Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?

Transkript

1 Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg

2 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja Arasimowicz Anna Forssell Eva Ruberg Helena Sköldb ldbäck Jonna Norman sjuksköterska sjuksköterska arbetsterapeut sjukgymnast sjuksköterska

3 Program för f r Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt torsdagen den 6 oktober i GöteborgG Introduktion Jonna Michael Fu; Senaste nytt inom hjärtsviktbehandling Lunch EvaBritt Norberg; Orkar jag inte måste m jag hitta ett annat sätt s Att hantera sina dagliga aktiviteter som äldre hjärtsviktssjuk Maria Schaufelberger; Salt och vatten i balans vid hjärtsvikt Fika Ludger Grote; ; Sömn S och hjärtsvikt Kvällsn llsnöje: Skärg rgårdskryss rdskryss med måltid m och social balansträning ning

4 Program för f r Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt fredag den oktober i GöteborgG Åsa Cider; Hur fysiskt ansträngande ngande är r olika aktiviteter och vad kan vi rekommendera vid hjärtsvikt? Fika forts Åsa Cider + erfarenhetsutbyte i grupper Lunch Harshida Patel; Fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt hinder och möjligheterm Att leva med hjärtsvikt Lars Börjesson B och Elvy Karlsson berättar om sina erfarenheter Agneta Rosenkvist och Monica Almroth Presentation av kandidatuppsats Balansnedsättning och fysiskträning vid hjärtsvikt Avslutning

5 Arbetsgruppens målsm lsättning Att nationellt skapa möjligheter m för f r sjuksköterskor, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, psykologer, sjukgymnaster och andra yrkesprofessioner som arbetar med människor m med hjärtsvikt att utbyta erfarenheter, delge varandra kunskaper och få f ta del av aktuell forskning i syfte att öka kompetensen och utveckla samarbetet i teamet vid hjärtsvikt

6 Framtidsmålet Att vi genom ökad kompetens och samarbete kan bidra till att främja hälsah och förbättra vårdenv för människor i ett helhetsperspektiv vid hjärtsvikt

7 Arbetsgruppens tyngdpunkter I syfte att nå n målen arbetar vi i gruppen med: Att arrangerar utbildningsdagar Att ge möjlighet m för f r VIC medlemmar att söka s hjärtsviktsstipendium Att sprida kunskap via VIC:s hemsida

8 Arbetsgruppens intention är r att fokusera på: p Att lyfta fram betydelsen av helhetssyn och det tvärprofessionella samarbetet med människor m och deras närstn rstående vid hjärtsvikt Att främja vårdkedjan v i samverkan mellan sjukhus, kommun och primärv rvård rd vid hjärtsvikt Att främja möjligheterna m till hemsjukvård och palliativ vård v vid svår r hjärtsvikt Att underlätta spridning av forskningsresultat inom våra v olika professioner ut i praktisk verksamhet och främja kommunikationen mellan personal och forskare. Att lyfta fram vård v av betydelse för r att främja hälsa, h hopp och människors tilltro till sin egen förmf rmåga att uppnå ökat välbefinnande vid kronisk hjärtsvikt

9 Hälso och sjukvårdslagstiftningen Målet för f r hälsoh lso och sjukvården är en god hälsa h och en vård v på p lika villkor för r hela befolkningen. God kvalitet Trygghet Lättillgänglig Respekt Självbest lvbestämmande integritet Lika värdev Främja goda kontakter mellan patient och personal Patienten skall ses som en egen person, subjekt med ansvar och rättigheter att vara delaktig i sin egen vård. v

10 Det kan tyckas vara självklart men. Effects of personcentred care in patients with chronic heart failure: the PCCHF study Inger Ekman, Axel Wolf, LarsEric Olsson, Charles Taft, Kerstin Dudas,, Maria Schaufelberger, and Karl swedberg European Heart Journal, September 15,

11 Nationella riktlinjer för f hjärtsjukv rtsjukvård rd 2008 Lätt till svår r hjärtsvikt (NYHA IIIV) IV) Uppföljning vid hjärtsviktsmottagning eller i patientens hem, sjuksköterskebaserad med läkarstl karstöd, teambaserat arbetssätt tt (multidisciplinärt) Evidensstyrka 1 (morbiditet) Evidensstyrka 2 (mortalitet) Rekommendation 2 (skala efter angelägenhetsgrad) genhetsgrad)

12 ESC riktlinjer 2008 Rekommenderar att Vårdpersonal bedriver omfattande utbildning och rådgivning r vid hjärtsvikt Lyfter fram de områden som patienten bör b r utbildas i Men. med reservation att innehållet i huvudsak baseras på p professionens uppfattningar.saknas saknas vetenskapliga bevis!!!

13 Patienten bör b r enligt ESC utbildas i Följsamhet till behandlingen (adherence) Att känna k igen symtom Vikt kontroll Kost Vatten och saltintag Alkohol Rökning Fysisk aktivitet och träning Sexuell aktivitet Resor (Dickstein et al. ESC guidelines CHF 2008)

14 Egenvård Enligt Europeiskt definition En handling i syfte att bibehålla fysisk stabilitet, undvika beteenden som kan försf rsämra tillståndet och upptäcka tidiga symtom på p försämring ( Jaarsma T, Strömberg A, Mårtensson M J, Dracup K. 2003)

15 COACHstudien Multidisciplinär r uppföljning av olika intensitet på p över 1000 pat. Ingen signifikant skillnad i återinläggningsfrekvens och mortalitet (Jaarsma T. et al 2008)

16 Det Europeiska fotbollslaget som metafor för f r teamet??? Det är r svårt för f r patienten som person att få f en plats i laget vid hjärtsvikt och det finns en RISK att vi omedvetet ser på p patienten som på p BOLLEN

17 Teamarbete vid hjärtsvikt Kan vi se patienten som kapten? Vårdpersonalen besättning på p skutan under mycket begränsade tider i svårnavigerade hjärtsvikts vatten

18 Patientundervisningen vid hjärtsvikt i praktiken? För r egenvård rd (Icke farmakologisk behandling) symtombedömning mning för r tidig upptäckt av tecken på p försämring ex viktökning, kning, ödem, ökad andfåddhet, ddhet, trötthet. tthet. anpassad livsstil anpassad fysisk aktivitet För r farmakologisk behandling Följa ordinerad läkemedelsbehandlingl flexibel diuretikabehandling

19 Egenvård Viktig del i behandlingen vid hjärtsvikt Samtidigt saknas det vetenskapligt stöd för r att de metoder som HälsoH lso och sjukvårdspersonal använder nder idag främjar följsamhet f till egenvård vid hjärtsvikt!!!! (Haynes RB et al. 2005; Riegel B. 2008)

20 Fysisk aktivitet och träning Råd d om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning bör b r erbjudas alla patienter i NYHA IIIII III Socialstyrelsens Nya riktlinjer för f r hjärtsjukv rtsjukvård rd 2008 (Prioritet 2) Sjukgymnast bör b r konsulteras för f r upplägg av individbaserat träningsprogram. Träningsprogrammet kan omfatta såväls konditionsträning ning perifer muskelträning träning i varmvattenbassäng ng (Å.Cider et al Eur J Heart Fail 2003) Lyssna till kroppens signaler Balans mellan vila och aktivitet Remiss till sjukgymnast Läkemedelsverkets behandlingsrekomendationer vid kronisk hjärtsvikt

21 Man med hjärtsvikt gradering och kommentarer om sin hälsah Hälsa gradering på p VASskala 010: 1,9 cm Sätter där d pga jag känner k mig jag orkar inte göra g någonting n min båt b t har jag inte haft i på p det är r sjutton att man inte ska klara av det måste be andra om hjälp för f att ta mig dit det gör g r att jag känner k mig lite dassig hemma annars går g r det bra städa om jag vilar emellan

22 Man med hjärtsvikt kommentarer om sin andfåddhet ddhet Det känns k som om man sprungit maraton ungefär r som bröstet skulle explodera dålig kondition som blivit allt värre v tryck över bröstet stet

23 Patienterna kan. Impact of deviceguided slow breathing on symptoms of chronic heart failure: a randomized, controlled feasibility study Inger Ekman, Barbro Kjellström, Kristin Falk, Jonna Norman, and Karl Swedberg. European Journal of Heart Failure () 13,

24 Hur finner man balansen i livet med hjärtsvikt?