10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

Transkript

1 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Lars Jönsson Flygare. Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 1 Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från Lars Jonsson tog värvning i mars 1742 i Västmanlands Regemente, Kungsörs kompani, rote Finnåker, nr 115 i Fellingsbro socken. Han blev kommenderad 13 maj 1742 i Stockholm till tjänstgöring som besättningsman på Galären Dyker (HMS Dücker). Den 17 augusti 1757 kommenderades Västmanlands regemente till Pommern att verka i Pommerska kriget ( ). Detta står i Generalmönsterrullan för året 1757: "Generalmönsterrulla ofver Kongl Maj:ts wessmanelands Regemetets til fot Commendering, som kommer at til Pomern öfverföras, vid Mönstras af General Majoren samt Commendenrern af Kongl Maj:ts... Högvälborne Herr Ädel och Högacktat Herr Jacob Boberg Dalarö den 17 Augusti 1757" Lars ingick i Kapten Unges kompani under åren När han tjänstgjort i 21 år, 1763, blev han ersatt av en Jan Andersson, med anteckningen i Generalmönsterrullan: " Bevistat finska och Pommerska Compagniene. får afsked, och anmälad till erhålt underhåld" Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé under Charles Emil Lewenhaupt skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bl.a. Karelen och Estland). Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland i Lilla ofreden, bland annat eftersom svenskarna förberett sig dåligt: armén och flottan var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade. Sverige förklarade krig 8 augusti 1741 med svenska och finska soldater vid den ryska gränsen, nära Villmanstrand och Fredrikshamn. Målsättningen var att hota den ryska huvudstaden S:t Petersburg och utlösa en statskupp. Denna kupp hade planerats av franska och svenska diplomater, och avsåg att störta Anna Leopoldovnas till Österrike vänligt inställda regim. Kuppen ägde rum i december, men den nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget. Hotet mot den ryska huvudstaden hade lyfts redan 3 september då ryssar under fältmarskalk Peter von Lacy avancerade från Viborg mot Villmanstrand och besegrade den svenske generalmajoren Carl Henrik Wrangel. I juni 1742 hade den man starka ryska armén lyckats borttvinga svenskar från Fredrikshamn. Lewenhaupts position försämrades alltmer och han tvingades retirera till Helsingfors. I augusti intog Lacy Borgå och Nyslott och omringade den svenska hären i närheten av Helsingfors. Den 19 augusti får Lewenhaupt och Buddenbrock order att de skall föras till Stockholm. Befälet ges nu åt översten Jean Louis Bousquet. Han undertecknade kapitulationen 24 augusti. Den ryska hären erövrade senare hela Finland i den lilla ofreden. Efter att den ryska hären tagit Åbo anlände Alexander Rumjantsev och Erik Mattias von Nolken för att diskutera ett fredsfördrag. Tsarinnan lovade att lämna Finland på villkoret att Adolf Fredrik, vars släkt var ingift i den ryska tsarfamiljen, skulle utnämnas till tronarvinge. Hattarna gick med på förslaget i hoppet om att Adolf Fredrik skulle få bättre fredsvillkor från tsarinnan. Medan fredsförhandlingarna drog ut på tiden, förintade den ryska flottan en svensk flottilj i närheten av Korpo. Lacy följde upp segern genom att segla från Kronstadt och göra ett anfall mot svenska fastlandet, något han hade erfarenhet av från stora nordiska kriget. När hans flotta närmade sig Umeå 1743 kom 1 Kil kyrkoarkiv, Födelse- och dopbcker, SE/ULA/11160/C/1 ( ), bildid: C _00086 Kan det vara Lars som är född 8 januari, längst ner på sidan? Antar det! Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1 ( ), bildid: C _00236

2 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 2 slutligen nyheterna om Freden i Åbo. I Freden i Åbo avträdde Sverige ytterligare en landremsa av Finland till Ryssland; ytterligare ett steg ner från Sveriges forna stormaktsstatus. Sverige fick nu en mer svårförsvarad gräns mot öster, vilket skulle visa sig bli ödesdigert 65 år senare. Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock utsågs till syndabockar och avrättades på grund av sin misskötsel av fälttåget. >>>>> Krig med Preussen, "Pommerska kriget". Allierad med Sverige: Frankrike, Ryssland, Österrike, Sachsen och Spanien. På kontinenten så pågick vid denna tid det Europeiska sju-årskriget. Bakgrunden till detta krig var den Preussiska erövringen av Schlesien från Österrike år Detta ledde till ett förbund mellan Österrike, Sachsen, Frankrike och Ryssland riktat mot Preussen. Preussen som var allierad med England/Hannover avvaktar inte alliansens angrepp utan anfaller år 1756 Sachsen. Hannover var mellan åren i personalunion med England. Alliansen mot Preussen gör nu stora ansträngningar för att även få med Sverige i kriget mot Preussen. Sverige väljer att gå med i kriget och Sveriges deltagande i kriget brukar kallas det Pommerska kriget. Efter freden i S:t Germain 1679 och freden i Stockholm 1720 under det stora nordiska kriget förlorade Sverige delar av Vorpommern till Preussen. Detta var områden som Sverige nu hoppades kunna återta. Både Frankrike och Österrike garanterade detta i utbyte mot ett svenskt deltagande. Vidare lovade de subsidier till Sverige. Hattpartiet som har makten i Sverige antar anbudet. Underhållet av armén var vid denna tidpunkt mycket illa skött och armén var egentligen inte redo att gå ut i krig. Den 13 september 1757 rycker svenska trupper från Pommern in på Preussiskt område. Någon krigsförklaring gavs aldrig. Motståndet var svagt och i slutet av månaden är öarna Usedom och Wollin åter i svenska händer. I oktober uppgick den svenska styrkan till man. I slutet av året har dock Preussen återtagit det mesta av de svenska erövringarna. Sommaren 1758 återupptas den svenska offensiven och i augusti rycker svenskar i et det brandenburgska Preussen. I september går preussarna till motanfall och tvingar svenskarna att dra sig tillbaka. Den 26 september 1758 förlorar Sverige ett slag vid Tarnow men den 28 september 1758 vinner svenskarna ett slag vid Fehrbellin. Den 10 september 1759 utkämpas ett sjöslag mellan svenska och preussiska galärer vid Frisches Haff, ett slag som Sverige vinner. I och med att preussarna förlorade kontrollen över vattenvägarna drar sig de preussiska styrkorna bort från Usedom och Wollin som erövras av svenskarna. Den 28 januari 1760 vinner Sverige ett slag mot den preussiska armén vid Anklam. Den preussiska generalen Manteuffel tas till fånga. Den svenska armén är vid denna tidpunkt väl rustad. Under 1761 sker inga större fältslag. I oktober intar svenskarna staden Malchin. Den 2 januari 1762 vinner Sverige en seger vid Neu Kahlen. Våren 1762 inleds fredsförhandlingar mellan Sverige och Preussen och en vapenvila inleds den 7 april. Den 22 maj 1762 kan fredsavtalet undertecknas i Hamburg. Inga landavträdelser behöver göras av någon av parterna. Fredsavtalet i korthet: Freden från 1720 mellan Sverige och Preussen stadfästs Sverige skal utrymma alla ockuperade orter på preussiskt område Sverige förbinder sig att inte vidare delta i fientligheterna mot Preussen Slutet på det europeiska sju-årskriget: Under 1761 faller ministären Pitt i England. Han var den drivande kraften till Englands stöd till Preussen. England intar nu en neutral hållning i kriget vilket försvårar situationen för Preussen. I början av år 1762 avlider den ryska kejsarinnan Elisabeth och efterträds av Peter III. Han är mer Preussen vänlig och kan tänkas byta sida i kriget. Det var under dessa premisser som Sverige inledde fredsförhandlingar. Sommaren 1762 dödas dock Peter III och Ryssland intar en neutral hållning till kriget. Preussen har framgångar i kriget under sommaren 1762 och i november drar sig Frankrike ur kriget. Österrike står nu ensamt kvar och sluter slutligen fred med Preussen den 15 januari 1763 i Hubertsburg nära Dresden. Schlesien gick därmed förlorat för österrikarna. <<<<< Död Ålderdomsbräcklighet 12 oktober 1802 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). 2

3 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 3 Dödsorsak: Ålderdomsbräcklighet. Rosendal, Österhammar. Foto: Lasse Ericsson 17 maj 2009 Levnadsbeskrivning Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 3 Levde mellan 8 januari 1720 och 1827 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). Konfirmerad 26 april 1735 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 4 Soldat tog värvning.. mars Kommenderad på Galären Duker (Dücker) 13 maj 1742 i Stockholm. 6 Flyttade 1745 från Kil (T) till Fellingsbro (T). 7,8 Levde från 1747 till 26 januari 1752 i Soldattorpet, Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). 9 Soldat hemma och sjuk Generalmönstring 31 maj 1748 i Strömsholms Kungsgård. Bosättning 1756 i Finnåkers Gård, Fellingsbro norra (T). Levde mellan 1756 och 1757 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). Levde Kommenderad till Pommern i augusti 24 juli 1757 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). 10 Soldat Kommenderad till Pommern Ålderdomsbräcklighet 3 Kil kyrkoarkiv, Födelse- och dopbcker, SE/ULA/11160/C/1 ( ), bildid: C _00086 Kan det vara Lars som är född 8 januari, längst ner på sidan? Antar det! Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1 ( ), bildid: C _ Konfirmationen 26 mars 1735 står han med. Boende i Älgesta. Kil kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11160/A I/1 ( ), bildid: C _ Lars Jonsson fick tjänst efter Olof Olofsson i mars 1742 och fick då namnet Flygare 6 Galären Dücker Namn: Dücker Betyder: - Typ av Fartyg: Galär Systerfartyg - Nybyggnadsnummer: - Byggnadsvarv: Västerviks varv Konstruktör och Byggmästare: C. J. Falck Stapellagd: - Storlek i Ton: 140 Sjösatt: Dimensioner i Meter Fot I Tjänst: - Längd: 35, Ur Tjänst: Bredd: - - Fart i knop: - Djupgående: - - Bestyckning: 1st 24punds, 2st 8punds, 22st 2punds kanoner Deltog i: - Övrigt: - 7 Flyttade till Stora Rosendahl, Österhammar med hustrun. Enligt AI:11d ankom han 1766 men enligt AI:13d ankom han I Husförhörslängden står från orten 37. vad står 37 för? Enligt AI:11d ankom han 1766 men enligt AI:13d ankom han 1745? 9 Han är noterad i husförhörslängden /1. Nästa notering är först 1755, så han kanske var i Finland Kolla upp detta! 10 Notering vid Lars namn "Pommern" vilket uppenbarligen betyder att han är i Pommern. Lars Flygare är noterad för nattvard /7, den 17 augusti var generalmönstringen i Dalarö då han blev kommenderad till Pommern. Sedan finns han inte noterad i denna husförhörslängd fram till 1762 (kriget pågick till 1762 någon gång).

4 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 4 Lars Jonsson tog värvning i mars 1742 i Västmanlands Regemente, Kungsörs kompani, rote Finnåker, nr 115 i Fellingsbro socken. Han blev kommenderad 13 maj 1742 i Stockholm till tjänstgöring som besättningsman på Galären Dyker (HMS Dücker). Den 17 augusti 1757 kommenderades Västmanlands regemente till Pommern att verka i Pommerska kriget ( ). Detta står i Generalmönsterrullan för året 1757: "Generalmönsterrulla ofver Kongl Maj:ts wessmanelands Regemetets til fot Commendering, som kommer at til Pomern öfverföras, vid Mönstras af General Majoren samt Commendenrern af Kongl Maj:ts... Högvälborne Herr Ädel och Högacktat Herr Jacob Boberg Dalarö den 17 Augusti 1757" Lars ingick i Kapten Unges kompani under åren När han tjänstgjort i 21 år, 1763, blev han ersatt av en Jan Andersson, med anteckningen i Generalmönsterrullan: " Bevistat finska och Pommerska Compagniene. får afsked, och anmälad till erhålt underhåld" Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé under Charles Emil Lewenhaupt skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bl.a. Karelen och Estland). Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland i Lilla ofreden, bland annat eftersom svenskarna förberett sig dåligt: armén och flottan var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade. Sverige förklarade krig 8 augusti 1741 med svenska och finska soldater vid den ryska gränsen, nära Villmanstrand och Fredrikshamn. Målsättningen var att hota den ryska huvudstaden S:t Petersburg och utlösa en statskupp. Denna kupp hade planerats av franska och svenska diplomater, och avsåg att störta Anna Leopoldovnas till Österrike vänligt inställda regim. Kuppen ägde rum i december, men den nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget. Hotet mot den ryska huvudstaden hade lyfts redan 3 september då ryssar under fältmarskalk Peter von Lacy avancerade från Viborg mot Villmanstrand och besegrade den svenske generalmajoren Carl Henrik Wrangel. I juni 1742 hade den man starka ryska armén lyckats borttvinga svenskar från Fredrikshamn. Lewenhaupts position försämrades alltmer och han tvingades retirera till Helsingfors. I augusti intog Lacy Borgå och Nyslott och omringade den svenska hären i närheten av Helsingfors. Den 19 augusti får Lewenhaupt och Buddenbrock order att de skall föras till Stockholm. Befälet ges nu åt översten Jean Louis Bousquet. Han undertecknade kapitulationen 24 augusti. Den ryska hären erövrade senare hela Finland i den lilla ofreden. Efter att den ryska hären tagit Åbo anlände Alexander Rumjantsev och Erik Mattias von Nolken för att diskutera ett fredsfördrag. Tsarinnan lovade att lämna Finland på villkoret att Adolf Fredrik, vars släkt var ingift i den ryska tsarfamiljen, skulle utnämnas till tronarvinge. Hattarna gick med på förslaget i hoppet om att Adolf Fredrik skulle få bättre fredsvillkor från tsarinnan. Medan fredsförhandlingarna drog ut på tiden, förintade den ryska flottan en svensk flottilj i närheten av Korpo. Lacy följde upp segern genom att segla från Kronstadt och göra ett anfall mot svenska fastlandet, något han hade erfarenhet av från stora nordiska kriget. När hans flotta närmade sig Umeå 1743 kom slutligen nyheterna om Freden i Åbo. I Freden i Åbo avträdde Sverige ytterligare en landremsa av Finland till Ryssland; ytterligare ett steg ner från Sveriges forna stormaktsstatus. Sverige fick nu en mer svårförsvarad gräns mot öster, vilket skulle visa sig bli ödesdigert 65 år senare. Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock utsågs till syndabockar och avrättades på grund av sin misskötsel av fälttåget. >>>>> Krig med Preussen, "Pommerska kriget". Allierad med Sverige: Frankrike, Ryssland, Österrike, Sachsen och Spanien. På kontinenten så pågick vid denna tid det Europeiska sju-årskriget. Bakgrunden till detta krig var den

5 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 5 Preussiska erövringen av Schlesien från Österrike år Detta ledde till ett förbund mellan Österrike, Sachsen, Frankrike och Ryssland riktat mot Preussen. Preussen som var allierad med England/Hannover avvaktar inte alliansens angrepp utan anfaller år 1756 Sachsen. Hannover var mellan åren i personalunion med England. Alliansen mot Preussen gör nu stora ansträngningar för att även få med Sverige i kriget mot Preussen. Sverige väljer att gå med i kriget och Sveriges deltagande i kriget brukar kallas det Pommerska kriget. Efter freden i S:t Germain 1679 och freden i Stockholm 1720 under det stora nordiska kriget förlorade Sverige delar av Vorpommern till Preussen. Detta var områden som Sverige nu hoppades kunna återta. Både Frankrike och Österrike garanterade detta i utbyte mot ett svenskt deltagande. Vidare lovade de subsidier till Sverige. Hattpartiet som har makten i Sverige antar anbudet. Underhållet av armén var vid denna tidpunkt mycket illa skött och armén var egentligen inte redo att gå ut i krig. Den 13 september 1757 rycker svenska trupper från Pommern in på Preussiskt område. Någon krigsförklaring gavs aldrig. Motståndet var svagt och i slutet av månaden är öarna Usedom och Wollin åter i svenska händer. I oktober uppgick den svenska styrkan till man. I slutet av året har dock Preussen återtagit det mesta av de svenska erövringarna. Sommaren 1758 återupptas den svenska offensiven och i augusti rycker svenskar i et det brandenburgska Preussen. I september går preussarna till motanfall och tvingar svenskarna att dra sig tillbaka. Den 26 september 1758 förlorar Sverige ett slag vid Tarnow men den 28 september 1758 vinner svenskarna ett slag vid Fehrbellin. Den 10 september 1759 utkämpas ett sjöslag mellan svenska och preussiska galärer vid Frisches Haff, ett slag som Sverige vinner. I och med att preussarna förlorade kontrollen över vattenvägarna drar sig de preussiska styrkorna bort från Usedom och Wollin som erövras av svenskarna. Den 28 januari 1760 vinner Sverige ett slag mot den preussiska armén vid Anklam. Den preussiska generalen Manteuffel tas till fånga. Den svenska armén är vid denna tidpunkt väl rustad. Under 1761 sker inga större fältslag. I oktober intar svenskarna staden Malchin. Den 2 januari 1762 vinner Sverige en seger vid Neu Kahlen. Våren 1762 inleds fredsförhandlingar mellan Sverige och Preussen och en vapenvila inleds den 7 april. Den 22 maj 1762 kan fredsavtalet undertecknas i Hamburg. Inga landavträdelser behöver göras av någon av parterna. Fredsavtalet i korthet: Freden från 1720 mellan Sverige och Preussen stadfästs Sverige skal utrymma alla ockuperade orter på preussiskt område Sverige förbinder sig att inte vidare delta i fientligheterna mot Preussen Slutet på det europeiska sju-årskriget: Under 1761 faller ministären Pitt i England. Han var den drivande kraften till Englands stöd till Preussen. England intar nu en neutral hållning i kriget vilket försvårar situationen för Preussen. I början av år 1762 avlider den ryska kejsarinnan Elisabeth och efterträds av Peter III. Han är mer Preussen vänlig och kan tänkas byta sida i kriget. Det var under dessa premisser som Sverige inledde fredsförhandlingar. Sommaren 1762 dödas dock Peter III och Ryssland intar en neutral hållning till kriget. Preussen har framgångar i kriget under sommaren 1762 och i november drar sig Frankrike ur kriget. Österrike står nu ensamt kvar och sluter slutligen fred med Preussen den 15 januari 1763 i Hubertsburg nära Dresden. Schlesien gick därmed förlorat för österrikarna. <<<<< Soldat Soldat Soldat.. november Levde 1762 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). 11 Soldat Soldat Avskedad Soldat Ersatt Bosättning 1793 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). Död Ålderdomsbräcklighet 12 oktober 1802 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T) Lars Flygare är noterad för nattvard /7, den 17 augusti var generalmönstringen i Dalarö då han blev kommenderad till Pommern. Sedan finns han inte noterad i denna husförhörslängd fram till 1762 (kriget pågick till 1762 någon gång). 12 Ålderdomsbräcklighet

6 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 6 Far Dödsorsak: Ålderdomsbräcklighet. Bouppteckning 23 december Jon Larsson. Mor Karin Olofsdotter. Född 19 april 1682 i Berga, Fellingsbro (T). Död 19 januari 1760 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). Begravd 27 januari Gift 1744 med Cajsa Olsdotter. Född 1716 i Kil (T). 13 Död Bröstfeber (Lunginflammation) 27 december 1792 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). Dödsorsak: Bröstfeber (lunginflammation). Begravd 31 december Barn Olof Larsson. Född 1748 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). Döpt 26 december 1748 i Finnåkers södra by, Fellingsbro norra (T). Död tolkat 1775 (Försvann ur husförhörsboken ) i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). Brita Larsdotter. Född 29 augusti 1755 i Fellingsbro (T). Döpt 3 september 1755 i Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T). Död 1810 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). Piga Gift 30 oktober 1775 med Jan (Johan) Jansson. 14 Dräng Rättare på Österhammar vid sin död Född 10 april 1751 i Nedre Hammaren, Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T). Döpt 12 april 1751 i Finnåkers Bruk, Fellingsbro norra (T). Död Lungsot 12 november 1816 i Rosendal, Österhammar, Fellingsbro (T). 16 Dödsorsak: Lungsot. 13 Nr 43 Olof Olsson dotter Karin? C _ Fellingsbro AI:15d sidan Rättare (Arbetsförman) troligtvis vid Österhammars Bruk vid sin död Dödsorsak: Lungsot