Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats, 15 hp Höstterminen 2010 Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN? en kvalitativ fallstudie av hur kunskapen som fås av att hantera komplexa ärenden överförs inom CSN och hur samarbetsklimatet påverkar överföringen Författare: Anna-Paulina Ewalds Josefine Vahlberg Handledare: Christina Hultbom Datum för inlämning: NYCKELORD Kunskapsledning, Samarbetsklimat, SECI-modellen, Kunskapsöverföring, CSN

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom Centrala Studiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är en kvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämns komplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hantera komplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärenden behandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer på olika positioner inom CSN. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en analysmodell. Utifrån analysmodellen formulerades en hypotes: om samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen hög och därigenom kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. Resultatet visar att trots att samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen låg. Den låga kunskapsöverföringen kan i sin tur förklara de brister som finns i det gemensamma synsättet i behandlingen av komplexa ärenden.

3 ABSTRACT The purpose of this thesis is to identify how experience-based knowledge is transferred within CSN (the National Board of Student Aid) and how the collaborative climate affects the knowledge transfer. It is a qualitative case study that is focused on the handling of such student aid applications that need to be individually judged. These are called complex applications. By transferring the experience-based knowledge that is acquired by handling complex applications, CSN can reach a common viewpoint to secure that similar applications is being judged in a similar way. A total of five semi-structured interviews have been conducted with individuals of different positions within CSN. The interviews have been analyzed with the help of an analyze model. With the model as a base a hypothesis was formulated: if the collaborative climate is good, the level of knowledge transfer is high and as a follow, CSN can reach a common viewpoint in the handling of complex student aid applications. The results show that even though the collaborative climate is good, the knowledge transfer is low. This could explain the shortcomings of the common viewpoint that exists when it comes to handling complex student aid applications.

4 TACK TILL Först och främst vill vi tacka vår handledare Christina Hultbom för hjälp och råd under uppsatsens gång. Vi vill även rikta ett tack till de personer som ställt upp på en intervju och som gjorde denna studie möjlig: Anders Arovelius, Magnus Forss, Lee Holmström, Eva Mogren och Marita Rendert. Uppsala, 27 oktober Anna-Paulina Ewalds Josefine Vahlberg

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Fallstudieobjekt: CSN Uppsatsens disposition Teori Vad är kunskap? Olika dimensioner av kunskap: tyst och explicit Vad är kunskapsledning? Kunskapsöverföring Samarbetsklimatets roll vid kunskapsöverföring Hur sker kunskapsöverföring? Från individens kunskap till organisationens kunskap Sammanfattande analysmodell Operationalisering av analysmodellen Studiens tillvägagångssätt En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer Val av fallstudieobjekt Urval av respondenter Intervjuernas utformning och genomförande Operationalisering Sekundärdata Resultat av intervjuerna CSN Vad är ett komplext ärende? Hur hanteras ett komplext ärende? Samarbetsklimat inom CSN Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap? Hur försöker CSN uppnå ett gemensamt synsätt? Analys Samarbetsklimat inom CSN Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap i hanteringen av komplexa ärenden? Hur kunskapsöverföring kan leda till ett gemensamt synsätt Samarbetsklimatets påverkan på kunskapsöverföringen inom CSN Slutsatser Diskussion och förslag till vidare forskning...29 Källförteckning Bilagor... 32

6 1. Inledning Trots att föreställningen om att vi lever i ett kunskapssamhälle ibland framställs som överdriven är det ett faktum att kunskap idag spelar stor roll inom företag och organisationer. (Alvesson, 2004, s.12ff) Alvesson (2004, s.13) menar att många vill peka ut kunskap som nyckeln till dagens och framtidens företagsamhet. Att kunskapen tillskrivs en allt viktigare roll kan till en del förklaras av det kunskapsskifte som skett avseende var i en organisation kunskapen finns. I Frederick Taylors teori om Scientific management koncentrerades kunskapen centralt till dem som styrde. Dessa skulle i sin tur föra kunskapen om hur arbetet skulle kunna utföras så specialiserat och effektivt som möjligt vidare ut i företaget. Detta kan jämföras med det faktum att kunskapen i vissa företag i dag till större del innehas av enskilda individer i en organisation, och mindre av dem som styr. (Holdt Christensen, 2003, s.4) Anledningen till detta kunskapsskifte är att ledaren inte kan styra eller förstå allt som pågår i organisationen eftersom arbetsuppgifterna blir mer komplexa och kräver självständighet och omdömesförmåga. (Alvesson, 2004, s.9) Människorna som besitter kunskapen kan därför ses som en viktig resurs för de företag som är beroende av kunskap i arbetet. (Sveiby, 1997, s.10) Detta gäller inte bara för den privata sektorn utan även för offentliga organisationer. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Intresset för att försöka hantera den kunskap som finns i företag och organisationer är inte nytt, men begreppet knowledge management, kunskapsledning, blev populärt först under 1990-talet. (Hansen, Nohria, Tierney, 1999, s.106) En viktig del av kunskapsledning handlar om att överföra kunskapen från en individ till en annan för att på så sätt ge alla i organisationen tillgång till den. Ett gemensamt kunnande kan bidra till utförandet av en gemensam uppgift. Om kunnandet är differentierat måste de enskilda individernas kunskaper harmonisera och komplettera varandra för att organisationen ska kunna handla som en enhet (Goldkuhl & Nilsson, 2000, s.7). Forskning i ämnet kunskapsledning har mest fokuserat på den privata sektorn trots att även offentliga organisationer, som till stor del bygger på kunskap, har samma behov av att ta vara på de anställdas kunskaper. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Sveiby och Simons (2002, s.421) påpekar dessutom att det finns ett behov av att effektivisera kunskapsledning inom den offentliga sektorn. 1

7 1.1 Problemformulering Som föremål för vår undersökning har vi valt Centrala studiestödsnämnden, CSN 1. CSN är en offentlig organisation där arbetet till stor del styrs av lagar och regler men där det samtidigt bygger på kunskap i form av erfarenhet. En viktig fråga är hur CSN tar vara på den kunskap som finns inom organisationen. En viss del av ärendena som hanteras är komplexa och kräver erfarenhet för att kunna beslutas. Det är därför intressant att studera hur kunskap överförs vid hanteringen av dessa komplexa ärenden. Som inledningsvis nämnts kan kunskapsledning bidra till ett gemensamt kunnande. I CSN:s fall handlar det snarare om att uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. Genom en fungerande överföring av egen erfarenhet från komplexa ärenden till den övriga organisationen kan ett gemensamt synsätt inom CSN uppnås så att liknande ärenden behandlas på likartat sätt 2. För att försöka uppnå ett gemensamt synsätt är det viktigt att ta hänsyn till den erfarenhetsbaserade kunskapen som specialisterna får av att hantera och besluta komplexa ärenden. Eftersom det finns en specialist på varje kontor är det även viktigt att ta hänsyn till hur den erfarenhetsbaserade kunskapen kan överföras mellan olika specialister inom organisationen. För att kunna överföra kunskap inom en organisation krävs det att det finns en vilja av att dela med sig av det man vet. Viljan att dela med sig beror på graden av samarbete och förtroende inom en organisation. Samarbete och förtroende kan uttryckas som en organisations samarbetsklimat. (Sveiby & Simons, 2002, s.421) Därför är det viktigt att ta hänsyn till samarbetsklimatet inom CSN då det påverkar kunskapsöverföringen och därmed skapandet av ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs vid hanteringen av komplexa ärenden och om ett gemensamt synsätt därigenom uppnås inom CSN. För att kunna identifiera hur överföringen sker beaktar vi även hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Frågeställningen i uppsatsen är: 1 Hädanefter används enbart förkortningen CSN. 2 Det vi kallar för gemensamt synsätt syftar inte till att standardisera hanteringen av komplexa ärenden. Det handlar istället om att liknande ärenden ska behandlas på likartat sätt. 2

8 Hur överförs den erfarenhetsbaserade kunskapen vid hanteringen av komplexa ärenden inom CSN och hur påverkar samarbetsklimatet kunskapsöverföringen? 1.3 Fallstudieobjekt: CSN Centrala studiestödsnämnden, CSN, är en myndighet som betalar ut studiestöd, både bidrag och lån, till dem som studerar i Sverige och utomlands. De hanterar även återbetalningen av lånen. (CSN, 2010) CSN:s verksamhet bedrivs inom fem avdelningar. Studiestödsavdelningen är en av dessa och utgörs av kontor utplacerade i hela Sverige. (CSN:s årsredovisning, 2009, s.7) På kontoren handläggs studiemedelsansökningarna. (CSN, 2010) Det är denna del av CSN:s verksamhet som uppsatsen fokuserar på. På kontoren är det bara vissa handläggare som har ansvar för att fatta beslut i de ärenden som vi valt att kalla för komplexa. Dessa handläggare kallas för specialister. Komplexa ärenden är studiemedelsärenden som kräver tolkning och bedömning och för vilkas hantering det finns riktlinjer, men inte helt tydliga regler. 1.4 Uppsatsens disposition I avsnitt två presenteras den teori som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. I avsnitt tre beskrivs studiens tillvägagångssätt och de metoder vi valt för att besvara vår frågeställning. I uppsatsens fjärde avsnitt presenteras resultaten av den empiriska studien. I avsnitt fem analyseras dessa resultat utifrån den teoretiska analysmodellen. I det sista avsnittet sammanfattas det vi kommit fram till under studien och här ger vi även förslag till vidare forskning. 3

9 2. Teori För att kunna ta reda på hur kunskap överförs och se hur överföringen påverkas av samarbetsklimatet presenterar vi i detta avsnitt relevant teori och forskning i ämnet. Först ges en kort presentation av kunskap och kunskapsledning. Därefter beskrivs hur kunskap kan överföras mellan individer enligt SECI-modellen. Avsnittet avslutas med en sammanfattande analysmodell där den presenterade teorin placeras in i ett sammanhang. 2.1 Vad är kunskap? För att kunskap ska kunna överföras måste ett företag eller en organisation först definiera vad som är kunskap. (Alvesson & Kärreman, 2001, s.999; Holdt Christensen, 2003, s.23ff) Enligt Alvesson (2004, s.46ff) innebär kunskap utövande av omdöme, kritisk granskning och förmåga att göra tolkningar utifrån tillgänglig information. Han skiljer därmed på information och kunskap: kunskap är förmågan att göra information begriplig. Även Sveiby (1997, s.40ff) håller med om detta, och menar att värdet ligger i kunskapen som skapas utifrån tillgänglig information - om informationen inte tolkas är den meningslös. Enligt Sveibys definition innebär kunskap även en förmåga att handla i ett sammanhang, capacity to act, där kunskap och kompetens används synonymt. (Sveiby, 1997, s.37) Förmågan att handla består av två delar, att veta och att kunna. Att veta handlar om det råmaterial som finns för att fatta beslut, såsom värderingar, attityder och teorier. Att kunna handlar om resurser för att kunna agera effektivt, såsom kompetens att hantera en viss situation och inlärda beteenden för hur en arbetsuppgift utförs. (Sveiby, 2010) Precis som Sveiby använder Rolf (1995, s.114ff) sig av begreppet kunskap så att det omfattar färdigheter, och menar att kompetens är ett slags kunskap Olika dimensioner av kunskap: tyst och explicit Diskussioner om kunskapsbegreppet leder ofta till en uppdelning av kunskap i olika delar för att på så sätt kunna definiera den. Polanyi myntade begreppet tacit knowledge, tyst kunskap. Han förklarade att kunskap har två dimensioner, en tyst och en explicit. Dessa dimensioner är komplementära. Den tysta kunskapen fungerar som bakgrundskunskap som hjälper till vid utförandet av den uppgift som är i fokus. Med det menas exempelvis att då du läser en text utgör ord och språkliga regler den tysta kunskapen medan din uppmärksamhet är riktad mot textens betydelse som i sin tur utgör den explicita kunskapen. (Sveiby, 1997, s.30ff) Tyst kunskap är personlig, situationsspecifik och är därför svår att formalisera och kommunicera. 4

10 Explicit kunskap är kodifierad och syftar på kunskap som är överförbar genom ett formellt och systematiskt språk. Den kunskap som kan uttryckas i ord och siffror är endast toppen av isberget vilket innebär att vi vet mer än vad vi kan berätta. (Nonaka & Takeuchi, 1995) 2.2 Vad är kunskapsledning? Det finns många olika diskussioner kring och definitioner på exakt vad kunskapsledning är. Alvesson menar att kunskapsledning handlar om att exploatera och utforska den kunskap som finns i en organisation. Exploatering innebär att den kunskap som finns överförs och därför kan användas i andra liknande situationer, medan utforskning innebär att ny kunskap skapas genom en syntes av olika kunskap som finns sedan tidigare. (Alvesson, 2004, s.157ff) Sveiby (2010) anser att kunskapsledning är ett sätt att skapa värde av immateriella tillgångar. Genom att göra befintlig kunskap tillgänglig och se till att den kan överföras och spridas inom organisationen kan hela organisationens kunskap öka. (Sveiby, 1997, s.23) Holdt Christensen (2003, s.53ff) anser liksom Sveiby att kunskapsledning inte bara handlar om exploatering av kunskap, utan även om att identifiera, skapa och sprida kunskap. Det kan dock ifrågasättas om kunskap verkligen kan ledas. Alvesson och Kärreman (2001, s.996) menar att det finns en motsägelse mellan kunskap och ledning : Föreställningen att man kan styra eller leda kunskapen är tvivelaktig, åtminstone om man avser att en formell auktoritet kan kontrollera skapandet, spridningen och användningen av kunskap. Trots att möjligheten till ledning av kunskap kan diskuteras är de immateriella tillgångarna i form av kunskap sådana som växer vid överföring eller spridning. Alltså ökar organisationens kunskap och därmed värdet av de immateriella tillgångarna då kunskapen tas tillvara. (Sveiby, 1997, s.23) Genom att använda sig av kunskapsledning kan på så sätt hela organisationens handlingskraft öka. (McDermott, 1999, s.104, 110) 2.3 Kunskapsöverföring Genom att få individerna i en organisation att dela med sig av sin kunskap kan hela organisationens prestation öka. (Sveiby & Simons, 2002, s.420) Syftet med att överföra kunskap är att göra den tillgänglig för de individer inom organisationen som kan tänkas behöva den. (Holdt Christensen, 2003, s.72) Genom att överföra kunskap vill man skapa en hävstångseffekt så att människor kan tänka tillsammans, ofta genom att koppla upp dem mot ett intranät eller genom andra elektroniska källor. (McDermott, 1999, s.103) Problemet med att överföra kunskap är att viss kunskap lättare kan samlas i databaser och interna 5

11 system medan erfarenhetsbaserad kunskap inte låter sig kodifieras lika lätt utan i första hand sprids på andra sätt. (Holdt Christensen, 2003, s.48, 62ff) McDermott (1999, s.104) anser att medan IT-system kan förstärka en organisations metoder att dokumentera, dela information och använda sig av andras idéer, finns det fortfarande en svårighet i att få människor att dela med sig av sådan kunskap som är svårare att uttrycka. Genom att reflektera över vår egen erfarenhet kan vi lättare förstå kunskapens natur och sättet på vilket vi och andra använder kunskapen. Då yrkesmän i sitt arbete möts av problem som ska lösas, löser de dessa genom att koppla samman information, reflektera kring erfarenheter samt generera insikter. Att överföra kunskap innefattar att ledsaga någon annan i ens eget tankesätt eller att använda egna insikter för att hjälpa någon annan att bättre förstå sin situation. (McDermott, 1999, s.105ff) För att möjliggöra kommunikation mellan de anställda inom en organisation är det viktigt att ta hänsyn till hur förtroendet ser ut inom organisationen. Hur villiga är de anställda att dela med sig av vad de vet? (Sveiby, 2001, s.349) Samarbetsklimatets roll vid kunskapsöverföring McDermott (1999, s.104) anser att organisationskulturen är en av de största utmaningarna vid överföringen av kunskap. Han påstår att svårigheten ligger i att få människorna att uttala och dela med sig av det de vet till den övriga organisationen. Viljan att dela med sig av kunskap påverkas av relationen mellan de anställda. Om relationerna vilar på en grund av förtroende och de anställda ser varandra som kolleger och inte som konkurrenter gynnas kunskapsöverföringen. (Holdt Christensen, 2003, s.65) Sveiby och Simons introducerar begreppet samarbetsklimat och menar att det är den del av organisationens kultur som utgörs av de värderingar och antaganden som påverkar viljan att dela med sig av kunskap. Graden av samarbete och förtroende inom organisationen är de faktorer som påverkar viljan att dela med sig av kunskap. Samarbetsklimatet består alltså av samarbete och förtroende mellan individer. (2002, s.421) Enligt Willem & Buelens (2007, s.582) är avstånd mellan avdelningar i en organisation ett hinder för kunskapsdelning. Sveiby och Simons (2002, s.428) menar att samarbetsklimatet blir sämre ju längre ifrån varandra kollegorna befinner sig. Samarbetsklimatet kan liknas vid den mänskliga infrastrukturens bandbredd för kunskapsöverföring: om samarbetsklimatet är dåligt minskar bandbredden, infrastrukturen försämras och kunskapsöverföring äger inte rum. (Sveiby & Simons, 2002, s.431) 6

12 2.3.2 Hur sker kunskapsöverföring? SECI-modellen beskriver hur kunskapsöverföring sker och hur kunskap kan omvandlas och skapas genom en dynamisk interaktion mellan de två olika dimensionerna av kunskap, tyst och explicit. Nonaka och Takeuchi (1995) menar att kunskap skapas och expanderar genom social interaktion som berör både tyst och explicit kunskap. Denna sociala interaktion kan inom SECI-modellen ske på följande fyra olika sätt mellan individer inom en organisation: socialisering, externalisering, kombinering och internalisering. Tyst kunskap TILL Explicit kunskap Tyst kunskap Socialisering Externalisering FRÅN Explicit kunskap Internalisering Kombinering Figur 1. SECI-modellen. Socialisering Socialisering, socialization, innebär att erfarenheter sprids mellan individer. Då erfarenheter sprids skapas tyst kunskap i form av gemensamma mentala modeller och tekniska färdigheter. Exempel på socialisering är då en lärling förvärvar tyst kunskap av sin mästare genom att observera, imitera och praktisera. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.62ff) Nonaka och Konno (1998, s.42ff) menar att tyst kunskap utbyts genom gemensamma aktiviteter. Utan att ha någon gemensam erfarenhet är det svårt för en person att sätta sig in i en annans tankeprocess. Nyckeln till att förvärva tyst kunskap ligger i erfarenheterna hos individerna. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.63) Att gå runt i företaget och observera andra individer är en metod för socialisering. (Nonaka & Konno, 1998, s.42ff) Externalisering Externalisering, externalization, innebär att tyst kunskap uttrycks. Eftersom tyst kunskap kan vara svår att kodifiera och uttrycka används olika koncept, metaforer och analogier för att uttrycka den tysta kunskapen. Att uttrycka den tysta kunskapen på detta sätt är ofta otillräckligt men det leder till att det skapas utrymme för reflektion och interaktion mellan 7

13 individer. När vi försöker föreställa oss en bild, uttrycker vi den i grund och botten genom språk. Att skriva är ett sätt att omvandla tyst kunskap till explicit kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.64ff) Rolf (1995, s.100ff) anser att en person kan lära sig mer genom att artikulera den tysta kunskapen. När den tysta kunskapen uttrycks kan den spridas, utvidgas och bli föremål för reflektion. Externalisering kan även ske genom dialog och kollektiv reflektion. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.64ff) Kombinering Kombinering, combination, fokuserar på överföringen av kunskap och involverar inte omvandling av kunskap från en dimension till en annan. (Holdt, 2003, s.67) Olika explicita kunskaper kombineras och utbyts. Därmed skapas ny kunskap. Dokument, möten, telefonsamtal och datoriserade kommunikationsnätverk är sätt som individer kan utbyta och kombinera explicit kunskap. Genom att sortera, kombinera, lägga till och kategorisera explicit kunskap skapas ny kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.67ff) Internalisering Internalisering, internalization, innebär att explicit kunskap omvandlas till tyst kunskap. Internalisering är nära relaterat till organisatoriskt lärande som innebär att organisationen utökar sin kunskap. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.62ff) Ett exempel på hur internalisering kan ske är genom learning-by-doing eller simulation. (Sveiby, 1997, s.48; Holdt, 2003, s.67) När erfarenheter genom socialisering, externalisering och kombinering blir internaliserade i individernas kunskapsbas som gemensamma mentala modeller, kan de resultera i värdefulla tillgångar för organisationen. Internaliseringsprocessen kan underlättas av att kunskapen verbaliseras i dokument, manualer och muntliga historier så att människor kan ta till sig kunskapen. Dokument och manualer underlättar överföringen av explicit kunskap till andra individer genom att hjälpa dem att indirekt uppleva andras upplevelser. Internalisering kan även ske utan att man tar del av någon annans upplevelser. När man läser eller lyssnar till något som berättas, kan det genom att man förstår det väsentliga i historien, skapas en tyst mental modell hos en själv. När en sådan mental modell genomsyrar de flesta individer i organisationen, blir den tysta kunskapen en del av organisationskulturen. (Nonaka & Takeuchi, 1995, s.69ff) Från individens kunskap till organisationens kunskap Genom de ovan presenterade fyra sätten för kunskapsöverföring måste organisationen mobilisera den tysta kunskapen som skapas på individnivå för att den ska kunna utökas och 8

14 bli hela organisationens kunskap. Nonaka och Takeuchi (1995, s.72) benämner denna interaktion som sker mellan tyst och explicit kunskap för kunskapsspiral. De menar att denna process innebär att organisationens kunskap utökas. Processen börjar på individnivå, når sedan gruppnivå och slutligen hela organisationen. 9

15 2.4 Sammanfattande analysmodell Den bakgrund och teori som presenterats ovan ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. I uppsatsen används begreppen kunskap och kompetens synonymt eftersom vi anser att kunskap även innebär möjlighet att utföra en handling. Efter att ha utfört en uppgift i en viss situation uppnås erfarenhetsbaserad kunskap som sedan kan användas i andra liknande situationer. Enligt tidigare presenterad teori i avsnitt är kunskapsöverföringen låg när samarbetsklimatet är dåligt och tvärtom. Ju bättre samarbetsklimat desto mer kunskapsöverföring kommer att ske. Utifrån detta har vi skapat en modell som illustreras i Figur 2. Samarbetsklimatet består av förtroende till andra och graden av samarbete inom organisationen. Ett gott samarbetsklimat ökar viljan att dela med sig av sin kunskap, därför blir kunskapsöverföringen mer intensiv ju bättre samarbetsklimatet är. Kunskapsöverföring Hög Kunskapsöverföring enligt SECI-modellen Låg Samarbetsklimat Dåligt Bra Figur 2. Samband mellan samarbetsklimat och kunskapsöverföring. Den linjära pilen representerar kunskapsöverföringens intensitet. 10

16 2.4.1 Operationalisering av analysmodellen För att analysera det empiriska materialet används analysmodellen i Figur 2. För att kunna analysera kunskapsöverföringen inom CSN anpassar vi SECI-modellen som presenterades i avsnitt I vår analysmodell definieras tyst kunskap som erfarenhetsbaserad kunskap hos en individ. Explicit kunskap definieras som uttalad erfarenhetsbaserad kunskap. De lagar och regler som gäller för och inom CSN ser vi endast som information och dessa tas därför inte hänsyn till i modellen. Inom CSN förvärvas erfarenhetsbaserad kunskap genom att en specialist hanterar ett komplext ärende. Enligt vår analysmodell sker socialisering då den erfarenhetsbaserade kunskapen överförs och blir erfarenhetsbaserad kunskap hos en annan individ. Externalisering sker då den erfarenhetsbaserade kunskapen hos en individ blir uttalad och därmed kan överföras till andra individer. Kombinering sker då den uttryckta erfarenhetsbaserade kunskapen hos en individ kombineras med en annan individs uttalade erfarenhetsbaserade kunskap. Internalisering sker då uttalad erfarenhetsbaserad kunskap blir erfarenhetsbaserad kunskap hos andra individer. Ett bra samarbetsklimat leder till att kunskapsöverföring enligt SECImodellen kan ske i hög grad. Hög kunskapsöverföring leder i sin tur till ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden. I enlighet med modellen i Figur 2 ställer vi upp följande hypotes: Om samarbetsklimatet är dåligt inom CSN borde överföringen av erfarenhetsbaserad kunskap vara låg, och om samarbetsklimatet är bra borde överföringen av erfarenhetsbaserad kunskap vara hög. Vidare antas att om kunskapsöverföringen är hög borde det finnas ett gemensamt synsätt mellan specialisterna i hanteringen av komplexa ärenden och tvärtom. 11

17 3. Studiens tillvägagångssätt I detta avsnitt förklarar och motiverar vi de val vi gjort för att kunna uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningen. 3.1 En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer Syftet med uppsatsen är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CSN vid hanteringen av komplexa ärenden samt hur samarbetsklimatet påverkar överföringen. Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie för att bygga på den forskning som finns och försöka förklara hur kunskapsöverföringen specifikt går till i en organisation. Fallstudien grundar sig på hur kunskapsöverföringen går till inom CSN och på vad den påverkas av. Fördelen med fallstudier är att man kan studera vad som sker under verkliga förhållanden. (Wallén, 1996, s.115) Vi är medvetna om att de slutsatser som dras därmed inte kan generaliseras, men att de ändå kan bidra till förståelse för hur kunskap kan överföras inom CSN. På grund av att det ämne vi har valt är abstrakt och kan behöva förklaras har vi valt att göra intervjuer. Det innebär även att vi har möjlighet att ställa följdfrågor om det är något svar vi anser skulle kunna utvecklas. Enligt Saunders (2009, s.324) är semistrukturerade intervjuer lämpliga när man vill att intervjuobjekten ska förklara eller utveckla sina svar, och det samtidigt finns vissa specifika frågor man vill ha svar på. Efter att ha samlat in data från intervjuerna analyserar vi dessa utifrån den teori som vi presenterat för att kunna besvara vår frågeställning. Underlaget till den empiriska studien utgörs av fem separata intervjuer. 3.2 Val av fallstudieobjekt Vi ville undersöka en offentlig organisation eftersom tidigare forskning i ämnet kunskapsledning till stor del har fokuserat på den privata sektorn. (Willem & Buelens, 2007, s.581) Då vi har en kontakt inom CSN föll det sig naturligt att välja denna organisation. Som studenter har vi dessutom kommit i kontakt med CSN tidigare. Då det inte finns så många alternativ för att finansiera sina studier tycker vi att det är intressant att se hur CSN försöker behandla sina kunder 3 rättvist genom att liknande ärenden behandlas på likartat sätt. 3 Kunder syftar på de studenter som ansöker om studiemedel hos CSN. 12

18 3.3 Urval av respondenter Efter att ha kontaktat CSN och förklarat ämnet och syftet med vår uppsats blev vi hänvisade till Magnus Forss på CSN:s huvudkontor i Sundsvall. Forss är enhetschef för utvärderings- och statistikenheten som ansvarar för all statistikproduktion, de tekniska verktygen för uppföljning samt analyser av statistik. (Forss, 2010) Den första intervjun utfördes förutsättningslöst för att ta reda på hur Forss ser på organisationens utformning, och för att få en förståelse för kunskapens roll i olika situationer. Semistrukturerade intervjuer kan leda in på diskussioner som man inte tidigare tänkt på men som ändå är intressanta utifrån den fråga man tänkt sig. (Saunders, 2009, s.324) Utifrån denna intervju valde vi att fokusera på hur komplexa ärenden hanteras inom CSN och på hur erfarenheten av att hantera sådana ärenden sprids. För att få reda på hur kunskap överförs vid hanteringen av komplexa ärenden valde vi att intervjua två studiemedelsspecialister. Vi valde även att intervjua två chefer för att få en översikt över de enskilda kontoren och hur de fungerar. Vi ville genomföra intervjuerna på två olika kontor för att få reda på om det fanns några skillnader mellan den syn som förekommer i kontoren och Forss syn på hela organisationen. Då vi ville genomföra personliga intervjuer valde vi kontoren utifrån geografisk belägenhet och begränsade det geografiska urvalet till Uppsala och Stockholm. Vid Uppsalakontoret intervjuade vi Anders Arovelius som är kontorschef och Lee Holmström som är studiemedelsspecialist. Vid Stockholmskontoret intervjuade vi kontorschefen Marita Rendert och studiemedelsspecialisten Eva Mogren. Vi är medvetna om att omfånget på våra intervjuer är begränsat och att det därmed är svårt att dra slutsatser för hela CSN. De personer vi har intervjuat har dock på ett representativt sätt haft olika positioner inom CSN. Vi upplevde att Forss hade god översikt över organisationen. Kontorscheferna har i sin tur översikt över de enskilda kontoren. Specialisterna är de som hanterar komplexa ärenden. Det finns endast en specialist per kontor. Därför anser vi att de intervjuer vi genomfört med två av dessa specialister ger oss en bra bild av hur hanteringen av komplexa ärenden går till inom CSN. Vi vill poängtera att analysen och slutsatserna som dras bygger på intervjuobjektens subjektiva uppfattningar och inte nödvändigtvis representerar hela verkligheten inom CSN. Dock visade det sig att intervjuobjektens utsagor sinsemellan stämmer relativt bra överens. Vi utgår därför sammantaget från att utsagorna ger en representativ bild av CSN. 13

19 3.4 Intervjuernas utformning och genomförande Efter en första kontakt via e-post där vi informerat Forss om ämnet och syftet med vår uppsats medgav han en telefonintervju, vilken genomfördes den 21 september 2010 och varade cirka en halvtimme. Intervjun genomfördes per telefon eftersom Forss arbetar i Sundsvall. Vi är medvetna om att en telefonintervju medför både fördelar och nackdelar. Datainsamlingen går snabbt och vi får tillgång till den trots avstånd. (Saunders, s.349) Dock får vi inte någon personlig kontakt med Forss på samma sätt som skulle vara fallet vid en personlig intervju, och det är därmed svårare att bygga upp förtroende. Dessutom kan det bli svårare att ställa mer komplicerade frågor. En atmosfär av förtroende är viktig när man ställer känsliga frågor. (ibid.) De frågor som vi ställde är av mer allmän karaktär och vi upplevde att Forss pratade fritt och inte uppfattade några frågor som extra känsliga. Efter medgivande spelades intervjun in. Den genomfördes av två personer, vilket minskar risken för missförstånd. Intervjun transkriberades efteråt för att säkerställa att vi inte missat någon information. Samtliga intervjuer med studiemedelsspecialisterna och kontorscheferna varade i ungefär 40 minuter. Efter godkännande av de intervjuade spelades intervjuerna in och transkriberades efteråt för att säkerställa att vi inte missuppfattat eller missat någon information (Wallén, 1996, s.78). Varje intervju föregicks med kort information om uppsatsens syfte och intervjuobjektets roll i undersökningen, det vill säga hur information från denne skulle kunna bidra till resultatet. Vid intervjutillfället gavs ytterligare information om uppsatsens syfte. De personliga intervjuerna skedde på de intervjuades egen arbetsplats Operationalisering De intervjuguider som användes vid intervjuerna av kontorscheferna och specialisterna utformades utifrån analysmodellen som presenterats i avsnitt 2.4. Då vi ville anpassa frågorna utifrån de intervjuades position utformade vi två olika intervjuguider: en för kontorscheferna och en för specialisterna. Som tidigare nämnts var intervjun med enhetschefen Forss mer allmän och det var utifrån denna vi kunde specificera vårt syfte. I intervjuguiden för kontorscheferna handlar fråga 1-5 om samarbetsklimatet och fråga 6-12 handlar om kunskapsöverföring (Bilaga 1). I intervjuguiden för specialisterna handlar fråga om samarbetsklimatet och fråga 5-13 om kunskapsöverföring (Bilaga 1). Ett problem med semistrukturerade intervjuer är enligt Saunders (2009, s.326) att intervjuarnas kommentarer eller kroppsspråk kan påverka intervjuobjektets svar på frågor som ställs. Dessutom kan frågorna spegla våra egna antaganden. Vid några av intervjuerna 14

20 märkte vi att intervjupersonerna anpassade sina ord efter de ord vi använt i frågorna. Vi har dock försökt ställa alla frågor så neutralt som möjligt, och då intervjupersonerna inte förstått vad vi menat har vi omformulerat frågan. Vi har försökt undvika att använda teoretiska begrepp och de frågor som innehåller specifika begrepp, exempelvis komplexa ärenden har föregåtts av en förklaring av begreppen för att säkerställa att intervjuobjekten förstår begreppen så som vi förstår dem (Saunders, 2009, s.332) Under intervjuerna sammanfattades respondenternas svar vid behov för att säkerställa att vi förstått svaren rätt. (Saunders, 2009, s.334) Vid intervjutillfället gav vi intervjuobjekten möjlighet att godkänna sina svar innan de användes i uppsatsen. Efter att vi transkriberat intervjuerna valde vi ut de svar som var relevanta för vår undersökning och skickade dessa till respektive respondent för godkännande i de fall de hade önskat det. Saunders (2009, s.334) menar att detta ytterligare säkerställer att vi uppfattat svaren på rätt sätt. 3.5 Sekundärdata Förutom intervjuer har vi även använt oss av CSN:s hemsida och CSN:s årsredovisning för Saunders menar att sekundärdata är ett sätt att triangulera fakta. (2009, s.269) De data vi samlat in från intervjuerna har till viss del jämförts med den information vi hittat i årsredovisningen och på hemsidan. Vi är medvetna om att sekundära källor kan representera åsikter hos de personer som producerat dem och inte en objektiv bild av verkligheten. (s.271) Tillförlitligheten hos årsredovisningen och hemsidan anses dock inte vara ett problem. CSN är en statlig offentlig organisation och hör till två olika departement inom regeringen. (CSN, 2010) Årsredovisningen är en rapport från CSN till regeringen utifrån regeringens krav. (CSN:s årsredovisning, 2009, s.7) 15

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Datavetenskap Opponenter: Karl-Johan Fisk och Martin Bood Respondent: Jon Nilsson Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Oppositionsrapport, C-nivå 2007:10 1 Sammanfattat omdöme av

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det kreativa kunskapsföretaget

Det kreativa kunskapsföretaget I n s t i t u t i o n e n fö r S e r v i c e M a n a g e m e n t oc h T jä n s t e v e t e n s k a p Det kreativa kunskapsföretaget En kvalitativ fallstudie om förhållandet mellan kreativa processer och

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Medarbetarsamtal. utifrån lösningsfokus - så klart! 2014-11-20. Lotta Dalenius 2014 får ej användas. utan författarens medgivande 1

Medarbetarsamtal. utifrån lösningsfokus - så klart! 2014-11-20. Lotta Dalenius 2014 får ej användas. utan författarens medgivande 1 Medarbetarsamtal utifrån lösningsfokus - så klart! utan författarens medgivande utan författarens medgivande 1 Vem är jag? Lotta Dalenius Avdelningschef Steriltekniska Enheterna inom Landstinget Kronoberg

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Projektaspekter kap 4, 9, 16 kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Elisabeth.Kjellstrom@fek.lu.se Projektaspekter av Nikos Macheridis människosyn, genus, mångfald kunskapssyn,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1895-2014 Pay Solutions Sweden AB Kaserntorget 7 411 18 Göteborg Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Pay Solutions

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer