Regionmagasinet. Hur. mår du? Semestra klimatsmart i en biosfär. Vandra med guide i naturreservat. Alla är vinnare i World Transplant Games

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionmagasinet. Hur. mår du? Semestra klimatsmart i en biosfär. Vandra med guide i naturreservat. Alla är vinnare i World Transplant Games"

Transkript

1 Regionmagasinet en tidning från Västra Götalandsregionen www. vgregion. se nr Hur Semestra klimatsmart i en biosfär Sid 20 mår du? 16 sidor om depression och om att våga fråga Vandra med guide i naturreservat Sid 24 Alla är vinnare i World Transplant Games Sid 27

2 Så fungerar vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du antingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentral. Har du redan kontakt med vården? Ring till den mottagning som sköter din behandling. Är mottagningen stängd? Ring Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt alla dagar på telefonnummer Speciellt utbildade sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till annan vård om det behövs. Ring ambulansen på telefonnummer 112 om någon är allvarligt sjuk eller om det har hänt en olycka. Mer information om vårdcentraler, jourcentraler och övriga mottagningar i Västra Götaland finns på Detta är din vårdgaranti Om du blir sjuk ska du få prata med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen (1177) samma dag. Om du behöver besöka en läkare på vårdcentralen ska du, efter medicinskt beslut, få tid för besök inom 7 dagar. Om du efter beslut om remiss/vårdbegäran får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Om du själv ringer till en specialistläkare räknas de 90 dagarna från den dagen specialistläkaren beslutar att du behöver vård. Om en specialistläkare beslutar att du behöver behandling ska du få en tid inom 90 dagar. Efter beslut om neuropsykiatrisk utredning ska du erbjudas en tid för detta inom 90 dagar. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan ge dig vård inom garantitiden ska de aktivt hjälpa dig med att ordna en tid hos en annan vårdgivare. Barn- och ungdomspsykiatri Om du får en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin ska du erbjudas tid för besök inom 30 dagar, efter beslut om remiss. Om du får en remiss för en fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin ska du erbjudas en tid inom 60 dagar, efter beslut om remiss. Vårdgaranti vid cancersjukdom Vid stark misstanke om cancersjukdom ska du få en tid för besök hos en specialistläkare inom två veckor efter det att specialistläkaren har fått remissen. Barn ska inte behöva vänta mer än två dagar. Du kan få pengarna tillbaka Om du har en tid för besök på en vårdcentral eller mottagning och får vänta mer än en halvtimme har du rätt att få tillbaka avgiften du betalade. Men du ska ändå få det besök du beställt. För att få tillbaka avgiften måste du säga till direkt. På akutmottagningen eller jourmottagningen kan du inte få tillbaka avgiften. Betala om du inte kommer på läkarbesök Om du har en tid för besök, till exempel hos läkare, och inte kan komma dit måste du tala om det innan. Annars måste du ändå betala avgiften. Om besöket inte skulle ha kostat något får du ändå betala 100 kronor. Du får också betala en avgift för räkningen. Sammanhållen journalföring Under 2011 kommer vårdpersonal i Västra Götaland börja använda sammanhållen journalföring. Det innebär att den du söker vård hos har möjlighet att få tillgång till uppgifter i journaler du har hos andra vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare. Du har rätt att stå utanför sammanhållen journalföring och rätt att spärra dina uppgifter. På webbplatsen kan du läsa mer om regler och rättigheter kring sammanhållen journalföring. Har du några frågor om samman hållen journalföring, kontakta vår telefonservice, tel Valfrihet i vården Du kan söka planerad vård hos alla offentliga vårdgivare i hela landet. Vill du söka planerad vård hos offentlig vårdgivare utanför Västra Götaland och ska göra en operation eller behandling som kostar mer än kr måste den godkännas i förväg av Västra Götalandsregionen. Du kan också söka planerad vård hos de flesta privata vårdgivare som Västra Götalandsregionen har kontrakt med. Västra Götalandsregionen har främst kontrakt med privata vårdgivare inom Västra Götaland. Vill du söka planerad vård hos privat vårdgivare utanför Västra Götalandsregionen krävs en remiss/betalningsförbindelse oberoende av vad vården kostar. Betalning/ersättning kan inte ges i efterhand. Högspecialiserad vård omfattas inte av möjligheten till att söka valfrihet i vården. För att få en remiss/betalningsförbindelse ringer du För mer information: Välj eller byt vårdcentral Alla över 16 år i Västra Götaland kan välja vårdcentral. För barn under 16 år väljer vårdnadshavaren. Du kan när som helst byta vårdcentral. Vårdcentralen kan inte neka ditt val. Med ditt val följer en vårdpeng som vårdcentralen får av Västra Götalands regionen. Patientavgiften är lägre på den vårdcentral du har valt än på andra vårdcentraler. Kontakta den vårdcentral du vill välja så hjälper de dig med ditt val. Om du har e-legitimation kan du göra ditt val på webben på vastra-gotaland. Alla vårdcentraler som du kan välja mellan finns på eller ring och fråga efter VG-primärvårdskontoret. Du har rätt att läsa din journal När du söker hjälp hos läkare skriver läkaren en journal om dig och din sjukdom. Du har rätt att få läsa journalen utom i särskilda fall, som läkaren kan bestämma. Sjukresor Västra Götalandsregionen betalar dina resor till och från sjukvården inom Västra Götaland och Halland eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland. Du betalar en liten kostnad själv. Ring sjukresekontoret om du har frågor. Telefonnummer hittar du på de blå sidorna i telefonkatalogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svenska, är döv, har hörselskada eller talsvårigheter har rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud ska säga till före besöket om du vill ha hjälp av tolk. Tolkservicen är gratis. Om du vill klaga på vården Om du inte är nöjd med den vård du har fått ska du först prata med din läkare eller annan personal där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kan du ringa till patientnämnden. Patientnämnden ska ge dig stöd i att prata med eller klaga på sjukvården eller tandvården. Telefonnummer till patientnämnder finns på sidan 31. Du har rätt att få information Det är viktigt att du berättar för läkaren vad du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård. Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom, om vilka undersökningar som måste göras och om vilken vård som du kan få. Du bestämmer själv om din hälsa och du har rätt att tacka nej till vård som du inte vill ha. Du kan inte kräva att få en viss vård eller undersökning om inte läkaren bedömer att det behövs. Tandvård Information om regler och rättigheter i tandvården hittar du på under regler och rättigheter eller Mer information finns på: (klicka på regler och rättigheter) 2 REGIONMAGASINET

3 Hur mår du, egentligen? Hur mår du, egentligen? Den enkla frågan kan vara skillnaden mellan liv och död för någon som mår dåligt i själen. Ibland kan vi ana eller faktiskt tydligt märka att någon mår dåligt. Ibland märks det inte alls. Men att ställa frågan hur mår du och sedan lyssna på svaret är bland det bästa du kan göra som medmänniska. Det säger Sonny Wåhlstedt som noga planerade sitt slut men sköt upp det i många år. Det säger Angel som for illa och mobbades under hela sin uppväxt och upplevde att ingen ville lyssna. Och det säger de läkare som intervjuats här i tidningen, både de som möter ungdomar, gamla och människor mitt i livet. Det verkar finnas en enorm brist på förmåga att ta sig tiden att prata och lyssna i vårt samhälle idag. En god vän till mig som arbetar inom äldrepsykiatrin bekräftar den bilden. På avdelningen där hon arbetar skulle säkert flera av patienterna inte behöva bli inlagda, om de bara haft någon i sin närhet att prata och umgås med. Ensamheten skrämmer. Temat för det här numret är depression, ett samlingsnamn för en rad symtom som kan bero på olika saker hos olika individer. Orsaken går att finna i både kroppen och psyket. Men all deppighet är inte depression. Annika Borg som är teologie doktor och präst tycker det är viktigt att lära sig skillnaden mellan verklig depression och vanlig nedstämdhet. Hon hävdar att svackor är en del av livet. Men att vi idag förväntar oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka tankar och svåra känslor som fel eller avvikande. Vi tror att livet är en jämn väg, men regeln är att vi åker på en krokig skogsväg och ibland kör vi i diket. Oftast är det då inte en expert vi behöver utan förståelse och tröst, något så enkelt som en kopp te och en god vän som lyssnar. Självklart finns det svårare situationer och då ska man absolut söka professionell hjälp. Men jag vill ändå säga till dig som funderar på hur du ska hinna med alla måsten under semestern: dra ner lite på tempot, se någon i ögonen och fråga, hur mår du? I bästa fall kan det rädda liv Självmord kan förebyggas med rätt kunskap Jan Beskow innehåll nr 2.11 Sonny vill ge det han själv inte fick 4 Hjärnkoll sticker hål på fördomar 6 Inre rum samlar kunskap om psykisk ohälsa 7 Samspel mellan kropp och psyke 8 Många unga mår allt sämre 10 Den krokiga vägen tillbaka 12 Depression livsfarligt för gamla 13 Självmord kan förebyggas med rätt kunskaper 16 Hjälp finns på vårdcentralerna 18 Behaglig ekoturism i Kinnekulles biosfär 20 Vandra i naturreservat i sommar 24 Tävla om bästa utsiktsplatsen 26 World Transplant Games i Göteborg 27 Erbjudanden från Västra Götalandsregionen 28 I korthet 29 Korsord 30 Med önskan om givande läsning Bettina Axelsson, chefredaktör 18 LYSSNA PÅ Regionmagasinet VIA INTERNET Vill du ha RM som taltidning ring Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson Chefredaktör: Bettina Axelsson Redaktionskommitté: Bettina Axelsson, Lena Alexanderson, Peter Birgerstam, Bo Carlsson, Susanne Hillberger, Jan Kallenberg, Maud Pihlblad, Åsa Sundell Layout: Peter Birgerstam/Cohn & Wolfe Tryck: Color Print AB Upplaga: ex Kostnad/tidning: ca 2 kronor Regionmagasinet: Regionens Hus, Vänersborg Tel: E-post: Webbplats: Omslagsbild: Anna Rehnberg ISSN: REGIONMAGASINET

4 Jag trodde jag var ensam om det här och att det aldrig skulle ta slut. Plötsligt satt jag med andra och såg denna förändring och jag insåg hur lätt det är att skrämma eller deprimera sig själv. Kontakten med Ångestsyndromsällskapet blev början till ett nytt liv för Sonny Wåhlstedt. Där fanns andra som lyssnade och som kände likadant. Där fanns också verktygen att börja förändra tankar och beteenden. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på ett annat sätt? 4 REGIONMAGASINET

5 Tema depression: När Sonny Wåhlstedt mådde som sämst slöt han ett avtal med sig själv. Han skulle överleva sin mamma för att bespara henne sorgen. Och hans dotter skulle hinna bli vuxen. I femton år höll han sitt löfte tills han mötte en medmänniska som vågade ställa en enkel fråga: hur mår du, Sonny, berätta hur din vardag ser ut. Först då började han tala om det som varit så tabubelagt. Nu vill Sonny ge det han själv inte fick Personer som har en genetisk läggning eller sårbarhet för depression drabbas ofta tidigt i livet. Men Sonny Wåhlstedt är ett undantag. Han kände länge att han levde ett bra och aktivt liv. Jag blev politiskt intresserad när jag var sexton och engagemanget växte snabbt. När jag var nitton höll jag mitt första offentliga framträdande. Jag reste mycket och var i Iran under omvandlingen efter shahen och kom till Afghanistan efter den ryska invasionen. Jag fick se de ryska stridsvagnarna rulla ner från bergen norr om Herat, berättar han. Hemma i Sverige fortsatte engagemanget. Sonny höll föredrag och skrev om sina resor. Han var med när Svenska Afghanistankommittén bildades. Mellan resorna jobbade Sonny för att få ihop pengar till nya resor. På en av dessa arbetsplatser fanns sedan länge en stark konflikt i arbetslaget. Stämningen var ibland hatisk. Jag hamnade helt utanför båda gruppernas sociala gemenskap, men jag tyckte om jobbet. Andra valde att lämna, de stod inte ut, men jag stannade kvar. Ångestattacker Sakta började Sonnys självkänsla att urholkas. Han drabbades av starka ångestattacker, även i sömnen och vaknade på nätterna, alldeles blöt av svett. Sonny fick ett nytt arbete, men nu hade rädslan fått fäste och triggat igång hans ångest. Att vara tillsammans med människor i sociala situationer signalerade livsfara. Då började marken gunga. Det blev början på en lång resa. Sonny lärde sig snart hur han kunde undvika människor. Han handlade mat fem minuter innan affären stängde, han såg till att vara först på Posten när räkningar skulle betalas för att undvika kö. Samtidigt deltog han i flera styrelsemöten och arbetsutskott varje vecka. Till slut gick det inte längre. Han började ljuga sig ur vänskapskretsarna och föreningarna, sa att han inte var intresserad längre. Det här var i mitten av 80-talet, en tid då man inte talade högt om att må dåligt i själen. Människor frös till när jag försökte berätta. De läkare jag träffade i primärvården blev tysta när jag började prata om det svåra i min livssituation. Ingen läkare nämnde ord som diagnos, psykolog eller terapisamtal. Den enda vägen till information var biblioteket, men jag kunde inte gå in där och låna böcker. I samma stund som jag lade fram boken på disken skulle jag avslöja mig. Så jag visste egentligen ingenting om vad som hände inom mig och jag var rädd att det skulle synas utanpå. Undvek kontakt med andra När det var som värst slöt Sonny avtalet med sig själv, att kunna avsluta livet om det inte skulle gå att bli frisk. Han planerade sin utväg och när det var klart kände han sig lugn. Nu visste han hur han skulle göra. Men under tiden då? Vad fanns det för möjlighet att försörja sig utan att behöva träffa människor? Först provade han att vara busschaufför, men förväntningarna på att fika tillsammans med andra chaufförer vid ändhållplatsen fick honom att sluta. Då var taxi bättre. Passagerarna satt oftast ensamma i baksätet och när han hörde i komradion var kollegorna skulle fika så åkte han åt andra hållet. På det viset höll han sig flytande i femton år. Men så öppnade sig dammluckorna igen. En nära vän dog hastigt. Sorgen slog över i depression. Allt jobb han gjort, alla små steg han lyckats ta i vardagen bara rasade och han skulle inte orka göra det en gång till. Dottern var nu vuxen. Sonnys mamma levde visserligen, men han kunde inte vara hemma och klättra på väggarna medan han väntade ut henne. Samtidigt ville Sonny ge sig själv en sista chans. Han slog upp telefonkatalogen och började leta på P (psykolog) och T (terapisamtal). Plötsligt hamnade han på Å och fick se en annons från Ångestsyndromsällskapet i Göteborg. Det var på vinst och förlust, men jag lyfte luren och ringde och en trevlig kvinna svarade. Hon bjöd in mig på ett samtal och redan nästa dag kom jag dit. Då sa hon de magiska orden som ingen sagt i vården, Sonny, berätta om din vardag, hur har du det? Fobin fick ett namn Sonny fick veta att han hade social fobi. Han läste en broschyr och kände genast igen sig själv. Det var oerhört förlösande. Han fick delta i en självhjälpsgrupp med andra i hans situation och med hjälp av KBT-metoder, som fokuserar på att ändra tankar, vanor och beteenden, gick förändringen på ett år. Från att ha känt stark ångest för att berätta vad han hette, säga sin favoritfärg och vart han ville åka på semester kunde han återigen stå upp inför en grupp och hålla ett föredrag. Jag trodde jag var ensam om det här och att det aldrig skulle ta slut. Plötsligt satt jag med andra och såg denna förändring och jag insåg hur lätt det är att skrämma eller deprimera sig själv. Vi ifrågasätter så lätt vad andra säger, men alldeles för sällan våra egna tankar, vår egen inre dialog. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på ett annat sätt? Steg för steg släckte han ut beteenden och ändrade tankarna som hade hindrat honom så länge. Tacksamheten hos Sonny visste inga gränser. Han hade fått tillbaka sitt liv och ville ge något till dem som hjälpt honom. Han tog själv hand om flera självhjälpsgrupper och började arbeta som förbundsordförande för Ångestsyndromsällskapet. Många drabbas tidigt, men jag hade hunnit med en del innan jag blev sjuk, både lärt mig hur man förhandlar och bygger en organisation, och jag kände att jag kunde göra det igen. Idag är det också mindre skam och tabu över att må dåligt. Nu går det bättre att prata om det, det finns kunskaper på internet och patientföreningar med erfarenheter och kontakter så att man inte behöver vara så ensam som jag var. text: Hans P.A. Karlsson BILD: ANNA REHNBERG REGIONMAGASINET

6 När det blir lika självklart att man kan bryta benet i själen som att bryta benet i Sälen, då är vi i hamn med hjärnkollskampanjen, säger Sonny Wåhlstedt (till höger). Här tillsammans med Tim Holmberg under en manifestation i Göteborg. Hjärnkoll sticker hål på fördomar Tema depression: Tre av tio invånare i Västra Götaland vill varken jobba med eller bo nära någon som har en psykisk sjukdom. Fyra av tio tror inte att människor med psykisk sjukdom kan återhämta sig. Drygt sju av tio anser att människor med psykiska sjukdomar inte får vård i psykiatrin. Samtidigt söker en av fyra någon gång vård för psykisk ohälsa. I januari 2010 inleddes Hjärnkoll, en tvåårig kampanj som ska förändra attityder till människor som drabbats av psykisk sjukdom. Tre kampanjlän utsågs: Uppsala, Västerbotten och Västra Götaland. På hemsidan berättar många kända och okända ansikten om sina egna erfarenheter. Vi håller föreläsningar, berättar våra historier och söker aktivt upp platser där vi syns. Det finns ett stort intresse för det här generellt, säger Sonny Wåhlstedt, kampanjsamordnare i Västra Götaland. För att fånga upp människor tidigare och minska rädslan för psykisk ohälsa, ser Sonny skolan som en viktig länk. Vi får kunskaper om matematik och kemi, men vi lär oss inget om hur vi ser ut på insidan, om den psykiska sårbarheten. Därför blir vi lätt rädda om vi börjar må dåligt, drabbas lätt av panik, tänk om det inte går över. Det är motorn i självmordstankarna. Jag måste kunna ta mig ur om det fastnar och blir för plågsamt. Du vet inte vad som händer eller om det finns någon hjälp att få. Men Hjärnkoll vill att det ska vara lika självklart att man kan bryta benet i själen som att bryta benet i Sälen, säger Sonny. Kampanjen handlar mycket om att bära med sig ett hopp. Att det inte är slutet om man drabbas av psykisk ohälsa. Men då gäller det att vi som mår bättre vågar vara medmänniskor nog att fråga, hur mår du och hur kan jag hjälpa dig, säger Sonny. Vårdcentralerna är också en viktig mottagare av informationen i Hjärnkolls kampanj. Ett av målen är att personalen i primärvården ska se patient organisationer som en länk i vårdkedjan. text & bild: Hans P.A. Karlsson FAKTA HJÄRNKOLL Kampanjen Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Satsningen pågår under 2010 och 2011 och är ett regeringsuppdrag. Huvudsyftet med kampanjen är att få arbetsplatser och organisationer att hyra in en själverfaren ambassadör för att förmedla kunskaper om: 1) olika former av psykisk ohälsa, 2) hur man kan hantera den, 3) hur ökad kunskap i organisationen har en förebyggande verkan. Det kan göra att personalen vågar prata om hur de mår och att arbetskamrater vågar fråga, om de ser tecken på att någon mår dåligt. Det leder i sin tur till snabbare hälso- och stödinsatser och mindre allvarlig utveckling av den psykiska ohälsan. Webbplats: Kampanjsamordnare i Västra Götaland: Sonny Wåhlstedt, epost: mobil: REGIONMAGASINET

7 Inre rum samlar kunskap om psykisk ohälsa Sedan några år finns Inre rum, ett kunskaps centrum i Göteborg om psykisk sjukdom och ohälsa. När kampanjen Hjärnkoll startade hade Inre rum redan varit igång ett par år med att försöka förändra attityder i Göteborg. Inre rum gör utställningar och håller föreläsningar. Personer med egen erfarenhet av psykiska funktionsnedsättningar går aktivt ut i samhället och berättar sin historia, deltar i debatter och håller föredrag. Ambitionen är att kunna prata om allt som varit tabu. Efterfrågan har ökat snabbt och idag finns ett stort nätverk av människor med inifrånperspektiv. Man kan komma till oss på Inre rum när man känner att man vill och kan bidra på något sätt i det vi gör. Man kommer med de förutsättningar man har och gör det man är bra på, säger projektledare Annica Engström. Vandringsutställning Inre rum drivs av Stiftelsen Gyllenkroken som vänder sig till människor med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Nyligen gav Sveriges kommuner och landsting ( SKL) i uppdrag åt Inre rum att bygga en vandringsutställning om tvångsvård. Inre rum har sedan tidigare skapat en utställning om psykets historia som visas just nu. Det speciella med utställningen är att deltagarna gör jobbet själva med stöd från handledare, från den första hyvlade plankan och första tänket. Hur berättar vi om psykets historia under år? De har forskat, byggt och samarbetat med museer och universitet, berättar Annica Engström. Flera deltagare guidar nu i utställningen som visar att de mänskliga tillstånden som det idag finns över 400 psykiatriska diagnoser på alltid har funnits. De samtalar om samhällets bemötande i olika tider och visar glimtar ur historien som knyts till en liknande personlig historia i vår egen tid. Tusentals besökare Vi hade tusentals besökare när ut ställ ningen stod på Naturhistoriska museet i Göteborg och har fått beröm för att den är snygg och proffsig. Man kan känna, lyssna och läsa och se föremål från Västarvets medicinhistoriska samling, exempelvis ett kopparbadkar som används till långbad för behandling av oroliga patienter. Man kan komma till oss på Inre rum när man känner att man vill och kan bidra på något sätt i det vi gör. Man kommer med de förutsättningar man har och gör det man är bra på, säger projektledare Annica Engström. Badkaret på bilden finns med i utställningen om psykets historia. Utställningen visas på Västergötlands museum i Skara till 18 september. Därefter åker den till Trelleborg och sedan till Uddevalla. Läs mer på text & bild: Hans P.A. Karlsson REGIONMAGASINET

8 Tema depression: Depression kan vara en svår sjukdom, medan deppighet hör livet till. En neuropsykiater och en teolog ger sina bilder av var gränsen går, och vad lidandet kan bero på. Depression är ett samlingsnamn för en rad symtom som kan bero på olika saker hos olika individer. Rent kroppsliga faktorer samspelar med upplevelser och vårt sätt att tänka. Mikael Landén är professor i psykiatri. Han konstaterar att det är enkelt att beskriva symtomen på en depression, men att forskarna ännu inte har någon fullständig bild av orsakerna. Roten till lidandet går att finna i både kroppen och psyket. Man har en genetisk läggning eller sårbarhet, och sen så finns det utlösande faktorer, förklarar Mikael Landén, som till vardags arbetar som överläkare vid affektiva enheten på Mölndals sjukhus. Klart är att en depression alltid har en biologisk dimension. Forskare visade nyligen att beroende på vilken variant man har av den gen som styr serotoninfunktionen i hjärnan (se faktaruta tecken på depression Depression är en rubbning av både mentala och rent kroppsliga funktioner. För att bli klassad som deprimerad ska en person visa minst fem av följande nio tecken (de första två måste alltid finnas med): nedstämdhet, minskat intresse för aktiviteter, aptitförändring, sömnproblem, brist på energi, förändrat kroppsspråk, starka värdelöshets- eller skuldkänslor, minskad koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, återkommande tankar på döden. Symtomen ska hålla i sig i minst två veckor och orsaka allvarligt lidande. Samspel mellan kropp och psyke nästa sida) så är risken olika stor att drabbas. Man vet också att yttre händelser spelar roll. Trauman i livet, till exempel ett barns förlust av en nära anhörig, kan påverka psyket på ett sådant sätt att det ökar risken att bli deprimerad som vuxen. Tidiga erfarenheter kan påverka Även djupt rotade beteendemönster påverkar sannolikheten att drabbas. Den som till exempel under barndomen lärt sig dra sig undan närmare relationer för att skydda sig från negativa upplevelser, kan som vuxen bli ensam och därmed mer sårbar för en depression. I varje enskild människas liv vävs biologiska, psykologiska och sociala faktorer samman till en helhet som påverkar risken att bli deprimerad. Mikael Landén menar att skillnader i våra arvsanlag står för omkring 40 procent av förklaringarna till en depression, och att resterande 60 procent beror på andra saker som till exempel inlärt beteende och yttre orsaker. Eftersom samma symtom kan ha olika orsaker varierar botemedlet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan bryta negativa tankemönster, men funkar bara för en del av alla som är deprimerade. Medicin i sin tur hjälper omkring hälften av de som provar. Elbehandling kan enligt Mikael Landén rädda liv vid svåra depressioner. Han råder den som känner sig nedstämd att börja med att prata med anhöriga och med vänner. Tänka över sitt liv, läsa böcker, motionera eller göra annat som man vet att man mår bra av. Då bör man söka hjälp Om det inte går över, eller om man får svårt att fungera i vardagen, bör man söka hjälp. I första hand på en vårdcentral. Det är deras uppgift att sortera, allvarliga fall skickar de till psykiatrin och mindre allvarliga fall hanterar de själva. Standardbehandlingar för medelsvåra depressioner är SSRI-mediciner, som påverkar serotoninfunktionen i hjärnan, och kognitiv beteendeterapi. Om behandlingen inte hjälper måste den omprövas. Det finns folk som hållit på och pratat med psykologen i ett halvår och som säger att jag Annika Borg, teologie doktor och präst, menar att svackor är en del av livet. Nedstämdhet hör livet till Vi lever i en tid då man ska vara lyckad, och gärna också lycklig. Mörka känslor tror vi betyder att det är något fel på oss. Därför döljer vi dem helst för andra, och söker experthjälp för att bli av med otyget. Men mellan verklig depression och lycka finns hela gråskalan som hör livet till. Enligt världshälsoorganisationen WHO drabbas varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet av en depression. Men det tror inte Annika Borg på. Hon är teologie doktor och präst, och menar att svackor är en del av livet. Men att vi de senaste tio eller tjugo åren börjat förvänta oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka tankar och svåra känslor som fel eller avvikande. Det har skett en förskjutning i vad man menar är ett normalt mänskligt känsloläge. Vi förväntas, och förväntar oss, att vara lyckade och lyckliga mest hela tiden. Annika Borg ser det som en trend vi är mitt inne i, en människosyn som skapats av komplexa processer. Framgång har alltid varit attraktivt, men vi matas av fler budskap nu än någonsin förr. Vi jämför oss med summan av vad personer som lyfts fram i media åstadkommer. Vi lär oss att om vi bara tänker 8 REGIONMAGASINET

9 Charles Darwin som i mitten av 1800-talet lade grunden till den moderna evolutionsläran delade in våra känslor i sex olika tillstånd: glädje, vrede, sorg, förvåning, rädsla och äckel. Att i vissa perioder känna sig nedstämd är normalt. Men vi tror att oro, ångest och ledsamhet är fel och ska bort. Serotonin och DNA Serotonin är en av de cirka 50 signalsubstanser som behövs för att olika delar av hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Det minskar risken för glappkontakt mellan de nervceller som behöver kommunicera med varandra för att vi ska må bra. SSRI står för Selective Serotonin Reuptake Inhibitor. DNA: I början av 2011 redogjorde forskare vid University of Michigan i USA för en genomgång av en rad studier med sammanlagt personer där resultaten talar för att det finns en gen som påverkar risken att drabbas av en depression. Den gen det gäller styr serotoninfunktionen i hjärnan. De som har en kortare variant av genen i fråga löper större risk att bli deprimerade när de drabbas av motgångar i livet eller svåra känslomässiga upplevelser. Mikael Landén och hans kollegor forskar kring orsakerna till affektiva sjukdomar där depressioner ingår. De kartlägger symptom hos patienter, analyserar deras gener och undersöker kemin i blodet. kanske har lärt mig ett och annat om mig själv, men jag mår ju inte bättre. Och likadant står många på samma läkemedel under lång tid trots att man inte kan se någon positiv effekt. Varken medicin eller psykologisk behandling har önskad effekt på alla. Men är guld värt för dem som det faktiskt hjälper. Mikael Landén önskar att vi kunde få bukt med ytterligheterna. Få dem som söker sjukvård utan att lida av en verklig depression att istället prata med sina vänner men framförallt: att vi kunde fånga upp de människor som är på väg att ta sina liv utan att ha sökt hjälp. TEXT: Katarina Andersch foto: anna rehnberg rätt tankar så är allt möjligt. Men livet är ju en komplicerad historia för de flesta av oss. Vi tror att allt som snurrar till det för oss är undantag. Vi tror att regeln är att vi åker på en jämn väg, men regeln är att vi åker på en krokig skogsväg och att vi ibland kör i diket. Naturliga reaktioner Sorg efter en kärleksrelation som spruckit är naturligt. Funderingar över alltings mening hör människan till. Att i vissa perioder känna sig nedstämd är normalt. Men vi tror att oro, ångest och ledsamhet är fel och ska bort. Annika Borg menar att vi istället behöver lära oss hantera det svåra i livet. Oftast är det inte en expert vi behöver. Vi behöver mötas av förståelse och tröst. Vi behöver en kopp te och en god vän, inte terapi och medicin. Det är inte alltid så lätt att släppa människor in på livet. Att avslöja ledsna och mörka tankar, när idealet säger att man ska vara positiv och konstruktiv. Det är väldigt många människor idag som går omkring och känner sig avvikande, helt i onödan. Många unga, och deras föräldrar, blir rädda när de känner sig nedstämda. Annika Borg tror att det gör saken värre när vi blåser upp tonåringars grubblerier till skrämmande problem. Istället skulle vi behöva lära oss hantera vår egen rädsla, lyssna på ungdomarna och förklara att så här kan man känna som människa, det är inget farligt. Livet gör ont ibland, det är jobbigt men det går över. Jag tror att varje människa är utrustad med redskap för att hantera det här, men vi behöver lite uppmuntran. Kräver sunt förnuft Det finns såklart de som verkligen är deprimerade. Och som vi i vårt problematiserande av normal ångest paradoxalt nog missar. Annika Borg tror att med sunt förnuft kan vi vara uppmärksamma på när livet, för oss själva eller någon närstående, går in i en nedåtgående spiral som bara fortsätter. Och då ska vi absolut söka hjälp. TEXT: Katarina Andersch REGIONMAGASINET

10 Tema depression: Folkhälsan i Sverige blomstrar på många områden och vi lever allt längre. Samtidigt mår unga allt sämre. Fler skolbarn lider av stress, huvudvärk och magont. Unga människor vårdas oftare för depressioner, ångest och självmordsförsök. Jag är rädd att vi har skapat ett samhälle som inte är särskilt bra för barnen, säger Björn Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Många unga mår allt sämre Ta alltid ett barns signaler på allvar. Pratar hon eller han om att inte vilja leva längre så sök hjälp omedelbart. Depression kan vara ett livshotande tillstånd, betonar Björn Magnér, överläkare på BUP i Gamlestan, Göteborg. HÄR FINNS HJÄLPEN Om ett barn under 18 år mår psykiskt dåligt kan man vända sig till en Barn- och Ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP, för att få hjälp. Där arbetar personal med olika kompetenser, exempelvis läkare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer, för att kunna möta barns olika behov. Det behövs ingen remiss för att få komma till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Besöken är kostnadsfria. Barn, ungdomar eller en förälder kan ringa och boka tid. Vissa mottagningar har telefonrådgivning. Mer information om BUP och kontaktuppgifter dit kan du få på Telefonnummer hittar du på Blå sidorna i telefonkatalogen eller ring ditt närmaste sjukhus växel och be att få tala med BUP. Unga mellan 13 och 24 år som mår dåligt kan också söka hjälp på ungdomsmottagningarna. Läs mer på Till Nationella hjälplinjen kan den som befinner sig i en psykiskt påfrestande situation eller kris ringa för att prata eller få råd. Även närstående kan ringa: Barn som behöver någon vuxen att prata med kan ringa BRIS på telefon: De har också en telefonlinje för vuxna: Rädda barnens föräldratelefon: Föreningen Psykisk hälsas föräldratelefon: I en akut situation som du inte kan hantera ring 112 Omkring 140 unga människor i Sverige tar sitt liv varje år. Ett trettiotal av dem är barn under 17 år. Fler än barn vårdas i sluten vård efter att med flit ha skadat sig själva. Bakom varje alarmerande siffra finns en ung människa som har slutat skratta, slutat längta och, i värsta fall, slutat vilja leva. Problemen har blivit svårare och kryper längre ner i åldrarna. Jag träffar åttaåringar som säger att de inte vill leva längre, berättar överläkare Björn Magnér på Barn och Ungdomspsykiatrin, BUP, i Gamlestan i Göteborg. Han menar att vårt moderna samhälle inneburit stora försämringar för våra unga. Idag är ekonomin så avgörande för hur vi formar våra liv och det kan lätt bli på barnens bekostnad. Stress är en inbyggd del av systemet och att stress och depression hänger ihop, det vet vi. I en tid då allt bara snurrar fortare och kraven på barnen växer, både i skolan och på fritiden, så är de vuxna kring barnen viktigare än någonsin. Närheten till en vuxen fungerar som ett skyddsnät mot stress. Men det skyddet har försvagats. Både genom allt större barngrupper i förskola och skola men också i familjen, säger Björn Magnér och konstaterar att tiden vi spenderar med våra barn sjunkit påtagligt bara sedan 90-talet. Hungrar efter vuxenkontakt Att redan som liten få budskapet ingen har tid med mig kan skapa en grogrund för depressioner. Bland de unga som kommer till oss så finns det en tydlig hunger efter vuxenkontakt. Och barnen som ringer till BRIS uppger att det de saknar mest är en vuxen att prata med, förklarar Björn Magnér. Han berättar att en av de enklaste och mest effektiva behandlingsåtgärderna i lindriga fall, kan vara att skriva ett intyg för vård av barn. Då får föräldern möjlighet att spendera mer tid tillsammans med sitt barn som mår dåligt. Det kan göra underverk på bara några veckor. Björn Magnér skulle önska att föräldrar gavs större möjligheter att jobba deltid. Han tror också att en lugnare skolmiljö med mindre prestationshets och mer estetiska ämnen på schemat skulle göra skillnad. Att barn rör sig mindre och är mer inomhus 10 REGIONMAGASINET

11 Björn Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, upplever att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökat under de 30 år han varit verksam. Problemen blir svårare och kryper allt längre ner i åldrarna. idag, kan också bidra till den psykiska ohälsan. Forskning visar att både fysisk aktivitet och ljus kan förebygga depressioner. n Vem drabbas av psykisk ohälsa? Vem som helst kan drabbas. Givetvis spelar det roll vem man är och vad man har med sig i bagaget. Vi är alla olika sårbara för psykisk ohälsa vid olika tidpunkter i livet. Genetiska förutsättningar, livsupplevelser och relationer samverkar. I vissa fall kan rent fysiska orsaker, som störningar i sköldkörtelns hormonproduktion eller brist på D-vitamin, ligga bakom en depression. En del unga blir deprimerade för att livet farit hårt fram med dem. Eller så har ingenting hänt, åtminstone ingen tydlig, yttre omständighet. Det pågår en biologisk revolution i en tonårings kropp. Den påverkar humöret och kan vara nog så svår att hantera. Puberteten är också en sårbar fas då tidigare, obearbetade känslor kan komma upp till ytan, förklarar Björn Magnér. Han återkommer till problematiken kring alla de krav som dagens unga upplever. En tonåring befinner sig i brytpunkten mellan vuxenlivet och sin barndom. Den som tvingats vara vuxen för tidigt klara sig själv efter skolan, fixa sin mat och sina läxor kanske inte känner sig färdig med att vara barn. Då kan tonåren leda till en sorg istället för att vara en kick inför det spännande vuxenlivet. Men en depression måste inte vara av ondo. Många ungdomar driver sig så hårt att de riskerar förlora kontakten med sitt inre Det kan också vara kroppens sätt att säga stopp, ett försök till självläkning. Många ungdomar driver sig så hårt att de riskerar att förlora kontakten med sitt inre. De är ambitiösa och duktiga och tränar, pluggar och umgås i en väldig fart. Men så tar orken bara slut. Då kan det vara nödvändigt med en timeout för att bli hel och kunna gå vidare. n Var går gränsen mellan vanlig tonårsdeppighet och depression? Känslostormar, deppighet och svarta tankar är något som många unga upplever och det är svårt att säga exakt var gränsen för depression går. Normala humörsvängningar pågår i regel under ganska korta perioder. Håller de i sig vecka in och vecka ut så kan det vara dags att söka hjälp. Om svängningarna spänner mellan djupa deppighetsdalar och euforiska lyckotoppar så finns det mindre anledning till oro, än om det bara lutar åt det mörka hållet. Den som är deprimerad har ofta svårt att få vardagen att fungera. Ett annat tecken kan vara när en tonåring drar sig undan sociala kontakter under en längre tid. Struntar i att gå till träningen, vill inte träffa kompisar och låser mest in sig på sitt rum. Björn Magnér ser också att allt fler, framförallt killar, hamnar i riskzonen när de stänger in sig med sin dator och spelar nästan oavbrutet. När de vänder på dygnet och inte vill träffa sina vänner i verkliga livet har det gått för långt. Det är vanligt att deprimerade barn och ungdomar klagar på kroppsliga symptom, som till exempel huvudvärk eller magont, istället för att tala om psykiska besvvär. Text: Jeanette Bergenstav Foto: Patrik Bergenstav Fotnot: De statistiska uppgifterna är baserade på barn som kommit i kontakt med sjukvården. Vad beträffar självmordsförsök och självskadebeteende finns det alltså ett mörkertal. Hur kan man hjälpa? En förälder, anhörig eller kompis som bryr sig kan spela en avgörande roll i en nedstämd, ung människas liv. Mest handlar det om att finnas där. Att lyssna utan att döma. Det är viktigt att hon eller han får prata ut, gråta, vara arg eller förtvivlad för att kunna ta nästa steg i sin utveckling. Mänskliga relationer är läkande. Den som tillåts dra sig undan fastnar lättare i sitt tillstånd. Om tjejen eller killen stänger in sig på sitt rum så gäller det att vara envis och visa att man bryr sig, råder Björn Magnér. Vid lindriga tillstånd kan man vända sig till skolhälsovården för att få hjälp. För unga mellan 13 och 24 år är ungdomsmottagningarna ett bra alternativ. Om nedstämdheten drar ut på tiden eller om barnet börjar få tankar på att skada sig själv eller uttrycker livsleda så ska man direkt söka hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Depression kan vara ett livshotande tillstånd! Barn som säger att de inte vill leva längre ska alltid tas på allvar. Då är det mycket viktigt att söka hjälp direkt, betonar Björn Magnér. Mer om var du kan söka hjälp se sid REGIONMAGASINET

12 Peter Angel Fix- Mattsson, 27 år, har tackat nej till mycket i livet när han mått psykiskt dåligt. Idag är han tacksam att han lever och vill ta för sig av livet. Men han säger att han kommer att avstå ifrån att skaffa barn: Jag tycker inte om barn, jag vet ju hur onda de kan vara. Men jag älskar mina hundar Harry och Cassy. De är mitt livs största kärlekar. De är med mig överallt och de får mig att må bra. Den krokiga vägen tillbaka När skolavslutningen i nian närmade sig valde Peter FixMattson att gå hem och lägga sig på sängen i sitt rum och svälja en hel ask med tabletter som han tagit ur skolans medicinskåp. Jag bara blundade och väntade på att livet snart skulle vara över. Det enda jag kände var en stor lättnad. Jag ville bli fri från allt som gjorde så ont. lika ont i själen, försöker han förklara. Han är kluven till att berätta eftersom han menar att självskadebeteende är smittsamt. Men han tror heller inte på att tiga ihjäl det faktum att alltfler unga mår psykiskt dåligt idag. Varför ska det vara så himla mycket stress och krav hela tiden?! Man ska passa in, vara snygg, ha bra betyg och prestera, prestera, prestera Men Peter vaknade av sig själv efter fyra timmar och kräktes våldsamt. Besvikelsen över att han fortfarande levde och att han inte ens klarat att ta livet av sig var enorm. Idag är Peter, eller Angel som han helst vill bli kallad, 27 år. Under sin uppväxt var han alltid ett ensamt barn. En som redan på dagis kände att han inte passade in. Jag var en pojke som inte lekte med bilar och jag hamnade utanför direkt. Som liten hade jag ofta ögoninflammationer och de andra dagisbarnen kallade mig för bajsöga. Jag lärde mig tidigt att hålla mig ur vägen, berättar Peter som växte upp med sin mamma och sina två systrar på olika platser i Trollhättan. Alltid en klump i magen Under hela sin skolgång var han mobbad. Utfrysning, glåpord, fasthållningar och slag var en del av hans vardag precis som en nästan kronisk klump i magen. Lärarna valde att inte se. Det var väl enklast så, tror Peter. In i det längsta försökte han hålla skenet uppe inför sin mamma. Jag skämdes. Varför kunde inte jag vara som alla andra och bara passa in, liksom?! Med tiden blev Peter en bångstyrig kille som ofta fick raseriutbrott, smällde i dörrar och skrek. Jag hade en outsinlig pool av ilska att ösa ur. De andra barnen lärde sig att trigga mig. De tyckte att det var kul att se vad som hände när jag blev så där arg. Perioder av depressioner och ångest avlöste varandra. Och medan klasskamraterna gick på sommarlov lärde sig Peter att skära sig av en medpatient på akutpsyk, där han var intagen efter sitt misslyckade självmordsförsök. Jag skar mig för att få ett litet pyshål i all min ångest. När det gör ont i kroppen gör det inte Svar utan betänktetid På frågan om vad som hade kunnat hjälpa honom behöver han ingen betänketid: Att ha en vuxen att prata med! Någon som verkligen lyssnade, helst någon professionell. Men jag upplevde att ingen tog mig riktigt på allvar. Att de bara tyckte att jag var en trotsig tonåring som sökte uppmärksamhet. Idag är Peter glad att han lever och han ser fram emot att ta igen en del av allt han missat. Till hösten ska han förhoppningsvis gå djurvårdarlinjen på Komvux. Jag mår inte jättebra hela tiden men när jag vaknar så är inte min första tanke längre varför lever jag?. Jag kan värdesätta en promenad med hundarna eller dagens första kopp kaffe. Sånt som jag mådde för dåligt för att uppskatta förut. Text: Jeanette Bergenstav Foto: Patrik Bergenstav 1 2 REGIONMAGASINET

13 Depression livsfarligt för växande grupp gamla Tema depression: Samtidigt som vi lever allt längre, så upplever många äldre livet som värdelöst. En fjärdedel av de som tar sitt liv är över 65 år. En del tänker att det inte är konstigt att en gammal människa, som är ensam och sjuk och kanske sitter i rullstol, inte vill leva längre. Men det är inte så att man per automatik tappar livslusten bara för att man är gammal, säger Stefan Wiktorsson (bilden), psykolog och doktorand vid Sahlgrenska akademin. Vänd! REGIONMAGASINET

14 Depression livsfarligt för växande grupp gamla... forts från förra sidan När forskare vid Sahlgrenska akademin intervjuade äldre Västra Götalandsbor som gjort självmordsförsök, visade det sig att i samtliga fall låg en mer eller mindre allvarlig depression bakom önskan att dö. Eftersom en så stor andel av dem som tar sitt liv är äldre, och eftersom andelen äldre blir allt större, är självmord snart en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen. Samtidigt är depression vanligt bland gamla. Ändå ses inte alltid sambandet mellan äldres depressioner och självmord som självklart. Stefan Wiktorsson, psykolog och doktorand vid Sahlgrenska akademin, sektionen för psykiatri och neurokemi, är knuten till en större studie som, genom att undersöka självmord bland äldre Västra Götalandsbor, visat att beslutet att ta sitt liv sällan är rationellt grundat på något slags idé om att bildligt talat kasta sig utför ättestupan. Nästan undantagslöst är det depression som är orsaken till att gamla inte vill leva längre. Även om ålderdomen innebär förluster av hälsa, livspartner, livsroller och vänner, är det ovanligt att psykiskt friska personer helt mister lusten att leva, och det gäller även om man är gammal. Ställde frågan varför? Stefan Wiktorsson ville följa upp resultatet med att ta reda på mer om den situation de äldre som vill dö lever i. Han intervjuade drygt hundra personer i Västra Götaland i åldrarna 70 till 91 år som försökt ta sitt liv. Han träffade personerna Det är viktigt att omgivningen vågar fråga gamla om hur de upplever tillvaron, om den känns meningsfull, och om vad de behöver och saknar i livet kort efter, samt ytterligare en gång ett år senare. Svaren på frågan varför? varierade. Gemensamt för alla var en stark känsla av hopplöshet. De flesta uppfyllde kriterierna för en depression av svårare grad, men intervjusvaren visar också att även äldre personer som bara är lätt deprimerade kan vara självmordsbenägna. Stefan Wiktorsson arbetar nu med att analysera svaren. Några personer svarade att de ville komma bort, att de tyckte att de hade levt färdigt, hade inget att leva för och att de inte ville vara andra till last. De kände att barnen har sitt och ville inte vara till besvär. Några hade kroppsliga sjukdomar och smärtor, sömnsvårigheter och panikattacker. Många upplevde känslor av värdelöshet, vilket är typiskt för deprimerade. Några skötte en demenssjuk make eller maka och kände att de inte orkade längre. En del varken klarade eller ville längre bo ensamma. Ett självmordsförsök innebär helt naturligt att omgivningen på olika sätt mobiliserar för att hitta lösningar, och ett år senare mådde merparten av de intervjuade mycket bättre, säger Stefan Wiktorsson. Hjälp finns om man berättar I flera fall var det konkreta lösningar i form av ökat stöd och ändrat boende som gjorde att personerna mådde bättre. Många hade också fått bra hjälp av antidepressiv medicin, samtalsterapi och ett förstärkt socialt nätverk. Det finns bra hjälp att få inom äldrepsykiatrin. Men eftersom många äldre har svårt att tillstå att de är deprimerade och känner livsleda, kan särskilt primärvården ha svårt att upptäcka om de mår psykiskt dåligt. Depression och självmord är fortfarande tabu och förbundet med skamkänslor, säger Stefan Wiktorsson. Därför är det viktigt att leta efter riskfaktorer för depression och självmord. En sådan är psykisk sjukdom och självmordsförsök tidigare i livet, vilket stämde in på cirka en tredjedel av dem Stefan Wiktorsson intervjuade. Alkoholmissbruk stor riskfaktor Ännu en stor riskfaktor för depression och självmord är alkoholmissbruk. Jag tror att missbruket i sig skapar ett tunnelseende som försämrar förmågan att lösa problem. 14 REGIONMAGASINET

15 Stefan Wiktorsson har intervjuat äldre personer i Västra Götaland om varför de försökt ta sina liv. Gemensamt för alla var en stark känsla av hopplöshet. Självmordsbenägna personer har generellt svårare att se alternativ till den situation de befinner sig i. En stark känsla av att sakna sammanhang och tillhörighet går igen. Ofta handlar det om att man lever ensam, inte har så mycket kontakt med sina barn eller barnbarn som man vill ha, inte har så många vänner eller att man lever i konflikt med sina närmaste. Män har svårare att be om hjälp Bland gruppen över 85 år finns en dramatisk könsskillnad. Där tar självmordsstatistiken ett rejält skutt upp bland männen. Jag tror att det beror på att män är sämre på att hantera förluster än kvinnor. De har svårare att be om hjälp, prata om känslor, har ett tunnare socialt nätverk och färre relationer än kvinnor i allmänhet har. Det handlar inte bara om förlust av nära och kära utan om funktionsnedsättningar och fysisk sjukdom, som man om inte förr drabbas av när man är över 80. Män har svårare att acceptera att de inte är lika rörliga, och kanske inte kan köra bil och klara sig själva RISKFAKTORER ensamhet alkoholproblem fysisk sjukdom självmordsförsök och psykisk ohälsa tidigare i livet stressande livshändelser, som att förlora en nära anhörig familjekonflikter längre. Han poängterar att orsakssambanden är komplexa. Ensamhet eller sjukdom leder inte automatiskt till depression, till exempel. Man ska komma ihåg att de allra flesta gamla människor inte är deprimerade och inte ens kommer i närheten av tanken att ta sitt liv. Men det är viktigt att omgivningen vågar fråga gamla om hur de upplever tillvaron, om den känns meningsfull, och om vad de behöver och saknar i livet. TEXT: ANNE-CHARLOTTE HORGBY FOTO: ANNA REHNBERG Tecken på depression nedsatt stämningsläge bristande intresse nedsatt aptit, viktförlust sömnproblem koncentrationssvårigheter bristande energi initiativlöshet pessimistiska tankar självmordstankar REGIONMAGASINET

16 Självmord kan förebyggas med Tema depression: Att ta sitt liv är en av de allra vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år. Ändå anses det ofta vara tabu att prata om det. Det här är ett hälsoproblem av stort mått. Det behövs mer kunskap och resurser, men nu börjar det äntligen hända saker, säger Jan Beskow, en av världens främsta suicidforskare. Under mer än halva sitt liv har han forskat och spridit kunskap om hur man förhindrar självmord. 16 REGIONMAGASINET

17 rätt kunskaper Historiskt sett har självmord varit något skamligt, förbjudet och väldigt tabu belagt. Än i dag finns det en undvikande attityd i samhället men den håller långsamt på att förändras. Att anhöriga till kändisar som har begått självmord som exempelvis brottaren Mikael Ljungberg har berättat öppet om sin sorg har bidragit till en större öppenhet och förståelse. Jan Beskow är specialist i psykiatri och socialmedicin. Under 45 år har han forskat om och spridit kunskap kring hur man förhindrar självmord. Nyss fyllda 80 år går det inte att ta miste på energin och engagemanget. Han är en av drivkrafterna i Suicidprevention i Väst, en förening som bland annat arbetar för att öka kunskapen om hur man kan förebygga självmord och självmordsförsök. Stor kunskapsbrist Enligt Jan Beskow råder det stor brist på kunskap i samhället om hur man bemöter en person som visar självmordsbenägenhet. Därför krävs det både en slags folkbildning bland allmänheten och riktade utbildningar till vårdpersonal och andra yrkesgrupper som möter människor som mår psykiskt dåligt. Framför allt har psykiatrikerna en oerhört viktig uppgift: Att så tidigt som möjligt och med hjälp av rätt verktyg bryta det mönster som en självmordsbenägen person ofta uppvisar, säger han. Tidigare har självmord nästan uteslutande betraktats som en konsekvens av en sjukdom, ofta djup depression, och behandlats därefter. Jan Beskow betonar i stället att det är en kognitiv, medveten handling och att ångest är en utlösande faktor. Verktyg och strategier Om man hamnar i ett ältande gäller det att terapeuten ger verktyg och strategier för hur man ska ta sig ur dessa negativa tankar. Han är övertygad om att det går att förebygga självmord eller självmordsförsök om personen lär känna sitt beteende och vad som triggar ångesten. Han ger ett exempel: För vissa handlar det kanske om att dessa tankar alltid kommer i samband med alkohol. Då går det att minska risken för suicid radikalt genom att undvika att dricka sig berusad. Man måste inse att man inte är ett offer utan en aktör. Text: Malin Husár Foto: Anna Rehnberg Fotnot: Kognitiv betyder tankemässig. Kognitiv beteendeterapi KBT är en psykoterapiform som koncentrerar sig på att belysa hur en patients mer eller mindre omedvetna tankemönster påverkar dennes tankar och känslor. fakta SJÄLVMORd Varje år tar cirka personer sitt liv i Sverige. Det motsvarar ett självmord var sjätte timma. Det kan jämföras med antalet dödsfall i trafiken som är runt 300 per år. Självmordstalen i Sverige har minskat med cirka 40 procent sedan 70-talet, men minskningen har inte varit lika kraftig bland gruppen unga och äldre som i gruppen unga vuxna och medelålders. De flesta av oss har någon gång tänkt tanken att begå självmord. Det är normalt, och ett sätt att öka vår livsvilja. Det är först när vi mår så dåligt att vi inte ser någon annan utväg som det börjar bli en livsfarlig tanke, säger Jan Beskow som i mer än halva sitt liv har forskat om hur man förhindrar självmord. Första hjälpen i psykisk hälsa Regeringen har föreslagit en nollvision och vill att svenska folket ska utbildas i psykisk hälsa för att bland annat förebygga självmord. Som en direkt följd av regeringens förslag pågår just nu ett pilotprojekt i Västra Götaland som innebär att totalt personer ska lära sig första hjälpen i psykisk hälsa. Konkret handlar det om en tvådagarsutbildning i grundläggande psykiatri, där metoder för att förebygga och förhindra självmord ingår. Utbildningen, som kallas MHFA (Mental Health First Aid) samordnas av Suicidprevention i Väst (www.suicidprev.com). Den riktar sig främst till yrkesgrupper som ofta kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa och allvarliga självmordstankar, som till exempel inom äldrevården, socialtjänsten, polisen, brandkåren och skolan. I början av nästa år ska pilotprojektet utvärderas. Resultatet ska sedan ligga till grund för en femårig nationell utbildningsinsats för att förebygga självmord en satsning på 370 miljoner kronor. Det här kan du själv göra Många av oss har någon i vår närhet som har tagit, eller planerar att ta sitt liv. Här är några råd för hur du kan förbereda dig inför en situation där en människa är i kris: Bryt tabut. Träna på att prata om död och självmord. På så vis blir du inte rädd när någon annan pratar om det. Lär dig känna igen de olika symtom som är typiska för olika former av psykisk sjukdom och psykiska kriser. Hjälp den drabbade att söka professionell behandling i tid. Vänta inte för länge. I ett akut läge: Lyssna och stanna kvar. Ha ögonkontakt och prata med lugn röst. Gör en bedömning. Kan vi lösa detta tillsammans eller ska en expert tillkallas? Om det snabbt krävs professionell hjälp, ring 112. Hit kan du vända dig i en krissituation, eller om du behöver stöd som anhörig eller närstående: Ring 112: SOS Alarm. Om läget är väldigt akut, om någon till exempel är på väg att ta sitt liv. Ring 1177: Sjukvårdsrådgivningen. Ger dig råd och kan hänvisa dig vidare till rätt vårdmottagning i ditt närområde. Nationella Hjälplinjen: Anonym, professionell och kostnadsfri psykologisk hjälp. Tel Någon att tala med: Telefonjour med utbildade volontärer. Tel eller SPES: För närstående till människor som tagit sitt liv. Tel Vägar till psykisk hälsa: Webbplats med kontaktuppgifter till olika slags verksamheter inom offentlig, ideell och privat regi. Läs mer om Suicidprevention i Väst på REGIONMAGASINET

18 Givande få möta det allra Tema depression: Psykologen och psykoterapeuten Helena Björkman arbetar på Vara vårdcentral. I sitt arbete möter hon människor som av väldigt olika anledningar mår psykiskt dåligt. Helena Björkman brinner verkligen för sitt arbete och hon vill gärna berätta om det, och hur mötet med människor berikar henne. Hon utbildade sig i Tyskland där hon också arbetade i många år med främst missbruksproblematik och psykiatri. Sedan fyra år tillbaka är basen i Vara, en kommun med cirka invånare varav hälften bor i tätorten och hälften på landsbygden. Bland de patienter som Helena möter dominerar olika former av trauman. Det kan handla om ett dödsfall inom den närmaste kretsen, en separation eller någon annan smärtsam händelse i livet som påverkar patientens hälsa och förmåga att fungera normalt. Jag försöker alltid att träffa patienten så snabbt som möjligt. Då formuleras ett slags arbetskontrakt mellan oss, där vi tillsammans kommer överens om hur vi ska gå vidare. Sedan kan det ofta dröja lite längre till nästa besök beroende på hur akut jag bedömer att situationen är, förklarar Helena Björkman. Varje möte brukar vara upp till 50 minuter. Mycket mer orkar man inte koncentrera sig. Antalet behandlingar ligger på runt tio ofta blir det lite färre, ibland något fler. Under den tiden ska det förhoppningsvis ha uppstått positiva resultat, med ökat välbefinnande och bättre hälsa hos patienten. Om det behövs en längre kontakt, vid exempelvis lite tyngre diagnoser, försöker man så snabbt som möjligt slussa vidare patienten till specialistvård. Samarbete med grannkommunerna Just när det gäller psykisk ohälsa samarbetar Vara vårdcentral med två grannkommuner: Lidköping och Essunga. Det innebär bland annat att Helena även arbetar på Nossebro vårdcentral ett par dagar varje vecka. I hennes team finns 14 personer fördelade på kuratorer, psykiatrisköterskor och psykologer. Vi träffas regelbundet och går igenom alla remisser och alla egenremisser där patienterna själva har ringt direkt till oss. Tillsammans bedömer vi om ett fall till exempel är ett kuratorärende eller om det faller inom psykiatrin, berättar Helena Björkman. Den bearbetande behandlingen hamnar ofta hos oss psykologer. Kuratorn tar ofta krissituationer, sådana som måste tas om hand här och nu. Helena Björkman har även viss kontakt med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller att göra bedömningar och insatser som har med rehabilitering och arbetsförmåga att göra. För mig är det här ett fantastiskt arbete. Det är väldigt givande att både få möta det allra innersta i en människa, och ha kontakt med omvärlden, säger hon. Text: Malin Husár Foto: Peter Wahlström 1 8 REGIONMAGASINET

19 innersta i en människa Grundläggande begrepp Inom vården för psykisk ohälsa används i dag främst två övergripande teorier och synsätt: psykoanalys och kognitiv beteendeterapi (KBT). Inom dessa områden finns det en mängd olika inriktningar och behandlingsmetoder, och vissa psykologer eller psykoterapeuter använder delar av båda i sin yrkesutövning. Kortfattat kan de båda begreppen beskrivas så här: Psykoanalys syftar till att patienten ska uppnå en ökad förståelse för sig själv och ta ansvar för sitt eget liv. Ofta läggs stor vikt vid barndomen och hur den lägger grunden till beteenden och psykisk hälsa senare i livet. Psykoanalysen skapades av den österrikiske läkaren Sigmund Freud och har länge dominerat som behandlingsmetod inom svensk sjukvård när det gäller psykisk ohälsa. Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv. Terapin har under de senaste åren blivit allt vanligare i Sverige. Behandlingsmetoden anses så framgångsrik att den numera rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Västra Götalandsregionen har därför infört krav på att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda KBT. Inom KBT hämtas ibland influenser från österländska filosofier. Så är exempelvis fallet med mindfulness, eller medveten närvaro, som handlar om att vara mer närvarande i nuet, och se saker och ting som de är något som bland annat uppnås med hjälp av meditationsövningar och enkla kroppsrörelser. Vissa vårdcentraler i Västra Götaland erbjuder numera mindfulness eller andra liknande metoder som en del av behandlingen. Psykisk ohälsa /primärvården Jag försöker alltid att träffa patienten så snabbt som möjligt. Då formuleras ett slags arbetskontrakt mellan oss, där vi tillsammans kommer överens om hur vi ska gå vidare, säger psykologen och psykoterapeuten Helena Björkman som jobbar på Vara vårdcentral. Psykisk ohälsa finns hos procent av de patienter som uppsöker primärvården. Hos vissa människor yttrar den sig som ångest eller oro, andra drabbas av utmattningsdepression eller en krisreaktion efter exempelvis en svår separation eller ett dödsfall i ens nära omgivning. Källa: Rapporten Psykologin och det goda livet Psykologers arbete i Västra Götalandsregionen från Behöver du hjälp? Vänd dig då i första hand till vårdcentralen När livet gör ont är det i första hand vårdcentralen du ska vända dig till. Här finns en läkare, psykolog, psykoterapeut, kurator eller psykiatrisköterska som har särskild kompetens inom psykisk ohälsa. Någon eller några av dessa yrkesgrupper måste finnas på varje vårdcentral som har godkänts av Västra Götalands regionen. Gemensamt för alla vårdcentraler är att de arbetar med tidiga och korta behandlingsinsatser. Här kan man alltså inte räkna med att få gå och samtala med en psykolog under flera månader eller år. Målsättningen är att man efter några behandlingar själv ska kunna hantera sin livssituation på ett bättre sätt. Om det behövs mer djupgående behandling har vårdcentralerna ansvar för att kunna bedöma detta och i så fall vägleda eller remittera patienten vidare till rätt instans, förklarar Rose-Marie Nyborg som bland annat jobbar med de krav och riktlinjer som har tagits fram för primärvården inom Västra Götalandsregionen. Patienten ska kunna vända sig till vårdcentralen och känna sig trygg med att få vård och behandling där, säger hon. Vissa vårdcentraler erbjuder enbart klassisk samtalsterapi och medicinering, medan andra även använder modernare behandlingsformer som mindfulness (se faktarutan här ovan). Variationen är ganska stor och beror ofta på vilken kompetens och erfarenhet personalen har, hur verksamheten fungerar, eller hur traditioner och befolkningsprofiler ser ut i området. REGIONMAGASINET

20 Ställ bilen och ta tåget till biosfärområdet. Kinnekulletåget trafikerar sträckan Göteborg-Örebro. Bördigt landskap. Från tågfönstret ser vi Kinnekulle närma sig. Behaglig ekoturism i Kinnekulles biosfär en klimatsmart semsterdag i Kinnekulles biosfär Med tåg, hyrda cyklar och till fots gav sig Regionmagasinets reporter och fotograf ut i det nyutnämnda biosfärområdet kring Kinnekulle. Det blev en klimatsmart semesterdag som gav mersmak. Och lugn i själen. Tidigt på morgonen stiger vi på Kinnekulletåget i Mariestad för att åka till Hällekis som ligger vid Kinnekullebergets fot. Genom tågfönstret närmar sig kullens blå siluett bakom grantopparna. Efter tjugo minuters färd stiger vi av vid det lilla stationshuset i den gamla bruksorten Hällekis. Vi ska turista i det av Unesco nyligen utsedda biosfärområdet vid Vänern, där ekologiska värden ska skyddas och varor och tjänster från trakten tillvaratas. De förbokade hyrcyklarna hämtar vi ett stenkast bort från stationen, på Falkängens Vandrarhem. Malin Pettersson som arbetar på vandrarhemmet berättar att vi tillhör den första lilla skaran av biosfärturister som kommit dit. När vi får igång marknadsföringen tror jag att det kommer att locka hit många turister. Vi märker att det finns en stor efterfrågan på kulturoch naturupplevelser och att människor vill värna om miljön även på semestern. Innan vi trampar i väg, tipsar Malin oss om den vackra cykelleden utmed strandlinjen på västra sidan av Kinnekulle. Gör en avstickare från leden upp till stenbrottet! Det som förut var ett fult sår i naturen efter stenbrytningen har blivit vårt Grand Canyon, berättar Malin entusiastiskt. Hasse Carlbom är geopedagog från Ulricehamn och besöker gärna stenbrottet. Han visar upp en kalksten som innehåller en fossil av en fyrarmad sjöstjärna. Det lutar uppför och blåser motvind. När stigningen är som brantast undrar jag om ekoturism kanske bara är till för extremt vältränade friluftsmänniskor. Men några sekunder senare, när Vänerns glittrande vattenspegel syns som en hägring långt under oss då har jag glömt den dåliga konditionen. Vi stannar upp och njuter! På den högra sidan breder det mäktiga stenbrottet ut sig. Med lager av rödaktig, grå och grönskimrande kalksten och med 400 miljoner år gamla fossiler insprängda i stenlagren. Enligt sägnen bor jättarna där Vi åker nedför berget. Det doftar ramslök. Vi ställer cyklarna vid Munkängarna och prome- 20 REGIONMAGASINET

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer