Slutet på början Den stora upphandlingen rond 3: Johan Hjertqvist. Från konflikt till spirande samförstånd. Timbro/CVV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutet på början Den stora upphandlingen rond 3: Johan Hjertqvist. Från konflikt till spirande samförstånd. Timbro/CVV"

Transkript

1 Slutet på början

2

3 Slutet på början Den stora upphandlingen rond 3: Från konflikt till spirande samförstånd Johan Hjertqvist Timbro/CVV

4 Sjukvård i förändring, rapport 3 FÖRFATTAREN OCH TIMBRO FÖRLAG 2003 OMSLAG: JONAS STRÖM, SILVER SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2003 ISBN ISSN NR 35 Timbro/CVV TEL FAX

5 INNEHÅLL 1. GÄST HOS VERKLIGHETEN 7 2. VI SOM TRODDE ORDNINGEN VAR ÅTERSTÄLLD OCH SÅ KOMMER DE DÄR SPRATTELGUBBARNA VAD HÄNDE EGENTLIGEN MED SVENSK SJUKVÅRD UNDER 90-TALET? DEN STORA UPPHANDLINGEN TILL VAD NYTTA? STOCKHOLMSMODELLEN BLEV KLASSENS LJUS ETT VÅRDFALL? BÖRJAN PÅ FRAMTIDEN 141 REFERENSER 171

6 Förkortningar i texten DRGDiagnosrelaterade grupper DSU Den stora upphandlingen FoUU Forskning, utveckling och utbildning HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden IT Interaktiv teknik KS Karolinska sjukhuset KÖKS Klassifikation av öppna kirurgiska specialiteter LOU Lagen om offentlig upphandling LS Landstingsstyrelsen MPA Medicinskt programarbete PrS Produktionsstyrelsen SLL Stockholms läns landsting SO Sjukvårdsområden WHO World Health Organization, Världshälsoorganisationen

7 1. Gäst hos verkligheten Nu kan det väl sägas att jag från början var övertygad om att Den stora upphandlingen aldrig skulle komma att genomföras som planerat. Ralph Lédel, moderat finanslandstingsråd och Historien om Den stora upphandlingen börjar och slutar med ett möte. I boken Sjukvårdens kulturrevolution beskriver jag hur planerna på Den stora upphandlingen (DSU) först presenterades på ett möte i Landstingsförbundets hus vid Slussen i Stockholm i juni år Det var inte bara sommarsolen som angav den positiva tonen: här skulle framtiden linjeras upp, ett nytt sätt introduceras att förbättra sjukvården i Stockholmsregionen. Alla deltagare var säkert inte övertygade om att en stor sammanhållen upphandling av akutsjukvård var enda vägen framåt. Men förväntningarna var lika stora som frågetecknen var många. Skulle en operation av detta format verkligen vara möjligt? Skulle DSU bli verklighet? När ett annat möte hålls i mars 2003 i landstingshuset i Stockholm känner deltagarna redan några av svaren. DSU kommer inte att bli av. Utgången av landstingsvalet 2002 skrinlade planerna. Om projektet hade varit möjligt att genomföra får vi aldrig veta. Vid detta möte ska den nya center vänstermajoriteten lugna hundratalet närvarande vårdföretagare. Det ska inte bli någon återgång till det gamla, säger landstingsråden. Vi uppskattar era insatser. Landstinget vill att ni ska finnas kvar och samarbeta med våra egna producenter. 7

8 Det är i sig ett ovanligt budskap från politiska partier vars historik och existensberättigande bygger på att välfärden inte bara ska betalas, utan även levereras av det offentliga. Mycket har hänt under 90-talet som ställt alla gängse begrepp på huvudet. Fortsatt oro Men vårdföretagarna är inte lugnade. De kanske inte misstror landstingsrådens vilja att vidmakthålla mångfald i sjukvården. Men hur ska entreprenörerna kunna lita på att konkurrensvillkoren blir rimliga och rättvisa när egenregin nu återigen ska vara med och ge anbud? Hur vet vi att spelreglerna blir desamma för alla? Vad betyder det i praktiken att landstingsledningen förklarar att entreprenörer ska anlitas där det är motiverat? Väntar hårdare tider? En företrädare för ambulansföretaget Falck påpekar att landstingets eget ambulansbolag AISAB år efter år går med underskott, ett förhållande som kritiserats av landstingsrevisorerna. Är det inte uttryck för att AISAB tillåts ge alltför låga anbud anbud som privata konkurrenter inte skulle kunna lägga? AISAB:s underskott täcks bakvägen via landstinget. Motsvarande generositet kan inte privata bolag räkna med... En efter en vittnar om liknande snedvridningar och konstigheter som talar till vårdföretagens nackdel. Landstingsråden säger att de inser problemet och lovar att vara observanta. Men landstingets pressade ekonomi gör att man måste vända på varje krona. Och så skiljs man åt. Ute är det mörkt och kallt. Upptaktsmötet knappt tre år tidigare känns mycket avlägset. Det började i Stockholm Detta är den tredje och avslutande delen i projektet Sjukvård i förändring inom Centrum för välfärd efter välfärdsstaten, CVV. Det har velat beskriva och analysera varför DSU inleddes, hur processen utvecklades och vilka lärdomar som kan dras av detta omfattande försök att förändra svensk sjukvård. Ty även om DSU formellt var en sak för Stockholms läns landsting 8

9 skulle resultatet ha påverkat hela den svenska sjukvården, på samma sätt som utvecklingen i Stockholm sedan 90-talets början har fått påtagliga konsekvenser för utvecklingen i andra delar av landet. Det går inte att komma ifrån att Stockholmsregionen har varit startmotor i den samhällsförändring som skett de senaste åren. På det primärkommunala området har Stockholm och moderatledda kranskommuner drivit på med strategier som kundval på skolområdet och konkurrensutsättning av många offentliga tjänster. Inom sjukvården har Stockholms läns landsting på motsvarande sätt drivit fram den nya nätverkssjukvården, med samverkan mellan privat och offentligt och tydligare ekonomiska incitament som viktiga inslag. Dessa förändringar kan knappast överskattas när det gäller att bryta gamla föreställningar och, inte minst, mentalt öppna nya fönster mot framtiden. Delar av omställningen kan betecknas som reformer i bemärkelsen tydligt definierbara beslut och genomföranden, i många andra fall har det rört sig om mer svårgripbara processer. Summering Jag har i del I i serien (Sjukvårdens kulturrevolution, år 2000) velat visa varför DSU inleddes och hur uppmarschen såg ut. Del II (Månfärd eller pyspunka, 2001) ägnar sig åt komplikationer och framtidsutsikter för projektet succé eller haveri? Och del III blir en naturlig summering av detta försök till ett stort språng inom den offentligt finansierade sjukvården men även en tillbakablick på det 90-tal som har sett så många nya idéer ta form och utvecklas till systemförändrande innovationer. Kan vi lära av misstagen och framgångarna? Det spontana svaret borde naturligtvis vara: ja! Men efter att i flera år ha försökt förstå hur sjukvårdspolitiker och offentliga sjukvårdsorganisationer fungerar är jag inte lika optimistisk. 9

10 Det sägs ofta att sjukvården är en lärande organisation. Det gäller nog för professionen men knappast systemet. Det tycks som att varje landsting och sjukhus måste göra sina egna misstag innan man är mottaglig för beprövad erfarenhet som leder framåt. Överallt vill landsting skapa egna modeller som ska tillvarata speciella förhållanden och passa situationen just där men som ofta leder till försvagade incitament, otydliga mål och oklarhet. Var finns logiken? Lärdomen av DSU och av 90-talets successiva övergång från central anslagsfinansiering till många olika slags decentraliserad prestationsersättning är inte att det skulle vara fel med att hundra blommor blommar, utan att det saknas en grundläggande logik i styrningen av sjukvården. Ja, huruvida den i verkligheten styrs kan också ifrågasättas. En viktig och motiverad fråga är om svensk sjukvård av i dag skulle se annorlunda ut utan de många sjukvårdspolitiker som sammanträder, beslutar och utövar demokratisk kontroll. Att den s k styrningen ägnas oerhört mycket kraft för ett oklart resultat är uppenbart. Men, som sagt till vilken nytta? Erfarenheterna av DSU-processen och dess ambitioner att utveckla de redskap som skulle göra upphandlingen av akutsjukvården möjlig, går hand i hand med införandet av nya managementstrategier i landstinget. 90-talets beställar utförar-system visade sig otillräckligt; det gick inte att beställa fram de nödvändiga förändringarna. I stället kom ägarstyrning för att få ordning på den sjukvårdskoncern som landstinget ännu själv driver. Ovana ägarbegrepp tränger nu in i de offentliga strukturerna och vållar vånda, hopp och förvirring. Intensivt 90-tal 90-talet var ett intensivt årtionde inom svensk sjukvård och sjukvårdspolitik. Slutet på början är ett försök att inte bara sammanfatta utfallet av DSU i Stockholms läns landsting utan blir, inser jag nu, samtidigt en kommentar till det gångna decenniets svenska vårdpolitik. 10

11 Titeln Slutet på början antyder att min slutsats är att 90-talet inte var en tillfällig marknadssväng som nu tagits ut av nygamla vänsterkrafter, utan en genuin och oåterkallelig förändring av mentalitet och drivkrafter. Jag menar att utvecklingen i rikspolitiken bekräftar denna hypotes. Framtiden kommer att präglas av fortsatt uppluckring av den traditionella, integrerade och politikdominerade vårdorganisationen. Vad som kommer efter vet vi inte, även om vissa framkomstvägar ter sig troligare än andra. Vårdtaylorismen får maka på sig. Officiellt saknas den av ingen, men dess hädangång skapar ändå oro och motstånd. Man visste i alla fall vad man skulle hålla sig till. Framtiden ter sig oviss. Sjukvården är långtifrån det enda samhällsområde där oro och förvirring märks. Gamla värderingar och regelverk förlorar legitimitet. I avvaktan på nya lösningar för den omfattande välfärdsproduktionen försöker vi navigera bland nymornade och tvetydiga begrepp: incitament, marknad, privat offentligt partnerskap, koncernstyrning, kundval, vårdkonsument... Många skröpligheter Mina intervjuer och exempel i den här boken bekräftar att systemskiftet inte är enkelt. Den s k Stockholmsmodellen, som utåt har sett förhållandevis tydlig ut, visar vid närmare skärskådande mängder av blottor, konstruktionsfel och krockskador. Det har fuskats med systemunderhåll, och nödvändig utveckling av spelregler, rollfördelning, ersättningsvillkor, ägarstyrning m m, har försummats. Detta bekräftas av intervjuade politiker, tjänstemän och producenter. Tydligast lyser ett genomtänkt koncernmedvetande med sin frånvaro. Här avslöjas den offentliga apparatens ovana, kanske till och med oförmåga, att hantera näringslivets begreppsapparat och att balansera politikens värderingar mot marknadens. Det vore synd att säga att resultatet ännu är förtroendeingivande. Tvärtom är av allt att döma transaktionskostnaderna i skiftet från en begreppsapparat till en annan hög. Som jag vill visa har bris- 11

12 tande politisk insikt och framdrivningsförmåga kostat stockholmarna stora pengar i onödan. Däremot ser jag ingen anledning att ändra min grundläggande uppfattning att systemskiftet från 80-talets förvaltningsvård till Stockholmsmodellen var oundvikligt och nödvändigt. Detta steg fick omfattande positiva effekter utan vilka det är svårt att se hur modern sjukvård skulle kunnat bedrivas i huvudstadsregionen. Vem trodde på DSU? Mitt försök att beskriva och förstå spelet kring DSU ger vissa aha-upplevelser. Inte ens DSU:s tillskyndare, den borgerliga landstingsledningen, tycks egentligen ha trott på sitt flaggskepp. Åtminstone är det våren 2003 svårt att hitta entusiaster bland borgerlighetens politiker. Jag antydde redan våren 2000 att regeringschefen Ralph Lédel kanske främst såg DSU som en plog som skulle bana väg för andra förändringar. Våren 2003 bekräftar han att han aldrig trodde att DSU skulle bli av, och att det stora projektet främst syftade till att hålla omvandlingstrycket uppe i organisationen. En av de intervjuade politikerna säger ironiskt att verkligheten är det som pågår medan politikerna ägnar sig åt annat. Så är det kanske. Jag får intrycket att sjukvårdspolitikerna inte bara i Stockholms läns landsting är ett slags gäster hos verkligheten. De utformar sina program, fattar sina beslut, lägger budgetar, beställer uppföljningar och börjar om igen. Under tiden pågår sjukvården utanför sammanträdesrummen. Men de drivkrafter som allt tydligare avtecknar sig mot framtidens horisont hör inte hemma i politikens verktygslåda. Det är tvärtom vårdkonsumenten och vårdens medarbetare som vill ge svaren på frågorna. Och de svaren ligger långt från den sedvanliga politiska agendan. 12

13 Framtidens välfärdsbygge Det blir allt svårare att förstå vilken uppgift de många politikerna kommer att ha i sjukvården. Gissningsvis blir deras roll föremål för ingående diskussion i den statliga utredning som nu ska analysera den svenska förvaltningsorganisationen och behovet av förändring. Landstinget, detta barn av militär tradition, 1800-talshierarki och vårdtaylorism, och uppvuxet under den svenska välfärdsepokens glansdagar, hamnar på motsvarande sätt under luppen. Kanske krävs det en statlig utredning för att frågan på allvar ska kunna väckas: vad är viktigast sjukvården eller landstingen? Kan man rent av tänka sig sjukvård under civiliserade förhållanden utan landstingens överbyggnad? Kan sjukvårdspolitikerna till och med befrias från sin nuvarande roll och släppas ut i verkligheten? Men det är en åtminstone delvis annan historia. Samförstånd I boken Sjukvårdens kulturrevolution lekte jag med tanken på en Per Albinlinje i svensk sjukvård ett brett samförstånd om de långsiktiga spelreglerna mellan höger och vänster. Moderaterna skulle ge upp kraven på att förändra finansieringen mot att socialdemokraterna öppnade för valfrihet och mångfald i producentledet. Det kunde då framstå som rent önsketänkande. S:t Görans sjukhus hade nyligen sålts till börsnoterade Capiokoncernen vilket uppfattades som starkt provocerande. Regeringen planerade en stopplag, mot upprepningar, och striden hårdnade mellan systemomstörtarna i Stockholms läns landsting och socialministern. Det talades om avgrunder och ljusårs skillnad i verklighetsuppfattning. Nu finns emellertid förutsättningarna för en sådan samsyn. Socialdemokratin har snabbt rört sig mot mitten och lagt det mesta av sin gamla ideologiska ballast på hyllan. På 18 månader har de förflyttat sig från krav på stopplag till bejakande av privat drift av stora sjukhus. 13

14 Klargörande analys Internt har analysen lett till insikten att den moderna välfärdsmänniska som socialdemokratin måste attrahera själv vill välja och snabbt få vård. Detta klarar bara den nya nätverksvården, med samverkan mellan offentligt och privat. Varje ny utvärdering och arbetsmiljörapport visar att ekonomiska incitament spelar roll för kliniken, vårdcentralen och den enskilda medarbetaren. Konkurrens i sjukvården lönar sig skattebetalarna får mer och bättre vård för pengarna. Privata arbetsgivare fungerar bättre än offentliga. Genom vårdens nya, dynamiska arbetsmarknad har medarbetarna i Stockholmsregionen bättre löneutveckling än i monopollandstingen. Och så vidare. Sådana fakta är svåra att ignorera. Och med den ompositionering av (s)- ståndpunkter som Pär-Axel Sahlbergs utredning om vårdens ägarformer förordar (SOU 2003:23) skulle ett betydligt öppnare och mer avspänt vårdpolitiskt klimat kunna etableras. Där skulle äntligen de många systemreformer av sjukvårdsorganisationen kunna genomföras, som länge har blockerats eller försvårats av partipolitiska motsättningar. Det vore välgörande om så verkligen blev fallet. Svensk sjukvård skulle må bra av tio års Per Albin-linje! Ett slut och en början Med denna tredje bok avslutas formellt CVV:s projekt Sjukvård i förändring. Inom Timbrosfären kommer Timbro Hälsa att arbeta vidare med dessa frågor. Denna trilogi har varit ett försök att journalistiskt kommentera DSU-processen. Jag har fått många bevis för att detta ovetenskapliga anslag uppskattas av läsare som annars förknippat sjukvårdspolitik och -strategi med tjocka, svårtillgängliga utredningar och läroböcker. Det finns samtidigt säkert andra, vilka diskret avstått från att kontakta mig, som finner detta arbetssätt lättviktigt och som ser avsaknaden av en stor notapparat som en allvarlig brist. Jag håller inte för uteslutet att jag återkommer till frågan om 14

15 sjukvårdens framtid, och ska då fundera närmare på forskningsambitionen. Jag vill tacka min referensgrupp bestående av professor emeritus Edgar Borgenhammar, KPMG-konsulten, fil dr Arne Björnberg och tidigare ledarskribenten, ek dr Mattias Lundbäck, för deras värdefulla synpunkter under arbetets gång. Många andra har därtill givit mig kommentarer och faktauppgifter, som jag tackar för. Stockholm i augusti 2003 Johan Hjertqvist 15

16

17 2. Vi som trodde ordningen var återställd och så kommer de där sprattelgubbarna... Vårt utgångsläge är i sanning unikt dåligt. Ingela Nylund-Watz, finanslandstingsråd (s) Det är valvaka på kvällen den 15 september 2002 hos socialdemokraterna i Stockholms län. Ska det anade maktskiftet i Stockholms stad och i landstinget bli verklighet? I takt med att rapporterna om den egna framgången förstärks, och den moderata genomklappningen blir allt tydligare, står de kategoriska slutsatserna som spön i backen: väljarna har avvisat högerns nyliberala experiment inom skola, vård och omsorg. Privatiseringen har sett sina bästa dagar. Nu måste samhället återta sin styrande roll. Solidaritet och rättvisa ska åter gälla, plånboken förpassas till historiens skräphög. De mest kategoriska socialdemokraterna talar om moderat kollaps, bankrutt för nyliberalismen, privatiseringar som nu ska rullas tillbaka... Jag minns tongångarna efter den socialdemokratiska segern i landstingsvalet Tonläget var likartat: det skulle bli ett systemskifte åt andra hållet, moderaternas privatisering stoppas och gammal hederlig sjukvård åter bli rättesnöret. Och det skulle bli ordning och reda på landstingets ekonomi. Tro och verklighet Verkligheten blev att den (s)-ledda landstingsmajoriteten inte i något avseende vände den trend som 1991 inletts av den borgerliga fyrpartikoalitionen under Ralph Lédel. Några påtagligt nya steg togs å andra sidan inte heller när det gällde att utveckla incitament och strukturer i vården. So- 17

18 cialdemokraterna bevarade status quo, och ju närmare valet 1998 man kom, desto mer ökades användningen av vårdentreprenörer för att få bukt med köerna till sjukvården. Det fanns många vårdföretagare som tjänade bra med pengar på knäplastik, starroperationer och andra åtgärder under de åren. Vi har aldrig gjort så bra affärer som under de socialdemokratiska åren, säger t ex Mikael Lönn, grundare av M&M Medical AB, som lanserade konceptet närsjukhus. Han är nu mångmiljonär efter att 1998 ha sålt sitt företag till en asiatisk investeringsbank var den socialdemokratiska huvuduppgiften att återställa den ekonomiska ordningen i Stockholms läns landsting. Min vision är ekonomi i balans, förklarade dåvarande sjukvårdslandstingsrådet Elaine Kristensson (s). När landstingsmötet samlades den 10 december 2002 för budgetbehandling framgick dock snart att ekonomin måste bli landstingsledningens fokus även under mandatperioden De segerrusiga slagorden hade redan på ett par månader övergått i eftertankens blekhet. Eller hade kanske socialdemokratins moderniseringsfalang under den tilltagande insikten om landstingets ekonomi flyttat fram positionerna? Ny väg eller nygammal? Det väldiga budgetunderskott som den moderatledda borgerligheten lämnade efter sig kastade sin skugga över den nya landstingsledningens argumentation: Vårt utgångsläge är i sanning unikt dåligt, inledde det nya finanslandstingsrådet Ingela Nylund-Watz (s) budgetdebatten. Hon hänvisade till att den sammanlagda ryggsäck som Ralph Lédel och hans borgerliga styre har lagt på landstinget uppgår till över 10 miljarder på fyra år. 18

19 Hon redovisade sedan ett program som skulle markera en ny väg (varje landstingsledning säger sig bana ny väg och med tanke på vanan att i Stockholmsregionen byta majoritet vart fjärde år har det blivit många sådana paroller sedan 90-talets början). Den första punkten: Vi behöver minska gapet mellan kostnader och intäkter för att ge verksamheterna en stabilare grund... Men en kraftig inkomstförstärkning... räcker inte. Därför säger vi för det andra: Vi måste bryta den dramatiska kostnadsökningstakten. Det håller inte att år efter år ha kostnadsökningar på 7 8 procent när intäktsökningarna stannar vid 3 procent... Därför måste vi minska den totala personalkostnadsökningstakten, pressa läkemedelskostnaderna, minska den inhyrda personalen och förbättra produktiviteten. Finanslandstingsrådets tredje punkt: ordning och reda i styrsystem och budgetprocess: Vi lämnar därför följande besked: Budgeten ska hållas. Den fjärde punkten: Och kanske viktigast just nu: Vi inför en ny politisk och administrativ organisation som ger oss bättre förutsättningar för ägarstyrning och en samlad beställarstyrning. Målet är att under perioden lägga grunden för en helt ny och modern hälso- och sjukvård i Stockholms län. Borde väcka intresse Den påföljande diskussionen bjöd inte på några större överraskningar, möjligen bortsett från att den kom att handla mer om system och strategi än om traditionella överbud; det ekonomiska läget gav inte mycket utrymme för sådana markeringar. 19

20 Stockholmsregionens massmedier tyckte uppenbarligen inte att denna något teoretiska debatt var värd att närmare referera. Annars hade det varit fullt möjligt, kanske t o m motiverat, att berätta om ett och annat utöver beslutet att höja landstingsskatten med 1:30 kronor. Socialdemokraternas och vänsterns påtagliga skifte av fokus, t ex. Under valrörelsen var deras huvudbudskap bortsett från kritiken mot det växande budgetunderskottet att sjukvården riskerade drabbas av privatisering, nedbrytande konkurrens och gräddfiler. Moderaterna såg allt bara genom ekonomiska glasögon, hette det. Förändringstakten i sjukvården var alltför hög, t ex i form av bolagisering av sjukhusen. Vid budgetdebatten var tongångarna väsentligen annorlunda. Man kunde tro att den nya majoriteten skulle uttrycka lättnad över att Den stora upphandlingen och andra steg mot systemskiftet nu hade hejdats, men därav hördes knapp någonting. Måhända var aldrig oron och indignationen så verklig som TV-uttalanden och flygblad gav vid handen... Eller också hade insikten ökat efter valet att en tillbakarullning av verkligheten knappast var realistisk. Finanslandstingsrådet Ingela Nylund-Watz och sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros, båda socialdemokrater, slog i stället an helt andra tongångar: förändringstakten hade under den lédelska regimen snarast varit för långsam! De kommande fyra åren ska därför, meddelade de i debatten, grunden läggas för en helt ny och modern hälso- och sjukvård i Stockholms län. Helt ny sjukvård Inte bara hälso- och sjukvårdsorganisationen, utan själva verksamheten ska alltså helt förnyas. Samtidigt ska, enligt Inger Ros, den lugna vägens strategi gälla för dessa verksamheter. Privatiseringarna ska utvärderas liksom genomförda bolagiseringar. Utvecklingen av intraprenaddrift... fullföljs. Vårdgarantin ska under perioden utvecklas. Någon stor upphandling blir det dock inte. Däremot väsentligt mycket tydligare folkhälso- och rättviseperspektiv än tidigare. 20

21 Majoritetens budgetförslag innebar sammantaget en ny start för Stockholms läns landsting... Utvecklingen av en modern hälso- och sjukvård startar... Den återkommande betoningen av ny och modern är intressant. Tidigare hade inte förmärkts någon kritik mot att huvudstadsregionens sjukvård skulle varit ålderstigen eller omodern. Snarare att den plågats av de borgerliga nyckerna att införa nya, trendiga men tvivelaktiga, grepp som konkurrens, ekonomiska incitament och avknoppning. Folkpartiets bidrag till nytänkandet ett enhetligt system av husläkare har socialdemokraterna aldrig upphört att ifrågasätta. Budget i balans nja... Massmedierna fäste vid budgetmötet inte heller särskild vikt vid att löftet om en stark och balanserade ekonomi redan månaderna efter valet tycktes ha devalverats. Valrörelsens krav på budget i balans hade i landstingsdebatten ersatts av avsevärt försiktigare formuleringar som stabilare grund och mer realistiska budgetförutsättningar. Sedan majoritetens förslag till budget visat sig förutskicka ett ackumulerat underskott på 9 10 miljarder kronor att jämföra med det lédelska konkursboets med rätta kritiserade 8,8 miljarder för fick tonfall och argumentation anpassas till den hårda verkligheten. Den nya majoriteten anger följdriktigt i sin budget att man avser att fördubbla landstingets låneskuld till 18 miljarder kronor för att kunna hålla verksamheten igång. Vänsterns landstingsråd Birgitta Sevefjord lovade i debatten med folkpartiets landstingsråd Birgitta Rydberg: Vi tänker inte genomföra några stora omorganisationer inom vården och omsorgen under den här mandatperioden. Vi säger: lagt kort ligger. Vi tän- 21

22 ker inte riva upp privatiserade verksamheter, vi tänker inte avbolagisera de sjukhus som bolagiserats. Omorganisation blir sålunda om vi ska tro budgetdebatten inte receptet för att skapa den nya, moderna sjukvård som ska klara sig med betydligt mindre pengar. Det viktigaste redskapet tycks, enligt finanslandstingsrådet, bli den nya politiska ledningsorganisationen. Därmed skulle strategitänkandet efter 15 år vara tillbaka i ruta 1: problemen beror på att politiken har för lite att säga till om. Detta kunde förefalla som en rejäl bakåtsväng jämfört med det sena 90-talets rörelse från politik till marknad. Så föredrog också den borgerliga oppositionen att i debatten tolka läget. Även vid det föregående landstingsmötet (i november 2002) sade oppositionen sig vara tagen på sängen av den nya majoritetens förslag till ledningsorganisation innebärande att Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) avskaffades och landstingsstyrelsen blev central nämnd för hälso- och sjukvården. HSN med sina utskott har sedan 70-talet varit ett nav på gott och ont för sjukvårdspolitiken i landstinget. Dags för omorganisation Men redan i augusti 2002 en månad före valet cirkulerade bland åtminstone moderata landstingspolitiker skissen till en ny organisation, framtagen av landstingskontoret under ledning av landstingsdirektör Sören Olofsson. Skissen hade påtagliga likheter med den struktur som den nya center vänster-ledningen ärvde och gjorde till sin: markant centralisering av beställar utförar-funktionen till landstingsstyrelsen och förstärkt ägarstyrning. Då hade främst ägarstyrningen diskuterats i nästan ett år och ett refuserat förslag till policy för ägarstyrning lagts fram av den tidigare landstingsdirektören Sven Andreasson. Visst, den nya organisationen utformades i huvudsak under Ralph Lédel, bekräftar Anders Lönnberg (s), ordförande i det nybildade ägarutskottet 22

23 under landstingsstyrelsen. Om moderaterna vunnit valet hade den införts. Att säga något annat är ren låtsaspolitik! Stig Nyman (kd), den tidigare majoritetens ledande sjukvårdspolitiker och HSN-ordförande medger att en omorganisation var på väg. Hade vi suttit kvar skulle vi ha behövt utveckla landstingets ägarroll på samma sätt som vi ägnade kraft åt att utveckla beställarrollen i HSN under de senaste fyra åren. Det naturliga hade då varit att jag blivit ordförande eller vice ordförande i landstingsstyrelsen, med ansvar för att utöva landstingets ägande. I de diskussioner jag förde med Andres Käärik (fp) och Folke Schött (m) om framtiden ville vi ändra landstingets utskottsorganisation så att beställarinriktningen skulle stärkas. Men HSN hade behövt vara kvar som beställarnämnd, utskottsidén gillar jag inte. Det vill säga ungefär den organisationsreform som nu genomförts. Skillnaden är att en borgerlig majoritet sannolikt skulle ha lanserat nyordningen som en förstärkning av konkurrensmöjligheter och mångfaldsutveckling. Nu avfärdar samma partier en snarlik förändring som gammaldags socialdemokratisk centralism och maktfullkomlighet... Bakåtsvängen bör därför som jag återkommer till mindre hänföras till typiska höger vänsterattityder än den partiövergripande insikten att 90- talets styrsystem nu måste renoveras och uppgraderas, oavsett vem väljarna har valt att hantera landstinget. Ordningen återställd? Även om det i Stockholms läns landsting inte märkts mycket av den diskussionen är det uppenbart att Rörelsen ute i landet tolkade valutgången i huvudstadsregionen och i Skåne som att ordningen återställts. Locket hade lagts på en hotfull moderatledd kampanj mot den solidariska sjukvårdspolitiken. 23

24 Denna kampanj var särskilt oroande och irriterande eftersom den inte bara drevs av borgerliga riksdagsmotioner och utspel, utan även konkret var i funktion i ett par av landets största landsting. Nu hade detta vapen vridits ur moderaternas händer. Nu skulle det inte bli några fullskaliga marknadsexperiment, inga fler utförsäljningar av akutsjukhus, inga gräddfiler för försäkringspatienter. Den hotande storskaliga konkurrensutsättning av akutsjukvården i Stockholmsregionen som jag beskrivit i de två tidigare böckerna i denna serie skulle stanna på ritbrädet och begravas där. Socialminister Lars Engqvist, som under flera år agerat som ett slags ställföreträdande oppositionslandstingsråd i Stockholm, kunde andas ut. Slaget var vunnet: hans linje om allemansrätt i sjukvården tycktes triumfera. Oväntat Döm därför om bestörtningen när hydran stack sitt huvud där man minst kunde ana: i Kalmar läns landsting! Här resulterade valet 2002 oväntat i majoritet för samma borgerliga koalition som 1991 drog igång de stora förändringarna i Stockholm: moderater, kristdemokrater, folkpartister och centerpartister. I Kalmar chockstartade den nya ledningen med att deklarera att den kunde tänka sig att sälja ett av landstingets tre akutsjukhus till en privat aktör, och att primärvården borde öppnas för entreprenörer. Precis som i Stockholm inrättades ett mångfaldskansli för att stödja processen. Lars Engqvist, som hade hoppats slippa återkomma med förslag om stopplagar mot privatisering av akutsjukhus, fick nu nya bekymmer. Och riksdagens miljöpartister, som kostat på sig att vara kaxiga mot Engqvist i denna fråga i tron att faran var över i och med regimskiftet i Stockholms läns landsting, måste nu ta sig en ny funderare: lagstiftning eller ej? 24

25 Vi som trodde ordningen var återställd och så kommer de där sprattelgubbarna, suckade en tung socialdemokratisk sjukvårdspolitiker, med syftning på den oväntade utvecklingen i Småland. Sjukvårdspolitiken har med ens blivit en glödhet fråga i Kalmar läns landsting, som annars knappast är känt för sitt livliga debattklimat. Under ett par månader efter valet väcktes fler interpellationer och enkla frågor i landstinget än den dåvarande borgerliga oppositionen mäktade med under hela föregående mandatperiod. Den nya röd-gröna oppositionen har gått i spetsen för en namninsamling med krav på folkomröstning om privatiseringen. Inom oppositionen är upprördheten (äkta eller spelad) stor över att de borgerliga inte före valet gav besked om sina planer. Lokaltidningen, socialdemokratiska Östra Småland, har via sin ledarsida aktivt engagerat sig för folkomröstningen. Högt tonläge Tonläget kunde hösten 2002 avläsas i polemiken vid landstingmöten och via lokalpressen: Den nye majoritetsledaren, landstingsrådet Anders Andersson (kd), har av Johnny Petersson, vänsterns ledare i landstinget, fått höra att ditt handslag är så smutsigt att du behöver tvätta dig hela mandatperioden. En annan vänsterpartist har i en interpellation frågat majoriteten: Finns det några vallöften ni kommer att hålla? Socialdemokraterna talar om en privatiseringsvåg vi inte sett maken till, som skulle omfatta 25 procent av hela sjukvården, ännu värre än i Stockholm. Demokratin kommer att läggas ut på entreprenad är en annan återkommande kritik. Planerna på att sälja sjukhuset i Västervik, eller låta en entreprenör driva det, beskrevs i Östra Småland som att skapa en ekonomisk frizon i Västervik där ett privatbolag får ta över driften i syfte att berika sina aktieägare. 25

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Sälj inte ut våra sjukhus!

Sälj inte ut våra sjukhus! Sälj inte ut våra sjukhus! Socialdemokraterna tar fighten mot moderaternas planer på en privatiseringsrevolution av sjukvården i Stockholms län 2(14) 3(14) Sammanfattning Socialdemokraterna har granskat

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften En rapport från Moderaterna i Stockholms stad och län Juli 2010 1 (19) Innehåll Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften 1 Moderaterna

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND.

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. Till dig som bor på Öland och vill veta mer om landstingsvalet den 14 september. FRAMTIDSPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA I KALMAR LÄN "EN NÄRA SJUKVÅRD ATT VARA STOLT ÖVER"

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav.

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. Sid 1 Till våra medlemmar och andra intresserade Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. I detta dokument finns samtliga svar på våra 5 frågor till

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:50 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:01 av Margareta Cederfelt (m) om hushållsnära tjänster Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären föreslår att

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi.

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Sammanställt av Göran Dahlgren Vid en bedömning av om St Görans sjukhus bör drivas av ett kommersiellt vårdföretag eller i egen regi bör bl.a. följande

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni 2014 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni 2014 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker Rapport från SKOP om, 30 i - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Återhämtning för regeringens förtroendebalans - Men förtroendet kvar på låg nivå 46 procent anser att regeringen gör ett bra jobb -

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Mötesdeltagare! Gustav Möllers princip endast det bästa är gott nog åt folket bär in i framtiden.

Mötesdeltagare! Gustav Möllers princip endast det bästa är gott nog åt folket bär in i framtiden. ! Nu är vi samlade igen. De flesta av oss har firat första maj många gånger. För någon är det kanske första gången. Men visst är det så att det inte spelar någon roll hur många gånger man deltagit i ett

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Socialdepartementet 103 30 STOCKHOLM. Yttrande över LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem, SOU 2008:15

Socialdepartementet 103 30 STOCKHOLM. Yttrande över LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem, SOU 2008:15 1 BILAGA Tommy Fröberg 2008-05-28 Socialdepartementet 103 30 STOCKHOLM Yttrande över LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem, SOU 2008:15 Handikappförbundens Samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden,

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:71 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Betalning för multifokala linser vid starroperation Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår

Läs mer

$%& $%! '! $%!%(!%$%" %!$! $%" " ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ "-##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, * " -## $%%!%!

$%& $%! '! $%!%(!%$% %!$! $%  ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ -##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, *  -## $%%!%! Svar på interpellation Angående vårdgarantistatistik Göran Larsson (mp) har i en interpellation ställt frågor om redovisning av köns och åldersfördelning i den månatliga statistiken av hur Västra Götalandsregionen

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas HUR GICK DET MED SYSTEMSKIFTET? ANDERS JOHNSON Sedan valet 1991 har stora delar av den offentliga sektorn iffektiviserats. Det har skettgenom bland annat privatiseringar och genom införande av konkurrens

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer