Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun WHO Safe Community

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun WHO Safe Community"

Transkript

1 1 (24) Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun WHO Safe Community Juni 2003/ kompletterad februari 2004 Innehållsförteckning Inledning...2 Motala kommun miljö, demografi och näringsstruktur... 2 Motala En säker och trygg kommun...3 Bakgrund... 3 Skadeförebyggande arbete i Motala En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Program som riktas mot högriskgrupper och högriskmiljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Vetenskapliga publikationer...18 Bilagor...24 Motala kommun Kommunledningskontoret Pirjo Kovalainen

2 2 (24) Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun WHO Safe Community Inledning Motala kommun miljö, demografi och näringsstruktur Motala kommun är en medelstor svensk kommun som ligger i Östergötlands län där Vättern och Göta kanal möts. Kommunen har en yta på 968 km 2. Ungefär en fjärdedel av kommunens yta är sjöareal och det finns 150 sjöar som är större än en hektar. I Motala tätort finns det ca 50 km stränder och en tredjedel av de boende i tätorten, ca personer, har mindre än 500 m till vatten. Utöver allt vatten har man i kommunen nära till olika grönområden till skogen, parker, hagmarker, ängar m.m. för rekreation. Motala är den tredje största kommunen i länet med ca invånare. Befolkningen ökade under 10-årsperioden med 6% eller med personer. Utvecklingen under den andra hälften av 90-talet har varit negativ och folkmängden har minskat med 870 personer motsvarande 2%. De flesta kommuninvånarna bor i tätorterna Motala och i Borensberg, i Motala. 23% eller bor på landet, av dessa i de övriga tätorterna och små samhällena. I tabellen nedan visas befolkningens åldersstruktur (källa: SCB). Ålder Antal Motala, % Riket, % ,7 6, ,8 13, ,1 4, ,9 58, ,4 11,9 80-w ,0 5,3 Summa ,0 100,0 49,9% av befolkningen är män, 50,1% kvinnor. Kvinnornas andel ökar efter pensionsåldern och av de över 80 år är 64% kvinnor. Jämfört med riket har Motala något mindre andel förskolebarn och ungdomar, men framför allt folk i de yrkesverksamma åldrarna. Andelen äldre äldre är däremot något högre. Ca 15% av kommuninvånarna, personer, har utländsk bakgrund. En tredjedel av de härstammar från Finland, var tionde har sitt ursprung i Bosnien-Hercegovina. Befolkningen med utländsk bakgrund är något yngre än de med svensk bakgrund. Andelen barn och ungdomar är större medan pensionärsgruppen är betydligt mindre än bland den svenska befolkningen. 75% av motalaborna i yrkesverksam ålder förvärvsarbetar. Andelen yrkesverksamma är något lägre när det gäller kvinnorna och framför allt lägre när det gäller de utrikes födda i kommunen. Av de förvärvsarbetar drygt hälften men deras andel har ökat under de senaste åren. De arbetsställena i kommunen sysselsätter människor. Tillverkningsindustrin, där maskinindustri dominerar, är den största branschen och sysselsätter 30% av alla. Drygt vart fjärde arbetstillfälle finns inom vård och omsorg. Tabellen nedan visar antalet arbetstillfällen i olika näringsgrenar år 2001 (källa: SCB).

3 3 (24) Näringsgren (SNI 92) Antal Motala, % Riket, % Jordbruk, skog, fiske 406 2,4 2,0 Tillverkning, utvinning ,1 19,2 Energi-, vatten- o avfallshantering 183 1,1 0,9 Byggverksamhet 862 5,0 5,5 Handel och kommunikationer ,8 18,6 Finansiell verksamhet, media-, ,5 12,9 företagstjänster Utbildning och forskning ,6 8,3 Vård och omsorg ,7 18,4 Personliga o kulturella tjänster 809 4,7 6,6 Offentlig förvaltning 687 4,0 5,4 Ej specificerad verksamhet 212 1,2 2,3 Samtliga ,0 100,0 Motala kommun har betydligt större andel arbetstillfällen inom industrin jämfört med riket. Även vård- och omsorgssektorn är större i Motala. Handel och kommunikationer, finansverksamhet/företagstjänster är däremot näringar som är större i riket än i Motala. De flesta företagen i Motala är mindre eller medelstora, 25% har högst 10 anställda. Två företag, Dometic och Electrolux, har över 500 anställda. Hos dessa arbetar 8% eller av alla förvärvsarbetande. Motala kommun är den största arbetsgivaren och sysselsätter 21% av alla anställda i kommunen. Var 10:e motalabo arbetar inom landstinget. I kommunen finns bl.a. ett sjukhus och fyra vårdcentraler Medelinkomsten för motalaborna var kronor år 2000 vilket är något lägre än rikets Männen i Motala tjänade kronor och kvinnorna % av männen och 6% av kvinnorna i Motala räknades som höginkomsttagare 1 under Bland männen fanns 12% låginkomsttagare medan var fjärde kvinna hade låga inkomster. Motsvarande siffror i riket var 29% höginkomsttagare bland männen resp. 10% bland kvinnorna och 17% män resp. 23% kvinnor bland låginkomsttagarna Arbetslösheten har minskat stadigt under flera år. I genomsnitt har 800 människor, motsvarande 3% av arbetskraften, varit utan arbete och 550 i olika arbetsmarknadsåtgärder under de tre senaste åren. Av de arbetslösa har ca 390 varit kvinnor. Ungdomsarbetslösheten (20-24 år) har legat på drygt 7%. I riket har arbetslösheten varit i genomsnitt 4,6% mellan Motala En säker och trygg kommun Bakgrund Landstinget i Östergötlands län startade projektet Motala - En olycksfri kommun Projektet grundades på registrering av sjukvårdskrävande olyckor och hade som mål att hitta metoder för att minska olycksfallsskadorna genom ett förebyggande arbete. Motala kommun kom med i arbetet Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna. Inkomsterna låg år 2000 på minst kr. Med låginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna. Dessa varierade år 2000 mellan kr. Källa: SCB.

4 4 (24) När Motala efter flera års förberedelser 1990 utnämndes till En säker och trygg kommun - WHO Safe Community var vi en av de första kommunerna i landet att certifieras enligt WHO:s kriterier. Det finns idag en medvetenhet om betydelsen av att arbeta skadeförebyggande och många års erfarenhet av detta arbete. Nu står kommunen inför en förnyad ansökan om att upprätthålla statusen och är i behov av att se över gällande arbetsformer såväl internt som externt. Nedan redovisas det skadeförebyggande arbetet i kommunen efter de 6 WHOindikatorerna. Skadeförebyggande arbete i Motala 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Det skadeförebyggande arbetet organiserades successivt mellan 1988 och 1994 i fem tvärsektoriella råd för främjande av säkerhet för barn, äldre, idrott, trafik och arbete. Råden har haft deltagare från kommunen, hälso- och sjukvården, frivilliga organisationer, myndigheter, polis, företag, försäkringskassan, bostadsstiftelsen Platen och Hälsouniversitetet. Under perioden har varje säkerhetsråd haft en ordförande från ansvarig kommunal nämnd. Kommuninvånarna har utöver sitt deltagande genom olika organisationer haft möjlighet att bidra till säkrare kommun genom att anmäla olycksrisker i samhället direkt till kommunen eller via Risklinjen bildades en ledningsgrupp som haft ansvaret för en samordning och utveckling av det skadeförebyggande arbetet. Samtliga säkerhetsråd har varit representerade i gruppen genom både ordförande och sekreterare/ ansvarig tjänsteman. Ordföranden i ledningsgruppen har varit från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Till ledningsgruppen har även knutits representanter för lasarettet i Motala, bostadsstiftelsen och räddningstjänsten. Hälsouniversitet vid Linköpings universitet har deltagit med en forskare sedan starten. Ledningsgruppens uppdrag har även omfattat kunskapsspridning till råden, gemensamma informationsinsatser till allmänhet och politiker samt samordningen av gemensamma arrangemang såsom säkerhetsdagar för allmänheten. Behovet av skaderegistrering och skadestatistik från sjukvården har drivits av ledningsgruppen. Organisationen fram till årsskiftet 2002/ 2003 illustreras här nedan. Barn- och ungdomssäkerhetsråd Äldresäkerhetsråd Ledningsgrupp Samordning Arbetssäkerhetsråd Idrottssäkerhetsråd Trafiksäkerhetsråd

5 5 (24) Ny organisation från 2004 Kommunfullmäktige har beslutat om en ny organisation från 2004 under benämningen Det hållbara Motala för fyra redan pågående övergripande processer En säker och trygg kommun, Agenda 21-arbetet, det brottsförebyggande arbetet samt folkhälsoarbetet (illustration nedan). I den politiska samordningsgruppen för Det hållbara Motala ingår en ledamot från samtliga kommunala nämnder kommunstyrelsen (KS), personalnämnden (PN), bildningsnämnden (BN), socialnämnden (SN), plan- och miljönämnden (PMN) samt tekniska nämnden (TN). Kommunstyrelsens vice ordförande är sammankallande och ordförande i gruppen. Den politiska samordningsgruppen är tillika samordningsgrupp för En säker och trygg kommun, Agenda 21, Bråmo och Folkhälsa i Motala kommun. Arbetet med Det hållbara Motala bygger på varje styrelses och nämnds grunduppdrag. I samordningsgruppen görs frivilliga överenskommelser. Landstingets Västra länsdelsberedning, polisen, Linköpings Universitet och Bostadsstiftelsen Platen m.fl. inbjuds till samordningsgruppen. De fyra processerna (Folkhälsa, Bråmo, Agenda 21 och En säker och trygg kommun) kan ses som var sitt specifikt kompetensområde där kunskap, erfarenhet och expertis finns. Arbetsgrupper inom processerna skall finnas kvar men arbeta tvärsektoriellt, med gemensamma frågeställningar och utvecklingsområden där alla gruppers olika kompetenser, experter och erfarenheter används för att få frågeställningen, projektet, området belyst från flera håll. På så sätt får man ut ett mervärde av behandlingen av en fråga. I En säker och trygg kommun finns tjänstemän som arbetar med skadeprevention inom respektive ansvarsområde, en samordnare för En säker och trygg kommun samt en trafikinformatör.

6 6 (24) Syftet med den nya organisationen är att samordna det verksamhets- och vardagsnära arbetet utifrån de av kommunfullmäktige antagna inriktningsmålen. I samband med att nya inriktningsmål ska utformas ligger ansvaret på kommunfullmäktiges beredningar. I samband med utformningen av såväl inriktningsmål som verksamhetsplan kan kommunfullmäktiges beredningar inbjudas för att uppnå en samsyn kring dokumentens innebörd och utformning. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Kommunalt måldokument 1997 antog kommunfullmäktige i Motala ett måldokument för det skadeförebyggande arbetet. Dokumentet anger mål för säkerhet bland barn och ungdomar, bland äldre och handikappade, för trafiksäkerhet, vid idrotts- och fritidsaktiviteter samt gemensamma övergripande mål. Ett av de viktigaste övergripande målen är att det skadeförebyggande arbetet skall integreras i den ordinarie kommunala verksamheten och ske i samverkan med olika samhällsaktörer. För alla delområden gäller att olycksfallsskador skall minska och att medvetenheten hos allmänheten om olycksrisker och kunskapen om att förebygga olycksfall skall ökas. Kommunfullmäktige talar även om hur uppföljning och utvärdering ska gå till samt att det ska ske en samverkan med landstinget, myndigheter, universitet/högskola, organisationer, företag, ideella organisationer och kommuninvånarna. Länshandlingsprogram Ett gemensamt handlingsprogram för det skadepreventiva arbetet i länet finns sedan Programmet togs fram i samverkan mellan länets kommuner, landstinget, polismyndigheten, idrottsrörelsen, Vägverket, Hälsouniversitetet samt Östergötlands Kommunförbund. Ett mål för handlingsprogrammet är att Östergötland år 2005 uppfyller kriterierna för att bli ett säkert och tryggt län. En annan målsättning är att genom effektiv skaderapportering och åtgärdsprogram minska antalet olycksfall med 25% under perioden Skadefrekvensen skall minska framför allt bland barn/ungdom, äldre samt hos idrotts- och motionsutövare. Folkhälsopolitisk program Kommunfullmäktige i Motala, liksom landstinget och länets övriga kommuner, har även antagit ett folkhälsopolitiskt program för Östergötland Programmet har 3 huvudmål; goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, god hälsa och livskvalitet för vuxna samt god hälsa och livskvalitet när man åldras. Programmet ska konkretiseras i handlingsplaner och det arbete har nyligen påbörjats i Motala kommun. I övrigt har dokumentationer gjorts i form av videofilmer, doktorsavhandling 1993 samt en mängd forskningsrapporter därefter. Säkerhetsrådens målsättningar och program redovisas i enkla informationsfoldrar.

7 7 (24) Det skadeförebyggande programmet i Motala Barn 0-14 år I landstingets barnhälsovårdsarbete för barn 0-6 år ingår ett visst preventivt arbete. Individuell preventiv rådgivning erbjuds varje nyfött barn och dess föräldrar. Barnhälsovården följer upp barnet under de tidiga uppväxtåren. Sjukhusets radiologienhet arbetar med riktad information för barn 0-14 år när det gäller nyttan av skydd och antivåldsinformation utifrån olika skador och åtgärder. Barnskyddsrond genomförs i förskolor i samband med den ordinarie skyddsronden. På en del av skolorna görs även elevskyddsronder. Räddningstjänsten arrangerar utbildning av samtliga 6-årsgrupper på förskola samt utbildning av elever i årskurs 7 i samtliga skolor, inklusive friskolor. Skolorna rekommenderas att använda utbildningspaket som Räddningsverket tillhandahåller för åk 2 och 5. Checklista för att förhindra allvarliga olyckor bland små barn finns. Listan omfattar inne- och utemiljön. En olycksfalls-/tillbudsblankett för skola/förskola/familjedaghem används för att rapportera skador bland barn och ungdomar. Kommunala lekplatser kontrolleras regelbundet under högsäsong. Parkansvariga är utbildade för besiktning och skötsel av lekplatser enligt EU-standard. Kommunen har subventionerat cykelhjälmar till 5-åringar sedan Kommunfullmäktige beslutade 1995 om lokal cykelhjälms lag för barn upp till 12 år. Mycket av trafiksäkerhetsinformationen riktas till barn i förskolor och skolor. Civilförsvarsföreningen har under några år gett handledarutbildning åt förskolepersonal i Hitta Vilse överlevnad för barn. Barnsäkerhetsrådet bildades 1988 och består av repr. för kommun, landsting, Hälsouniversitet och för intresseföreningar. Ordföranden i rådet har under den senaste mandatperioden varit 2:e vice ordföranden i ansvarig nämnd, Skola-, fritid- och omsorgsstyrelsen. Ungdomar år Sjukhusets radiologienhet ger information om olika skador och åtgärder utifrån våldets effekter till ungdomar år. Akut- och anestesienheten ger säkerhetsinformation för skolungdomar vid av sjukhuset anordnade studiebesök. Utbildning i hjärt-lungräddning erbjuds för elever och lärare. Brandutbildning finns på gymnasieprogram med praktisk inriktning. Civilförsvarsföreningen har under några år gett utbildning åt elever i årskurs 7-9 i säkerhet och överlevnad. Idrottssäkerhetsrådet har bedrivit arbete mot idrottsskador se vidare under sport. Den sociala preventionen i det brottsförebyggande arbetet i kommunen har tagit sikte på barn och ungdom, företrädesvis ungdom i nedre tonåren, mot bakgrund av vetskapen om att ska man ha möjlighet att påverka en ind ivids beteende så ska det ske tidigt. Vuxna år Trafiksäkerhetsarbetet liksom säkerheten för idrotts- och motionsutövare gagnar även den vuxna befolkningen. Även kampanjerna för hemsäkerheten har en given målgrupp här. Info r- mation till vuxna och även övriga åldersgrupper har lämnats vid offentliga arrangemang såsom de årliga säkerhetsdagarna på torget. Information har också lämnats till allmänhet vid kommunens öppet hus- dagarna. Idrottssäkerhetsrådet har bedrivit arbete mot idrottsskador se vidare under sport.

8 8 (24) I övrigt, se de olika miljöavsnitten. Äldre 65+ år Inom kommunala enheter för äldreomsorg finns rutiner för rapportering av bland annat olyckshändelser som föranlett eller riskerat att leda till personskada. Ett syfte med detta är att analysera riskfaktorer och att uppmärksamma på behovet av förändringar som kan förebygga uppkomst av motsvarande risk eller skada. Medvetenhet och kunskap om skaderisker har spridits väl i organisationen och innebär bland annat att skaderisker inventeras i samband med att en ny pensionär blir aktuell för insatser genom kommunens hemtjänst. Personal inom äldreomsorgen ger information bl.a. med hjälp av säkerhetsväskan (se vidare under Hem). Kommunens rehab-enhet informerar de ansvariga för äldreboenden om nyttan med höftskyddsbyxan för riskgrupper. Räddningstjänsten genomför regelbunden brandutbildning av personal på kommunens äldreboende (motsv.) enligt av kommunen fastställd policy samt deltar på förfrågan på träffar med t.ex. pensionärsföreningar. Äldresäkerhetsrådet, som bildades 1989, samarbetar med personal i hemtjänst och i särskilda boendeformer i kommunen. Samarbete sker också med primärvård, Motala lasarett, frivilligorganisationer, framför allt med de olika pensionärsorganisationerna samt med Vätterskolan som ger utbildning i vård- och omsorg. Skolan har äldresäkerhetsarbete på schemat. Ansvariga för bostadsbyggandet och trafikmiljö är också knutna till Äldresäkerhetsrådet. Ordföranden i rådet har under den senaste mandatperioden varit ledamot i ansvarig nämnd, Skola-, fritidoch omsorgsstyrelsen. Äldresäkerhetsrådet arrangerar föreläsningar och seminarier med olika hälsoteman, anordnar promenadgrupper via kommunens dagcentraler samt informerar om säkerhet vid äldreveckor och årliga säkerhetsdagar samt genom olika utställningar. Hem Hemtjänstpersonalen har utbildning i äldresäkerhetsarbete. Skaderisker inventeras i samband med att en ny pensionär blir aktuell för insatser genom kommunens he mtjänst. I kommunen finns 10 säkerhetsväskor och checklista för kontroll av eventuella risker för olycksfall i hemmiljön. I väskan finns olika säkerhetshjälpmedel, t.ex. halkskydd för skor inomhus och utomhus, glidskydd för mattor, till badkaret, brandvarnare, cykelhjälm, information om spis/elvakt och om höftskyddsbyxa (SafeHip). Väskan används ofta bl.a. av pensionärsorganisationerna. Barnsäkerhetsrådet har tagit fram en checklista för att förhindra allvarliga olyckor bland små barn. Räddningstjänsten och säkerhetsråden har deltagit i de nationella svarta katten -kampanjerna Gör hemmet tryggare med olika lokala informationsinsatser. Räddningstjänsten genomför också informationskampanjer angående behovet av brandvarnare samt särskilda kampanjer i anslutning till jul angående försiktighet med ljus m.m., den så kallade julkampanjen. Bostadsbrandsyner planeras att påbörjas under Räddningstjänsten deltar på förfrågan i träffar med t.ex. bostadsrättsföreningar. Bostadsstiftelsen Platen arbetar aktivt för trygghet och säkerhet i boendet. Brandvarnare installeras i samtliga ca lägenheter. Halksäker matta läggs in i alla nyrenoverade badrum. De hyresgäster som så önskar kan få ett extra handtag vid badkaret och trösklar borttagna utan kostnad. Automatiska dörröppnare har installerats för att hindra klämskador.

9 9 (24) Bostadens säkerhetsbok har delats ut till alla hyresgäster och man har vidtagit fysiska åtgärder för att skapa trivsel och säkerhet i boendemiljön, t.ex. genom bättre belysning på parkeringsplatser och fasader, öppnare yttre miljö, säkrare källarförråd samt kodade eller beröringsfria låssystem till hyreshusen. I de s.k. seniorboenden informerar bovärdarna speciellt om hemsäkerheten. Samtliga nya hyresgäster får Bostadens säkerhetsbok samt muntlig information om säkerheten, När det gäller elsäkerheten har nya rutiner tagits fram och återkommande kontroller ch besiktningar genomförs av samtliga fastigheter. Bostadsstiftelsen har också skapat rutiner för första hjälpen och krisstöd som i händelse av olycka, brand eller liknande även är en trygghet för hyresgästerna. Trafik Trafiksäkerhetsprogram, som både kommunen, sjukvården och polisen ställt sig bakom, har styrt arbetet sedan Programmet ska göras om under Ett antal fysiska trafiksäkerhetsåtgärder byggs varje år. Exempelvis är det nya gång- och cykelvägar eller hastighetsdämpande åtgärder där gående och cyklister måste ta sig över gator. Ett antal cirkulationsplatser har byggts i samverkan med Vägverket på en av huvudvägarna. Delar av centrum har byggts om med en cirkulationsplats, en lågfartsgata med särskilda fält för cykeltrafiken och med upphöjda korsningar. Ett antal gång- och cykelbanor har förlängts så att sammanhängande stråk finns med övriga gång- och cykelvägnätet. Hastighetsdämpande gupp har byggts på flera ställen. Hastighetsbegränsningen är nedsatt till 30 km/h vid skolor. På villaområden kan blomlådor ställas ut för att dämpa hastigheterna. Cykelfrämjandet har tillsammans med kommunen genomfört en cykelvägsanalys. Ett prioriteringssystem för halkbekämpning och snöröjning/- sandupptagning finns som inkluderar gång- och cykelvägarna. Huvudcykelnätet snöröjs på vintern med samma prioritet som huvudvägnätet. Siktröjning vid gatukorsningar är också en viktig trafiksäkerhetsåtgärd. Kommunen har en halvtidstjänst till trafiksäkerhetsinformation. Informationen går framför allt ut i skolor och förskolor, men även till föreningar och allmänhet. Olika informationsmaterial har tagits fram, bl.a. ett bokmärke om cykelhjälms lagen och information om lagen med vinstmöjligheter i äggkartonger. Kommunen subventionerar cykelhjälmar till 5-åringar och sponsrar Barnens trafikklubb. Cykelhjälmskampanjer genomförs årligen med annonser i lokaltidningen och utlottning/-- utdelning av hjälmar sker t.ex. i samband med skolstart eller i samband med Vätternrundan. Trafiksäkerhetsråd bildades 1994 och består av politiker från tekniska nämnden, tjänstemän från tekniska kontoret, representanter från polis, bilprovning, lasarettet, trafikskolor, NTF, samt flera frivilligorganisationer som trafikantorganisationer, pensionärsorganisationer, ha n- dikapporganisationer och föräldraorganisationer. Ordföranden är ordförande i tekniska nämnden. Trafiksäkerhetsrådet bedriver varje år några kampanjer, t.ex. en trafiksäkerhetsdag på våren och en synbarhetskampanj på hösten med bl.a. försäljning av cykellysen och utdelning av reflexer. Aktiviteter har arrangerats på Stora torget i samband med kampanjen i staden utan min bil. Pensionärsgrupper har utbildats för att de ska kunna påpeka brister i trafikmiljön till kommunen.

10 10 (24) Det pågår också arbete ute bland företag om kvalitetssäkring av transporter och Taxi Motala håller på att införa alkolås på sina bilar. Ett miljö- och trafiksäkerhetsprojekt Smartare trafik i Motala har startats ihop med Vägverket. Arbete Det mesta säkerhetsarbete inom arbetslivet bedrivs genom gällande arbetsmiljölagar, bestämmelser och ansvariga organisationer. I kommunen finns en organisation med arbetsplatsträffar och samverksanskommittéer. Rutiner för tillbuds- och skaderapportering finns och statistik sammanställs och analyseras. Det finns rutiner för första hjälpen och krisstöd. LO-facken arrangerar årligen utbildning åt företagens skyddsombud i arbetsmiljöfrågor. Räddningstjänsten utbildar företag och organisationer i brandskydd samt ger utbildning till människor som sysslar med heta arbeten. Arbetssäkerhetsrådet, som funnits sedan 1990, har under de senaste fyra åren bestått av representanter för kommunen, företagshälsovården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, LO-facken och företagarna i Motala. Ordföranden har varit från plan- och miljönämnden. Rådet har bl.a. kartlagt arbetsolyckor i Motala och sammanställt en skrift som stöd för mindre och medelstora företag i deras arbete med att fö rhindra arbetsolyckor. Under de senaste åren har rådet haft svårt att få kontinuitet på sitt arbete för många ledamöter har hoppat av eller bytts ut ofta. T.ex. har försäkringskassan som länge var drivande i arbetet helt ställt sig utanför. Arbetslivet är dessutom ett område som är väl reglerad i lagar och förordningar, ansvaret för en säker arbetsplats vilar på varje arbetsgivare. Dagens stora problem i kommunen är inte olycksfallsskadorna utan ohälsan i stort. Det kräver andra samarbetsformer och lösningar än vad kanske arbetssäkerhetsrådet kan åstadkomma. Skola På en del av skolorna görs elevskyddsronder. Ett par skolor har även startat ett arbete mot en hälsofrämjande skola. Sjukhuset erbjuder utbildning i hjärt-lungräddning för både elever och lärare. Räddningstjänsten genomför tillsammans med skola och polis åtgärder för att förhindra anlagd brand. Åtgärderna kan riktas mot enskilda, klasser eller hela skolan. Oftast görs besök på plats vid inträffad händelse. Räddningstjänsten genomför brandutbildning på gymnasieprogram med praktisk inriktning. Civilförsvarsföreningen har under några år gett utbildning åt elever i årskurs 7-9 i säkerhet och överlevnad. Sport Idrottssäkerhetsråd bildades I rådet finns representanter för idrottsrörelsen, idrottslärarna, SISU, skolvård, idrottsläkare, sporthandlare, kommunens fritidssektor samt Hälsouniversitetet. Rådets ordförande har under den senaste mandatperioden varit ledamot i ansvarig nämnd, Skola-, fritid- och omsorgsstyrelsen. Rådets syfte är att arbeta på olika sätt för att minska idrottsskador. En stor undersökning av olycksfall på idrottsanläggningar och på väg till och från träning gjordes För att minska antalet skador inom idrotten måste man veta vad som orsakar skador och angripa orsakerna. Rådet har arbetat utifrån följande orsaker: 1. felaktig träning det kan vara att uppläggningen av träningen är fel, träningen kan vara för hård så kroppen blir utbränd, träningen kan vara för lätt så det inte blir någon träningseffekt. Innehållet är fel så det uppstår brister i uthållighet, smidighet, koordination, styrka.

11 11 (24) Träningen är inte ålders- eller individanpassad så att kroppen inte att anpassad att klara vid viss typ av träning. 2. felaktig eller bristfällig utrustning det kan vara dåligt slipade skridskor, bruten bandyklubba, inte anpassade eller utslitna skor, dåligt underlag som dåligt golv, ojämn fotbollsplan 3. brister i skydd det kan vara avsaknad eller bristfällig hjälm, bristfälliga benskydd, inga tandskydd, inga skyddsglasögon, dåliga handskar, ingen suspensoar. 4. brister i kost och vätska många skador inträffar i slutet av idrottsaktiviteter när näringsdepåerna tar slut och kontrollen av kroppen blir dålig. Även brister i vätsketillförsel före eller under tävling och träning skapar dålig kontroll över kroppen. För lite näringsintag efter träning och tävling ger dåligt återhämtning som på sikt kan skapa skador. 5. brist på fair play (dåligt omdöme) inom lagsporterna inträffar helt andra och fler skador på tävling än på träning. Det beror på att det satsas mycket hårdare under matchsituationer. Har inte spelarna då omdöme och bra fair play blir det lätt skador. Tränare, lagledare, föräldrar och medspelare får inte hetsa spelare så att de går så hårt fram att risken för skador blir för stor. 6. inte i psykisk balans flickor som har PMS drabbas tre gånger mer av skador än under andra perioder i menscykeln. De som drabbas av sorg eller andra kraftiga känsloyttringar drabbas lättare av skador. Drogmissbruk, slarv och trötthet är också faktorer som ökar skaderisken. Kunskap om ovanstående faktorer är viktiga att vara medveten om för att skadeomfattningen skall minska. Idrottssäkerhetsrådet har på olika sätt fört ut kunskap om detta. De grupper som rådet arbetat mot är: - Idrottsklubbar, främst de stora lagsporterna, genom att vara ute på lagsamlingar, ledarträffar, föräldramöten m.m. - Skolornas idrottslärare genom information och diskussion vid gemensamma träffar och utbildningar. - Motionerande allmänhet genom tidningsartiklar, lokalradioreportage, öppna föreläsningar. - SISU, idrottens utbildningsorganisation genom att i kursutbudet få med programpunkter om förebyggande av idrottsskador. Många av de idrottsskador som kommer till sjukvården är av sådan lindrig karaktär att sjukhusbehandling inte är nödvändig och patienten får åka hem igen. Många skador är också av den karaktären att en snabb första behandling är viktig för att få så kort läkningstid som möjligt. Därför att information och kunskap om akut omhändertagande också av största vikt. Idrottssäkerhetsrådet lär ut: 1. Kolla medvetande, andning och yttre blödning 2. Gör rent vid yttre sår och stoppa blödningar 3. Lägg tryckförband på muskel och ledbandsskador 4. Om problem kvarstår så skall patienten till sjukhus I detta information ingår också vad en sjukvårdsväska för föreningsbruk bör innehålla. Landstinget hade en motions- och idrottsskademottagning på en vårdcentral under 90-talet. Mottagningen lades ned p.g.a. minskade resurser. Många idrottare får inte hjälp med rehabiliteringsträning, utan efter en skadeperiod är den fysiska nivån nedsatt och därför är risken att få en ny skada stor. Idrottssäkerhetsrådet lär också ut vikten av en riktig rehabiliteringsträning och i den kunskapen ingår att - konditionsträningen viktig att upprätthålla under rehabiliteringsperioden, detta kan många gånger lämpligen ske i vatten,

12 12 (24) - koordinationsträning som t.ex. balansträning är viktig att komma igång med så snart det är möjligt, - styrketräning både på den friska delen som den skadade delen skall också påbörjas när det är lämpligt. Rådet lär också ut hur man skall bete sig vid luftvägsinfektioner - man skall undvika fysisk aktivitet vid feber, sjukdomskänsla, kraftig hosta, ont i halsen. Rådet har arrangerat föreläsningar och informationsmöten med bl.a. kändisar från idrottsvärlden som föreläsare, studiecirklar, handledarutbildningar m.m. Olika kampanjer har bedrivits. Fotbollsaerobic under försäsongen har erbjudits fotbollsklubbarna. Rådets medlemmar har också anlitats som föreläsare vid olika seminarier och även vid universitetskurser. Räddningstjänsten har samarbete med kommunens organisation för uthyrning av lokaler (sporthall etc.) i brandskyddsfrågor - vad som gäller för den som hyr lokaler. Fritid Lekparker sköts enligt EU-standard och kommunen har utbildad och ackrediterad personal för besiktning och skötsel av dessa. Räddningstjänsten genomför brandsyn under pågående verksamhet på uteställen och är en av de drivande parterna i pågående projekt Säker Krog (ansvarsfull alkoholservering) som ska ge en tryggare vistelse för alla på Motalas uteställen. Räddningstjänsten lånar ut flytvästar till allmänheten, gratis de första dagarna. Annat Information och utbildning till olika grupper i samhället är en del av det skadeförebyggande arbete som flera kliniker vid Motala lasarett är engagerade i. Kommuninvånarna har möjlighet att anmäla olycksfallsrisker till tekniska kontorets Kundservice var kommunen även ansluten till Risklinjen, men eftersom fler ärenden anmäldes till Kundservice och Risklinjen, vars anslutning landstinget stod för, var dyr sades anslutningen upp till den sista december Säkerhetsråden har arrangerat gemensamma säkerhetsdagar på Stora Torget i Motala under de senaste tre åren. Arrangemangen har inriktats på information till och kontakter med allmänheten. Många frivilligorganisationer har deltagit. På senare år har även det brottsförebyggande arbetet och folkhälsogruppen medverkat. Kommunen har ordnat och bekostat minibussförarutbildning för ett 90-tal anställda, främst inom omsorgen, som i sin tjänst kör minibuss. Räddningstjänstens hela verksamhet har skadeförebyggande inriktning. Den lagstadgade verksamheten med brand- och tillsyn, deltagande i byggnationsärenden tillsammans med bygglovenheten, deltagande i riskhanteringsarbete m.m. är en del i det skadeförebyggande arbetet som bedrivs generellt och ej inriktat mot en särskild grupp. Räddningstjänsten utbildar varje år motsvarande 8% av kommunens invånare. Där ambulansen har en insatstid på mer än 15 minuter åker deltidsbrandkårerna (Godegård och Tjällmo) på s.k. I Väntan På Ambulans- larm. Detta ger en ökad trygghet och säkerhet för boende i dessa delar av kommunen. Våldsprevention i projektet Trygg och säker i Motala centrum. Då våldsproblematiken i centrum är nära förknippad med kroglivet fredag- och lördagskvällar är utbildningen i ansvars-

13 13 (24) full alkoholservering exempel på en åtgärd som syftar till minskat berusningsdrickande och mindre friktion människor emellan. Utbildningen vänder sig till serveringspersonal och vakter och innehåller kunskaper om alkoholens medicinska effekter, den svenska alkohollagstiftningen, konflikthantering och brandskydd bl.a. I projektet vill kommunen tillsammans med övriga samarbetspartners även förbättra miljön i Stadsparken, skapa attraktiva mötesplatser för ungdom, utöka stödet för missbrukare, minska cykelstölder och göra miljön i gång- och cykeltunnlar tryggare. Kommunen har Konsumentverkets uppdrag att genom härför särskilt utbildad person utföra marknadskontrollerande uppgifter i anslutning till lagstiftning på produktsäkerhetsområdet och EU:s säkerhetsdirektiv. Uppgifterna omfattar bl.a. följande: kontroll av produkter och/eller märkning av produkter i butiker, dokumentering av produkter, säljställen, leverantörer/importörer etc., inköp av produkter, information till butiker om lagstiftning/säkerhetsregler i samband med marknadskontroller samt intervjuer med butiksansvariga eller annan personal. Exempelvis har mjukisdjur med sugproppar enligt leksaksdirektivet, decibeltalstaket för leksaker, leksakstelefoner avseende höga ljud, bitleksaker, ridvästar, personlig skyddsutrustning för inlinesåkare m.m. kontrollerats under de senaste åren. Våldsprevention (avsiktliga skador) I kommunen bedrivs brottsförebyggande arbete sedan 1998 genom brottsförebyggande rådet (Bråmo) som är organiserat under kommunstyrelsen med representation från samtliga kommunala nämnder. Polismyndigheten och Bostadsstiftelsen Platen har adjungerade platser. Det brottsförebyggande arbetet bedrivs på fältet områdesindelat i fem geografiska grupper. I dessa grupper samverkar skola, socialtjänst, fritidssektor och polis med företrädare för många andra organisationer. Brottsförebyggande arbete baseras på kunskap om vad som ligger bakom brottsligt beteende. Det ska ske problemorienterat och de områdesindelade grupperna har i uppdrag att årligen ta fram lokala problembeskrivningar, analysera, prioritera och föreslå åtgärder. Åtgärderna kan omfatta såväl social prevention (avser att påverka individen) och situationell prevention (försvårar tillfällen till brott genom åtgärder i miljön). Det brottsförebyggande arbetets målsättning är minskad brottslighet och ökad trygghet för alla ålderskategorier. Av naturliga skäl har den sociala preventionen tagit sikte på barn och ungdom, företrädesvis ungdom i nedre tonåren, mot bakgrund av vetskapen om att ska man ha möjlighet att påverka en individs beteende så ska det ske tidigt. Det viktigaste brottsförebyggande arbetet sker i hemmen. Därför har en hel del aktiviteter varit av föräldrastödjande karaktär. Nätverksträffar arrangerade för föräldrar vars barn har stått bakom skadegörelse i ett bostadsområde och projekt byggt på studiecirklar i Kärlek, gränssättning och föräldraskap är några sådana exempel. Många organisationer samverkar i projektet Kulturskolan Europas Barn. Kulturskolan fö r- söker på ett otraditionellt sätt fånga upp barn som befinner sig utanför och som inte har någon ordnad fritid många av dessa barn har utländsk bakgrund utsågs Kulturskolan att representera Sverige i en europeisk tävling om bästa brottsförebyggande projekt. På en av högstadieskolorna ordnas regelbundet s k kill-kväll och tjej-kväll. Vid dessa tillfällen får pojkar respektive flickor upplevelser med inslag av både nöje och allvar. Bakom en stor del av brottsligheten finns alkohol och andra droger. I kommunen har två stora drogvaneundersökningar genomförts. Föräldrar och skolpersonal har inbjudits att diskutera resultatet vid föräldramöten, företrädesvis på skolor med barn i skolår 7-9. Opinionsbildning och kampanjer har bedrivits, videoinslag på TV-monitorer i stora livsmedelsbutiker, tävlingar

14 14 (24) för barn och ungdom i alla åldrar på temat Livet behöver inga droger, personliga brev till alla föräldrar med barn i skolår 7-9 m.m. Ca 180 ungdomar i skolår 8 har fått ANT-utbildning i internatform och har sedan på respektive skola startat studiecirklar och arrangerat temadagar bl.a. Kommunen har i samverkan med några studieförbund erbjudit alla ungdomsledare inom föreningslivet en kostnadsfri grundläggande ledarskapsutbildning som bland annat tar upp frågor kring barns och ungdomars utveckling samt frågor kring alkohol o andra droger. I samband med helger som valborgsmässoafton och Lucia och i samband med skolavslutningar mobiliseras alla krafter för att arrangera attraktiva drogfria arrangemang för ungdomar i skolår 7-9 och nattvandrande föräldrar har organiserat sig i Morsor och farsor på sta n. De drogfria aktiviteterna vid dessa tillfällen har enligt polis, fältsekreterare m.fl. eliminerat många av de problem som tidigare kunde iakttas, då många riktigt unga fick omhändertas berusade. I samråd med kommunen har Rotary genomfört seminarium för alla elever i åk 1 på gymnasiet kring frågor om narkotika och ett möte för allmänheten på samma tema. Dessa aktiviteter har följts upp med ett offentligt möte kring narkotikasituationen i Motala. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och högriskmiljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Exit Ung revansch förening har bildats med stöd av kommunen. Exit vänder sig till ungdomar i riskzonen för en kriminell livsstil som också vill utgöra ett stöd för dem som vill lämna nynazistiska kretsar. Föreningen arbetar med mycket information ute på skolorna men också med individuella ärenden och gruppverksamhet. I Bråmos regi har ungdomar fått lära sig konflikthantering genom att delta i ett av försvaret anordnat överlevnadsläger i Karlsborg. Denna aktivitet bidrog till att en Non Violence-grupp bildades på en av högstadieskolorna där man hade en hel del bråk mellan ungdomar. I det brottsförebyggande arbetet är medling en viktig verksamhet. Unga människor som har begått brott ges en möjlighet att träffa brottsoffret tillsammans med en lekmannamedlare. Tillsammans med polisen planeras nu även en stödverksamhet för unga brottsoffer. Mycket av den sociala preventionen riktar sig för individer och grupper i riskzonen. Ett arbete för ökad hemsäkerhet har påbörjats under Arbetet initialt är samverkan me l- lan En säker och trygg kommun, äldresäkerhetsrådet, räddningstjänsten och bostadsstiftelsen Platen. Avsikten är att minska hemolycksfallen genom olika informationsinsatser och åtgä r- der. 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker Sjukvårdens skaderegistrering Ska man kunna minska olycksfallsskadorna krävs bra statistik om vilka som drabbas, var det händer och varför. I måldokument för det skadeförebyggande arbetet i Motala liksom i handlingsprogrammet för det skadepreventiva arbetet i Östergötlands län poängteras vikten av skaderegistrering. En målsättning är att genom effektiv skaderapportering vid sjukvårdens akutenheter, få underlag till åtgärder så att antalet olycksfall som leder till skada, handikapp eller dödsfall ska minskas. Ett tidskrävande utvecklingsarbete för skaderegistrering har pågått i länet sedan Motala kommun har varit en viktig motpart och testkommun i detta arbete. Skaderegistrering, som nu är fortlöpande, sker på blanketter (bilaga) vid Universitetssjukhuset i Linköping, Lasarettet i

15 15 (24) Motala och Närsjukvården i Finspång. Skadeblanketten ifylls av patient/anhörig och innehå l- ler följande frågor/uppgifter: när hände skadan? berätta hur gick det till när du blev skadad. vad sysslade du med? var hände skadan? ange fel/brister hos föremålet/ämnet som användes vid olyckan. användes skyddsutrustning? Sjukvården kompletterar skadejournalen med personuppgifter, diagnoskod, orsakskod, klinikkod, datum, tid, om fallet är aktuellt för preventiv åtgärd samt om patienten inte kan medverka och om patienten blir inlagd eller ej. Från 2003 ifylls även i vilken kommun olyckan har skett. Tandskador registreras på liknande blanketter vid alla Folktandvårdskliniker i länet. Registreringen innehåller uppgifter om ålder, kön, skadetyper, vilken tand som skadats, olycksfallsaktivitet och olycksfallsplats. Skadeblanketterna skickas från sjukvården till Folkhälsovetenskapligt Centrum i Linköping för vidarebehandling och framställning av statistik och länsrapporter. Statistik har levererats till Motala kommun sedan För omfattar statistiken hela Motala lasaretts upptagningsområde (fem kommuner). Detta har inneburit att någon kunskap om olyckorna som skett i Motala kommun inte har kunnat separeras och därför inte heller analyseras. Vissa allmänna studier av statistiken har ändå gjorts, bl.a. vilka åldersgrupper som har skadats i trafiken eller att hemolyckorna och fallolyckorna är de olyckor som dominerar. Från 2003 blir det möjligt att särskilja i vilken kommun olyckan har skett och få statistik separat för respektive kommun. I Motala kommer den nya statistiken att analyseras i varje säkerhetsråd samt centralt i En säker och trygg kommun när det gäller hemolyckor och kommunen som helhet. År 2001 registrerades 5107 skador vid lasarettet i Motala. (gäller 5 kommuner). Statistik från 2001 redovisas i bilaga. Skadestatistiken från sjukvården under olycksfallsprojektet 1983/84 och 1989 visade goda resultat. Efter två års förebyggande arbete hade antalet skadade minskat totalt med 13% från skadade till knappt Mest minskade hemolycksfallen följt av arbete och idrott. I kontrollkommunen Mjölby ökade antalet skadade med 2% under samma tid. Man har även kunnat visa vetenskapligt 2 att färre olycksfallsskadade betyder oerhört stora besparingar i samhällskostnader, även om man räknar in en kostnad för förebyggande insatser. I Motalas fall är nettobesparingen 17 miljoner kronor årligen förutsatt att det förebygga n- de arbetet görs systematiskt och i samverkan med ansvariga aktörer. Den årliga kostnaden har då räknats till 3 miljoner, kostnader främst för skaderegistrering och olika förebyggande insatser. Kommunal skaderegistrering Kommunen registrerar skador i förskolor och skolor. I förskolor/familjedaghem registreras ett 70-tal skador i genomsnitt ( ). I kommunens skolor inträffar ca 90 registrerade skador per år ( ). Bilaga. Den kommunala sjukvården rapporterar fortlöpande till kommunens medicinskt ansvarig sjuksköterska händelser där en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller 2 Se bl.a. artikel i Public Health (2001) 115, , A cost-benefit analysis of the community-based injury prevention programme in Motala, Sweden a WHO Safe Community (Kent Lindqvist, Lars Lindholm)

16 16 (24) utsatts för risk att drabbas av sjukdom eller allvarlig skada, t.ex. vid fall eller vid förflyttning (fallskador). Rapporterna analyseras och erfarenheter från händelserna förs vidare till verksamheten. Allvarliga tillbud anmäls vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Under 2001 gjordes 669 avvikelserapporter varav 109 var på grund av fall. 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Verksamhetsberättelse över det skadeförebyggande arbetet har sammanställts sedan I detta ingår utvärdering av gjorda insatser och till viss del även bedömning av förändringseffekten. Bedömningen underlättas av aktuell skadestatistik, men det är först under 2004 som kommunen får landstingets statistik (gällande 2003) för sitt eget geografiska område. Den tidigare ledningsgruppen för En säker och trygg kommun har under fört en genomgående diskussion av rådens arbetssätt utifrån måldokumentet, länshandlingsprogrammet och WHO-kriterierna för att se hur verksamheten stämmer med målen, vad som fungerar bra/mindre bra, vilka planer för kommande verksamhet och utveckling finns (som underlag till verksamhetsplan ) samt om det finns några speciella problem förknippade med rådens arbete. Även kopplingen säkerhetsråd - ansvarig nämnd har diskuterats. Resultaten från dessa genomgångar visade oklarheter i ansvar och roller och framför allt vilket uppdrag råden egentligen hade. Resultaten kommer att tas tillvara i den nya organisation Det hållbara Motala. Ett gemensamt bokslut för Det hållbara Motala skall rapporteras till kommunfullmäktige årligen. Avsikten med bokslutet är att följa upp mål och åtgärder samt sätta fokus på specifika utvecklingsområden. Ett första bokslut Hur mår Motala? Fakta och trender 2003 lämnades under hösten 2003 till fullmäktige. Kent Lindqvist från Hälsouniversitetet i Linköping har utvärderat Motalas program och dess effekter i ett stort antal forskningsrapporter (se vetenskapliga publikationer.) Kommunstyrelsen har även i maj 2003 godkänt ett samverkansavtal om folkhälsoarbete me l- lan Motala kommun och Linköpings Universitet. Enligt avtalet ska universitetet bl.a. utveckla Motala Safe Community genom uppföljning och utvärdering av programmets effekter. 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Motala har regelbundet deltagit i det svenska nätverkets Aktionsgruppens möten och arbetsgrupper. Motala har deltagit och medverkat med föredrag, utställning eller annan information vid ett antal nationella konferenser och nätverkskonferenser, bl.a. Nätverkskonferenser: Falun Borås Tidaholm Malmö Katrineholm Ludvika Nationella konferenser: 2:a nationella konferensen i Västerås Hjälmkonferens i Götene Skade- och olycksfallskonferensen i Falkenberg :e nationella konferensen i Östersund 1996.

17 17 (24) Hjälmkonferens i Götene Folkhälsokonferens i Uddevalla Mariestad/Lidköping :e nationella konferensen i Nacka Övriga: Regional folkhälsokonferens i Borgholm Konferens om Risklinjen i Tidaholm Information och föredrag om Motala En säker och trygg kommun vid Räddningstjäns t- konferens i Karlstad Information och föredrag om Motala En säker och trygg kommun vid nordiska vänortsbesöket i Motala Barn och ungdomars säkerhet och trygghet i Falköping Temadag om nazism bland ungdomar i Motala Konferens Varför faller Agda Hur blir man en säker och trygg kommun, Räddningsverkets konferens i Revinge Representanter från Motala har deltagit vid följande internationella konferenser: 1 st International Conference on Safe Communities, Falköping, Sweden th International Conference on Safe Communities., Kanada SafeCom Nord I konferens i Skövde rd Scandinavian Congress of Sports Medicine i Linköping SafeComm-7, Rotterdam, Holland Information och föredrag i Hyvinge stad samt för nätverket Finlands tryggaste kommun i Helsingfors Nordic Safe Community Conference, Danmark var Motala kommun värd för ett internationellt reseseminarium med deltagare från 16 olika länder, bl.a. från Australien, Kina, Argentina och Thailand. Motala har både deltagit vid och arrangerat olika seminarier och konferenser i skadepreve n- tion. Arrangemangen har främst haft en regional inriktning. Kommunen har under årens lopp mottagit flera studiebesök såväl från andra kommuner, landsting och myndigheter i Sverige som från utländska delegationer och organisationer. Mest studiebesök gjordes till Motala under 1995, 7 besök med sammanlagt ett 90-tal deltagare.

18 18 (24) Vetenskapliga publikationer Avhandling 1. Lindqvist K. Towards Community - Based Injury Prevention. The Motala Model. Linköping University Medical Dissertations No Department of Community Medicine, Faculty of Health Sciences, Linköping University. Linköping, Publicerade och accepterade originalarbeten i internationella tidskrifter 2. Lindqvist K. Epidemiology of accidents in a Swedish municipality. Accid. Anal. & Prev. 21:33-43; Lindqvist K. Epidemiology of traffic accidents in a Swedish municipality. Accid. Anal. & Prev. 23: ; Lindqvist K, Timpka T, Bjurulf P. Injuries during leisure physical activity in a Swedish municipality. Scand. J. Soc. Med. 24: ; Lindqvist K, Brodin H. One-year economic consequences of accidents in a Swedish municipality. Accid. Anal. & Prev. 28: ; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L. Ten years of experiences from a participatory community-based injury prevention program in Motala, Sweden. Public Health 110: ; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L, Åhlgren M. The WHO Safe Community program for injury prevention: evaluation of the impact on injury severity. Public Health 112: ; Lindqvist K, Schelp L, Timpka T. Home injuries in a Swedish municipality - conseque n- ces and costs. Safety Science 31:19-29; Lindqvist K, Schelp L, Timpka T. Gender aspects of work-related injuries in a Swedish municipality. Safety Science 31: ; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L, Åhlgren M. Evaluation of a home injury prevention program in a WHO Safe Community. Int. J. Consumer & Product Safety 6:25-32; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L, Åhlgren M. Evaluation of an interorganizational program for prevention of work-related injuries in a WHO Safe Community. Work 13:89-96; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L. Evaluation of a traffic injury prevention program in a WHO Safe Community. Accid. Anal. & Prev. 33: ; Timpka T, Lindqvist K. Evidence based prevention of acute injuries during physical exercise in a WHO safe community. Br. J. Sports Med. 35:20-27; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L. Evaluation of an inter-organizational prevention program against injuries among the elderly in a WHO Safe Community. Leading Article in Public Health 115: ; Lindqvist K, Lindholm L. A cost-benefit analysis of the community-based injury preve n- tion programme in Motala, Sweden a WHO Safe Community. Public Health 115: ; Lindqvist K, Timpka T, Schelp L, Risto O. Evaluation of a child safety program based on the WHO Safe Community model. Injury Prevention 8:23-26; Ölvingson C, Hallberg N, Timpka T, Lindqvist K. Requirements engineering for interorganizational health information systems with functions for spatial analysis: modeling a WHO Safe Community applying use case maps. Methods Inf. Med. 41: ; Nolén S, Lindqvist K. A local bicycle helmet 'law' in a Swedish municipality - the structure and process of initiation and implementation. Injury Control & Safety Promotion 9:89-98; Originalarbeten i internationella tidskrifter, submitted och manuskript

19 19 (24) 19. Lindqvist K, Timpka T, Karlsson N. Impact of social standing on injury prevention in a WHO Safe Community intervention outcome by household type. Department of Health and Society, Linköping university, Linköping, Submitted. 20. Nolén S, Lindqvist K. A lokal bicycle helmet law' in a Swedish municipality the effects on helmet use. Swedish Road and Transport Research Institute (VTI) and Department of Health and Society, Linköping university, Linköping, Submitted. 21. Nordqvist C, Johansson K, Lindqvist K, Bendtsen P. The Audit C. Can three simple questions identify excessive alcohol consumption? Department of Health and Society, Linköping university, Linköping Submitted. 22. Nordqvist C, Bendtsen P, Johansson, K, Lindqvist K. Secondary prevention of alcohol problems at an emergency department physician's views. Department of Health and Society, Linköping university, Linköping Publicerade originalarbeten i nationella tidskrifter 23. Lindqvist K. Olycksfallsskador - aspekter på kartläggning, intervention samt nationell spridning för en samhällsbaserad preventionsmodell. Socialmedicinsk tidskrift nr 2-3; Övriga vetenskapliga skrifter 24. Lindqvist K. Olycksfall i Motala kommun under ett år - en totalinventering. MPH 1988:6. Nordiska hälsovårdshögskolan. Göteborg, Lindqvist K. et al. Safe Communities - the application to industrialized countries. LCC Occasional Papers 5, Special Issue. Linköping Collaborating Centre, Linköping university. Linköping, Lindqvist K. Olycksfall, I: Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland. Östgötens hälsa och miljö Rapport 00:1. Landstinget i Östergötland. Linköping, Nolén S, Lindqvist K. Lokal "Cykelhjälmslag" i Motala. En processtudie. VTI Rapport 459.Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping, Lindqvist K, Lindholm L. Towards a cost-benefit analysis of the community-based injury prevention programme in Motala, Sweden. In: Grivna M, Svanström L, (eds). Cost calculation and cost-effectiveness in injury prevention and safety promotion. Centrum epidemiologie a prevence dêtskÿch úrazú Praha, Ceska republika, Läroböcker, bokkapitel och video 29. Lindqvist K. Experiences from Motala, Sweden - a Mature Community-Based Injury Prevention Program, In: National Safety Council of Australia. Community Based Injury Prevention: A Practical Guide. South Australian Division Limited. Cowandilla, Lindqvist K et al. Economic-evaluation methods in safety promotion - four case studies. In: Laflamme L, Svanström L, Schelp L, (eds). Safety Promotion Research. Karolinska Institute, Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine, Norrbacka, Stockholm, Jansson B, Laur A, Lindholm L, Lindqvist K, Springfeldt B. Manual for cost calculations and cost-effectiveness in safe community practice. Karolinska Institute, Department of Public Health Science, Division of Social Medicine, Stockholm, "Starter" - inledning till diskussion om att förebygga olycksfall (speltid 4 min). 33. Olycksfallsprojektet i Motala kommun - kort version (speltid 5 min). 34. Olycksfallsprojektet i Motala kommun - mellanversion (speltid 14 min). 35. Olycksfallsprojektet i Motala kommun - lång version (speltid 20 min). 36. Injury prevention in a Swedish municipality - long version. Engelsk utgåva. 37. Olycksfallsprojektet i Motala kommun - specialversion med tonvikt på de förebyggande insatserna (speltid 12 min). 38. Injury prevention in a Swedish municipality - short version (speltid 13 min).

20 20 (24) Övriga skrifter 39. Lindqvist K. En olycksfri kommun. Kartläggning och förebyggande av olycksfall i Motala kommun. Projektplan. Motala, Lindqvist K. Olycksfall i Motala kommun under ett år - en totalredovisning. Rapport 1. Motala, Lindqvist K. Trafikolycksfall i Motala kommun under ett år. Rapport 2. Motala, Lindqvist K. Kostnaden för olycksfall i en kommun. I: Folkhälsoinstitutet. Ekonomi och olycksfall. Folkhälsoinstitutet, Stockholm, Lindqvist K. Kommunernas kostnader för olycksfallsskador. I: Folkhälsoinstitutet 1994:37. Tillsammans förebygger vi skador. Folkhälsoinstitutet. Stockholm, Lindqvist K. Olycksfall och skadeprevention; Idrottsskadeprofylax. I: Landstinget i Östergötland. Folkhälsorapport Barn och ungdomars hälsa. Landstinget i Östergötland. Linköping, Dahlström A, Lindqvist K, Schelp L. Cykelhjälmslagen i Motala. I: Folkhälsoinstitutet 1998:25. Konferensrapport från 2:a Nationella cykelhjälmskonferensen Folkhälsoinstitutet, Stockholm, Nolén S, Lindqvist K. Experiences gained from the local 'cycle helmet law'. In: Nordic Road and Transport Research 14:1; Swedish National Road and Transport Research Institute, Linköping, Abstracts 47. Projektet "Motala - en olycksfri kommun". Accepterat vid första nationella olycksfallskonferensen. Lidköping-Vänern, 2-3 maj Prevention of injuries in a Swedish municipality. Accepted for the first world conference on accident and injury prevention. Stockholm, September Hur ser olycksfallspanoramat ut i en medelsvensk kommun? Accepterat vid Primärvårdsforum. Motala den 23 oktober Intervention och samverkan i Motala kommun. Accepterat vid andra nationella olycksfallskonferensen. Västerås, november Att förebygga olycksfall i en medelsvensk kommun. Accepterat vid andra nationella olycksfallskonferensen. Västerås, november Starter - en kort dramatisk inledningsfilm som ger många tankeställare. Ett underlag till diskussion om vikten av att förebygga olycksfall. Accepterat vid andra nationella olycksfallskonferensen. Västerås, november Trafikolycksfall i en medelsvensk kommun. Accepterat vid andra nationella olycksfallskonferensen. Västerås, november Prevention of injuries in the Swedish municipality Motala - a WHO safe community. Accepted for the first international conference on safe communities. Falköping, 3-5 June Förebyggande av olycksfallsskador i en medelsvensk kommun. Accepterat vid den andra svenska kongressen i folkhälsoarbete och samhällsmedicin. Linköping, 1-2 juni Epidemiology of traffic accidents in a Swedish municipality. Accepted for the second international safe community conference, Glasgow, Scotland, 7-9 September Prevention of injuries in a Swedish municipality. Motala - a WHO safe community. Accepted for the second international safe community conference, Glasgow, Scotland, 7-9 September Skadeförebyggande programmet i Östergötland. Accepterat vid tredje nationella olycksfallskonferensen. Linköping, november Förebyggande av olycksfallsskador i en medelsvensk kommun. Accepterat vid tredje nationella olycksfallskonferensen. Linköping, november 1992.

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community

Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community 1 Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community November 2010 Kommunfakta 3 Bakgrund 4 Skadeförebyggande

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151)

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Ordningsföljd: - gemensamma mål för samtliga er mål för - kommunstyrelsen

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor 2009

Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor 2009 Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor 2009 20100824 Rikard Aspholm Säkerhetssamordnare 1 Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 2. Definitioner...

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Skadeförebyggande arbete för äldre

Skadeförebyggande arbete för äldre Skadeförebyggande arbete för äldre Problembild Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Olyckor bland äldre är ett växande problem Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

De nationella målen för folkhälsoarbete är också Eslövs kommuns mål. Se www.fhi.se : Folkhälsans målområden

De nationella målen för folkhälsoarbete är också Eslövs kommuns mål. Se www.fhi.se : Folkhälsans målområden Rådet för Hälsa och Trygghet 2011 01 11 Eslövs kommun Mandatrapport 2007-2010 Denna mandatrapport ger en överblick över hur Rådet för Hälsa och Trygghet i Eslövs kommun löst sin uppgift under mandatperioden.

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Angered SDF Askim-Frölunda-Högsbo Lundby SDF Majorna-Linné SDF Norra Hisingen Västra Göteborg

Läs mer

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Södermanlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Eskilstuna Flen Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Alkohol 85,7% 6 Tobak 85,7%

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Centrum Fosie Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård SDF Södra innerstaden

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Gotlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namns Kommunens namn: Region Gotland Alkohol 100% 1 Tobak 100% 1 Narkotika 100% 1 Dopning 0% 0 Ingen person var

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Trygghetsbokslut 2008

Trygghetsbokslut 2008 Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd Handlingsplan 2016 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2016-06-02 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra

Läs mer

Förbättra barnens säkerhet på förskolorna i Stockholms stad Motion (2016:106) av Jonas Naddebo (C)

Förbättra barnens säkerhet på förskolorna i Stockholms stad Motion (2016:106) av Jonas Naddebo (C) Utlåtande 2017:111 RIV (Dnr 106-1453/2016) Förbättra barnens säkerhet på förskolorna i Stockholms stad Motion (2016:106) av Jonas Naddebo (C) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Länsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Blekinge län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborgs Alkohol 75% 3 Tobak 75% 3 Narkotika 50% 2 Dopning

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Södermanlands län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (146) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Antaget av Kommunfullmäktige den 26 mars 2007 Inledning Kommunstyrelserna i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS Socialförvaltningen Helene Brändström, 0611-348309 helene.brandstrom@harnosand.se RUTIN POSOM-plan Dokumentnamn POSOM-plan Dokumenttyp Rutin Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 29 6 29 4 29 2 29 28 8 28 6 28 4 28 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-10-24 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s) Angelo

Läs mer