ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING HÄRDPLASTER. Beslutad den 28 augusti 1996 (Ändringar införda t. o. m )

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1996:4 Utkom från trycket den 14 november 1996 HÄRDPLASTER Beslutad den 28 augusti 1996 (Ändringar införda t. o. m )

2 AFS 1996:4 2 HÄRDPLASTER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om härdplaster samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 28 augusti 1996 (Ändringar införda t. o. m )

3 AFS 1996:4 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om härdplaster Beslutad den 28 augusti 1996 (Ändringar införda t. o. m ) Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller då härdplastkomponent, som utgör farligt ämne enligt 1 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:2) med föreskrifter om farliga ämnen, hanteras i samband med framställning av härdplast. Med härdplastkomponent jämställs i dessa föreskrifter cyanoakrylatplastkomponent, som utgör farligt ämne enligt första stycket. Vid tillämpningen av föreskrifterna skall med härdplastkomponent likställas produkt som innehåller sådan komponent samt ofullständigt härdad produkt, som innehåller härdplastkomponent. Föreskrifterna gäller även följande: 1) Hantering av -- produkt som innehåller oreagerade epoxigrupper, -- produkt som innehåller oreagerade isocyanatgrupper eller -- produkt som innehåller organisk syraanhydrid i samband med tillverkning av sådana produkter, om de utgör farligt kemiskt ämne enligt 3 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker. 2) Hantering av -- härdplastkomponent eller -- för härdplastframställning avsedda blandningar av helt eller delvis oreagerade härdplastkomponenter i samband med industriell eller hantverksmässig beredning av sådana blandningar. Bestämmelserna i 13 och 18 gäller även härdad slutprodukt. Bestämmelserna i 18 och 30 gäller även blockerade isocyanater. (AFS 2000:28) 2 Föreskrifterna gäller inte om den sammanlagda mängd som hanteras är högst 100 g härdplastkomponent per person och år. Bestämmelserna i 6, 13, 25 och 30 gäller dock oavsett hanterad mängd. Bestämmelserna i 7-10 och 14 gäller inte om den sammanlagda mängd som hanteras är högst 500 g härdplastkomponent per person och år.

4 AFS 1996:4 4 3 Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. 4 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.. Härdplast Härdplastkomponent Epoxiplastkomponent Esterplastkomponent Uretanplast komponent Akrylatplastkomponent Cyanoakrylatplastkomponent Aminoplastkomponent Fenoplastkomponent Plast som efter härdning har tvärbunden struktur och som sönderdelas vid uppvärmning utan att först smälta. Kemiskt ämne eller kemisk produkt som är nödvändig för polymerisationen vid framställning av härdplast. Härdplastkomponent, som helt eller delvis består av -- harts, som innehåller oreagerade epoxigrupper, så kallade epoxiharts, -- reaktivt spädmedel, som innehåller oreagerade epoxigrupper, eller -- härdare, som innehåller öppen alifatisk, cykloalifatisk eller aromatisk amin eller organisk syraanhydrid. Härdplastkomponent, som helt eller delvis består av -- omättad polyester, löst i reaktiv monomer, -- reaktiv monomer, -- härdare, som innehåller organisk peroxid, -- härdare, som innehåller triglycidylisocyanurat (TGIC), eller -- accelerator, som innehåller tertiär amin eller koboltsalt. Härdplastkomponent, som helt eller delvis består av -- monomer isocyanat, -- prepolymeriserad isocyanat, -- isocyanurat som innehåller fria isocyanatgrupper eller -- härdare, som innehåller alifatisk eller aromatisk amin. Härdplastkomponent, som helt eller delvis består av -- monomer akrylatförening, -- annan akrylatförening med reaktiva akrylatgrupper, -- fotoinitiator eller -- härdare, som innehåller organisk peroxid. Plastkomponent som helt eller delvis består av -- monomer cyanoakrylat. Härdplastkomponent som helt eller delvis består av harts framställt av -- amin eller amid och formaldehyd eller annan aldehyd. Härdplastkomponent som helt eller delvis består av harts framställt av -- fenoler och formaldehyd eller annan aldehyd.

5 AFS 1996:4 5 Hantering Tillfällig arbetsplats Tillblandning, beredning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och därmed jämförliga förfaranden. 1. Arbetsplats utanför fast driftsställe 2. Arbetsplats för ändring, reparation eller tillbyggnad på fast driftsställe. Generella bestämmelser för alla slags härdplastkomponenter Allmänt 5 Arbete i verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter får ledas och utföras endast av personer som har genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning om risker och skyddsåtgärder vid sådant arbete. 6 Hantering av härdplastkomponent skall planeras och bedrivas så att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen och vara anpassade för arbetet. Hudkontakt med härdplastkomponent och exposition för luftförorening från härdplastkomponent skall undvikas. 7 Varje arbetsplats där härdplastkomponent hanteras skall ha sådana anordningar för utsug att förekommande luftföroreningar från komponenterna effektivt omhändertas. Detta gäller även lagringsplats för härdplastkomponenter. Bestämmelsen i första stycket behöver inte iakttas på tillfällig arbetsplats om det med hänsyn till omständigheterna inte är rimligt att ordna utsug. I sådana fall skall andra särskilda skyddsåtgärder vidtas. 8 Härdplastkomponenter skall blandas i slutet system eller i avskilt och väl ventilerat blandningsutrymme. Blandning skall ske med korrekt blandningsförhållande mellan komponenterna. Lämpliga doseringsanordningar skall användas. Vid val av blandningsmetod och utrustning skall hänsyn tas till de risker som är förknippade med hanteringen av härdplastkomponenterna. Blandningsutrymmet och utrustningen skall vara lätta att rengöra. På tillfällig arbetsplats får engångsförpackning med satsförpackade härdplastkomponenter inte delas. 9 Arbetslokal där härdplastkomponent hanteras regelmässigt och där luftföroreningar i skadliga halter kan uppkomma, skall normalt ha undertryck i förhållande till angränsande lokaler eller utrymmen. Obehöriga får inte vistas i lokalen. Under härdning skall härdkammare och härdugn ha undertryck.

6 AFS 1996: När härdplastkomponent hanteras öppet får arbete, som inte är en del av ett och samma härdplastarbete, förekomma i samma arbetslokal eller, på tillfällig arbetsplats, i samma utrymme endast om tillräckliga åtgärder till skydd för övriga arbetstagare vidtagits. Om det behövs skall åtgärder också vidtas för att förebygga att luftföroreningar sprids till angränsande lokaler eller utrymmen. Skyltar som anger att sådan öppen hantering pågår skall sättas upp i anslutning till arbetsplatsen samt anslås på dörrarna till lokalen eller utrymmet. Sprutning 11 Sprutning med härdplastkomponent skall utföras i sprutrum, sprutbox, sprutskåp eller annat liknande, för sprutning särskilt inrättat utrymme (sprututrymme). Sådant utrymme skall ha effektiv utsugningsanordning. Bestämmelserna i första stycket gäller inte om flyttbarheten, storleken eller formen hos enstaka objekt lägger hinder i vägen eller om arbetet är av liten omfattning och tillfällig art. I sådana fall skall särskilda skyddsåtgärder vidtas med hänsyn till förekommande risker. Annat arbete får då inte samtidigt utföras i samma lokal. 12 Arbetsmetod och utrustning skall väljas och utformas så att uppladdning av statisk elektricitet hindras. Heta arbeten 13 Svetsning, lödning, slipning eller andra arbeten, som medför att härdplastkomponent eller härdad plast upphettas så att luftföroreningar bildas (heta arbeten), får inte utföras utan att särskilda åtgärder vidtagits som hindrar exposition för luftföroreningarna. Kontroll av luftföroreningar 14 Vid hantering av härdplastkomponent där hälsofarlig luftförorening kan uppkomma skall arbetsgivaren se till att expositionsmätning sker. Denna skall utföras snarast och senast tre månader efter att hantering av härdplastkomponent påbörjats eller sådana förändringar genomförts att tidigare mätning inte är tillämplig. Om det med hänsyn till arbetets art och omfattning klart framgår att halten hälsofarliga luftföroreningar stadigvarande understiger 1/5 av tillämpligt hygieniskt gränsvärde behöver mätning inte ske. Mätningar skall dokumenteras. Om en bedömning enligt andra stycket leder till att mätning inte behövs skall bedömningen dokumenteras. För kontroll av luftföroreningar vid hantering av esterplastkomponent finns dessutom särskilda bestämmelser i

7 AFS 1996:4 7 Bestämmelserna i första till och med tredje stycket och bestämmelserna i behöver inte iakttas på tillfällig arbetsplats. På sådana arbetsplatser skall istället en bedömning göras av expositionen och av vilka skyddsåtgärder som behövs. Medicinsk kontroll Generellt 15 Arbetsgivaren skall, innan hantering av härdplastkomponent påbörjas i hans verksamhet, föranstalta om läkarundersökning enligt 16 av arbetstagare som skall sysselsättas i arbete, som kan medföra exposition för härdplastkomponent, och som inte tidigare genomgått sådan undersökning. 16 Läkarundersökning skall minst omfatta anamnes beträffande luftvägsbesvär, handeksem och benägenhet för överkänslighetsreaktioner samt kontroll av om det finns eksem på händer eller annat ställe på kroppen. Den som genomgått undersökning skall meddelas den information och de råd, som motiveras av undersökningsresultatet. 17 Arbetsgivaren skall föranstalta om ny läkarundersökning enligt 16 av arbetstagare som i arbete som avses i 15 har visat tecken på luftvägsbesvär eller eksem. Förkylningar och andra tillfälliga luftvägsbesvär, där det rimligtvis inte finns anledning att misstänka orsakssamband med härdplastarbetet, behöver dock inte föranleda ny läkarundersökning. Utökad medicinsk kontroll vid vissa arbeten 18 För arbetstagare som skall sysselsättas i följande arbeten skall arbetsgivaren, innan arbetet påbörjas, föranstalta om läkarundersökning som, utöver vad som anges i 16, även omfattar undersökning av lungfunktionen samt resulterar i en tjänstbarhetsbedömning. Detta gäller oavsett om läkarundersökning enligt 16 utförts tidigare. 1. Arbete som kan medföra exposition för härdplastkomponent, som innehåller isocyanat, cyanoakrylat, eller sådan organisk syraanhydrid som anges i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:3) om hygieniska gränsvärden ock åtgärder mot luftföroreningar, bilaga Arbete som kan medföra exposition för de luftföroreningar som kan bildas när härdad uretanplast, blockerade isocyanater eller uretanplastkomponent som innehåller fria isocyanatgrupper upphettas vid svetsning, lödning, slipning eller andra arbeten (heta arbeten). Bestämmelserna i första stycket gäller inte den som genomgått sådan läkarundersökning inom två år före arbetets början. (AFS 2000:28) 19 Arbetsgivaren skall mellan tre och sex månader efter arbetets början föranstalta om ny

8 AFS 1996:4 8 läkarundersökning enligt 18 av arbetstagare som första gången sysselsätts i arbete som anges i 18. Arbetsgivaren skall därefter föranstalta om sådan läkarundersökning minst vartannat år av alla arbetstagare som sysselsätts i sådant arbete. Arbetsgivaren skall även föranstalta om ny undersökning enligt 18 av arbetstagare som i arbete som avses i 18 har visat tecken på luftvägsbesvär eller eksem. Förkylningar och andra tillfälliga luftvägsbesvär, där det rimligtvis inte finns anledning att misstänka orsakssamband med härdplastarbetet, behöver dock inte föranleda ny läkarundersökning. 20 Den som vid läkarundersökning visat sig ha astma, obstruktiv bronkit eller annan lungsjukdom, som nedsatt eller kan komma att nedsätta lungfunktionen, får inte sysselsättas i arbete som anges i 18. Detsamma gäller den som visar symptom på bronkiell hyperreaktivitet. Den som genomgått undersökning skall meddelas den information och de råd, som motiveras av undersökningsresultatet. 21 Bestämmelserna i 19 gäller inte den som under högst en timme per vecka sysselsätts med hantering av härdplastkomponent som innehåller isocyanat om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Komponenterna innehåller inte drivgas eller jäsmedelstillsats och hanteras inte under övertryck. b) Komponenterna är färdigblandade eller blandas i obruten förpackning eller via doseringsanordning i slutet system. c) Den tid som behövs för fullständig blandning finns angiven i hanteringsinstruktioner och arbetet utförs i enlighet med dessa. d) Applicering av färdig blandning sker så, att fritt fallande stråle inte förekommer. e) Skyddshandskar av engångstyp används och dessa är av sådan längd och av sådant material att huden skyddas mot exposition för isocyanat. f) Engångsmaterial används för att torka av eller rengöra verktyg. Undantaget i första stycket gäller inte heta arbeten som anges i 18 första stycket Arbetsgivare skall föra register över alla som enligt 18 och 19 varit föremål för läkarundersökning. Resultat av tjänstbarhetsbedömning vid läkarundersökningen skall föras in i registret. Uppgift om expositionsförhållandena skall också föras in i registret. Rengöring, sanering och avfall 23 Arbetslokaler, inredning och utrustning skall rengöras så ofta och i den omfattning som behövs för att hälsorisker skall undvikas. Det skall finnas i förväg uppgjorda rutiner för rengöring, uppsamling av spill och sanering. En skriftlig plan skall finnas för sanering vid

9 AFS 1996:4 9 olyckshändelse och läckage. Planen skall vid behov utformas efter samråd med kommunal räddningstjänst. Planen ska vara känd av arbetstagarna. 24 Avfall eller spill som innehåller härdplastkomponent eller ofullständigt härdad plast skall omgående omhändertas och placeras i särskild avfallsbehållare. Behållaren skall ha lock och vara tydligt och varaktigt märkt med texten "Hälsofarligt avfall" samt text, som kortfattat anger innehåll och skyddsåtgärder. Behållaren skall placeras i närheten av den plats där avfallet uppkommer. Om avfallet avger luftförorening skall behållaren ha utsug. Kravet på utsug gäller dock inte på tillfällig arbetsplats om det inte är rimligt att ordna utsug. Behållaren skall i så fall istället placeras så att den avger så lite hälsofarlig luftförorening som möjligt till lokalen. Personlig skyddsutrustning och hygien 25 Andningsskydd, ögonskydd, skyddshandskar och skyddskläder skall användas när det behövs. Andningsskydd skall vara individuellt utprovat och finnas tillgängligt intill arbetsplatsen. Det skall bestå av minst halvmask med filter som skyddar mot de luftföroreningar som kan uppstå. Möjlighet till ögonspolning skall finnas i omedelbar närhet av plats där det finns risk för ögonskadande stänk. 26 Noggrann personlig hygien skall iakttas. Möjlighet att duscha skall finnas i anslutning till omklädningsrum. Möjlighet till handtvätt skall finnas nära den plats där arbetet utförs samt i anslutning till pausutrymme. Särskilda bestämmelser för vissa härdplastkomponenter EPOXIPLAST Produktval, hantering m.m. 27 På tillfällig arbetsplats får epoxiplastkomponent användas endast om det är nödvändigt för att de tekniska krav som behöver ställas på slutprodukten skall uppfyllas. Lågmolekylär epoxiplastkomponent får inte användas på tillfällig arbetsplats om det finns alternativa produkter, metoder eller konstruktioner som ger likvärdigt resultat. 28 Luftburet pulver, damm eller dimma av epoxiplastkomponent får, utanför härdugn, inte o komma i kontakt med ytor som har en temperatur av 300 C eller mer. URETANPLAST (polyuretan, PUR) Produktval

10 AFS 1996: Halten fri monomer isocyanat eller halten reaktiva isocyanatgrupper i uretanplastkomponent får inte vara högre än som behövs för att de tekniska krav som ställs på den härdade slutprodukten skall uppfyllas. Prepolymeriserat (förreagerat) isocyanat eller ämne med blockerade isocyanatgrupper skall användas i första hand. Heta arbeten 30 Svetsning, lödning, slipning eller andra arbeten, som medför att blockerade isocyanater upphettas så att luftföroreningar bildas (heta arbeten), får inte utföras utan att särskilda åtgärder vidtagits som hindrar exposition för luftföroreningarna. Lokaler och utrustning 31 Vid applicering i oventilerade eller svårventilerade utrymmen skall tryckluftsmatat andningsskydd användas om inte betryggande skydd mot exposition kan nås på annat sätt. 32 Härdning skall ske i härdkammare, dragskåp eller i annan från skyddssynpunkt likvärdig anordning. Bestämmelsen i första stycket behöver inte iakttas på arbetsställe, där det med hänsyn till omständigheterna inte är rimligt att ordna härdkammare eller liknande. I sådana fall skall andra särskilda skyddsåtgärder vidtas. Förvaring 33 Härdplastkomponent som kan avge flyktig isocyanatmonomer till luft skall förvaras i utrymme, som är välventilerat och avskilt från produktionsutrymme. I produktionsutrymme får endast så mycket sådan härdplastkomponent förvaras som behövs för arbetet. ESTERPLAST Produktval, hantering m.m. 34 Halten reaktiv monomer i esterplastkomponent får inte vara högre än vad som behövs för att de tekniska krav som ställs på den härdade slutprodukten skall uppfyllas. 35 Särskild uppmärksamhet skall ägnas de risker, som är förenade med hantering av organiska peroxider. 36 Det är förbjudet att blanda organiska peroxidföreningar med amin- eller koboltföreningar i polyesterlösning eller direkt med varandra. Först efter omsorgsfull blandning av antingen peroxidföreningen med polyesterlösningen eller amin- eller koboltföreningen med polyesterlösningen får den återstående komponenten tillsättas. Kontroll av reaktiv monomer 37 Om expositionsmätning av reaktiv monomer krävs enligt 14 skall arbetsgivaren se till

11 AFS 1996:4 11 att ny sådan mätning sker en gång per kalenderår. Om mätvärdena vid två på varandra följande årliga mätningar som utförts under oförändrade betingelser inte överstiger hälften av tillämpligt gränsvärde, får Arbetsmiljöverket medge längre tidsintervall mellan mätningarna så länge produktionsbetingelser och arbetssätt inte ändras. (AFS 2000:28) 38 Om expositionsmätning visar att något hygieniskt gränsvärde för reaktiv monomer överskrids skall åtgärder omedelbart vidtas för att sänka expositionen till godtagbar nivå. Ny expositionsmätning skall därefter ske snarast möjligt, dock senast inom tre månader efter vidtagna åtgärder. 39 Arbetsgivaren skall se till att kopia av mätrapport med mätresultat sänds till Arbetsmiljöverket i två exemplar. Detta gäller även mätning av reaktiv monomer enligt 14 och skall ske snarast möjligt, dock senast fyra månader efter det att mätningen slutförts. (AFS 2000:28) AKRYLATPLAST Produktval, hantering m.m. 40 Halten av akrylatplastkomponent med hög flyktighet eller hög sensibiliseringsförmåga får inte vara högre än vad som behövs för att de tekniska krav som ställs på den härdade slutprodukten skall uppfyllas. Användning av lågmolekylärt epoxiharts i kombination med akrylatplastkomponent skall undvikas. 41 Vid användning av utrustning för strålningshärdning, får de som utför arbetet inte utsättas för skadlig strålning. Strålkällan skall vara så injusterad att härdningen blir effektiv. 42 Skyddsfolie över skikt med strålningshärdande akrylatplastkomponent skall rivas av långsamt och vid punktutsug eller i dragskåp eller liknande. 43 Spridning av rester av akrylatplastkomponent efter vaskning av strålningshärdat skikt av akrylatplast skall hindras. 44 Spridning av aerosol från tryckerimaskin där strålningshärdande tryckfärg används skall hindras. Spill från utrustningen skall fångas upp på lämpligt sätt. 45 Lackspridning till omgivningen vid användning av valsmaskin för strålningshärdande lack skall hindras. Appliceringsutrustning för lack skall vara så placerad att spill från valsar och pump inte sprids på arbetsplatsen.

12 AFS 1996:4 12 AMINO- OCH FENOPLAST Produktval 46 På tillfällig arbetsplats får formaldehydavgivande syrahärdande golvlack inte användas. Särskilda bestämmelser om ansvar 47 Bestämmelserna i 14 första stycket, 22 andra stycket, 37 första stycket och 38 andra stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 46 utgör föreskrifter enligt 4 kap, 4 arbetsmiljölagen. Bestämmelserna i 15, 16 första stycket, samt 20 första stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 5 arbetsmiljölagen. Bestämmelserna i 22 första stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 7 samma lag. Bestämmelserna i 14 tredje stycket och 39 utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8 samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:4) med föreskrifter om härdplaster. 2. För hantering av härdplastkomponent som redan pågår den 1 juli 1997 skall 14 tillämpas som om verksamheten påbörjats den 1 juli Vid hantering av esterplastkomponent skall dock mätning av reaktiv monomer som utförts enligt 38 eller 39 i den gamla kungörelsen gälla som mätning av reaktiv monomer enligt 14 och 37 respektive 38 i den nya kungörelsen. 3. Arbetsgivaren skall senast den 1 januari 1998 föranstalta om läkarundersökning enligt av arbetstagare, som den 1 juli 1997 redan är sysselsatt i arbete som anges i 15. Detta gäller dock inte den som genomgått läkarundersökning enligt 9 Arbetarskyddsstyrelsens upphävda kungörelse (AFS 1980:10) om isocyanater (omtryckt i AFS 1981:6 efter ändringar) eller i den gamla kungörelsen. För ny läkarundersökning i sådana fall gäller bestämmelsen i 17 i den nya kungörelsen. 4. Arbetsgivaren skall senast den 1 januari 1998 föranstalta om läkarundersökning enligt 18 av arbetstagare, som den 1 juli 1997 redan är sysselsatt i arbete som anges i 18. Arbetsgivaren skall därefter föranstalta om ny läkarundersökning enligt 18 mellan tre och sex månader efter den första. Därefter gäller bestämmelserna i 19 andra stycket. För den som genomgått läkarundersökning enligt 19 i den gamla kungörelsen gäller istället 1 AFS 1996:4

13 AFS 1996:4 13 att arbetsgivaren skall föranstalta om ny undersökning enligt 18 i den nya kungörelsen mellan tre och sex månader efter den tidigare undersökningen om inte ny undersökning enligt 19 första stycket i den nya kungörelsen redan skett. Därefter gäller bestämmelserna i 19 andra stycket. För den som genomgått ny undersökning enligt 20 första stycket i den gamla kungörelsen gäller i fortsättningen 19 andra stycket i den nya kungörelsen. 5. Undersökning som utförts enligt 9 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:10) om isocyanater (omtryckt i AFS 1981:6 efter ändringar) skall gälla som undersökning enligt 15 i den nya kungörelsen. Undersökning enligt i den gamla kungörelsen skall gälla som undersökning enligt motsvarande bestämmelse i den nya kungörelsen. 1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari AFS 2000:28

14 AFS 1996:4 14 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om härdplaster Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1996:4) om härdplaster. Bakgrund, allmänt Gemensamt för härdplasterna är att komponenterna under formningsskedet får sin slutliga struktur genom att två eller flera komponenter reagerar med varandra och härdar till en slutprodukt som har tredimensionell nätstruktur (=tvärbunden). Vissa härdplaster kan också framställas ur en enda komponent genom uppvärmning eller strålning. Härdplasterna kan inte som de flesta termoplaster smältas och omformas och därefter åter stelna i den nya formen. Utsätts härdplasterna för stark värme bryts de ner utan att först smälta. Härdplasterna karakteriseras i regel av bl.a. högre värmebeständighet, högre mekanisk hållfasthet, lägre fuktabsorption och mindre formkrympning än de flesta termoplaster. Härdplaster som kompositmaterial Härdplast har stor betydelse bl.a. som beståndsdel i kompositer. Användningen av kompositmaterial har ökat kraftigt under de senaste åren eftersom materialet kan anpassas efter olika tekniska krav. Till höghållfasta kompositer används bl.a. epoxihartser och omättade polyestrar. Som armeringsmedel används glas- (vanligast), aramid-, kol- (grafit-) eller borfibrer. Förutom härdare och katalysatorer tillkommer vanligtvis fyllmedel, flamskyddsmedel, färgpigment, förtjockningsmedel och inhibitorer. Kompositmaterial har fått stor användning i bl.a. båtar, flygplansdelar, bildelar, sportartiklar, tankar, cisterner, byggelement, maskin- och byggnadskonstruktioner. För dentalt bruk används i ökad omfattning olika akrylatplastkompositer som lagningsmaterial för tänder i stället för amalgam. Hälsorisker med härdplaster och härdplastkomponenter Generellt kan sägas att färdigtillverkade härdplaster, som är helt uthärdade, inte innebär några hälsorisker vid normal användning. Många utgångsämnen som används för framställning av härdplaster är emellertid mycket reaktiva och ofta biologiskt aktiva. Sålunda kan vissa hartser (t.ex. epoxi-, fenol- och akrylathartser) framkalla starka hudallergiska effekter och bland härdarna finns också många föreningar, som kan ge upphov till hudallergier. Dessutom kan många av härdarna även ge upphov till irritationer på hud, i andningsvägar och i ögon. Härdare är också ofta orsak till överkänslighetsreaktioner i andningsvägarna (t.ex. isocyanater och aminer samt organiska syraanhydrider). Även kroniska effekter som cancer och skador på cellernas genetiska material kan uppkomma. När organiska peroxider och lösningsmedel används tillkommer även brand- och explosionsrisker. Samma risker som ovan kan även föreligga vid hantering av ofullständigt härdad härdplast.

15 AFS 1996:4 15 Vid upphettning av härdplaster och vissa härdplastkomponenter samt av blockerade isocyanater bildas sönderfallsprodukter, som vid upptag via andningsorganen kan utgöra allvarlig hälsorisk (se kommentarerna till 13, 28 och 30 ). Projekteringsansvar m.m. I 3 kap.14 arbetsmiljölagen finns föreskrifter om ett särskilt ansvar för dem som bestämmer om eller påverkar projekteringen av en byggnad eller anläggning (gäller även bl.a. reparationer). Ansvaret innebär sammanfattningsvis att de skall se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet av byggnaden/anläggningen. Se vidare Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:52) med föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete respektive Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:4) med föreskrifter om projektering av byggnader och anläggningar. Nästan allt härdplastarbete innebär hantering av farliga ämnen. Det är därför särskilt viktigt att redan på projekteringsstadiet överväga bland annat följande: C Valet av de produkter som skall användas vid själva byggnadsarbetet så att inte härdplastkomponenter som utgör farliga ämnen används i onödan. Observera att framtida reparationsarbeten kan kräva att samma produkt kan behöva användas och då under arbetsmiljömässigt sämre förhållanden. C Utformningen av arbetslokaler som byggs för att användas till härdplastarbete. Samråd kan behövas med t. ex. företagshälsovård, skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna. Tillstånd Bestämmelser om hantering av härdplastkomponent som utgör brandfarlig vara finns i lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868). I vissa fall fordras tillstånd. Bestämmelser härom finns i Sprängämnesinspektionens författningssamling (SÄIFS 1995:3). Närmare upplysningar kan erhållas av lokal räddningschef, som även kan ge råd om lämplig släckutrustning. För hantering av härdplastkomponent som tillhör grupp B i bilaga 2 i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2) fordras tillstånd av Yrkesinspektionen. Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Föreskrifternas huvudsakliga tillämpningsområde är verksamhet där sådana härdplastkomponenter som anges i paragrafen på ett eller annat sätt härdar till härdplast, dvs. verksamhet där härdplastteknik tillämpas. Men de gäller också bland annat vid tillverkning av vissa farliga ämnen, som kan användas som härdplastkomponenter, även om de i vissa fall faktiskt används till något annat. Observera vidare att de generella bestämmelserna i 5--26

16 AFS 1996:4 16 även gäller hantering av andra härdplastkomponenter än dem som omfattas av i dessa föreskrifter. Fogskum, golvbeläggningsmassor, färg och lack, dentalmaterial, fixationsförband och lim är exempel på produkter eller material som kan innehålla härdplastkomponenter. Ofullständigt härdad produkt kan innehålla restmängd av hälsofarlig härdplastkomponent. Bestämmelser om klassificering av hälso- eller miljöfarlig kemisk produkt finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och om märkning vid överlåtelse av kemiska produkter (KIFS 1994:12). Vissa härdplastkomponenter regleras också av lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868 och SFS 1988:1145). Sprängämnesinspektionen har utfärdat tillämpningsföreskrifter på området. Enligt 5 lagen om kemiska produkter (SFS 1985:426), "skall sådana produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter". Om det från teknisk synpunkt finns flera likvärdiga härdplastalternativ är det viktigt att i första hand välja sådana alternativ som med avseende på ingående härdplastkomponenter och arbetsmetoder är minst farliga från hälsooch miljösynpunkt. Se även 7 om produktval i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen, AFS 1994:2. Om tillverkare/leverantör eller importör av härdplastkomponent inte meddelar tillfredsställande information om hälsorisker och nödvändiga skyddsåtgärder i t.ex. varuinformationsblad, är arbetsgivaren enligt 4 AFS 1994:2 skyldig att inhämta kompletterande upplysningar eller göra egna undersökningar. Alternativet är att välja produkt från annan tillverkare/leverantör som meddelar tillfredsställande information. Vissa kemiska produkter kan utgöra härdplastkomponenter utan att omfattas av definitionen av farliga ämnen i 1 AFS 1994:2, Farliga ämnen. Som exempel kan nämnas linolja, alkyder, epoxiderad sojaolja, epoxiester (se sid 44) och blockerade isocyanater. Dessa produkter omfattas således inte av de här föreskrifterna. För heta arbeten med blockerade isocyanater gäller dock 18 och 30. Observera vidare att vissa blockerade isocyanater kan innehålla svaga bindningar till blockerande grupper och att isocyanatgrupper i sådana fall lätt kan frigöras. Termoplaster som avses att tvärbindas genom t.ex. högenergistrålning, omfattas inte av föreskrifterna. Cyanoakrylatplast uppfyller inte den kemiska definitionen av härdplast enligt 4 eftersom den inte har tvärbunden struktur. Cyanoakrylatplastkomponenter har emellertid egenskaper som liknar komponenterna till härdplaster och bör arbetsmiljömässigt handhas som dessa. Av dessa skäl jämställs de i dessa föreskrifter med härdplastkomponenter. (Se vidare kommentarerna till akrylatplaster sid 60). Till 2 Även om de flesta av föreskrifterna i kungörelsen inte omfattar hantering av härdplastkomponenter i mängder under 100 g per person och år kan det ändå vara lämpligt att använda föreskrifterna och de allmänna råden som vägledning och information. Observera också att andra av Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade föreskrifter kan vara tillämpliga, t.ex. de

17 AFS 1996:4 17 föreskrifter som nämns i kommentaren till 7 nedan och föreskrifterna om farliga ämnen, AFS 1994:2. Observera att mängdangivelserna i paragrafen avser den sammantagna mängden av samtliga härdplastkomponenter som hanteras. Av 1 tredje stycket framgår, att i mängden härdplastkomponent skall inkluderas fyllmedel etc. som ingår i komponenten. Till skillnad mot de nu upphävda föreskrifterna i AFS 1993:4 om härdplaster, omfattar dessa föreskrifter även hantering på tandläkarpraktik. I sådan verksamhet kan punkt 3 i övergångsbestämmelserna bli aktuella. Till 4 Härdplastkomponenter kan vara definierade ämnen såsom styren och metylmetakrylat, eller grupper av ämnen såsom isocyanater och glycidyletrar. De kan också vara grupper av ämnen med viss funktion såsom hartser, härdare, katalysatorer och acceleratorer. För att få en fullgod plastprodukt tillsätts dessutom ofta stabilisatorer, flamskyddsmedel, fyllmedel och armeringsmedel. Härdplastkomponenter kan förekomma i en- och tvåpacksystem. Ibland används benämningen en- respektive tvåkomponentsystem. Med enpacksystem avses produkt, där alla ingående kemikalier, dvs. även härdaren, är blandade i samma förpackning och endast en yttre faktor, t.ex. luftfuktighet eller värme sätter igång härdningen. Exempel på sådana produkter är fogskum och lim för limning av bilrutor. Med tvåpacksystem avses produkt som levereras med hartsblandning och härdare i separata förpackningar. Komponenterna blandas på arbetsplatsen omedelbart före användandet. Såväl lösningsmedelsburna som vattenburna och s.k. lösningsmedelsfria system förekommer. Reaktiva spädmedel (reaktiva förtunningar), färgpigment, fyllmedel, mjukgörare, acceleratorer och stabilisatorer kan blandas antingen med hartskomponenten eller med härdarkomponenten. I vissa fall tillsätts fyllmedel, armeringsmedel, acceleratorer m.m. först vid tillblandningen på arbetsplatsen. Hantering av obrutna förpackningar, utan samband med framställning eller tillverkning/beredning, i t.ex. handeln omfattas inte av kungörelsens krav (Jämför 1 första och fjärde stycket). Observera att det kan förekomma blandningar av härdplastkomponenter som omfattas av mer än en av de angivna definitionerna t.ex. -- när epoxiharts används som härdare till eller mjukgörare i annan komponent, t.ex. akrylplastkomponent eller uretanplastkomponent -- när isocyanat används som härdare till eller vidhäftningsmedel i annan komponent, t.ex. epoxibaserad eller akrylatbaserad färg. Observera att isocyanurater kan förekomma i flera former. För vidare information, se sid 47. Omättad polyester för framställning av polyesterplast är alltid löst i reaktiv monomer, t.ex. styren, vilket gör att blandningen likställs med härdplastkomponent enligt 1.

18 AFS 1996:4 18 Som härdare används ibland organiska syraanhydrider och aromatiska aminer. Anhydriderna är ofta sensibiliserande, medan de aromatiska aminerna kan vara cancerframkallande. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2) krävs tillstånd för hantering av följande sensibiliserande organiska syraanhydrider: -- Tetrahydroftalsyraanhydrid (THFA) -- Metyltetrahydroftalsyraanhydrid (MTHFA) -- Hexahydroftalsyraanhydrid (HHFA) -- Metylhexahydroftalsyraanhydrid (MHHFA) och för följande cancerframkallande aromatiska aminer: -- Metylenbis(o-kloranilin) (MOCA) -- 4,4'-Metylendianilin (MDA) Till 5 Observera att bestämmelsen om utbildning även omfattar personer i arbetsledande ställning. Hur omfattande utbildningen behöver vara beror på vilken kemisk produkt det är fråga om, arbetets art och omfattning, tidigare kunskaper m.m. Utbildningen bör omfatta minst innehållet i denna kungörelse vad berör aktuellt arbete. Det är lämpligt att förekommande arbetsmoment tränas in under erfaren ledning. Det är också viktigt att kunskaperna hålls aktuella. Utbildning erbjuds av bland annat branschorganisationer, fackliga organisationer och produktleverantörer. Det är lämpligt att arbetsmarknadens parter i samråd utarbetar detaljerat utbildningsprogram för olika slags arbeten. Ytterst är det arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna har tillräcklig utbildning. Till 6 Av 2 och 3 i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1992:6) framgår att arbetsgivaren skall planera, leda och följa upp verksamheten så att arbetsmiljölagens krav säkerställs. Enligt 3 kap 3 arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Se vidare kommentaren till 5. Det kan vara lämpligt att arbeta in hanterings- och skyddsinstruktionerna i arbetsinstruktionen så att det blir ett sammanhållet dokument. Ofta kan instruktionerna helt eller delvis hämtas från de hanteringsanvisningar, som lämnats av leverantören om anvisningarna är korrekta. Det är viktigt att arbetsgivaren förvissar sig om att hanterings- och skyddsinstruktionerna till fullo uppfattats och förståtts av arbetstagarna. Det är också viktigt att arbetstagare utkvitterar ett eget exemplar av skydds- och hanteringsinstruktionerna eller arbetsinstruktionen.

19 AFS 1996:4 19 All slags information om risker och skyddsåtgärder är av betydelse för att skapa en god arbetsmiljö. Det kan t.ex. vara lämpligt att sätta upp skyltar med varningstext eller på annat sätt markera att speciell fara för ohälsa föreligger och att speciella skyddsinstruktioner gäller. Föreskrifter och allmänna råd om information och skyltning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2) 25 resp 28 samt i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 1994:47). Personal som arbetar med maskinunderhåll, reparationer, städning och sophämtning utgör en riskgrupp som ofta förbises om de inte själva arbetar med härdplaster. Det är viktigt att även denna personal får noggrann information om härdplastkomponenternas egenskaper och risker samt om nödvändiga skyddsåtgärder. Informationen bör revideras och uppdateras med jämna mellanrum. Det är viktigt att sistnämnda personalkategorier inte onödigtvis utsätts för risker genom oaktsamhet från övriga arbetstagare. Innan reparations- och servicearbete startas bör utrustning och arbetsplats saneras av personal som är väl förtrogen med arbetsplatsen och där hanterade kemikalier. Vid hantering av härdplastkomponenter och ofullständigt härdade produkter är risken för hudsensibilisering och hudskada stor. Det är därför viktigt att förebygga eller minska risken för ofrivillig hudkontakt med dessa produkter genom att använda skyddshandskar och genom att ta av ringar, armband, armbandsur och liknande innan arbetet påbörjas. Inom vissa branscher, t.ex. tandvård, där det krävs stor precision i arbetet, kan det i vissa fall vara svårt att använda de otympliga skyddshandskar som för närvarande finns på marknaden. För att undgå hudkontakt i dessa fall måste arbetsmetoder och arbetsmateriel anpassas så att hudkontakt undviks. Observera förbudet i 13 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2) mot tillredning, förtäring och förvaring av mat eller dryck och användning av tobak eller applicering av kosmetika där farligt ämne förekommer. Händer och andra utsatta hudpartier kan lämpligen före arbetets början smörjas in med uppmjukande, parfymfri kräm för att underlätta senare rengöring om t.ex. skyddshandskar eller skyddskläder gått sönder. Vid spill av hudskadande eller hudsensibiliserande ämnen såsom lågmolekylära epoxihartser, fenolhartser, peroxider, akrylater och liknande på händer eller oskyddade kroppsdelar är det speciellt viktigt att den utsatta kroppsdelen görs ren skyndsamt och noggrant. Före toalettbesök, matrast, rökpaus e.d. samt efter arbetets slut är det viktigt att noga rengöra händerna. Lämpligt rengöringsmedel är rengöringskräm eller flytande tvål och vatten. Efter rengöringen bör händerna smörjas in med uppmjukande, parfymfri kräm eller handbalsam. Att rengöra huden med organiska lösningsmedel är däremot direkt olämpligt. Organiska lösningsmedel irriterar, avfettar och torkar ut huden som därigenom blir känsligare för påverkan av aggressiva ämnen som t.ex. vissa hartser och härdare. Vid användning av organiska lösningsmedel sprids hartser och härdare dessutom över en större hudyta.

20 AFS 1996:4 20 Till 7 Allmänna bestämmelser om farliga ämnen och om luftföroreningar finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser med föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2) och om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11). Handhållna slip- och kapmaskiner bör ha utsug på maskinen vid härdplastbearbetning så att föroreningshalterna kan hållas under gränsvärdet. Observera även att härdplastdamm har ett särskilt gränsvärde i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2). Allergiriskerna inom tandvården vid bearbetning av de nya tandvårdsmaterialen gör att det är önskvärt att punktutsug används under hela patientbehandlingen. Till 8 Med väl ventilerat blandningsutrymme avses utrymme, som har förstärkt ventilation eller separat utsugningsanordning, t.ex. dragskåp. Ett väl ventilerat blandningsutrymme är särskilt viktigt om härdplastkomponent måste värmas. På tillfällig arbetsplats kan ett sådant utrymme skapas genom att transportabel fläktutrustning för fönsteranslutning används. I de allra flesta fall är det angeläget att blandning sker nära den plats där blandningen skall användas. Golv, arbetsbänk e.d. där blandning sker täcks lämpligen med kraftig skyddsbeklädnad, som lätt kan bytas vid spill eller förorening. Skyddsbeklädnaden kan behöva bytas en gång varje dag eller oftare. Motsvarande skyddsåtgärder bör vidtas även vid rörligt arbete där fast blandningsplats inte kan utnyttjas. Det är olämpligt att blanda härdplastkomponenter i lagerrum eller tillfälligt förråd där komponenterna förvaras. Det är viktigt att blanda härdplastkomponenter till bruksfärdig blandning i lämpligt kärl, t.ex. engångsförpackningen vid satsförpackade produkter eller annat engångskärl. Om förpackning för flergångsbruk används på tillfällig arbetsplats bör förpackningen ha doseringsanordning. På fast arbetsplats och vid användning av större mängder härdplastkomponenter bör permanent doseringsanordning användas. Blandningsmetod och behållare som hindrar att arbetstagare kommer i hudkontakt med eller inandas ångor från komponenterna bör om möjligt användas. På grund av stänkrisken är handhållen maskin med omrörare utan stänkhindrande skydd olämplig som hjälpmedel. Observera även brand- och explosionsrisken vid gnistbildning i handhållna maskiner. Det är också viktigt att förpackning, emballage, kärl e.d. omhändertas på betryggande sätt efter användning samt att de inte återanvänds. Observera att vid applicering av t.ex. fogskum av isocyanat ur tryckbehållare sker vid varje uppehåll i skumningsarbetet en viss separering i produkten. Om behållarens stigarrör ej når ned i botten på behållaren finns risk för momentan gasavgång och aerosolbildning, vilket kan medföra hög isocyanathalt i luften när arbetet upptas på nytt. Effektiv omskakning och goda ventilationsförhållanden är därför av stor vikt. Den tekniska kvaliteten hos slutprodukten är beroende av en riktig blandning av komponenterna, både vad avser sammansättning och blandningstid. Riskerna med hanteringen ökar om man inte följer de proportioner och blandningstider som leverantören angivit. Det är därför synnerligen angeläget att härdplastkomponenter och eventuella tillsatser, t.ex. acceleratorer, tillförs i angivna proportioner och att komponenterna blandas fullständigt. Det

21 AFS 1996:4 21 är viktigt att mängden bruksfärdig blandning avpassas med hänsyn till härdningstiden så att arbetet inte behöver påskyndas med risk för att arbetshygienen eftersätts. Bakgrunden till att engångsförpackning med satsförpackad produkt inte får delas på tillfällig arbetsplats är att delningen lätt kan ge upphov till felaktiga proportioner mellan harts och härdare, så att härdningen blir ofullständig. Vid ofullständig härdning kan den komponent som tillsatts i överskott utgöra risk vid hantering av slutprodukten. Till 9 Syftet med paragrafens första stycke är att förebygga att luftföroreningarna sprids till angränsande lokaler. Besvär av luftföroreningar kan uppstå även vid halter under gränsvärdena. Detta gäller särskilt i fråga om irriterande ämnen. Skillnaden i känslighet mellan olika individer kan vara avsevärd. Av denna anledning bör ohärdad härdplast endast hanteras i lokaler väl avskilda från annan verksamhet så att övrig personal inte onödigtvis utsätts för luftföroreningar av härdplastkomponenter. Det är viktigt att undertrycket kontrolleras regelbundet. Se även bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ventilation och luftkvalitet, AFS 1993:5. Härdkammare/härdugn bör om möjligt placeras i lokaler avskilda från annan verksamhet. Viktigt är också att kontrollera att utläckage från härdkammare/härdugn till omgivningen inte sker, och att utrymmet inuti härdkammaren/härdugnen har sådan ventilation att koncentrationen av brännbara ämnen i utrymmet inte överskrider 25 % av undre explosionsgränsen. Härdkammare bör dessutom ha anordning för automatisk brandsläckning samt brandventilation till det fria. Observera att genom god utformning av en ventilationsanordning kan även ett lågt undertryck göra att utsläppen av luftföroreningar från en härdugn till arbetsmiljön blir mycket låga. Exempel på sådan utformning är tunnelugn av puckeltyp där värmekonvektionen hindrar läckage trots en öppen konstruktion och därmed lågt undertryck. Till 10 Det är viktigt att antalet personer som riskerar att exponeras för hälsofarliga härdplastkomponenter begränsas. Exempel på skyddsåtgärder är permanenta och speciellt anpassade ventilationstekniska arrangemang som skapar betryggande säkerhet för övriga arbetstagare mot exposition för härdplastkomponent. Arbetsområdet bör dessutom avgränsas med t.ex. plastfolier eller provisoriska väggar. Det är viktigt att andra arbetstagare som tillåts beträda den avgränsade delen iakttar samma skyddsregler som de arbetstagare som utför arbetet. De skyltar som enligt paragrafen skall sättas upp bör även innehålla uppgift om vilka härdplastkomponenter som hanteras, tidsangivelser samt, när så erfordras, förbud mot tillträde. På tillfälliga arbetsplatser går det ofta inte att åstadkomma tillräckliga skyddsåtgärder och något annat arbete får enligt paragrafen i så fall inte bedrivas i lokalen samtidigt med den öppna hanteringen. I sådana fall är det viktigt att efter arbetets avslutande vädra lokalen noga innan andra arbeten påbörjas. Vädringsbehovet kan variera beroende på komponent och hanteringens art och omfattning. Genom t.ex. mätningar med direktvisande instrument av koncentration mot tid vid utvädring kan man få en uppfattning om lämplig vädringstid.

22 AFS 1996:4 22 Till 11 Vid sprutmålning med härdplastkomponent gäller i övrigt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om sprutmålning (AFS 1986:29). Syftet med sprututrymmet är att avskärma det sprutade objektet och ventilera bort uppkomna luftföroreningar så att spridning till kringliggande utrymmen hindras. Det är viktigt att sprututrymmet utformas så att arbetsmiljön blir så bra som möjligt. Det kan avgränsas från annan verksamhet genom väggar, tak, golv (eller botten), men även genom ventilationstekniska åtgärder och skärmar, draperier e.d. Vid utformning av sprututrymme är det bl.a. viktigt att -- använda svårantändligt byggnadsmaterial, -- vid behov förse utrymmet med automatisk släckanordning, som snabbt kan dämpa och släcka en utbruten brand, -- göra inre vägg- och takytor släta så att de lätt kan göras rena, -- ge utrymmet sådant djup att hela objektet ryms eller utforma utrymmet som modulsystem, som kan anpassas till olika tillverkningsobjekts storlek, -- förse utsugningsanordningen med fälla, som effektivt avskiljer plastdroppar och eventuella armeringsfibrer ur luftströmmen så att avsättning i frånluftstrumma och på fläkt begränsas, -- se till att frånluftsdon har lämplig placering och har längd och höjd avpassade efter arbetsmomentet och tillverkningsobjektets storlek, -- utföra ventilationskanaler och don så att de lätt kan inspekteras och rengöras, -- inte göra öppningen till sprututrymme större än vad som krävs för arbetets utförande, -- avskärma utrymmet ut mot lokalen så att man även med måttliga luftmängder kan åstadkomma hög lufthastighet i öppningen samt -- se till att oventilerade zoner inte uppkommer, t.ex. genom att utrymmet förses med separata tilluftsdon. Observera att ren luft och förorenad luft samtidigt kan passera in i och ut ur ett utrymme på olika nivåer i utrymmets öppning beroende på tryck- och temperaturförhållanden. Sprututrustning Exempel på åtgärder för att minska hälsoriskerna är att -- se till att slang till sprutaggregat utan spridarluft, s.k. högtrycksaggregat, utgörs av ståltrådsarmerad hydraulslang,

23 AFS 1996: fortlöpande kontrollera slang och slanganslutningar och byta ut dem vid behov, -- välja utrustning som bullrar så lite som möjligt samt -- förse tryckluftsaggregat med effektiv ljuddämpare, avleda tryckluften genom slang till ljudfälla eller placera aggregatet utanför utrymme där arbetstagare normalt uppehåller sig. Närmare information om ståltrådsarmerad hydraulslang av gummi finns i svensk standard SS Sprutning Vid sprutning är det bl.a. viktigt att -- förse särskilt utsatta ställen i sprututrymmet med täckande skyddsbeklädnad, -- sätta igång frånluftsfläkten innan sprutning påbörjas och låta den vara på så länge efter sprutningen att luftens halt av farliga ämnen är godtagbar med hänsyn till tillämpliga hygieniska gränsvärden, -- spruta i sådan riktning att utsugningsanordningen effektivt utnyttjas, -- se till att sprutaggregatet är skyddsjordat så att statisk elektricitet avleds samt -- se till att sprutaggregatet är så injusterat att aerosol och eventuella lösa armeringsfibrer inte sprids i onödan. Oftast är det bäst att spruta i riktning från sprututrymmets öppning mot utsugningsanordningen. Utvädringstiden kan, beroende på utrustningen m.m., variera från någon minut till ca 15 minuter eller mer. Vid manuell sprutning av härdplastkomponenter på objekt som inte kan placeras i sprututrymme, kan det vara nödvändigt att använda tryckluftsmatat andningsskydd och heltäckande skyddskläder om expositionen inte kan begränsas genom andra åtgärder. Exempel på andra särskilda skyddsåtgärder finns bl.a. i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om sprutmålning (AFS 1986:29), kommentaren till 3. Observera att särskilda skyddsåtgärder, bl.a. förstärkt ventilation, även kan behövas i förebyggande syfte vid manuell sprutapplicering, som innebär sluten blandning av härdplastkomponenter före applicering och snabb reaktion mellan komponenterna vid själva appliceringen. Sluten blandning kan exempelvis ske i spruthuvudet på sprutpistol. Sprutning av armerad esterplast inom AP-industrin och skumningssystem med polyuretanskum är exempel på sådan teknik.