Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats, 15 hp Höstterminen 2010 Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN? en kvalitativ fallstudie av hur kunskapen som fås av att hantera komplexa ärenden överförs inom CSN och hur samarbetsklimatet påverkar överföringen Författare: Anna-Paulina Ewalds Josefine Vahlberg Handledare: Christina Hultbom Datum för inlämning: NYCKELORD Kunskapsledning, Samarbetsklimat, SECI-modellen, Kunskapsöverföring, CSN

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom Centrala Studiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är en kvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämns komplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hantera komplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärenden behandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer på olika positioner inom CSN. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en analysmodell. Utifrån analysmodellen formulerades en hypotes: om samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen hög och därigenom kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. Resultatet visar att trots att samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen låg. Den låga kunskapsöverföringen kan i sin tur förklara de brister som finns i det gemensamma synsättet i behandlingen av komplexa ärenden.

3 ABSTRACT The purpose of this thesis is to identify how experience-based knowledge is transferred within CSN (the National Board of Student Aid) and how the collaborative climate affects the knowledge transfer. It is a qualitative case study that is focused on the handling of such student aid applications that need to be individually judged. These are called complex applications. By transferring the experience-based knowledge that is acquired by handling complex applications, CSN can reach a common viewpoint to secure that similar applications is being judged in a similar way. A total of five semi-structured interviews have been conducted with individuals of different positions within CSN. The interviews have been analyzed with the help of an analyze model. With the model as a base a hypothesis was formulated: if the collaborative climate is good, the level of knowledge transfer is high and as a follow, CSN can reach a common viewpoint in the handling of complex student aid applications. The results show that even though the collaborative climate is good, the knowledge transfer is low. This could explain the shortcomings of the common viewpoint that exists when it comes to handling complex student aid applications.

4 TACK TILL Först och främst vill vi tacka vår handledare Christina Hultbom för hjälp och råd under uppsatsens gång. Vi vill även rikta ett tack till de personer som ställt upp på en intervju och som gjorde denna studie möjlig: Anders Arovelius, Magnus Forss, Lee Holmström, Eva Mogren och Marita Rendert. Uppsala, 27 oktober Anna-Paulina Ewalds Josefine Vahlberg

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Fallstudieobjekt: CSN Uppsatsens disposition Teori Vad är kunskap? Olika dimensioner av kunskap: tyst och explicit Vad är kunskapsledning? Kunskapsöverföring Samarbetsklimatets roll vid kunskapsöverföring Hur sker kunskapsöverföring? Från individens kunskap till organisationens kunskap Sammanfattande analysmodell Operationalisering av analysmodellen Studiens tillvägagångssätt En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer Val av fallstudieobjekt Urval av respondenter Intervjuernas utformning och genomförande Operationalisering Sekundärdata Resultat av intervjuerna CSN Vad är ett komplext ärende? Hur hanteras ett komplext ärende? Samarbetsklimat inom CSN Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap? Hur försöker CSN uppnå ett gemensamt synsätt? Analys Samarbetsklimat inom CSN Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap i hanteringen av komplexa ärenden? Hur kunskapsöverföring kan leda till ett gemensamt synsätt Samarbetsklimatets påverkan på kunskapsöverföringen inom CSN Slutsatser Diskussion och förslag till vidare forskning...29 Källförteckning Bilagor... 32

6 1. Inledning Trots att föreställningen om att vi lever i ett kunskapssamhälle ibland framställs som överdriven är det ett faktum att kunskap idag spelar stor roll inom företag och organisationer. (Alvesson, 2004, s.12ff) Alvesson (2004, s.13) menar att många vill peka ut kunskap som nyckeln till dagens och framtidens företagsamhet. Att kunskapen tillskrivs en allt viktigare roll kan till en del förklaras av det kunskapsskifte som skett avseende var i en organisation kunskapen finns. I Frederick Taylors teori om Scientific management koncentrerades kunskapen centralt till dem som styrde. Dessa skulle i sin tur föra kunskapen om hur arbetet skulle kunna utföras så specialiserat och effektivt som möjligt vidare ut i företaget. Detta kan jämföras med det faktum att kunskapen i vissa företag i dag till större del innehas av enskilda individer i en organisation, och mindre av dem som styr. (Holdt Christensen, 2003, s.4) Anledningen till detta kunskapsskifte är att ledaren inte kan styra eller förstå allt som pågår i organisationen eftersom arbetsuppgifterna blir mer komplexa och kräver självständighet och omdömesförmåga. (Alvesson, 2004, s.9) Människorna som besitter kunskapen kan därför ses som en viktig resurs för de företag som är beroende av kunskap i arbetet. (Sveiby, 1997, s.10) Detta gäller inte bara för den privata sektorn utan även för offentliga organisationer. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Intresset för att försöka hantera den kunskap som finns i företag och organisationer är inte nytt, men begreppet knowledge management, kunskapsledning, blev populärt först under 1990-talet. (Hansen, Nohria, Tierney, 1999, s.106) En viktig del av kunskapsledning handlar om att överföra kunskapen från en individ till en annan för att på så sätt ge alla i organisationen tillgång till den. Ett gemensamt kunnande kan bidra till utförandet av en gemensam uppgift. Om kunnandet är differentierat måste de enskilda individernas kunskaper harmonisera och komplettera varandra för att organisationen ska kunna handla som en enhet (Goldkuhl & Nilsson, 2000, s.7). Forskning i ämnet kunskapsledning har mest fokuserat på den privata sektorn trots att även offentliga organisationer, som till stor del bygger på kunskap, har samma behov av att ta vara på de anställdas kunskaper. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Sveiby och Simons (2002, s.421) påpekar dessutom att det finns ett behov av att effektivisera kunskapsledning inom den offentliga sektorn. 1

7 1.1 Problemformulering Som föremål för vår undersökning har vi valt Centrala studiestödsnämnden, CSN 1. CSN är en offentlig organisation där arbetet till stor del styrs av lagar och regler men där det samtidigt bygger på kunskap i form av erfarenhet. En viktig fråga är hur CSN tar vara på den kunskap som finns inom organisationen. En viss del av ärendena som hanteras är komplexa och kräver erfarenhet för att kunna beslutas. Det är därför intressant att studera hur kunskap överförs vid hanteringen av dessa komplexa ärenden. Som inledningsvis nämnts kan kunskapsledning bidra till ett gemensamt kunnande. I CSN:s fall handlar det snarare om att uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. Genom en fungerande överföring av egen erfarenhet från komplexa ärenden till den övriga organisationen kan ett gemensamt synsätt inom CSN uppnås så att liknande ärenden behandlas på likartat sätt 2. För att försöka uppnå ett gemensamt synsätt är det viktigt att ta hänsyn till den erfarenhetsbaserade kunskapen som specialisterna får av att hantera och besluta komplexa ärenden. Eftersom det finns en specialist på varje kontor är det även viktigt att ta hänsyn till hur den erfarenhetsbaserade kunskapen kan överföras mellan olika specialister inom organisationen. För att kunna överföra kunskap inom en organisation krävs det att det finns en vilja av att dela med sig av det man vet. Viljan att dela med sig beror på graden av samarbete och förtroende inom en organisation. Samarbete och förtroende kan uttryckas som en organisations samarbetsklimat. (Sveiby & Simons, 2002, s.421) Därför är det viktigt att ta hänsyn till samarbetsklimatet inom CSN då det påverkar kunskapsöverföringen och därmed skapandet av ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs vid hanteringen av komplexa ärenden och om ett gemensamt synsätt därigenom uppnås inom CSN. För att kunna identifiera hur överföringen sker beaktar vi även hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Frågeställningen i uppsatsen är: 1 Hädanefter används enbart förkortningen CSN. 2 Det vi kallar för gemensamt synsätt syftar inte till att standardisera hanteringen av komplexa ärenden. Det handlar istället om att liknande ärenden ska behandlas på likartat sätt. 2

8 Hur överförs den erfarenhetsbaserade kunskapen vid hanteringen av komplexa ärenden inom CSN och hur påverkar samarbetsklimatet kunskapsöverföringen? 1.3 Fallstudieobjekt: CSN Centrala studiestödsnämnden, CSN, är en myndighet som betalar ut studiestöd, både bidrag och lån, till dem som studerar i Sverige och utomlands. De hanterar även återbetalningen av lånen. (CSN, 2010) CSN:s verksamhet bedrivs inom fem avdelningar. Studiestödsavdelningen är en av dessa och utgörs av kontor utplacerade i hela Sverige. (CSN:s årsredovisning, 2009, s.7) På kontoren handläggs studiemedelsansökningarna. (CSN, 2010) Det är denna del av CSN:s verksamhet som uppsatsen fokuserar på. På kontoren är det bara vissa handläggare som har ansvar för att fatta beslut i de ärenden som vi valt att kalla för komplexa. Dessa handläggare kallas för specialister. Komplexa ärenden är studiemedelsärenden som kräver tolkning och bedömning och för vilkas hantering det finns riktlinjer, men inte helt tydliga regler. 1.4 Uppsatsens disposition I avsnitt två presenteras den teori som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. I avsnitt tre beskrivs studiens tillvägagångssätt och de metoder vi valt för att besvara vår frågeställning. I uppsatsens fjärde avsnitt presenteras resultaten av den empiriska studien. I avsnitt fem analyseras dessa resultat utifrån den teoretiska analysmodellen. I det sista avsnittet sammanfattas det vi kommit fram till under studien och här ger vi även förslag till vidare forskning. 3

9 2. Teori För att kunna ta reda på hur kunskap överförs och se hur överföringen påverkas av samarbetsklimatet presenterar vi i detta avsnitt relevant teori och forskning i ämnet. Först ges en kort presentation av kunskap och kunskapsledning. Därefter beskrivs hur kunskap kan överföras mellan individer enligt SECI-modellen. Avsnittet avslutas med en sammanfattande analysmodell där den presenterade teorin placeras in i ett sammanhang. 2.1 Vad är kunskap? För att kunskap ska kunna överföras måste ett företag eller en organisation först definiera vad som är kunskap. (Alvesson & Kärreman, 2001, s.999; Holdt Christensen, 2003, s.23ff) Enligt Alvesson (2004, s.46ff) innebär kunskap utövande av omdöme, kritisk granskning och förmåga att göra tolkningar utifrån tillgänglig information. Han skiljer därmed på information och kunskap: kunskap är förmågan att göra information begriplig. Även Sveiby (1997, s.40ff) håller med om detta, och menar att värdet ligger i kunskapen som skapas utifrån tillgänglig information - om informationen inte tolkas är den meningslös. Enligt Sveibys definition innebär kunskap även en förmåga att handla i ett sammanhang, capacity to act, där kunskap och kompetens används synonymt. (Sveiby, 1997, s.37) Förmågan att handla består av två delar, att veta och att kunna. Att veta handlar om det råmaterial som finns för att fatta beslut, såsom värderingar, attityder och teorier. Att kunna handlar om resurser för att kunna agera effektivt, såsom kompetens att hantera en viss situation och inlärda beteenden för hur en arbetsuppgift utförs. (Sveiby, 2010) Precis som Sveiby använder Rolf (1995, s.114ff) sig av begreppet kunskap så att det omfattar färdigheter, och menar att kompetens är ett slags kunskap Olika dimensioner av kunskap: tyst och explicit Diskussioner om kunskapsbegreppet leder ofta till en uppdelning av kunskap i olika delar för att på så sätt kunna definiera den. Polanyi myntade begreppet tacit knowledge, tyst kunskap. Han förklarade att kunskap har två dimensioner, en tyst och en explicit. Dessa dimensioner är komplementära. Den tysta kunskapen fungerar som bakgrundskunskap som hjälper till vid utförandet av den uppgift som är i fokus. Med det menas exempelvis att då du läser en text utgör ord och språkliga regler den tysta kunskapen medan din uppmärksamhet är riktad mot textens betydelse som i sin tur utgör den explicita kunskapen. (Sveiby, 1997, s.30ff) Tyst kunskap är personlig, situationsspecifik och är därför svår att formalisera och kommunicera. 4

10 Explicit kunskap är kodifierad och syftar på kunskap som är överförbar genom ett formellt och systematiskt språk. Den kunskap som kan uttryckas i ord och siffror är endast toppen av isberget vilket innebär att vi vet mer än vad vi kan berätta. (Nonaka & Takeuchi, 1995) 2.2 Vad är kunskapsledning? Det finns många olika diskussioner kring och definitioner på exakt vad kunskapsledning är. Alvesson menar att kunskapsledning handlar om att exploatera och utforska den kunskap som finns i en organisation. Exploatering innebär att den kunskap som finns överförs och därför kan användas i andra liknande situationer, medan utforskning innebär att ny kunskap skapas genom en syntes av olika kunskap som finns sedan tidigare. (Alvesson, 2004, s.157ff) Sveiby (2010) anser att kunskapsledning är ett sätt att skapa värde av immateriella tillgångar. Genom att göra befintlig kunskap tillgänglig och se till att den kan överföras och spridas inom organisationen kan hela organisationens kunskap öka. (Sveiby, 1997, s.23) Holdt Christensen (2003, s.53ff) anser liksom Sveiby att kunskapsledning inte bara handlar om exploatering av kunskap, utan även om att identifiera, skapa och sprida kunskap. Det kan dock ifrågasättas om kunskap verkligen kan ledas. Alvesson och Kärreman (2001, s.996) menar att det finns en motsägelse mellan kunskap och ledning : Föreställningen att man kan styra eller leda kunskapen är tvivelaktig, åtminstone om man avser att en formell auktoritet kan kontrollera skapandet, spridningen och användningen av kunskap. Trots att möjligheten till ledning av kunskap kan diskuteras är de immateriella tillgångarna i form av kunskap sådana som växer vid överföring eller spridning. Alltså ökar organisationens kunskap och därmed värdet av de immateriella tillgångarna då kunskapen tas tillvara. (Sveiby, 1997, s.23) Genom att använda sig av kunskapsledning kan på så sätt hela organisationens handlingskraft öka. (McDermott, 1999, s.104, 110) 2.3 Kunskapsöverföring Genom att få individerna i en organisation att dela med sig av sin kunskap kan hela organisationens prestation öka. (Sveiby & Simons, 2002, s.420) Syftet med att överföra kunskap är att göra den tillgänglig för de individer inom organisationen som kan tänkas behöva den. (Holdt Christensen, 2003, s.72) Genom att överföra kunskap vill man skapa en hävstångseffekt så att människor kan tänka tillsammans, ofta genom att koppla upp dem mot ett intranät eller genom andra elektroniska källor. (McDermott, 1999, s.103) Problemet med att överföra kunskap är att viss kunskap lättare kan samlas i databaser och interna 5

11 system medan erfarenhetsbaserad kunskap inte låter sig kodifieras lika lätt utan i första hand sprids på andra sätt. (Holdt Christensen, 2003, s.48, 62ff) McDermott (1999, s.104) anser att medan IT-system kan förstärka en organisations metoder att dokumentera, dela information och använda sig av andras idéer, finns det fortfarande en svårighet i att få människor att dela med sig av sådan kunskap som är svårare att uttrycka. Genom att reflektera över vår egen erfarenhet kan vi lättare förstå kunskapens natur och sättet på vilket vi och andra använder kunskapen. Då yrkesmän i sitt arbete möts av problem som ska lösas, löser de dessa genom att koppla samman information, reflektera kring erfarenheter samt generera insikter. Att överföra kunskap innefattar att ledsaga någon annan i ens eget tankesätt eller att använda egna insikter för att hjälpa någon annan att bättre förstå sin situation. (McDermott, 1999, s.105ff) För att möjliggöra kommunikation mellan de anställda inom en organisation är det viktigt att ta hänsyn till hur förtroendet ser ut inom organisationen. Hur villiga är de anställda att dela med sig av vad de vet? (Sveiby, 2001, s.349) Samarbetsklimatets roll vid kunskapsöverföring McDermott (1999, s.104) anser att organisationskulturen är en av de största utmaningarna vid överföringen av kunskap. Han påstår att svårigheten ligger i att få människorna att uttala och dela med sig av det de vet till den övriga organisationen. Viljan att dela med sig av kunskap påverkas av relationen mellan de anställda. Om relationerna vilar på en grund av förtroende och de anställda ser varandra som kolleger och inte som konkurrenter gynnas kunskapsöverföringen. (Holdt Christensen, 2003, s.65) Sveiby och Simons introducerar begreppet samarbetsklimat och menar att det är den del av organisationens kultur som utgörs av de värderingar och antaganden som påverkar viljan att dela med sig av kunskap. Graden av samarbete och förtroende inom organisationen är de faktorer som påverkar viljan att dela med sig av kunskap. Samarbetsklimatet består alltså av samarbete och förtroende mellan individer. (2002, s.421) Enligt Willem & Buelens (2007, s.582) är avstånd mellan avdelningar i en organisation ett hinder för kunskapsdelning. Sveiby och Simons (2002, s.428) menar att samarbetsklimatet blir sämre ju längre ifrån varandra kollegorna befinner sig. Samarbetsklimatet kan liknas vid den mänskliga infrastrukturens bandbredd för kunskapsöverföring: om samarbetsklimatet är dåligt minskar bandbredden, infrastrukturen försämras och kunskapsöverföring äger inte rum. (Sveiby & Simons, 2002, s.431) 6

12 2.3.2 Hur sker kunskapsöverföring? SECI-modellen beskriver hur kunskapsöverföring sker och hur kunskap kan omvandlas och skapas genom en dynamisk interaktion mellan de två olika dimensionerna av kunskap, tyst och explicit. Nonaka och Takeuchi (1995) menar att kunskap skapas och expanderar genom social interaktion som berör både tyst och explicit kunskap. Denna sociala interaktion kan inom SECI-modellen ske på följande fyra olika sätt mellan individer inom en organisation: socialisering, externalisering, kombinering och internalisering. Tyst kunskap TILL Explicit kunskap Tyst kunskap Socialisering Externalisering FRÅN Explicit kunskap Internalisering Kombinering Figur 1. SECI-modellen. Socialisering Socialisering, socialization, innebär att erfarenheter sprids mellan individer. Då erfarenheter sprids skapas tyst kunskap i form av gemensamma mentala modeller och tekniska färdigheter. Exempel på socialisering är då en lärling förvärvar tyst kunskap av sin mästare genom att observera, imitera och praktisera. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.62ff) Nonaka och Konno (1998, s.42ff) menar att tyst kunskap utbyts genom gemensamma aktiviteter. Utan att ha någon gemensam erfarenhet är det svårt för en person att sätta sig in i en annans tankeprocess. Nyckeln till att förvärva tyst kunskap ligger i erfarenheterna hos individerna. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.63) Att gå runt i företaget och observera andra individer är en metod för socialisering. (Nonaka & Konno, 1998, s.42ff) Externalisering Externalisering, externalization, innebär att tyst kunskap uttrycks. Eftersom tyst kunskap kan vara svår att kodifiera och uttrycka används olika koncept, metaforer och analogier för att uttrycka den tysta kunskapen. Att uttrycka den tysta kunskapen på detta sätt är ofta otillräckligt men det leder till att det skapas utrymme för reflektion och interaktion mellan 7

13 individer. När vi försöker föreställa oss en bild, uttrycker vi den i grund och botten genom språk. Att skriva är ett sätt att omvandla tyst kunskap till explicit kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.64ff) Rolf (1995, s.100ff) anser att en person kan lära sig mer genom att artikulera den tysta kunskapen. När den tysta kunskapen uttrycks kan den spridas, utvidgas och bli föremål för reflektion. Externalisering kan även ske genom dialog och kollektiv reflektion. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.64ff) Kombinering Kombinering, combination, fokuserar på överföringen av kunskap och involverar inte omvandling av kunskap från en dimension till en annan. (Holdt, 2003, s.67) Olika explicita kunskaper kombineras och utbyts. Därmed skapas ny kunskap. Dokument, möten, telefonsamtal och datoriserade kommunikationsnätverk är sätt som individer kan utbyta och kombinera explicit kunskap. Genom att sortera, kombinera, lägga till och kategorisera explicit kunskap skapas ny kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.67ff) Internalisering Internalisering, internalization, innebär att explicit kunskap omvandlas till tyst kunskap. Internalisering är nära relaterat till organisatoriskt lärande som innebär att organisationen utökar sin kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.62ff) Ett exempel på hur internalisering kan ske är genom learning-by-doing eller simulation. (Sveiby, 1997, s.48; Holdt, 2003, s.67) När erfarenheter genom socialisering, externalisering och kombinering blir internaliserade i individernas kunskapsbas som gemensamma mentala modeller, kan de resultera i värdefulla tillgångar för organisationen. Internaliseringsprocessen kan underlättas av att kunskapen verbaliseras i dokument, manualer och muntliga historier så att människor kan ta till sig kunskapen. Dokument och manualer underlättar överföringen av explicit kunskap till andra individer genom att hjälpa dem att indirekt uppleva andras upplevelser. Internalisering kan även ske utan att man tar del av någon annans upplevelser. När man läser eller lyssnar till något som berättas, kan det genom att man förstår det väsentliga i historien, skapas en tyst mental modell hos en själv. När en sådan mental modell genomsyrar de flesta individer i organisationen, blir den tysta kunskapen en del av organisationskulturen. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.69ff) Från individens kunskap till organisationens kunskap Genom de ovan presenterade fyra sätten för kunskapsöverföring måste organisationen mobilisera den tysta kunskapen som skapas på individnivå för att den ska kunna utökas och 8

14 bli hela organisationens kunskap. Nonaka och Takeuchi (1995, s.72) benämner denna interaktion som sker mellan tyst och explicit kunskap för kunskapsspiral. De menar att denna process innebär att organisationens kunskap utökas. Processen börjar på individnivå, når sedan gruppnivå och slutligen hela organisationen. 9

15 2.4 Sammanfattande analysmodell Den bakgrund och teori som presenterats ovan ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. I uppsatsen används begreppen kunskap och kompetens synonymt eftersom vi anser att kunskap även innebär möjlighet att utföra en handling. Efter att ha utfört en uppgift i en viss situation uppnås erfarenhetsbaserad kunskap som sedan kan användas i andra liknande situationer. Enligt tidigare presenterad teori i avsnitt är kunskapsöverföringen låg när samarbetsklimatet är dåligt och tvärtom. Ju bättre samarbetsklimat desto mer kunskapsöverföring kommer att ske. Utifrån detta har vi skapat en modell som illustreras i Figur 2. Samarbetsklimatet består av förtroende till andra och graden av samarbete inom organisationen. Ett gott samarbetsklimat ökar viljan att dela med sig av sin kunskap, därför blir kunskapsöverföringen mer intensiv ju bättre samarbetsklimatet är. Kunskapsöverföring Hög Kunskapsöverföring enligt SECI-modellen Låg Samarbetsklimat Dåligt Bra Figur 2. Samband mellan samarbetsklimat och kunskapsöverföring. Den linjära pilen representerar kunskapsöverföringens intensitet. 10

16 2.4.1 Operationalisering av analysmodellen För att analysera det empiriska materialet används analysmodellen i Figur 2. För att kunna analysera kunskapsöverföringen inom CSN anpassar vi SECI-modellen som presenterades i avsnitt I vår analysmodell definieras tyst kunskap som erfarenhetsbaserad kunskap hos en individ. Explicit kunskap definieras som uttalad erfarenhetsbaserad kunskap. De lagar och regler som gäller för och inom CSN ser vi endast som information och dessa tas därför inte hänsyn till i modellen. Inom CSN förvärvas erfarenhetsbaserad kunskap genom att en specialist hanterar ett komplext ärende. Enligt vår analysmodell sker socialisering då den erfarenhetsbaserade kunskapen överförs och blir erfarenhetsbaserad kunskap hos en annan individ. Externalisering sker då den erfarenhetsbaserade kunskapen hos en individ blir uttalad och därmed kan överföras till andra individer. Kombinering sker då den uttryckta erfarenhetsbaserade kunskapen hos en individ kombineras med en annan individs uttalade erfarenhetsbaserade kunskap. Internalisering sker då uttalad erfarenhetsbaserad kunskap blir erfarenhetsbaserad kunskap hos andra individer. Ett bra samarbetsklimat leder till att kunskapsöverföring enligt SECImodellen kan ske i hög grad. Hög kunskapsöverföring leder i sin tur till ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. I enlighet med modellen i Figur 2 ställer vi upp följande hypotes: Om samarbetsklimatet är dåligt inom CSN borde överföringen av erfarenhetsbaserad kunskap vara låg, och om samarbetsklimatet är bra borde överföringen av erfarenhetsbaserad kunskap vara hög. Vidare antas att om kunskapsöverföringen är hög borde det finnas ett gemensamt synsätt mellan specialisterna i hanteringen av komplexa ärenden och tvärtom. 11

17 3. Studiens tillvägagångssätt I detta avsnitt förklarar och motiverar vi de val vi gjort för att kunna uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningen. 3.1 En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer Syftet med uppsatsen är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CSN vid hanteringen av komplexa ärenden samt hur samarbetsklimatet påverkar överföringen. Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie för att bygga på den forskning som finns och försöka förklara hur kunskapsöverföringen specifikt går till i en organisation. Fallstudien grundar sig på hur kunskapsöverföringen går till inom CSN och på vad den påverkas av. Fördelen med fallstudier är att man kan studera vad som sker under verkliga förhållanden. (Wallén, 1996, s.115) Vi är medvetna om att de slutsatser som dras därmed inte kan generaliseras, men att de ändå kan bidra till förståelse för hur kunskap kan överföras inom CSN. På grund av att det ämne vi har valt är abstrakt och kan behöva förklaras har vi valt att göra intervjuer. Det innebär även att vi har möjlighet att ställa följdfrågor om det är något svar vi anser skulle kunna utvecklas. Enligt Saunders (2009, s.324) är semistrukturerade intervjuer lämpliga när man vill att intervjuobjekten ska förklara eller utveckla sina svar, och det samtidigt finns vissa specifika frågor man vill ha svar på. Efter att ha samlat in data från intervjuerna analyserar vi dessa utifrån den teori som vi presenterat för att kunna besvara vår frågeställning. Underlaget till den empiriska studien utgörs av fem separata intervjuer. 3.2 Val av fallstudieobjekt Vi ville undersöka en offentlig organisation eftersom tidigare forskning i ämnet kunskapsledning till stor del har fokuserat på den privata sektorn. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Då vi har en kontakt inom CSN föll det sig naturligt att välja denna organisation. Som studenter har vi dessutom kommit i kontakt med CSN tidigare. Då det inte finns så många alternativ för att finansiera sina studier tycker vi att det är intressant att se hur CSN försöker behandla sina kunder 3 rättvist genom att liknande ärenden behandlas på likartat sätt. 3 Kunder syftar på de studenter som ansöker om studiemedel hos CSN. 12

18 3.3 Urval av respondenter Efter att ha kontaktat CSN och förklarat ämnet och syftet med vår uppsats blev vi hänvisade till Magnus Forss på CSN:s huvudkontor i Sundsvall. Forss är enhetschef för utvärderings- och statistikenheten som ansvarar för all statistikproduktion, de tekniska verktygen för uppföljning samt analyser av statistik. (Forss, 2010) Den första intervjun utfördes förutsättningslöst för att ta reda på hur Forss ser på organisationens utformning, och för att få en förståelse för kunskapens roll i olika situationer. Semistrukturerade intervjuer kan leda in på diskussioner som man inte tidigare tänkt på men som ändå är intressanta utifrån den fråga man tänkt sig. (Saunders, 2009, s.324) Utifrån denna intervju valde vi att fokusera på hur komplexa ärenden hanteras inom CSN och på hur erfarenheten av att hantera sådana ärenden sprids. För att få reda på hur kunskap överförs vid hanteringen av komplexa ärenden valde vi att intervjua två studiemedelsspecialister. Vi valde även att intervjua två chefer för att få en översikt över de enskilda kontoren och hur de fungerar. Vi ville genomföra intervjuerna på två olika kontor för att få reda på om det fanns några skillnader mellan den syn som förekommer i kontoren och Forss syn på hela organisationen. Då vi ville genomföra personliga intervjuer valde vi kontoren utifrån geografisk belägenhet och begränsade det geografiska urvalet till Uppsala och Stockholm. Vid Uppsalakontoret intervjuade vi Anders Arovelius som är kontorschef och Lee Holmström som är studiemedelsspecialist. Vid Stockholmskontoret intervjuade vi kontorschefen Marita Rendert och studiemedelsspecialisten Eva Mogren. Vi är medvetna om att omfånget på våra intervjuer är begränsat och att det därmed är svårt att dra slutsatser för hela CSN. De personer vi har intervjuat har dock på ett representativt sätt haft olika positioner inom CSN. Vi upplevde att Forss hade god översikt över organisationen. Kontorscheferna har i sin tur översikt över de enskilda kontoren. Specialisterna är de som hanterar komplexa ärenden. Det finns endast en specialist per kontor. Därför anser vi att de intervjuer vi genomfört med två av dessa specialister ger oss en bra bild av hur hanteringen av komplexa ärenden går till inom CSN. Vi vill poängtera att analysen och slutsatserna som dras bygger på intervjuobjektens subjektiva uppfattningar och inte nödvändigtvis representerar hela verkligheten inom CSN. Dock visade det sig att intervjuobjektens utsagor sinsemellan stämmer relativt bra överens. Vi utgår därför sammantaget från att utsagorna ger en representativ bild av CSN. 13

19 3.4 Intervjuernas utformning och genomförande Efter en första kontakt via e-post där vi informerat Forss om ämnet och syftet med vår uppsats medgav han en telefonintervju, vilken genomfördes den 21 september 2010 och varade cirka en halvtimme. Intervjun genomfördes per telefon eftersom Forss arbetar i Sundsvall. Vi är medvetna om att en telefonintervju medför både fördelar och nackdelar. Datainsamlingen går snabbt och vi får tillgång till den trots avstånd. (Saunders, s.349) Dock får vi inte någon personlig kontakt med Forss på samma sätt som skulle vara fallet vid en personlig intervju, och det är därmed svårare att bygga upp förtroende. Dessutom kan det bli svårare att ställa mer komplicerade frågor. En atmosfär av förtroende är viktig när man ställer känsliga frågor. (ibid.) De frågor som vi ställde är av mer allmän karaktär och vi upplevde att Forss pratade fritt och inte uppfattade några frågor som extra känsliga. Efter medgivande spelades intervjun in. Den genomfördes av två personer, vilket minskar risken för missförstånd. Intervjun transkriberades efteråt för att säkerställa att vi inte missat någon information. Samtliga intervjuer med studiemedelsspecialisterna och kontorscheferna varade i ungefär 40 minuter. Efter godkännande av de intervjuade spelades intervjuerna in och transkriberades efteråt för att säkerställa att vi inte missuppfattat eller missat någon information (Wallén, 1996, s.78). Varje intervju föregicks med kort information om uppsatsens syfte och intervjuobjektets roll i undersökningen, det vill säga hur information från denne skulle kunna bidra till resultatet. Vid intervjutillfället gavs ytterligare information om uppsatsens syfte. De personliga intervjuerna skedde på de intervjuades egen arbetsplats Operationalisering De intervjuguider som användes vid intervjuerna av kontorscheferna och specialisterna utformades utifrån analysmodellen som presenterats i avsnitt 2.4. Då vi ville anpassa frågorna utifrån de intervjuades position utformade vi två olika intervjuguider: en för kontorscheferna och en för specialisterna. Som tidigare nämnts var intervjun med enhetschefen Forss mer allmän och det var utifrån denna vi kunde specificera vårt syfte. I intervjuguiden för kontorscheferna handlar fråga 1-5 om samarbetsklimatet och fråga 6-12 handlar om kunskapsöverföring (Bilaga 1). I intervjuguiden för specialisterna handlar fråga om samarbetsklimatet och fråga 5-13 om kunskapsöverföring (Bilaga 1). Ett problem med semistrukturerade intervjuer är enligt Saunders (2009, s.326) att intervjuarnas kommentarer eller kroppsspråk kan påverka intervjuobjektets svar på frågor som ställs. Dessutom kan frågorna spegla våra egna antaganden. Vid några av intervjuerna 14

20 märkte vi att intervjupersonerna anpassade sina ord efter de ord vi använt i frågorna. Vi har dock försökt ställa alla frågor så neutralt som möjligt, och då intervjupersonerna inte förstått vad vi menat har vi omformulerat frågan. Vi har försökt undvika att använda teoretiska begrepp och de frågor som innehåller specifika begrepp, exempelvis komplexa ärenden har föregåtts av en förklaring av begreppen för att säkerställa att intervjuobjekten förstår begreppen så som vi förstår dem (Saunders, 2009, s.332) Under intervjuerna sammanfattades respondenternas svar vid behov för att säkerställa att vi förstått svaren rätt. (Saunders, 2009, s.334) Vid intervjutillfället gav vi intervjuobjekten möjlighet att godkänna sina svar innan de användes i uppsatsen. Efter att vi transkriberat intervjuerna valde vi ut de svar som var relevanta för vår undersökning och skickade dessa till respektive respondent för godkännande i de fall de hade önskat det. Saunders (2009, s.334) menar att detta ytterligare säkerställer att vi uppfattat svaren på rätt sätt. 3.5 Sekundärdata Förutom intervjuer har vi även använt oss av CSN:s hemsida och CSN:s årsredovisning för Saunders menar att sekundärdata är ett sätt att triangulera fakta. (2009, s.269) De data vi samlat in från intervjuerna har till viss del jämförts med den information vi hittat i årsredovisningen och på hemsidan. Vi är medvetna om att sekundära källor kan representera åsikter hos de personer som producerat dem och inte en objektiv bild av verkligheten. (s.271) Tillförlitligheten hos årsredovisningen och hemsidan anses dock inte vara ett problem. CSN är en statlig offentlig organisation och hör till två olika departement inom regeringen. (CSN, 2010) Årsredovisningen är en rapport från CSN till regeringen utifrån regeringens krav. (CSN:s årsredovisning, 2009, s.7) 15

Studiemedelshandläggning och. Specialiserad problemlösning i centraliserad miljö

Studiemedelshandläggning och. Specialiserad problemlösning i centraliserad miljö Studiemedelshandläggning och e tjänster på CSN Specialiserad problemlösning i centraliserad miljö Karin Axelsson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet FACe Ett annat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kunskap En kritisk resurs

Kunskap En kritisk resurs UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Organisation Kandidatuppsats Handledare: Christina Hultbom 2010-10-21 HT 2010 Kunskap En kritisk resurs Om förhållandet mellan kunskapsmakt och kunskapsöverföring

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande; SFS 2015:545 Utkom från trycket den 8 september 2015 utfärdad den 27 augusti 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Den konservativa organisationen

Den konservativa organisationen Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Synkronisering av kalenderdata

Synkronisering av kalenderdata Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan FEKH46, Företagsekonomi: Ledarskap och change management, 7,5 högskolepoäng Business Administration: Leadership and Change Management, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Samtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare

Samtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare Samtalsfärdigheter En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare VEM ÄR JAG? Pappa till Liv 4 år och Vide 6 månader Jobbar i gränslandet mellan klinisk psykologi och utbildningsvetenskap. Leg psykoterapeut

Läs mer

Det sitter inte i väggarna!

Det sitter inte i väggarna! Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Tillgodoräknade av reell kompetens inom utbildning vid SMI validering

Tillgodoräknade av reell kompetens inom utbildning vid SMI validering STOCKHOLMS MUSIKPEDAGOGISKA INSTITUT POLICYDOKUMENT Beslutat i FUN 20100529 Reviderad 20180222 Tillgodoräknade av reell kompetens inom utbildning vid SMI validering Du som är antagen till och bedriver

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Om jag får avslag Sveriges läkarförbund 2015. Om jag får avslag. Sveriges läkarförbund

Om jag får avslag Sveriges läkarförbund 2015. Om jag får avslag. Sveriges läkarförbund 2015 Om jag får avslag Sveriges läkarförbund 1 Utgåva I, 2015 Läkarnas allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Utbildningarnas

Läs mer

Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och Dnr 3-1032/2018 2018-02-07 Anvisningar för handläggning och bedömning av reell

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Att sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi

Att sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi Pm avseende examensarbetet; Att sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi -En kvalitativ undersökning om hur enhetschefer inom människovårdande organisationer ser på konflikter på

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån

Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2017-10-23 Diarienummer 2017-119-7904 Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det viktigt

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus

Läs mer

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-11 Utskriftsdatum: 2018-02-01 Sofielundsvägen

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser 2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Produktionsavdelningen

Produktionsavdelningen Rapport Sida: 0 av 5 ARBETSFÖRMEDLINGEN Produktionsavdelningen Stickprovsgranskning av kontoren Arbetsförmedlingen Arlöv och Staffanstorp Ulv Ohlberger 2014-03-26 Arbetsförmedlingen Ulv Ohlberger Produktionsavdelningen

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer