte räcker för att nå upp till norm omfattas därefter under två år av den särskilda beräkningsregeln - därom råder inget tvivel. Gäller inte för andra inkomster exv sjukpenning eller pension Den föreslagna bestämmelsen omfattar inte sådana inkomster som träder i stället för eller grundas på anställningsinkomster, såsom sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning, pension eller livränta. Inte heller omfattas inkomst av kapital eller näringsverksamhet eller t.ex. ersättningar i form av skadestånd. Vid bedömningen av behovet av ekonomiskt bistånd räknar socialnämnden i regel med den enskildes faktiska inkomst, dvs. inkomst efter skatteavdrag. Något annat är inte avsett i den nu föreslagna bestämmelsen. sidan 26 2 (30)

3 Gäller för person, inte för hushåll För t.ex. två nyblivna sambor som tidigare bott var för sig och haft försörjningsstöd under olika lång tid, kommer däremot den särskilda beräkningsregeln enbart att gälla för den i hushållet som uppfyller kravet om att ha fått försörjningsstöd under sex månader i följd. Regeringens förslag omfattar alltså endast den biståndsmottagare som uppfyller villkoret i den föreslagna bestämmelsen. sidan 27 Följer med vid flytt till annan kommun Det finns dock inget krav på att ha fått försörjningsstöd från en och samma kommun under sex månader i följd. Om den enskilde flyttar till en ny kommun under tvåårsperioden omfattas han eller hon dessutom alltjämt av den särskilda beräkningsregeln. sidan 27 Möjligt att spara "jobbstimulanspengar" Med hänsyn till att förslaget ger den som har arbetsinkomster en något högre disponibel inkomst bör det finnas utrymme för den enskilde att välja hur inkomsten ska användas, för konsumtion eller för visst sparande, utan att det påverkar rätten till bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller. Om den enskilde efter denna period återigen är i behov av bistånd ska detta bedömas utan tillämpning av bestämmelsen. Huruvida ett sparande i ett enskilt fall då ska beaktas får bedömas av socialnämnden utifrån gällande rätt om hur tillgångar ska beaktas vid biståndsprövningen. sidan 27 Å hur gör vi när någon sparat många pengar och söker bistånd till exempelvis tandvård??? En fråga som kanske aldrig blir aktuell... men jag gissar att om en domstol prövar en överklagan på ett avslag där vi hänvisat till att "behovet kan tillgodoses genom att ta de sparade medel som möjliggjorts tack vare den särskilda beräkningsregeln", så håller inte det eftersom den särskilda beräkningsregeln då kanske inte skulle kännas som någon motivationshöjare, någon jobbstimulans. 3 (30)

4 Rätt att ställa krav på praktik även för de som är över tjugofem år I SoL 4 kap 4 är nu åldersgränsen (tjugofem år) borta för att vi ska kunna ställa krav på att den som får försörjningsstöd ska delta i vår praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. I övrigt ändras inte paragrafen, det vill säga det ska fortfarande vara individuellt behovsprövat, tidsbestämt och beslutas efter samråd med arbetsförmedlingen. Ungdomar ska få tjäna ett helt prisbasbelopp per kalenderår Biståndsberättigade föräldrar kan få bistånd även till ungdomen så länge inte ungdomen tjänar mer än ett prisbasbelopp ( kr under 2014) under ett kalenderår. Det vill säga att en ungdom som under sitt bloggande från oktober till mars får ut tio tusen kronor i månaden påverkar inte föräldrarnas rätt till bistånd till ungdomens kläder och fritidsaktiviteter. Beräknad kostnad 10 miljoner... är det idag så många ungdomars inkomst som vi räknar med? Men tack ändå. 4 (30)

5 SOCIALSTYRELSENS ALLMÄNNA RÅD Vi måste följa lagar (bestämda av riksdagen), förordningar (som riksdagen har bestämt att regeringen får bestämma) och föreskrifter (som myndigheter fått befogenhet att bestämma om). Dessutom finns "Allmänna råd" från myndigheter som är rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Råden utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som finns i författningarna. Socialstyrelsens författningssamling 2013:1 (SOSFS 2013:1) innehåller "Allmänna råd" om ekonomiskt bistånd. Så vitt jag ser innehåller de inga stora förändringar jämfört med de tidigare "Allmänna råden", men några ändringar finns det. Ingen bestämd tidsgräns för vad som är minsta skäliga tid att sälja sin bostad (sidan 9) Tidigare stod det att i de fall sökande behövde byta bostad borde de som regel ha minst fyra månader på sig att byta. Denna tidsgräns är nu borttagen. Som jag ser det är detta en vettig ändring. I sådana här situationer är det stora skillnader, både vad gäller bostadsmarknad och familjesituation, så att det kan vara svårt att ha någon generell tidsgräns. Dator och bredband bör ingå i hemutrustning (sidan 12) "Vid bedömning av behovet av dator med internetuppkoppling bör nämnden särskilt ta hänsyn till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan". Som jag tolkar det anser Socialstyrelsen att det inte är tillräckligt med tillgång till dator och internetuppkoppling via skolan eller bibliotek. Kammarrätten i Stockholm ansåg (13 februari 2013, målnr ) att det inte var nödvändigt med internetuppkoppling för en arbetssökande eftersom behovet kunde tillgodoses på annat sätt. Kammarrätten i Göteborg tyckte (18 juni 2013, mål nr ) att sökande, som blivit beviljad bistånd till att köpa en TV, skulle få tillgodose sitt behov med dator för samma pris som skulle beviljats till TV. Bilbarnstol räknas som nödvändig babyutrustning (sidan 14) Inte nödvändigt för pensionärer att ha besparingar (Tidigare under "Lätt realiserbara tillgångar", nu sidan 16) Tidigare stod det att ålderspensionärer skulle kunna ha ett halvt basbelopp utan att detta påverkade deras rätt till bistånd. Numera har detta tagits bort, vilket kan ha att göra med att nivån på äldreförsörjningsstödet ligger över normen. Ställa större krav på de som tidigare haft bistånd (sidan 21) De har lagt till ett stycke under avsnittet om hushållets inkomster, rubriken "Inkomst och beräkningsperiod": "Nämnden bör kunna ställa större krav på ekonomisk planering av en person som har vetat om att den egna inkomsten kommer att upphöra och tidigare har mottagit ekonomiskt bistånd." Detta stämmer överens med en regeringsrättsdom (RÅ 1997, ref 2) och som därför kanske redan tillämpats i flertalet fall. Men med tanke på att 5 (30)

6 riksnormens nivå är bestämd utifrån att det enbart ska täcka ett tillfälligt behov, kanske det inte är entydigt att de som tidigare varit i behov av bistånd, är de som har haft störst möjlighet att spara pengar? Hemmaboende barns inkomst (sidan 21) Beloppet i SoL 4 kap 1a, för hur mycket barn och skolungdomar får tjäna utan att det påverkar hushållets rätt till bistånd, har höjts till ett helt prisbasbelopp efter att "Allmänna råden" bestämdes. Inkomstbasbelopp och prisbasbelopp Socialstyrelsen använder ibland uttrycket "basbelopp" utan att precisera om de menar prisbasbeloppet ( kr år 2014) eller inkomstbasbeloppet ( kr år 2014). I samband med barns inkomster skrivs dock "prisbasbelopp", vilket skulle kunna tydas som att det i övriga sammanhang avser "inkomstbasbelopp". Detta stämmer åxå med att vi vid exempelvis bedömning av skälig boendekostnad ska göra jämförelse med låginkomsttagare. Men jag tror ändå inte att det är så, utan att de överlag menar prisbasbeloppet. 6 (30)

7 SEKRETESS, AF mm Sekretessen mellan olika myndigheter är något komplicerad eftersom det finns så ruskigt många olika regler att ta hänsyn till. Grundinställningen är enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 8 kap 1 att En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. I socialtjänstlagen finns bestämmelser som säger att vi har rätt att få ut uppgifter från några där nämnda myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 11 Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 a Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 b Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 c Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter som lämnats i ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare hos en myndighet som prövar frågor om ersättning enligt den lagen. Jag anser inte att dessa paragrafer löser oss från vår sekretess. Det ger oss rätt att ta del av vissa uppgifter från Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Skatteverket om vi har fått medgivande från sökande (eller om vi har något form av datasamkörning, som jag tror att vi ännu inte har?) Om vi utan den enskildes medgivande skulle få ta kontakter med de uppräknade myndigheterna, så skulle inte vår sekretess vara värd så mycket: Alla de som söker ekonomiskt bistånd skulle då riskera att detta skulle bli känt för personalen på CSN, Fk, Af, Pensionsmyndigheten, a-kassorna och Skatteverket! Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag som "ska avse hur och under vilka förutsättningar socialnämnderna kan använda sig av ett formulär som innefattar samtycke till dels att utredningskontakter tas med Arbetsförmedlingen, dels att socialnämnderna får ta del av vissa uppgifter från arbetsförmedlingen. Socialstyrelsen ska även lämna förslag på vad ett sådant formulär kan innehålla." Regeringsbeslut S2013/2347/FST Socialstyrelsen skriver i sitt Meddelandeblad 8/2013 att socialtjänstlagens bestämmelser även löser oss från vår sekretess. Bl a under rubriken "Socialnämndens möjlighet att ta del av uppgifter utan den enskildes samtycke", "Socialnämndens möjlighet att ta del av uppgifter utan den enskildes 7 (30)

8 samtycke och enligt reglerna i SoL gäller bland annat ekonomisk hjälp från de angivna myndigheterna". Jag är som sagt mycket tveksam till detta och anser att så länge vi inte själva kan plocka fram uppgifter ur de andra myndigheternas databaser, så bör vi ge sökanden chansen att ta ställning till hur uppgifterna ska plockas fram. I regeringens föreskrifter kan vi se vilka uppgifter som vi har rätt att ta del av hos de olika myndigheterna, det vill säga att deras sekretess bryts utan att de behöver ha något medgivande från sökande att tala om nedan uppräknande saker. Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska lämna till socialnämnden enligt 11 kap b socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:1200). 2 Socialnämnden har rätt att hos Centrala studiestödsnämnden ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en ansökan om studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har lämnats in, 3. vilken form av studiestöd som har sökts, beviljats respektive betalats ut, 4. för vilken tidsperiod studiestöd har sökts, beviljats respektive betalats ut, Samordningsnummer? Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret kan tilldela samordningsnummer på begäran av en myndighet. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha ett gemensamt begrepp för personer som inte är folkbokförda. Motsvarande identitetsbeteckning för den som är eller har varit folkbokförd kallas personnummer. Följande myndigheter kan för viss del av sin verksamhet begära att någon av Skatteverket får ett samordningsnummer: Polisen, åklagare, Försäkringskassan, Passmyndighet, Sjöfartsverket, Vägverket och Pliktverket. 5. omfattningen av studiestöd i form av studiemedel, 6. med vilket belopp studiestöd har beviljats eller betalats ut fördelat på form av stöd, 7. med vilket belopp lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har beviljats eller betalats ut, 8. datum för utbetalning av studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, och 9. att beviljat eller utbetalt studiestöd i form av studiemedel avser studier på grundskolenivå. Om det finns skäl för det ska Centrala studiestödsnämnden på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 3 Socialnämnden har rätt att hos Försäkringskassan ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 4 Socialnämnden har rätt att hos en arbetslöshetskassa ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. beslut om rätt till arbetslöshetsersättning, 8 (30)

9 3. att en ansökan om utbetalning av arbetslöshetsersättning har lämnats in, 4. med vilket belopp arbetslöshetsersättning har betalats ut eller ska betalas ut, 5. vilka kalenderveckor och antal dagar utbetalning enligt 4 avser, 6. datum för utbetalning av arbetslöshetsersättning, och 7. beslut om avstängning, nedsättning eller frånkännande av arbetslöshetsersättning under ersättningsperioden. Om det finns skäl för det ska en arbetslöshetskassa på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 5 Socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. från och med vilken dag en person är anmäld hos eller inte längre är registrerad som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, 3. en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering, 4. en persons rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 5. med vilket belopp, under vilken period och i vilken omfattning etableringsersättning har beviljats, och 6. om ett beslut om etableringsersättning har ändrats. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:10). 6 Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. sammanlagda intäktsposter och överskott i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och 3. belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:1470). 7 Socialnämnden har rätt att hos Pensionsmyndigheten ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Pensionsmyndigheten på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2009:1200). Direktåtkomst till databas Lag (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 5 Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom 1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd, 2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt, 3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 4. Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom, 5. socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453), 6. Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande 9 (30)

10 av asylsökande m.fl., samt 7. kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från Arbetsförmedlingen. Direktåtkomst och utlämnande av personuppgifter 12 Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten, en socialnämnd och Migrationsverket får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Arbetsförmedlingen har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden. En enskild får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv samt till sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som får behandlas enligt 4 2. En arbetsgivare får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en arbetssökande som får behandlas enligt 4 2. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första tredje stycken Skyldiga att anmäla om de antar att någon får bistånd felaktigt Det finns åxå en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet (lag 2008:206, fyra paragrafer!) som bland annat säger att Af ska tala om för oss om det finns anledning anta att en ekonomisk förmån har beslutats felaktigt, det vill säga för att förhindra felaktiga utbetalningar. Omvänt eller rakt skaderekvisit Arbetsförmedlingen har, liksom vi, omvänt skaderekvisit, OSL 28 kap 11. Det betyder att de som regel måste ha sökandes medgivande för att lämna ut uppgifter. (Till skillnad mot Försäkringskassan som har rakt skaderekvisit, OSL 28 kap 1.) Om sökanden inte skriver på sekretessmedgivande för rehabiliteringssamverkan Kr Gtbg 25 jan-13, Stadsdelsnämnden: För att kommunen ska kunna bistå med rätt hjälp måste behovet utredas. Ohälsan inte ifrågasatt. Syftet med hennes samtycke och deltagande i "En väg in" har aldrig varit att tvinga in henne i någon behandling utan att kartlägga och utreda hennes eventuella behov av en aktiv och samordnad rehabilitering. Kartläggningen skulle ha gjorts i samverkan med henne själv, sjukskrivande läkare, primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det är endast fråga om en kartläggning av eventuellt behov. Kammarrätten som inhämtat yttrande från Socialstyrelsen: För att samarbetet skulle kunna genomföras ställdes kravet att hon undertecknade en samtyckesblankett för att möjliggöra för de inblandade aktörerna att ta del av i ärendet sekretesskyddat material. Hon har bidragit till utredningen genom att visa läkarintyg och fullfölja sjukskrivande läkares ordination. NN får inom ramen för socialtjänstlagen anses ha gjort vad som ankommer på henne för att bidra till sin egen försörjning. Trots att initiativet till nämnda insats får anses rimligt finns det inom ramen för gällande rätt inte möjlighet att villkora NNs rätt till bistånd på grund av att hon vägrar att delta i det aktuella rehabiliteringsprojektet. För att bedöma en enskilds rätt till bistånd enligt SoL krävs att biståndsbehovet utreds. En 10 (30)

11 biståndssökande måste bidra till utredningen bl.a. genom att lämna underlag om sin ekonomiska situation. Uppgifter bör inhämtas främst från personen själv och utredningen ska begränsas till att avse omständigheter som har betydelse för bedömningen av sökandens behov av stöd eller hjälp. När det gäller utredning av svårigheter att bli självförsörjande som hänför sig till mer personliga förhållanden ska beaktas att SoL bygger på principen om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser. Socialtjänstens insatser ska präglas av respekt för människors självbestämmande och integritet. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning. En socialnämnd har dock inte möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra villkor än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL (jfr RÅ 2009 ref. 103 och HFD 2011 ref 49). Nämnden har därför inte haft fog för sina beslut. Generalklausul Till skillnad mot oss så omfattas Arbetsförmedlingen, liksom Försäkringskassan av generalklausulen, OSL 10 kap 27 som säger att en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Tillämpning av generalklausulen när soc i en barnavårdsutredning ville ha sekretessbelagda uppgifter från Försäkringskassan Kr Sthlm 15 mars-13, Socialnämnden överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Med anledning av en pågående barnavårdsutredning har utredningar och journaler från Försäkringskassan begärts ut. Enligt den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, har Försäkringskassan möjlighet att lämna ut uppgifter till annan myndighet. Det är av yttersta vikt att nämnden får del av de begärda handlingarna utifrån en pågående utredning om behov av skydd. Försäkringskassan vidhåller sitt beslut och anför att generalklausulen inte är tillämplig i denna situation. 11 (30)

12 Enligt 28 kap. 1 första stycket OSL gäller sekretess hos bland annat Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om bland annat annan ekonomisk förmån för enskild. Av 10 kap. 27 första stycket OSL framgår att utöver vad som följer av 2, 3, 5 och får en sekretessbelagd uppgift lämnas ut till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Enligt 10 kap. 28 första stycket OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Kammarrätten konstaterar att utgångspunkten är att sekretess utgör hinder mot utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. I förevarande fall omfattas flera av de av socialnämnden begärda uppgifterna av bestämmelserna i 28 kap. 1 första stycket OSL. Kammarrätten finner att dessa uppgifter är av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan antas medföra att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Härmed uppkommer frågan om uppgifterna ändå kan lämnas ut till socialnämnden med stöd av de sekretessbrytande bestämmelser som finns i OSL. Kammarrätten konstaterar att det inte finns någon i lag eller förordning reglerad uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan att lämna ut uppgifter av ifrågavarande slag till socialnämnden. Inte heller i övrigt finns det någon specifik sekretessbrytande bestämmelse i OSL som medför någon begränsning av nu aktuell sekretess gentemot socialnämnden. Den återstående frågan är därmed om en intresseavvägning enligt den så kallade generalklausulen i 10 kap. 27 första stycket OSL ger vid handen att det är uppenbart att socialnämndens intresse av uppgifterna utifrån en pågående utredning om behov av skydd har företräde framför det intresse som sekretessen hos Försäkringskassan ska skydda. De efterfrågade uppgifterna ska i så fall lämnas ut till nämnden. En utgångspunkt vid ovan nämnda intresseavvägning är att den mottagande myndigheten har ett behov av uppgifterna. Hänsyn måste vidare tas till vilket sekretesskydd uppgifterna får hos den myndighet som tar emot uppgifterna. Ytterligare omständigheter som är av betydelse är uppgifternas art och i vilket syfte de ska användas (se Norström, Sekretess inom allmän försäkring, 2 uppl., 1999, s ). Kammarrätten konstaterar att socialnämnden som skäl för begäran om utlämnande av i målet aktuella uppgifter har anfört att dessa behövs för en barnavårdsutredning som genomförs avseende NN. För de ifrågavarande uppgifterna hos Försäkringskassan gäller ett s.k. rakt skaderekvisit, sekretess gäller om det kan antas att enskild eller någon närstående till denne skulle lida men om uppgifterna röjs. För uppgifter i ärendet hos socialnämnden gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, sekretess gäller enligt 26 kap. 1 OSL om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Uppgifterna kommer alltså att omfattas av ett starkare sekretesskydd hos socialnämnden än hos Försäkringskassan. Mot denna bakgrund samt att de aktuella uppgifterna ska användas i en utredning om behov av skydd anser kammarrätten att det är uppenbart att socialnämndens intresse av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen i 28 kap. 1 första stycket OSL ska skydda. Överklagandet ska därför bifallas." 12 (30)

13 Informeras om möjlighet att få ett överklagbart beslut Kapitel 6 (OSL) Utlämnande av allmän handling 3 Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Begära generellt samtycke för att få ta utredningskontakter JO-beslut 2 maj-13, En blankett som används vid ansökan om försörjningsstöd inom Östermalms stadsdelsförvaltning innehåller ett generellt formulerat medgivande som ger socialtjänsten rätt att inhämta uppgifter om den enskilde biståndssökande från flera olika myndigheter och organisationer. Socialtjänstens: "Socialtjänsten vare sig utreder eller kontrollerar utöver det som det inte finns behov av för att kunna fatta beslut om ekonomiskt bistånd. Socialtjänstens bedömning och tillika ordinarie handläggares bedömning är att handläggningen skett enligt gällande lagstiftning och praxis." JO: Även om det uttryckligen anges på blanketten att socialtjänsten inhämtar uppgifterna vid behov måste man utgå från att den enskilde, genom sin underskrift, lämnar ett medgivande som i många fall går betydligt längre än vad förvaltningen behöver för att kunna utreda ansökan. I l kap. l socialtjänstlagen (SoL) anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna for samhällets socialtjänst. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt for människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. De uppgifter som socialnämnden behöver for att kunna behandla en ansökan om bistånd ska därför i första hand inhämtas från den enskilde själv. Socialnämnden ska som regel inhämta den enskildes medgivande innan nämnden kontaktar någon utomstående för att utreda rätten till bistånd. Om nämnden anser att det är nödvändigt att inhämta uppgifter från annat håll än från den enskilde eller kontrollera uppgifter som den enskilde har lämnat bör denne informeras om vad nämnden vill göra. Om den biståndssökande inte vill att socialtjänsten ska kontrollera vissa uppgifter, kan han eller hon välja att inte fullfölja sin ansökan eller att få den avgjord på de uppgifter som finns. Vilka utredningsåtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör bestämmas i samråd mellan handläggaren och sökanden. Ett annat handlingssätt får anses strida mot grunderna för SoL och de principer som gäller för socialtjänstens verksamhet. Med hänsyn till vad som nu anförts finns det enligt min mening anledning för socialnämnden att se över blankettens utformning och användning. JO finner det olämpligt att låta den enskilde underteckna en handling som ger handläggaren rätt att efter egen bedömning fritt ta ett antal utredningskontakter. Vilka utredningsåtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör i stället bestämmas i samråd mellan handläggaren och sökanden. 13 (30)

14 NÅGRA DOMAR Kan vi minska kommande bistånd med den summa som sökanden fått till kostnader för umgänge som inte blivit av? I målet är utrett att AA beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma under ett umgänge med hans dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod. Nämnden skriver: AA har fått tydlig information och har haft alla möjligheter att planera sin ekonomi utifrån det egna ansvaret och spara de 938 kr som utbetalats för umgänge. HFD fastslår att: En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås Högsta förvaltningsdomstolen (HFD, 26 april 2013, mål nr ) Men vad tyckte kammarrätten i Jönköping, tio dagar efter HFD:s dom, om NN som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn? Nämnden hade avslagit för hela månaden, pga att den sökande (som var sjukskriven) varit utomlands en vecka. Kammarrätten: Mot bakgrund av det ovan anförda kan det inte sägas framgå att NN genom att vara utomlands försenat familjens möjligheter att bli självförsörjande. Det finns inte heller uppgifter i utredningen som visar att NN under den tid han befann sig utomlands skulle ha fått del av olika rehabiliteringsinsatser och därigenom ha blivit i stånd att bidra till familjens försörjning. Med hänsyn härtill har familjen haft rätt till försörjningsstöd för juli NN får genom den utlandsresa han blivit bjuden på anses ha fått sina egna och två av barnens behov tillgodosedda på annat sätt under tiden juni På så sätt har en inbesparad kostnad uppstått i juni 2012 som ska beaktas vid beräkningen av försörjningsstödet för den efterföljande månaden. Med hänsyn härtill ska från försörjningsstödet för juli 2012 avräknas ett belopp motsvarande en vecka för NN och två av barnen. Kammarrätten i Jönköping, 6 maj 2013, mål nr Framställan/begäran till Försäkringskassan om utbetalning av retroaktiv ersättning är inte återkrav enligt socialtjänstlagen 9 kap. Såväl sökande som förvaltningsrätten hade blandat ihop SoL:s bestämmelser om återkrav med bestämmelserna i 107 kap socialförsäkringsbalken (SFB) om "Sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning" 5 som säger att retroaktivt beviljad ersättning får efter begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden. Förvaltningsrätten hade hänvisat till reglerna i SoL om att ett beslut med villkor om återbetalning måste vara skriftligt, delgivet och motiverat och därför ansett att sökanden skulle få pengarna. Men kammarrätten ändrade på detta och sa att förvaltningsrätten skulle ha avvisat överklagan. Kammarrätten i Jönköping 30 september 2013, mål nr Vårt beslut att göra en framställan/begäran är inte överklagbart (handläggningsbeslut som inte finns någon överklaganbestämmelse om). Om sökande inte är nöjd så får den överklaga Försäkringskassans beslut att skicka pengarna till oss, SFB 113 kap 10, RÅ 1986 ref 138 och RÅ 2001 ref (30)

15 NÅGRA JO-BESLUT Kan vi utplåna en journalanteckning om den blivit fel? Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden. Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer överens med bestämmelserna i PuL. När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som följer av 9 första stycket a i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f). Enligt 28 PuL (jfr 9 lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten) är den personuppgiftsansvarige, i detta fall nämnden (jfr 11 förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten), skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med PuL. JO Beslutsdatum: 24 maj 2013 Diarienummer: PERSONUPPGIFTSLAGEN (PuL) Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in Rättelse 28 Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.) (30)

16 Underkände en fullmakt som sökanden gett sin bror. Soc tyckte att den var för omfattande, inte tillräckligt specificerad JO kritiserade stadsdelsnämnden för detta eftersom det inte finns något krav i lag på att en fullmakt ska vara begränsad till viss tid eller till ett visst ärende. JO 23 januari 2013, diarienr Sökande ville ha ett ombud som inte hade juridiska kunskaper vilket uppfattades vara skäl till att inte lämna ut uppgifter Den som för talan i ett ärende får, enligt 9 första stycket förvaltningslagen (1986:223), FL, anlita ombud eller biträde. Med ombud avses någon som har muntlig eller skriftlig fullmakt från parten att föra hans eller hennes talan. Som huvudregel gäller att ett ombuds rätt att ta del av uppgifter i ett ärende - även sådana uppgifter som omfattas av sekretess - följer den rätt som huvudmannen har. Om ett ombud visar oskicklighet eller oförstånd eller på annat sätt är olämplig kan myndigheten enligt 9 andra stycket FL avvisa honom eller henne som ombud. Ett sådant beslut kan överklagas. FL innehåller inte några principiella begränsningar hänförliga till ett ombuds kvalifikationer, exempelvis att ombudet måste ha juridisk utbildning. En part har i princip rätt att fritt välja vem som ska vara hans eller hennes ombud. Det är således fullt möjligt att som ombud anlita en bekant eller nära släkting. JO 19 december 2012, diarienr och Socialtjänsten hade skickat tillbaka överklagan för att den klagande inte hade behörighet att överklaga Vi ska bara kolla om överklagan kommit in i rätt tid och, om så är fallet, överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om den har kommit in för sent ska vi, genom ett överklagbart beslut, avvisa den, förvaltningslagen 24, 25 och 30. Förvaltningsrätten gör sen övriga bedömningar om överklagan, exv om klagande är part i målet, om beslutet gått sökande emot och om det är ett överklagbart beslut. JO 18 december 2012, diarienr Inte ok att rutinmässigt använda rekvisitioner för att styra vad pengarna ska användas till JO 12 december 2012 diarienr Inte ok att rutinmässigt begära kontoutdrag för att kolla vad pengarna använts till JO 7 december 2012 diarienr (30)

17 HJÄLP TILL SKÄLIGT BOENDE Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag. Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att anskaffa bostad. RÅ 2004 ref 130 Speciella svårigheter Kr Gtbg 14 aug-13, NN har tidigare beviljats bistånd till boende då det bedömts att situationen inte kunnat lösas på annat sätt. Han har förhållandevis nyligen blivit utskriven från en allmänpsykiatrisk akutavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och lider fortfarande av psykiska problem. NN är dessutom analfabet, vilket gör det särskilt svårt för honom att på egen hand söka och fa ett boende. Både hans kontakt vid Lernia utbildning och hans boendestödjare styrker det faktum att han mår mycket dåligt och att hans boendesituation bidrar till hans dåliga psykiska tillstånd och hans svårigheter att i övrigt sköta sina åtaganden. Det får genom dessa omständigheter anses klarlagt att NN tillhör en sådan utsatt grupp som Högsta förvaltningsdomstolen avsett, varför han ska ha rätt till det sökta biståndet. Så tyckte förvaltningsrätten och kammarrätten instämde, men en person hade skiljaktig mening och tyckte att NN inte hade så speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad att NN hade rätt till bistånd till boende. Egen lägenhet till trakasserad son? Kr Gtbg 14 aug-13, Enligt kammarrätten föreligger det inte något sådant behov av skydd som skulle berättiga till bistånd för en egen lägenhet åt sonen NN. NN lever varken under skyddad identitet eller på en skyddad adress. Trakasserierna och hoten som tidigare bl.a. framförts via telefon kan därför inte anses ha någon koppling till NNs bostadsadress. De övriga barnens otrygghet och psykiska ohälsa har inget samband med NNs bostadsadress utan är i stället beroende av andra omständigheter såsom trångboddhet och social isolering. Av utredningen framgår att NN är beroende av en trygg boendesituation för att bättre kunna tillgodogöra sig den psykoterapeutiska behandling han går i. Enligt kammarrätten kan en trygg boendesituation säkerställas genom ett boende tillsammans med familjen. Familjen har erhållit ett hyresintyg och uppmanats att söka en större lägenhet och kan då välja att flytta till en annan adress. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till att familjen inte i tillräcklig utsträckning medverkat till att finna ett annat boende anser kammarrätten att bistånd till kostnaden för en lägenhet avsedd för sonen inte är nödvändigt för att NM och hans familj ska anses vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå, varken under en övergångsperiod eller mer varaktigt. Det finns således inte skäl för att ändra det överklagande beslutet och förvaltningsrättens dom ska därmed kvarstå. 17 (30)

18 Bostadssocialt kontrakt när sökande gjort allt han kan Kr Sthlm, 10 jan-13, När det gäller rätten till bistånd ska en individuell bedömning göras från fall till fall. I den bedömningen ska hänsyn även tas till om den enskilde som ansöker om bistånd har gjort vad han eller hon har kunnat för att bidra till sin egen försörjning. Förvaltningsrätten bedömer att det klart framgår av utredningen att NN har gjort vad som stått i hans makt för att bidra till sin egen försörjning, t.ex. genom att följa rehabiliteringsplaneringen, skött arbetsträningen vilket resulterat i en lönebidragsanställning hos samma arbetsgivare och kontaktat skuldsanerare samt på egen hand försökt ordna ett hyreskontrakt. Ingen av dessa uppgifter har ifrågasatts av nämnden och de ska därför läggas till grund för bedömningen. Mot bakgrund av det anförda bedömer förvaltningsrätten att NN, för att han och hans barn ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd i form av socialt kontrakt. Erbjuden bostad i grannkommun Kr Sthlm, 15 okt-12, Såsom framgår av förvaltningsrättens dom har rätt till bistånd i form av tillhandahållande eller ombesörjande av bostad enligt rättspraxis endast ansetts föreligga i sådana undantagsfall när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad. Enligt kammarrättens mening kan det förhållandet att NN genom insatsen Boende Intensivstöd har varit beviljad en tillfällig lägenhet inte ensamt läggas till grund för att hon ska anses ha rätt till bistånd i form av en bostad i Stockholm. Denna bedömning måste istället göras utifrån NNs förutsättningar att skaffa ett eget boende. I målet har inte framkommit att NN har hyresskulder eller några andra problem som medför speciella svårigheter för henne att bli godkänd som hyresgäst. har tvärtom fått ett lägenhetserbjudande (i Norrtälje) som hon har valt att tacka nej till. Kammarrätten finner mot denna bakgrund, i motsats till förvaltningsrätten, att NN inte kan anses tillhöra en sådan utsatt grupp av hjälpsökande som behöver särskild hjälp att skaffa bostad. Det har inte heller framkommit uppgifter om att det har förelegat en sådan nödsituation att nämnden av den anledningen har haft att tillgodose NNs och hennes sons behov av boende. 18 (30)

19 Erbjudits etta på närliggande ort Kr Gbg 20 okt-10, När det gäller skälig boendestandard och storlek på bostad kan enligt kammarrättens mening en ensamstående biståndstagare utan hemmaboende barn normalt inte kräva att få bo i en lägenhet med två rum och kök. Det har i målet inte förebringats något medicinskt underlag eller framkommit andra uppgifter som visar att det är nödvändigt för NN att bo i en lägenhet med två rum och kök för att uppnå skälig boendestandard. Vid sådant förhållande ska även lägenheter med ett rum och kök beaktas vid bedömningen av vad som kan anses utgöra normalt förekommande boendekostnader. Av utredningen i målet framgår att det i närbelägna orter i kommunen finns lägenheter med såväl ett som två rum och kök med hyror som klart understiger NNs hyra. Hennes boendekostnad får därmed anses ligga på en klart högre nivå än vad som är normalt förekommande på orten och som en ensamstående låginkomsttagare har möjlighet att kosta på sig. Hyresnivåerna i närliggande orter ligger dessutom väl inom ramen för den av Tjörns kommun fastställda högsta godtagbara kostnaden för boende för 1-2 vuxna om kr per månad. Kravet på skäligt rådrum för byte av bostad får därmed anses uppfyllt. Nämnden har vidare obestritt uppgett att NN inte har ställt sig i bostadskö. Mot nu angiven bakgrund kan NN inte anses ha gjort vad som kan krävas av henne för att begränsa sina boendekostnader. De eventuella negativa sociala konsekvenser som skulle kunna uppkomma vid en flyttning till en närbelägen ort kan inte anses vara av sådan art och omfattning att de ger anledning att godta den högre boendekostnaden. Vid sådant förhållande finner kammarrätten att nämnden har haft fog för att vid biståndsbedömningen för aktuell månad endast beakta en boendekostnad om kr. Överklagandet ska därför avslås. Tackat nej till billigare boende Kr Gtbg 19 juni-13, Socialtjänsten har erbjudit dem ett boende på övervåningen i en villa i Hjällbo för kr i månaden. De ifrågasätter att det skulle vara ett billigare alternativ än deras nuvarande boende. De vill inte flytta med sina småbarn till ett utsatt område som kan påverka deras skolgång negativt. Familjen kan därmed inte anses ha medverkat aktivt till att sänka sina boendekostnader på sådant sätt att nämnden, efter det skäliga rådrummet löpt ut, ska fortsätta bevilja dem ersättning för faktisk boendekostnad. Överklagande ska därför avslås. Tidigare tackat nej till erbjudande om bostad Kr Gtbg 22 jan-13, NN har bl.a. tackat nej till av nämnden erbjudet boende genom "Bostad Som Grund" med hänvisning till att han för att få ett sådant boende skulle acceptera att ta emot städhjälp och betala en egenavgift. Mot bakgrund av vad som framkommit beträffande NN:s tidigare boenden får villkoret om städhjälp anses rimligt. Enligt kammarrättens mening har därför inte framkommit annat än att NN genom erbjudet boende skulle ha tillförsäkrats en skälig levnadsnivå. Det förhållandet att NN - efter inkomstprövning - skulle ha betalat en egenavgift för boendet föranleder inte någon annan slutsats. Vid en bedömning av om nämnden haft fog för sitt beslut i maj 2012 att avslå NNs ansökan om bistånd i form av boende är emellertid följande att beakta. Enligt uppgifter som kammarrätten inhämtat från nämnden har det numera förflutit mer än två år sedan erbjudandet om boende genom "Bostad Som Grund" lämnades. Särskilt mot denna bakgrund bör det enligt kammarrättens mening ankomma på nämnden att på nytt ta upp frågan om vilket 19 (30)

20 boende som i dagsläget krävs för att tillgodose NNs behov. Målet ska därför visas åter till stadsdelsnämnden för ny behandling. Flyttat utan samråd ok, men inte till onödigt dyr lägenhet RÅ 2008 ref 21 Bestämmelserna i 4 kap. socialtjänstlagen förutsätter att det görs en individuell bedömning av biståndssökandens hjälpbehov och omfattningen av detta. Oavsett om ett bostadsbyte skett i samförstånd med socialnämnden, ska nämnden i varje enskilt fall pröva om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. En sökande kan därför aldrig nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyra med hänvisning till att han eller hon inte har samrått med nämnden innan bostadsbytet. Samrådets funktion är närmast av rådgivande karaktär och syftar till att undvika sådana situationer som innebär att den enskilde flyttar till en bostad med en hyreskostnad som nämnden inte bedömer som skälig. Detta innebär således att det saknats fog för att avslå makarnas ansökan om bistånd till den högre hyreskostnaden med hänvisning till att det inte skett något samråd om bostadsbytet. Frågan är då om bytet av bostad har varit nödvändigt för att tillförsäkra makarna en skälig levnadsnivå. Byte till större bostad kan vara motiverat av medicinska eller sociala skäl, t.ex. på grund av trångboddhet. NN och hennes make var vid tidpunkten för beslutet om försörjningsstöd 61 respektive 73 år gamla och får enligt Regeringsrättens mening anses ha varit trångbodda i lägenheten om ett rum och kök (jfr Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:5). Med hänsyn härtill var makarnas byte från en enrums- till en tvårumslägenhet nödvändigt för att de skulle vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. För att försörjningsstöd ska kunna beviljas för den högre boendekostnaden krävs emellertid att den inte går utöver vad som är skäligt. Utgångspunkten för denna bedömning är enligt förarbetena vad en låginkomsttagare på orten normalt kan kosta på sig. Kommunen bör vid denna prövning kunna hämta ledning från sina egna riktlinjer om ekonomiskt bistånd, även om dessa givetvis inte kan ersätta den individuella behovsprövning som socialtjänstlagen förutsätter (jfr RÅ 1996 ref. 99). Flyttat till annan kommun utan försörjning ordnad Kr Gtbg, 22 jan-13, Förvaltningsrätten tyckte: En biståndssökande kan inte nekas försörjningsstöd för uppehälle med hänvisning till att han eller hon inte samrått med socialnämnden innan en förändring sker, utan det krävs i varje enskilt fall en individuell bedömning av sökandens biståndsbehov (jfr RÅ 2008 ref. 21). Den som är beroende av ekonomiskt bistånd är inte heller fråntagen rätten att bosätta sig på annan ort enligt eget önskemål. En förutsättning är emellertid att möjligheten till försörjning inte påverkas negativt av en sådan flytt (jfr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 21 september 2010, mål nr ). Utgångspunkten är att den enskilde har en generell skyldighet att planera och ansvara för sin ekonomi så långt som det är möjligt (jfr RÅ 1997 ref. 2). NN har tidigare uppburit försörjningsstöd och får därmed anses ha god kännedom om nämndens krav på ekonomisk planering. Förvaltningsrätten anser inte att flytten varit påkallad av sociala skäl för att uppnå en skälig levnadsnivå. Förutsättningarna för en tryggad försörjning fanns innan och har genom flytten påverkats negativt. Mot bakgrund av det sagda kan NN inte i tillräcklig omfattning anses ha planerat för flytten och därmed inte tagit ansvar för den ekonomiska situationen. Rätt till bistånd föreligger därmed inte, varför överklagandet ska avslås. Men så tyckte inte kammarrätten: Av utredningen i målet framgår att NN var sjukskriven undertiden hon bodde i Tibro och vid tiden för sin ansökan om bistånd. Det framgår vidare att hon haft försörjningsstöd i Tibro. Det har inte framkommit att hon genom flytten till Göteborg har försenat sitt inträde på arbetsmarknaden och 20 (30)

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 november 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Andreas Victor Storgatan 30 831 30 Östersund MOTPART Socialnämnden i Östersunds kommun 831 82 Östersund ÖVERKLAGAT

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2009 KLAGANDE AA MOTPART Vuxennämnden i Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

KLAGANDE Caroline Stilling Lystra Personlig Assistans AB Kristinegatan 21 791 60 Falun. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

KLAGANDE Caroline Stilling Lystra Personlig Assistans AB Kristinegatan 21 791 60 Falun. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling Sida l (3) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM FlMA/T UvJlVl Mål nr 5834-13 Avdelning 02 2013-11-25 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Caroline Stilling Lystra Personlig Assistans AB Kristinegatan 21 791 60 Falun ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder

Läs mer

1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål

1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. Socialtjänstens mål 1. PORTALPARAGRAFEN 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS Mål nr 3695-14 meddelad i Stockholm den 29 oktober 2014 KLAGANDE Accurate Care AS Ombud: Advokat Magnus Fridh och jur. kand. Erik Sandström Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 27 juni 2013 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kommunstyrelsen i Bromölla kommun Box 18 295 21 Bromölla ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 oktober 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionens juridiska och

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Myndighetsutövning mot enskild m m

Myndighetsutövning mot enskild m m 1 (15 ) Fastställd av 2005-03-23, 32 Reviderad av (ON): 2006-10-25, 120, ON 2007-11-28, 211, ON 2008-03-26, 57, ON 2009-06-24, 119, ON 2009-12-16, 233, ON 2010-03-31, 59, ON 2010-12-15, 202, ON 2011-06-22

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2014-07-11 Dnr 6772-2012 Sid 1 (8) Kritik mot en läkare vid Psykiatri Skåne, Region Skåne, som har lämnat ut en förälders journal till en socialnämnd för

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Mål nr 613541. Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm

Mål nr 613541. Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN T\r\ A /T D UIV1 Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 613541 Sida l (3) KLAGANDE Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Arbetsförmedlingens beslut den 19

Läs mer

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm Sida l (7) Mål nr 3538-13 f A F /Inspektion"" fdlr arbets! Os hl!ttfl.!t>i! k r l ng en KLAGANDE Ink 2014-07- O 1 Dn r Ombud: Förbundsjurist

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Anders Johansson Aftonbladet, Rättsredaktionen Blekholmsgatan 18 105 18 Stockholm

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer PROTOKOLL Datum 2013-12-18 Dnr 5602-2013 Aktbil Sid 1 (6) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition:

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Revidering 2014 av Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt

Revidering 2014 av Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Reuterdahl Karin Datum 2014-10-16 Rev 2014-10-30 Diarienummer UAN-2014-0387 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Revidering 2014 av

Läs mer

2012-06- 1 2 Meddelad i Sundsvall

2012-06- 1 2 Meddelad i Sundsvall KAMMARRÄTTEN 2012-06- 1 2 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Emma Grönlund Rotmästarvägen 5 922 63 Tavelsjö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå kommuns beslut den 17 januari 2012, se bilaga A SAKEN Rätt att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer